Kropp och sknhetgon fr sknhet.

Kan du se din egen sknhet? Kan du njuta din vackra rst, din inre talang, din kraft, din eld, din gld och unika existentiella lggning? Hr du barnet, knner du doften och melodin av nrvaro eller skratt i rummen? Jublar du nnu, framfr din spegelbild? Kanske r ngesten och vreden vl anvnt, vra starkaste och mest anvndbara drivkrafter. Tvrtemot den bermda kungen Oidipus (som stack ut gonen p sig sjlv nr han sg den kusligaste av sanningar uppenbaras) fddes jag sjlv i det nrmaste och fysiskt ptagligt helt blind. Jag kunde m a o aldrig se och uppfatta min egen unga och mycket vackra moders ansikte, enbart urskilja och njuta helheten av hennes gestalt som ett godare och mt hllande vsen. Utan flertalet gonoperationer under mina frsta levnadsr, var mhnda min destination att framleva livet som den blinde Marcus, som svenska frfattarinnnan Marianne Fredriksson kallat: Den som vandrar om natten..

Det finns inget under bakom det faktum att jag blev fullt seende s smningom, enbart talangfullt hantverk i form av gonkirurgi i ngon annan mnniskas hnder och min egen starka nyfikenhet och vilja till att beskda den underbart stora och vida vrldens sknhet. Femtio r senare och efter flera vandringar om natten har det hr lilla traumat via bl a forskningsarbete, artiklar, uppsatser, djuppsykologiska utbildningar inom den auditiv/visuella varseblivningens och det sociala samspelets psykologi, dock format mig till en av vrldens idag antagligen mest framstende, intressanta, kunniga och auktoritativa experter inom mnesomrdet tittandet, seendets och den estetiska sknhetens djuppsykologi. Det hr givetvis ocks efter lngvarigt praktiskt arbete intill den hr vrldens brister p medknsla mellan mnniskor, illamenden och onskans livskrafter. Mitt arbete idag inom psykologins omrde, gr nstan helt uteslutande ut p att stndigt lyssna in, terskapa, rekapitulera, stta ord och frmedla vetandedriftens, seendets, tittandets och sknhetens gestalter i de unika mnniskornas liv och de livssituationer som lever dem, ungefr som modeskaparen, plastikkirurgen eller konstnren dagligen sker terskapa sknheten inom sina resp. hantverk.

Skillnaden r arbetsmaterialet och mina betydligt vidare teoretiska och djuppsykologiska angreppsstt och metoder. Som professionalitet; skapar jag sknhet. Det r frsts fr amerikanskt kaxigt, frmmande och tecken p hgmod att i lilla kungariket Sverige kalla sig vrldens mest auktoritativa expert, ven om det r sant. Ingen blir dock profet i sitt eget land. Bland unga internationella trendanalytiker och media, estetiskt intresserade, framtidsinriktade duktiga skolledare och pedagoger, hos ungdomsgrupper i tillvxt expansiva regioner i vrlden, liksom hos yngre miljmedvetna generationer som brjat genomskda dansen kring Guldkalven, stressen, pengarnas makt och ldersnojan i frldragenerationen, Botoxkulturens och konsumismens ytterligheter och baksidor, har hrsamheten efter en hgre utvecklad sknhetens psykologi varit mer fruktsam, efterfrgad och framgngsrik.

Min insisterade inriktning p en djuppsykologisk frfining, sknhet, fullndning i livet skiljer sig inte nmnvrt ifrn klddesign-, skrddar - och smnadskonsten inom modevrlden nr den r som bst och som den kommer till uttryck i t ex Chambre de commerce et d'industrie de Paris modehus. I fokuseringen i mina djuppsykologiska teorier och inriktning p mnniskan, s knner jag oftare strre samhrighet med modeskapare och modedesigners som Adeline Andr, Gabrielle Bonheur "Coco" Chanel , Christian Dior, Christian Lacroix, Dominique Sirop, Emanuel Ungaro, Franck Sorbier, Hubert de Givenchy , Jean Paul Gaultier, och Jean-Louis Scherrer, n med traditionella psykologer, psykiatriker, vetenskapsmn och filosofer som t ex Jean-Paul Sartre, Sigmund Freud eller Jacques Lacan. Som dessa Haute Couture designers frsker kl upp sina modeller lager fr lager, ett skickt efter ett annat annat till en allt hgre grad av frfining och strlande elegans, sker jag i mitt arbete med mnniskor frverkliga och skapa kropp till samma typ av existentiella mysterium. Enbart yttre sknhet r ofta outvecklad ungdom, oskuldsfull naivitet, ungdomlighet eller frsk till kitschig efterapning. Temperament, gld, frdlade personlighetsdrag, mild nrvaro kombinerad med tillvaratagandet av en inre utvecklad begvning tillfr dremot ofta klass, hg kvalit, nyanser och ett erotiskt tillslag och en attraktion infr relationssubjekt, som sammanvvt blir ett av sknhetens mer optimala rynkmedel.

Dd, lidande, sjukvrd, tragik, ngest, panik, depression, ltande, kriser, ldrande, frfall, vrk, skrupler och enbar problematisering frvirrar ocks mig och gr mig lika olycklig ssom obehagliga upplevelser drabbar de flesta mnniskor. Mnga som arbetar inom sjukvrden vljer en sdan inriktning fr att de som man sger: Vill rdda liv! I mitt yrkesval har detta varit en mindre orsak och jag har ofta kritiserat just sjukvrden, frmst psykiatrin med en lite opportunistisk och ifrgasttande hllning dr jag ansett att grundambitionen mste vara hgre n att rdda folk till livet. Fr mig har helgande av livet inneburit en annan etik med hgre och krsnare ml.

Jag vill drfr rdda mnniskor till ett sknare och mer meningsfullt liv. Livet har i sig ingen mening utan mste tillfras och skapas ett vrdefullt meningsinnehll. Hr r frsts detta att utst armod och lidande som ett ml i sig, ett hedersamt meningsinnehll vrt att hlla hgt i en kristen och luthersk idtradition. Men, till en viss grns! Fr mig innebr det skna livet d v s sknheten i sig som uppfattad och tillhandahllen varseblivning, en hgre etisk och mer utvecklad glad och lskvrd hllning till humaniteten, mnsklig aktivitet och mnskligt givande. Mste himmelriket avskaffas p andra sidan, fr att vi njuter det medan vi fortfarande lever?

Vi kan p ett annat stt sga att Freuds bermda frga (om kvinnors gtfulla hllning till sexualiteten, som en essentiell del av psykoanalysen): Vad vill kvinnan? (Was will das Weib?) har omformulerats av mig till: Hur ser kvinnan p sig sjlv? Vad gr henne vacker? Vad skapar hennes lycka? Vad gr livet som sdant inte enbart uthrdligt, utan vackert, hrligt, njutningsbart och meningsfullt att leva? De hr frgorna frskjuter frgan om att frst och frmst rdda liv eller frst livet, till frgan om vad r sknhet och ett sknt liv. Sigmund Freuds eget sjlvmord visar oss och pekar ocks ut den hr vidgade frgestllningen om behovet av en sknhetens psykologi. (Den 23/9 1939 gav huslkaren Max Schur p Sigmund Freuds egen begran, honom en kraftig verdos av morfin som fr alltid frpassade honom in i evigheten.) En dag slutar vi alla att se sknheten i vrt liv, men vi kan inte anta sjlvmordet och hans starka nskan att d som en acceptabel utvg, ens nr det gller psykoanalysens upphovsman. Dden och ddslngtan utesluter och r bortom sknheten, men pekar mot vlmendet och betydelsen av att se sknheten ocks i ldrandet och i samtliga ldrandeprocesser.

Det r med andra ord sant att en del av mitt eget lilla barndomstrauma, min egen syndrift, min nyfikenhet, mitt starka begr efter att se, frst och bygga upp sknhet och sknhetens gestalter (till visualiserade och begripliga fenomen som The New Queen, den frfinade, skna, krsna kvinnan eller mannen) utgjort del av grunden fr ett skapade av en helt ny behandlingsmetod och behandlingsinriktning fr ett mer meningsfullt liv med strukturer fr det vackra och skna fr de mnga mnniskorna. Det hr plus ett lngt liv med framfr allt artikulation och praktiskt arbete i sknhetens intrikata fenomenologi, skapar sjlvklart ett godare liv bortom psykoanalysen och den paranoida hllningen till Voice of Commandatore, eller Fadersnamnsignifianten som den ocks kallats. Jag har kallat metoden Beauty Aging Therapy. Metoden leder oss fram till den goda sunda narcissismen, den vnligt frmedlade ordanvndningen och terfr oss till en bsta mjliga hantering av kreativa kllor som varsebliven ngest, prestationskrav, nedstmdhet, vrede och skuld. Ls mer om metoden och metodens p http://www.eliazon.eu.

Som en fljd av ovanstende introducerar jag nu en inbjudan till en ny scen, en skola av samtal, kurser och teman fr dig med gon fr tittandets, seendets och sknhetens fenomenologi. Utgngspunkten r enskilda samtal, samtalsgrupper, frgestunder, seminarier, frelsningar och workshops inom vetenskapsfltet pedagogisk praktisk psykologi. Hr mter du konkreta tillmpningar i Beauty Psychology, entusiasmerande vgledning och utvecklingsbidrag till estetik, konst, musik, poesi, familj, utbildning, mngfald, politik, marknadsfring, ekonomi, produktion och arbetsliv. Ngra av den hr scenens teman anger en helt ny och spnnande inriktning bl a:

Introduktion till sknhetens och estetikens psykologi

r hon inte vacker?

Pedagogiken och den konstnrliga artikulationens princip

Seendets och tittandets fenomenologi

Vad r Beauty Aging Therapy?

Peripeti i finanskris, lgkonjunktur och ekonomisk svngrem

Ljuva livet i stimulansfylld tillvaro

Den ondliga resan

Barnet och den stora vida vrlden

Det brinner en eld inom oss

Torbjrn K A Eliazon

Om sknhetens och sknhetsindustrins framtid

En intervju av Sarah Rabia - Viewpoint Magazine:

-Hur kommer begreppet "sknhet" att utvecklas framver? Kommer det att handla om inre sknhet, en knsla att m bra eller vill vi bli mer unika t ex?

Torbjrn K A Eliazon Eliazon New Queen Institute:

-Sknhet r ngonting som vcker en slags gldje och tillfredsstllelse som vr existens i vrlden verkligen behver. Mtet med det vackra i vr omgivning fr oss att knna oss lyckligare och uppfatta effekterna av vra liv mindre svra. Vra tillkortakommanden hamnar i en annan mer nskad eller klarare belysning. Sknheten eller det vackra r en djup eller ytligt frnimmad aspekt av en helhet som kan glla en person, ett rum, ett objekt eller en id. Den ger en perceptuell erfarenhet av gldje, mening, lust, religiositet, trygghet, tr eller tillfredsstllelse. En sinnlig upplevelse som en fljd av sensoriska yttringar i t ex en rst, en blick, en form, en frg , en personlighet, ett ljud, en smak, ngra egenskaper, en doft, en utformning eller en rytm.

-Jag r helt vertygad om att sknhet aldrig kommer att handla om att vi vill bli mer unika i mening utav att vi avviker frn gllande normer, frvntningar, regler etc. Det skapar enbar ensamhet och utanfrskap. Tvrtom faktiskt, s r mnniskan en gruppvarelse ven i sin individualitet och t ex under tonrstiden nr vi utt sett tycks kunna bryta av mot allting i omvrlden. Dremot kommer vi att fortstta att anamma de regler som gller fr att tillhra ett helst utvalt toppskick i en subkultur. Dr blir de srskilda attribut som frsknar och rangordnar oss betydelsefulla fr att behlla en topposition inom den pyramid vi d verkar. Sknhetsattributet hr handlar egentligen aldrig om att det ska vara unikt, som att det ska vara differentierat som det enda varande fr att undvika frdande konflikter, avund och konkurrens inom pyramiden.

-Den inre sknheten omfattar psykologiska faktorer som drifter, begr, perversioner, kognition, livsgldje, personlighet, kreativ frmga och begvning, social och emotionell intelligens, sjlvfrtroende, sjlvmedvetande, karisma, grace, ppenhet, integritet, auktoritet, jmnmod, positiv energi och vrme, lust, charm, personlig magnetism och attraktivt tilltal, tjuskraft, elegans. Den yttre sknheten omfattar faktorer som frmga till frmedling av uttryck och kommunikation av avsikter, knslor och ider. Klder och symboler av social anpassning och vlstnd, civilstnd, makt, vanor, aktiviteter, personligt oberoende, yrke, hlsa, ungdomlighet, symmetri, frg, vlstnd och rikedom. Den fysiska attraktionskraften innehller delvis universella faktorer giltiga inom de flesta mnskliga kulturer, delvis faktorer beroende av individens subjektiva preferenser, rdande kultur, folkvanor, marknadsfring, samhlle eller olika tidsperioder.

-Begreppet sknhet kommer troligtvis i framtiden att vara lika dallrande subjektivt, framkalla samma begr och fascination som det gr idag. Sknheten kommer att vara lika trvrd och ocks vara lika kopplad till vr uppfattning av sjlvknsla och attraktion som idag. Behovet av en bra sjlvknsla r nmligen ett av mnsklighetens starkaste behov, psykologiskt skert lika viktigt fr oss som att ta eller sova. -Det som frmst styr sjlvknslan r vilken uppskattning och terkoppling vi fr frn andra mnniskor. Men ocks: A.Hur trygga vi r i oss sjlva. B.Hur vi kan uttrycka knslor och upplevelser. C.Hur avslappnade vi kan vara tillsammans med andra mnniskor. D.Hur vi uppskattar och gillar vr sexualitet, attraktion, vra begr och frmgor. E.Hur vi hvdar vr rtt att f vara i fred ibland. F.Hur hemmavid vi r i vra livsval

-Attraktionen eller begret styrs utav och begrnsas av vad vi psykologer kallar fr partiella drifter. Dessa prglas av ett skande hos mnniskan efter ngonting mer att frska frst, finna eller terfinna, vilket pltsligen eller efterhand hjer vrt intresse. Ett bra exempel p det hr r nr vi r ute och strosar lngst en affrsgatas skyltfnster, och pltsligen stannar till fr ngot intressant. Det r ocks dessa partiella drifter som tidvis kan f vr sjlvknsla i gungning, eftersom vi stndigt frsker vinna andra mnniskors uppskattning och erknnande av vr existens och existentiella frhllningsstt. Den partiella driftens objekt representerar platsen eller minnet av en existentiell saknad, tomhet eller brist och blir ett spr av ngonting vi i erfarenheten lmnade kvar, en pminnelse, som lmnar ngonting kvar att bli begrt i vra framtidsfrhoppningar. Spret efter brottslingen r s a s detektivens begr. I den erotiska sexuella relationen kan det vara den lskades blick, hennes rst, hennes kurvor, hennes doft som orsakar lskarens begr och starka tr. Det r alltid fragmentariska delar som r begrets direkta orsak, aldrig en helhet. I fetischismen blir det objekt som orsakar begret sjlv objekt fr detta begr, t ex hos shopaholics. Fr alkoholisten r det ett glas till, eller flaskan eller glaset. I fobin orsakar objektet begret och en hftig reaktion samtidigt. ngest r inte rdsla fr ingenting, flykten eller skrcken infr en tomhet, utan snarare mtet med det partiella objekt som markerar en m punkt dr det finns eller uppsttt en brist. Svaret p frgan blir att sknheten och sknhetens attribut helst ska erbjuda oss mer lugn, delaktighet, stresslindring, harmoni, bekrftelse och gldje i att vi rcker till, r tillrckligt hela, fullndade, storslagna och duger gott och helst lite extra gott, infr vra medmnniskor.

Sarah Rabia - Viewpoint Magazine:

Hur kommer kvinnors uppfattningar och upplevelser av sin sknhet och sina kroppar att frndras?

Torbjrn K A Eliazon Eliazon New Queen Institute:

-Under den frsta tiorsperioden kommer vi kanske inte att sknja ngon egentlig stor frndring annat n vanliga modevxlingar dr heta och verhettade trender, marknader och marknadssegment kommer att avlsa varandra. Marginellt s kommer vi dock att bli mer uppmrksam p skeenden som i ett betydligt lngre perspektiv kan gra hela mnskligheten mer psykologiskt jmlik och enknad. I det moderna metrosamhllet, dr kvinnan r mindre ekonomiskt beroende av mannen, blir definitionen av att vara kvinna frndrad. Srskilt dimensioner som avser grat eller varat i kvinnligheten och kvinnors uppfattning om sina kroppar tycks t ex alltmer problematisk, ovan och styrd av konkurrens, prestationsfrvntningar och prestationskrav. Hur vi ser ut och ter oss i andras gon blir (om det inte redan r), den viktigaste faktorn i vra relationer och karrirmjligheter. Traditionellt och i religionen skulle kroppen dljas men i den moderna civilisationen spelar utseendet och aspekterna avseende kroppens sknhet en allt strre roll. Inte enbart till fljd av personlig modern ffnga eller reklamindustrins inverkan, utan ocks fr fortplantningens skull och den mnskliga artens verlevnad. Kanazawa har t ex visat att vackra attraktiva frldrar idag har 26 % mindre chans att f sner, n andra frldrar. Fysiskt attraktiva drag r nmligen s starkt evolutionrt rftliga och styr disproportionerande att du hellre fder flickor n sner, desto mer sjlvsker, attraktiv och vacker du sjlv r. Omedvetet s verfr vi givetvis de hr intuitivt erfarna kunskaperna till karrir, relationer, ekonomi, efterfrgan och konsumtionsmnster i en allt hgre utstrckning.

-Naturen bestraffar oss eller belnar oss m a o delvis utifrn vrt utseende, vr identitet och vra personlighetsdrag. Begrepp som den "fria kvinnan", "den fertila kvinnan", "den duktiga kvinnan", "den sjlvstndiga kvinnan", "den perfekta kvinnan", "den utvalda kvinnan", "den frsta kvinnan", "den vrdande kvinnan", "den fria kvinnan" eller "den vackraste kvinnan", blir det som mest gruvsamt skapar en fortsatt oskerhet, frundran, bristande sjlvknsla, sjlvrespekt och beroende till mannen. Knstillhrighet och identifikationen med knstillhrigheten definieras nmligen frmst genom kulturella minnen och artefakter, relationen till det andra knet och av andra, inte minst frldern av samma kn som mitt eget. Att kvinnlighet kommer att anses som ett nnu mer efterfrgat och attraktivt attribut i jmfrelse med manlighet om ngra generationer ytterligare, r fr mnga kvinnor en fr klen och fr sent kommen trst, srskilt om jag inte kommer verens med min mamma. Det sist nmnda pverkar, lser, underblser och intervenerar i det vi brukar kalla kroppsuppfattning mer n vi anar, speciellt i ett MetTime med splittrade generationer och familjer i en flyttkarusell mellan olika regioner.

Sarah Rabia - Viewpoint Magazine:

Hur kommer mns syn p sknhet och upplevelser av sina egna kroppar att frndras?

Torbjrn K A Eliazon Eliazon New Queen Institute:

-Mnnens traditionella patriarkala vrderingar kommer att devalveras ytterligare. Ensamhushllen inte minst i storstderna kar enormt (oftast p initiativ av kvinnor). Mns efterfrgan och behov av rdgivning och hjlp i frgor som gller identitet, sknhet och kropp kommer bl a drfr att ka mycket kraftigt. Detta gller ocks deras konsumtion och utprovning av olika sknhets- och hlsoprodukter. Inte fr att de sjlva vill, utan fr att kvinnor som vljer partners vljer friare, intuitivt annorlunda och mer krset. Chanserna att vi t e x ska f en son i en relation r strre om mannen i relationen r av den mer vldsamma och aggressiva sorten eller om kvinnan r sprkligt brcklig, har lg sjlvknsla och r undfallande och svag. Fysiskt vlvxta och stora frldrar fr fler sner och fysiskt mindre, men mer sprkligt och intellektuellt begvade frldrar fr i hgre utstrckning dttrar. Inre och yttre sknhet och andra psykologiska personlighetsdrag r med andra ord helt avgrande t o m fr vilket kn ett barn fr. Instinktivt vljer kvinnor idag hellre bibehllen sjlvknsla, oberoende och svaga mn, hellre n riktiga karlar som frr skyddade dem som boskap p savannen. Manligheten str drmed infr en identitetsfrskjutning som mannen tvingas frhlla sig till och dr balansakten blir svrt prvande ocks fr hans kroppsbild i mnga fall. Mnga disparata och diametralt motsatta inre drivkrafter mste hanteras, frsts och vgas samman. Typiskt kvinnliga egenskaper som t ex kommunikation och andra sociala frdigheter mste utvecklas, lras in etc.

Sarah Rabia - Viewpoint Magazine:

Vilka insikter och nyanseringar om kvinnor br sknhetsindustrin svara upp emot (eller bli bttre att svara upp till)? T ex kvinnors paradoxala attityder till sin vikt, deras nskan till sjlvacceptans, post-feministiska skiftningar, idiosynkratiska (unika, karakteristiska, speciella) saker som gr att kvinnor knner sig vacker eller vackrare osv?

Torbjrn K A Eliazon Eliazon New Queen Institute:

-Mnga kreatrer inom de riktigt stora modehusen i Paris eller den traditionella hantverksindustrin i Storbritannien, tillhr det ftal som kan uttrycka det fantastiska p motsvarande stt som en erknd kompositr gr inom musikens omrde. Modetrender, mode och modeklder kan i sina bsta stunder gestalta inte bara sknhet, utan sknheten som ett rent mysterium. De mest stilfulla, blndande, fullndade och eleganta verken av tyg i modevrlden (nr beteckningen klder och kldesplagg vergr i en slags konstnrligt designad perfektion) kallas sedan mitten av 1800-talet fr haute couture. Perfektionen i plagget sitter p utsidan, men arkitekturen terfinns p en undersida som oftast bestr av olika lager av tyger och skrddarkonst. Haute couture anses som den hgsta formen av smnadskonst och vaggan, ursprunget, traditionen, historien, mstarna och fullndningen av modern klddesign. Skrddar - och smnadskonst inom modevrlden nr den r som bst. Haute couture betecknar hantverk, klass, hg kvalit, frdling av mnskliga och naturmssiga resurser nr genvgar, frenkling, lttja och ofretagsamhet utesluts. Det finns liknande motsvarigheter i andra lnder, ssom det italienska alta moda och det engelska high fashion.

-Hela den hr exklusivt inriktade industrin mste fr sin verlevnad gra stora satsningar och p samma stt som t ex traditionella konfektionsfretag som Ikea, H&M, Indiska och Lindex frska rekrytera mognare, duktigare, intelligentare frebilder, modeller, gargrupperingar och bttre sljkanaler fr bl a produktplaceringar. Konsumenter i kommande generationer kommer nmligen inte att se enbart p plaggen och plaggens undersida, utan lngtar och behver ocks i en allt hgre utstrckning f anta modellerna och framtrdande gargrupperingar som sina egna identifikationsobjekt. Ett stt att mta det hr kan vara att ge bttre och utfrligare beskrivningar av modellernas unika, karakteristiska, speciella och personliga vrderingar, erfarenheter och livsstil. Andra stt r att inom varumrket erbjuda exklusiva och utbildande kurser, studiebesk, frsljningsinsatser och tillggstjnster som tar noggrann och auktoritativt fasta p t ex behov av psykologisk rdgivning, begrepps- och identitetsbildning, tidig inlrning, makeover, kroppsvrd, viktnedgng, hud- och hrvrd, ekologiska frgor etc.. Ett tredje stt kan vara att bttre ta hand om sina frebilder / modeller och tillta dem att inom modehusets eller varumrkets organisation gra karrirer. Skapa interna utbildningssystem, trainee lsningar, dr duktiga mnniskor trnas till coacher och ledare fr t ex beteendetrning och livsstilsskolor.

Sarah Rabia - Viewpoint Magazine:

-Hur tror du att sknhetsindustrin br svara upp mot det vxande behovet hos mnniskor att knna sig lyckliga och vlmende?

Torbjrn K A Eliazon Eliazon New Queen Institute:

-Sknhetsindustrin kan se fram emot mycket ljusa och ekonomiskt blomstrande tider. Srskilt fr de fretag som redan idag har starkt inarbetade varumrken, duktiga designers, ingenjrer, produktutvecklare och samtidigt vgar ing samarbeten med kunskapsproducerande fretag inom den del av hlsosektorn som sysslar med just kulturell och psykologisk utveckling, marknadsfring, personligt prglad styling, ldrandeprocesser och livsstilsfrgor. Konkurrensen och kampen om att definiera och utmejsla sjlva begreppen kvinnlighet och kvinnlig sknhet resp. manlighet och manlig sknhet, kommer nmligen att stegras avsevrt. De fretag som inte stter sig p det hr tget frlorar kunder, konsumenter, frsljning och efterhand goodwill fr sina varumrken.

-Men vet vi egentligen om ifall vi faktiskt r lyckliga eller vackra? I s fall p vilket stt och hur uppstr lycka eller sknhet? Hur behller vi och frhller oss till den? Vad r det som roar oss, fr oss att skratta, knna njaktighet, vlbefinnande och sknhet? Sknhetsindustrin kan f en vsentligt strre ekonomisk framgng genom att stiga fram som en strre aktiv aktr i att besvara den hr typen av frgor fr mnniskor. ven om man d kliver ver till den mer privata hlsans, identitetsskapandets och uppfostrans omrde enligt ekvationen Sknhet=Exklusiva produkter+Hlsa+Goda frebilder! Uppfostran, hlsa och sknhet r i mnga fall synonyma begrepp som mnga kvinnor frstr, men som industrins investerare, ledare, fretrdare, aktiemklare och innovatrer inte tillrckligt tycks uppfattat eller vinnlagt sig om att f in marknadsfringen av sina produkter.

-Det handlar inte om att lra sig manipulera sina konsumenter, utan att mer trovrdigt frska frst och mta konsumenternas genuina lngtan, efterfrgan och utbudsbehov. Sknhetsindustrin mste parallellt arbeta p tre fronter: A. Traditionellt hitta och kunna marknadsfra alltmer fullndade produkter och varumrken, som mter alltmer krsna och medvetna kunders lngtan, behov och efterfrgan. B. ka kundorientering och kundfokus genom att erbjuda trygghetsskapande och tillitsfulla relationer, stlla upp riktiga frgor och hypoteser, frst tankestt, pverkansmjligheter, valsituationer, etik, moral, sprk- och begreppsbildning, olikheter, vanor, subkulturella strmningar. C. Visa strre respekt fr ldersfaktorer.

-En inte helt ovsentlig faktor nr vi pratar om sknhet r ldrande och ldrandeprocesser. Av olika skl vill vi grna glmma bort den hr faktorn fort. HC Andersens berttelse om den fula ankungen, pminner oss om tre saker: 1.Att den fullt utblommande sknheten tar olika tid fr olika individer. 2.Att vi kan tala om en pik i olika ldersintervall eller perioder av lderskurvan. 3.Att begreppet sknhet r ett ord. Helt en skapelse utifrn ett sprkligt sammanhang och den tid som vi lever i.

-Resonemanget ppnar helt nya mjligheter fr oss, som individer och fr den globala sknhetsindustrin. Om vi frut (och hr sitter den traditionella sknhetsindustrin fast) skte sknhet genom att likstlla den med ungdomlighet, s vinner mycket p att hellre klassificera den i olika lderskategorier:

A.Oskuldens tid 0 - 18 r B.Den stora vida vrldens tid 13 - 35 r C.Skapandets tid 25 - 60 r D.Mognadens tid 35 - 75 r E.Nrvarons tid > 45 -

Sknhet r inte samma begrepp fr 18-ringen och 45-ringen. Beaktar vi ldersfaktorn s breddas ofta sknhetsbegreppet av t ex vlmende, lycka, gldje, kroppens fysiologiska frndringar, hlsoaspekter osv. Det hr gller ocks i t ex produktval och behandlingsmetoder (Jmf. grna t ex Beauty Aging Therapy med andra psykoterapeutiska behandlingsmetoder). Begreppet Sknhet r med andra ord aktuellt, men p olika stt, under hela livscykeln.

Sarah Rabia - Viewpoint Magazine:

-Hur kan sknhetsindustrin (bli bttre p att) samarbeta med branscher som psykologi och hlsa tror du? T e x i att skapa produkter och reklam som svarar mot kvinnors sociala behov eller vad kvinnors hlsa behver?

Torbjrn K A Eliazon Eliazon New Queen Institute:

-Erfarna psykologer knner till att psykologin bde innehller vetandet om framtidens drmmar och existentiella mjligheter, som en kunskap om mrkligt mnsklig frnderlighet, mjlighet och plasticitet. mnesomrdet psykologi r brett, vidsyntare n bara mrka sjukdomsfrklaringar och tangerar samt stiger lngt in i ven andra vetenskapsomrden t ex. ekonomi, religion, medicin, politik, pedagogik, litteraturvetenskap, vr historia, kultur, teater, vra framgngar, skratt och skapandets inspiration - liksom ibland, in vra privata vardagsrum, hjrtan och krleksrelationer. I alla livsval, i vr lders och hlsoutveckling, all frsljning, konsumtion och prestationsutvning, t ex produktutveckling eller marknadsfring idag, r psykologin drfr en helt avgrande faktor fr framgng och produktiv utveckling. Det bsta sttet att lra knna estetiken och konsumenters, t ex enskilda kvinnors vilja och preferenser i frhllande till estetiken r att ska vgledning i psykologin, som gnar sdana frgor mycket stort utrymme p olika stt, nda sedan mitten p 1800-talet.

-Genom att inhmta den hr information, vga ppna upp sig, skapa kontakter, ntverk, se och frst mjliga synergieffekter, kan sknhetsindustrin hitta ytterligare kreativitet, vxa p andra marknader och finna ytterligare avkastning i p olika stt: A.Genom att visa intresse och synliggra sig genom hnvisningar, inbjudningar, frfrgningar och annonsering. B.Ge frslag till och trffa lngsiktiga avtal om lnsamma investeringar och erbjudanden, C.Kp av kompetens och kunskapsproduktion D.Utveckling av gemensam frsljnings, produkt och forskningssamarbeten, E.Erbjuda nya tjnster, butiker och butikssegment.

Se det vackra i livet och vrlden, men titta med andra skna gon

Nr vi betraktar ngonting ex. ett konstverk eller ett annat sknhetens freml ex. en idealiserad och upplyft krlekspartner, r betraktarens frhllningsstt olika. Ngon kan vara nrmast likgiltig, avmtt, oengagerad och i avsaknad av fascination eller njutning. Infr vissa freml (som jag kommer att diskutera senare) kan instllningen vara avvaktande, misstnksam. Ngras reaktioner infr den "skna vrlden" i vr omgivning r prglad av en skan efter ngonting mer att frst, finna eller terfinna (vilket efterhand hjer intresset).

Vare sig vi vill det eller inte, ven om vi i mtet med omvrlden frsker att bortse frn detta, genom att exempelvis titta bort i mtet med andra mnniskor, neurotiskt flackande med blicken, eller bortser frn den andre och ter upp henne med blicken, eller inte alls ser den andre drfr att vi r stora och starka, oavsett frhllningsstt, r vi begrnsade i vrt betraktande och bedmning av omvrlden. Vi ser inte vad vi tror oss se och vi luras stndigt av ett tillkortakommande som har med vr begrnsade varseblivning att gra. Ett exempel p detta r att vi inte p ett korrekt stt kan tererindra oss t ex freml som vi ser och anvnder varje dag, ex det detaljerade utseendet p en 20-kronorssedel (Ge ngon i uppgift att rita av 20-kronan eller terbertta hur den ser ut ur minnet s mrker ni hur svr betraktandets konst kan vara - ett freml vi vanligtvis kommer i kontakt med och ser dagligen).

Brist och lngtan

Vi r m a o bristflliga i vrt betraktande av omvrlden. Inom psykologin talar man drfr om att vi r "kastrerade" i betydelsen avskilda materiella entiteter i en materiell vrld och som all materia otillrcklig, frgnglig, ddlig, terspeglade ocks all annan all annan materia. Det sista r den reala niv dr ktt r ktt och sten r sten. En niv vi egentligen inte kan frestlla oss. I vra frestllningar (i frnuftet,tankarna och iderna) och sprkligt (i ex. talet) frsker vi hela tiden fnga in, frst och fatta denna reala verklighet, men tminstone som neurotiska tvivlare vet vi att det frblir ngonting annat bortom vr klokhet och vra innerliga frestllningar. P fantasiernas niv, dr vi frestller oss, identifierar oss, tnker och frsker frst, kan kttet och stenen betyda vad som helst. Men det r alltid en omgivning runt omkring oss, bestmd av det sprkliga och kulturella sammanhanget, som slutligen bestmmer betydelsen: Kttet blir mnniska och stenen blir konst osv. Denna reala verklighets subjektsbestmning, sammantaget med den imaginra identifikationsprocessen visavi andra mnniskor och dessas bekrftande eller avvisande vrdering, innebr att mnniskan, (eller som det r korrektare att benmna henne:)det mnskliga subjektet, r bristfllig och "kastrerad" och som sdant ocks ett subjekt som sker en fantasm som ursprungligen placerat henne som ett "subjekt-i-begr". Att mnniskan r ett subjekt-i-begr, innebr att hon alltid (om hon inte r psykotisk) framlever sitt liv i ett skande om, och en stark lngtan att vara "den andres begr" d v s vi sker stndigt ervinna andra mnniskors uppskattning och erknnande av vr existens och existientiella frhllningsstt.

Jaques Lacan

Den franske psykoanalytikern Jaques Lacan har ingende beskrivit fantasmen som s avgrande pverkat alla mnniskors grundlggande existensvillkor. Denna fantasm symboliserar Lacan nmligen i en formel: $ a, dr det verstrukna S:et,betecknar det kastrerade, a-primmade subjektet. a betecknar objekt a(se nedan). -tecknet kallas av Lacan fr poincon och r som en vatten- eller myntstmpel som garanterar ett betalningsmedels kthet. Det betecknar det srskiljande och specifikt unika hos individen och r konstruerat av de bgge matematiska tecknen fr mindre n (). I detta ligger en antydan till det omjliga. Formeln betyder att subjektet r bundet till objekt a, som i det hr sammanhanget inte br frvxlas med den andre; att det r ur denna fixering som subjektet ervinner sin status av subjekt. Fantasmen artikuleras stndigt p tv niver samtidigt, dels p det imaginra fantasiplanet, i tankar, drmmar, idr och fantasier och dels p en symbolisk niv i talet, i skriften, i symtomet eller andra former av ageranden. Fantasmen styr mellanmnskliga relationer, ageranden och frhllningsstt i olika situationer samt pverkar grnserna visavi det reala uttryckt i bl a sjukdomsfrlopp och symtombilder. Symtomet r en symbol som manifesteras i det reala enligt Lacan och i frga om konstituering av fantasmen lgger han en srskild tonvikt vid oidipaliteten och den sk ur-fantasmen. (Se mina tidigare gjorda beskrivningar av Sigmund Freuds klient: Vargmannen).

Det finns en ondlighet av avbrott och diskontinuiteter i den mnskliga existensen som fantasmen frsker verbrygga och fylla ut i fantasin:

gapet mellan subjektet och dess imago gapet mellan mig och den andre gapet mellan jag och den Andre gapet mellan vad jag r och skulle vilja vara gapet mellan vad jag uttrycker och nskar sga gapet mellan signifikant och signifi gapet mellan ordet och Tinget gapet mellan lust och jouissance

Driftens objekt r alltid det saknade, frnvarande objektet. Men detta objekt r inte bara saknat och frnvarande utan ven kraftigt reviderat i frhllande till sin ursprunglighet som driftsobjekt. Frnvaron kvarstr p ett imaginrt plan som begrets orsak och p en symbolisk niv som det som skapar driften. Eftersom driftsobjektet r en partial del av en i barndomen viktig andre (fretrdesvis modern eller fadern) eller en egen kroppsdel, har Lacan valt att kalla detta objekt fr objekt petit a, lilla a. a:et betecknar dels en partial del av den andre, lilla a som frsta bokstaven i ordet andre, och dels frnvaron av detta objekt i nuet nrvarande endast som en brist d v s avsaknad av annan symbolisk betydelse fr subjektet n just det som skapar driften och det vi brukar kalla upprepnings- eller repetitionstvnget.

Der Bse Blick

Fr att skdliggra lusten och begret att beskda, kopplat till driftens rrelse och objekt a, ska jag ge ett exempel frn en av Sigmund Freuds mer spekulativa texter: I texten "das Unheimliche" diskuterar Freud E T A Hoffmans verk der Sandmann. Huvudpersonen i den hr texten, en ung student kallad Nathaniel, blev i sin barndom uppskrmd av en fasanfull berttelse om John Blund. John Blund beskrevs av modern och ett hembitrde som en otck figur, vilken sades s sand i barnens gon, varefter han ryckte ut dem och t upp dem. De sm lammen tystnade.

Nathaniels fixering vid denna beskrivning och hans fantasier om fadersmord ( i vilka fadern dr i sonens stlle, efter att ha ltit en John Blund- figur riva ut sina gon i stllet fr att ta sonens), fr till fljd att Nathaniels kastrationsrdsla kar. Nathaniel fixerar sig hrefter vid gonen och blickens betydelse och blir ofrmgen till en krleksfull relation till kvinnor. Denna fantastiska tragiska berttelse slutar med att den skuldtyngde Nathaniel i vansinne, efter att trott sig mta John Blunds blick, tar sitt liv. Hoffman lyckas med sin berttarteknik hlla lsaren i en ruggig knsla, dr det blir omjligt att avgra om berttelsen r en verklighetsbeskrivning (en fantasy-berttelse) eller endast utspelar sig i Nathaniels egen fantasi (=en psykologisk skildring). Hoffmans egna uppvxtvillkor liknade huvudpersonens och bl a avled Hoffmans egen far d frfattaren var tre r gammal. Berttelsen visar i bokstavlig mening p splittringen mellan driftens klla - gat (gonen som stndigt vcker upp Nathaniels upprepningstvng) och begret efter objekt a - blicken, som slutligen (som en variant av der Bse blick) blir Nathaniels vansinne och dd.

Det partialobjekt, objekt petit a, som huvudpersonen, nu i vuxen lder efterfrgar och sker (faderns blick) finns i realiteten inte lngre och har aldrig funnits i den betydelse som Nathaniel i efterhand (nachtrglich) givit det. Det som Nathaniel p ett imaginrt plan begr r faderns frnvarande blick. Begret symboliseras i det reala av John Blundfigurernas onda gon som vcker upprepningstvnget: skulden och kastrationsrdslan i mtet med fadern och dennes de. Nr Nathaniel vanligtvis tittar sig omkring i folksamlingar ser han inte, kan inte terfinna sitt objekt petit a, varfr han slutar ska. Nr han i slutscenen av berttelsen trffar p John Blundfigurens blick tittar han inte lngre, han ser. Inte John Blundfigurens gon, utan bortom dessa sin fars onda gon dess frebrelser och hat, sin egen skuld, vilket gr honom vansinnig. Projiceringen av aggressiviteten tas momentant tillbaka och han brjar besinningslst att sl runt omkring sig, srskilt riktat mot den kvinna som substituerar modern och hembitrdet i berttelsen.

Objekt petit a

Begreppet objektet petit a, objekt a ska inte frvxlas med det objektrelationsteoretiker kallar objekt. Objektrelationsteoretiker utgr frn att objektet r realt och att objektrelationerna kan eller ska vara tillfredstllande, medan det psykoanalytiska objektet enligt ett sdant hr tankestt alltid r det frnvarande objektet. Fr objektrelationsteorin r objektet bde en del av jaget (objektsrepresentation) och en del av den andre (krleksobjektet). Enligt Lacan r det ingetdera utan en del av driften som han liknar vid en lamell mellan subjektet och den andre. Det r bristen hos subjektet men ocks bristen hos den andre. Objekt a representerar inte ett frnekande av en brist, utan objekt a indikerar platsen fr denna brist och denna brists oreducerbarhet. Objekt a r ett spr, ngot kvarlmnat, en pminnelse, som lmnar ngot att bli begrt. Spret efter brottslingen blir detektivens begr. I den erotiska relationen kan det vara den lskades blick, hennes rst, hennes kurvor som orsakar lskarens begr. Det r alltid fragmentariska delar som r det driftmssiga begrets orsak, aldrig en imaginr helhet. I fetischismen blir det objekt som orsakar begret sjlv objekt fr detta begr. Fr alkoholisten r det ett glas till, eller flaskan eller glaset. I fobin orsakar objektet begret och en hftig reaktion samtidigt. ngest r inte rdsla fr ingenting, flykten eller skrcken infr en tomhet, utan snarare mtet med det objekt a som markerar den mma punkt dr det finns en brist.

Blicken, seendet och gats aptit

Skillnaden mellan att titta och att se r, att jag tittar p ngot nr jag inte ser exakt vad det r, eller nr ngot ser ut att undfly min blick. Nr ngon p engelska uttrycker I see betyder detta vanligtvis att denne frsttt och har slutat titta. Att se fr en betydelse av vetande medan tittandet eller blicken innebr ett skande efter ngot att frst (hos mig sjlv). Som ett exempel p detta har Lacan nmnt en hndelse som intrffade ganska tidigt i hans vuxna liv. Lacan satt i en bt och fiskade med en vn som var yrkesfiskare. Vnnen gjorde honom uppmrksam p en liten sardinburk som flt i vattnet genom frgan: - Ser du burken drborta? Javisst, svarade Lacan, varvid kamraten tillade med ett skratt: - Men den ser inte dig! Lacan som knde sig smtt frbittrad p kamraten, kunde inte alls frst underhllningsvrdet i vnnens pstende frrn lngt senare. Fr vnnen, nstan fdd och uppvuxen i en fiskarbt, torde landkrabban Lacans fiske- och sjvana ha tett sig nrmast patetisk. Som om han inte ingick i bilden. Pongen i vnnens vitsande och anledningen till att Lacan tergivit anekdoten r, att sardinburken inte bara betraktades av Lacan utan att sardinburken ocks (s a s i lustigheten) betraktade Lacan och liksom uteslt honom som inte tillhrande bilden d v s som ett icke-existerande subjekt. Burkens blick var Lacans egen, som om den fngade in hans tittande och reflekterade denna blick p ett stt att han knde sig kusligt betraktad av en blick han inte sjlv kunde se. Dr av den starka knslan av phopp och frbittring. Lacan har sammanfattat upplevelsen med: Jag r inte bara det punktiforma vara lokaliserad vid den geometriska punkt dr perspektivet r gripbart. Tveklst, i djupet av mitt ga, mlas bilden. Bilden r skert, i mitt ga. Men jag r inte i bilden. Detta hnder ven nr jag exempelvis betraktar ett konstverk. Jag tittar men vanligtvis finner jag inget utan lgger ner mitt skande nr konstverket fngat in min blick.

P motsvarande stt skulle sardinburken ha fngat in Lacans blick om inte vnnen, med sitt infall av att frska vara rolig, ftt Lacan att fortstta bortom sardinburken. Nr ngon gr ett frsk att vara lustig p detta stt eller nr ngot annat fr mig att brja ifrgastta vad jag tyckt mig se (och frsttt) brjar jag nyo att titta och ngesten brjar uppst. ngest fr att jag som betraktare ser min egen blick reflekterad i den andre p en annan plats, fixerande mig som subjekt i en position dr jag inte undkommer min brist. I tittandet frstr jag inte, ser jag inte annat n detaljer och smsaker fragmentariskt, inte helheten. Tittandet innebr implicit att subjektet inte frstr, inte ser ngonting, vilket r mest frekvent nr det finns ngot frnvarande eller bristflligt. Frnvaron eller bristen blir gats aptit och det som underblser fantasmen. I seendet dremot, tror jag mig frst bilden och uppfatta dess helhet.

Syndriften - driften att vilja se och bli sedd, att bli bekrftad, frstdd och erknd

Denna seendets fenomenologi, som s ltt fr mig att lgga ned blicken, tittandet, och uppg i en imaginr enhet med bilden, det sedda, i frvissningen om att inget mer finns att se, inget undgr mig, ingen ser min blick leder oss med Lacans terminologi till slutsatsen att hvda att syndriften r den drift som mest komplett undgr kastrationen. Syndriften r i sig ingen perversion, utan r med Lacans ord en radikal struktur som kan tjna som frklaringsmodell fr mycket av det mnskliga subjektets agerande och frhllningsstt. I en av sina frelsningar tar Lacan upp medeltidskonstnren Hans Holbein d y:s (1497-1543) mlning Ambassadrerna som skdningsexempel. Eftersom exemplet ven kommenterats av andra frfattare ska jag brja med att terge det.

Ambassadrerna

Ett av Holbeins konstverk terger tv franska ambassadrer, stela, terhllsamma i det manifesta ansiktsuttrycket, ffngligt uppkldda, poserande intill de attribut som symboliserar och terger dtidens vrldsbild och mnniskoideal (trivium och quadrivium). D betraktaren tittar p bilden fastnar denne efter en stund p ett freml i frgrunden. Fremlet tycks i vissa vinklar flyga runt i rummet och i andra ser det ut som det vlter omkull. Men det frblir omjligt att identifiera annat n som en suddig flck. Det freml som dljs i denna flck r tnkt att upptckas precis nr betraktaren gett upp beskdandet av verket (tittandet) och r p vg ut ur det rum dr mlningen hnger p vggen. D, nr jag vnder mig om fr en sista snabb blick mot en mlning som jag inte riktigt frsttt, blir det mjligt att i en speciell vinkel se fremlet fr vad det r - en dskalle! Men d nr jag redan lagt ned min blick, inte lngre vntar mig att se ngot, uppstr knslan att det r den, den figurerade dden, som ser mig - och som osedd har betraktat mig hela tiden. Bervat mig min blick. Genom en perspektivfrndring, sger Lacan, gr Holbein det synligt fr oss hr ngot som helt enkelt r subjektet som tillintetgjord - tillintetgjord i en form som i klartext betyder; det bildmssiga frkroppsligandet av kastrationen. Detta innebr att vi mste fokusera hela organisationen av de imaginra begren genom de fundamentala och symboliska drifternas frutsttningar. Bilden r endast vad alla bilder r, nmligen en flla fr blicken. Pongen r, att i grunden alla tavlor, konstverk och bilder som mter oss som betraktare, fr oss att lgga ner skandet efter objekt a, ungefr som krigaren lgger bort sina vapen. Det Holbein gr r att lyfta fram betraktarens begr och anspela p hans drift att ska veta, se och frst. Holbeins mlning liksom exemplet med sardinburken visar ven p det Herre-slav-frhllande som r s typiskt fr den imaginra spegelrelationen. I blicken, i den skopiska relationen, reduceras den Andre till ett objektstillstnd, inget mer finns att se, men samtidigt utstts ocks jag som subjekt fr att bli objektifierad, vilket skapar obehaget nr dskallen framtrder. Fremlet i Holbeins mlning, vcker drfr att det undgr oss ett visst obehag och skandet, tittandet fr att frst och se fremlet. I detta freml och den knsla av bde obehag och nyfikenhet som detta freml (objekt a) vcker, i syndriften stndigt nrvarande genom sin frnvaro, ligger utvecklingen, vetenskapen och skandet, men ocks som jag antytt barnets omedvetenhet och sanning. Lacan har en viktig pong hr nr han understryker syndriftens betydelse som en radikal struktur som skdliggr och visar krnan i Sigmund Freuds upptckt av partialdrifterna och det driften kretsar i omkring.

Skillnaden mellan att titta och att se

Splittringen mellan tittandet och seendet som jag hr frskt visa p r fundamental fr subjektets vlbefinnande och frhllningsstt och visar p syndriftens betydelse som frklaringsmodell fr den psykiska apparatens utveckling. Den existentialistiska frfattaren Jean-Paul Sartre har i sitt verk L`tre et nant beskrivit blickens betydelse i sociala mellan mnskliga relationer. Sartres komplicerade resonemang bygger i princip p att introduktionen av en annan mnniskas vara (den andre), i form av upplevelsen av dennes blick, innebr att subjektet drigenom kommer att frmlingsgras infr sig sjlv. Den andres gon blir som rymdens svarta hl, starka energiska gravitationsflt som s a s suger ut och frflyttar subjektets medvetande, spatialt och temporalt. Hrigenom stts grnser upp fr subjektets frihet och mjligheter. Fr att ytterligare konkretisera syndriften ska jag drfr ska applicera och knyta an Sartres tankegngar med en reflektion ver Anthony Hopkins "bse blick", hmtat ur filmen "Nr lammen tystnar". Lngt ifrn alla, men mnga strre konstnrer och aktrer inom det konstrliga omrdet identifierar sig ven privat med sina verk och rollfigurer. T ex konstnren Kalle Hedbergs egen levnadshistoria (1894-1959) talar fr att han ofta betraktade sig sjlv som en ond och sjlvdestruktiv man, rotls i en tillvaro som han hade svrt att frst sig p. Oaktat detta hade han ett lidelsefullt intresse fr psykologiskt skarpa mnniskoskildringar och betraktades som en formens mstare med stark knsla fr frg, volym och plasticitet.

Den i Sundsvall fdde konstnren Hedberg blev 1955 invald i konstakademin. Den intressanta levnadslinjen till trots vill jag fsta uppmrksamheten p det onda gat som allmngiltig freteelse, vilket Hedbergs mleri och andras liknande bilder r bra illustrationer fr. Om vi noggrant studerar bilden av Anthony Hopkins (ovan) kan vi upptcka att fotografen tillsammans med skdespelaren lyft fram gats betydelse i tekniskt hnseende, paradoxalt nog genom att utelmna eller helt mrklgga det ena gat! Den del av fotografiet som r minst ljussatt r gonhlorna, speciellt det vnstra, vilket inte bestr av annat n svrta i bilden. En onaturlig rdsttning lyfter fram och karaktriserar det andra synliga gat och gr detta skrmmande ngestlysande rtt och s a s reflekterande ljuset och betraktarens obehagsupplevelse infr bilden. Det mest fascinerande r egentligen det minst bearbetade, det utelmnade gat, bristen och hlet i en bild som f r frglagd, som inbjuder skdaren att lgga ner sin blick. Men, genom att utelmna ett ga fr fotografen betraktaren att brja ska, varvid blicken hakar fast vid det synliga gat och dess ngestrda frgsttning. Det man gr med betraktaren r att berva honom ett ga som skulle ha funnits dr! Bortom objekt a dljer sig denne kastrator, och det synliga gat reflekterar fr skdaren dennes avund och hotfulla aggressivitet. Nr Freud i das Unheimliche tar upp der bse Blick som ett exempel p en av de kusligaste och mest spridda formerna av vidskepelser sger han sger han att det aldrig har funnits ngon tvekan om vad denna fruktan fr det onda gat beror p. Den som ger eller besitter ngot vrdefullt men skrt, r rdd fr andra mnniskors avund och projicerar p dessa den avund han sjlv skulle uppleva i deras stlle. Knslan avsljar sig sjlv i blicken, det onda gat. Speciellt nr personen r skuldtyngd ver oattraktiva attribut, r andra mnniskor redo att tro att hans avund stiger till en niv d intensiteten leder till aggressiva handlingar. Det som fruktas r liksom en hemlig intention att skada, varvid speciella knnetecken tas till intkt fr denna projicering. Freud inordnar freteelsen under kategorin omnipotenta tankar, ett begrepp fr vrigt myntat av Vargmannen. Sdan r vr vn doktor Hannibal Lecter!

Lacan har sagt att ett hl eller ett gap i en mlning eller fotografi kan representera ett ga som ppnar sin pupill d v s ett gats aptit. Detta menar Lacan visar upp den sanna funktionen hos gonen som organ, nmligen som elakt, illvilligt och rovgirigt. Detta terkommer exempelvis i folktron genom ordsprk som "Om man tittar p kon s sinar mjlken" och "Om blickar kunde dda" osv. Sammankopplad till det onda gat r som tidigare sagts avunden ex. uttryckt hos det lilla barnet som ser sin bror eller syster vid moderns brst med bitterhet och hat i blicken. Inte fr att barnet ter nskar ligga vid moderns brst, utan fr det avundsjuka barnet hyser av att se en imaginr bild av helhet, som denna bild representerar fr barnet. Barnet, subjektet frbleknar framfr denna bild av komplett helhet, utestngd frn det objekt a till vilket det oavvisligen r knutet i fantasmen. Ett objekt a som ngon annan r i besittning och tillfredstlld av. En uppfattning om sknheten, perfektionen, helheten och symmetrin i en bild kan vara ett exempel p en avundsfylld strvan och en stark lngtan efter helhet och besittning av denna helhetens gestalt. Fr Jean-Paul Sartre r den andres blick, det onda gat, liksom skammen en autentisk freteelse, eftersom Sartre menar att det fr subjektet inte kan existera tv subjekt samtidigt. Nr den andre ser p mig r jag ett objekt i den andres vrld och nr jag tittar p den andre betraktar jag honom som ett objekt.

Det som skiljer mnniskan som objekt i frn tingen som objekt r, att det mnskliga objektet med sin blick bestmmer min subjektiva frihet och skapar mig-et. Friheten begrnsas allts av att jag grs till objektet fr andra vilket konkret kommer att upplevas som skam, fruktan eller ffnga. Anledningen till fruktan och skamknslor r att jag fruktar att den andre ska tillskansa sig min subjektiva frihet och skms ver att se mig sjlv som ett objekt, avkldd mina mjligheter. Nr jag befinner mig i blicken ser jag inte den andres gon och nr jag ser den andres gon r jag inte lngre i blicken, ansg Sartre. Lacan har andra sidan hvdat att detta inte r en korrekt fenomenologisk beskrivning utan hnvisar till bl a konstnren Goya, som visat hur man kan gripa blicken som sdan i en mask, som maskerad. Lacan hvdar att blicken, den blick om vilken Sartre skriver att den verraskar, frvnar mig och reducerar mig till skam, ser sig sjlv. Lacan menar att vi i Sartres egna beskrivningar kan finna att den blick jaget inte mter r en sedd, utan en frestlld, en av mig fantiserad blick i den Andres flt.

Bilden p sidan frestller Benvenuto Cellini saltkar "Saliera" (Florens 1500-1572) Sammanfattning

Nr jag fr ungefr 10 r sedan beskte Wiens Konsthistoriska Museum fann jag mig pltsligt stendes vid detta underbara och fascinerande freml - Benvenuto Cellinis saltkar. Han skapade detta guldfrml i Paris under ren 1540-43 p bestllning av kung Charles IX, som gav bort det som gva. Inspirationen till verket sgs ha varit konstnrens nskan om att hylla naturens storslagna sknhet och helhet. Mansfiguren fick representera havet och kvinnan land. Ett manifikt vackert freml, eller hur? Att sammanfatta en text om lngtan, begr, krlek, beskdad sknhet, blickar, erknnande, bekrftelse, perfektion, frnvaro och saknad, lter sig troligtvis bst gras genom just ett sdant nyss beskrivet freml. Har vi sett det i verkligheten s stannar det p nthinnan fr alltid och nr vi ser det igen, pminns vi om skapandets andakt, gldje och storslagenhet. Tnk - alla blickar detta freml ftt genom rhundranden, tnk - all beundran och lite avundsamma fascination, tnk - all lngtan om att kunna skapa ngot likvrdigt, tnk - alla liknande skna hrliga livsbejakande freml. Vi mnniskor styrs ena sidan av Gestaltlagar som struntar i, bortser och t o m frnekar avvikelser, tillkortakommanden och brister. Enligt dessa s k Gestaltlagar s vill vi bara se och godta HELHETEN. andra sidan finns detta objekt a, denna lngtan, detta begr och ibland krav som fibblar till det fr oss med att teruppvcka intresset fr det frmmande, fr det ofrutsedda, fr det skrmmande och upphetsande. Ingen sa att mnniskans vandring skulle vara enkel, lttfrstelig och sjlvklar. Vi har fullt sj hela tiden att lra oss lite till om oss sjlva. Mnniskan blir efterhand sin nskvrda helhet.

Texten r ett redigerat delvis omarbetat utdrag ur min monografi "Begrets uttryck genom Syndriften".

Torbjrn K A Eliazon

Framgng, perfektion, begvning och sknhet

Fr att bli bst mste vi vga lmna medelmttan och kasta oss ut i ensamheten. Vi mste lra oss ha verseende med och tla veridealisering, hat, avund och t o m frakt. Att vara en Mstare, att vara bst, briljant och duktig har olika sidor. Inom t ex psykologins omrde finns mnga kvackare och det r tyvrr mnga som utger sig fr att vara goda psykologer, utan ngon egentlig praktisk eller bildningsmssig legitimitet fr detta.

Mnga mnniskor med talang och begvning r framgngsrika, ekonomiskt frmgna och tillfredstllda med sina liv och arbetsinsatser. Mnga fler mnniskor i den hr situationen kan vara rika eller framgngsrika men erfar nd en slags otillfredsstllelse, misstrivsel och kan trots en bra karrirutveckling knna vanmakt, misstrstan och meningslshet i t ex arbetet eller arbetslivet. I sitt inre kan dessa mnniskor uppleva en frljugenhet, otillrcklighet och skuld och betrakta sig sjlva som verfldiga och t o m som en brda fr sin familj och andra i omgivningen. Ngra kan i ytterlighetsfall uppleva en sdan obekvm livshllning att de hemfaller till olika former av sjlvdestruktivt beteende (neurotiska besvr, spel, sexmissbruk, arbetsnarkomani, fr hgt ekonomiskt risktagande, sensationsskeri, verkonsumtion av alkohol, sjlvmordstankar, vergrepp, missriktad aggressivitet, rigiditet, perfektionism etc.etc.) som kan varvas med inaktivitet och nedstmdhetsperioder. Mnga av de hr hgt begvade, kreativa och talangfulla mnniskorna har inte ens frsttt sin egen talangfullhet och begvningspotential och kan n mindre tillst att vrdestta sig sjlva p det sttet.

Enligt en underskning som den amerikanska affrstidskriften Forbes ltit gra och publicerats bl a i The Guardian, r 37 % av de 400 rikaste personerna i USA att betrakta som olyckliga enligt definitionerna i underskningen. Livet behver givetvis inte vara p det hr sttet. Vi kan idag erbjuda de hr personerna en bttre livssituation och bist dem med att f bttre uttrycksmjligheter (kognitivt-, knslomssigt och inte minst sprkligt) och uppleva en tryggare och bttre existentiell livssituation. Upplevelsen av olycka eller ett frebud om olycka behver inte vara kopplad till rikedom, talangfullhet eller begvning, lika lite som till att vi besitter kunskap och intellektuella frdigheter. Det kan ven handla om fysiska attribut som att en person har ett attraktivt utseende, begvning inom vissa specifika omrden (t ex musikaliska/artistiska talanger) som sociala attribut ( t ex att en person tillhr en buren och vlbrgad familj eller rvt stora frmgenheter). Nu nmnda attribut och egenskaper tenderar att isolera oss som brare av dem frn det stora flertalet av mer medelmttiga mnniskor. Isoleringen kan handla om desavueringsfrsk, missaktning och ren avund, den kungliga svenska avundsjukan och i Sverige utbredda Jantelagstiftningen, men ocks innebra en bristfllig social feedback, helt enkelt fr att vi har s svrt att sga vad vi tnker och tycker, srskilt till idealiserade och hgaktade personer. Som ett resultat av det hr kan den mer talangfulle individen uppleva att hon inte riktigt utvecklats av faktiskt upplevda erfarenheter, och uppleva ett frmlingskap, en annanhet och ett ifrgasttande av vem hon egentligen r.

Fr en begvad och talangfull individ har knslan av att leva i en obekvm livssituation egentligen ingenting med en vanlig psykiatrisk sjukdom att gra. Vad det handlar om r snarare svrigheter att leva i en vrld , vars konvenans, normer och regler urholkats och knns frmmande, frenklade, simpelt nedltande trngsynta och kreativitetshmmande. Upplevelsen av utanfrskap och en ofrstelse frn omgivningen skapar egentligen bara ytterligare kreativ nyfikenhet och kraft fr att g och trampa i egna stigar och ett intresse fr att utveckla ngonting annat, ngonting mer och bttre. Trttheten kan knnas monumental ibland ver att vuxna mnniskor tycks vilja bli plagiat av oss, frottera sig, stlla sig in och beskda oss med en idoliserande oskerhetens uppskattning och veridealisering. Samtidigt i vetskapen om att samma vnner betraktar "vnskapen" som billig och snabbt realiserbar vid en pantsttning.

Aspekter p begvning och talang.

Mnga talangfulla begvade mnniskor har inte identifierats och vrdesatts fr sina talanger. I t ex skolan s beaktas inte fljande aspekter p hg begvning hos barn p ett tillfredstllande stt:

Goda frmgor till problemlsning och resonemang. Snabb inlrningskapacitet. Bra ordfrrd och artikuleringsfrmgor. vergenomsnittlig minneskapacitet. Numerisk frmga. Spatial orienteringsfrmga i t ex tid och rum. vergenomsnittlig frmga till att kunna fokusera och bibehlla uppmrksamhet vid inlrning. Hg grad av sensitivitet och urval. Omtanke och inlevelse i hur andra kan tnka och reagera. Perfektionism och stilfullhet. Intensitet i taganden och framfranden. Moraliska och etiska stllningstaganden och vrderingar. Nyfikenhet och intresse fr det lite extraordinra. Intresse och frstelse fr trningens betydelse. Instllning och lustfylldhetens roll i uppgiftslsningen. Grad av brdmognad. ppenhet och flexibilitet i intressen och preferenser. Humoristiska frhllningsstt. vergenomsnittliga frmgor i skolmnen och andra uttrycksomrden. vergenomsnittliga frmgor avseende observation och analys. Frmgor till bildsprk, metaforer och till ordsprksfrstelse. Kreativ brdmogenhet och lsningskapacitet. Intresse- och frstelse av vuxnas auktoritet och auktoritativa funktion.

Hos den vuxna befolkningen respekteras frdigheter, attribut, begvning och talang likaledes i fr liten utstrckning och det kan d dessutom handla om:

Frmga att faktiskt f till stnd avsedda effekter i visioner, planering och insatser. Sofistikerat och globalt tnkande. Frmga till analys och begreppsbildning Humor Skande efter mening och sanning Individualistiska erfarenheter Experimentell verksamhet och erfarenhet Kuriosa aktiviteter Hg sensitivitet Hg intensitet Integritet Idealism Flexibilitet Perfektionism Skepticism Talangutveckling Planering och framfrhllning Om begvningens mjligheter och svrigheter:

Begvade och talangfulla personer frvxlas ofta med neurotiska. Inte sllan upplever den begvade sjlv sig som neurotisk eller t o m sig lidandes av nnu vrre psykologiska tillstnd. Oavsett om vi r ett barn med ett hgt IQ eller en vuxen individ med briljanta strategiska insikter, som bara inte kan st ut med ytterligare ett trist mte, s uppfattas det inte sllan som ett utslag av ointresse eller ofretagsamhet. Kritiken frn omgivningen kan glla att man br ta till orda, br uttrycka sin mening osv, och att man sjlv r ansvarig fr att innehllet p mtet utvecklas p ett meningsfullt och stimulerande stt. Att ta ver pladderfyllda meningslsa debatter och organisatoriska sammanhang r dock ingenting som en begvad person ger sig in i. Det handlar mer om att det inte knns meningsfullt att frska vertala personer som inte begvningsmssigt har frutsttningar att frst komplicerade sammanhang med frenklande oprecisa omskrivningar som missar mlet med ev. frklaringsfrsk. Mnga mnniskor begriper helt enkelt inte att det finns sanningar som r helt omjliga att frenkla till vardagssprkets niv. Nr vi ser mnniskor i vr omgivning (vnner, nrstende, kollegor, uppdragsgivare, chefer och arbetskamrater) som helt saknar visioner, intelligens, kraft och mod nog att gra vad som erfordras av dem s r det ltt att ge upp i en slags attityd av inte bry sig. (Det gr t ex inte att skta en organisation eller ett fretag som r som en atlantngare p egen hand!) Det finns m a o en punkt dr det r bttre att vi njer oss med vad vi kan gra i stllet fr att frska flytta p berget, som ett slags don Quijotehandling. Det kan knnas frmmande och hrt att uppleva sig utanfrstende och alienerad i frhllande till grupper och t o m mer nrstende sjlsfrnder, nr vrt stt att vara upplevs som hotfullt, respektfyllt, strngt, krvande och udda av de sociala konventionerna i omgivningen. Det r inte s underligt att vi ibland frdmer oss sjlva om att inte passa in och undrar om man kommer frn mnen. Det r svrt att passa in med mnniskor vars omvrldsfrstelse, vrderingar. utgngspunkter r s disparat olika. Som talangfulla individer r vi brkdelar av befolkningsmngden i stort, vilket gr oss sllsynta och utanfrskapet mer frsteligt

I Sverige varnar vi mnniskor i modersmjlken fr hybrisider och medelmttan lskar ett ordsprk som sger "Hgmod gr fre fall". Skadegldjen om en begvad individ begr misstag knner inga grnser nr "drevet gr" i det massmediala gatloppet. Hgt drivna ambitioner, som en strvan mot t ex perfektionism innebr, r inte den dliga egenskap som s mnga mnniskor och ven behandlare och terapeuter vill f oss att tro. Tvrtom s r det egentligen sjlva motorn i alla mnskliga utvecklingsprng. Vilka mnskliga framsteg har uppntts genom att ngon bara har frskt gra ngot tillrckligt bra? Vilka av de s kallade mnskliga "underverken" skulle ha funnits om ingen vgat tnka lite strre och stort? Perfektionism r att undvika det som talangfulla och begvade mnniskor fruktar mer n pesten: Att vara medioker, medelmttig, att inte vilja ngot mer och bttre! Det r dessutom troligt att vi instinktivt och desmttat (genom det som psykoanalytikerna kallar fr :upprepningstvnget) strvar mot ml som r fullt mjliga fr ngra av oss att uppn, om vi har talang eller begvning fr det och kan hushlla med uthlligheten. Perfektionism r en bra egenskap fr den begvade att uppn det bsta, men saknas den genuina talangen riskerar personen bli svedd, utmattad eller utbrnd som en gudasagans Ikaros. Strvan mot perfektion fr den begvade innebr att vi reglerar "hjden p ribban" mot efterhand omdefinierade mlsttningar. Inte sllan kan den begvades nskan om perfektion vxla i ett frdmande av mindre lyckade prestationer och t o m vxa sig till ett sjlvfrakt. Detta betyder inte s mycket, s lnge det inte blir till en massa tvngsmssiga "msten". Smrtan som perfektionisten upplever vid ett misslyckande omvandlar den begvade till frnyade krafttag mot mjligen omdefinierat ml. Strvan till perfektion r drfr ngot vi ska vara stolt ver.

Ibland kan vi uppfatta de begvade och talangfulla mnniskorna som mer identitetsskande, n befolkningen i stort. P ett stt s r det sjlvklart att det r p det viset beroende dels p att den begvade r talangfullare och mer begvad n den genomsnittlige p mnga saker, dels s ervinner mnniskan sin identitet genom det hon testar, gr och de roller hon intar, vilket innebr att den som vgar g ny vgar ocks mste utforska och prva nya identiteter. En av de frmsta utmaningarna fr de hgre begvade r just att g frn den skra trygga "tillrckligt bra"-identiteten mot den identitet som innebr att vara "den bste", eller "den som anses veta" eller, "auktoritetens position" osv.

En begvad individ upplever ofta att han kan f framleva i ratal under smrtsamma existentiella villkor dr livets cynism, ngest och depressivitet avlser varandra. Frgan om "livets mening" upprepar sig i grubblerier p samma stt som bl a Sren Kierkegaard skdliggjort denna vilsenhet i sina bcker. Denna till synes depressiva tendens resulterar frn ett skande efter "en sanning" ackompanjerat av vanmktighet att inte kunna frndra saker och ting, att inte ha tillrckliga pverkansmjligheter. Givetvis finns det bttre strategier att hantera denna existentiella levnadsngest p n att hemfalla till olika former av sjlvdestruktivt beteende (tstrningar, sexmissbruk, droganvndning, kriminalitet m.m), som tyvrr allt fr mnga begvade individer hemfallit till, t ex prinsessan Diana, Ernest Hemingway, Marilyn Monroe, Elvis Presley osv. Genom att med olika psykologiska behandlingsverktyg reducera sjlvdestruktiva inslag r det idag mjligt att utveckla en inre styrka baserad p gldje och tillit till genuint egna talanger och frmgor.

Nyss nmnda personer uppvisade ocks andra briljanta egenskaper i sina personligheter nmligen intensitet, nrvaro och temperament. Mnga riktigt begvade mnniskor kan inledningsvis och utt sett upptrda som passivt frsiktiga, ointresserade och halvneurotiska individer, men ger inom sig en beredskap att med stor frenesi och intensitet slss som en srad tiger fr betydelsen av sin talang eller verksamhet, om och i fall den ifrgastts eller hotas. Risken i intensiteten r om den leder till sjlvfrbrnning och anvnds nr det uppenbart r bttre att hlla god min i elakt spel. Som en god boxningspromotor vljer matcher t sin adept, mste vi vlja och gallra vra striders arenor. Tyvrr s lter sig mnga begvade och talangfulla individer utnyttjas i sin intensitet och trasslar in sig som snart utslocknade "eldsjlar" och i sista hand som s k "rttshaverister" i organisatoriska strukturer de inte klarar av. I sistnmnda fall ofta beroende p en obearbetad narcissistisk karaktr med tillgg av raptus i sjlvknsla och integritet i kombination med okunskap om att etablerade hierarkier och allianser ofta str i motsttning till frndringar.

Stoppnlen

Sammanfattningsvis s kan vi frst att ven "lyckan" r frenad med komplikationer:

Om du r vacker - s vill inte omgivningen frst att stta vrde p dina inre behov och egenskaper. Om du r rik - s ser man ingenting annat n ditt bankkonto och din balansrkning. Om du r intelligent - s uppfattas du som svrfrstelig och ointresserad av vrden som gr andras vrld njutningsfull. Om du r talangfull framgngsrik musiker, skdespelare, poet eller annan konstnr eller yrkesarbetare s upptrder man mrkligt och obekvmt i din nrhet. Komplikationerna r ganska likartade oavsett om vi r intellektuellt, fysiskt, socialt eller psykologiskt begvade. Om vi fddes med begvning, talang, vlstnd, brd eller en position eller om vi r vackra, attraktiva och stenrika, s finns medelmttans ifrgasttande, avund, och desavueringsfrsk dr som en vagel i gat. I Sverige, tyvrr, vrre n p andra stllen. "-Jag r fr fin, jag r fr fin fr den hr vrlden!", sa Stoppnlen, nr hon fll i vasken. Hr skjuter vi landets statsminister, nedvrderar all kunskap och tradition! Men hon hll, nr karlasset gick ver henne.

Torbjrn K A Eliazon

specialist omrden:

inspiration, fredrag och utbildningpersonlig stil, sknhet och hlsaarbetsmilj, chefs- och ledarskapauktoritet och motivationrelationer och konflikteridentifikation och sjlvknslaaggressivitet, vld och hotstress och utmattningngest och nedstmdhetfascination, lust och engagemangkvinnligt manligturval och rekryteringnedlggelse o omplaceringorganisationsutvecklinganalyser o utvrderingpsykometrisk testningpsykologiska terapier och behandlingvergrepp o krishanteringcoaching och handledningfrldraskap, barn och ungdombeteendeproblem och missbrukngest, fobier o tvngstankarbegvning, minne och inlrningldrande och ldrandeprocesserexistentiella och sprkliga frgorreklam- och Internetmarknadsfringsocial vrd o omsorg

Mottagningar:Kungsgatan 46, GTEBORG 070 24 17 588 Residensgrnd 25 A, STERSUND 063 10 32 50

Beaut Worldwww.eliazon.com