kvalitetsrapport vuxenutbildning 2015...sfi summa k m Σ k m Σ k m Σ k m Σ ... ett nationellt...
TRANSCRIPT
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
Kvalitetsrapport
vuxenutbildning 2015
Birgittaskolans vuxenutbildning
Birgittaskolan
Maria Danielsson
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
HUVUDMANNENS ANSVAR FÖR VUXENUTBILDNINGENS KVALITETSARBETE Enligt skollagens 4 kap 3 § ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa
upp och utveckla utbildningen. Det är huvudmannens ansvar att detta också sker på skolenhetsnivå.
Rektor ansvarar för att kvalitetsarbete vid skolenheten genomförs. Kvalitetsarbetet ska genomföras under
medverkan av lärare, övrig personal och elever. Kvalitetsarbetet är i första hand ett verktyg för internt
utvecklingsarbete. Utgångspunkten är att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande
till såväl nationella mål som lokala mål, det vill säga både huvudmannens (bildningsnämnden) och skolenhetens
egna mål. I kvalitetsarbetet följs resultaten upp och analyseras i förhållande till målen, de nationella såväl som
de lokala. Fokus är på förbättring/bättre resultat.
Kvalitetsarbetet ska präglas av fastlagda rutiner med en tydlig planering, ansvarsfördelning, tidplaner,
dokumentation, verktyg och metoder. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga
verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. Syftet är
också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister.
Som stöd för arbetet används Skolverkets allmänna råd ” Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet”.
Nedanstående struktur för det systematiska kvalitetsarbetet beslutades vid bildningsnämndens sammanträde
den 28 april 2011 (BIN 2011- 125) Beslutet reviderades i maj 2013. Bilden nedan illustrerar innehållet i beslutet.
Politikerbesök
Mall för
kvalitetsrapport till
enheterna
Kommunens
verksamhetsberättelse fastställs Dec/Jan
Juni
/Juli
Skolenheternas
kvalitetsrapport
lämnas in
Elevenkät
Resultat elevenkäter
Personaluppgifter Internkontroll
Tjänstemannabesök
Resultatstatistik
Skolverket
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
ELEVANTAL OCH POÄNG/TIMMAR 2015
Utbildningsanordnare Birgittaskolans vuxenutbildning
Ansvarig chef Kent Hartman
Rektor Maria Danielsson
ELEVANTAL Gymnasial
vuxenutbildning Grundläggande
vuxenutbildning
SFI
Summa
K M Σ K M Σ K M Σ K M Σ
Antal deltagare 15/2 533 313 846 222 95 317 755 408 1163
Antal deltagare 15/12 523 323 846 234 120 354 757 443 1200
POÄNG/ TIMMAR
Gymnasie- poäng
Verksamhetspoäng grundläggande
vuxenutbildning
Elevtimmar SFI
K M Σ K M Σ K M Σ
Vårtermin 113815 65895 179710 65540 27300 92840
Hösttermin 115350 74105 189455 60050 35270 95320
Summa 229165 140000 369165 12559
0 62570 188160
Antalheltids-platser 286 175 157 78
MÅL FÖR 2015
NÄMNDENS VIKTIGASTE MÅL 2015
MÅL
Andelen kvinnor och män som efter Bildningsnämndens insatser försörjer sig själva ska ha
ökat.
INDIKATORER FÖR MÅLUPPFYLLELSE
Andelen kvinnor och män som efter Jobb- och Kunskapstorgets insatser arbetar eller studerar ska öka.
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
MÅL
Andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare (SFI) ska öka.
INDIKATORER FÖR MÅLUPPFYLLELSE
Andelen kvinnliga och manliga deltagare som nått lägst betyget E inom utbildning i svenska för invandrare ska årligen öka.
NÄMNDENS ÖVRIGA MÅL 2015
MÅL
Stärka lärlingsutbildningen som en attraktiv form inom vuxenutbildningen.
INDIKATORER FÖR MÅLUPPFYLLELSE
Samtliga behöriga sökande till lärlingsutbildning erbjuds plats.
SKOLENHETENS EGNA MÅL FÖR 2015
Likvärdig bedömning. Samarbete och sambedömning så långt det är möjligt inom både grundläggande och
gymnasial vuxenutbildning, målet är högre måluppfyllelse.
De utvecklingsområden som togs fram inom ramen för det PRIO projekt som genomförts under hösten 2014
ska prioriteras under 2015;
samplanering och sambedömning
coachning, kollegialt lärande samt
resultatuppföljning och behov
Samverkan mellan SFI och SVA grund. Ett mål för 2015 har varit att ytterligare fördjupa samverkan mellan
lärare inom SFI – SAS Grund – SAS GY, vilken påbörjades under 2014 och där målet är att förbättra och utveckla
övergångarna mellan skolformerna inom svenska som andraspråk. Genom att studera de olika ämnesplanerna
kan man hitta gemensamma arbetssätt vad gäller t ex läsförståelse, det är viktig att lärarna "talar samma
språk", använder gemensamma begrepp och jobbar på samma sätt med genrer och matriser. Medel i form av
eget kapital har under hösten 2015 tillförts till ett projekt där lärare från SFI och Grundläggande Vux har som
syfte att jobba fram modeller och pedagogiska planeringar för b la språkutvecklande arbetssätt.
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
Utvecklingsarbete med IT i undervisningen, b la genom användning av digitala hjälpmedel och läromedel samt
sociala medier. Användandet av Ipads och Appar i undervisningen ska utvecklas ytterligare. Målet är att
samtliga lärare ska använda Ipad som pedagogiskt verktyg.
Utifrån resultatet av skolinspektionens granskning av distansundervisning kommer även detta område att
belysas ytterligare under 2015. Ett särskilt "distansrum" för lärare som undervisar i distanskurser har skapats
och varierade tider för handledning i kurserna har erbjudits.
VERKSAMHET 2015
LÄRARUPPGIFTER
GYMNASIAL OCH GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING
Redovisning av lärare (Skolverkets statistik)
Lärartäthet Antal elever per lärare (heltidstjänster)
Lärarbehörighet Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
2013 2014 2013 2014
Riket 17,5 17,5 85 84
Större städer 19,4 18,6 89 88
Linköping 22,5 23,1 96 91
Birgittaskolan Inga uppgifter 98 98
ANALYS AV STATISTIK
Inom grundläggande och gymnasiala kurser är samtliga undervisande lärare behöriga/har godkänd
lärarexamen.
Vi har nu ett fåtal lärare som saknar legitimationer. Dessa har följts upp under året och i några fall finns
ansökningar inne vad gäller komplettering med anledning av yrkeserfarenhet.
Vi har lyckats med rekrytering av lärare som har legitimation eller har fått under anställningens gång.
Vi ser dock att lärare i svenska som andraspråk kommer att bli svårare att rekrytera i framtiden, vilket också är
ett nationellt problem.
UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)
Redovisning av lärare
Lärartäthet Lärarbehörighet Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
(Skolverkets statistik)
Antal elever per lärare (heltidstjänster)
2013 2014 2013 2014
Riket 24,8 26,1 75 76
Större städer 24,3 25,6 79 80
Linköping 19,1 20,5 81 80
Birgittaskolan
ANALYS AV STATISTIK
Se separat rapport SFI
KURSDELTAGARE. NYCKELTAL - RESULTAT - ANALYS AV NYCKELTAL
GRUNDLÄGGANDE- OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING
Utbildningskontorets redovisning (Skolverkets statistik) av nyckeltal avseende andel kursdeltagare (%) som
slutfört kurs i grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning under kalenderåret.
Andel kursdeltagare ( %) som slutfört kurs 2014
Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning
67,3 74,3
ANALYS AV STATISTIK
Siffrorna är i stort sett oförändrade sedan 2013 ( 65,76) Så är också vår analys av orsaker till avbrott. De flesta
gör avbrott från enbart en kurs. Så har det sett ut under de senaste terminerna. Anledningen till detta kan inte
utläsas ur statistiken, men en teori är att många arbetar heltid samtidigt som de läser en kurs eller för att de
påbörjat för många kurser samtidigt. Att man fått arbete är en annan orsak. Siffran för slutförd kurs under 2015
inom den gymnasiala vuxenutbildningen är i stort sett oförändrad jämför med 2014 (76). Vi ser inte att den
procentuella andelen av elever inom gymnasial vuxenutbildning som slutför kurser är alarmerande låg. Det
lägre procenttalet för grundläggande bedömer vi till stor del beror på att man påbörjat för många kurser
samtidigt. Ekonomiska faktorer kan också spela in, man har nått taket för grundläggande nivå och studiemedel.
En ny satsning på uppföljning av avbrott gjordes under våren 2015 för att om möjligt kunna förebygga risk för
avhopp på ett bättre sätt. Detta b la genom uppsökande telefonsamtal och uppföljning av samtliga avhopp,
även de där orsak angetts. Till stor del framgick även där att studieplaneringen är viktig, att många väljer fler
kurser än vad de kan hantera, vilket också får negativa effekter för deras studiefinansiering. Vår bedömning är
därför att vägledning, både från Studie- och yrkesvägledare och lärare är viktig, inte bara då kurser söks utan
även kontinuerligt under studierna. Vi ser också en ökad problematik just med elever som lånar upp till heltid
och sedan inte kan slutföra studierna eller får F i betyg.
För att förebygga avbrott kan man också arbeta proaktivt, genom att tidigt uppmärksamma elever som riskerar
F i betyg eller har andra studiesvårigheter. Här kommer samarbete med specialpedagoger, studie- och
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
yrkesvägledare att vara viktigt. Likaså är möjligheten att erbjuda mentorskap på olika sätt ett sätt att minska
avbrott.
Det är också alla lärares ansvar att uppmärksamma och stötta de elever som behöver hjälp. Genom den
formativa bedömningen får man som lärare också möjligheten att stötta enskilda elever på ett bättre sätt.
UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)
Utbildningskontorets redovisning (Skolverkets statistik) av nyckeltal avseende andel kursdeltagare ( %) per
studieväg inom sfi som fått godkänt på kurs.
Andel kursdeltagare (%) per studieväg inom sfi som fått godkänt på kurs 2014
1 A 1 B 2 B 2 C 3 C 3 D
31 23 34 28 saknas 44
ANALYS AV STATISTIK
Se separat rapport SFI
SKOLKVALITETSMÄTNING (ALLA DELAR UTOM DISTANS – SE NEDAN)
Svarsfrekvensen för 2015 inom grundläggande vux är hög, av 350 elever har 290 svarat, en svarsfrekvens på
82,9 %, (51,2%) Värden för 2014 redovisas inom parentes.
Svarsfrekvensen för 2015 inom gymnasial utbildning ligger på 60,7%, av 1178 elever har 715 besvarat enkäten.
( 59,9%) Även här kan vi alltså se en ökning, dock inte så markant som för grundläggande kurser.
Här ser vi att vårt arbete med att erbjuda möjligheter att besvara enkäten på skolan gett resultat.
LÄRARE OCH SKOLLEDNING, KUNSKAPER OCH UNDERVISNING OCH PRAKTIK, BEDÖMNING OCH BETYG
STYRKOR
Behöriga lärare, samarbete, delning av vissa kurser, fortbildning inom betyg och bedömning är styrkor som vi
bedömer karaktäriserar vår verksamhet.
”Mina lärare i skolan är bra på att undervisa" på 4,4 (4,3) likaså anser en stor del av eleverna att mina lärare ger
mig hjälp när jag tycker att något är svårt, medelvärde 4,4(4,3) Dessa siffror skiljer sig mycket marginellt från
2014 års svar.
Inom området betyg och bedömning har vi valt att särskilt kommentera följande områden:
"Mina lärare ger rättvisa betyg" medelvärde 4,5 ”Jag har fått bra information om vilka kunskapskrav som gäller
för de olika betygsstegen" 4,3(4,1) och "mina lärare förklarar hur de bedömer vad jag kan" har fått ett
medelvärde på 4,3. Vår förhoppning är givetvis att vårt arbete med fortsatt fortbildning inom likvärdig och
formativ bedömning ska ge resultat och visa sig i ett högt medelvärde inom området betyg och bedömning.
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
Likaså är utvecklingsområdet samplanering och kollegialt lärande viktiga även här, då allt som görs i
förlängningen ska komma eleverna till gagn.
Påståendet " Mina lärare ger mig tillräckligt stöd om jag har svårt att hänga med i något ämne", får också ett
högt medelvärde på 4,13 Värdet för påståendet ” jag får bra återkoppling på mina prestationer med jämna
mellanrum" ligger på 4.22(4,03) vilket sett utifrån det perspektiv som tidigare nämnts visar att vi är på rätt väg
vad gäller den formativa bedömningen och återkopplingen till eleverna.
En viktig framgångsfaktor anser vi är behöriga lärare med ett stort engagemang för verksamheten och för
eleverna. Det är också viktigt att tid och utrymme ges för lärarna att diskutera betyg/bedömning och hur man
kan ge återkoppling på ett bra sätt, både via samtal i anknytning till lektioner samt skriftligen i Fronter.
Inom grundläggande svenska har vi fortsatt arbeta språkutvecklande med slutprov, vi har förstärkt resurs då
två lärare om det är möjligt delar grupp, vilket gör att alla fler lärare är involverade i bedömningen och för
gemensamma metodiska och pedagogiska. I det fortsatta arbetet ligger att konkretisera läroplanen, arbeta
med likvärdighet mellan kurserna samt att fortsätta arbetet med att variera lektionerna, t ex med modernare
undervisningsmetoder.
Inom arbetslaget på Birgitta Vux har lärarna i möjligaste mån delat kurser samt aktivt jobbat med
sambedömning. Det finns en uttalad målsättning att ta fram ett varierat underlag för bedömning, ofta ingår
såväl teoretiska som praktiska moment i kurserna. Detta tillsammans med regelbundna diskussioner i
arbetslaget kring bedömning uttrycker en tydlig ambition att öka tydligheten för eleverna vad avser bedömning
och betygssättning. Den goda psykosociala arbetsmiljön inom omvårdnadsprogrammet, både i
personalgruppen och bland eleverna är också en framgångsfaktor.
Sambedömning sker också i samverkan med handledare på elevernas praktikplatser.(APL-platser) Bedömning
av praktiken och de mål kursmål som styr denna är alltid en del av inslaget i de handledarutbildningar som vi
sedan många år tillbaka erbjuder våra handledare.
Nationella prov genomförs i Matematik, Svenska, Svenska som andra språk, Engelska samt i SFI, och används
som en del i bedömningsunderlaget då betyg ska sättas.
Inom kurserna i Matematik och Naturvetenskap har samarbetsformer mellan lärarna utvecklas, likaså nya
arbetssätt och metoder för att på ett ännu bättre sätt kunna möta de elever med skiftande bakgrund och
kunskaper som vi ser inom vuxenutbildningen idag. Samtliga Matematiklärare deltog 2014 i Matematiklyftet
och har efter det fortsatt att arbeta tillsammans under 2015 med att utforska olika metoder och
lektionsupplägg, vilket varit mycket positivt och skapat en grund för mycket positivt samarbete inom
ämnesområdet.
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Det finns dock ett område som många lärare lyfter och det gäller möjligheterna att ge eleverna bättre
återkoppling samt ytterligare möjligheter till individuellt stöd. Det saknas idag tid för att kunna möta varje elev
på ett optimalt sätt. Vi har engagerade och kunniga medarbetare som gör vad de kan för att stötta eleverna
men som också många gånger känner att bristen på tid gör att man inte känner sig tillräcklig. Många av
eleverna inom vuxenutbildningen idag har svårt att klara av den snabba studietakten och har inte heller alltid
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
motivationen till studier. Här har vi en utmaning och ett behov av att se över vår organisation för att bättre
kunna möta varje individ. Vi försöker jobba vidare med att erbjuda orienteringskurser som stöd i kombination
med ett närmare samarbete mellan lärare och specialpedagoger.
Huvudinnehållet i orienteringskursen Mentorskap bygger på handledning/coachning av en mentor, hjälp med
studieteknik och hjälp med att strukturera studierna. För allt fler elever blir just den täta kontakten med en
mentor som stöttar en viktig del.
Kunskaper hos alla lärare av gäller bemötande och pedagogiska metoder för elever med funktionshinder är
viktig och kompetensutveckling inom området kommer att ges under 2016
EVENTUELLA SKILLNADER MELLAN KURSER ELLER KÖN OCH FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID
Vi har inte kunnat se några tydliga skillnader inom området vilka går att analysera. Man kan möjligtvis se att de
elever som söker s.k programgemensamma kurser inom gymnasial vux, yngre vuxna födda mellan 94, 95 och
som läser direkt efter slutförd gymnasieutbildning, har mycket svårt att klara dessa kurser med ett högt
studietempo och mycket egen studietid. Det gäller i första hand Svenska 1, Engelska 5 och Matematik 1, vilka
ingår på alla gymnasieprogram idag. Har man inte lyckats nå målen för dessa under sin studietid på gymnasiet,
kan vi se vilka svårigheter det blir att göra det på en termin, vilket är normal studietakt för en kurs inom
vuxenutbildningen. Här behöver vi titta på andra möjligheter, med den ersättning vi idag erhåller är inte
anpassad till detta behov.
ANSVAR OCH INFLYTANDE, PSYKOSOCIAL MILJÖ OCH VÄRDEGRUND
STYRKOR
För påståendet ”Det finns alltid någon i skolan som jag prata med om mina problem” ligger värdet på 4,2 (3,9)
vilket är en tydlig förbättring sedan 2014 års enkät.
”Mina lärare bryr sig om vad jag tycker” har ett värde på 4,2 (4,0) vilket vi anser är ett bra betyg.
Jag får vara med och bestämma hur vi ska arbeta i skolan ligger lägre med 3,9 (3,7)
Det är här värt att fundera på hur denna fråga tolkas, inte minst med tanke på de styrdokument som ska följas
och hur man värderar ordet bestämma. Här bör också beaktas den mångfald som finns i skolan idag och de
skolsystem i andra länder vilka präglar många av våra elever.
Ser man sedan på följande påstående ” Som kursdeltagare känner jag att jag både kan framföra mina
synpunkter och att man lyssnar på mig” där medelvärdet inom gymnasial utbildning ligger på 4,40 (4,20) så är
det en förbättring över åren då värdet för 2013 låg på 3,49 och 2014 på 4,20, vilket visar att vårt medvetna
arbete med detta ger resultat.
Såväl en framgångsfaktor som en förbättringsfaktor vad gäller den psykosociala miljön är att all personal tar
ansvar för och försöker att hjälpa och stötta eleverna, oavsett stora eller små problem/behov av stöd och hjälp.
En god stämning mellan elever och lärare både i och utanför klassrummet är en framgångsfaktor.
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
Vi arbetar hela tiden aktivt med bemötandefrågor och likabehandling. Framgångsfaktorer är en trygg miljö och
lugn och ro i studiegrupperna, vilket vi känner att vi har idag, men givetvis också hela tiden måste ha som
utvecklingsområde.
En framgångsfaktor vad gäller inflytande bedömer vi är tydlighet för eleverna vad gäller kursinnehåll och
målbeskrivningar samt att lärarna hela tiden aktivt diskuterar och förändrar innehåll och arbetsformer i
kurserna i dialog med eleverna. Det är också viktigt att eleverna känner att de blir lyssnade på.
Det arbete som pågått under 2014 och 2015 vad gäller formativ bedömning av olika slag, ser vi dock som den
stora framgångsfaktorn för att utveckla eleverna upplevelser av delaktighet, ansvar och inflytande. Detta är ett
långsiktigt utvecklingsarbete och för många av våra elever, vilka ofta kommer från andra länder och med
erfarenhet från andra utbildningssystem är detta en utmaning. Synen på kunskap och lärande kan se mycket
olika ut, och det i kombination med andra faktorer vilka påverkar inlärningen skapar många gånger tillfällen till
diskussioner och reflektioner vad gäller bedömningsfrågor.
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Ett förbättringsområde, är just att tydliggöra målbeskrivningar och aktivt ta med eleverna i planeringen av
kurserna. En framgångsfaktor är som en följd av detta också elevernas insikt om det egna ansvaret för sina
studier och sin inlärning
Ett ytterligare förbättringsområde är utifrån resultatet på enkäten också att på olika sätt öka elevernas
inflytande över arbetsformerna och denna fråga diskuteras i våra olika ämneslag.
Vi strävar efter att ge eleverna det inflytande som är möjligt inom kursens givna ramar och begränsade tid. Vår
ambition är att ständigt se och bekräfta eleverna på och utanför lektionerna. Många elever söker upp oss
utanför undervisningstid.
Vi arbetar med att i varje kurs skapa goda förutsättningar för en tillåtande atmosfär.
EVENTUELLA SKILLNADER MELLAN KURSER ELLER KÖN OCH FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID
Inom området har vi inte närmat kunna analysera detta utifrån ovanstående rubrik
ÖVERGRIPANDE
STYRKOR
Det totala medelvärdet under rubriken övergripande för gymnasial vuxenutbildning ligger på 4,45. 2014 års
resultat anges inom parentes.
Inom denna rubrik ligger frågorna;
” jag är nöjd med kursen/kurserna jag går” 4,3 gy, 4,5 grund (gy 4,31) ( gruv 4,1)
” Jag kan rekommendera kursen/kurserna till andra” 4,43 gy, 4,3 grundläggande (gy 4,32) ( gruv 4,2)
”Jag trivs i min skola”, 4,54 (4.45)
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Vi kan inte se att värdena försämrats utan ligger kvar på samma värden eller har förbättrats något. Eleverna är
nöjda med kurserna och vi gör ett bra jobb i vår verksamhet.
EVENTUELLA SKILLNADER MELLAN KURSER ELLER KÖN OCH FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID
Inom området har vi inte närmat kunna analysera detta utifrån ovanstående rubrik
SKOLKVALITETSMÄTNING DISTANS
Svarsfrekvensen för enkäten till distanselever är tyvärr för låg för att vara statistiskt tillförlitlig. Av 463 elever
som läser på distans har 113 svarat, en svarsfrekvens på enbart 24,4% ( 26%) Värden för 2014 redovisas inom
parentes.
Under nedanstående rubriker sammanfattas även det som framkommit i samband med skolinspektionens
granskning av distansundervisningen i Linköpings kommun.
KURSSTART, KURSEN OCH ADMINISTRATION
STYRKOR
Våra studie- och yrkesvägledare har en viktig funktion. Kartläggningar görs och en individuell studieplan
upprättas vid besök hos SYV. Vid en kartläggning tittar vi på tidigare skolgång och arbetslivserfarenheter, betyg,
andra kunskaper. Vid behov görs diagnoser eller tester.
Medelvärdet för frågorna ” jag fick före kursstart bra studievägledning från kommunen om vad det innebär att
studera på distans” samt ” jag har fått bra information om mina distansstudier av mina utbildningsanordnare”
ligger på 3,70 (3,41) samt 4.01 (3,72)
Validering eller prövning kan också komma i fråga. Vi pratar även om studievana, förväntningar på studierna
och om det finns oro eller särskilda behov som bör tas hänsyn till. Målet med utbildningen diskuteras, likaså
studieekonomin.
”Jag har blivit bra bemött av administration/kundcenter” har ett medelvärde på 4,45 ( 4,04)
”Jag har fått svar på mina frågor som tillhör administrationen: frågor om förlängningar, betyg etc”
har ett medelvärde på 4,51 (4,02)
För frågeställningar vilka berör kursinformation, rekommenderat litteratur och information om ämnesplaner i
samband med kursstart ligger medelvärdet på 4,14 (3,97)
En styrka vi ser att vi har för att säkra en likvärdig bedömning och en rättssäker betygsättning är att vi även i
fortsättningen behöver genomföra vissa typer av examinationer och laborationer på skolan. I och med dessa
kan även interaktionen mellan eleverna förbättras.
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
Medelvärdet för påståendet ” den lärarledda handledningen på kvällstid har fungerat bra” är högt, 4,9.
Gemensamma, obligatoriska introduktionstillfällen i kurserna kan ytterligare förbättra möjligheten till
samverkan under kursens gång. Detta förutsätter dock en viss periodisering av antagningen av eleverna, vilket
kommer att genomföras på försök under våren 2016.
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Svarsfrekvensen för elever som studerar på distans måste öka för att vi ska kunna få ett tillförlitligt statistiskt
underlag.
I vårt fortsatta utvecklingsarbete med distanskurser inom vuxenutbildningen i Linköping ser vi behovet av att
använda moderna och mer användarvänliga lärplattformar i kombination med sociala medier , både utifrån ett
elev- och lärarperspektiv. Möjligheten till interaktion mellan eleverna kan utvecklas ytterligare genom detta.
En distanselev idag är oftast inte ”självgående” och har behov av framförallt handledning och också kontakter
med kurskamrater. Många avhopp i kurserna gör att vi ser att vikten av just handledning och interaktion är
viktig, men det är eleven som äger sitt eget lärande som måste ta ansvar för att detta fungerar, givetvis i
samverkan med skolan. Många gånger brister det just här och oavsett hur mycket handledning och möjligheter
till samarbete med andra vi erbjuder, är det eleven själv som måste se vikten och nyttan av detta.
Vår målsättning är att ge ett fortsatt flexibelt elevstöd även för elever som läser på distans genom t.ex.
Läroteket som hela tiden utvecklas. Läroteket är öppet alla dagar i veckan mellan ca 08.30 - 15.00 och
bemannas av lärare med olika ämneskompetenser. Lärarresursen i Läroteket motsvarar ca 1 – 1,5 % tjänst per
termin.
I Läroteket kan även studerande som ska pröva för högre betyg få hjälp.
Ytterligare en målsättning är att alla studerande ska ha en första kontakt med en studie- och yrkesvägledare,
och så sker i de flesta fall. Många gånger är den första kontakten den som tas med Jobb- och kunskapstorget i
samband med ansökan och med efterföljande kontakt hos oss. Det förekommer dock ofta att studerande aldrig
tar kontakt med SYV vid ansökan. Dessa slinker då igenom och ibland uppstår problem med studiegången,
ibland fungerar det bra ändå, t ex för dem som endast läser en behörighetskurs.
EVENTUELLA SKILLNADER MELLAN KURSER ELLER KÖN OCH FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID
Inom området har vi inte närmat kunna analysera detta utifrån ovanstående rubrik p g a bristande statistiskt
underlag.
LÄRARNA OCH EXAMINATION OCH BEDÖMNING
"Jag har fått nödvändig hjälp och stöd av min lärare om det behövts" har ett medelvärde på 4,35 och har
förbättrats från 2014 då det låg på 4,05
Medelvärdet för påståendet ” jag har blivit bra bemött av min/mina distanslärare ” ligger på 4,49, även här ett
förbättrat resultat från 2014 då värdet låg på 4,19
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
Det är viktigt att tid och utrymme ges för lärarna att diskutera betyg/bedömning och hur man kan ge
återkoppling på ett bra sätt, både via samtal i anknytning till handledningstillfällen och laborationer samt vid
kontakter i Fronter och via andra digitala verktyg
De provtillfällen som ges för distanseleverna uppskattas och fungerar bra, värde 4,56 ( 4,16)
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
I vårt fortsatta utvecklingsarbete med distanskurser ser vi behovet av att använda moderna och mer
användarvänliga lärplattformar, både utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Möjligheten till interaktion mellan
eleverna kan utvecklas ytterligare genom denna åtgärd.( se tidigare kommentarer)
Vi ser att vi för att säkra en likvärdig bedömning och en rättssäker betygsättning fortsatt behöver genomföra
vissa typer av examinationer och laborationer på skolan. I och med dessa kan även interaktionen mellan
eleverna förbättras
EVENTUELLA SKILLNADER MELLAN PROGRAM ELLER KÖN OCH FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID
För förändringar över tid, se redovisning under de andra rubrikerna.
ÖVERGRIPANDE
STYRKOR
Våra styrkor är engagerade och legitimerade lärare. Hos oss har många lärare både närkurser och distanskurser
och kan på så sätt både samarbeta med varandra samt utveckla pedagogiken både för när – och distanskurser.
Medelvärdet för rubriken ”övergripande” , där b la frågor som rör trivsel, studieform och lärare, ligger på 4,14,
en ökning från 2014 då värdet var 3,87.
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Är svårt att utveckla under denna rubrik, se tidigare beskrivningar.
EVENTUELLA SKILLNADER MELLAN PROGRAM ELLER KÖN OCH FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID
För förändringar över tid, se redovisning under de andra rubrikerna.
SKOLINSPEKTIONER
Under hösten 2014 genomförde Skolinspektionen en granskning av ett antal kurser vilka ges på distans i
Linköpings kommun. Senast 2015-03-23 skulle skolinspektionen ha en skriftlig uppföljningsbar planering av hur
man avsåg att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden.
Planeringen skulle innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång.
Huvudmannens uppdrag var att senast 2016-01-20 skriftligt redovisa till Skolinspektionen faktiskt vidtagna
åtgärder. Huvudmannen skulle också redovisa i vilken grad den ansåg att insatta åtgärder hade fått avsedd
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
effekt. Skolinspektionen bedömer att Linköpings kommun vidtagit tillräckliga åtgärder och
kvalitetsgranskningen avslutades 160119.
För ytterligare beskrivning hänvisas till kommunens slutrapport gällande granskning av distansundervisning
inom kommunal vuxenutbildning
MÅLUPPFYLLELSE FÖR 2015
Andelen kvinnor och män som efter Bildningsnämndens insatser försörjer sig själva ska ha
ökat.
Andelen kvinnor och män som når målen inom utbildning i svenska för invandrare (SFI) ska öka.
Stärka lärlingsutbildningen som en attraktiv form inom vuxenutbildningen.
ANALYS AV RESULTAT
Då ovanstående mål avser huvudmannen och inte specifikt Birgittaskolans vuxenutbildning lämnas ingen analys
på dessa.
UPPFÖLJNING AV SKOLENHETENS EGNA MÅL FÖR 2015
Under 2015 genomfördes fortsatt fortbildning för samtlig lärarpersonal inom området likvärdig bedömning, b
la genom en hel studiedag med läraren, författaren och föreläsaren Per Måhl, som arbetat som sakkunnig
expert inom betygsfrågor på skolinspektionen och skrivit ett antal böcker inom området.
2006-2007 var han sakkunnig i Leif Davidssons utredning Tydliga mål och kunskapskrav i
grundskolan, SOU 2007:28. Utredningen föreslog kursplaner med tre rubriker: ämnets syfte, Centralt
innehåll och Kunskapskrav. Från och med 2012 följer alla kursplaner den strukturen
Följande utvecklingsområden har tagits fram inom ramen för det PRIO projekt som genomförts under hösten
och har prioriteras under 2015;
samplanering och sambedömning
coachning, kollegialt lärande samt
resultatuppföljning och behov
Vi har under hösten 2015 fokuserat på det kollegiala lärandet och coachande samtal och har prövat oss fram
under ett antal morgonkonferenser där coaching av varandra i mindre grupper varit i fokus.
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
Detta arbete fortsätter under 2016 och inleds i januari med en tvådagarsutbildning i coaching och
professionella samtal.
Ett mål för 2015 har varit att ytterligare fördjupa samverkan mellan lärare inom SFI – SAS Grund – SAS GY,
vilken påbörjades under 2014 och där målet är att förbättra och utveckla övergångarna mellan skolformerna
inom svenska som andraspråk. Genom att studera de olika ämnesplanerna kan man hitta gemensamma
arbetssätt vad gäller t ex läsförståelse, det är viktig att lärarna "talar samma språk", använder gemensamma
begrepp och jobbar på samma sätt med genrer och matriser. Detta samarbete fortsätter även under 2016 och
fortsatt utvecklingsarbete är till stor del avhängigt av skolverkets arbete med nya ämnesplaner inom
grundläggande vuxenutbildning.
Under hösten har ett utvecklingsprojekt genomförts med lärare från SFI och VUX. Utvecklingsprojektets syfte är
att arbeta fram ett förslag på pedagogiska planeringar och arbetsformer för svenskundervisningen inom Sfi och
Grund SVA. Att hitta ett gemensamt arbetssätt som bryggar över kursgränser och ”skolformsgräns” för att
stärka språket. Detta kan leda till en högre måluppfyllelse och kan även på sikt leda till att både elever och
därmed skolan får bättre resultat.
Utvecklingsarbete med IT i undervisningen, b la genom användning av digitala hjälpmedel och läromedel samt
sociala medier. Användandet av IPads och appar i undervisningen ska utvecklas ytterligare. Målet är att
samtliga lärare ska använda IPad som pedagogiskt verktyg.
Idag har de lärare som är intresserade av att jobba med detta tillgång till en egen Ipad och vi har även
införskaffat ett mindre antal vilka är avsedda för utlåning till elever inom omvårdnadsprogrammet.
SKOLENHETENS UTVECKLINGSPLAN FÖR 2016
Vi ska fortsätta vårt arbete med coaching/professionella samtal och kollegialt lärande under 2016.
Utvecklingsarbetet och samverkan mellan lärare inom SFI – SAS Grund – SAS GY, vilken påbörjades
under 2014 och där målet är att förbättra och utveckla övergångarna mellan skolformerna inom
svenska som andraspråk fortsätter under 2016 och fortsatt utvecklingsarbete är till stor del avhängigt
av skolverkets arbete med nya ämnesplaner inom grundläggande vuxenutbildning samt att vi f rom juli
2016 tillhör samma skolform fullt ut.
Utvecklingen av det s.k vårdspåret ska fortsätta. Det inbegriper både samverkan mellan lärare inom
SFI och vård- och omsorg samt inom grundläggande svenska, Samhällskunskap, Biologi och Vård- och
omsorg.
2016-01-20
Utbildningsförvaltningen
Bildningsavdelningen
Vi ska utveckla vår stödverksamhet, Studion Vux, samt ytterligare förbättra uppföljningen av elevernas
resultat. Stärka samverkan mellan lärare och specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare och
kurator.
Kompetensutveckling för samtlig personal vad gäller vuxna med funktionsnedsättningar och NFP
problematik ska genomföras. Kunskaperna hos alla lärare av gäller bemötande och pedagogiska
metoder för elever med funktionshinder ska förstärkas.