Kungälv

en social översiktsplan

Del 1, analysfas

Kungälv tar som första aktör i landet ett helt nytt planmässigt grepp kring socialt investeringstänkande a) från operativt till strategiskt perspektiv b) från reaktivt till proaktivt

Ingvar Nilsson 2015-05-22

Under hösten 2010 fick Kungälvs kommun en inbjudan att

vara med i ett arbete inom SOLTAK kring socioekonomi.

Arbetet leddes av Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog

https://www.utanforskapetspris.se/

http://www.socioekonomi.se/

Normalförlopp

-4000000

-3000000

-2000000

-1000000

0

1000000

2000000

0 2 4 6 81012141618202224262830323436384042444648505254565860626466687072747678

AckKronor

Ålder

Egenförsörjning

Produk onsvärde

Bidrag

Hem

Kommun

ADHD som övergår i arbetslöshet – upp till 30 år

-10000000

-9000000

-8000000

-7000000

-6000000

-5000000

-4000000

-3000000

-2000000

-1000000

0

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930

AckKronor

Ålder

ADHD/Arblöshet

Produk onsvärde

Bidrag

Hem

Kommun

Normalförloppet

GAP

NORMA-

LITET-

UTAN-

FÖRSKAP

Socioekonomi består av

• Översiktsanalys – inte organisationsöversikt

• Behovsanalys – inte leta i verktygslådan

• Metoddefinition

• Investeringskalkyl

• Implementering

• Utvärdering

• Resultatkalkyl

SKL förordar i sitt grundmaterial kring socioekonomi ”Guide för

investeringar i tidiga insatser för barn och unga” fem steg i ett

systematiskt arbete:

Identifiera det resultat som behöver förbättras och involvera berörda

verksamheter

Definiera förutsättningarna för att investera

Identifiera och beskriv tänkbara insatser

Genomför vid behov prioritering och fatta beslut om insatser

Säkerställ goda förutsättningar för genomförandet

Kungälvs kommun startade en

arbetsgrupp 2010 med representanter för

skola, arbetsliv och stöd, och

ekonomienheten

Den 12 september 2011 genomfördes

en strategisk heldag med politiker,

förvaltningsledning och ekonomer

Budgetdirektiven för 2012, verksamheten skulle

utvecklas utifrån ett socioekonomiskt synsätt

vilket fördes in i årsplanen.

Vid det politiska uppstartsmötet inför rambudgeten för 2014

presenterade förvaltningen förslag på definition av sociala

investeringar utifrån riktlinjer från SKL.

Kommunfullmäktige uppdrog den 14 mars 2013 § 42 pkt 9 åt kommunstyrelsen att

ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar, definiera

utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild

beslutsordning för sociala investeringar Detta skulle göras i beaktande av Kungälvs

faktiska behov av sociala investeringar, grundat i Sveriges Kommuner och

Landstings (SKL) riktlinjer och förankrat i socioekonomisk teori.

Kommunfullmäktige fastställde den 4 juli 2013 § 134 beslutsordningen för

sociala investeringar.

En ny arbetsgrupp bildades 2013 med

representanter från flera sektorer och inom

förvaltningsledningen utsågs en styrgrupp

för detta arbete

I årsplanen för 2015 har förvaltningen fått i uppdrag att ta fram en

översiktlig analys av förekomsten av riskfaktorer i Kungälvs kommun och

dess geografiska fördelning.

En rapport kring arbetet inom SOLTAK

publicerades 2012 ” En rapport om att

implementera ett socioekonomiskt perspektiv i sju

västsvenska kommuner”

Arbetsgång

RESULTATMÅL

Begreppen folkhälsa, trygghet och sociala hållbart kan tolkas in i flera av

resultatmålen, som exempelvis:

• Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället

• Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet

• Barnfattigdomen ska minska

• Kunskaperna hos elever och studerande ska öka

• Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv

Analys av riskfaktorer i Kungälvs kommun är grunden för framtagandet av sociala

investeringar som ger långsiktig effekt i Kungälvssamhället och möter de strategiska långsiktiga

mål som Kommunfullmäktige fastställt.

Social översiktsplan

Investeringsfas

2 delar

Analysfas Analysen sker utifrån både ett socioekonomiskt- och sociologiskt perspektiv. Syftet i detta steg är,

att i linje med kommunfullmäktiges beslut den 13 mars 2013 § 42 pkt 9 samt SKL:s

rekommendationer, identifiera det resultat som behöver förbättras och definiera förutsättningarna

för att investera för att på så sätt i nästa steg utifrån analysens resultat identifiera och beskriva

tänkbara insatser för att utanförskapet och barnfattigdomen på sikt ska minska.

Utgångspunkt Socialöversiktsplan, analysfas

- Möta upp strategiska mål och resultatmål

- Var det är ”klokt” att genomföra sociala investeringar

- Förståelse kring barnfattigdom

- Underlag för inriktning och framtida sociala investeringar

Friskfaktorerna är:

• Tydliga normer och förväntningar i omgivningen.

• Stöd att utveckla anknytning till andra människor.

• Möjlighet att utveckla sociala och kognitiva kompetenser och goda kamratrelationer.

• Miljö som förstärker positiv utveckling.

Riskfaktorerna är:

• Områden med hög social och ekonomisk belastning.

• Stor in- och utflyttning i området.

• Bristande socialt nätverk och lågt socialt kapital.

• Föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa.

• Föräldrar i en pressad livssituation och/eller ekonomisk utsatthet.

• Utsatthet för fysiska och/eller psykiska övergrepp eller bristande omsorg.

• Behov av omfattande insatser av socialtjänsten.

• Fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar.

Enligt SKL

Gränsvärden eller genomsnittsvärden

Arbetslöshet

Försörjningsstöd

Insatser inom socialtjänst

Låga meritvärden i skolan

Hög brottslighet

Lågt deltagande i föreningsliv

Barnfetma

Tillfälliga anställningar

Skadegörelse

Barnfattigdom Hög sjukfrånvaro

Lågt valdeltagande

METOD

- Statistisk analys

- Geografiskt perspektiv

- Genomsnittsvärde

- Pröva vilka som ligger dubbelt så hög mot medelvärdet

Det förföriska medelvärdet och den negativa sociala

densiteten

• det finns strukturella faktorer kring utsatthet – utsattheten beror inte främst eller

enbart på enskilda individers beteenden

• det finns kollektiva aspekter av utsatthet – utsattheten samspelar och påverkas av

andra individers utsatthet

• ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av

koncentrationseffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna

• erfarenheten säger att områden med denna typ av egenskaper drabbas av ett antal

olika förstärkande effekter ett negativt socialt arv, en negativ social smittoeffekter och

en kollektiv stigmatiseringseffekt

• dessa effekter har en tendens att accelerera över tid och i all synnerhet förstärkas

genom en sorts kollektiv multiplikatoreffekt

Nyckelkodsområde

Hela Sverige, alla dess kommuner, är indelade i geografiska delområden som

kallas för ”nyckelkodsområden” (NYKO).

Syftet med dessa är att registrera olika former av data kopplat till befolkningen

för att kunna göra prognoser, planeringar och uppföljningar inom

samhällsplaneringen. Detaljnivån på dessa nyckelkoder är mycket precis.

De två första siffrorna i en nyckelkod anger kommundel (tex 07 för…..), de tre

första siffrorna anges när man går in på en tätort (tex….), de fyra första siffrorna

motsvarar församlingsnivå, fem siffror är en stadsdel och när man kommer ner

på sex siffror är man nere på kvartersnivå.

I Kungälv finns 340 NYKO på 6 siffrig nivå

NYKO 6 010613 010614 010412 010605 070403 070412 010623 010624 010625

Marginalitetsmåttet visar att 9,1 % av den arbetsföra befolkningen står för

40,2 % av ansökningarna försörjningsstödet.

Antal ärenden

försörjningsstöd

201430 30 69 68 42

Marginalitetsmåttet visar att 24 % av arbetslösheten finns koncentrerad i

områden som omfattar 9,9 % av befolkningen.

Antal arbets lösa

201441 35 36 44 37

Marginalitetsmåttet i detta fall visar att 9,7 % av ungdomarna står för 25 %

av ärendena inom socialtjänsten. Antal ärenden

bou 2010-201443 39 59 15 61 17 22

Marginalitetstalet visar här att 8,8 % av barnen och ungdomarna i Kungälv

uppbär 35 % av insatserna inom socialtjänsten. Var 10 till var 5 barn har

insatser från Socialtjänsten

Antal insatser

bou 2010-201470 19 49 76 63 18

Markant negativ avvikelse i meritvärde ÅK 9 på den överliggande NYKO-

nivån2009-2014 x x x

Andel med högsta utbildningsnivå grundskola/folkskola, genomsnitt 12,9% Andel 21% 22% 25% 38% 27%

Marginalitetstalet visar att 8,4 % av befolkningen uppbär 31 % av

visstidsanställningarna med Kungälvs kommun som arbetsgivare.20 10 11 40

NYKO 5

Marginalitetstalet visar att 9,7 % av barnen i Kungälvs kommun uppbär 67 %

av barnen i hushåll med försörjningsstöd.

Antal barn

2013

01062

78

0106001041

10

01061

11 26 30

07040

Resultat

Kungälv är en kommun som mår bra. Om man jämför Kungälvs data kring utsatthet och sociala

risker med såväl riket som helhet som med regionen så framstår Kungälv som en välmående

kommun. Och det är bra. Men det är ett genomsnittets välmående. Genomsnittsvärden är vanskliga

och stundtals missvisande då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan

samsas överdrifter och underskattningar, fetma och självsvält, precis som rikedom och fattigdom.

Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är

någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Men marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en

geografisk och territoriell dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden.

9 % av befolkningen i Kungälv omfattas av en tredjedel av de sociala riskerna (mellan 25% och 40%)

För vem bygger vi framtidens Kungälv?

• Hur skall vi gemensamt arbeta för att motverka den höga

koncentrationen av sociala risker knutna till tydligt avgränsade

geografiska områden?

• Hur kan vi gemensamt minska det utanförskap som idag finns i dessa

geografiska områden

Det finns två strukturella mekanismer som gör det svårt att ha ett

socialt investeringsperspektiv kring både individuellt och territoriellt

utanförskap; brist på helhetssyn och brist på långsiktighet.