1

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd

- en möjlig väg att påverka känsla av sammanhang

Systematisk litteraturstudie

Författare Handledare

Emma Jidhamre Anncarin Svanberg

Klara Lithammer Examinator

Gunnel Larsson

Examensarbete i omvårdnadsvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

2017

2

I will pick a song and then we’ll start humming.

The melody alone will trigger an emotion . . . and as I will manage to sing it,

I will have cured or expressed this part of me that’s hurting (participant 2).

(Lagacé, Briand, Desrosiers & Larivièr, 2016)

3

SAMMANFATTNING

Bakgrund

Det finns vetenskaplig evidens för att körsång har en positiv inverkan på hälsan, både fysiskt

och psykiskt. Körsång kan bland annat påverka andningsmönster, hjärnfunktion,

kommunikationsförmåga, välbefinnande och livskvalitet. Enligt Antonovskys teori om känsla

av sammanhang (KASAM) ökar hälsan genom graden av begriplighet, hanterbarhet och

meningsfullhet.

Syfte

Syftet var att sammanställa kunskap om körsång kan vara en icke-farmakologisk

omvårdnadsåtgärd för patienter vilka uppsökte hälso- och sjukvården inom öppenvård eller

bodde på ett omvårdnadsboende, samt om körsång kunde vara en påverkande faktor för

patientgruppens känsla av sammanhang.

Metod

Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan

2006 och 2017. Artikelsökning skedde i databaserna ASSIA, CINAHL, PsychINFO och

PubMed. Granskning av originalartiklar genomfördes enligt kvalitetsgranskningsmallar.

Resultat

En majoritet av de granskade studierna påvisade att körsång kunde vara en icke-farmakologisk

omvårdnadsåtgärd då interventionerna förbättrade deltagarnas hantering av deras

hälsoproblematik. Även känsla av sammanhang ökade hos deltagarna. Ett generaliserbart

resultat gick inte att säkerställa då deltagarantalet i de flesta studier inte var tillräckligt stort, i

vissa fall på grund av bortfall.

Slutsats

Körsång kan genom ökad känsla av sammanhang vara ett verktyg för patienter att hantera sin

hälsoproblematik. För att stärka graden av hälsa och höja livskvaliteten i samhället bör körsång

tillämpas som en utav flera icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder.

Nyckelord: Känsla av sammanhang, hälsa, kör, sjunga.

4

ABSTRACT

Background

There is scientific evidence that choir singing has a positive impact on health, both physically

and mentally. Choir singing can affect, among other things, respiratory patterns, brain function,

communication skills, well-being and quality of life. According to Antonovsky’s theory of

sense of coherence health increases through the degree of comprehensibility, manageability and

meaningfulness.

Aim

The aim is to compile knowledge about choir singing as a non-pharmacological therapy

measure for patients who seek outpatient care or are living in a nursing home, as well as to

research if choir singing can be an influencing factor for the patient's sense of coherence.

Method

Systematic literature study based on ten scientific original articles published between 2006 and

2017. The article search took place in the ASSIA, CINAHL, PsychINFO and PubMed

databases. Review of original articles according to quality review templates.

Results

A majority of the studies examined showed that choir singing could be a non-pharmacological

therapeutic measure when interventions improved the participants' management of their health

problems. Even the sense of coherence increased among the participants. A generalized result

can not be guaranteed since the number of participants in most studies was not enough, in some

cases due to non-response.

Conclusion

Choir singing can be a tool for patients to handle their health problems through an increased

sense of coherence. In order to strengthen the level of health and raise the quality of life in

society, choir singing should be used as one of several non-pharmacological therapeutic

measures.

Keywords: Sense of Coherence, Health, Choir, Singing.

5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING ............................................................................................................ 3

ABSTRACT .............................................................................................................................. 4

BAKGRUND ............................................................................................................................. 6 Teoretisk utgångspunkt .................................................................................................................... 7 Professionens roll .............................................................................................................................. 8 Centrala begrepp .............................................................................................................................. 8 Problemformulering ......................................................................................................................... 9 Syfte .................................................................................................................................................... 9

METOD ................................................................................................................................... 10 Design ............................................................................................................................................... 10 Sökstrategi ....................................................................................................................................... 10 Forskningsetiska överväganden ..................................................................................................... 11 Bearbetning och analys ................................................................................................................... 12

Kvalitetsanalys .............................................................................................................................. 12 Resultatanalys ............................................................................................................................... 12

RESULTAT ............................................................................................................................ 14 Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd ................................................................. 14 Körsång en faktor till känsla av sammanhang ............................................................................. 16

Begriplighet .................................................................................................................................. 16 Hanterbarhet ................................................................................................................................. 16 Meningsfullhet .............................................................................................................................. 18

DISKUSSION ......................................................................................................................... 20 Resultatdiskussion ........................................................................................................................... 20

Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd ................................................................... 20 Begriplighet .................................................................................................................................. 23 Hanterbarhet ................................................................................................................................. 23 Meningsfullhet .............................................................................................................................. 25 Kliniska implikationer .................................................................................................................. 26

Metoddiskussion .............................................................................................................................. 28 Urval ............................................................................................................................................. 28 Kvalitets- och resultatanalys ......................................................................................................... 28 Studiens styrkor och svagheter ..................................................................................................... 29 Etiska overvaganden ..................................................................................................................... 30 Vidare forskning ........................................................................................................................... 30

Slutsats ............................................................................................................................................. 30

REFERENSER ....................................................................................................................... 31

BILAGA 1 ............................................................................................................................... 36

BILAGA 2 ............................................................................................................................... 39

BILAGA 3 ............................................................................................................................... 41

BILAGA 4 ............................................................................................................................... 44

6

BAKGRUND

I svensk hälso- och sjukvård tillämpas icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. En icke-

farmakologisk omvårdnadsåtgärd är en omvårdnadsåtgärd vilken inte baseras på farmakologisk

behandling. Inom psykiatrin kan exempelvis målning, modellering, drama, musik eller dans

tillämpas som en form av terapi (Lepp, 2014). Avslappningsövningar, stillhet, tystnad och taktil

beröring är alternativ på icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid sömnproblematik (Asp

& Ekstedt, 2014). Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) innebär att nerver under huden

stimuleras av elektriska strömmar och blockerar därmed andra smärtimpulser till medvetandet

(Larsson, 2013). TENS och fysioterapi är två former av icke-farmakologiska

omvårdnadsåtgärder vid smärtproblematik vilka förekommer frekvent inom svensk hälso- och

sjukvård (Bergh, 2014). På särskilda boenden förekommer vårdhundar i syfte att förbättra de

boendes hälsa och välbefinnande (Socialstyrelsen, 2014).

Det har sedan lång tid tillbaka i historien diskuterats och debatterats om körsångens inverkan

på hälsan, till exempel hur sångutövning i kör påverkar andningsmönstret (Geisler, 2012).

Redan i 1700-talets Sverige fanns observationer vilka talade för att individer med afasi kunde

bli hjälpta av sång och rytm med sin kommunikationsförmåga (Benton & Joynt, 1960).

Theorells (2014) studier på deltagare, vilka var fysiologiskt och psykologiskt friska, visar att

det finns en märkbar skillnad mellan hjärnfunktionen hos professionella sångare och

hjärnfunktionen hos individer vilka inte utövar sång i någon form. Theorell genomförde

forskning med individer vilka lyssnade på musik eller musicerade. Denna forskning visar att

musik kan hämma intensiteten och frekvensen av känslostimuli. Vid lugn musik sjunker

hjärtfrekvensen, kroppens muskulatur blir avslappnad, immunförsvaret stärks och andningen

blir djupare och långsammare. Musikterapi är en evidensbaserad terapiform vilken visar att

musik har en effekt att kunna utveckla nya copingstrategier. Studier visar även att musikterapi

ger en positiv effekt hos individer med exempelvis kronisk smärta, depression,

sömnproblematik, posttraumatisk stress eller neurologiska sjukdomar samt vid rehabilitering.

Theorell påpekar dock att olika former av musik påverkar individer på olika sätt. Det beror

exempelvis på musikens form, harmonier, styrka och tempo samt på individens behov. Musik

kan även ge en negativ effekt på individer (Theorell, 2014).

Studier av individer på särskilda boenden visar att sång, i samband med omvårdnad, underlättar

bland annat kommunikations- och samarbetsförmågan mellan vårdgivare och vårdtagare

7

(Hammar, Emami, Götell, & Engström, 2011). Georgsson (2007) och Theorell (2014) visar att

körsång som fritidsaktivitet leder till ett ökat välbefinnande, oberoende av studiedeltagarnas

individuella hälsonivå. Bungay och Skingley (2008) menar att körsång ger bättre möjligheter

att interagera med andra individer, i jämförelse med att sjunga ensam eller att ta del i en annan

social aktivitet. Att sjunga tillsammans ger en känsla av jämlikhet och leder till ökat

självförtroende och minskad isolation. Bailey och Davidson (2003) lyfter fram musikens och

körsångens förmåga att höja livskvaliteten hos studiedeltagarna i deras studie, vilka samtliga

var hemlösa män med varierande psykisk hälsa.

Teoretisk utgångspunkt

Aaron Antonovsky (1987) var professor i medicinsk sociologi. Då han inte var

omvårdnadsteoretiker definierade han inte omvårdnadsteorins konsensusbegrepp människa,

hälsa, miljö och omvårdnad (Flensner, 2014). Istället formulerade han en medicinskt

sociologisk teori angående hur människan kan uppnå hälsa med hjälp av olika resurser. Dessa

resurser kan vara människan själv, människor i individens närmiljö och omvårdnaden vilken

människan mottar (Antonovsky, 1987).

Antonovsky (1987) myntade begreppet salutogenes vilket betyder hälsans ursprung.

Salutogenes innebär hög livskvalitet och innehavande av hälsa. Motsatsen till salutogenes är

patogenes vilket betyder det som gör människan sjuk och innebär därmed sjukdom och låg

livskvalitet. Människan befinner sig mellan dessa två ständiga dikotomier i konstant utveckling

och föränderlighet. Antonovsky studerade framför allt människans förmåga att vara

motståndskraftig mot stressorer för att uppnå salutogenes. Han menade att känsla av

sammanhang, KASAM, är den faktor vilken avgör huruvida en människa uppnår salutogenes

eller patogenes . KASAM är således en resurs människan kan använda för att hantera de

stressorer vilka kan leda till ohälsa. Denna resurs kan människan finna inom sig själv, men även

i den miljö vilken omger henne.

Vidare delade Antonovsky in KASAM i tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och

meningsfullhet. Antonovkys definition av begriplighet innebär huruvida människan upplever

yttre och inre stimuli som förnuftsmässigt gripbara. Människor med hög känsla av begriplighet

räknar med att framtidens stimuli är förutsägbara. Om stimulit istället kommer som en

överraskning anser människor med hög känsla av begriplighet att stimulit är möjligt att ordna

och förklara. Hanterbarhet definieras som människans upplevelse av att det finns resurser till

8

att hantera de stimuli hon utsätts för. Dessa resurser kan finnas inom människan, men resurserna

kan även återfinnas hos individer människan känner att hon kan lita på, exempelvis människans

partner, vänner eller körledare. Slutligen definierar Antonovsky komponenten meningsfullhet

som att människan ska finna att livet har en känslomässig innebörd och att åtminstone en del

av de utmaningar människan möter genom livet är värda engagemang. Enligt Antonovskys teori

besvarar således KASAM på i vilken grad människan har möjlighet att möta livets utmaningar

och samtidigt bevara en rörelse i riktning mot salutogenes (Antonovsky, 1987; Benz, Bull,

Mittelmark & Vaandrager, 2014).

Professionens roll

Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa (SFS 2017:211). Detta är en av

grundstenarna för sjuksköterskans profession (Svensk Sjuksköterskeförening, 2017).

Sjuksköterskan ska bland annat ställa kritiska frågor och aktivt involvera både patienter och

närstående i förbättringsarbetet. Sjuksköterskan ska även söka, värdera och sammanställa

vetenskaplig litteratur för att möjliggöra en evidensbaserad vård samt tillämpa ett

kostnadseffektivt förhållningssätt (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014; Svensk

sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan har även ett ansvar för att identifiera och främja

insatser vilka tillgodoser allmänhetens hälsa och behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).

Sjuksköterskan ska även beakta fyra etiska koder i sin arbetsutövning: främja hälsa, återställa

hälsa, förebygga sjukdom och främja lidande (Svensk Sjuksköterskeförening, 2014). Ett

möjligt alternativ till att följa dessa etiska koder är icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder,

vilka har vetenskaplig evidens. En sådan omvårdnadsåtgärd är till exempel möten mellan

patienter i grupp, då ett inkluderande gruppsammanhang i sig främjar hälsa (Theorell, 2014).

Centrala begrepp

Enligt författarna till detta examensarbete används dessa begrepp i betydelse:

Körsång är en aktivitet genomförd av en organiserad grupp av sångare vilka under ledning av

en musikalisk ledare sittandes eller ståendes sjunger en följd av toner i olika röstlägen.

Omvårdnadsboende är ett boende för individer vilka är i behov hjälp med basal omvårdnad.

Patient är en individ vilken är i behov av och mottar vård.

9

Stimuli kommer från latinets “stimulus”, vilket betyder något som framkallar en reaktion hos

en organism. Denna reaktion kan vara både fysiologisk och psykologisk.

Problemformulering

Musik, sång och körsång ökar välbefinnande och livskvalitet (Bailey & Davidson, 2003;

Georgsson, 2007). Det är därför av intresse att undersöka om körsång kan tillämpas som en

icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd inom öppenvården och på omvårdnadsboenden. I den

svenska hälso- och sjukvården används flera former av icke-farmakologiska

omvårdnadsåtgärder, exempelvis vårdhund, fysisk aktivitet och drama. Detta visar att icke-

farmakologiska omvårdnadsåtgärder är genomförbara och att de ger positiva resultat. Därav är

det relevant att utöka utbudet av dessa omvårdnadsåtgärder. Körsång är en uttryckande och

fysisk aktivitet, vilken förutsätter att individer vilka genomför aktiviteten har förutsättningar

för detta. Dessa förutsättningar är att individen inte är sängbunden och kan delta under en längre

period då körsång är en återkommande aktivitet. Därav är det väsentligt att inkludera

studiedeltagare i denna studie vilka har dessa förutsättningar. Dessa studiedeltagare kan, enligt

författarna, återfinnas bland individer vilka uppsöker öppenvård eller bor på

omvårdnadsboenden.

Om detta går att visa följer frågan om det finns en relation mellan patient, hälsa, körsång och

KASAM, innefattande begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det är därför av vikt att

utreda detta för att få en djupare förståelse för hur körsång kan påverka individens salutogenes

och behov. Körsång kan då vara ett verktyg för sjuksköterskan att använda som en icke-

farmakologisk omvårdnadsåtgärd.

Syfte

Syftet var att sammanställa kunskap om körsång kan vara en icke-farmakologisk

omvårdnadsåtgärd för patienter vilka uppsöker hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bor

på ett omvårdnadsboende, samt om körsång som omvårdnadsåtgärd kan vara en påverkande

faktor för patientgruppens känsla av sammanhang.

10

METOD

Design

Designen i detta examensarbete var en systematisk litteraturstudie. En systematisk

litteraturstudie kan exempelvis besvara frågan om en särskild behandling eller

omvårdnadsåtgärd har ett vetenskapligt underlag. Examensarbetet var baserat på

originalartiklar inom områdena hälsa, körsång och KASAM i relation till patienter inom

öppenvård och patienter vilka bodde på ett omvårdnadsboende. Utifrån detta framkom ett brett

spektrum av originalartiklar vilka genererade i examensarbetets resultat (Forsberg &

Wengström, 2016).

Sökstrategi

Författarna valde att söka efter artiklar i databaserna ASSIA (Applied Social Sciences Index

and Abstracts), CINAHL, PsycINFO och PubMed. Första sökningen utfördes med sökorden:

(song OR singing OR singer*) “sense of coherence”. Antalet träffar var vetenskapliga 91

artiklar. Den andra sokningen i ASSIA utfordes med sokorden: (choir OR choral) “group

singing”. Antalet traffar var 12 vetenskapliga artiklar. Den tredje sokningen utfordes i CINAHL

med sökorden: (choir OR choral) (song OR singing OR singer*). Antalet träffar var 100 stycken

vetenskapliga artiklar. Den fjärde sökningen, även denna i CINAHL, utfördes med sökorden:

“group singing”. Antalet traffar var 122 vetenskapliga artiklar. Den femte sokningen utfordes i

databasen PsycINFO med sökorden: (choir OR choral) (song OR singing OR singer*). Antalet

träffar var 253 vetenskapliga artiklar. Den sjätte sökningen utfördes i databasen PubMed med

sökorden: (choir OR choral) (song OR singing OR singer*). Antalet träffar var 160

vetenskapliga artiklar (Tabell 1).

Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara vetenskapliga etiskt godkända

originalartiklar om körsång. Originalartiklarna skulle vara studier gällande körsångens inverkan

på hälsa hos patienter, vilka uppsökte hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bodde på ett

omvårdnadsboende. Artikelsökningen utfördes i databaser vilka godkänts av Uppsala

universitet och enbart artiklar vilka tillhandahölls av universitetet inkluderades i studien.

Artiklarna skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan datumen 1 januari 2006

och 18 september 2017 samt vara publicerade på svenska eller engelska. Deltagarna i studierna

skulle vara över 18 år. Ingen begränsning fanns till länder, kön, etnisk eller kulturell härkomst.

Författarna ansåg att de inte var aktuella kriterier då studien fokuserade på samband mellan

11

patienter och KASAM, och önskade inte begränsa sig inom dessa parametrar.

Exklusionskriterierna var studier innefattande patienter vilka vårdades inom slutenvård och

patienter vilka vårdades palliativt. Dessa kriterier fanns då författarna önskade begränsa

målgruppen. Dessutom exkluderades studier med professionella sångare inom yrkena

körsångare och solist.

Samtliga titlar av utfallet lästes. De titlar vilka ansågs relevanta i relation till denna studies syfte

valdes ut för vidare granskning. Samtliga utvalda artiklars abstracts granskades, varav 33

artiklar därefter kvalitetsgranskades.

Tabell 1. Artikelsökning.

Databas Sökning Sökdatum Utfall Lästa

abstracts

Kvalitetsgranskade

artiklar

Valda

artiklar

ASSIA (song OR singing

OR singer*) ”sense

of coherence”

18

september

2017

91 2 0 0

ASSIA (choir OR choral) ”group singing”

18

september

2017

12 3 2 0

CINAHL (choir OR

choral) (song OR

singing OR singer*)

18

september

2017

100 7 6 1

CINAHL ”group singing” 18

september

2017

122 4 7 2

PsycINFO (choir OR choral)

(song OR singing

OR singer*)

18

september

2017

253 15 12 2

Pubmed (choir OR

choral) (song OR

singing OR singer*)

18

september

2017

160 14 6 5

738 45 33 10

Forskningsetiska överväganden

Denna systematiska litteraturstudie följde de etiska aspekter vilka finns gällande god medicinsk

forskning genom att enbart inkludera originalartiklar vilka fått godkänt av en etisk kommitté.

Studien redovisade samtliga originalartiklar och deras resultat, inte enbart de artiklar vilka

bekräftade studiens hypotes. Författarna har även genomfört etiska överväganden beträffande

urval och presentation av resultat (Forsberg & Wengström, 2016). Då detta är ett examensarbete

på kandidatnivå inom omvårdnadsvetenskap behöver inte en etisk kommitté ha godkänt studien

(Sandman & Kjellström, 2013).

12

Bearbetning och analys

Kvalitetsanalys

Författarna genomförde kvalitetsanalys separat utefter valda kvalitetsgranskningsmallar för

kvantitativa RCT-studier, kvantitativa kvasi-experimentella studier och kvalitativa studier

(Forsberg och Wengström, 2016) (Bilaga 1, 2 & 3). Mallarna användes för att granska bland

annat studiedeltagarna, vilka mätmetoder som använts, metod för datainsamling, validitet och

reliabilitet. Därefter jämförde författarna sina granskningar för att kunna fatta gemensamma

beslut angående kvaliteten på de granskade artiklarna. De tio originalartiklar vilka värderades

ha medelhög eller hög kvalitet inkluderades i studien (Bilaga 4).

Resultatanalys

De återstående tio originalartiklarna lästes i sin helhet av författarna separat. Författarna

analyserade artiklarna separat utifrån Antonovskys (1987) teori om KASAM, inklusive

begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, för att sedan diskutera och analysera

detta tillsammans. Det resulterade i en gemensam gruppering av studiernas resultat utifrån

Antonovskys egna definitioner. Under resultatanalysen fann författarna att de respektive

studiernas studiedeltagare hade liknande upplevelser av körinterventionerna. Dessa upplevelser

kategoriserades av författarna tillsammans utifrån resultatets innehåll. Kategorierna var:

hantering av andras känslor, hantering av sjukdomsstimuli, inflytande på sinnesstämning,

känsla av tillhörighet, känsla av välbefinnande, negativa känslor, självuppfattning, ändrade

rutiner och ökad motivation (Tabell 2). En översikt över inkluderade originalartiklar redovisas

i bilaga fyra.

13

Författare Hantering

av andras

känslor

Hantering

av

sjukdoms- stimuli

Inflytande på

sinnesstämning Känsla av

tillhörighet Känsla av

välbefinnande Negativa

känslor Självuppfatt- ning

Ändrade

rutiner Ökad

motivation

Clements-

Cortes, 2013 0 7 13 9 0 0 0 0 1

Dingle et

al., 2012 0 1 9 8 2 2 7 3 0

Eyre, 2011 1 5 8 7 0 1 4 3 5

Fogg-

Rogers et

al., 2015

0 14 5 3 0 0 0 0 2

Hopper et

al., 2016 0 10 4 8 3 0 11 1 4

Lagacé et

al., 2016 0 11 0 6 0 0 4 2 8

Petchkovsky

et al., 2013 0 1 1 1 2 0 0 0 0

Reagon et

al., 2016 0 7 1 9 0 0 2 0 2

Tamplin et

al., 2013 0 11 10 9 0 2 5 0 5

Werner et

al., 2017 0 0 0 0 0 4 0 0 0

Tabell 2. Redovisning av kategorier. Siffrorna representerar antalet gånger kategorin förekom i respektive originalartikel.

14

RESULTAT

Resultatet i denna litteraturstudie baserades på tio originalartiklar vilka använde kvantitativ

och/eller kvalitativ design (Bilaga 4). Studierna utfordes mellan år 2011 och 2017 i landerna

Australien, Kanada, Nya Zeeland, Storbrittanien, Tyskland och USA. Sju av dessa artiklar

varderades hålla en medelhög kvalitet, medan tre ansågs hålla en hog kvalitet. Samtliga studier

innefattade en intervention i form av körsång. De tre kvantitativa studiernas resultat grundades

på enkäter med patienter vilka hade depressionssymtom, en depressionsdiagnos eller kronisk

psykisk ohälsa. De två kvalitativa studiernas resultat grundades på halvstrukturerade intervjuer

med patienter vilka dels hade kronisk smärta och dels psykisk, fysisk eller intellektuell

funktionsnedsättning. De fem studier vilka använde både kvantitativ och kvalitativ metod

grundade sina respektive resultat på enkäter, halvstrukturerade intervjuer och fokusgrupper.

Dessa studier inkluderade patienter med afasi, psykisk sjukdom, demenssjukdom, Parkinsons

sjukdom, kognitiv nedsättning, kronisk fysisk sjukdom eller patienter vilka drabbats av cancer

eller stroke. I två av dessa studier genomfördes halvstrukturerade intervjuer med patienternas

närstående. Denna litteraturstudie redovisar resultat från körinterventioner. Resultaten

redovisas utifrån Antonovskys (1987) begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Dessutom presenteras de kategorier vilka framkom under författarnas analys av de ingående

studierna.

Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd

Den psykiska hälsan förbättrades under tiden för körinterventionerna och efter att den avslutats.

Detta resultat fanns i studier där studiedeltagare hade en psykisk diagnos, men även i studier

där studiedeltagare inte hade en psykisk diagnos (Clements-Cortes, 2013; Dingle, Brander,

Ballantyne & Baker, 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper, Curtis Hodge &

Simm, 2016; Lagacé, Briand, Desrosiers & Larivièr, 2016; Petchkovsky, Robertson-Gillam,

Kropotov & Petchkovsky, 2013; Reagon, Gale, Dow, Lewis & van Deursen, 2016; Tamplin,

Baker, Jones, Way & Lee, 2013). Studiedeltagare med diagnostiserad depression fick minskade

depressionssymtom och ett ökat välbefinnande efter åtta veckors körintervention (Petchkovsky

et al., 2013). Även andra symtom orsakade av sjukdomarna, så som trötthet och

depressionssymtom, minskade under körinterventionen (Fogg-Rogers et al., 2015; Tamplin et

al., 2013). Det var vanligt förekommande att körsång upplevdes som avslappnande och flera

deltagare uttryckte att deras stressnivåer sjönk i samband med körinterventionerna (Clements-

Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Reagon et al., 2016). Även graden av ångest

15

påverkades i positiv riktning (Clements-Cortes, 2013, Reagon et al., 2016). Körsång

utvecklades till att bli en copingstrategi för att hantera stress och oro relaterat till sin diagnos

(Eyre, 2011; Dingle et al., 2012), exempelvis ansågs körsången vara en positiv distraktion

(Clements-Cortes, 2013; Reagon et al., 2016). Däremot skattade studiedeltagare i Werner,

Wosch och Gold (2017) sina depressionssymtom högre enligt ifyllda MADRS-enkäter efter sex

respektive tolv veckors körintervention. Flera deltagare uttryckte även rädsla inför

framträdanden med kören och rädsla för att inte vara nog duktiga (Dingle et al., 2012; Tamplin

et al., 2013). Ett obehag inför dålig stämning och motsägelser inom gruppen framkom i Eyres

(2011) studie.

Även den fysiska hälsan och kognitiva förmågor förbättrades under körinterventionerna hos

deltagare med kronisk smärta, afasi, Parkinsons sjukdom och deltagare med fysisk

funktionsnedsättning (Clements-Cortes, 2012; Dingle et al., 2012; Fogg-Rogers et al., 2016;

Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016). Flera deltagare menade att körsången gav dem ny

energi (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016). Studiedeltagare med

kronisk smärta berättade under intervjuer att de inte behövde ta smärtstillande läkemedel under

dagen för körinterventionen och de hade lättare att hantera och acceptera smärtan, vilken även

uppfattades som minskad under körinterventionen (Hopper et al., 2016). Några av deltagarna

med psykisk ohälsa avslutade sin läkemedelsbehandling, dock ospecificerat vilken form av

läkemedelsbehandling (Dingle et al., 2012). ). Hos individer med afasi visades förbättringar på

röst, språk och andning (Fogg-Rogers et al., 2015). Samtidigt visade Tamplin et al. (2013) att

individer med afasi inte fick någon signifikant fysisk förbättring av afasin, men att

kommunikationsförmågan förbättrades. För samtliga studiedeltagare med afasi ledde den

förbättrade kommunikationsförmågan till ett mer socialt liv (Fogg-Rogers et al., 2015; Tamplin

et al., 2013). Studiedeltagare med dels psykisk ohälsa och dels afasi uttryckte en ökad

motivation till att utföra meningsfulla aktiviteter, exempelvis att återuppta sociala aktiviteter

vilka deltagarna var engagerade i innan sjukdomsdebuten (Lagacé et al., 2016; Tamplin et al.,

2013). Även nyskapandet av rutiner och struktur i vardagen var ett återkommande tema i flera

studier, då köraktiviteten hjälpte deltagarna att planera (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper

et al., 2016; Lagacé et al., 2016).

Studiedeltagare vilka begränsats i sitt deltagande i gruppsammanhang på grund av sin psykiska

ohälsa upplevde ökad bekvämlighet i gruppsammanhang (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011;

Lagacé et al., 2016). Flera deltagare med olika sjukdomsbilder underströk vikten av att få möta

16

andra individer med samma hälsoproblematik. Detta var ett sätt för studiedeltagarna att hantera

den egna sjukdomen och sjukdomens stimuli (Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016;

Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013).

Körsång en faktor till känsla av sammanhang

Begriplighet

Av de innefattande tio studierna var det sex studier vilka gav exempel på begriplighet hos

studiedeltagarna. Denna begriplighet var ett resultat av körinterventionerna. De kategorier vilka

härleds till begriplighet var hantering av sjukdomsstimuli och självuppfattning.

Studiedeltagarna fick insikt i att sången hjälpte dem och andra deltagare att förstå och hantera

de negativa stimuli vilka framkallades av sjukdomen (Legacé et al., 2016; Fogg-Rogers et al.,

2016).

Studiedeltagarna uttryckte utvecklad förmåga av självuppfattning, det vill säga hur deltagarna

uppfattade sig själva, uppfattade sig själva i ett sammanhang samt hur de uppfattade sig själva

i relation till andra individer (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,

2016; Tamplin et al., 2013). Ett exempel på ökad självuppfattning var att studiedeltagarna

upplevde en återupptäckt av sin identitet i samband med körinterventionerna, dels med

förmågan att se sig själv som en social individ och dels genom förmågan att se sig själva ur ett

nytt positivt perspektiv (Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016). En större förmåga

att förstå sina känslor och hur körsång kan vara ett verktyg att hantera dem var ytterligare ett

exempel på deltagarnas förbättrade självuppfattning (Eyre, 2011). Några av studiedeltagarna

uttryckte att de förstod att de hade förutsättningar i sig själva för att sjunga i kör och att de

kunde bidra till kören, vilket gav dem en positiv känsla (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011). De

uttryckte även en ökad förmåga att se, förstå och acceptera problem hos andra individer i kören

(Tamplin et al., 2013).

Hanterbarhet

Av de innefattande tio studierna var det nio studier vilka gav exempel på ökad hanterbarhet hos

studiedeltagarna. De kategorier vilka härleds till hanterbarhet var hantering av sjukdomsstimuli,

känsla av tillhörighet, hantering av andras känslor, självuppfattning, inflytande på

sinnesstämning, ökad motivation och ändrade rutiner.

17

Körsången blev ett verktyg för deltagarna att hantera sjukdomsstimuli (Clements-Cortes, 2013;

Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,

2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). En anledning till

förbättrad hantering av sjukdomen var att deltagare fann en ömsesidig förståelse för den

hälsoproblematik de upplevde (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-

Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin et

al., 2013). Den förbättrade hanteringen var även möjlig genom att deltagare bland annat

övervann svårigheter med sin sjukdom, uttryckte sina känslor genom sång, fick ett mer positivt

perspektiv på sig själva och därmed kunde utveckla sina förmågor (Dingle et al., 2012; Eyre,

2011; Lagacé et al., 2016).

Det vanligaste exemplet på kategorin känsla av tillhörighet var att studiedeltagarna förbättrade

sin sociala förmåga i samvaron med andra deltagare och med sina familjemedlemmar (Dingle

et al., 2012; Lagacé et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Körinterventionerna gjorde att deltagarna

lärde sig att relatera och förbättra sin samarbetsförmåga till övriga deltagare då interventionerna

var ett socialt sammanhang (Eyre, 2011; Lagacé et al., 2016). Körsången förbättrade även

deltagarnas hantering och accepterande av andras känslor (Eyre, 2011). Likaså gav körsången

studiedeltagarna en förändrad självuppfattning då deras självförtroende förbättrades och de blev

mindre självkritiska (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Lagacé et al.,

2016; Tamplin et al., 2013). Det ökade självförtroendet ledde till att deltagarna insåg att de var

kapabla till att förvärva glömda eller nya förmågor (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012;

Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016). Körsången var således en aktivitet där deltagarna

förändrade sina känslor från negativa till positiva (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016).

Körinterventionerna förbättrade även deltagarnas sinnesstämning i stort då de bidrog till att

deltagarna upplevde sig vara mer stabila i sina känslor (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper

et al., 2016; Tamplin et al., 2013).

I de fall då körinterventionerna kunde erbjuda rätt form av stöd till deltagarna för att övervinna

rädslor, ledde de till ökad motivation för att delta i kören och engagera sig i andra intressen och

aktiviteter (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Tamplin

et al., 2013). Denna motivation ingav hopp hos deltagare och de upplevde att de funnit en ny

mening i vardagen (Hopper et al., 2016). Den ökade motivationen ledde även till att deltagarna

utvecklade struktur och nya rutiner, exempelvis sovrutiner, matrutiner, sköta sitt hem,

18

motionera, återgå till sitt arbete och delta i sociala aktiviteter (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011;

Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016).

Meningsfullhet

Av de innefattande tio studierna var det nio vilka gav exempel på ökad meningsfullhet hos

studiedeltagarna. De kategorier vilka härleds till meningsfullhet var inflytande på

sinnesstämning, känsla av tillhörighet, känsla av välbefinnande, självuppfattning och ökad

motivation.

Körinterventionerna hade ett positivt inflytande på deltagarnas sinnesstämning genom att skapa

en känsla av tillfredsställelse och optimism (Clements-Cortes, 2013; Eyre, 2011; Fogg-Rogers

et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al.,

2016; Tamplin et al., 2013). Flera deltagare berättade i intervjuer att de ansåg körsången vara

en meningsfull aktivitet vilken bidrog till den förbättrade sinnesstämningen (Dingle et al., 2012;

Fogg-Rogers et al., 2015; Tamplin et al., 2013). Även deltagarnas upplevda välbefinnande

ökade i samband med interventionerna (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016; Petchkovsky

et al., 2013). Fogg-Rogers et al. (2015) visade dessutom att deras studiedeltagare hade en högre

självskattad livskvalitet än andra individer med funktionsnedsättningar.

En ökad meningsfullhet hos deltagarna uttrycktes i att körinterventionerna och deras sociala

sammanhang gav dem en förändrad självuppfattning i form av ett ökat självförtroende, känslan

av att kunna prestera och känslan av att de var uppskattade av andra deltagare (Clements-Cortes,

2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et

al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Deltagarna uttryckte en stolthet över deras

egna insats i kören och att de kände sig hedrade av att få vara en del av kören (Dingle et al.,

2012; Eyre, 2011; Lagacé et al., 2016). Den ökade motivationen bland deltagarna gjorde att

körinterventionerna var meningsfulla aktiviteter och något de såg fram emot (Clement-Cortes,

2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Tamplin et al.,

2013).

Körinterventionerna ledde till en känsla av tillhörighet hos deltagarna, framför allt då deltagarna

hade liknande erfarenheter av sin hälsoproblematik, vilket ledde till en gemensam

gruppidentitet och en vänskap även utanför interventionerna (Clements-Cortes, 2013; Dingle

et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin

19

et al., 2013). Flera deltagare fick även förbättrade relationer till sina familjer och vänner (Dingle

et al., 2012; Hopper et al., 2016).

20

DISKUSSION

En majoritet av de granskade studierna påvisade att körsång kan vara en icke-farmakologisk

omvårdnadsåtgärd då interventionerna förbättrade deltagarnas hantering av deras

hälsoproblematik. Även känsla av sammanhang ökade hos deltagarna. Ett generaliserbart

resultat gick inte att säkerställa då deltagarantalet i de flesta studier inte var tillräckligt stort, i

vissa fall på grund av bortfall.

Resultatdiskussion

Körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd

Den fysiska hälsan förbättrades hos studiedeltagarna under körinterventionerna (Clements-

Cortes, 2012; Dingle et al., 2012; Fogg-Rogers et al., 2016; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,

2016). Kören uppfattades som avslappnande av studiedeltagarna (Clements-Cortes, 2013;

Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Reagon et al., 2016). Geisler (2012) nämner att

sångutövning påverkar andningsmönstret. Theorell (2014) skriver om musikens påverkan på

individer, hur pulsen sjunker, musklerna blir mer avslappnade, immunförsvaret stärks och hur

andningen blir djupare och långsammare. Vidare skriver Theorell (2014) om hur valet av musik

kan påverka hjärtfrekvensen. En sång med långsamt tempo leder till en sänkt hjärtrytm och

sänkt hjärtfrekvens, medan en sång med högt tempo leder till ökad hjärtfrekvens och även ökad

energi hos kördeltagarna. Författarna menar att deltagarnas upplevelse av att bli mer

avslappnade kan vara detsamma som muskelavspänning, lugnare andning och sänkt puls.

Innevarande studie presenterar således nya resultat där patienter blev avslappnade av

körinterventionerna. Detta är relevant enligt författarna för att vidare tillämpa körsång som en

avslappnande omvårdnadsåtgärd. Då fysisk aktivitet tillämpas som omvårdnadsåtgärd vid

stressymtom då det är avslappnande (Skärsäter, 2014), bör även körsång tillämpas som

omvårdnadsåtgärd mot stressymtom enligt författarna då innevarande studies resultat visar att

det är avslappnande.

Det finns även evidens vilken styrker att musikterapi hjälper vid kronisk smärtproblematik

(Theorell, 2014), likt de resultat Hopper et al. (2016) beskriver. Det går alltså att se flera likheter

mellan resultaten från de originalartiklar vilka inkluderats i denna studie med tidigare forskning

om körsång, musikterapi och musikens inverkan hos individer. Detta styrker teorin om att

körsång kan tillämpas som en omvårdnadsåtgärd. Även det faktum att flera av originalartiklarna

redovisar studiedeltagarnas ökade förmåga att hantera sina sjukdomsstimuli, både fysiska och

21

psykiska (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015;

Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin

et al., 2013), visar att körsång kan tillämpas som en omvårdnadsåtgärd enligt författarna.

Således finns ny evidens för att körsång som omvårdnadsåtgärd kan underlätta hantering av

sjukdomsstimuli, vilket kan vara en av flera terapiformer för bland annat patienter med kronisk

smärtproblematik. Körsång kan utvecklas till ett värdefullt komplement för redan existerande

smärtbehandling anser författarna.

Den psykiska hälsan förbättrades under tiden för körinterventionerna och efter att de avslutats

(Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et

al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al.,

2013). Flera deltagare med olika sjukdomsbilder underströk vikten av att i en neutral miljö få

möta andra individer vilka hade förståelse för individens hälsoproblematik, detta möjliggjorde

hantering av sjukdomsstimuli (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-

Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon

et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Skärsäter (2014) menar att ett socialt sammanhang har en

betydande roll för förbättrad psykisk hälsa. Författarna till denna studie menar att det är

problematiskt att bedöma om förbättringen i resultat på den psykiska hälsan beror på körsången

i sig som aktivitet eller enbart på det sociala sammanhanget. Reagon et al. (2016) beskriver att

körsången fungerade som en copingstrategi vilken minskade stressen, då det blev en distraktion

från sjukdomen. Detta stöds av Theorell (2014) då han beskriver körsång som en copingstrategi

och musik i ett större perspektiv som en copingstrategi vilken minskar stress och blir en

distraktion från negativa stimuli. Innevarande studie bekräftar således tidigare forskning vilken

menar att det är körsången i sig, den aktiva aktiviteten, vilken leder till ett ökat psykiskt

välmående.

Två studier presenterade resultatet att studieteltagare valt att minska eller avsluta sin

läkemedelsbehandling med anledning att körinterventionerna kunde tillfredsställa deras behov

istället för läkemedel under kortare eller längre tid (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016).

Hur detta skedde, om det enbart var på grund av kören som det blev möjligt att avsluta

läkemedelsbehandling helt, hur länge individerna var utan läkemedel, samt vilken eller vilka

läkemedelsbehandlingar det rörde sig om presenteras inte i originalartiklarna. Enligt författarna

saknas vidare information om minskad eller avslutad läkemedelsbehandling i originalartiklarna,

då resultatet är av stor vikt i diskussionen om hur körsång kan tillämpas som icke-

22

farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Om det går att bevisa att körsång kan komplettera eller

ersätta viss läkemedelsbehandling är det enligt författarna ett starkt argument för att tillämpa

körsång som omvårdnadsåtgärd, i synnerhet då vissa läkemedel kan tillföra negativa

biverkningar.

Fysisk aktivitet minskar exempelvis depression, ångest och stressymtom, men är även en viktig

faktor under behandling av stroke, Parkinsons sjukdom och olika cancerformer (Rydholm

Hedman, 2014; Skärsäter, 2014). Fysisk aktivitet tillämpas inom svensk hälso- och sjukvård

som en omvårdnadsåtgärd i syfte att förbättra både fysisk och psykisk ohälsa. Den psykologiska

förklaringen till varför det hjälper är att motion kan bryta negativa och destruktiva tankar och

tankemönster. Den fysiska aktiviteten kan även innebära ett nytt givande socialt sammanhang

(Skärsäter, 2014). Författarna ser tydliga likheter med denna beskrivning av den fysiska

aktivitetens inverkan på både fysisk och psykisk hälsa och de resultat vilka framkommit i de

originalartiklar vilka granskats i denna studie (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre,

2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et al.,

2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Författarna anser således att innevarande

studie återigen bekräftar att körsång kan fungera som omvårdnadsåtgärd, vilket är viktiga

resultat i relation till innevarande studies syfte.

Något som talar mot körsång som omvårdnadsåtgärd är Werner et al. (2014) studie vilken visar

att depressionssymtom förvärrades hos de studiedeltagare vilka deltog i körinterventionen.

Flera negativa återkopplingar från andra studier förekom i form av oro och stress inför

körframträdanden (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Theorell

(2014) skriver att musik kan ge negativ såväl som positiv inverkan hos individer och att

musikterapi inte bör innebära prestationskrav för att det ska leda till positiva resultat.

Körframträdanden, vilket genomfördes i flera av körinterventionerna, kan upplevas som ett

prestationskrav för deltagarna (Dingle et al., 2012; Hopper et al., 2016; Tamplin et al., 2013).

Möjligen kan körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd få mer fruktsamma resultat

om körframträdanden uteblir. Samtidigt kan ett körframträdande, under kontrollerade former,

fylla en viktig funktion för att patienterna ska få en möjlighet att övervinna rädslor (Eyre, 2011).

Därmed är det av stor vikt enligt författarna att föra en diskussion kring det eventuella

körframträdandets funktion och syfte när körsång genomförs som en omvårdnadsåtgärd.

23

I fem av de tio originalartiklarna förekom bortfall i olika storlek (Bilaga 4). Bortfallen berodde

oftast på att studiedeltagarna valde att avsluta sitt deltagande i köraktiviteten. Detta kan vara ett

mörkertal av negativ respons på körinterventionen och vara en orsak till eventuellt felaktiga

och icke-generaliserbara data i originalartiklarna. Det kan tyda på att körsång inte är en

aktivitet vilken ger positiv påverkan hos alla individer, utan enbart för de vilka är intresserade

av och bekväma med körsång. Samtidigt går det inte att dra några slutsatser kring bortfallet då

det i flera studier inte var möjligt att kontakta de deltagare vilka avslutade sitt medverkande

(Dingle et al., 2012; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Werner et al., 2017).

Begriplighet

Antonovsky (1987) definierar begreppet begriplighet som att människan har förståelse för de

stimuli vilka hen utsätts för. Dessa stimuli kan finnas i människans miljö men även inom

människan, så som känslor. Ett resultat vad gäller begriplighet fanns i studiedeltagarnas

självuppfattning, till exempel hur deltagarna förstod sin hälsoproblematik, hur de förstod sig

själva i ett nytt sammanhang och hur de uppfattade sig själva i relation till andra individer

(Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2016; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,

2016; Tamplin et al., 2013).Studiedeltagarna upplevde en återupptäckt av sin identitet, kunde

se sig själva som sociala individer och fick ett nytt positivt perspektiv på den egna identiteten

(Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016). Allgulander (2016) förklarar att nya

erfarenheter, i detta fall körsång, leder till nya tankesätt. Det kan förstärka möjligheten att

förbättra begripligheten. Således finns det resultat i denna studie vilka visar på ökad

begriplighet hos studiedeltagarna, både vad gäller att förstå stimuli från sin egen

hälsoproblematik och stimuli inifrån sig själva. Detta är nya resultat vilka bekräftar att körsång

som aktivitet kan vara en väg till salutogenes.

Hanterbarhet

Hanterbarhet innebär att människan har resurser till sitt förfogande för att kunna hantera de

stimuli vilka människan utsätts för. Dessa resurser kan finnas hos människan men även hos

andra individer vilka finns i människans närhet (Antonovsky, 1987). Enligt denna studies

resultat blev körsången en resurs för deltagarna att hantera sjukdomsstimuli (Clements-Cortes,

2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et

al., 2016; Petchkovsky et al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Hantering av

sjukdomsstimuli var grunden i diskussionen ovan om körsång som omvårdnadsåtgärd. Det är

24

även grunden till en ökad hanterbarhet enligt författarnas förståelse av Antonovskys (1987)

definition av hanterbarhet.

Körinterventionen förbättrade deltagarnas hantering av känslostimuli då de upplevde sina

känslor som mer stabila (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Tamplin et al.,

2013). Detta resultat styrks av Theorell (2014) då han redogör för att musik kan hämma

intensiteten och frekvensen av känslostimuli. Även en förändrad självuppfattning i form av ökat

självförtroende ledde till att deltagarna förstod att de var kapabla till att förvärva glömda eller

nya förmågor (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et

al., 2016). Det ökade självförtroendet hos deltagarna blev en resurs för att uppleva sig själva

som kapabla till att hantera stimuli. Författarna menar att deltagarnas ökade självförtroende kan

vara en av de faktorer vilka leder till det ökade psykiska välbefinnandet hos studiedeltagarna.

Detta resonemang återfinns även hos Bailey och Davidson (2003) där studiedeltagarnas

självkänsla är en av anledningarna till ökad livskvalitet. Likaså menar Georgsson (2007) då hon

redovisar en relation mellan ökat självförtroende och ökat välbefinnande. Dessa resultat är ny

värdefull kunskap vilka stödjer författarnas tes att körsång kan tillämpas som

omvårdnadsåtgärd utifrån teorin om KASAM.

Körinterventionerna ledde i flera fall till utvecklad struktur och nya rutiner i vardagen för

studiedeltagarna (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016;

Lagacé et al., 2016). Författarna menar att körsångens inverkan på motivationsgraden var ett

verktyg för att kunna skapa rutiner och strukturer. Detta är ett tecken på ökad hanterbarhet hos

deltagarna, då de var kapabla till att hantera vardagen. Rutiner kan vara ett verktyg för att

förbättra den psykiska hälsan (Skärsäter, 2014). I flera studier påverkade det även

studiedeltagarnas fysiska hälsa i och med mer regelbundna ät- och sovvanor (Eyre, 2011). Detta

menar författarna visar på en relation mellan den fysiska och psykiska hälsan, vilket visar på

möjligheterna med körsång som omvårdnadsåtgärd i ett bredare perspektiv.

I de fall då körinterventionerna kunde erbjuda rätt form av stöd till deltagarna för att övervinna

rädslor, ledde interventionerna till ökad motivation för att delta i kören och engagera sig i andra

intressen och aktiviteter (Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper et al., 2016; Lagacé et al.,

2016; Tamplin et al., 2013). Detta tyder på en ökad hanterbarhet hos deltagarna, men vad

innebär rätt form av stöd? Antonovsky (1987) menar att andra individer, exempelvis

körledaren, kan vara ett verktyg för att öka hanterbarhet. Därför menar författarna till denna

25

studie att körledaren är en form av stöd i körinterventionen. Om körledaren inte är kompetent

nog att vägleda individer med olika hälsoproblematik kan körsången bli en källa till obehag

eller ouppnådd salutogenes. Detta återfanns i Werner et al. (2017) där depressionssymtomen

förvärrades hos studiedeltagarna. I denna studie var körledaren en professionell musiker utan

terapeututbildning. I resterande nio studier hade körledarna antingen en

musikterapeututbildning eller erfarenhet av att leda patienter i körsång. Författarna menar att

detta kan betyda att körledaren har en väsentlig roll i körinterventionernas resultat, då

körledaren både är ett stöd och ett verktyg för att kunna påverka deltagarnas hanterbarhet. Om

körsång ska vara en väl fungerande omvårdnadsåtgärd är detta en väsentlig aspekt att ta hänsyn

till enligt författarna.

Meningsfullhet

Meningsfullhet innebär att livet har en känslomässig innebörd i människans vardag, att livets

göromål är värda en känslomässig investering och ett engagemang (Antonovsky, 1987). Ett

resultat vilket visade på ökad meningsfullhet hos deltagarna var att de genom körinterventionen

fick en känsla av tillhörighet. Detta berodde framför allt på att deltagarna hade liknande

erfarenheter av sin hälsoproblematik, vilket ledde till en gemensam gruppidentitet och en

vänskap även utanför interventionen (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011;

Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013).

Körinterventionerna lade inte någon större vikt vid specifika diagnoser, utan det väsentliga var

körsången, gruppen och dess medlemmar (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre,

2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Reagon et al., 2016;

Tamplin et al., 2013; Werner et al., 2017). Detta menar författarna kan vara en anledning till

känslan av tillhörighet då det var individen och sången som stod i centrum istället för

sjukdomen. Dock kan den gemensamma hälsoproblematiken skapa en trygghet för deltagarna

då det i gruppen fanns en ömsesidig förståelse. Bungay och Skingley (2008) menar att sång i

grupp ger en större känsla av jämlikhet och möjlighet att integrera med andra individer i

jämförelse med andra sociala aktiviteter. Körsången blev således viktig för deltagarna i sin

vardag då den ledde till att de var en del av ett sammanhang och genom detta utvecklade en

vänskap till andra deltagare (Clements-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Tamplin et al., 2013).

Vänskapen gav i sin tur deltagarna ett känslomässigt engagemang i körinterventionen vilket

ökade graden av meningsfullhet. Denna studies resultat bekräftar således Bungay och Skingleys

(2008) teori om att körsång är en betydelsefull aktivitet. Detta anser författarna styrker

26

innevarande studies tes om att införa körsång som omvårdnadsåtgärd i hälso- och sjukvården,

särskilt då körsång tydligt påverkar graden av meningsfullhet.

Bailey och Davidsons (2003) studie, där deltagarna var hemlösa män med varierande psykisk

hälsa, visar att körsång kan höja livskvaliteten. Innevarande studie visade att

körinterventionerna hade ett positivt inflytande på studiedeltagarnas sinnesstämning genom att

de skapade en känsla av tillfredsställelse och optimism hos deltagarna (Clements-Cortes, 2013;

Eyre, 2011; Fogg-Rogers et al., 2015; Hopper et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Petchkovsky et

al., 2013; Reagon et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Även detta var ett exempel på hur

körsången ökade studiedeltagarnas grad av meningsfullhet, då känslan av tillfredsställelse och

optimism gav en känslomässig innebörd till körinterventionen (Antonovsky, 1987). Detta är ett

nytillkommet exempel på hur körsång kan påverka graden av meningsfullhet och därmed

tillämpas som omvårdnadsåtgärd enligt författarna.

Komponenten meningsfullhet anses även vara begreppet KASAM:s motivationskomponent.

Om en människa finner ökad motivation till att genomföra en aktivitet, så som körsång, ökar

även graden av meningsfullhet (Antonovsky, 1987). Denna studies resultat fann flera exempel

på att ökad motivation gjorde att deltagarna ansåg att körsången var meningsfull och att de såg

fram emot nästa körrepetition (Clement-Cortes, 2013; Dingle et al., 2012; Eyre, 2011; Hopper

et al., 2016; Lagacé et al., 2016; Tamplin et al., 2013). Detta resultat tillsammans med övriga

resultat ovan om KASAM ger enligt författarna en tydlig bild av att körsång kan och bör

tillämpas som en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd inom svensk hälso- och sjukvård.

Kliniska implikationer

Genom att oka kunskapen om icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan vården utveckla

sin verksamhet och erbjuda fler behandlingsalternativ. Körsång är ett kostnadseffektivt

alternativ då det är en gruppaktivitet vilken kan genomföras med endast en körledare (Geisler,

2012). Körsång som omvårdnadsåtgärd kan appliceras som exempelvis terapi för individer med

psykisk sjukdom eller talterapi för individer med afasi (Theorell, 2014; Zumbansen, Peretz &

Hébert, 2014). Körsång kan även vara ett socialt sammanhang och en copingstrategi för

individer med kronisk sjukdom (Theorell, 2014).

Utanförskap riskerar att leda till ohälsa (Uppsala kommun, 2013), bland annat då individen inte

har de resurser till förfogande för att uppnå salutogenes i enlighet med Antonovskys (1987)

27

huvudkomponent hanterbarhet. I Sverige består lite mer än en tredjedel av alla hushåll av

ensamhushåll. I genomsnitt uppger sexton procent av befolkningen att de känner sig ensamma

(SCB, 2016). Att sjunga i kör är en möjlig väg att erhålla nya bekantskaper samt känna en

gemenskap och en känsla av tillhörighet (Bungay & Skingley, 2008; Dingle et al., 2012).

Ensamhet är således en form av utanförskap, segregation likaså. I dagens samhälle är det många

vilka invandrar till Sverige. År 2016 var var sjätte individ vilka bodde i Sverige födda

utomlands (SCB, 2017). Författarna menar att språket kan upplevas vara ett hinder för

individen, men är en väsentlig faktor för att bli en del av samhällets gemenskap. Eyre (2011)

visade däremot att språkskillnader inte är ett hinder för körsång. Författarna anser att körsång

är relevant för att skapa en väg till integration i samhället då det, vilket nämnts ovan, är en

inkluderande aktivitet även om individen har språkliga hinder.

Innevarande studie har visat att körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd är

genomförbar i flera patientgrupper, så som patienter med kronisk smärta, afasi, fysiska

funktionsnedsättningar, cancerpatienter och patienter med olika former av psykisk ohälsa.

Författarna har däremot sett ett möjligt hinder för att delta i körsång om patienten är

sängbunden. Trots detta hinder är körsång en inkluderande omvårdnadsåtgärd då ett brett

spektrum av patienter kan delta. Således utesluter inte denna omvårdnadsåtgärd någon individ

utifrån en specifik diagnos, menar författarna. Det finns istället en möjlighet till inkludering av,

om inte alla, många patientgrupper. Körsång är en relevant framtida icke-farmakologisk

omvårdnadsåtgärd för att skapa förutsättningar för en jämlik hälso- och sjukvård.

Det finns redan flera tillämpade icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vilket nämnts ovan,

exempelvis vårdhund, fysisk aktivitet och taktil beröring (Asp & Ekstedt, 2014; Bergh, 2014;

Skärsäter, 2014; Socialstyrelsen, 2014). Författarna menar att körsång som icke-farmakologisk

omvårdnadsåtgärd är en möjlig väg att vidareutveckla den icke-farmakologiska komponenten

inom den svenska hälso- och sjukvården. Körsång är en del av de aktiviteter vilka tillämpas vid

musikterapi, men innevarande studie bevisar att körsång i sig bör utgöra en separat

omvårdnadsåtgärd.

Körsång är en aktivitet vilken möjligen inte passar för alla individer. Detta är något de

inkluderade originalartiklarnas bortfall eventuellt talar för, även om det inte går att dra några

slutsatser därom. Innevarande studie har dock visat att körsång är en icke-farmakologisk

omvårdnadsåtgärd vilken passar för flera patientgrupper och ger positiva resultat utifrån

28

Antonovskys (1987) teori om hur människan uppnår salutogenes. Författarna anser att detta bör

beaktas vid tillämpning av körsång som icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd.

Metoddiskussion

Urval

Författarna valde att använda designen systematisk litteraturstudie i denna studie då den

designen bäst besvarade studiens syfte, nämligen att sammanställa redan existerande forskning.

Artikelsökningen utfördes i databaser vilka godkänts av Uppsala universitet och enbart artiklar

vilka tillhandahölls av universitetet inkluderades. Inkluderade studier skulle vara etiskt

godkända originalartiklar om körsångens. Studierna skulle vara publicerade på engelska eller

svenska i vetenskapliga tidskrifter mellan år 2006 och 2017 med studiedeltagare över 18 år.

Dessa inklusionskriterier fanns för att finna internationell forskning med vuxna studiedeltagare.

Dessutom skulle studierna behandla körsångens inverkan på hälsa hos patienter vilka uppsökte

hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bodde på ett omvårdnadsboende. Detta

inklusionskriterium fanns för att besvara studiens syfte. Ingen begränsning fanns till länder,

kön, etnisk eller kulturell härkomst då författarna ville fokusera på sambandet mellan patienter,

körsång och KASAM. Ett av studiens exklusionskriterier var patienter vilka vårdades inom

slutenvård eller palliativ vård. Dessa kriterier fanns eftersom författarna ville utesluta

sängbundna patienter då körsång är en fysisk aktivitet vilken kan påverkas av kroppsposition

(Malde, Allen & Zeller, 2009). Dessutom exkluderades studier där studiedeltagarna var

professionella sångare inom yrkena körsångare och solist. Detta exklusionskriterium fanns då

dessa studier inte hade ett tydligt patientperspektiv.

Kvalitets- och resultatanalys

For att forsakra sig om en tillforlitlig objektiv kvalitetsgranskning studerade författarna

metodlitteratur och använde framtagna mallar for kvalitetsgranskning (Forsberg & Wengström,

2016). Den första kvalitetsgranskningen utfördes av författarna var för sig utefter valda

kvalitetsgranskingsmallar (Bilaga 1, 2 & 3). Därefter diskuterade författarna sina respektive

kvalitetgranskningar och värderade originalartiklarnas kvalitet tillsammans. Vid frågor

konsulterades forfattarnas handledare. Mallarna hjälpte författarna att besvara frågor om

studiernas kvalitet. Däremot var mallarna inte anpassade för att granska studier vilka var av

både kvantitativ och kvalitativ karaktär eller kvantitativa studier vilka saknade kontrollgrupper.

Detta ledde till att författarna valde, efter råd av handledaren, att använda mallar till studier

vilka de inte var anpassade för. Det kan innebära en risk för att kvalitetgranskningens arbete

29

inte var tillförlitlig, trots gediget arbete. Denna brist på välanpassade

kvalitetsgranskningsmallar skapade ett hinder för att genomföra denna sorts litteraturstudie.

För att minska risken för en subjektiv resultatanalys utfördes denna individuellt av respektive

författare. Sedan identifierade författarna tillsammans återkommande teman i de olika

originalartiklarna. Dessa teman delades upp i nio kategorier (Tabell 2). Originalartiklarna

granskades gemensamt ytterligare en gång och förekomsten av kategorierna beräknades utifrån

var ny gång en kategori framkom i en originalartikel.

För att kunna besvara studiens första del av syftet, att utreda om körsång kan vara en

omvårdnadsåtgärd, fokuserade författarna på kategorin hantering av sjukdomsstimuli. Även

kategorin negativa känslor redovisades för att besvara denna del av syftet. För att kunna besvara

syftets andra del, om denna hypotetiska omvårdnadsåtgärd kunde relateras till KASAM

(Antonovsky, 1987), användes åtta av nio identifierade kategorier. Författarna utgick från

Antonovskys egna definitioner av KASAM-begreppen. Kategorin negativa känslor redovisades

inte i detta sammanhang då den kategorin inte kunde härledas till något av KASAM-begreppen.

Några av studiens kategorier återkommer i samtliga KASAM-begrepp då dessa kategorier är

väsentliga för både begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta genomförde

författarna utifrån Antonovskys egna definitioner och redogörelser för hur människan uppnår

salutogenes genom begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Studiens styrkor och svagheter

De tio inkluderade originalartiklarna hade kvantitativ och/eller kvalitativ design. Samtliga

originalartiklar uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna, var etiskt godkända av en etisk

kommitté samt ansågs hålla en medelhög till hög kvalitet. Originalartiklarna var från olika

länder och inkluderade individer med olika kön, åldrar och kulturell tillhörighet. Detta styrker

litteraturstudiens tillförlitlighet. De olika studierna hade deltagare vilka skilde sig åt gällande

hälsoproblematik, vilket leder till att resultaten kan generaliseras till ett brett spektrum av

patienter.

Antalet originalartiklar var få vilket kan minska tillförlitligheten i denna litteraturstudie. Stark

evidens för interventionens specifika påverkan hos patientgrupperna kunde inte redovisas. Flera

av originalartiklarna hade stora bortfall i sina studier, vilket riskerar att leda till missvisande

data. Enbart en studie hade en kontrollgrupp vilken de kunde jämföra interventionsresultaten

30

med. Resterande originalartiklar svarade enbart på hur en specifik grupp påverkades av

körinterventionerna, men inte i jämförelse med andra grupper vilka inte sjunger i kör. Samtliga

originalartiklar var skrivna på engelska, vilket inte är ett modersmål för författarna och därmed

utgjorde en risk för feltolkning av resultaten i originalartiklarna.

Etiska overvaganden

För att studien skulle hålla hög kvalitet inkluderades endast originalartiklar vilka fått

godkännande av en etisk kommitte. Det ledde till att författarna, förutom i början av studien,

inte var i behov av att granska samtliga originalartiklars etiska överväganden. Författarna

reflekterade över etiska aspekter i den egna studien och redovisade samtliga resultat utifrån de

inklusions- och exklusionskriterier vilka fanns.

Vidare forskning

Vidare forskning rekommenderas då det nuvarande utbudet av aktuell forskning inom amnet ar

begränsat. Det saknas i synnerhet forskning med randomiserade kontrollgrupper, vilket är en

nödvändighet för att få generaliserbara och signifikanta resultat. Interventioner vilka pågår

under längre tid än ett år är önskvärt. Även mer forskning med körinterventioner är nödvändig

hos samtliga patientgrupper, vilka uppsöker öppenvård och vilka bor på omvårdnadsboenden,

för att utröna generaliserbara resultat för specifika patientgrupper såväl som för allmän

omvårdnad.

Slutsats

Resultaten av denna studie betonade värdet av körsång som en icke-farmakologisk

omvårdnadsåtgärd vid olika former av ohälsa. Körsång kan genom ökad känsla av sammanhang

vara ett verktyg för att hantera hälsoproblematik hos patienter vilka uppsöker öppenvård samt

vilka bor på omvårdnadsboenden. För att uppnå salutogenes och höja livskvaliteten hos

individer i samhället bör körsång tillämpas som en utav flera icke-farmakologiska

omvårdnadsåtgärder. Med ett bra ledarskap och en trygg miljö kan känsla av sammanhang öka

hos patienterna på ett relativt enkelt och kostnadseffektivt sätt.

31

REFERENSER

Allgulander, C. (2016). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur.

Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Asp, M. & Ekstedt, M. (2014) Trötthet, vila och sömn. I H. Wjik & A-K. Edberg (Red.).

Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl., ss. 364-412). Lund: Studentlitteratur.

Bailey, B.A. & Davidson, J.W. (2003). Amateur Group Singing as a Therapeutic Instrument.

Nordic Journal of Music Therapy, 12:1, 18-32. doi: 10.1080/08098130309478070

Benton, A.L. & Joynt, R.J. (1960). Early Descriptions of Aphasia. Archives of Neurology, (3)2,

205-222. doi: 10.1001/archneur.1960.00450020085012

Benz, C., Bull, T., Mittelmark, M. & Vaandrager, L. (2014). Culture in salutogenesis: the

scholarship of Aaron Antonovsky. Global Health Promotion, 21(4), 16-23. doi:

10.1177/175797591452855044

Bergh, I. (2014). Smärta. I H. Wjik & A-K. Edberg (Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och

ohälsa (2. uppl., ss. 421-436). Lund: Studentlitteratur.

Bungay, H. & Skingley, A. (2008). The Silver Song Club Project:Summary of a Formative

Evaluation. Hämtad 18 september, 2017, från http://www.canterbury.ac.uk/health-and-

wellbeing/sidney-de-haan-research-centre/sidney-de-haan-research-centre.aspx

Clements-Cortes, A.A. (2013). Buddy’s Glee Club: Singing for Life. Activities, Adaption &

Aging, 37, 273-290. doi: 10.1080/01924788.2013.845716

Dammen Mosand, R. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. I H.

Almås, D-G. Stubberud & R. Gronseth (Red.) Klinisk omvårdnad 1. (2. uppl., ss. 499-527).

Stockholm: Liber.

32

Dingle, G.A., Brander, C., Ballantyne, J. & Baker, F.A. (2012). ‘To be heard’: The social and

mental health benefits of choir singing for disadvantaged adults. Psychology of Music, 41(4),

405-421. doi: 10.1177/0305735611430081

Eyre, L. (2011). Therapeutic Chorale for Persons with Chronic Mental Illness: A Descriptive

Survey of Participant Experiences. Journal of Music Therapy, 48(2), 149-160.

Flensner, G. (2014). Det vetenskapliga ämnet. I E. Dahlborg-Lyckhage (Red.). Att bli

sjuksköterska - en introduktion till yrke och ämne (ss. 85-120). Lund: Studentlitteratur.

Fogg-Rogers, L., Buetow, S., Talmage, A., McCann, C.M., Leão, S.H.S., Tippett, L., Leung,

J., McPherson, K.M. & Purdy, S.C. (2015). Choral singing therapy following stroke or

Parkinson’s disease: an exploration of participants’ experiences. Disability and Rehabilitation:

An international, multidisciplinary journal, 38(10), 952-962. doi:

10.3109/09638288.2015.1068875

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.

Geisler, U. (2012). Choral Research 1960-2010 Bibliography. Lund: Media-Tryck.

Georgsson, K. (2007). Körsång som fritidsaktivitet: en källa till välbefinnande. Stockholm:

Stockholms Universitet. Hämtad den 30 augusti, 2017, från http://su.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A197572&dswid=-9571

Hammar, L.M., Emami, A., Götell, E. & Engström, G. (2011). The impact of caregivers' singing

on expressions of emotion and resistance during morning care situations in persons with

dementia: an intervention in dementia care. Journal of Clinical Nursing, 20 (7-8), 969-78. doi:

10.1111/j.1365-2702.2010.03386.x.

Hammarström, B., Holwaster, M. & Leo Svenne, C. (2014). Vägen tillbaka. Uppsala:

Landstinget i Uppsala län.

33

Hopper, M.J., Curtis, S., Hodge, S. & Simm, R. (2016). A qualitative study exploring the effects

of attending a community pain service choir on wellbeing in people who experience chronic

pain. British Journal of Pain, 10(3), 124-134. doi: 10.1177/2049463716638368

Lagacé, M., Briand, C., Desrosiers, J. & Larivière, N. (2016). A qualitative exploration of a

community-based singing activity on the recovery process of people living with mental illness.

British Journal of Occupational Therapy, 79(3), 178-187. doi: 10.1177/0308022615599171

Larsson, O. (2013). Smärta. I N. Grefberg (Red.). Medicinboken: Orsak, symtom, diagnostik,

behandling (5. uppl., ss. 659-670). Stockholm: Liber.

Lepp, M. (2014). Kreativitet och skapande. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens

grunder: Perspektiv och förhållningssätt (2. Uppl., ss. 539-563). Lund: Studentlitteratur.

Malde, M., Allen, M. & Zeller, K.A. (2009). What every singer needs to know about the body.

San Diego: Plural Pub.

Petchkovsky, L., Robertson-Gillam, K., Kropotov, J. & Petchkovsky, M. (2013). Using QEEG

parameters (asymmetry, coherence, and P3a Novelty response) to track improvement in

depression after choir therapy. Advances in Mental Health, 11(3), 257-267.

Reagon, C., Gale, N., Dow, R., Lewis, I. & van Deursen, R. (2016). Choir singing and health

status in people affected by cancer. European Journal of Cancer Care. doi: 10.1111/ecc.12568

Rydholm Hedman, A-M. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A-K. Edberg & H. Wjik

(Red.). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2. uppl., ss. 333-359). Lund:

Studentlitteratur.

Sandman, L. & Källström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund:

Studentlitteratur.

SCB (2016). Undersökningar om levnadsförhållanden. Stockholm: Statistiska centralbyrån..

Hämtad 20 november, 2017, från http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-

statistik/sok/?query=ensamhet&Tab=

34

SCB (2017). Invandring och utvandring i Sverige över tid. Stockholm: Statistiska

centralbyrån. Hämtad 20 november, 2017, från http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-

statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/

SFS 2017:211. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 23 maj,

2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Skinner, J.S., Cooper, A. & Feder, G.S. (2007). Secondary prevention for patients following a

myocardial infarction: summary of NICE guidance. Heart, 93(7), 862-864. doi:

10.1136/hrt.2007.124321

Skärsäter, I. (2014). Förstämningssyndrom. I I. Skärsäter (Red.). Omvårdnad vid psykisk ohälsa

- på grundläggande nivå (2. uppl., ss. 99-127). Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen. (2014). Vårdhund för personer i särskilt boende. Hämtad 19 oktober, 2017,

från

http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/vardhu

nd

Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. I A-K. Edberg & H. Wijk (Red.). Omvårdnadens grunder:

Hälsa och ohälsa (2. uppl., ss. 611-642). Lund: Studentlitteratur.

Svensk Sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk

sjuksköterskeförening.

Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.

Tamplin, J., Baker, F.A., Jones, B., Way, A. & Lee, S. (2013). ‘Stroke a Chord’: The effect of

singing in a community choir on mood and social engagement for people living with aphasia

following a stroke. NeuroRehabilitation, 32, 929-941. doi: 10.3233/NRE-130916

35

Theorell, T. (2014). Psychological Health Effects of Musical Experiences. Berlin: Springer.

Uppsala kommun (2013). Definition av begreppet utanförskap. Uppsala: Uppsala kommun.

Hämtad 21 november, 2017, från

https://www.uppsala.se/contentassets/e990921650754149a109bd5947d6ffd3/ks-arende-18-

definiation-av-begreppet-utanforskap.pdf

Werner, J., Wosch, T. & Gold, C. (2017). Effectiveness of group therapy versus recreational

group singing for depressive symptoms of elderly nursing home residents: pragmatic trial.

Aging & Mental Health, 21(2), 147-155. doi: 10.1080/13607863.2015.1093599

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R. & Sandstrom, B. (2016). Evidensbaserad

omvardnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Zumbansen, A., Peretz, I. & Hébert, S. (2014). Melodic Intonation Therapy: Back to Basics

for Future Research. Frontiers in Neurology, 5(7). doi: 10.3389/fneur.2014.00007

36

BILAGA 1

Checklista för kvantitativa artiklar – RCT(randomiserade kontrollerade studier)

A. Syftet med studien?

Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja☐ Nej☐

Är designen lämplig utifrån syftet?

Ja☐ Nej☐

B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna?

Vilka är exklusionskriterierna?

Är undersökningsgruppen representativ?

Ja☐ Nej☐

Var genomfördes undersökningen?

När genomfördes undersökningen?

Är powerberäkningen gjord?

Ja☐ Nej☐

Vilket antal krävdes i varje grupp?

Vilket antal inkluderades i experimentgrupp (EG) respektive kontrollgrupp (KG)?

EG= KG=

Var gruppstorleken adekvat?

Ja☐ Nej☐

C. Interventionen Mål med interventionen?

Vad innehöll interventionen?

Vem genomförde interventionen?

37

Hur ofta gavs interventionen?

Hur behandlades kontrollgruppen?

D. Mätmetoder Vilka mätmetoder användes?

Var reliabiliteten beräknad?

Ja☐ Nej☐

Var validiteten diskuterad?

Ja☐ Nej☐

E. Analys Var demografiska data liknande i EG och KG?

Ja☐ Nej☐

Om nej, vilka skillnader fanns?

Hur stort var bortfallet?

Kan bortfallet accepteras?

Var den statistiska analysen lämplig?

Ja☐ Nej☐

Om nej, varför inte?

Vilka var huvudresultaten?

Erhölls signifikanta skillnader mellan EG och KG?

Ja☐ Nej☐

Om ja, vilka variabler?

Vilka slutsatser drar författaren?

Instämmer du?

Ja☐ Nej☐

38

F. Värderingar Kan resultaten generaliseras till annan population?

Ja☐ Nej☐

Kan resultaten ha klinisk betydelse?

Ja☐ Nej☐

Överväger nyttan av interventionen ev. risker?

Ja☐ Nej☐

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

Ja☐ Nej☐

Motivera:

39

BILAGA 2

Checklista för kvantitativa artiklar – kvasi-experimentella studier

A. Syftet med studien?

Är frågeställningarna tydligt beskrivna?

Ja☐ Nej☐

Är designen lämplig utifrån syftet?

Ja☐ Nej☐

B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna?

Vilka är exklusionskriterierna?

Vilken urvals metod användes?

☐ randomiserat urval

☐ obundet slumpmässigt urval

☐ kvoturval

☐ klusterurval

☐ konsekutivt urval

☐ urvalet är ej beskrivet

Är undersökningsgruppen representativ?

Ja☐ Nej☐

Var genomfördes undersökningen?

Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen?

C. Mätmetoder Vilka mätmetoder användes?

Var reliabiliteten beräknad?

Ja☐ Nej☐

Var validiteten diskuterad?

Ja☐ Nej☐

D. Analys

40

Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna?

Ja☐ Nej☐

Om nej, vilka skillnader fanns?

Hur stort var bortfallet?

Finns en bortfallsanalys?

Ja☐ Nej☐

Var den statistiska analysen lämplig?

Ja☐ Nej☐

Om nej, varför inte?

Vilka var huvudresultaten?

Erhölls signifikanta skillnader?

Ja☐ Nej☐

Om ja, vilka variabler?

Vilka slutsatser drar författaren?

Instämmer du?

Ja☐ Nej☐

E. Värdering Kan resultaten generaliseras till annan population?

Ja☐ Nej☐

Kan resultaten ha klinisk betydelse?

Ja☐ Nej☐

Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien?

Ja☐ Nej☐

Motivera:

41

BILAGA 3

Checklista för kvalitativa artiklar

A. Syftet med studien

Vilken kvalitativ metod har använts?

Är designen för studien relevant för att besvara frågeställningen?

Ja☐ Nej☐

B. Undersökningsgrupp Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (Inklusions- och exklusionskriterier ska vara beskrivna).

Ja☐ Nej☐

Var genomfördes undersökningen?

Urval- finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades?

Vilken urvalsmetod användes?

☐ Strategiskt urval

☐ Snöbollsurval

☐ Teoretiskt urval

☐ Ej angivet

Beskriv undersökningsgruppen(ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund).

Är undersökningsgruppen lämplig?

Ja☐ Nej☐

C. Metod för datainsamling Är fältarbetet tydligt beskrivet (var, av vem och i vilket sammanhang sjedde datainsamling)?

Ja☐ Nej☐

Beskriv:

Beskrivs metoderna för datainsamling tydligt (vilken typ av frågor användes etc.)?

Beskriv:

Ange datainsamlingsmetod:

☐ ostrukturerade intervjuer

42

☐ halvstrukturerade intervjuer

☐ fokusgrupper

☐ observationer

☐ video-/bandinspelning

☐ skrivna texter eller teckningar

Är data systematiskt samlade (finns intervjuguide/ studieprotokoll)?

Ja☐ Nej☐

D. Dataanalys Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade?

Ange om:

☐ teman är utvecklade som begrepp

☐ det finns episodiskt presenterade citat

☐ de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är

beskrivna

☐ svaren är kodade

Resultatbeskrivning:

Är analys och tolkning av resultaten diskuterade?

Ja☐ Nej☐

Är resultaten trovärdiga (källor bör anges)?

Ja☐ Nej☐

Är resultaten pålitliga (undersökningens och forskarens pålitlighet)?

Ja☐ Nej☐

Finns stabilitet och överensstämmelse (är fenomenet konsekvent beskrivet)?

Ja☐ Nej☐

Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen?

Ja☐ Nej☐

Är de teorier och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data (finns citat av orginaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)?

Ja☐ Nej☐

E. Utvärdering Kan resultaten återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan?

Ja☐ Nej☐

Stöder insamlade data forskarens resultat?

43

Ja☐ Nej☐

Har resultaten klinisk relevans?

Ja☐ Nej☐

Finns risk för bias?

Ja☐ Nej☐

Vilken slutsats drar författaren?

Håller du med om slutsatserna?

Ja☐ Nej☐

Om nej, varför inte?

Ska artikeln inkluderas?

Ja☐ Nej☐

44

BILAGA 4

Författare,

land, årtal Titel Syfte Design, metod Deltagare

(bortfall) Resultat Kvalitet

Clements-

Cortes,

Kanada, 2013

Buddy's Glee

Club: Singing for

Life

Att undersöka vilka

fördelar patienter,

vilka hade demens,

fysisk eller psykisk

sjukdom, upplevde av

att delta i en kör ledd

av en musikterapeut.

Studiens inriktning var

inom områdena hälsa,

välbefinnande och

framgångsrikt

åldrande.

Longitudinell

deskriptiv kvantitativ

och kvalitativ design.

Kvantitativa enkäter

baserade på Stanford

Chronic Disease

Self-Management

Program

Questionnaire,

SGSES, PANAS,

AQoL, vilken

fylldes i innan kören

startade och då den

pågått i 16 veckor. Kvalitativa

halvstrukturerade

intervjuer

genomfördes då

kören pågått i 16

veckor.

Kvantitativ:

28 (0) Kvalitativ: 28 (0)

Interventionen

resulterade i minskad

ångest, ökade positiva

känslor och ökad känsla

av tillhörighet hos

deltagarna.

Hög

Dingle et al.,

Australien,

2012

‘To be heard’:

The social and

mental health

benefits of choir

singing for

disadvantaged

adults

Att utforska vilka

erfarenheter

kördeltagande gav

patienter i relation till

välbefinnande.

Patienterna hade en

psykisk, fysisk eller

intellektuell

funktionsnedsättning.

Longitudinell

deskriptiv kvalitativ

design. Kvalitativa

halvstrukturerade

intervjuer utifrån

IPA- metoden innan

kören startade, efter

6 månader respektive

12 månader i kören.

6 (15)

Interventionen

resulterade i en ny och

uppskattad gruppidentitet

vilken ledde till

förbättringar för

deltagarnas psykiska och

fysiska hälsa.

Medelhög

Eyre, USA,

2011 Therapeutic

Chorale for

Persons with

Chronic Mental

Illness: A

Descriptive

Survey of

Participant

Experience

Att utreda relationen

mellan livskvalitet och

deltagande i en

tvåspråkig terapeutisk

kör hos patienter vilka

hade kronisk psykisk

ohälsa.

Deskriptiv

kvantitativ studie.

Kvantitativa enkäter

vilka besvarades med

likertskala. Frågorna

var designade av

författaren.

16 (0)

Interventionen

resulterade i ökad

självkänsla, nya

copingstrategier för att

hantera stress, ökad

förmåga att uttrycka

känslor, förbättrad

sinnesstämning, ökad

bekvämlighet i

gruppsammanhang och

etablerandet av

regelbundna rutiner hos

deltagarna.

Hög

Fogg-Rogers

et al.,

Storbritannien,

2015

Choral singing

therapy following

stroke or

Parkinson’s

disease: an

exploration of

participants’

experiences

Att utforska

erfarenheterna av att

delta i körterapi, samt

vilka faktorer som

påverkade deltagandet

i körterapi hos

individer vilka hade

drabbats av stroke,

patienter vilka hade

Parkinsons

sjukdom samt deras

närstående.

Deskriptiv

kvantitativ och

kvalitativ design.

Kvantitativa enkäter

utifrån WAB-R,

MDS-

UPDR,WHOQOL-

BREF, WHOQOL-

DIS, SIPSO. Kvalitativa

halvstrukturerade

intervjuer.

Kvantitativ:

23 (0) Kvalitativ: 23 (0)

Interventionen

resulterade i ett positivt

inflytande på

sinnesstämning samt

positiva förbättringar på

röst, språk och andning.

Deltagarna menade att

interventionen var en

angenäm social aktivitet.

Medelhög

Resultatanalys. Sammanställning av inkluderade artiklar (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandstrom, 2016).

45

Hopper et al.,

Storbritannien,

2016

A qualitative

study exploring

the effects of

attending a

community pain

service choir on

wellbeing in

people who

experience

chronic pain

Att undersöka hur

körsång påverkar

patienter vilka hade

kronisk smärta och hur

aktiviteten enligt

patienterna påverkade

deras välbefinnande,

självförmåga samt

relationen till deras

kroniska smärta.

Deskriptiv kvalitativ

design. Kvalitativa

halvstrukturerade

intervjuer med

patienter vilka

sjungit i kören i 2-18

månader.

7 (0)

Interventionen

resulterade i positiv

inverkan på deltagarnas

fysiska hälsa samt en

potentiell långverkande

effekt på deltagarnas

självförmåga och

psykiska välbefinnande.

Medelhög

Lagacé et al.,

Kanada, 2016 A qualitative

exploration of a

community-based

singing activity

on the recovery

process of people

living with

mental illness

Att utforska fördelarna

med körsång hos

patienter vilka hade en

psykisk sjukdom.

Vidare skulle studien

identifiera orsakerna

till de potentiella

fördelarna med

körsång.

Deskriptiv

longitudinell

kvantitativ och

kvalitativ design. Kvantitativ

demografisk och

klinisk enkät när

studien startade. Kvalitativa

halvstrukturerade

intervjuer i

fokusgrupp efter att

aktiviteten pågått i 8

månader.

Kvantitativ:

12 (6) Kvalitativ: 13 (5)

Interventionen

resulterade i återupptäckt

identitet, ökat

självförtroende, ökat

engagemang i

meningsfulla aktiviteter,

ökad förmåga att hantera

sociala sammanhang,

förbättrad fysisk hälsa

och förbättrade kognitiva

förmågor hos deltagarna.

Medelhög

Petchkovsky

et al.,

Australien,

2013

Using QEEG

parameters

(asymmetry,

coherence, and

P3a Novelty

response) to track

improvement in

depression after

choir therapy

Att undersöka

huruvida körsång

visade någon

fysiologisk förändring

i hjärnan hos patienter,

vilka hade depression.

Om sådant var fallet

skulle studien utreda

vilken fysiologisk

förändring som skedde

samt om patienterna

skattade sin psykiska

hälsa annorlunda efter

kördeltagandet.

Kvantitativ

experimentell studie. Mätning av QEEG.

Enkät utifrån BDI II när studien startade

och efter 8 veckor.

32 (0)

Interventionen

resulterade i ökat

välbefinnande,

förebyggande av

välbefinnande och en

förbättrad sinnesstämning

hos deltagarna.

Deltagarna uppskattade

även det sociala

sammanhanget.

Medelhög

Reagon et al.,

Storbritannien,

2016

Choir singing and

health status in

people affected

by cancer

Att undersöka om

körsång kan erbjuda

ett stöd till patienter

vilka hade cancer och

deras närstående.

Observationsstudie

med kvantitativ och

kvalitativ design. Kvantitativa

longitudinella

enkäter baserade på

RAND SF-36 och

HAD-skalan innan

kören startade samt

efter 3 respektive 6

månader. Kvalitativa

halvstrukturerade

intervjuer i slutet av

studien.

Kvantitativ:

203

(612) Kvalitativ: 29 (1)

Interventionen

resulterade i förbättrad

sinnesstämning, nya

copingstrategier, ökat

egenvärde, ökad

meningsfullhet och ökad

självmedvetenhet hos

deltagarna. Deltagarna

menade att körsången var

en positiv distraktion.

Medelhög

Tamplin et al.,

Australien,

2013

‘Stroke a Chord’:

The effect of

singing in a

community choir

on mood and

social

engagement for

people living

with aphasia

Att utforska

körsångens effekter

hos patienter vilka

hade afasi, gällande

deltagande i sociala

sammanhang,

kommunikation och

sinnesstämning.

Deskriptiv

kvantitativ och

kvalitativ design. En kvantitativ

enkät baserad på

GHQ-12, VAMS,

SIS-3 och SoBI i

studiens början samt

12 respektive 20

Kvantitativ:

9

(4) Kvalitativ: 7 (0)

Interventionen

resulterade i ökat

självförtroende, känsla av

tillhörighet, kamratskap,

förbättrad

sinnesstämning, ökad

motivation och förbättrad

kommunikationsförmåga

hos deltagarna.

Hög

46

following a

stroke veckor efter att kören

startade. Kvalitativa

halvstrukturerade

intervjuer.

Werner et al.,

Tyskland,

2017

Effectiveness of

group music

therapy versus

recreational

group singing for

depressive

symptoms of

elderly nursing

home residents:

pragmatic trial

Att utforska skillnader

i effekt mellan

interaktiv musikterapi i

grupp och körsång hos

patienter vilka bodde

på ett

omvårdnadsboende

och hade

depressionssymtom.

RCT-studie med

kvantitativ design. En kvantitativ MADRS enkät

fylldes i innan kören

startade samt efter 6

och 12 veckor.

113 (4)

Interventionen

resulterade i ökade

depressionssymtom hos

de deltagare vilka deltog

i körsång.

Medelhög