Kritisk diskursteori & klimatjournalistik

Föreläsning MKV 4Piteå, 23-24 januari 2014

Johanna Parikka Altenstedt, fil lic

DiskursteoriEn diskurs är ett bestämt sätt att uppfatta, tala och förstå världen eller delar av den baserad på vissa antaganden, styrd och reproducerad av

maktrelationer (inklusion och exklusion) - Eva Friman, 2009

diskursanalys

Critical Discourse Analyzes

CDA det textuella nivån

den kontextuella nivånden socio-historiska nivån

syftet

* hantera den vetenskapliga metoden kritisk diskursanalys CDA

* hantera begreppsapparaten med betoning på den kontextuella nivån

* förstå den vetenskapliga respektive journalistiska diskursen

uppgiftDu skall läsa en vetenskaplig artikel i klimatfrågan.

Utifrån denna skall du reflektera över hur problemställning, teori och metod hänger samman samt skriva en kort sammanfattning av det.

Därefter gör vi samma sak med en mer omfattande journalistisk artikel om klimatfrågan.

Kritisk diskursanalys

• Språket är med och formar verkligheten, där för kan texter berätta viktiga saker om verkligheten• Genom att forskning synliggör denna verklighet kan man påverka den• En diskurs är ett bestämt sätt att tala om något eller producera utsagor

(språkbruk)• Interdiskursivitet – diskurser bör relateras till andra diskurser och

ståmdpunkter de formar i förhållande till varandra (språkbruk, institution, position av talare) /Här kan man studera ståndpunkter man inte själv har!• Tvingande normer eller strategiska resurser?• Förhållandet mellan diskurs och social praktik är dialektiskt (Johnson s.284)

Diskursanalysens verktyg

• Texter• Diskursiva praktiker (ordval, länkningar, diskurser som lånas in)

• Ordval (ord och deras betydelser / denotation-konnotation)• Implikationer/metaforer – underliggande betydelser som kommer fram trots att det

inte är uttryckligen sagt (”utmaningar”)• Modalitet – graden av instämmande / trovärdighet (ska/borde/skulle kunna)• Ekvivalenskedjor (associationer ord skapar) ”naturlig/vetenskaplig förklaring”• Transitivitet – hur relationen med subjekt och objekt hanteras (medielogiken: den

drabbade lilla människan)• Interdiskursivitet – vilka tidigare betydelser och diskurser diskussionen bygger på.

Diskursdefinitioner1) Samtal2) Lång seriös behandling av ett ämne i tal eller skrift3) Pågående del av talat eller skrivet språk

Howart (2000) Discourse

“Discourse theory begins with the assumption that all objects and actions are meaningful, and that their meaning is a product of historically specific systems of rules. It thus inquires into the way in which social practices construct and contest the discourse that constitutes social reality. These practices is possible because systems of meaning are contingent and can never completely exhaust a social field of meaning.”

contingent = kontingent = villkoradexhaust= tömma

1) Sociala och kulturella processer och strukturer har en delvis lingvistisk-diskursiv karaktär.

tal och skriftspråk – bilder

2) Diskurs är både konstituerande (för den sociala världen) och konstituerad.

3) Språk skall analyseras empiriskt i det sociala sammanhanget

4) Diskurs fungerar ideologiskt

Bidrar till att skapa och reproducera ojämlika maktförhållanden mellan sociala grupper

Makt är produktiv -> skapar subjekt

5) Kritisk forskning

Diskursanalys är emancipatorisk, kritik som är politiskt engagerad i social förändring

rik – fattig arbetsgivare – arbetstagareman – kvinnaheterosexuell – homosexuell –transexuell etc.expert – lekman

På vilket sätt sker konstruktion av dominansförhållanden i medier?

Diskurs i förhållande till ideologi

Diskurser utestänger vissa, och normaliserar vissa tendenser i samhället.

Ideologier -> behöver inte förmedla ett “falskt medvetande” utan meningsskapande

1) En samling idéer som tillsammans konstituerar en tro eller övertygelse om något.

2) Har en materiell karaktär i form av konkreta institutioner.3) Produceras i relationen mellan människor genom ritualer och praktiker.

Religion = tro - kyrkan – högmässa – nattvarden. Liberalism = idesystem – liberala medier – produktion/konsumtion

Medierna producerar t.ex. religion.

Journalistik och medier är inte bara information utan ses som sociala handlingar: när medierna rapporterar sina nyheter “görs” något med samhället.

Skapande – Medskapande

Texter är inbäddade i olika situationer, institutioner och “osynliga” strukturer i samhället.

Räcker inte med att studera vad som finns i texten utan frågor som, vad i samhället är texten en del av eller försöker motverka, blir aktuella.

Social och kulturell produktion

Kritisk diskursanalys KDA (CDA)

Teori: mening skapas genom språket som sedan materialiseras i beteenden och institutioner

Metod: Att avtäcka betydelser i språket (Foucault = sanningsregimer).Måste anpassas till det man är intresserad av att analysera.Forskaren är ett subjekt ->kritisk distansering genom begrepp

Sociala praktikerSpråk, handlingsmönster, vanor och konventioner knutna till mer eller

mindre synliga regler i gruppen.

DISKURS

Handla Tillåta, förbjuda

Inkludera, exkluderaSkriva, avbilda

PARADIGM

Social praktik

Social praktik

Social praktik

Social praktik

Inom en diskurs finns ett bestämt sätt att tala, skriva, handla, exkludera, inkludera, tillåta och förbjuda. Genom dessa utövas makt till dem utanför diskursen.

DISKURS

SOCIALA PRAKTIKER

MAKT

CDA den textuella nivån”Texten”

CDA den kontextuella nivån

Vilka givna maktrelationer finns bakom texten

CDA den sociokulturella nivån – den ideologiska nivån

* DAGORDNINGSTEORIN

* PROBLEMDEFINIERINGSPROCESSEN - Problemdefiniering

- Medier formulerar dagordningen och levererar den till medborgare

GREEN WASH

Utsläppsrätter

KlimatfråganDagordning Problemdefiniering Diskurser De sociala praktikerna

Kultur

Estetisk < (visa ett stycke när Tuulikki berättar) hänger ihop dem finkultur

Folklig / folkets kultur < Wagner, Van Gogh, konsthistoria

Finkultur / högkultur < högt estetiskt värde / kulturellt kapital / konstnärligt

Populärkultur < form / estetiskt värde / kvantitativt (masskultur) / folklig / politisk i form av motstånd / kommersiellt

CDA VETENSKAP JOURNALISTIK

METOD / SOCIALA PRAKTIKER

Studier av text, redaktionsobservationer, enkät

Intervjuer, research

TEORI Berättar något om hur verkligheten uppfattas

”Reflekterar verklighet” och avslöjar maktrelationer

EVIDENS Alla stenar vänds Individuell story / två oberoende källor

DISKURS Säga något om makt Sätta dagordning

ANALYS Vem har makten Bekräfta och reproducera maktförhållanden

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/varlden-haller-pa-att-missa-2-gradersmalet

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/klimatpanel-manniskan-bakom-varmen_8558656.svd

http://www.regeringen.se/sb/d/17758/a/225095

http://www.friatider.se/fns-klimatpanel-erkanner-vi-hade-fel-om-uppvarmningen

https://www.vr.se/franvetenskapsradet/nyheter/nyheter2013/fnsklimatpanelsamlasistockholm.5.49e6aaba13ef4cb96235e93.html

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=19696