kr-mall vetenskapsskolan 2012-2013.docx.docx · web viewkvalitetsredovisning läsåret 2012/2013...

Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013

VetenskapsskolanGrundskolan F-8

Lägg in bild här

Ansvarig rektor: Saida Charafi

Inledning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete.

Vetenskapsskolan har valt att under läsåren 2011/2012 och 2012/2013 dokumentera kvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet stämma av hur skolan arbetar mot de nationella och lokala målen och se hur långt vi kommit i det löpande förbättrings arbetet. Denna kvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ett verktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till huvudmannen, styrelsen och myndigheter.

Vetenskapsskolan sätter upp lokala prioriterade områden för verksamheten utifrån skolans vision och målsättning. Dessa prioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering av verksamhetsplaneringen sker fortlöpande.

Skolan avser att, i verksamhetens kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013, utvärdera verksamhets utvärderingens prioriterade områden, nämligen Kunskapsutveckling samt Arbets- och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inom dessa områden är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn, huvudmannens och ledningens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samt verksamheternas önskemål och behov. Även en utvärdering av hur skolan arbetat för att komma tillrätta med Skolinspektionens brister görs i denna kvalitetsredovisning.

Från Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet

Prioriterat område Kunskapsutveckling

Elever når de nationella kunskapsmålen.

Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten.

Resultat och måluppfyllelseRedovisa resultat och måluppfyllelse genom att ge er bild av kunskapsutvecklingen samt genom att redovisa statistik relevant för er skola (nationella ämnesprov, kunskapskrav).

Resultat för de nationella proven

År 3

Läsår 2010/2011 2011/2012 2012/2013

Svenska som andraspråk/

Svenska

92% 96%

Matematik 75% 92%

SvA AMuntlig uppgift, tal &

samtal

BLäsuppgif

tBerättand

e text

CLäsuppgift faktatext

DElevens

högläsning

EElevens

textsamtal

FSkrivupp

giftBerättand

e text

GStavning

inter-punktion

HSkrivupp

gift faktatext

2012/2013

100 %(24/24)

100 %(24/24)

96%(23/24)

96%(23/24)

100%(24/24)

96%(23/24)

100%(24/24)

96%(23/24)

Kommentar: Eleverna har tidigt arbetat systematiskt med läsförståelse under årskurs 1 & 2 vilket har gjort att eleverna generellt har höga poäng vad gäller läsförståelse. De eleverna som har legat i riskzonen för att inte klara målen i svenska/ svenska som andraspråk har erbjudits stöd en timme i veckan. Eleverna hade sin största utmaning vad gäller att skriva en faktatext utifrån stödord vilket krävde att vi arbetade fokuserat mot detta mål. Eleverna hade tidigt arbetat mycket med att skriva egna berättande texter utifrån givna ämne vilket gjorde att många elever upplevde denna uppgift som lätt och rolig. Den eleven som inte har klarat nationella provet är en elev som har börjat hos oss i höstas och som saknade de förkunskaper som resterande i klassen hade. Denna elev hade anpassad studiegång vilket innebar att han istället för att läsa engelska hade svenska som andraspråk en timme i veckan förutom det extra stödet som alla som riskerade att inte nå målen hade. För att klara nationella proven hade denna elev behövt ännu mer stöd och tid. Eleven har utvecklats väldigt mycket under läsåret och det bedöms osäkert att eleven hade klarat de nationella proven även om alla insatser hade satts in

Ma Ageometri

Bstatisktik,skriftliga räknemet

-oder i addition

och subtrakti-

on

Cenkla bråk

uppdelni-ng av tal

Dgeometris

-ka begrepp

Etaluppfat-

tning, huvudräk

-ning i addition

och multiplik.

ation

Fenkla

problem

Gmäta och uppskatt-a tid och

area

H

2012/2013

100%(24/24)

92%(22/24)

96%(23/24)

100%(24/24)

92%(22/24)

92%(22/24)

96%(23/24)

Kommentar: eleverna i årskurs tre har arbetat med alla moment som fanns på nationella provet. De arbetade i grupp med problemlösning vilket påverkade deras argumentationsförmåga positivt. vi har haft stöd för svaga elever tre lektioner i veckan. Då fick elever i behov av stöd vara i mindre grupp och arbeta med det de har svårt med. Eleverna i allmänt hade svårt med skriftliga räknametoder, vi arbetade mycket med den momenten fast det var inte tillräckligt för vissa elever. De elever som inte uppnått målen behövde extra tid att arbeta med matematik, mer mattelekar och praktiskt matte.-++Ett problem som jag stött på under min planering för matematiklektioner var att jag inte hade tillgång till datorn för att planera och få stöd från olika websidor. Detta i sin tur har påverkat lektions kvaliten negativt med tanken på det moderna sätt för undervisning och att hänga med den tekniska utvecklingen som sket i samhället.

År 6Tabellen nedan är Vetenskapsskolans samlade resultat för nationella proven i år 6. Tabellerna som följer är detaljerade sammanställningar för varje nationellt prov.

Läsår 2009/2010 2010/2011 2012/2013

Svenska som andra språk

70% (7/10)

67%(4/6)

Svenska - 100%(18/18)

Matematik 92%(23/25)

Engelska 92%(22/24)

NO - - 92%(23/25)

SO - - 96%(23/24)

SvA/Svenska

AMuntligt prov, samtal och redogörelse

BLäsförståelse

CSkrivuppgift berättande

2012/2013

100%(25/25)

88%(21/24)

92%(22/24)

A: Eleverna har jobbat jätte mycket med den muntliga delen i årskurs 5 & 6. Eleverna tränade på att skriva, läsa, lyssna och tala. Eleverna jobbade tematiskt och läste många skönlitterära

texte som resulterade i djupa diskussioner i olika ämnen. Eleverna gjordes delaktiga i diskussionerna på ett eller annat sätt. Varje tema avslutades med ett grupparbete där alla skulle redovisa. Eleverna har tränat på hur man ska lägga upp sin redovisning och hur man ska ha kontakt med åhörarna genom att bland annat tala tydligt och titta upp.B: Vad gäller läsförståelsen har vi, som jag skrev innan, tränat mycket på den genom att läsa både skönlitteratur och också sakprosa. Vi har diskuterat olika samhällsfrågor och eleverna har visat på läsförståelse både muntligt och skriftligt. Tre elever har blivit underkända i just den här delen varav en elev har börjat hos oss det här läsåret och ska egentligen, enligt mig, gå förberedelse klass. En annan elev har av misstag hoppat över vissa blad (detta kan bero på stress).C: Vad gäller den skriftliga uppgiften har eleverna tränat jätte mycket på att skriva olika berättande texter. De har också jobbat med att skriva olika sakprosatexter. Vi har gått igenom textuppbyggnaden för olika texter och behandlat språket osv. Här är det två elever som inte har klarat av detta moment, det är alltså samma elever som blivit underkända i det förra momentet. För att stödja eleverna i sin språkutveckling har skolan infört halvklass för årskurs 6. Att ha halvklasser innebär att läraren kan fokusera bättre på de elever som behöver extra stöd. Detta hoppas jag vi kan fortsätta med nästa termin också. Vi kommer också ta hjälp av modersmålslärare under lektionen för att hjälpa eleven med den språkliga biten. Två av dessa elever som blivit underkända har fått läsuppgifter att jobba med hemma under sommaren.

Matematik Provbetyg F Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A

2012/2013

8% (2/25) 36% (9/25) 36%(9/25) 4%(1/25) 12%(3/25) 4%(1/25)

Kommentar: Inför nationella proven i matematik arbetades det mycket med att se till att eleverna behärskade de fyra räknesätten, att grundläggande kunskaper sitter. Eleverna har också arbetat med problemlösning och rimlighetsbedömning. Stor vikt har legat vid att eleverna förstår betydelsen av att använda ett matematiskt språk och att redogöra för HUR de har kommit fram till sin lösning oavsett om det varit rita, muntligt eller matematiskt.Här förklarar/beskriver ni kort resultaten i löpande text. Som tabellen ovan visar var det två elever som inte nådde målet E på nationella proven. Orsaker till detta är bristande kunskaper inom matematiken eller luckor inom vissa områden inom matematiken. Eleverna har också svårt att använda ett matematiskt språk och muntligt redogöra för hur de tänkt(vilket räknesätt/metod) för att komma fram till en lösning. En orsak till att övriga elever, som nått betyget E eller D, inte nått ett högre betyg är att de saknar djupare kunskaper inom ett visst område. Till exempel att de kan räkna ut arean av en kvadrat men vet sedan inte hur man räknar ut arean som har en annan form(att denna figur behöver delas i två separata figurer för att kunna få ut arena).Varför ser resultaten ut som dom gör? Huvudorsaker till att resultatet ser ut som det gör är bristande baskunskaper och/eller luckor inom vissa områden eller saknad av fördjupad kunskap. Andra orsaker är att eleverna inte kan redogöra för hur de kommit fram till sin lösning, att de inte kontrollerar om svaret är rimligt.

Andra orsaker har varit olika lärare under en kort tid och koncentrationssvårigheter under lektionerna på grund av stor klass. Saknad av handledning på modersmål kan också vara en faktor. Nulägesanalys, hur ska vi göra för att säkerställa elevernas fortsatta lärande? För att säkerställa att nationella proven nås i matematik nästa termin är det viktigt att; 1 fånga upp de elever som ligger i riskzonen/inte når målen och se till att de får extra stödundervisning utöver de ordinarie matematiklektionerna. 2 att se till att elever har grundläggande kunskaper inom matematiken(till exempel att de kan de fyra räknesätten, har taluppfattning, ser mönster, att de vet hur man räknar ut omkrets/area med mera.) Inför nästa termin bör mer laborativ matematik tillämpas för att på ett tydligt sätt visa eleverna sambandet mellan teori och praktik. Erbjuda handledning på modersmål för det som behöver det.

Engelska AMuntlig del

Buppgift

Cuppgift

2012/2013

96%(23 av 24 elever)(klassen bestod av 25 elever men en hade åkt utomlands innan engelska NP)

83%(19/24)

92%(22/24)

Kommentarer: Vi har jobbat väldigt mycket med engelska under läsåret och alla elever fick en extra timme för att förstärka sina kunskaper. Den eleven som inte har klarat målen i den muntliga delen är en elev som inte har varit i Sverige länge och har inte läst mycket engelska i sitt hemland. Läs och hörförståelsen var lite svårare om man tittar på antal elever som inte har klarat det. Eleverna som är svaga i språket fick extra stöd i språket, en timme per vecka. Men jag tror att de behövde mer stödtimmar.I uppsatsdelen hade eleverna gjort mycket bra från sig. De har fått skriva mycket under extra timmen och sammanfatta texter under de vanliga timmarna. De två eleverna som inte klarade den delen har inte gått länge i svenska skolor och inte jobbat mycket med engelska i deras hemländer. En elev har skrivit bra men hade några fel som förstörde förståelsen. Den andra hade skrivit mycket kortfattat och därmed nådde inte målen med att förklara alla delar som skulle beskrivas.Jag tror att med fler stödtimmar för dem eleverna och mer hjälp kanske i form av stöd i hemspråket, kan man nå dem och utveckla deras förmågor.

SO ASkriftlig del

Bskriftlig del

2012/2013

23/2496%

23/2496%

Kommentar:

Anledningen till att resultatet i SO-nationella prov inte är 100% är på grund av en elev som har stora språkliga brister, vilket har gjort att denne inte kunde klara av nationella prov.

NO Auppgift

Buppgift

Cuppgift

2012/2013

80% 80% 92%

Kommentar: Vi har under hela vårterminen haft en extra insatt lektion där vi arbetade med materialet utarbetat av skolverket för att kunna förberedda oss inför nationella provet. Jag tror att elevernas resultat hade kunnat vara bättre om vi hade hunnit med fler praktiska moment. Eleverna behöver utveckla sin förmåga att planera och utföra enkla undersökningar samt kunna jämföra sina och andras resultat och kunna ge förslag som kan förbättra undersökningen. Detta når vi om vi ger eleverna fler möjligheter att kunna arbeta mer praktiskt. Elevernas tidigare NO undervisning har varit bristfällig på grund av många lärarbyten vilket också kan ha påverkat. Eleverna som inte har klarat av provet hade kanske haft större chans att klara av det om vi hade erbjudit de språkligt stöd.

Måluppfyllelse i samtliga ämnen läsåret 2012/2013

2012/2013

2011/2012

Antal elever som uppnått måleni %

Årskurs flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt

Svenska/Svenska A

1 (9) (16) 92% (25)

2 (17) (8) 79% (25)

3 100%(16)

88%(8)

96% (24)

4 93%(14)

95%(19)

94% (33)

5 100%(15)

100%(11)

100%

(26)

6 93%(13)

100%(12)

96% (25)

7 83%(6)

100%(5)

91% (11)

8 100%(7)

100%(5)

100%

(11)

Här beskriver ni kort kunskapsresultaten i löpande text – I vilken grad når eleverna de målen i LGR11? Varför ser resultaten ut som dom gör, stöd som dom får mm.? Nulägesanalys, hur ska vi göra för att öka måluppfyllelsen utifrån årets resultat?

Många av våra elever har ett annat modersmål än svenska vilket gör att svenska undervisningen behöver vara strukturerad med hänsyn till barn med ett främmande modersmål. Ett stort utvecklingsområde inför nästa läsår är att vi behöver arbeta mer ämnesintegrerat med hjälp av Cirkelmodellen: att prata om förförståelse av texter/ämnesområden, nya ord/språkformer, att inte ha eget arbete för eleverna för snabbt, regelbunden reflektion i ämnena, ämnesintegrering (se Greppa språket, Skolverket). Detta gäller alla delar av undervisningen, både när eleverna arbetar individuellt och i grupp. Många elever har svårt med ordförståelsen och där har vi ett stort utvecklingsområde som vi behöver arbeta med aktivt under nästa läsår. Ett annat utvecklingsområde är att vi behöver tydliga riktlinjer angående vilka elever som ska läsa svenska respektive svenska som andraspråk. Vi behöver bestämma vilka verktyg vi ska använda för vilka elever som ska läsa svenska eller svenska som andraspråk.

Alla elever i årskurs 3-4 som riskerar att inte nå målen i svenska/svenska som andraspråk har haft en timmes extra stöd varje vecka. Klass 5-8 har under läsåret arbetat i halvklasser i svenska/svenska som andraspråk. I klasserna till och med årskurs 4 har eleverna haft en stödlärare under lektionerna för att stötta eleverna.

2012/2013

2011/2012



Matematik 1 100%(9)

92%(16)

96% (25)

2 100%(17)

87,5%(8)

96%(25)

3 62%(16)

29%(8)

96% (24)

4 33%(14)

52%(19)

85% (33)

5 (15) (11) 92% (26)

6 100%(13)

92%(12)

96% (25)

7 83%(5)

100%(5)

90% (10)

60%(60/10)

8 86%(7)

80%(5)

83%12


Samtliga elever visar intresse och goda förutsättningar att uppnå målen ur Lgr 11.Vissa elever behöver extra stöd och uppmärksammans mer av pedagogerna. Det som behövs förbättras är bla föräldrar kontakt. Det kan ske genom epost eller telefon.

Utveckla elevernas förmåga att ta mer ansvar för sitt eget lärande genom att erbjuda en schemalagd IUP timma.

Eleverna behöver hjälp med att utveckla sin förmåga att utnyttja lektionstid mer effektivt. En tydlig lektionsstruktur och upplägg kan hjälpa eleverna med det. Tydliga rutiner vid lektionsuppstart och avslut kan bidra till en ökad studiero. En mer frekvent kontakt med föräldrarna kan också hjälpa. Alla lärare bör ha en gemensam förhållningssätt mot eleverna, regler och konsekvenser vid regelbrott ska vara lika för alla.

För att eleverna ska förstå vad som förväntas av de bör vi förtydliga målen uppsatta av lgr 11 samt hur de ska kunna nå dessa mål, vi bör tala om för eleverna vad som krävs och vad som bedöms. Detta bör vara en rutin vid varje lektionstillfälle.

Uppläget för matematik undervisningen måste göras om för att anpassas mer till det matte tänk som motsvarar upplägget i nationella proven. Det gör vi genom att erbjuda eleverna mer laborativ matematik, rikta in oss mer på problemlösning där fokus bör ligga på olika strategier att angripa ett problem samt på elevernas förmåga att presentera flera olika lösningar på ett och samma problem.

Idag har vi några elever som saknar grundläggande matematiska kunskaper på grund av olika anledningar. Dessa elever bör erbjudas studiehandledning på sitt modersmål, mer individuell stöd och mer matte timmar.

Elevernas kunskaper ska mätas kontinuerligt och med likvärdiga i instrument.

För att ytterligare öka kvalitén på matematik undervisningen kan vi erbjuda eleverna att arbeta med matematik online. Idag finns det många bra hemsidor som vi kan utnyttja för att göra matematiken roligare och mer tilldragande för eleverna.

Elevernas kunskapsinhämtning skulle också gynnas av att arbeta i mindre grupper.

2012/2013

2011/2012



SO1 100%

(9)100%(16)

100%

(24)

2 100%(17)

100%(8)

100%

(24)

3 100%(16)

100%(8)

100%

(24)

4 86%(14)

84%(19)

85% (33)

5 100%(15)

100%(11)

100%

(26)

För mer info se tabellen nedan.

6 96% (25)


7 100%

(11)


8 83% (12)

De samhällsorienterade ämnena, historia, religion, samhällskunskap och geografi är indelade i de olika perioderna, dock utsträcker ämnena ibland mellan två olika perioder.Arbetet inom de samhällsorienterade ämnena utgår ifrån den lokala pedagogiska planeringen för SO. Detta för att lättare kunna se vad eleven har haft för olika centrala innehåll ur Lgr11 och vad eleven kommer att ha nästa gång samma ämne undervisas. Eftersom samtliga elever har ett modersmål och svenska är deras andraspråk, så har majoriteten, stora språkliga brister. Detta märks tydligt när de har svårt att förstå ord inom SO. Därför har ordkunskaps lära många gånger varit det prioriterade momentet i undervisningen i alla årskurser. Dessa moment har varit nödvändiga för att eleven lättare ska förstå texter och kunna resonera, reflektera och redovisa sina kunskaper. Eleverna redovisar sina kunskaper skriftligt och muntligt. Bedömningen av eleven utgår utifrån kunskapskraven.

2012/2013

2011/2012



Religionskunskap6 100%

(11/11)

100%(13/13)

100%

(24)

7 (6/6) (5/5) 100%

(11)

8 (6/6) (5/5) 100%

(11)

Historia6 (12/12) (13/13) 100

% (25)

7 (6/6) (5/5) 100%

(10)

8 (7/7) (5/5) 100%

(11)

Geografi6 (11/11) (12/12) 100

% (23)

7 (5/6) (5/5) 91% (11)

8 (6/7) (5/5) 92% (12)

Samhällskunskap6 (12/12) (11/12) 96%

(24)

7 (6/6) (5/5) 100%

(11)

8 (6/7) (4/5) 83% (12)

Eleverna bedöms utifrån kunskapskraven. Summan av all muntlig och skriftlig redovisning av eleven sätts ihop och en helhetsbedömning görs av eleven. Elever med svårigheter får anpassade uppgifter och studier. Dessa elever arbetar mot samma mål men får extra stöd. Stödet måste fortsätta de kommande läsåret och de måste var mer. På grund av begränsad tid i schemat har stödet inte varit tillräckligt För att öka resultaten hos eleverna planeras stöd undervisning i SO.

2012/2013

2011/2012



NO1 100%

(16)100%

(9)100%

(25)

2 100%(17)

100%(8)

100%

(25)

3 100%(16)

100%(8)

100%

(24)

4 79% (11)

74%(14)

76%(25)

94%

5 80%(12)

73% (7)

73% (19)

80%

2012/2013

2011/2012



Biologi 6 - - - 95.8

7 - - - 80

8 - - - 84.6

Kemi6 75%

(9)100%(13)

88%(22)

95.8

7 100% (7)

100% (5)

100%

(12)

80

8 85% (6)

85% (4)

83% (10)

84.6

Fysik6 85% 100% 92%

(22)95.8

7 100% 100% 100%

(12)

80

8 85% (6)

85% (4)

83% (10)

84.6

Teknik 6 - - -

7 100% (9)

8 100%

(10)

Eleverna i årskurs 1 och 2 har uppnått målen i NO. Eleverna visar intresse till ämnet.Det som behövs för de yngre barn är experiment material för att öka deras intresse att lära sig. Vi måste också skapa lust och få elever att känna sig delaktiga, strävar efter att ha en lärmiljö som stödjer elevernas utveckling och lärande. Eleverna bedöms utifrån kunskapskraven. Summan av all muntlig och skriftlig redovisning av eleven sätts ihop och en helhetsbedömning görs av eleven. NO år 4 Eleverna i år 4 visar i stor grad intresse för NO ämnet speciellt den praktiska biten, därför har en stor del av undervisningen utgörs av olika experiment i den utsträckningen som miljön och utrustningen har tillåtit. Majoriteten av eleverna i klassen har språkliga brister vilket gör att många elever upplever NO boken och NO texterna som svåra att åt förklara ord som eleverna inte förstår. Gruppens storlek är också förstå. En stor del av undervisningstid går därför åt till att förklara ord som eleverna inte förstår. Gruppens storlek är också en av orsakerna till att resultaten ser ut som de gör. Alla elever i klass 4 skulle gynnas av att gruppens storlek halveras, på så sätt skulle man som lärare haft mycket större möjlighet att se till alla elevers behov. NO 5-6-7-8 I varken år 7 eller år 8 har vi i år haft möjlighet att göra praktiska undersökningar. För att eleverna ska kunna nå alla mål i NO ämnen krävs det att vi nästa år möjliggör för eleverna att kunna utföra praktiska undersökningar och utveckla ett mer naturvetenskapligt arbetssätt. Vi behöver skapa fysiska förutsättningar i form av utrustning och plats där eleverna kan utföra olika naturvetenskapliga undersökningar. Detta gäller inte bara för högstadiet utan även för elever i år 5 och 6.

I år 8 har vi två elever som behöver språkstöd för att kunna nå målen i både fysik och kemi. I år 6 har vi under hela vårterminen haft en extra insatt NO lektion där vi arbetade med av Skolverket utarbetad material för att förberedda oss inför nationella provet. När det gäller de elever i år 6 som i dagsläget inte uppfyller målen gäller det att erbjuda språkstöd för att säkerställa att eleverna når målen i framtiden. För att säkerställa att eleverna i år 5 ska klara av nationella prov i ämnet bör vi erbjuda mer individuellt stöd till de elever som ligger i riskzonen i form av läxhjälp eller liknande.

2012/2013

2011/2012

Antal elever som uppnått målen


i %

Engelska 1 - - -

2 100% (17)

100% (8)

100 (24)

3 94%(16)

71%(7)

83%(23)

4 86%(14)

89%(19)

88% (33)

5 92%(13)

91%(11)

92% (26)

6 91%(12)

100%(12)

96% (24)

7 80%(5)

100%(5)

90% (10)

8 86%(7)

80%(5)

83% (12)

I varje period jobbar vi med språkets viktiga delar: tala, läsa, höra, skriva och grammatik. Eleverna som riskerar att inte nå målen i 6,7 och 8 får en extra stödtimme per vecka där satsar vi på olika språkdelar varje gång.En utvecklingsmöjlighet för våra elever är att jobba mer med den muntliga- och hörförståelse delen. Att läsa engelsk litteratur kommer att vara en del också i utvecklingen av elevernas förmågor. För att nå bättre resultat med de elever som riskerar att inte nå målen bör vi ge dem mer än en timme stöd per vecka och att de jobbar med extra material.

2012/2013

2011/2012



Slöjd 1

2 100%(17)

100%(8)

100%

(25)

3 100%(16)

100%(8)

100%

(24)

4 100%(14)

100%(19)

100%

(33)

5 100%(15)

100%(11)

100%

(26)

6 100%(13)

100%(11)

100%

(24)

7 100%(6)

100%(5)

100%

(11)

8 100%(7)

100%(5)

100%

(12)


2012/2013

2011/2012



Idrott&Hälsa1 100%

(9)100%(16)

100%

(25)

2 100%(17)

100%(8)

100%

(25)

3 100%(16)

100%(8)

100%

(24)

4 95%(14)

100%(19)

97%(33)

5 100%(15)

100%(11)

100%

(26)

6 100%(13)

100%(11)

100%

(24)

7 100%(6)

100%(5)

100%

(11)

8 80%(7)

86%(5)

83%(12)

Utifrån statistiken så har de flesta eleverna uppnått målen i LGR11. Eleverna bedöms utifrån kunskapskraven. Det ser bra ut med tanke på de begränsade moment och övningar som vi har gjort. Resultaten är baserade på vad vi har för möjligheter (lokal, och material) och elevernas deltagande. För att skapa lust och få elever att känna sig delaktiga, strävar jag efter att ha en lärmiljö som stödjer elevernas utveckling och lärande När det gäller från de yngre eleverna upp till årskurs 5 skriver man ingen bedömning. Från årskurs 6 till 7-8 kan man se mer specifikt hur betyget ligger till.Vi måste ta hänsyn till att eleverna behöver bättre lokal och material för att kunna utföra bl.a. gymnastik och simning till samtliga elever.

2012/2013

2011/2012



Bild 1 100%9

100%16

100%(25)

2 100%17

100%8

100%(25)

3 100%(16)

100%(8)

100%(24)

4 100%14

100%19

100%(33)

5 100%(15)

100%(11)

100%(26)

6 100% 100%

7 100% 100%

8 100% 100%


Hanane: Resultatet ser bra ut eftersom barnen tycker om ämnet och har ett ganska stort intresse. Undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Jag följer Lgr11 i min planering, då är bild ett viktigt redskap för människan. För att skapa lust och få elever att känna sig delaktiga, strävar jag efter att ha en lärmiljö som stödjer elevernas utveckling och lärande. Vi arbetar mycket med olika typer av bilder så att elever får chans att utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga. För att nå högsta möjliga måluppfyllelse för alla elever behöver vi:

● Mer lämpligt undervisningsmaterial.● Ett bildrum för

2012/2013

2011/2012



Musik1 100%

(9)100%(16)

100%(25)

2 100%(17)

100%(8)

100%

(25)

3 100%(16)

100%(8)

100%

(24)

4 86%(14)

100%(19)

94%(33)

5 100%(15)

100%(11)

100%

(26)

6 100%(13)

100%(11)

100%

(24)

7 - - -

8 100%(7)

100%(5)

100%

(12)


Kommentar: Musik undervisningen bedrivs i halvklass, dokumenterad bedömning för musikämnet saknas till och med VT 2013. Vi har arbetat med grundläggande förståelse för musikens uppbyggnad i teori och praktik för att eleverna ska ha goda förutsättningar att avancera i sitt musicerande. För att eleverna på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig musik undervisningen har vi tränat in viktiga termer kopplade till ämnet. Det är tydligt att eleven har betydligt lättare att lära sig t ex piano när läraren kan gå igenom med 1-2 elever i lugn och ro. Eftersom de flesta elever inte utövar musik i sin vardag är det viktigt att de får ett självförtroende på lektionerna och känner att de behärskar ämnet. I fortsättningen är det en idé att köpa in hörlurar så att eleverna kan experimentera mer själva med instrumenten, då de har lättare att förstå samband mellan teori och praktik när de lyssnar mer aktivt på sitt eget musicerande. Rent materiellt saknas också gitarrer för vänsterhänta elever. För att ytterligare förbättra elevernas resultat i musikämnet finns värde i att ha t ex en konsert och/eller digital inspelning som redovisningsform för att öka motivationen.I klass 8 gjordes under vårterminen ett ämnesintegrerat projekt där eleverna skrev låttexter i engelskan som sedan tonsattes på musiklektionerna. Det fungerade bra som helhet och gav eleverna större kunskap om musikskapande och hur en låt är uppbyggd. Ska liknande arbeten genomföras igen bör man underlätta för eleven genom att ha tydligare ramar för hur texten ska skrivas, vara noggrann med versmått och ha en tydlig form (vers, refräng osv).

2012/2013

2011/201

2


Årskurs flickor pojkar totalt flickor

pojkar totalt

Moderna språkFranska

6 - - - - -

7 100%(3)

100%(1)

100%(4)

8 100%(4)

100%(1)

100%(5)

Spanska 6 - - - - - -

7 2 4

8 2 1

Engelska6 91%

(12)100%(12)

7 0%(1)

-

8 0%(1)

67%(3)

Engelska:Här jobbar vi med repetition av det vi går genom i vanliga lektioner plus att vi jobbar med läsförståelse och där integrerar vi tal/skrivdelen genom att eleverna sammanfattar texterna eller svara på frågor. Målet där är att förstärka deras kunskaper i språket för att de ska nå målen. Eleverna som inte har nått målen i både 6,7 och 8 bland tjejer är elever som inte har varit i Sverige länge och inte läst tillräckligt med engelska i hemlandet.Bland killarna i år 8, eleven som inte har nått målen har väldigt dåliga kunskaper i språket. Han har inte ens grunden och har inte nått målen för år 6. Eleven behöver ha mer stöd i språket.

2012/2013


Årskurs Arabiska

Bosniska Kurdiska

Somaliska Albanska totalt

Modersmål 1 100%/

100%(4/4)

2 100%9/9

100%(4/4)

3 100%/

100%(2/2)

4 100%16/16

100%(1/1)

5 100%12/12

66%(2/3)

6 100%/

100%(4/4)

7 100%2/2

100%(3/3)

8 100%6/6

100%(4/4)

Somaliska: Jag försökte hjälpa en elev att uppnå målet men det gick inte. Han behöver nämligen stöd från skolan och föräldrar extra hjälp t ex, extra läxa att vi kontaktar föräldrar också. Han behöver utveckla stavningsförmåga. Han behöver dessutom utveckla sin läsförmåga samt utöka sitt ordförråd.

Arabiska: I början hade vi många svårigheter pga de olika kunskapsnivåer eleverna hade inom samma klass. Vi försökte planera vår verksamhet för att främja alla behov och ge eleverna förutsättningar att klara alla mål. I lågstadiet har vi lagt grunden till den språkliga medvetenheten hos barnen. För att nå detta har vi använt oss av olika pedagogiska metoder, t ex learning by doing. När det gäller Lgr 11 har vi lagt den som grund till vår planering. För att nå högsta möjliga måluppfyllelse för alla elever behöver vi:

● Utveckla arbetssätt med språklig medvetenhet och läs- och skrivundervisning för alla elever utifrån kompetensutveckling

● Varierande och bra läroböcker.● Skaffa mer material som t ex åldersanpassande läsböcker och pedagogiska språklekar. ● Förbättra föräldrakontakt.● Metodisk uppföljning av alla elever, och anpassade åtgärder tidigt för elever de som

behöver det.● Dokumentation och analys av elevens utveckling som grund för planering

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet.

Områden som ska ingå i analysen i relation till lärande och kunskapsutveckling:● Nationella ämnesprov (åk 3, 6)

Inför NP ska man försöka att börja förbereda till det terminen innan. Under läsåret ska man försöka att träna på gamla NP minst en gång/månad för att öka elevens självförtroendet och få eleven att inte stressa sig inför den riktiga momenten. Samtidigt kan det vara en hjälp för oss pedagoger för att se det som varje elev behöver träna extra på.

● Måluppfyllelse kunskapskrav (åk 3, 6) ● Betyg (åk 6, 7, 8)● Elevinflytande● Särskilt stöd (Sanna, Martin● Hur stimuleras eleverna att nå så långt som möjligt? (Magda , Sanna och Elise)● Hur arbetar vi med likvärdighet kring betyg och bedömning?● Modersmålsundervisning (Hanane. Z)● Studiehandledning på modersmålet

Studiehandledning på modersmålet är en viktig åtgärd för de barn som har stora svårigheter i språket. Det ökar självförtroendet hos eleven som kommer att få bättre förståelse för det området han/hon läser. Studiehandlingen segregerar inte eleven från klassen utan den hjälpen är integrerad i lektionen. Modersmålslärare finns med och förklarar det läraren går genom och eleven får chansen att delta aktivt på lektionen.

● Svenska som andraspråk (Sanna, Mouna& Martin)

Frågor som stöd vid analys (från Skolverkets Allmänna råd): ● Vilka förklaringar finns till att måluppfyllelsen är god eller mindre god?● Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen?● Hur utnyttjas undervisningstiden? Hur utnyttjas arbetsplatsförlagd tid?● Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn- och

elevgruppernas organisering och sammansättning? Inkludering?● Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt

elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen?● Har personalen tillräcklig kompetens för sitt uppdrag?

Särskilt stöd

Alla elever som är i behov av särskild stöd ska få det. Vid misstanke om att en elev har svårigheter i skolarbetet ska en skriftlig anmälan till ElevHälsoTeamet göras och rektor se till att behovet utreds. Rektorn är ansvarig för att se till att rätt stöd ges. Behöver en elev stöd ska skolan ge detta och ett åtgärdsprogram ska skrivas. Stegen för elever i behov av särskilt stöd behöver vara kända för samtliga pedagoger och finns i Särskilt stöd och elevhälsoarbete.

Detta har fungerat bra under året i arbetet med särskilt stöd:● EVK har fungerat bra, genom att rektorn har ansvar och kallar. ● Kontakten med skolpsykologen har fungerat. Har varit mycket flexibel vid

utredningar, hjälpt lärare med tips och råd om hur man arbetar med elever i behov av särskilt stöd och svarar mycket snabbt och bra via mejl.

● Revidering av åtgärdsprogram, utbildningsdag om åtgärdsprogram har under terminen getts av Maud Sevebrant som varit mycket uppskattad. Eftersom dessa program

betecknas som juridiskt bindande dokument, behöver de skrivas i samråd med rektor, elev och föräldrar.

Förslag till förbättringsåtgärder inför läsår 2013/-14För att skolan ska kunna ge eleverna i behov av särskilt stöd det stöd som de är i behov av bör:

● EHT ordna klasskonferenser i början av varje termin så att såväl lärarna som EHT får en god uppföljning av åtgärdsprogram och klassituation.

● Eleverna veta hur de ska få kontakt med kuratorn utan att behöva gå via sin lärare. Detta kan underlättas genom att kuratorn är schemalagd i skolan bestämda dagar och tider samt har ett arbetsrum eller brevlåda för behovslappar för önskad kontakt.

● Specialpedagog anställas. Länken mellan EHT och pedagogerna kan stärkas ytterligare genom en specialpedagog. Specialpedagogen kan även ha ansvar för åtgärdsprogrammen.

Hur stimuleras eleverna att nå så långt som möjligt?

Det finns en rad olika faktorer som spelar in för att få en framgångsrik skola. Bland annat så återfinns att elevernas kunskaper sätts i fokus. Eleverna ska ständigt vara medvetna om vilka kriterier och kravnivåer som finns. Vi har valt att arbeta med ett tydligt målarbete, istället för att prata om kunskapskrav så använder vi benämningen mål. Det finns alltför många elever som inte har någon aning om vilka mål som finns i läroplanen eller vilka mål som de för tillfället arbetar mot. Som ett steg för att medvetliggöra eleverna och synliggöra målen har vi därför beslutat att dela in läsåret i sex olika perioder där man under de olika perioderna arbetar mot olika mål. I början av varje period går alla lärare igenom vilka mål som vi arbetar mot. Det är viktigt att komma ihåg att målen eller målet är givet men vägen dit kan se väldigt olika ut beroende på eleven. När eleverna nästa läsår kommer upp i klass sex ska även betygen i högsta grad vara levande.

Skolinspektionen (2010; 29) lyfter att högt ställda förväntningar på eleverna är en faktor för att eleverna ska lyckas i skolan. Ett vanligt fel som många lärare som undervisar andraspråkselever gör är att de lägger sin undervisning på en för låg nivå. Bland annat så kan det handla om att förenkla texter eller att ta bort svåra ord eller uttryck. Man ska istället som lärare ska lägga sig ett steg över elevernas språkliga nivå och på så sätt utmana dem. Det är viktigt att inte lägga undervisningen på en alltför hög nivå, detta kan leda till eleven får sämre självförtroende och blir passiva då det gång på gång misslyckas med sina alltför svåra uppgifter.

För att eleverna ska nå bättre resultat är det viktigt att använda olika inlärningsmetoder. Vi arbetar med ämnesintregrering t ex musik/engelska, hemkunskap/språkval, NO/engelska osv. Vi jobbar med enskilt arbete och grupparbeten. Vår planering är för det mesta individuell, vilket innebär att vi ser till varje elevs behov.

Svenska som andraspråk

En stor del av våra elever har ett annat modersmål och en del av våra elever talar endast svenska i skolan och med sina skolkamrater. Detta innebär att vi på Vetenskapsskolan har ett stort ansvar att hjälpa våra elever att erövra det svenska språket och att de känner att de kan uttrycka sig på svenska i olika sammanhang och för olika mottagare. Svenska som andraspråk är ett ämne likställt med svenska och ska inte ses som ett B- språk eller som ett sämre alternativ. Alla lärare på skolan måste se sig själva som språklärare och ta ansvar för utvecklingen av elevernas språkutveckling i svenska. Vi behöver under nästa läsår att arbeta med ett mer ämnesintegrerad arbetssätt och ha ett större samarbete mellan de olika ämnena. Vi behöver dessutom ta hjälp av modersmålslärare i svenskundervisningen.

Vi har i nuläget ingen lärare som är utbildad i svenska som andraspråk men en undervisande lärare i svenska bedöms ha läst klart sin kurs i svenska som andraspråk i juni 2014.Vi behöver riktlinjer för bedömningen om vilka elever som ska läsa svenska eller svenska som andraspråk. Ett förslag är att använda svenskatest DLS som ett bedömningsunderlag, och att elever med lägst resultat på Stanineskalan (1-2/9) ska bedömmas utifrån svenska som andraspråk- kriterierna. Dock saknas elevernas fria skrivande i DLS-testerna. Därför behöver dessa tester kompletteras med att eleverna ex. skriver en egen valfri text där de kombinerar text och bilder. Den muntliga förmågan behöver också testas, ex. genom att redovisa en bok eller att berätta om ett elevnära ämne.

I språket finns en kulturell laddning. Att förklara olika ord kan vara svårt och ofta räcker det inte med en översättning utan eleven måste få en förståelse för ordet och kunna använda ordet i rätt sammanhang. Ibland rör det sig om små nyansskillnader men som ändå kan bli helt tokiga i fel sammanhang. Vi ska alltså inte bara lära eleverna nya ord, utan framför allt ge de redskap, verktyg och sammanhang för att kunna använda orden

En av de stora utmaningar som dessa elever ställs inför är dilemmat att lära sig svenska och samtidigt lära sig på svenska. Det finns ofta många svåra texter i läromedel som tillhör SO och NO. Man brukar till och med benämna detta med SO/NO-chocken. Många begrepp och ord går eleverna helt förbi och mycket bygger även på en ”svensk referensram”. Här är det viktigt att ämnesläraren även ser sig som språklärare och tar ansvar för språkutvecklingen. Det finns konkreta sätt som man kan arbeta i SO för att underlätta för våra andraspråkselever. Det handlar om att utgår från eleverna och deras erfarenheter. Istället för att endast utgå från Sverige och hur det var i Sverige vid ett visst tillfälle bör vi vidga våra perspektiv. När man arbetar med till exempel världskrigen kan man tillsammans försöka hitta kopplingar till elevernas ursprungsländer, på vilket sätt påverkades de, hur såg det ut under samma tid och så vidare. Att vara ärligt intresserad av vad eleverna har att tillföra och ta in dem i undervisningen är väldigt viktigt. Föräldrar kan här spela en stor och viktig roll. Att få med föräldrarna i skolarbetet är en spännande utmaning, vissa föräldrar kan känna sig obekväma i skolans värld och har kanske inte heller språket för att kunna kommunicera Här kan modersmålslärarna spela en ovärderlig roll som tolk och länk mellan skola och hem. Att föräldrarna alltid ska känna sig välkomna till skolan och att de känner sig betydelsefulla är av största vikt.

I kursplanen (2011; 239) poängteras det att man inte ska ställa krav på språklig korrekthet för tidigt när det gäller svenska som andraspråk. Vi lärare behöver förmedla att det viktiga först är kommunicera barheten.

Avslutningsvis vill vi poängtera att våra attityder och vår inställning är avgörande för om vi ska lyckas med vårt arbete eller inte. Det spelar ingen roll vilka resurser eller förutsättningar som vi får om vi i lärarlaget och skolan inte ser att olikheter som något positivt, spännande och utvecklande kommer vi inte att lyckas. Vi får inte vara rädda att uppmärksamma skillnader men framför allt arbeta med likheterna och det som är gemensamt för oss alla. Det ligger i vårt uppdrag att stärka eleverna och hjälpa och stötta dem att känna stolthet över vilka de är med sina unika kunskaper och erfarenheter. Barn som har en flerspråklig bakgrund väl förbereda för ett liv i en global och postmodern värld och det ska vi med glädje och stolthet förmedla till våra elever.Modersmålundervisning:

Forskningen visar att om man får lära på sitt modersmål samtidigt som man lär sig ettfrämmande språk så blir språkbehärskningen och förståelsen större.

Att få utveckla sitt modersmål stödjer även det undervisande språket. Har man hjälp av lärare som talar barnets modersmål kan det vara ett stort stöd. Läraren kan då förklara och hjälpa eleven med förståelsen av det svenska materialet. Då kan eleven bearbeta materialet på ett djupare sätt. Att fortsätta utveckla modersmålet på skolnivå är en hjälp för eleven även i den svenska undervisningen. Det som eleven lär sig förstå på sitt språk kan hon sedan överföra till undervisningsspråket. Inlärning av svenska underlättas om barnet redan har en kvalificerad utveckling av sitt förstaspråk. På frågan om måluppfyllelsen påverkas av samarbetet mellan ämneslärarna och modersmålslärarna

Måluppfyllelse kunskapskrav (åk 3, 6)● Idrott:

Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.

Här skriver ni er analys i löpande text OBS!! Alla punkter är ännu inte besvarade!! Se ovanstående frågor som stöd (Skolverkets allmänna råd).

Utvecklingsområden identifierade utifrån analysenVad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt?

● Utvecklingsområde● Utvecklingsområde● Utvecklingsområde

Prioriterat område Arbets- och lärandemiljö

Skolmiljön präglas av trygghet och studiero.

Barn, elever och personal har inflytande och känner trivsel i verksamheten.

Resultat och måluppfyllelseRedovisa resultat och måluppfyllelse genom att beskriva hur väl skolan har uppnått målen i förhållande till målen ovan.

Områden som ska ingå:● lärandemiljö och studiero● situationen på skolan utifrån ett värdegrundsperspektiv (exempelvis relationen mellan

elever och mellan vuxna och elever samt förekomst av kränkningar)● elevinflytande● resultatet av eventuella enkäter som genomförts

Här beskriver ni i löpande text. Utgå från aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen?Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet.

Här skriver ni er analys i löpande text. Utgå från aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Utvecklingsområden identifierade utifrån analysenVad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt?

● Utvecklingsområde● Utvecklingsområde● Utvecklingsområde

Förbättringsåtgärder från KR 2011/2012

Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förra kvalitetsredovisningen.

Här skriver ni er redogörelse.

● Trivsel● Trygghet● Skolmaten● IUP● Elevdatorer● x● x● Kontakt med föräldrarna.

Kontakt med föräldrarVi har inte haft några gemensamma strukturer att följa när det gällde kontakt med föräldrarna. Varje lärare har försökt att göra sitt bästa och kontakta föräldrarna vid behov eller när man uppmärksammade att det inte blev någon utveckling efter IUP samtalet. I engelska har jag skickat provresultat efter varje prov. Jag bad vårdnadshavarna att skriva på men tyvärr fick jag inte allt tillbaka. KlasskonferenserDet som personalen saknar är klasskonferenser. Det skulle ha varit bra att återinföra dem en gång per månad. Eftersom vi pedagoger har inte kontakt med varandra om elevernas utveckling i olika ämnen är det bra med dessa möten. Klassmentor kommer att få då tillräcklig med information som han/hon kan föra vidare till föräldrarna.SkolmatenSkolan har startat ett matråd där pedagoger, kocken, biträdande rektor och rektor sitter med för att säkra kvalitén i skolmaten. Att all mat som planeras är varierande och hälsosam. Matrådet planerar tillsammans matsedeln och utvärderar tidigare veckors matsedlar. Det har blivit en mer kvalitetssäkrad arbetsgång som gjort att maten haft större variation och varit mer näringsriktig än tidigare. Matrådet har träffats var tredje vecka för planering och utvärdering. SkolgårdenDet har varit stökigt på rasterna då många klasser har rast samtidigt. Vi har behövt bättre tillsyn och fler vuxna ute på skolgården som rastvärdar. Det har blivit lite bättre med personaltäthet och pedagogerna har haft schemalagd tid för att vara rastvärdar. Vi har också

haft vuxna som varit schemalagda för att vara korridorsvärdar som hjälpt till att hålla lugnet i korridorerna under rasterna. Vi behöver dock förbättra arbetet med elevtillsynen ytterligare under rasterna så att det fördelas mer över alla som jobbar på skolan.

Regelbunden tillsyn, Skolinspektionen

Redogör nedan för vilka åtgärder som är vidtagna och vilka som eventuellt kvarstår för att komma tillrätta med de brister som Skolinspektionen identifierade på skolan vid tillsynen hösten 2012.

Här skriver ni er redogörelse i löpande text.

Påtalade bristerkommentera kort de punkter som står med i inspektionens rapport. Läs texten under nedanstående rubriker och kommentera de mer detaljerade brister som dom påpekar under “ I detta ingår att:”.

1. Undervisning och lärandea. LPPb. loggböckerc. delat upp läsåret i olika perioderd. synliggjort målen för elevernae. diskuterat målen med eleverna

2. Grundläggande värden och inflytandea. elevinflytande är ett av utvecklingsområdena för läsåret 2013-2014b. elevdeltagande i ett matråd kommer att införasc. elevskyddsombud kommer att införasd. Arbete med kamratstödjare har påbörjats men reviderase. regelbundet arbete med värdegrundf. de äldre eleverna har både fått ta ansvar för planering av temadagar och fått

ha ledarroller på dessa dagar.g. Eleverna har ibland fått välja vilka områden som de vill utveckla inom ett

visst ämne och läraren har utifrån detta utformat undervisningen.h. Eleverna har fått ha inflytande över vilket arbetssätt som de vill använda.

3. Trygghet och studieroa. Trygghetsteametb. I början av läsåret fick eleverna komma med synpunkter på

ordningsreglerna och vi reviderade därefter ordningsreglerna tillsammans.c. Värdegrundsdag varje termin

d. Incidentrapporte. Lärarna är schemaägda rastvärdar.f. Likabehandlingsplanen är under revidering och kommer att implementeras

under kompisveckan, första veckan HT13.g. Läsåret kommer att börja med en kompisveckan för att öka tryggheten och

gemenskapen mellan eleverna.

4. Särskilt stöda. Utbildningsdag om åtgärdsprogramb. Kartläggning under första perioden för att tidigt upptäcka som behöver

särskilt stödc. Klasskonferanserd. Ser över alla aktiva åtgärdsprogram slutet av VT 13 för att avsluta de som

inte längre är nödvändiga.

5. Bedömning och betygssättninga. IUP- mall via Infomentorb. LPP skickas hem och finns på hemsidanc. Föreläsning om hur man skriver skriftliga omdöme

6. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningena. Vetenskapsskolan har en ny rektor som tillträde VT 12. b. Rektorn har en adekvat utbildning.c. Medarbetarsamtald. Eleverna har haft synpunkter på klassrumsmiljön och tillsammans med

lärarna diskuterat och sett över dennae. Rektorn upplevs som tillgänglig av både föräldrar och personal.

7. Ledningsstruktur och organisering av utbildningena. Vetenskapsskolan har en rektor och en skolchef med skilda arbetsområde.b. Vetenskapsskolan har en biträdande rektor som kan stötta och avlasta

rektorn. c. Rektorn delegerar uppgifter till bitrände rektor.d. Nästa läsår kommer arbetslagsledarna att få utökat arbetsområde och

ansvar.e. Arbetslagsledarna kommer att träffa rektorn för möte en timme i veckan.

8. Personalkompetensa. Åtgärder har tagits för att säkerställa att alla pedagoger är behöriga i de

ämnen de undervisar i.b. I de ämne som vi saknar behöriga lärare söks kontinuerligt behöriga lärare.

Undantag för modermålslärarna.c. Rektorn genomgår rektorsutbildning.

9. Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevernas närvaroa. administratören rapporterar till hemkommunenb. varje vecka rapporterar lärare in frånvaro i den digitala plattform skolan

använder sig av. För äldre elever är målet att detta görs lektionsvisc. Alla elever erbjuds modersmålsundervisning, i nuläget finns det

undervisning i arabiska, kurdiska, bosniska, somaliska och albanska

10. Omfattning och resurstillgånga. ledningen har sett över timplanen och åtgärdat de brister som fannsb. bristerna i material och utrymme för slöjd och kemi har åtgärdatsc. samarbete med NTA en timma schemalagd tidd. en NO-lärare med lång arbetserfarenhet har anställts för att säkerställa

kvaliten på NO-utbildningene. all undervisning bedrivs måndag-fredagf. eleverna har tillgång till skolbibliotek med stort urval, med en

biblioteksansvarig som ser över behov och beställer in böckerg. all undervisning sker av lärare som är direkt anställda av skolan

Verksamhetsplanering för läsåret 2013/2014

Redovisning av förändringsarbetet inför nästa läsår. Organisationsförändringar.

Organisationsutveckling/verksamhetsförändringarBeskriv i text följande områden:(Rektor och biträdande rektor fyller i följande)

● Kunskapsdiagnoser (DLS, Mattediamanten, LUS)● Arbetslag● Ämneslag● Läsperioder● Matematiklyftet● Rekrytering● Skolan i samlad verksamhet i Kortedala● Temakvällar för föräldrar● Pappagruppen● Elevens val● Fritidsverksamheten● En till en - elevdatorer● x

vilka fler utvecklingsområden tycker ni vi behöver lägga till?

Utvecklingsområden - säkerställande av måluppfyllelse

Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen

Bilagor

Bifoga följande dokument:● Skolans vision och handlingsplan ● Aktuell Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling ● Skolans ordningsregler● xx● xx

Ansvarig för kvalitetsredovisningen

Ytterst ansvarig för innehållet i skolans kvalitetsredovisning är Saida Charafi, rektor.

-------------Analys av Måluppfyllelse2013 06 18

Nationella prov i ämnesprov åk 3 + 6● Förberedande arbete i årskurs 2, 5 och 8 för att säkerställa nivån på kunskaperna så att

man hinner lägga in åtgärder för de elever som riskerar att inte klara kraven för nationella proven.

● börja förbereda inför nationella prov terminen innan proven● under läsåret ska eleverna få öva minst en gång i veckan på nationella prov för att

minska stress och dramatik kring det● Nationellaprovgruppen: väldigt bra, borde fortsätta● Samrättning: många fördelar med samrättning i nationella prov. (två+ lärare som

samarbetar i rättningsarbetet)● Mer tid behövs för rättning. Särskilt de lärare som har flera prov att rätta behöver mer

tid.

● 15 dagar efter ämnesprov ska rättningen vara klar. (under förutsättningen att det finns minst en heldag för rättning under dessa dagar)

● Planera in en dag för vardera lärare som ansvarar för nationella proven att kunna frigöras från sin undervisning. (flera dagar kan behövas för tex åk 9, om vi gör som vi gjorde i år att vardera lärare kan kompa ut, vi kan försöka frigöra några eftermiddagar när vi har möten för samrättning om det skulle behövas)

● Planera in samrättningen så att det finns tid● Vi har lagt in extra tid för varje lärare som ansvarar för NP, det ingår i deras tjänsttid,

1h/vecka är inräknad (som planeringstid utöver). De har färre undervisningstimmar.

Måluppfyllelse och kunskapskrav● Viktigt att förtydliga mål, förenkla språket● Inte bara sätta upp mål på väggarna, men verkligen se till att eleverna har koll på det● Varje lektion har ett mål/delmål. I slutet av lektionen så borde eleverna kunna uttrycka

det målet● Viktigt att anpassa språket till elevernas kunskaper. Så länge eleverna kan uttrycka sig

själva om målen, oavsett form, så är det bra● Viktigt att förankra målen i början av teman/lektioner/ämnen

Stöd/EHT● stödsystemet behöver förändras/omorganiseras● en stödlärare i klassen är stöd för alla, ibland är det särskilda elever som behöver stöd● mer timmar behövs● specialpedagog!● EHT möten måste vara regelbundna● Önskemål finns för eget rum för kuratorn. Särskilt med tanke på att vissa elever

behöver gå och prata med honom. Även fasta tider!● Vore bra med en förberedelsegrupp/klass vore väldigt bra att ha, speciellt med tanke

på antalet elever som kommer med svårigheter i svenska språket

IUP● viktigt med tydlig information till föräldrar/vårdnadshavare i god tid innan● förslag: ge elev + vårdnadshavare tid innan utvecklingssamtalet (i skolan) där de får

diskutera mål, osv i ca 30 min. Så kommer läraren in efter den tiden● Ska vi ha en IUP vecka som tidigare? ja, förslagsvis i slutet av september

Elevinflytande● Elevskyddsombud behövs (lades på is när Sven Erik försvann)● Elever borde ingå i matrådet● Viktigt att visa eleverna att deras förslag och beslut tas på allvar: bra om man försöker

förverkliga något mål regelbundet

Värdegrundsarbete● en värdegrundsdag per termin?

Betyg och Bedömning● mer samarbete mellan lärare behövs vid betygsättning, osv● önskemål om avsatt tid för att hjälpa varandra med bedömningar● mer struktur kring betygssamtal● arbetslagen kan formulera en gemensam plan/struktur för betygsättning och

betygssamtal

Föräldramöte● senaste mötet var bra, tydligt strukturerat● väldigt viktigt att hålla tider och att hålla hårt i “tyglarna”● föreläsningar för föräldrar om teknik, internet, föräldraskap, osv

Friluftsdag● hela skolan behöver inte vara involverad samma dag● bättre att ha en viss delning, tex 1-3,4-6,7-9 då målen är olika

Modersmålsundervisning● det är väldigt höga krav på modersmålsundervisningen (målen)● förslag på lokala mål för modersmålsundervisningen● Arabiskan har väldigt bra arbete med målen och att visa dessa

Uppföljning av elevernas närvaro● om elever beviljas ledighet så MÅSTE mentorn veta detta omedelbart● ledighetsansökan måste ske genom mentorn. Mentorn går med ansökan till rektorn för

att kunna ge sin “input” i frågan● förslag på dokument/häfte att skicka till föräldrarna med rutiner/telefonnummer/regler:

särskilt för frånvaroanmälan, osv

Utvecklingsområden1. Elevinflytande2. Målarbete3. Stöd

Övrigt● Veckobrev kommer att behöva vara klara på måndagar för att kunna läggas upp på

hemsidan. En mall kommer att finnas för att standardisera formatet. Oro finns för att man kan behöva lägga in saker. Vissa vill ha det senare i veckan. Tanken är att alla ska vara klara på torsdag så att vi kan lägga upp dom på fredag förmiddag. Ifall justeringar skulle behövas finns utrymme.

● Elevråd ska finnas med i schemat + kalendariet● Ordningsreglerna behöver uppdateras-vara så lika som möjligt för klasserna. 5 tydliga

regler, inte mer.

● SYV - vi behöver ett speciellt syv program, ideer om att starta en “karriärsgrupp” med karriärsmentorer mm. Vi kan samråda med Waheed som har goda kontakter.

○ ha en “karriärsdag”○ ta in föräldrar/andra som talar om sina yrken○ ta in en SYO?○ föreläsning för föräldrar/elever om karriärsval, vad som krävs för att komma in

på gymnasie/högskola, osv● FÖRSTA ÅK 9 SOM GÅR UT GRUNDSKOLAN HOS OSS

Vi behöver göra en speciell kartläggning och planering för åk 9, så att de inte saknar några kunskaper och kan jobba upp betygen.

● Någon sorts “ceremoni”/avslutning för niorna○ klassresa○ sista veckan: roliga aktiviteter, bal, osv

● Kulturgrupp-○ skapa en ansvarsgrupp för evenemang/kultur, osv

● ALLA I PERSONALEN SKA KOLLA SIN MAIL MINST EN GÅNG OM DAGEN (helst 2, en i början och en i slutet)

● Förutom en “vanlig” skoltelefon, så borde varje arbetslag ha en egen telefon för jobbbruk

● Lärare behöver egna datorer

kr-mall vetenskapsskolan 2012-2013.docx.docx · web viewkvalitetsredovisning läsåret 2012/2013...

Documents