konsumera smartare neutral 11 nov 08

Dialog mellan människor skapar förändring!

”Många som gör lite rätt är mycket bättre än om några få gör allt rätt” Okänd tänkare

Martin SaarFörfattare och klimatcoach

konsumerasmartare.wordpress.com

[email protected]

Konsumera smartare och minska växthuseffekten

Jag har jobbat med miljö- och resursfrågor över 30 år

- Filkand -examen i ekonomi och samhällsveten- skap från Uppsala Universitet.- Diplomerad marknadsekonom, utbildad hand- ledare inom Det Naturliga Steget.- Marknadsföringskonsult, egen företagare, arbetat med energi-, avfalls- och miljöteknik- företag - Utbildad inom ISO 14001 och EMAS - Föreläsare och utbildare inom praktiskt energi- och miljöarbete inom bostadsföretag- Författare till ”Living Dreams om ekobyggande och en hållbar livsstil” och ”Bopraktikan” m fl.- Anställd av Stockholm Stad, Miljöförvaltningen - mars 2005-2008- Anställd på Sveriges Television Svt Interakation – oktober 2008-


Min egen subjektiva bild av konsumtion livsstil och klimatproblematiken.

1. Utgångspunkt från projektet2. Hur hänger konsumtion, klimat och energi

ihop med klimatförändringarna- ett smakprov3. Vad kan och behöver göras?4. Vad är en hållbar livsstil?5. Hur bråttom är det?

Konsumera Smartare och minska växthuseffekten


Vad är perspektivet och vad pratar vi om ??

Hushåll/livsstil – Per capitaSverige - EU - Globalt

Energi och Exergi, (el kontra värme)

CO2 (Koldioxid) - CO2e (Koldioxidekvivalenter inkl metan och lustgas)

Produktlivscykel - Funktion (transporter, jordbruk, industri etc)

Tre ”E” = Energi - Ekonomi - Ekologi

43Import

95 Mton = 10 000 kg/ svensk medborgareSvensk konsumtion

Svensken släpper ut 10 000 kg CO2e per år i genomsnitt!! (nov 2008)

43 Mton

52 Mton

76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart

24 Mton 24Export

Växthusgasutsläpp i Mton CO2e

Ton CO2 per stockholmare och år

5,34,5 4,5 4,4 4,4 4,4

0

1

2

3

4

5

6

1990 2000 2005 2020 2035 2050 År

2,7

1,4

0,1

4,0

Mål:Faktisk utveckling Prognos utan åtgärder

Fossil-bränslefritt

”Stockholmarna” har minskat sina utsläpp av

koldioxid ! ?? Systemgränser-Händelser inom kommun- gränsen-Flygresor från Bromma inte Arn-Inga bilfärjor-Ingen konsumtion av varor (Indirekt energi och utsläpp)

Energi/egenkontroll - fastighetsägare

Miljöanpassadupphandling

Klimatjakten - arbetsplatslag

Klimatakuten - skolor

Webbplats

Nätverk Klimatmål

StrategiUtsläppsminskningar

KlimatanpassningKommunikation

Finansiering

Däcktryckskampanj

Energicentrum-Energy Performance Contracting,EPC

Konsumera smartare – minska växthuseffekten- hushåll

StyrdokumentNr 1: 1998-2001Nr 2: 2002- 2005

Klimatneutrala StockholmarnaDet är gör vi? Vad gör ni? 2008-2009

Nytt Miljöprogram inkl klimat 2008- 2012

Konsumera smartare - minska växthuseffekten och få en bättre ekonomi och hälsa

-Skaffa oss kunskaper om vi kan få fler stockholmare att välja energi- och koldioxidsnåla varor - i så fall hur.

- Sprida goda exempel hur stockholmarna kan minska sina koldioxidutsläpp från användningen av direkt och indirekt energi från fossila bränslen

Finansierats genom statliga och kommunala pengar och pågått 3,5 år

- Valde ut 60 hushåll från 14 stadsdelar- ”Ministockholm”- boendeform och hushållstyp (SCB)- Massmedia med från början (140 mediaexponeringar)- Energimyndigheten gjorde elmätning hos 24 hushåll- Samarbete med Umeå, Uppsala, Kalmar, Göteborg, Karlstads kommuner - EU-projekt inom Sustainable Energy Europe 2005-2008- Klimatcoachat Staffan Lindberg - Vädrets Makter, Svt- Samarbete med SLU och CUL, Centrum för uthålligt jordbruk, Göteborgs universitet, Clinton Foundation m fl



Thank you !

Vilka möjligheter har jag att få ett bra liv?

-Att bli förälder!

-Perspektiv på mitt eget liv

-Skillnader mellan män och kvinnor

-Våra barn och barnbarns framtid

Vi konsumerar men vem tar hand om ”skiten” = CO2-utsläppen?

Generation:

Geografi: Sverige Kina/Indien

Genus :

Man Kvinna

Vuxna Barn


80 % av svenskarna tror att de själva kan göra något mot klimatförändringarna

(www.naturvardsverket.se - november 2008)


- 71 % anser att det är viktigt att Sverige sätter in åtgärder- 58 % accepterar extra avgifter och skatter på bensin, flyg för att minska utsläppen

Slutsatsen av mätningarna år 2008 visar på ett trendbrott: 1. Svenskarnas stora engagemang i klimatfrågan kvarstår 2. Svenskarna är nu beredda att gå från ord till handling.

- Kvinnor är mer öppna att göra något män, även om könsskillnaderna har minskat- Kvinnor mellan 30 – 44 år, är i större utsträckning beredda att vidta åtgärder-Klimatfrågan är viktigast inför EU-valet i juni för svenskar, danskar och finnar

(EUbarometern oktober 2008)


”Det råder inget tvivel om att de klimatförändringar som vi ser beror på

Statsminister Reinfeldt, sept 2007

vårt sätt att leva ”

En ekonomisk tillväxt förutsätter mer energi!


Dr Robert Hirsch, thinktank SAIC, 2007 Utredare för DoE, USA Department of Energy, om olja och Peak oil

- Ett ”oljetapp” på 2-5 % betyder en nedgång av BNP med 2-5 %

- En 2 % årlig tillväxt i världen framtill år 2020 kräver 60 % mer energi år

2020


Oljan kommer bara att bli dyrare och dyrare...

..annan energi följer efter:

- Fossilgas/ Naturgas - Kol - El - Biobränsle

Källa: www.odac.info.org, www.peakoil.net, www.theoildrum.com, www.energybulletin.net

Nordsjöolja

Mellanöstern

Fossilgas

PeakOil

Kol ?Kärnkraft ?


Volvo fick rätt, oljetoppen inträffade hösten 2008, enligt IEA

ASPO och Colin Cambellwww.odac.info.org

Volvo 2005 - Koncernbroschyr

80 % av den energi vi använder på jorden är kol, olja och gas

Förnybar energi 13,8 %


IEA 2007

Hur kommer omställningen av samhället att påverka medborgarna?

Hur stort blir”tappet”?

2005

Första brytpunkten(Oljepriset börjar sjunka)

1945

Den stora övergången

Andra brytpunkten(Oljepriset stiger)

BNPBNP

?


1900 1950 2000

•Koldioxid, lust- och metangas ökningar (växthusgaser)

•Utfiskning

•Land- och markerosion

•Minskad biologisk mångfald

•Vattenbrist

•Ohållbar konsumtion

•…..

Allt större fotavtryck! Miljövårdsberedningen våren 2007


Tippingpoints - ”En för alla, alla för en”Johan Rockström, SEI, 2008

Havet- fisketillgången

Skogen- kolsänkor, Amazonas Färskvatten

Permafrosten- metan Sibirien, Alaska

Växthuseffekten-utsläppsnivån mindre än 350 ppm, max 2 grader Polaristäcket

-albedoeffekten

Havet- kväveförsurning

Golfströmmen-styrka riktning


”Oljetoppen” är en variant på det universella ekologiska dilemmat?

3. Förstört livsutrymme

2.Resursförbrukning

1.Befolkningstryck

.…..eller helt enkelt att för många använder för mycket resurser (naturkapital) på alldeles för kort tid.


Växthuseffekten

Klimatförändringar

Är det en tillfällighet att klimatfrågan blivit så het?

Peak - oil

Oljetoppen


Indirekt energi Energi som används för att producera en vara eller tjänst och finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder

Hushållen bidrar med mer än hälften av klimatutsläppen

Direkt energiEl och bränsle för uppvärmning och transporter

Energi för infrastruktur,samhälls-service, sjukvård, utbildning, vägar

Hushåll

Offentlig verksamhet

Indirekt energi Energi som används för att producera en vara eller tjänst och finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder

Sverige är nettoimportör av växthusgaser - 17 %

Direkt energiEl och bränsle för uppvärmning och transporter



En smart konsument tänker efter före och tar hänsyn till en produkts livscykel!

Återvinning

DIREKT ENERGI-Utsläpp

Gruvbrytning/Odling

Vidareförädling

Tillverkning

Transporter

Förpackning

INDIREKTENERGIutsläpp

Hushållen bidrar med över 50 % av utsläppen av växthusgaser


- Smart !


-Korkat?


Ännu mer korkat!!

1. 1

Källa: Oscar Franzén, Ekologiska Lantbrukarna samt Svensk mjölk, mjölkens miljöpåverkan , (Livscykelanalys för mjölk)

Utsläppen av CO2 är över ett kilo vid produktion av en liter mjölk


Vi har mätt och jämfört den totala användningen av energi och utsläpp!

•Mätning: Fokus på indirekt energi och produktens livscykel, med hjälp av ett holländskt Energi Analys Program (EAP) och en svensk databas •Långsiktighet: Beteende- attitydförändring måste få ta tid•Perspektiv: Vi vill lära oss av hushållen - inga pekpinnar eller ”måsten”•Frivillighet: 60 hushåll med på egna villkor, intresse, ork och tid•Delaktighet: Involvera regionala, nationella och internationella klimatnätverk, andra kommuner, KTH, SCB, Energimyndigheten, Konsumentverket, Göteborgs universitet m fl •Infospridning: Via hushåll, nätverk, massmedia, partier, myndigheter och studieförbund etc•Process: Aktiviteter, information och goda exempel, återkoppling•Dialog: Med och mellan hushållen – webbaserad studiecirkel Smarta Steg


60 hushåll har samlat och registrerat kvitton för en egen växthusgasprofil

- 13.000 kvitton- 90.000 olika priser

Registrerat alla inköp från hushållet under ett år.

260 varor/tjänster

Databas


1458

126 83

296242

33

899

1390

891

0,00

200,00

400,00

600,00

800,00

1000,00

1200,00

1400,00

1600,00

Hushållsutgifter

Ko

ldio

xid

i k

g

Mat Förbrukn.varor Hushållstjänster Kläder/skor Möbler/hush.art Hälsa/sjukv Transporter Rekr/kultur Bostad

-Fritidshus-Radio and tv-Spel, sport, hobby-Foto, klockor, optik-Flyg, båt tågresor, hotell-Nöjen-Böcker tidningar -Mobil, dator m m

RekreationKultur

-Hyra, avgifter-Försäkringar-Reparationer-Uppvärmning-Elkostnad

Transporter

- Privat bil- SL-kort, etc Bostad

Livsmedel

En genomsnittlig växthus- gasprofil i Stockholm – 5400 kg per år


x

11001540 1570

2300

4580

72407900

1050011250

12600

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

Förb

rukn

ingsv

aror

Kläder

Hushå

llstjä

nste

r

Möb

ler

Tran

spor

ter

Rekre

ation

Mat

Bosta

d

Bilreso

r Fl

yg

Våra fem medianfamiljer använder ca 35.000 kWh per personkWh

Mat

Bostad

Rekreation

Bilresor750 mil

FlygThailandLondon

6510 kWh

Transporter

Storstadslivet präglar konsumtionsvanorna - en jämförelse!


Konsumera Smartare (Sto) KTH (Sverige)Mat 27 % 24 % Förbrukningsv 2 % 3 %Hushållstjänster 2 % 3 %Kläder/Skor 6 % 2 %Möbler 5 % 0 %Hälsa/sjukv 1 % 0 %Transporter 16 % 32 %Rekreation/Fritid 25 % 21 %Bostad 16 % 16 %

Konsumtionsvanorna styr användningen av energi och utsläpp

av CO2• Hög inkomst ger större utsläpp• Bostadens storlek och uppvärmning • Singelboende kontra flerpersonershushåll• Vegetarisk kontra animalisk kosthållning• Semestervanor flyg eller tåg• Egen bil kontra bilpool eller buss/tåg • Fritidsbostad och båt



Webb-baserad studiecirkel med träffar under 16 månader

•Sex etapper/ teman (3 mån)•Böcker /länkar•Frågor/uppdrag•Tävla mot sig själv•Diskussioner•Seminarier/workshop•Studiebesök

•Internet•Brev•SMS•Telefon•Träffar•Dvd•Dokumenta- tion

OK OK OK OKLivsmedel Energi&Ekonomi

OK OK

Egen bil - NEJ Egen bil - JASamåkning, bilpool, hyrbil, taxi Egen bil, helst ny varje årÅka tåg FlygaEtanolbil, biogas, hybrid Vanlig bensinbil Biogasbil EtanolbilSmåbil Stadsjeep (CUV)Cykel och promenad BilUpplevelsesemester Flyg- och bilsemester


Flygresor släpper ut mycket växthusgaser

Hållbara / medvetna val Omedvetna val


Ställ bilen under milen! Håll igång din gamla bil, kör mindre och håll hastigheten

Äga bil,1500 milVolvo V 70, 210 g

Äga ”snålbil”,1500 mil, 110 g

Hyra bil och bilpool,750 mil, 110 g

Buss, tåg, T-bana400 mil, 40 g

3150 kg + 900 kg =

1650 kg + 900 kg =

750 kg CO2

160 kg CO2

Cykla, promenera0 g 1 kg CO2

2550 kg CO2

4050 kg CO2

En miljöbil, enligt definition för premie, reducerar CO2-utsläppen från medelbilens utsläpp från 1,8 kg till 1,2 kg per mil. Mao en minskning med 0,6 kg per mil.

Källa Toyota.Genomsnittsbilisten kör 1500 mil per år. Med en miljöbil reduceras utsläppen av koldioxid med 900 kg per år.

En ny ”miljöbil” måste köras 16500 mil (11 år) innan den reducerar

dina utsläpp !


En nytillverkad bil släpper ut 10.000 kg vid en produktlivscykelanalys.


All tvätt i 40 grader Separat- kemtvätt eller vittvätt 60 graderKompakttvättmedel-miljömärkt Bulktvättmedel utan märkning, stora paketCentrifugering Torktumla Duscha BadkarSparventiler för vattenkranar Spola bort varm- och kallvattenHandkraft Batteridrivna leksaker, pennvässare Uppladdningsbara batterier EngångbatterierGeneratorcykellyse BattericykellyseHyra / redskapspool Egna specialverktygÄkta stearinljus ParafinvärmeljusGrillkolständare Tändvätska för grillningElavtal med elbolag Tillsvidarepris med elbolagVanlig korkskruv Elektrisk korkskruvGrenkontakt med strömbrytare Standby-läge Enkel lamparmatur Lamparmatur med transformatorPelletspanna och solfångare Direktverkande el eller oljepannaGrön miljömärkt el Vanlig el

Att bo dyrt eller ekonomiskt med små utsläpp?

Hållbara /medvetna val Omedvetna val

Kontoret och klimatet - SIPU

Det går åt 1800 kg råmaterial för att tillverka en 24 kilos dator !

.

• 500 kg olja• 22 kg kemikalier• 1500 kg vatten

= 1000 kg växthusgaser

Trämaterial Plast och betongTätningslister av ull,lin eller hampa Tätningslister av PVC eller siliconTräfiberisolering som Ekofiber Glasfiber, stenullsisoleringTrägolv PlastmattaKlinkers, kakel PlastmaterialPapperstapeter Vinyl / PVC-tapeterLinoljefärger, alkydfärg-vatten Latex, akrylat- och alkydfärger

Polypropenledningar för vatten Kopparledningar



Att bygga och bo i friska hus med små utsläpp!


Färska livsmedel Smak- och aromförstärkta produkter Göra egna pannkakor Färdig pannkakor Välja egna matråvaror Hel- och halvfabrikatVäxtprotein, baljväxter bönor, nötter KöttproteinEkologisk matvaror Industriproducerad transportmatMatoljor raps/linfröolja som matfett MargarinSvenska äpplen Argentinska äpplenViltkött Nöt- griskött och kycklingköttSvenska äpplen/frukter BananerKRAV-bananer Konventionellt odlade bananerSill, strömming, sej, makrill, insjöfisk Torsk, odlad lax, räkor, ål, tonfiskKustfiske, insjöfiske DjuphavstrålningSvenska frukter Tropiska frukterNärodlade färska livsmedel Transportmat + Vitamin- och kosttillskottFärsk vitkål, rotfrukter Isbergssallad, gurka och ”vintertomater”Säsongsanpassat FlygimporteratFrilandsodlat Växthusodlat

Matproduktionen ger stora utsläpp


Närproducerat, ekologiskt, säsong Globalt Reparera, hyra, köpa second-hand Alltid köpa nyttNytta/behov Begär och identitet gm konsumtionKvalitet, design, funktion Märkesvaror, mode, trenderRättvisemärkt, ekologiskt, miljömärkt Barnarbete osäkert socialt ansvarAnpassning och omställning Leva som vanligtOkomplicerat KompliceratNäringsriktig mat Utfyllnadsmat Mer tid Stress och ohälsa

Båt- och lastbiltransporterat Flygtransporterat



Med sunt förnuft kommer man långt !

Kan man konsumera sig till en hållbar livsstil ?


Samma livsstil-Teknik- Råd - Tips

- Begär

- Leva som vanligt- Ohälsa

Ändrad livsstil - Etik-Attityd/ identitet, (Hur man förhåller sig till sin konsumtion)

-Behov/nytta

-Anpassning, Omställning-Mer tid, mindre stress

Det går att välja medvetet och koldioxidsnålt!

•Raps-,solrosolja 2,0 Smör 4,4•Vitkål 0,1 Isbergs, tomat 10,0•Lax,vild 3,4 Lax, odlad 4,2 •Strömming 1,2 Torsk beredd 8,5•Hårdost, Grevé 10,0 Mjölk 1,0•Havskräftor, bur 11,0 Havskräft, trål 32,0 •Äpplen (svenska) 0,1 Äpplen(Nya Z) 0,46 •Morötter 0,2 Gurka (växth) 4,5•Kyckling 2,5 Nötkött 14,0•Bordsvatten(flaska) 0,2 Kranvatten 0,05


Källa: SIK

Kg/CO2 per Kilo Kg/CO2 per Kilo


Det viktigaste är att göra det medvetna valet!

Ris6,4 kg

Pasta1,2 kg

OskaladPotatis0,2 kgPommes

Frites1,3 kg

Potatis är sveriges mest besprutade gröda - Eko eller

konventionell ???

Kontoret och klimatet - SIPU

Bintje, King Edvard

svensk

Princess, Dittasvensk

Ekopotatiseuropeisk

Ekopotatissvensk

Ekopotatisnärodlad


Ekologiskt producerat bröd och pasta släpper ut 20 % mindre växthusgaser

Ekojordbruk Konventionellt jordbruk

540 gram/kg

353 gram/kg

Lamm

58gram/kg

Lamm

100 gr

+ Lägre energiförbrukning+ Bättre jordstruktur+ Mindre skogsskövling+ Mindre lustgas+ Större kolsänka

- Mer mentangas- Lägre avkastning PASTA

PASTA

Sju gånger mer växthusgaser mellan två likvärdiga maträtter för 50 kr!

Låga utsläpp (kg) Höga utsläpp (kg)

Pasta 0,49 Ris 0,78Vilt 0,35 Torsk 5,2Vitkål 0,11 Tomater 0,77Summa CO2 0,95 kg 6,8 kg


Annika –Carlsson Kanyama KTH/FOIMeny Tools Naturvårdsverket, 2007


Vad vill du dra ned på för att halvera dina 2000 kg CO2-utsläpp från mat?

Potatis, ris, pasta… 4% = 66

Smör, olja, ägg. 2 % = 39 kg CO2

Vatten, läsk, kaffe..6% = 99

Fisk, skaldjur…. 5 % = 86

Öl, vin………….. 7% = 139

Sötsaker, bär, glass. 6% = 108

Gris, lamm etc.. 11% = 195

Mjölk, övrig mjölk... 8 % = 149

Hårdost, mjukost 10 % = 176

Rotfrukter, gröns.. 12% = 215 kg CO2

Nötkött……..21 % = 385 kg CO2

Såser majonäs salt..1 % = 25 kg CO2

Bröd, gryn, mjöl.. 6 % = 105

Källa: SCB


”Ät koldioxidsnålt – ät längre ned i näringskedjan

7 x Fullvärdigtsojaprotein

4 x Fullvärdigtsojaprotein

2 xFullvärdigtsojaprotein

Bönor Linser ÄrtorSvamparSojakakorNötterSojamjölk etc

1 XTofuSojaBönost

4 xFullvärdigt sojaprotein

Odlad lax


Det är skillnad på proteiner och proteiner och utsläpp !

1 kg CO2Rådjur- och

hjortkött, vildsvin

2,1 kg CO2Får- lamm, höst

svenskt

2,5 kg CO2Älg- och kycklingkött,

4,8 kg CO2 Griskött

6,2 kg CO2 Får- lamm, vår

svenskt

14 - 25 kg CO2 Nötkött


Den industriella matproduktionen kräver allt mer fossil energi!

•Allt mer processad•Mer komplicerad •Fler tillsatser (Konsistens, Smak, Hållbarhet) •Allt mer artificiell (4500 arom- ämnen, 13 sötningsmedel, 316 E-nummer/livsmedelstillsatser)•Allt mindre näringsämnen

Boken ”Den hemliga kocken”

av Mats-Eric Nilsson


Kommer kampen att stå mellan livsmedel och bränsle?

TrävarorPappersmassaBiomassa-Gran -Furu-Poppel/Salix

Skogs- och jordbruksmark, vatten, biologisk mångfald

Livsmedel-Majs-Sockerrör-Vete-Palmolja Biobränsle

-Etanol-Metanol-Biodiesel-Dme-Ved,uppvärmning


Vad innebär en omställning till ett ekologiskt hållbart jordbruk?

Johanna Björklund, CUL (Centrum för uthålligt jordbruk) inom SLU i Uppsala

- Minskade skördar med 30 %- Omställning tar 10 -15 år (på 70-talet 6 år)- Småskaligt… inte större arealer och jordbruk!- Recirkulation av fosforn i jordbruket- Både köttdjur och grödor (Vilka djur hade vi för 60 år sedan i jordbruket?)

Boskapsskötseln förorsakar de största utsläppen av växthusgaser i världen 18 %

- Köttindustrin exkl metan och lustgas CO2 9 %- All världens motortrafik, inklusive flyget. CO2. 7 %- Fraktfartyg 3 - 6 %- Animalisk produktion på 26 procent av den isfria jordytan . + odling av djurfoder- 70 procent av den ursprungliga regnskogen i Brasilien har redan skövlats Rapport från FN:s Food and

Agriculture Organization den 29 november 2006.



Hur disponerar du din personliga till-delning av utsläppsrätter – 3.500 kg per år

Livsmedel Nötkött: 360 kgGriskött: 140 kg Mjölk: 151 kg Ost: 141 kgGrönsaker växthus: 167 kgSötsaker, glas, läsk etc: 107 kgÖl: 104 kg

S:a 1170 kg

,

Rekreation/kulturFlyg Thailand t o r ….. 3200 kgFlyg till London t o r ….. 780 kgMotorbåt 50 tim á 30 liter/tim 4720 kgFärre resor till sommarstuga/båt

Bil och transporterVolvo V 70 1500 mil 3150 kgSmåbil 110 g/CO2, 500 mil 550 kgBilpool/Hyrbil, 300 mil 220 kgBuss, tåg, T-bana 40 kg

BostadenUppvärmningTrä/betongIsoleringYtstorlek/persLand / stad


” Vad skönt och varmare - myten ”( +2 grader)

” Miljöbils - myten”(87 milj tunnor olja -1 milj etanol)

” Biobränsle- myten” (biomassans tillväxt per år)

” Transport- myten” (14 % inkl flyg och båt)

Vad är sant och vad är falskt?

” Klimatanpassnings- myten” (Omställning)

” Det spelar ingen roll vad jag gör - myten” (Det gör det visst! 30 - 40 %)

” Den svenska elmyten” (kol - el i Sverige 3 % - EU 40 %)


Hur stora är våra utsläpp av växthusgaser?

Världsmedborgaren 8,1 ton FNs Klimatpanel, IPCC 2007

En globalt hållbar nivå är 1,6 - 2 ton

5,9 ton Naturvårdsverket (Enbart CO2)

Svensken

7.0 ton7.0 ton Konsumera Smartare faktiska inköp (v-profilmätning) 5,4 ton Konsumera Smartare faktiska inköp (v-profilmätning) 5,4 ton +Samhällets utsläpp via skatten, 30 % 1,6 ton, exkl. metan- och lustgas+Samhällets utsläpp via skatten, 30 % 1,6 ton, exkl. metan- och lustgas

7,4 ton Naturvårdsverket (Inkl andra växthusgaser som metan och lustgas)+ Internationellt flyg+ Internationell båttrafik+ Konsumtion av importvaror

10 ton Konsumtionens klimatpåverkan - Rapport 5903, Naturvårdsverket, nov 2008 inkl metan- och lustgas.

5,81 ton Vid upptag av CO2 från svenska skogar (Naturvårdsverket)


”De totala utsläppen från fossil energi måste börja minska om 10 år- Det räcker inte att bara minska ökningen!” Anders Wijkman, EUs talesman

i klimatfrågor ,2008

• Halvera den globala utsläppen till år 2050• Detta kräver en minskning på 80-90 % i de rika länderna inkl EU


• Växthusgasminskning till 2020: - 30% (-20%)• Höj energieffektiviteten 20% till 2020• Öka andelen förnybar energi i energimixen fr 8,5% idag till 20% 2020• Öka andelen biobränslen till 10% 2020• Tuffa CO2-krav på nya bilar • Reformera ETS (utsläppshandel)• Öka energiforskningen + Teknikplattformar• Climate Change Alliance – del av biståndet• Tekniksamarbete med Kina, Indien m fl

EUs beslut från den 9/3 2007


Hur ska vi klara att minska växthus-gaserna med 80-90 % till år 2050?

1. Teknik: A. Tillförsel och omställning till förnybar energi? Sol, vind, vatten, biobränsle

Teknik: B. Effektivisering, anpassning och omställning till ett samhälle med mindre energi?

2. Lagar och förordningar, lokalt (Sveriges kommuner), regionalt (EU) och globalt (WTO, FN) Kvotering av körsträcka med bil? Individuell flygkvot? Ransoneringssystem? Ekonomiska styrmedel: Utsläppsrätter för näringslivet, Skatter, Personliga utsläppsrätter? Trängselavgifter? Greenhouse Development Rights, SEI, J Rockström

3. Etik, beteende och kunskaper: Tänka, göra och välja koldioxidsnålt i vardagen. Miljömärkning av koldioxid, (råvaror, transportsätt, flyg, båt, lastbil, Ursprungsmärkning. (Innehåll, avstå, byta upp sig)Sunt förnuft!!4. Mental klimatanpassning och omställningVara förberedd och förstå vad som händer och varför.

5. Marknadsekonomin? (Tillgång och efterfrågan)Ju högre pris på råolja desto mer energi och dolda utsläpp i produkten/tjänsten. Detta regleras med ett HÖGRE pris på exempelvis livsmedel.

6. Kolsänkor, kompensationChar coal, SkogsplanteringCSRCDM och JIClean Development Mechanism (CDM) Gemensamt genomförande – Joint Implementation (JI), FN:s ramkonvention om klimatförändringar


Greenhouse Development Rights - minskade utsläpp enligt grundprinciperna i FN:s klimatkonvention

Minskning iSverige och utomlands!!

- Rätten till utveckling för länderi Syd är kärnan i GDR.

- Sveriges verkliga ansvar dvs. inkl nettoutsläpp av CO2

- Sveriges andel är 0,51 % av den globala totalen 2010(USA 33 %, EU 27 %, Japan 7,8 % Kina 5,5 % Indien 0,5 %

- Årlig klimatskatt 4,3 miljarder USD= 424 USD per person

- Sverige måste minskamed 122 % jmf 1990 års nivå

MinskningSverige

122 %


Hur kan vi minska mängden historiska utsläpp och fånga in koldioxiden?

Kostsamma high tech - lösningar finns: -återföra CO2 tillbaks det i tomma oljekällor, -omvandla CO2 till kalksten

Smarta, enkla billiga lowtech - lösningar finns:-göra träkol av växter som blandas ned i jorden Char coal – metoden, beprövad sen 1000-tals år

Vanlig jord i regnskogen

Terra Preta, jord i regnskogen med iblandad träkol

ww

w.te

rrap

reta

.bio

ener

gylis

ts.o

rg/c

harc

oalu

ses


Träkolslagring återställer vår jordbruksmark, möjliggör ekoodling och finansieras av inbetalda utsläppsrätter

[email protected] Günther http:www.holon.se/folke

System overview

FG

Växthusgaser i atmosfären

Träkol

Finansfond för CO2 (utsläppsrätter)

Mat

Värme

Urin

Kol och näring förbättrar

jorden

Förbättrad växtkraft

Växter industrihampa, biomassa,elefantgräs

Biomassabränns till

träkol

FörbränningsgasH, CH, CO, biodiesel

Sol


Hur tänker och agerar hushållen efter tre år?

.

Hur såg det ut?- Annonsering efter hushåll- Växthusgasprofil nr 1 -Djupintervju ”mat&kläder”- Attitydundersökning nr 1 om uppfattningar och livsstil

Dialog-Webbaserad studiecirkel-Konsumtion i vardagen /levnadssätt-Frågor/uppdrag-Seminarier/workshops

Utvärdering/Slutsatser-Växthusgasprofil nr 2-Djupintervju nr 2 ”Den stora utmaningen”- Attitydundersökning nr 2

-Lena Israelsson-Fredrik Warman-Bosse ”Bildoktorn” Andersson-Annika Carlsson- Kanyama-Katarina Bjärvall-Mats Johansson -ekobonde

- För- och eftermätning av växthusgasprofilen- Attityd- och beteendestudier - två tillfällen- Enkätundersökningar av livsstil och attityder - två tillfällen

- Några nyckeltal• Ändrat köp- och vardagsbeteende• Tänka och göra ”koldioxidsnåla” val• Mer tid, mindre stress och bättre hushållsekonomi• Mindre el, värme och transporter• Köper varor av bättre kvalitet, längre livslängd• Förstå, varför och vad vi alla behöver göra för att ställa om till ett fossilbränslefritt samhälle


Hur tog vi reda på om hushållen om hushållen skulle lyckas?

Hushållens utsläpp har minskat med 22 %, vilket motsvarar 1098 kg per person!

- Från ett genomsnitt år 2006 på 4964 till 3866 kg per person år 2008- Minskningen varierar från plus 27 % till minus 45 %- Största minskningen från rekreation inkl flyg- Fler familjemedlemmar, barn, sambo- Största ökningen – köpt en miljöbil, flygresa- Utsläppen från indirekt dold energi (produkter) är 3-4 gånger större än direkt energi (bränsle)- Klimatångesten minskar när man GÖR NÅT själv- Hushållen upplever att man kan göra mycket själv

Medborgarna kan minska utsläppen med 40-50 %, men senbehövs det tuffa politiska beslut!

1. Kraftfulla politiska beslut inom EU och globalt

2. Målkonflikt mellan CO2-utsläpp och ekon. tillväxt

3. Medborgarna inte omedvetna, men oansvariga...

4. Livsstilsförändring börjar med handling, att GÖRA NÅT- inte enbart information

5. Återkoppling på det man gör, viktigt (Smarta Steg)

6. Mental klimatanpassning och omställning

7. Männen släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som kvinnor!!8. Det är inte för sent!


Deltagarna tycker projektet varit lyckat och är nöjda – sex framgångsfaktorer

1, Hushållen var motiverade och engagerade2. Projektet lyft många aspekter av ett komplext område3. Upplevelsen att man kan göra mycket själv och inte vänta4. Se samband mellan produktion och den egna konsumtionen och utsläppen 5. Uppmuntrande och stärkande att träffa likasinnade6. Viktigt med en eldsjäl för att känna sig trygga och motiverade


- Ett femtontal rapporter och samarbeten med departement, politiska partier, universitet och högskolor.

- Medverkat i ett 30-tal seminarier, konferenser och workshops med över 4000 åhörare.

- 140 artiklar och inslag i radio, tv och tidningar, under tre år - 34 hushåll har medverkat - miljoner läsare och tittare!

Konsumera Smartare har varit opinionsdrivande i klimatfrågan


Under 2007Centerns ungdomstidning jan 07,Energivärlden, mars 07. SR, Radiointervju P4- Före tre, febr 07 Stockholms Fria Tidning, febr 07 Vetenskapsmagasinet nr1 Svt, april 07, repris tre gångerKunskapskanalen Vår natur Svt april 07 Vetenskapsmagasinet nr 2, Svt april 07, repris tre gånger DN helsida och första sida, löpsedel, mars 07, Artiklar och inslag i Tidningen Stockholm City, Sveriges Natur, artikel om mat, mars, Studentradion i Uppsala, Gröna Draken, SR Studio Ett med direktsändning från Kulturhuset, TV 4, Lokalt, direktsändning Svt 24, seminarium Konsumentföreningen Stockholm, 30 min 4 repriser Tidningen C från Centerpartiet. Innerstadspress i Stockholm helsida i 4 editioner maj 07,TV-inslag i Svt Aktuellt juli 07, Pressreleaser för matmässan i Gbg sept 07. SNF Konsumera Smartare i broschyrmaterial och på nätet om mat och klimat, sept 07Veckomagasin finskt , reportage, nov 07 VLT- tidningen, Västerås, nov 07, Svt Agenda december 07, Svt Aktuellt, chatt efter program dec 07, Showcasing Europès – best energy solutions, Catalogue for partners, Svt Vetenskapsmagasinet årskrönika, två inslag dec 07, mdfl

130 artiklar och inslag i radio, tv och tidningar, drygt 2 år - 34 hushåll med


Inbjudan till seminarium med Hans Rosling den 9 december kl 14.15 på Svt

Du inbjuds till Studio 2 och en spektakulär föreläsning med Hans Rosling professori global hälsa.

Seminariet pågår under en timme.

Är du intresserad? Maila till: [email protected]


Svt Interaktion söker samarbete med universitet och högskolor!

http://blogg.svt.se/psl/

PSL> Jag fängslade honommed handklovar (men

slogs inte) > Gåvan 1: Skärseld av

Nick Tosches > PSL vecka 49: A Camp

och Elton John > Hultsfred 2009:

Winnerbäck-festivalen

> Gåtan #48 > Hej Internetkonsument:

Normal Man Fanzine > Weekend-tips: ColossalYes, Dungen, Fucked Up

och Metronomy > Musik Med: Parker Lewis

> Vecka, år, listor... > CHOCK! Inte bara Fleet

Foxes på Mojo-listan

“SvT gör en spets satsning och utvecklar en klimatsajt för webben inom energi, ekonomi och ekologi.

Klimatsajten “omställningen” kommer att bli en egen liten "TV-kanal" i det stora Svt, som för dialog med besökarna.

Klimatsajten vill ge fotfolket och människorna som arbetar för en omställning av vårt samhälle en röst. Denna spetssatsning på klimat- och omställningsproblematiken inom SvT kommer att pågå i ett första steg 2-3 år. “

Redaktion och arkiv och ett nytt sätt att kommunicera klimatfrågan”


”Den rätta vägen finns inte men börjar man gå blir den”

Oren Lyons indianhövding för Onondagasstammen, rådgivare till FN och Vita Huset (Clinton)

Tack!!Martin Saar

Författare och klimatcoachkonsumerasmartare.wordpress.com

073 5600819


Att tänka, göra och välja koldioxidsnålt kräver en stabil grund

6. Naturlagarna , termodynamikens 1:a och 2: huvudsats

5. Det Naturliga Stegets Systemvillkor

4. Enkla tumregler

1.Utbyte2.Innehåll3.Försiktig


Kan man säga att vi äter olja?

sill inlagd 2520

fiskpinnar 2520

strömming 1680

laxfilé 6720

sejfilé fryst 4200

torsk 8400

tonfisk konserv i vatten utan lag 3700

Produkt Gram CO2 per kilo Gram/CO2Produkt

Annika –Carlsson KanyamaMeny ToolsNaturvårdsverket

gris kasseler 3640

varmkorv 3220

hjortstek 840

leverpastej 3220

lammstek rå 6410

nötkött filé rå 12600

kyckling filé 2940


Slutrapport på Konsumera Smartare - juni 08

- Tertial- och årsrapporter för KLIMP och Miljömiljarden- Questionairies till Sustainable Energy Europe 2005-2008, 3 ggr per år- Djupintervju om kläder och mat, M Jensen GbG Universitet, delrapport 1 klar maj 07. Ny

intervju av 20 hushåll om hushållens beteendeförändring med rapport, mars 08- Attitydundersökning av hushållen, delrapport klar juni 06. Ny undersökning jan 08 med

rapport april 08.- Elmätning STEM, en delrapporter klar, slutrapport mars 08- Rapport om Klimat- och jämställdhetsfrågor från Miljödepartementet, klar maj 07- V-profilmätning av 37 hushåll. Delrapport klar mars 07. Andra mätningen klar mars 08

.


270ton

Tillverkningav

handelsgödsel

240ton

90ton

Kväveförlusterfrån marken

(lustgas)

Dieselolja tilltraktorer och tork

En gård släpper i genomsnitt ut 600 000 kg växthusgaser


Nu stiger livsmedelspriserna snabbt över hela jorden !

.

The Guardian 3 /11 2007

De globala matreserverna är de lägsta på 25 år och kommer att så att vara många år

Källa: UN Food and Agricultural Organisation (FAO).

Matpriserna har stigit med: - 18% i China, - 13% i Indonesien och Pakistan-10% eller mer i Latin Amerika, Ryssland och Indien

Priset på:- Vete har fördubblats 200 %- Majs 50 %- Ris har stigit med 20% m

Vi eldar fem tunnor olja för varje ny som vi hittar

Tidigare upptäckta fyndigheter

Kommande upptäckter

Produktion av olja


”Den första generationens etanol är en återvändsgränd! ”

Leif Gustavsson, Professor i ekoteknik på Östersunds högskola- oktober 2007

1. Inte vete för tillverkning av etanol, utan energiskog, poppel/salix2. Bioenergin är kostnadseffektiv för el och värme. men inte etanol3. Metanol bättre än etanol

Enkätundersökning via webben.....


Hur långt har du till närmaste station eller hållplats för kollektivtrafik?

0% 25% 50% 75% 100%

Mindre än 100 m

200 m

500 m

1000 m eller mer

Man Kvinna

53 livsstilfrågor och fakta om hushållen:

-Egen bil, transporter-Matinköp, tillagning-Tvätt, begagnat-Livsstil och en ökad växthuseffekt-Varför och hur man vill bidra till projektet

......av 72 hushåll

Oljetoppen får allvarligakonsekvenser

• ”En global oljetopp är oundviklig; endast tidpunkten är osäker”.

• ”De ekonomiska konsekvenserna blir allvarliga”

• ”Åtgärder för att mildra effekterna måste börja minst tio år innan oljetoppen för att få avsedd effekt.”

• ”Åtgärderna måste sättas in med maximal skala och hastighet - ett ”Crash-program”.

Hirschrapporten 2005

Dr Robert Hirsch har på uppdrag av DoE, USA Department of Energy, undersökt vad som krävs, för att parera konsekvenserna av ”Peak Oil”


Livsmedelsproduktionen avtar i världen!

1.Brist på fosfor och kvävegödsel- energipriset?2.Brist på vatten?3.Urlakade jordar och erosion?4.Konkurrens om jordbruksmarken? (Bränsle i stället för livsmedel?)


”Det är för sent att hindra uppvärmning på jorden, det handlar om att plana ut kurvan”Per Holmgren tv-meterolog, intervju med Södermanlands-Nyheter, 24/9 2007

Vad kan man göra?-Bli en medveten konsument, spara energi, använd förnybar energi -Välj närproducerade, ekologiska livsmedel och ät mindre kött-Åk mer kollektivt-Vi måste ställa om samhället inom 10-30 år. -Här i Sverige handlar det om att förbjuda inrikesflyg och diesel- och bensinfordon

konsumera smartare neutral 11 nov 08

Documents