www.infrastrukturkompetens.eu

2

Projektets syfte

Projektet Skandinavisk InfrastrukturKompetens (SIK) syftar till att ta fram kompetenskrav i syfte att ytterligare underlätta för rörligheten över de nationella gränserna med avseende på infrastrukturbyggande.

SIK projektet eftersträvar, som del i detta syfte, att ge förslag på gränsöverskridande system som säkerställer att den individuella behörigheten på arbetsplatserna uppfyller de krav som beställaren har satt.

Ambitionen är att behörigheterna skall vara giltiga såväl inom beställarorganisationerna som inom andra organisationerna knutna till anläggningsbranschen så att de kan utveckla till en branschstandard i beställarens kravspecifikation.

3

Dagens frågor

Vilka krav bör branschen ställa för att säkerställa att projektdeltagare har rätt rätt kompetens för att säkert utföra projektuppgifter?

Vilken kompetens är viktig för beställare, entreprenörer, konsulter?

Hur kan man testa att individen besitter tillbörlig kompetens?

4

5

Kompetens

Målsättningen med rapporten är att sprida slutsatserna som framkommit av arbete gällande kompetens.

Som en del i att skapa en förklaring till säkerställande av kompetens genom certifieringen innehåller rapporten även förtydliganden av delar i den framtagna kompetensmodellen.

6

Begrepp om kompetens

Kunskaper - förståelse för principer, teorier och praxis.

Färdighet - förmåga att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet

Kompetens - förhållningssätt - värderingsförmåga att använda kunskaper och färdigheter

FysiskaFärdigheter

KunskapUtbildning

BeteendeAtferd

Kompetens

Kompetens

7

FysiskaFärdigheter

KunskapUtbildning

Beteende/Atferd

Övriga krav

ex. Hälsa

Behörighet

Kompetens

Behörighet

8

9

Mätbarhet

Hur mäter man kompetens och behörighet?

Kompetensgruppen

Kompetensmodellen

10

KompetensmodellNivå Namn Beskrivning Exempel på aktiva verb

Nivå 4 Rutinerad Har helhetsperspektiv kan identifiera, formulera, analysera, planera, värdera och lösa problem samt utföra komplexa uppgifter.

Kan identifiera problemställningar, planera och utveckla. Kan omsätta och tillämpa kunskaper i komplexa situationer. Förbereda för grundläggning.

Nivå 3 Erfaren Kan planera för sitt delområde, utföra samt identifiera resurser för specialiserade arbetsuppgifter. Kan lösa sammansatta problem inom området.

Kan värdera, bedöma, omsätta och tillämpa kunskaper i olika sammanhang där inte alla parametrar är givna. Kan utföra arbetsuppgifter under realistiska förhållanden. Kan lösa sammansatta problem. Dränera området.

Nivå 2 Förtrogen Kan välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller, material, verktyg och metoder inom området.Kan följa instruktioner och utföra definierade praktiska och teoretiska uppgifter inom givna tidsramar.

Förstå, redogöra, återge och förklara fakta kan

utföra uppgiften utan handledning i enkla konkreta situationer. Gräver ett dike

Nivå 1 Grundläggande Kan välja och använda information med hjälp av anvisade metoder, verktyg och material.

Kan återge fakta, kan följa instruktion.

Transportera överskottsmassor.

EQF, NQF (European qualification framework)Nivå 1 motsvarar NQF Nivå 3Nivå 2 motsvarar NQF Nivå 4Nivå 3 motsvarar NQF Nivå 5Nivå 4 motsvarar NQF Nivå 6

11

Olika sätt att testa kunskap• Kurs • Examen• Certifikat• 3é-parts certifikat ISO 17024

12

Vilken kompetens bör testas

Fackmässighet/Fagebrev

Projektunika beställarkravTRV, JBV, SVV

Generella beställarkrav

Branchen

Kontrolleras genom tredjepartsceretifikat

Kontrolleras genom yrkesbevis

Kompetens investeringsgruppen

13

Kompetens investeringsgruppen

14

Signalteknisk säkerhetsgranskareSignalsäkerhetskontrollantSignalteknisk ibruktagandebesiktningsmanVäxelkontrollant(AFC.34, UUC.322)

Behörighet enligt BVF 544.94001 "Teknisk säkerhetsstyrning. Arbete med signalanläggningar”.Behörighet för signalsäkerhetskontrollant. BVS 544.94008Behörighet för signalteknisk säkerhetsgranskare. BVS 544.94007Behörighet för växelkontrollant. BVS 544.94010Behörighet för signalteknisk ibruktagandebesiktningsman. BVS 544.94009

Roll

15

SIK

Roll

Arbetsuppgift

Del moment

IPMA

Kompetensområden

Kompetenselement

Del-element

Jägare

Jägare (generell jägarexamen)Säker vapenhanteringÄlgjakt (kontra småvilt)Avlägga högviltsprovFälla älgen på accepterat sättKallaiberRätt klädsel Vetskap om älgens fysik

Hur kan kompetens mätas

Att mäta kompetens, vilken nivå?

16

Roll Gitarrist Jägare (Jaktlicensen)

Arbetsuppgift Spela gitarr Älgjakt (Högviltsprov)

Delmoment Spela sologitarr Skjuta älg (Lokala krav)

Spela kompgitarr Slakta älg

Krav / provfråga K – Ange c ,d e, f, g, h, a –dur och moll skala

K – Ange vilka toner i andra tonarter som kan spelas i ett dur respektive moll ackord

F - På elgitarr spela respektive tonart c ,d e, f, g, h, a dur och moll skala från hög till låg ton på 5 sek

B – Förklara varför en sologitarrist ska kunna improvisera i skalorna

K - Kunskap om djurets anatomi K - Ange djurets dödliga

träffområdenK – Vilka risker finns när man

skjuter.F - Med älgstudsare , från minst

200 meter träffa inom en cirkel av diametern 20 cm

B – Förklara anledningen till att man bör skjuta hjärt/lung-skott

17

Bryta ned roll till delmoment

A F G H I J KC D E

1 A+B

B

2 A+C+D

3A+B+E+G

4 B+C+F+I

5A+E+H+I+J+K

1 1+2+3+4+51+3+4

Roll/funktion

Arbetsuppgift

Delmoment, Kritiska delmoment

Kompetens diskussion

18

SIK

Roll

Arbetsuppgift

Del moment

IPMA

Kompetensområden

Kompetenselement

Del-element

Jägare

Jägare (generell jägarexamen)Säker vapenhanteringÄlgjakt (kontra småvilt)Avlägga högviltsprovFälla älgen på accepterat sättKallaiberRätt klädsel Vetskap om älgens fysik

19

Tillvägagångssätt säkerhet väg

4. Rutinerad

3. Erfaren

2. Förtrogen

1. Grundläggande

20

Kompetens

Utbildningsplan

X timmar

Utbildningsplan

X timmar

Certifiering (test)

Kalle Andersson Certifierad

Certifiering (test)

Kalle Andersson Certifierad

Kompetensbeskrivning Verifiering av kompetens

och färdigheter

ErfarenhetskravErfarenhetskravErfarenhetskrav(objektsspecifikt)

Berörs ej

Erfarenhetskrav(objektsspecifikt)

Berörs ej

FysiskaFärdigheter

KunskapUtbildning

BeteendeAtferd

Kompetens

Väg/Järnväg

21

Norge

Väg

Järnväg

Sverige

www.infrastrukturkompetens.eu

23

24

Gränshinder

Gränshinder identifieras i enlighet med Nordiska ministerrådets definition som

"varje hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar människors möjligheter att verka över de nationella

gränserna".

25

Gränshinder

"varje hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar

människors möjligheter att verka över de nationella gränserna".

• Öppnar upp för identifikation av gränshinder av olika

karaktär och kan relateras till allt från ekonomiska, tekniska, administrativa, juridiska, kontraktsmässiga eller produktionsstyrningsmässiga hinder som minskar rörligheten för individer och organisationer över nationsgränserna.

• Öppnar upp för de gränshinder som beror på att offentliga myndigheter tolkar regelverk olika eller har administrativa rutiner som försvårar för affärer eller arbeten över gränserna.

26

Gränshinder

"varje hinder som omöjliggör, försvårar eller begränsar

människors möjligheter att verka över de nationella gränserna".

• Formella gränshinder: beror på att ländernas lagar och

regelverk inte fungerar optimalt tillsammans

• Informella gränshinder: beror på bristande eller svårtillgänglig information.

27

Gränshinder – framtagande av frågeformulär

De frågor som tagits fram för identifiering av gränshinder har sin grund i litteratur med fokus på hantering av gränshinder på den nordiska marknaden:

• ”Gränshinder och gränshinderslösningar” (Tillväxtverket, 2012)

• ”Sveriges handel med Norge – grannhandel med förhinder” (Kommerskollegium, 2013)

• ”TemaNord (rapport 2009:575)”

Samt genom samarbete med Grensetjänsten, Gränskommittén, SIK-projektets pilotgrupper, Statens vegvesen, Jernbaneverket och Trafikverket.

28

Modeller för hantering av gränshinder: Tillväxtverket

29

Modeller för hantering av gränshinder: Kommerskollegium

30

Modeller för hantering av gränshinder: Grensetjänsten

31

Gränshindermöte i Morokulien 9 april 2013:

Möte med Grenstetjänsten, Jernbaneverket, Gränskommittén, Statens vegvesen och Trafikverket för diskussion kring hur gränshinder identifieras och hanteras.

Under detta möte framkom att Gränskommittén använder sig av följande frågor för identifiering av gränshinder:

• Vad är gränshindret?• Vad är orsaken till gränshindret?• Vem drabbas av gränshindret?• Vem äger gränshindret?• Finns det lösningsförslag till gränshindret?• Hur viktigt är det att vi löser gränshindret?

Baserat på dessa frågor samt tidigare modeller har ett frågeformulär för SIK tagits fram.

32

Frågor för identifiering av gränshinder inom SIK:

Sju grundfrågor:

1a) Namnge och b) beskriv gränshindret

2) Är gränshindret formellt eller informellt

3) Vem påverkas av gränshindret

4) Vart vänder man sig för att kunna lösa gränshindret

5a) Hur svårt är det att lösa gränshindret och b) Hur viktigt är det att lösa gränshindret

6) I vilken del av samhället får en lösning av gränshindret mest effekt

7) Vilken status har lösningsprocessen av gränshindret

33

Frågor för identifiering av gränshinder inom SIK:

Fyra frågor för bilaga:

1) Beskriv gränshindret så utförligt du kan

2) Vad för gränshindret med sig för konsekvenser

3) Hur många drabbas av gränshindret och hur stort värde påverkar det (ge gärna exempel)

4) Vad finns det för lösningsförslag på gränshindret

34

Gränshinderidentifikation:

35

Gränshinderidentifikation:

36

Vilka gränshinder bör ligga i fokus

Liten Stor

Stor

Liten

Kräver stor ansträngning att förändra

Lätt att förändra

Effektivitet vid lösning av gränshinder

Komplexitet att lösa gränshindret

Hur svårt är det att lösa gränshindret Vem påverkas av gränshindret

37

Gränssnitt för gränshinder:

38

Gränshinder identifierade inom SIK

• Behörighetskrav. Olika behörighet i Sverige och Norge för att utföra samma arbete. I Norge krävs fagebrev och i Sverige finns inte motsvarande behörighetskrav

• Certifiering. Varierande certifieringar som kretsar kring säkerhetsfrågor mellan Sverige och Norge.

• Framförande av spårgående maskin. Maskiner får inte framföras på spår utan ett transportgod- kännande från respektive nations myndighet. Detta blir särskilt problematiskt vid vinterunder- håll av spår då det i praktiken innebär att snöröjning av spår inte får ske på gränsövergången mellan Sverige och Norge.

39

Gränshinder identifierade inom SIK

• Fagbrev. Olika behörighet i Sverige och Norge för att utföra samma arbete. I Norge krävs fagebrev och i Sverige finns inte motsvarande behörighetskrav. Det enda arbetet som ställs särskilt krav på gällande säkerhet järnväg är spårsvets.

• Signalsystem. Olikheter i signalsystemen innebär att

förväxlingar kan ske. För att undvika detta krävs att individer som jobbar över gränsen måste ha två behörigheter, ett för respektive signalsystem.

• Interna säkerhetskrav. Trafikverket och Jernbaneverket har unika säkerhetskrav på sin personal och på sina arbetsplatser vilket förhindrar fri konkurrens.

40

Gränshinder identifierade inom SIK

• Nationella krav. Rigida kompetenskrav i beställningsförfrågan som hindrar för utländska aktörer att agera på den inhemska marknaden.

• Kultur. Kulturella skillnader mellan Sverige och Norge gällande arbetstider och hierarkier samt organisatoriska strukturer.

• Roller. Roller uppfattas och beskrivs på olika sätt och innehåller olika moment i de olika länderna.

• Begrepp. Olika begrepp används på olika sidor om gränsen vilket kan leda till missförstånd och misskommunikation.

• Språk. Det finns inom vissa arbeten språkliga barriärer som förhindrar möjligheten att jobba över gränserna med särskilda arbetsmoment.

41

Rapporter