kommunstyrelsen 2019-02-06 Ärende 1-9 · sture olsson (m) zahra igal (c) gerhard karlsson (sd)...

KOMMUNSTYRELSEN

2019-02-06

ÄRENDE 1-9

Kommunstyrelsen

KALLELSE Sida

1 (2)

Datum

2019-02-06

Ledamöter Dan Gabrielsson (S), ordförande Karola Svensson (C), 1:e vice ordf. Adam Johansson (M), 2:e vice ordf. Dan Hovskär (KD) Jonas Larsson (SD) Ingvor Bergman (S) Johanna Svensson (S) Ingrid A. Jarlsson (M) Hans Johansson (C) Marita Ljus (SD) Niclas Hillestrand (S) Erik Kyrkander (V) Niclas Fällström (C)

Ersättare Susanne Larsson (S) Wanja Wallemyr (C) Pema Malmgren (M) Vakant (KD) Arild Svensgam (SD) Roger Lundberg (S) Henric Hagberg (S) Sture Olsson (M) Zahra Igal (C) Gerhard Karlsson (SD) Kelesh Hussein (S) Camilla Funke (MP) Debora Josefsson (KD)

Tjänstepersoner Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare

Protokollsjusterare Adam Johansson (M) föreslås

Kommunstyrelsen

kallas till sammanträde onsdagen den 6 februari 2019 klockan 13:00 i Falköpingssalen,

Stadshuset, för att behandla följande ärenden.

Ärende Anteckningar

1. Kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren 2019–2021 och budget för år 2019 Dnr 2018/00504 012 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott § 2/2019 b) Ekonomens och kommunstrategens tjänsteutlåtande c) Förslag till verksamhetsplan

2. Instruktion för kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet Dnr 2018/00366 003 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott § 3/2019 b) Chefen för hållbar utvecklings tjänsteutlåtande c) Förslag till instruktion

2 (2)

Ärende Anteckningar

3. Kompetensförsörjningsplan för åren 2019–2020 Dnr 2018/00503 027 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott § 4/2019 b) Personalchefens tjänsteutlåtande c) Förslag till ny plan d) Nuvarande plan

4. Uppdrag om utveckling av stadskärnan Dnr 2018/00501 210 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott § 5/2019 b) Kommunarkitektens tjänsteutlåtande

5. Aktieägartillskott i Mularps Vind AB Dnr 2018/00506 390 Bilaga a) Kommunstyrelsens arbetsutskott § 6/2019 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Skrivelse från styrelsen i Mularps Vind AB d) Årsredovisning

6. Information om arbetet med budgetförutsättningarna för flerårsplanen för åren 2020–2022 Ekonomichef Magnus Fleischer och ekonom Christoffer Eriksson informerar

7. Val av kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet Dnr 2019/00047 102

8. Delegationsbeslut och anmälningsärenden Dnr 2019/00001 101 Bilaga a) Förteckning

9. Information från Skaraborgs kommunalförbund

Dan Gabrielsson

Ordförande

Kommunstyrelsens arbetsutskott

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

1 (2)

Sammanträdesdatum

2019-01-23

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

§ 2 Dnr 2018/00504 012

Kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren 2019–2021 och budget för år 2019

Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut

1 Kommunstyrelsen antar kommunstyrelsens verksamhetsplan för

åren 2019–2021 och budget för år 2019.

Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018, § 163, om flerårsplan

för åren 2019–2021 och budget för år 2019. I det beslutade dokumentet

framgår de verksamhetsmässiga och ekonomiska ramar som ligger till grund

för kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet år 2019.

Kommunstyrelsen frångår principen i styrdokumentet ”Riktlinjer för

verksamhets- och ekonomistyrning” där beslut om verksamhetsplan och

detaljbudget för kommande år ska beslutas senast i januari månad. Avsteget

från riktlinjerna beror på att det var val till kommunfullmäktige i september

2018, vilket innebar att den kommunövergripande budgeten beslutades en

månad senare än vanligt.

I den föreslagna verksamhetsplanen för kommunstyrelsen har flerårsplanens

övergripande mål varit utgångspunkten. Fokusområden har skrivits fram och

identifierade mål och utvecklingsområden finns med planerade åtgärder.

Verksamhetsplanen beskriver hur kommunstyrelsen ska arbeta för att styra

mot politikens viljeriktning och bidra till en högre måluppfyllelse av

Falköpings kommuns övergripande mål. Uppföljning och bedömning av

måluppfyllelsen sker utifrån en sammanfattande bedömning. De politiskt

tagna indikatorerna är en del av detta.

För att kunna styra effektivt mot målen finns också en omvärldsanalys som

beaktar förändringar i omvärlden som kan påverka måluppfyllelsen för

kommunstyrelsen.

I den föreslagna verksamhetsplanen för kommunstyrelsen finns även en

budget för år 2019. Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna för det

kommande året och ligger även den till grund för verksamhetsplanen

eftersom det ska finnas täckning i budgeten för de åtgärder som verksam-

heten planerar.

Kommunstyrelsens verksamhetsbudget för år 2019 uppgår till etthundra

fyramiljoner fyrahundra tusen kronor (104 400 000 kronor).

Kommunstyrelsens investeringsbudget för år 2019 uppgår till åttiåtta

miljoner sjuhundra tusen kronor (88 700 000 kronor).



2 (2)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


Förvaltningens bedömning

Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen antar

kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren 2019–2021 och budget

för år 2019.

Tjänsteutlåtandet, daterat den 8 januari 2019, har utarbetats av ekonom

Susanne Beijbom och kommunstrateg Catharina Ungh.

Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen

Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

Susanne Beijbom Ekonom 0515-88 50 78 [email protected]

Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan 9 52181 Falköping Telefon 0515885000

www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2)

2019-01-08

KS 2018/00504 012

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren 2019–2021 och budget för år 2019

Förslag till beslut

1 Kommunstyrelsen antar kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren

2019–2021 och budget för år 2019.

Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018, § 163, om flerårsplan

för åren 2019–2021 och budget för år 2019. I det beslutade dokumentet

framgår de verksamhetsmässiga och ekonomiska ramar som ligger till grund

för kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet år 2019.

Kommunstyrelsen frångår principen i styrdokumentet ”Riktlinjer för

verksamhets- och ekonomistyrning” där beslut om verksamhetsplan och

detaljbudget för kommande år ska beslutas senast i januari månad. Avsteget

från riktlinjerna beror på att det var val till kommunfullmäktige i september

2018, vilket innebar att den kommunövergripande budgeten beslutades en

månad senare än vanligt.

I den föreslagna verksamhetsplanen för kommunstyrelsen har flerårsplanens

övergripande mål varit utgångspunkten. Fokusområden har skrivits fram och

identifierade mål och utvecklingsområden finns med planerade åtgärder.

Verksamhetsplanen beskriver hur kommunstyrelsen ska arbeta för att styra

mot politikens viljeriktning och bidra till en högre måluppfyllelse av

Falköpings kommuns övergripande mål. Uppföljning och bedömning av

måluppfyllelsen sker utifrån en sammanfattande bedömning. De politiskt

tagna indikatorerna är en del av detta.

För att kunna styra effektivt mot målen finns också en omvärldsanalys som

beaktar förändringar i omvärlden som kan påverka måluppfyllelsen för

kommunstyrelsen.

I den föreslagna verksamhetsplanen för kommunstyrelsen finns även en

budget för år 2019. Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna för det

kommande året och ligger även den till grund för verksamhetsplanen

eftersom det ska finnas täckning i budgeten för de åtgärder som

verksamheten planerar.

2(2)

Kommunstyrelsens verksamhetsbudget för år 2019 uppgår till etthundra

fyramiljoner fyrahundra tusen kronor (104 400 000 kronor).

Kommunstyrelsens investeringsbudget för år 2019 uppgår till åttiåtta

miljoner sjuhundra tusen kronor (88 700 000 kronor).



kommunstyrelsens verksamhetsplan för åren 2019–2021 och budget för

år 2019.

Beslutet ska skickas till

Katarina Andersson, kommundirektör

Catharina Ungh, kommunstrateg

Susanne Beijbom, ekonom

Susanne Beijbom Catharina Ungh

Ekonom Kommunstrateg

Verksamhetsplan 2019–2021 Kommunstyrelsen

I Kommunstyrelsen I Verksamhetsplan 2019–2021

Kommunstyrelsen

Verksamhetsplan 2019–2021

Nämndens ordförande: Dan Gabrielsson [email protected]

Kommundirektör/ Förvaltningschef: Katarina Andersson [email protected]

Verksamhetsplan 2019–2021 I Kommunstyrelsen

Innehåll

Inledning ................................................................................................................................................... 1

Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning .................................................................................... 2

Kommunstyrelsens omvärldsanalys ......................................................................................................... 4

Omvärldsanalys .................................................................................................................................... 6

Förutsättning ............................................................................................................................................. 6

Nuläge och analys utifrån nämndens mål ................................................................................................. 7

Mål 1-Ett socialt hållbart Falköping ......................................................................................................... 7

Mål 2- Ett attraktivare Falköping ............................................................................................................. 9

Mål 3- Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas ............................................................... 10

Mål 4- Kvalitén inom verksamheten ska öka ......................................................................................... 12

Planerade åtgärder och uppdrag utifrån identifierade mål och utvecklingsområden ............................. 14

Planeringsförutsättningar ........................................................................................................................ 15

Personalplanering ................................................................................................................................... 15

Verksamhetsbudget ................................................................................................................................ 19

Investeringsplan ...................................................................................................................................... 16

Projekt/uppdrag ...................................................................................................................................... 18

Nämndens verksamhetsuppföljning ....................................................................................................... 19


Inledning SyfteSyftet med verksamhetsplanen är att vara ett verktyg för planering av verksamhet, tydliggöra mål och strategier samt vara ett stöd för uppföljning av verk-samheten. Verksamhetsplanen syftar också till att mål och ambitioner ska samspela med de resurser som nämnden råder över. Likväl ska verksamhets-planen bidra till en utvecklad framförhållning och beredskap för verksamhetsförändringar som kommer att bli nödvändiga. I samband med att nämnden beslutar om sin verksamhetsplan och budget beslutar den även om sin plan för intern kontroll. Planen ska ta sin utgångspunkt i kommunen som helhet, där varje nämnd har ansvar att bidra till kommunfullmäktiges övergripande mål och koppla till varje nämnds uppdrag och utvecklingsbehov.

Det är viktigt att vi på sikt kan känna att planen blir heltäckande och användbar i vardagen. Kommunen är inne i ett utvecklingsarbete som syftar till att sammanföra verksamhets- och ekonomistyrning. Nämnden följer kontinuerligt upp sin verksamhets-plan och budget bland annat i samband med kom-munens gemensamma uppföljningar vid första tertia-len, delårsbokslutet och vid årsbokslutet. I framarbetandet av verksamhetsplanen behöver hänsyn till hela styrkedjan tas vilket innebär att nationell styrning måste ligga i linje med kommu-nens viljeriktning.

Kommunens uppdragFalköpings kommun har ansvar för viktiga samhälls-funktioner som en del av den service som samhället ger till sina medborgare. Kommunens verksamheter styrs till stor del av kommunallagens bestämmelser där det framkommer att den ansvarar för barnom-sorg, utbildning, socialtjänst och äldreomsorg liksom ansvaret för byggande av bostäder, hälsoskydd, miljöskydd och räddningstjänst. Centralt i kommu-nallagen är att kommunen genom sitt självstyre får

bestämma vad den ska arbeta med och i vilken om-fattning, men allt måste ta sin utgångspunkt i att kommunen är till för medborgaren. Syftet är att omsätta och nå nationella krav, statliga och kommu-nala mål. Kommunen som huvudman fördelar olika ansvarområden tillsammans med budget ut till nämnderna.


Nämndens uppdrag och verksamhetsbeskrivning

Kommunstyrelsen har till uppgift att leda och sam-ordna den kommunala organisationen och ha över-blick över nämndernas verksamhet samt den verk-samhet som bedrivs i kommunala bolag. Kommun-styrelsen har ett övergripande ansvar för den eko-nomiska förvaltningen samt beredning av ärenden till kommunfullmäktige och ansvarar även för att verkställa och följa upp kommunfullmäktiges beslut. Inom kommunstyrelsen kommer det under den nya mandatperioden att finnas två utskott; ett arbetsut-skott och ett socialt hållbarhetsutskott.

Kommunledningsförvaltningen lyder under kom-munstyrelsen. Kommunledningsförvaltningens upp-drag är att leda strategiska utvecklingsprocesser, samordna, stödja, utveckla och följa upp med hel-hetsperspektiv på uppdrag av kommunstyrelsen.

Kommundirektören leder kommunledningsförvalt-ningen och är tillika chef för övriga nämnders för-valtningschefer och är länken till politikerna i kom-munstyrelsen.

Kommunledningsförvaltningen ska stärka rollen i de strategiska och kommungemensamma frågorna för att uppnå ett helhetsperspektiv så att effektiviteten förstärks och kvalitén förbättras. Verka för en proak-tiv och god samverkan med kommunens alla parter. I kommunledningsförvaltningen ingår ansvarsområ-dena ekonomi, hållbar kommunikation, hållbar ut-veckling, näringsliv och personal.

Ansvarsområde ekonomi ansvarar för kommunens ekonomiadministration samt samordnar kommunens budget-, uppföljnings- och årsredovisningsarbete samt arbetet med inköp, upphandlingar och statistik.

Hållbar kommunikation har uppdraget att aktivt främja och skapa långsiktig hållbar utveckling med fokus på kommunikation, IT och kansli. Detta inne-fattar bland annat kommunikation internt och ex-ternt, informationssäkerhet, beredningsprocesser, juridiskt stöd, diarium och arkiv, utveckling inom IT och telefoni, digitalisering och demokratiutveckling. Hållbar utveckling har uppdraget att arbeta aktivt med att främja och skapa långsiktig hållbar utveckl-


ing med fokus på mångfald, folkhälsa, miljö, klimat, infrastruktur, logistik, stadsbyggnad samt internat-ionella frågor och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet internt.

Stadsbyggnadsavdelningen servar byggnadsnämn-den som myndighetsnämnd, som i sin tur har lagkrav på att tillhandahålla vissa tjänster och utöva visst arbete, som bland annat handlar om service och tillsyn.

Näringsliv har uppdraget att arbeta med näringslivs-utveckling och utveckling av besöksnäring genom att skapa goda förutsättningar för lokal näringslivs-utveckling genom ett lokalt engagemang och genom att finnas som en aktiv och naturlig part i det lokala, regionala och nationella utvecklingsarbetet.

Ansvarsområde personal har uppdrag att leda, sam-ordna och följa upp kommunens utveckling inom personalområdet samt vara ett stöd för chefer och medarbetare och bidra till ett meningsfullt och håll-bart arbetsliv. De personalstrategiska medlen syftar till att utifrån kommunens mål prioritera insatser

inom kompetensutveckling samt införa verktyg och metoder för ständiga förbättringar.

Samverkan och samordning. Här återfinns de områ-den där kommunstyrelsen har gemensamt myndig-hetsansvar med andra kommuner. Falköpings kom-mun ingår i kommunalförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg (MÖS) som har ett myndighetsan-svar inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Västra Götalandsregionen är kollektivtrafikmyndighet och bestämmer hur kollektivtrafiken ska byggas ut och vilka satsningar som ska göras. Skaraborgs Kom-munalförbunds utgör plattformen för gemensamma delregionala utvecklingsarbeten i Skaraborgs 15 kommuner. Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) ansvarar för renhållningen i Falköpings kommun. Överförmyndaren är en kom-munal tillsynsmyndighet vars uppgift är att utöva tillsyn över gode män, förmyndare och förvaltare. Under kommunstyrelsen ligger en del av kommu-nens bidragsgivning. Bidrag ges till aktivitets- och investeringsstöd, under vissa förutsättningar, till föreningar/aktiviteter som inte kan inrymmas i an-nan nämnds verksamhetsområde.


Kommunstyrelsens omvärldsanalys

Det finns ett antal övergripande områden trender (se bilden nedan) som kommunen identifierat där för-ändringar av dem starkt påverkar lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Trender kan ses som både en möjlighet, ett hot, eller både och, så kommunen behöver strategiskt kunna möta dem för att på bästa sätt kunna arbeta mot visionen och de övergripande målen. Kommuner som bäst hanterar trender kan också bäst dra fördelar av dem.

Omvärldsanalys

Utöver dessa trender finns det några nya utmaningar som behöver belysas. Förtroendet till det offentliga Förtroendet till demokratin är en kamp som ständigt behöver övervinnas för varje ny generation. Samma utmaningar som ses nationellt kan också identifieras lokalt. Regeringens demokratistrategi från 2018 lyfter fram tre fokusområden: främja, förankra och försvara. Demokratin i Sverige är på många håll stark, men samtidigt sker polariseringar i samhället där avståndet mellan grupper ökar. Tilliten till det offentliga står i gungning, kraven på det offentliga ökar samtidigt som kommuner i Sverige står inför ekonomiskt mer begränsade år. För att främja, för-ankra och försvara den demokratiska ordningen och de offentliga institutionerna behöver kommunen arbeta med att öka förtroendet och skapa en relation till de som kommunen är till för – våra invånare. Tillit Sambandet mellan hög tillit, god hälsa, låg krimina-litet, hög grad av trygghet och självskattad lycka är

väl representerad i forskning. I internationella under-sökningar ligger Sverige tillsammans med de nor-diska länderna högst vad gäller människors tillit. Tillit är något som tar lång tid att bygga upp och som mycket snabbt kan raseras. Ökade inkomstklyf-tor, skillnader mellan stad och land, främlingsfient-lighet, kulturkrockar och ett nytt medielandskap som förstärker åsiktsskillnaderna har skapat sprickor mellan människor. Trots detta har tilliten i Sverige under lång tid varit oförändrad men den senaste statistiken visar nu att tilliten håller på att minska och då allra tydligast bland de yngre. Stad och land En växande skillnad mellan stad och land är en glo-bal trend där det uppstått politiskt motstånd mot utvecklingen. I detta känner sig medborgarna svikna av politikerna då de upplever att de riktat sina poli-tiska budskap till städerna mer än till befolkningen på landsbygden. Om de ekonomiska, sociala och kanske även värderingsmässiga skillnaderna mellan stad land fortsätter växa vilket riskerar att förtroen-det minskar ytterligare. Klimatet De mänskliga utsläppen av växthusgaser har sedan förra mandatperioden ökat och har aldrig varit så stora som nu. Detta ger en ökning av den globala medeltemperaturen, vilket i sin tur påverkar vårt klimat. Forskningsresultaten är allt mer entydiga och visar att vi går mot en ökad uppvärmning som orsa-kats av människan. Effekterna av den globala tempe-raturökningen kommer att påverka alla samhälls-funktioner. För Falköpings kommun kommer en rad konsekvenser och utmaningar med klimatföränd-ringen. Utmaningen för kommunen är dels att redu-cera utsläppen av växthusgaser för att bromsa ök-ningen av medeltemperaturen och dels att anpassa verksamheterna efter effekterna som följer av tem-peraturökningen.Förändrat ledarskap Förändringstakten i samhället ökar så för kommun-styrelsens del gäller det att utveckla förmågan att leverera i nutid och att orientera sig i framtiden. Genom att fånga in omvärldsmöjligheter och om-sätta dessa i nya arbetsformer kan kommunstyrelsen ställa om. Det handlar om att förstå vad organisat-ionen som helhet behöver för att bli skicklig på att nå framgång i en framtida omvärld. Utifrån det

framträder en förflyttning av ledarskapet med ett ändrat förhållningssätt från tidigare stark specialisering till idag med ökat fokus på samarbete. Vidare har styrningen gått från detalj och regelstyrning till mål- och visionsstyr-

I Verksamhetsplan 2019–2021 I Kommunstyrelsen

ning. Det innebär att kultur och värderingar samt hur vi ger service ges ett ökat fokus. Vidare har samarbete och aktiv samordning blivit alltmer avgörande för att nå goda resultat. Utvecklad anpassningsförmåga, ständiga för-bättringar och ständigt lärande är väsentliga delar som framträder.

Dagens komplexa samhälle Att möta de komplexa frågorna kring hållbar utveckl-ing kräver helhetssyn. Det vill säga att inse att det är flera olika, inte tydligt sammankopplade, kunskaps-områden som berörs och att det därför behövs sam-verkan och ibland även samspel. Komplexitet kan inte fångas i några få begrepp, eller lösas med de metoder vi hittills använt utan bygger istället på ett förändrat förhållningssätt och skapandet av nya konstellationer för samarbete. Tillitsstyrning Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relation-er samt säkerställa förmåga, integritet och hjälpvillighet. SOU 2018:38, SOU 2018:47

Verkligheten är mer komplex än vad mätande, sorte-ring i fasta kategorier och siffror lyckas fånga upp. Därför behövs en styrning som fångar det mer svår-fångade, processer och annat som kräver tolkning. De senaste åren har forskning, utredningar och nation-ell styrning påtalat vikten av tillitsstyrning. Tillitsbase-rad styrning och ledning är en grundfilosofi som inne-bär att tillit bygger på människors inneboende moti-vation att samarbeta, lära, bygga relationer och hjälpa medmänniskor.

Till detta hör det som skapar god kvalitet i mötet med t.ex. bygglov, i kommunikationen till medborgare och vid IT-support. Då är politikens och medarbetarnas professionella omdöme och känsla för uppdraget grunden för en god kvalitet. ”Jag tror att tillit är som korallrev. De tål en hel del skit, men när de väl klappar ihop så går det snabbt – och effekterna blir katastrofala” Bo Rothstein, statsvetare

Det globala möter det lokala

Det lokala innehåller många kvaliteter som behövs i det globala – att värna om människan, gemenskapen,

sammanhanget och miljön. Det långsiktigt hållbara. Den lokala nivån blir allt viktigare då kontakterna, samverkan och nätverken med civilsamhället etc. sker här, den lokala förståelsen finns här, här sker möte-mellan människor. Samtidigt som kommungränser inte existerar för invånaren.

Mer om omvärldsanalys finns i SKL (Sveriges kom-muner och landsting) ”Vägval för framtiden 3”. 1

1 https://skl.se/download/18.11bdf6001624d35f343945e1/1522164725619/Vägval-för-framtiden-3-omvärldsanalys-2018.pdf


Förutsättning Kompetens I en värld där förändringar mer och mer blir en del av vardagen ställer det krav att ha en organi-sation som klarar att ställa om och anpassa sig efter nya förutsättningar. För detta krävs ett ut-vecklat förändringsledarskap. Utifrån kompetensförsörjning och rekryteringen ser kommunen behov av fortsatta satsningar för att behålla och stärka medarbetare men då bristyr-ken är gemensamma på nationell nivå behöver organisationen även ställa om både vad gäller arbetsätt och effektivt nyttjande av personella resurser. Kommunfullmäktige har tagit beslut, § 102/2018, om en kompetensutvecklingsplan för den nya mandatperioden, vilket inkluderar utbildnings-paket för alla förtroendevalda. I övrig beskrivs förutsättningarna under rubriken personalplanering. Samverkan För att kunna möta efterfrågan, behov och skapa möjligheter för utveckling krävs utvecklad sam-verkan. Kommunstyrelsen ska fortsatt utveckla sin samver-kan både internt men även ut mot andra aktörer och myndigheter. Nya nätverksstrukturer skapas i syfte att få mer samordnade processer men också för att angripa komplexa frågor utifrån helhetsbilder och utifrån vetskapen att utmaningar kräver en palett av insatser. Under året behövs ett stärkt helhetsperspektiv där kompetenser används horisontellt tydligare mot en nätverksstruktur samtidigt som basen är kvar i en organisation som präglas av fokus på kärnuppdra-get. Kommunstyrelsen är i en tid där dessa två per-spektiv måste balanseras framåt för att kommunen ska klara sitt välfärdsuppdrag som handlar både om att leverera tjänster och service som om att stärka demokratin.

I förlängningen handlar det också om att utveckla en organisation som reviderar sin plan utifrån dem som berörs. Organisering Kommunstyrelsen håller ihop alla delar i strategiskt hållbar utveckling, För att kunna arbeta kraftfullt med hållbarhetsfrågan behöver de olika dimension-erna ekologisk, social och ekonomiska samordnas och hänga ihop. I dag finns råd och andra politiska styrgrupper un-der kommunstyrelsen som tillsammans fångar en mängd av sociala hållbarhetsfrågor utan direkt inbördes samband. Mot bakgrund av detta kommer kommunstyrelsen inrätta ett utskott för sociala hållbarhetsfrågor. Utskottets arbete ska ha ett hela-kommunen-perspektiv och bidra till utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle och skapa en mer sammanhållen politisk hantering och styrning av den sociala hållbarhetsdimensionen. Resurser De stora investeringar som ligger i verksamhets-planen och i flerårsplanen kräver en långsiktig planering och konsekvensanalyser om hur drifts-budgeten påverkas på lång sikt. Samtidigt är bris-ten på lokaler påtaglig i kommunen. Kommunstyrelsen behöver undersöka hur ett sy-stem för beräkning av kommunens klimatminsk-ning skulle kunna utformas för att säkerställa minskningen av klimatpåverkan enligt beslutad målsättning. Styrning och ledning Kommunstyrelsens roll som långsiktig samhälls-byggare och som demokratiaktör behöver få ett ökat fokus. För att styra och leda strategiskt behövs ett kontinuerligt systematiskt uppföljningsarbete. Från planeringsarbete och beredning till verkställt beslut. För att upprätthålla en långsiktig strategisk utveckl-ing behöver kommunstyrelsen omvärldsanalysera och uppmärksamma vilka strategiska frågor som behöver fokuseras på långsiktigt.


Att långsiktigt styra mot en hållbar kommun inne-bär att hållbarhetsperspektivet behöver genomsyra styrning och ledning. Det handlar om allt ifrån

planeringsarbete och upphandling till hållbara var-dagsval.

Nuläge och analys utifrån nämndens mål

Mål 1 Ett socialt hållbart Falköping

En av åtgärderna i årsredovisningen var att utveckla övergripande strukturer för att följa upp målområdet. Med den nya mandatperioden kommer detta formas i det sociala hållbarhetsutskottet. Kommunstyrelsen är i en organisationsförändring för att stärka arbetet mot målet och skapa en mer sam-manhållen politisk hantering och styrning. Inom social hållbarhet har fem politiska fokusområden identifie-rats.

Även tjänsteorganisationen har formerats mer horison-tellt för att möjliggöra mer samarbete mellan nämn-derna.

Demokrati, inflytande och social sammanhållning Kommunstyrelsen har de senaste åren förstärkt sitt arbete med demokratifrågan utifrån såväl nationella uppdrag men också utifrån att förtroendet för myndig-

heter generellt minskar. Nuläget kräver ett intensifierat arbete. Kommunstyrelsen ska därför under året arbeta vidare med att skapa arenor, arbetssätt och metoder för att involvera falköpingsborna i kommunens utveckling och arbete. Med syfte att öka tilliten och relationen mellan kommun och invånare men också invånare sinsemellan. Detta arbete stärker känslan av delaktig-het i samhället och bidrar till inkludering. En viktig del av arbetet är att göra de röster hörda som annars normalt sett inte hörs, vilket också är ett viktigt bidrag till arbetet med inkludering och social hållbarhet. Att lyssna på och ta intryck av medborgarnas åsikter ses som en viktig del i demokratin och som underlag till beslutsfattandet. I kommunens årsredovisning identifierades åtgärden att utveckla kommunikation och informationsmaterial med ny teknik för att skapa bättre tillgänglighet. La-gen om tillgänglighet till digital offentlig service bör-jar gälla den 1 januari 2019. Lagen bygger på att alla ska kunna ta del av den digitala offentliga servicen, oavsett exempelvis funktionsvariation och ålder. De flesta besök sker digitalt och det är därför ett viktigt inkluderingsarbete att skapa tillgänglighet så att invå-nare ska känna sig mer inkluderade och kunna ta del av kommunens service.

Barn, unga, familj och hälsa Att forma samverkan i syfte att fånga upp barn och unga i riskzon har initierats mellan nämnderna. Sats-


ningar för barn och unga ska beaktas utifrån socioeko-nomiska faktorer. En åtgärd som kommer prioriteras under perioden är stöd i föräldrarollen. Då det finns föreningar och män-niskor som vill göra en insats för något som de brinner för kommer kommunstyrelsen pröva nya sätt där dessa får vara med och forma insatserna. Kommunstyrelsen vill ta tillvara på de goda krafterna och möjliggöra för människor att bidra med insatser. Insatser för att ut-veckla unga förebilder är också en viktig del i detta arbete liksom insatser för utvecklade villkor för det civila samhället.

Utbildning och sysselsättning Kommunstyrelsens uppdrag är att övergripande följa upp arbetsmarknadsstrategin och dess intentioner. Det sociala hållbarhetsutskottet planerar att följa fo-kusområdet. Kommunstyrelsen och utskottet ska främja utveckling av nya samverkansformer mellan aktörerna utifrån befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser, systema-tiskt utvärdera effekter av insatser och arbeta för för-bättringar genom att skapa nya initiativ. Kommunstyrelsen ska vara en motor som bidrar till att skapa goda förutsättningar för fullföljda studier och etablering på arbetsmarknaden.

Fysisk miljö och bostadsmiljö

Genom det sociala hållbarhetsutskottet ska arbetet intensifieras. Idag är trångboddheten utbredd och det är en bostadssegregation som även påverkar förskolan, skolan och fritiden för barn och unga. Falköping är en uppdelad kommun och det finns upplevelser om att möjligheten till boende är ojämlik. Bra bostäder och goda boendemiljöer är viktiga förut-sättningar för att få social hållbarhet. Därför ska soci-ala perspektiv i den fysiska samhällsplaneringen och boenderelaterade åtgärder som verkar för inkludering samordnas. Samhällsplaneringen ska utformas så att socialt utanförskap motverkas och naturliga mötes-platser skapas. Vidare ska utsatta områdens attraktivi-tet stärkas. Kommunen ska kartlägga landsbygdens styrkor och ta fram ett underlag som möjliggör social hållbar ut-veckling genom exempelvis mötesplatser och socialt- och kulturellt kapital på landsbygden.

Trygghet Arbetet med trygghet, innefattar brottsförebyggande, drogförebyggande och våldsförebyggande arbete samt säkerhet. För att öka tryggheten krävs ett engagemang och en samordning från såväl kommunala, privata som statliga aktörer. Genom ett strukturerat arbetssätt ska bättre förutsättningar skapas att tillsammans analysera, åtgärda och utvärdera arbetet.

Planerad uppföljning av måluppfyllelse


Mål 2 Ett attraktivare Falköping

Utveckla attraktivare stads- och landsbygdsmiljöer Kommunen ska skapa långsiktig beredskap och pla-nera för att skapa goda förutsättningar för service, fritidsmöjligheter, mötesplatser, markanskaffning och grönområden liksom goda boendemiljöer. Det finns ett fortsatt behov av förtätning för att effektivt och håll-bart nyttja resurserna. Ett särskilt fokus behövs för att utveckla en långsik-tighet som skapar goda förutsättningar för markbered-skap som möjliggör bostadsbyggande. Samtidigt be-höver statistik på in- och utflyttning följas nogsamt så att efterfrågan och behov hänger ihop. För att skapa förutsättningar för ett stärkt arbete med landsbygdsutveckling, för att ta tillvara på styrkor i hela kommunen behöver samspelet mellan stad och land utvecklas. Kommunstyrelsens fokus är att invol-vera medborgare i den utvecklingen. Ett ökat medborgarinflytande där fler får känna sig delaktiga i samhällsbygget främjar tilliten mellan människor och mellan medborgare och de som styr. Tanken bygger på att idéer om hur kommunen klarar samhällsutmaningarna gror där de uppstår, vilket innebär närmare medborgarna.

Detaljplan Tåstorp Fåraberget

Bli klimatsmart!

Klimatförändringarna är akuta både globalt som lokalt men eftersom förändringarna sker i så små steg har människan svårt att förstå allvaret.

Utsläppen av växthusgaserna i världen ska minska till noll så fort det går för att få en så liten temperaturök-ning av den genomsnittliga globala uppvärmningen som möjligt. Det är ett fortsatt arbete med att skapa förutsättningar för ett hållbart energisystem som byg-ger på lokala och förnybara resurser. Kommunstyrel-sen behöver agera, stödja, stärka och samordna denna omställning inom samtliga verksamheter för att be-möta denna utmaning och mildra dess konsekvenser. Dagens livsstil och konsumtionsmönster bidrar också till både miljöförstöring och klimatförändringar. Kommunstyrelsen ska gå i fronten, styra och följa upp så att omställningen går så snabbt som möjligt. För att klara en omställning behöver medvetenheten och kompetensen höjas systematiskt. Det handlar om beteendeförändringar på både strate-gisk som på individnivå. För att stärka processen och skapa synergieffekter inom framtagandet av en klimatanpassningsplan sker ett samarbete med risk- och sårbarhetsanlys arbetet. Tillsammans skapas en plattform att bygga vidare på.

Utveckla hållbarare infrastrukturer och kommuni-kationer Kommunstyrelsen ska fortsatt arbeta för att stärka västra stambanan och arbeta för att restiden kortas och pendlingsmöjligheterna ska vara goda. Kommunstyrelsen har fått bidrag för att utveckla sin laddinfrastruktur, för Falköpings medborgare och besökare, vilket ska verkställas under 2019.



Mål 3 Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas Utveckla kommunens arbete med företagskontakter Falköping ska fortsätta att utveckla sitt företagskli-mat och vara en viktig faktor för utvecklingen av både det befintliga näringslivet som etableringen av nya företag. Vad gäller besöksnäringen med boen-den, restauranger och handel ska den fortsätta ut-vecklas enligt plan eftersom det gett goda resultat. För kommunstyrelsen är servicefokus en viktig ut-gångspunkt, där ett gott bemötande och dialog är framgångsfaktorer. Arbetet med Förenkla helt enkelt 2.0 fortlöper under 2019.

Utveckla det proaktiva arbetet med etableringar och näringsliv För att Falköpings kommun ska fortsätta växa och kunna tillgodose behovet av mark för företagsetable-ringar och övrig samhällsservice krävs det en god planberedskap och nyetablering av verksamheter. Det ska finnas attraktiv byggbar mark som möter efterfrågan.

Kommunstyrelsen tillsammans med andra nämnder ska fortsatt organisera sig tvärsektoriellt för att

arbeta med frågan tillsammans. Under 2019 planeras en översyn och strategi för förvärv av kommersiell mark.

Skapa förutsättningar för ett näringsliv som ställer om Förutsättningarna för näringsliv förändras idag i en accelererande takt vilket ställer krav på anpassnings-förmåga och förmåga att vara förutseende. Det hand-lar om att både lyckas hantera dagens utmaningar men samtidigt ha blicken fäst mot framtiden. Hur ta tillvara kompetenser och innovationer? Hur fånga, stödja och stärka nya sätt att arbeta på?

Skapa förutsättningar för utveckling av cirkulära ekonomier Kommunstyrelsen ska stödja, förenkla och bidra till att utveckla affärsmodeller och initiativ till cirkulära ekonomier och delningsekonomier. Företag ska upp-muntras att vara en del av den hållbara utvecklingen genom att det ska vara enkelt att skapa hållbara ini-tiativ och innovationer i kommunen. Kommunstyrel-sen ska öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor hos det lokala näringslivet.

Utvecklad vision och nya samverkansformer på Ska-raborgs Logistic Center

Under 2018 har kommunens ansvar inom konceptet Skaraborg Logistic Center tydliggjorts, bland annat


genom försäljning av kombiterminalen Dryport Ska-raborg till Jula Logistics AB. Förändringen ligger helt i linje med den antagna godstransportstrategin. Falkö-pings kommuns framtida fokus inom logistikområdet handlar primärt om att säkerställa en basinfrastruktur till nytta för kommunens näringsliv samt utveckla konceptet Skaraborg Logistic Center med hjälp av nätverkande och marknadsföring. Under 2019 är fokus på att skapa förutsättningar, finansiellt och planmässigt, för etablerandet av en ny överlämningsbangård för att kunna säkerställa nöd-vändig tågkapacitet i koppling till planerad expansion.

Insatser kommer även att göras för att skapa förutsätt-ningar för områdets privata aktörer att bygga nya industrispår på egna fastigheter. Ett annat fokus är att skapa förutsättningar för utvecklad underhållsverk-samhet inom järnvägsområdet. Logistikområdet på Marjarp kommer att erhålla nya industrigator under 2019 vilket möjliggör nyetable-ringar av verksamhet. Jula Logistics AB har under 2018 köpt loss mark där etableringar planeras vilket kräver samverkan med kommunstyrelsen. Framtida expansion kräver också på sikt mer detaljplanelagd mark och även detta är ett prioriterat område



Mål 4 Kvalitén inom verksamheten ska öka

I dagens Falköping ökar antalet barn, unga samt äldre i betydligt snabbare takt än den arbetsföra delen av befolkningen. Det gör att efterfrågan på välfärdstjänster ökar och kommunen förväntas leve-rera god kvalitet till fler utan utökad ram. Det för-värrar också den brist på utbildad arbetskraft som redan finns idag vilket också riskerar få en negativ effekt på kommunens tjänster.

Utveckla relationer som kännetecknas av öppenhet, respekt och ett gott bemötande Detta fokusområde handlar om att bygga tillit såväl internt som externt. Att kommunen fått priset ”Årets medmänskliga kommun” visar att utvecklingen är god men ett utvecklingsområde framåt är att synlig-göra och sprida det goda arbete som görs.

Stärkt systematisk verksamhetsutveckling för ett hållbart Falköping Kopplingen mellan verksamhets- och ekonomistyr-ning har stärkts tydligare, genom gemensamma struk-turer för starkare målarbete och en stärkt styrkedja har förutsättningar skapats. Framåt ska analysarbetet prio-riteras för att kunna utläsa vilka effekter olika ekono-miska satsningar får för verksamhetsutvecklingen. Det systematiska uppföljningsarbetet behöver bli mer förankrat ut i organisationen och nå ut på alla nivåer samtidigt som tilliten fortsatt ska stärkas. Det skapar förutsättningar för en lärande organisation. Budgetprocessen kommer fortsatt utvecklas för att ge politiken bästa möjliga underlag. Som förbättringsom-råden har investeringsprocessen, fastighet och mark – och exploatering identifierats. Vidare ska underlag för en resursfördelningsmodell tas fram där olika nyckel-tal ska ge politiken bättre beslutsunderlag. Vidare ska stor vikt läggas för rutiner kring internkontrollen. Under 2019 ska även ett förslag till en ny finanspolicy arbetas fram. Utveckla kompetens och rutiner för långsiktig hållbar utveckling som innefattar risk- och konsekvensanalys. Interkontrollplanen är och ska fortsatt vara en del av underlaget för att bedöma om kvaliteten inom verk-samheten ökar.

Utveckla anpassningsförmågan för att klara att ställa om Kommunstyrelsens arbete med omvärldsanalys har resulterat i en ökad medvetenhet om vilka omvärlds-faktorer som påverkar. Det i sin tur skapar förutsätt-ningar för en organisation som klarar att ställa om. Medarbetare och ledare ska ta ansvar för helheten och inte enbart för sitt eget ansvarsområde vilket innebär att initiativ till uppdrag och problemlösning över gränser ska uppmuntras. Det behövs ett föränd-

ringsledarskap som bygger goda relationer, lärande team, minskar gränser, öppnar upp och utökar med-arbetares handlingsutrymme i syfte att bättre möta medborgares behov och möjliggöra medskapande lösningar med de vi är till för. För att utveckla anpassningsförmågan och klara att ställa om behöver kommunstyrelsen också bygga kompetens i det strategiska utvecklingsarbetet som klarar att hantera komplexa frågor in i framtiden. För att kunna möta framtidens utmaningar behövs nya sätt att tänka och en god förståelse för vad som skapar värde för våra invånare och de vi är till för. Vi behöver också skapa nya och smartare samhälls-tjänster. Genom kompetensutveckling, omvärldsbevakning och forskningsbaserad kunskap utvecklas nya meto-der för att förbättra kvaliteten i verksamheterna. Men det handlar också om att klara att förändring och utveckling är naturliga tillstånd i kommunstyrel-sens verksamheter.

Digitalisering Digitaliseringen är den mest revolutionerande sam-hällsförändringen idag. Den öppnar nya möjligheter, men ställer också förändrade krav. Kommunstyrelsen ska fortsätta att driva arbetet med digitalisering av kommunens tjänster och processer framåt. IT-avdelningen och kommunens förvaltningar ska ta vara på den kompetens som finns och stärka varandra i arbetet. Kollegialt lärande och närmare samarbete mellan nämnderna är ett utvecklingsområde under året. Sam-arbetet behöver utvidgas för att effektivisera digitali-seringen och för att roller och ansvarsområden kring processen ska kunna tydliggöras. Fokus ligger därför på att skapa kontaktytor och arbetssätt mellan nämn-derna. Det digitaliseringsråd som idag finns behöver ett starkare mandat och kompetens för att arbeta med digitaliseringen tvärsektoriellt. Det behöver därför tas ett omtag kring kommunens digitaliseringsråd för att gruppen ska ha rätt mandat, kunskap och struktur för att jobba med kommunövergripande utveckling, samt utreda och ge förslag på hur kommunen kan samarbeta med andra kommuner. Vidare skulle den digitala ut-vecklingen gynnas av ökad samverkan i Skaraborg. Ytterligare steg i detta är att skaffa ett digitalt beslut-stödssystem under året. Kommunstyrelsen beslutade den 9 januari 2019 § 5, att allmänna handlingar som skannats får gallras. Detta möjliggör en helt digital ärendehanteringsprocess, ett område som kommer att arbetas med under året.

Utveckla det interna miljöarbetet Kommunstyrelsen behöver agera förebild och före-gångare i hållbarhetsarbetet. Alla som arbetar ska ta ett gemensamt ansvar för att det arbetet fungerar och


utvecklas. Samarbete mellan verksamheter är en förut-sättning för att få perspektivet som en naturlig del i vardagsarbetet. Det handlar bland annat om; hållbar ekonomi, hållbar upphandling och inköp, en hållbar kemikalieanvändning, Grön IT, energieffektivisering och förnybar energi, hållbara måltider, samhällsplane-

ring inklusive klimatanpassning, utbildning & kom-munikation.

Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompe-tens Se personalplanering.



Planerade åtgärder och uppdrag utifrån identifierade mål och utvecklingsområdenKommunstyrelsen ska skapa förutsättningar som bidrar till utveckling och i förlängningen högre måluppfyl-lelse. De identifierade utvecklingsområden som behöver initieras och prioriteras följande år beskrivs nedan. Kommunstyrelsens arbete bygger vidare på de styrdokument som är tagna och de arbetsprocesser som redan är igång. Det som beskrivs nedan är nya eller förstärkta prioriteringar.

Planerade utvecklings-områden

Beskrivning av åtgärd

Digitalisering Fokus ligger på att skapa kontaktytor och arbetssätt för att nämndernas verk-samheter och IT-avdelningen ska ta vara på den kompetens som finns och stärka varandra.

Förändringsledarskap Utveckla ett ledarskap som tar ansvar för helheten och bidrar till att kunna ställa om både utifrån omvärldsförändringar, förändrade förutsättningar och nya behov.

Bostäder Stärkt samverkan mellan kommun och bostadsbolag för att utveckla inklu-derande boenden. Att utveckla bostadsmarknaden från fysisk planering till nuläge.

Klimat och hållbar utveckling

Ta fram styrdokument kopplat till översiktsplanen kring kommunens arbete med klimatanpassning. Skapa förutsättningar att kunna göra hållbara val såväl internt som mot medborgare.

Demokrati Kommunstyrelsen ska arbeta vidare med att skapa arenor, arbetssätt och metoder för att involvera falköpingsborna i kommunens utveckling och arbete

Strategiskt arbete Bygga kompetens i det långsiktiga strategiska arbetet för att hantera kom-plexa frågor i framtiden och för att utveckla omställningsförmågan.

Markberedskap Översyn och strategi för förvärv av kommersiell mark. EU-val

Kommunens utvecklingsarbete med valet till Europaparlamentet handlar om att nå ut med information, utbilda för att få ett högt valdeltagande.

Social hållbarhet

Politik och förvaltningarna organiserar sig för att arbeta med social hållbarhet utifrån ett helhetsperspektiv

Kommunikation Att stödja, stärka och bidra till att synliggöra samt sprida det goda arbete

som görs i kommunens verksamheter

Då arbetet med att stärka mot målen ska ske kontinuerligt kommer prioriterade områden att framträda under året och andra kanske avslutas. Ett ständigt förbättringsarbete bygger på att revidera kontinuerligt.

Planeringsförutsättningar Verksamhetsförändringar Enligt kommunstyrelsens beslut den 14 november 2018 § 159 avskaffas kommunstyrelsens perso-nalutskott. Personalfrågor hanteras i fortsättning-en av kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunfullmäktige beslutade den 25 juni 2018, § 102, att från och med mandatperioden 2019-2022 inrätta ett utskott för social hållbarhet under kommunstyrelsen. Utskottet ska ta över folkhälso-rådets, brottförebyggande rådets och mångfaldsut-skottets ansvarsområden, som avvecklas från och med mandatskiftet i januari 2019.

I övrigt inga större verksamhetsförändringar under 2019.

Personalplanering Verksamhetens omfattning fortlöper enligt tidigare plan. Fokusområden under perioden kommer att utgå från den kommunövergripande kompetensförsörjningspla-nen som fastställts för perioden 2019-2020. Vidare ska arbetet med att kvalitetssäkra och effektivisera samtliga processer inom personalområdet, med fokus på digitalisering och förändringsledning fortlöpa. Syftet är att ge verksamheterna bästa möjliga stöd så de kan möta kommuninvånarnas behov, samtidigt som kommunen är en bra arbetsgivare som erbjuder

medarbetare och chefer en god arbetsmiljö och kom-petensutveckling. Att fortsätta utveckla samverkans-former såväl internt som externt är en viktig förutsätt-ning för att klara kompetensförsörjningen på såväl kort som lång sikt.

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjningsplanen för åren 2019-2020 kommer att tas i Kommunstyrelsens den 6 februari 2019. Handlingsplanen finns att läsa på falkoping.se under

näringsliv och arbete – jobba i kommunen.

VerksamhetsbudgetNämndens övergripande budgetram

Budgetramen för 2018 var från början 101,8 miljo-ner kronor. Årets tillkommande budgetramföränd-ringar samt löneöversyn som var 1,4 mnkr blir bud-getramen 103,2 mnkr. På grund av det goda resulta-tet 2017 beslutades en tillfällig budgetpost för oför-utsett på 12 mnkr, vilket medförde en totalbudget på 115,2 mnkr vid årets slut. I kommunfullmäktiges beslut om flerårsplan 2019-2021 beviljades kommunstyrelsen en budgetram om 104,4 miljoner kronor inklusive 2018 års löneöversyn.

Kommunstyrelsen har i sin budgetram en budgetpost för oförutsett på 2 miljoner. Det gör att 102,4 miljoner återstår. Lönerevisionen utfall för helår 2018 är på 1,5 miljoner. Sammantaget innebär detta att ramen för kommunstyrelsens verksamheter har minskat med 2,3 mnkr. Därför är det av vikt att nogsamt beakta den politiska ambitionsnivån kopplat till fokusområden i målen för att kunna säkerställa en positiv utveckling. 65 % av kommunstyrelsens totala budget är perso-nalkostnader d.v.s. lön till personal (54 %) och arvo-den (11 %) till utskott, kommunstyrelse, kommun-fullmäktige och överförmyndare.

Verksamhetsplan 2019-2021 I Kommunstyrelsen I

74 mnkr av kommunstyrelsens budget går till verk-samheterna i kommunledningsförvaltningen. 75 % av dessa är personalkostnader. I posten övrig juste-ring finns en post på 1,5 mnkr. Denna post ska ba-lansera budget genom föräldraledigheter, vakanser, längre sjukskrivningar mm. På längre sikt handlar det om en effektivisering som ställer höga krav på omställningsförmåga och kompetensutveckling för att få en god måluppfyllelse. Risker och osäkerhet i budgeten Under åren 2016-2018 har intäkter för bygglov/lov varit större än vad som budgeteras. Flera stora etable-

ringar har genererat stora intäkter och fler tomter än vad som budgeterats har sålts. Enligt konjunkturinstitut, banker m.fl. är högkon-junkturen på väg att mattas av och dagens intäkter är inte att vänta de närmsta åren. En viss ökning av intäkterna (1 mnkr) är rimliga att budgera inför 2019, men därefter finns farhågor om att intäkterna kan minska igen till den nivå som var för föregående år.

Investeringsplan Kommunstyrelsen

Kommunfullmäktige beslutade kommunstyrelsens investeringsram till 17 mnkr. Under 2019 året finns följande förslag och beslut att genomföra: IT-avdelningens uppdrag att genomföra uppgradering av kommunens telefonväxel samt programvaran till Office versionen. Införande av beslutstödsystem är ett utvecklingsom-råde som har prioriterats och beslutats av kommunled-ningen och som kommunledningsförvaltningen ansva-rar för att genomföra. Kommunstyrelsen kommer att arbeta för att etablera laddinfrastruktur i Falköping, hållbar utveckling är ansvarig för att genomföra i samverkan med samhälls-byggnadsförvaltningen. Kommunstyrelsen har utifrån avtalet med Falkö-ping alpin avsatt 500 tkr till inventarier.

Mark & exploatering Kommunfullmäktige beslutade en investeringsram för Mark & exploatering om totalt 71,7 mnkr. Falköping växer och utvecklas. Flera nya villatomter och radhus har sålts och november 2018 är alla lediga tomter inom Falköpings tätort sålda eller reserverade. Megaliten etapp 1. Enligt kommunfullmäktiges beslut, § 137 2017, möjliggörs för framtida expansion av fler handelsområden enligt planen. För att möjliggöra detta behövs en ram om 20 mnkr. Marjarp etapp 2. Enligt kommunfullmäktiges beslut, § 68 2018, fortsätter utvecklingen av Marjarps logistik-område. För att möjliggöra etablering planeras inve-stering i de industrigator och gång- och cykelvägar, för detta krävs en ram på 24 mnkr. Fåraberget. Etapp 2A – villatomter. Enligt kommun-fullmäktiges beslut § 121 2018. För att kunna erbjuda fler småhustomter har detaljplan Fåraberget etapp 2A delats i två delar. Detaljplanen för den första delen som omfattar 15 småhustomter antogs av byggnads-

(mnkr) Bokslut 2017

Budget 2018

Budget 2019

Plan 2020

Plan 2021

VerksamhetsområdeKommunledningsförvaltningen 71,5 77,5 77,7 78,9 78,1 Samverkan och Samordning 16,8 18,8 17,3 17,1 16,9 Politik 7,2 18,9 9,4 7,4 7,3 Summa Kommunstyrelsen 95,5 115,2 104,4 103,4 102,3

Kommunstyrelsens detaljbudgetKommunledningsförvaltningenÖvergripande kommunledning 7,7 7,4 7,3 7,3 Övrig justering 1,5 - Näringsliv 6,7 7,0 6,9 6,9 Hållbar kommunikation 25,2 26,0 25,7 25,5 Hållbar utveckling 13,3 12,7 13,1 12,9 Ekonomi 5,8 6,6 6,6 6,4 Personal 19,0 19,5 19,3 19,1 Samverkan och samordning 18,8 17,3 17,1 16,9 Kommunstyrelsen 4,7 5,0 5,0 4,9 Oförutsett 11,7 2,0 Kommunfullmäktige 2,5 2,4 2,4 2,4

Nämndens budgetram 95,5 115,2 104,4 103,4 102,3

(mnkr) Bokslut 2017

Budget 2018

Budget 2019

Plan 2020

Plan 2021

KommunstyrelsenKommunövergripande IT-investeringar 3,5 3,0 3,0Infrastruktur Marjarp 0,7Inventarier Slalombacken 0,5Beslutstödstystem 1,0Ladinfrastruktur 1,0Infartsskyltar 2,0Kommunstyrelsens investeringar 1,3 1,0 1,8MS-Licenser 0,8Uppgradering av officeversion 3,1Telefonväxel 2,6Inköp av Ipads till förtroendevalda 0,5

Summa Kommunstyrelsen 3,8 8,2 17,0 4,0 4,8

Mark & ExploateringMarkköp enl ÖP, öster om Marjarp, industriomr 3,3 7,5Rivningar; Diamanten och Lilla Sikagården 2,3Flytt av VA-ledningar Marjarp 3,9Flytt av El-anläggning Marjarp 0,8Fåraberget Etapp 1 GC park 4,9Vilhemsro B5 4,0Västtorpsgatan Floby 0,8Friggeråker & Tåstorp 5,1Megaliten Etapp 1 20,0Megaliten Etapp 2 19,0Fåraberget, område för industri 2,0 20,8Marjarp Etapp 2 24,0Marjarp Etapp 2 VA inv 7,0Marjarp, utmed Skaravägen 5,0Fåraberget, etapp 2A - Villatomter 18,0Fåraberget, etapp 2A - Radhus 5,3Fåraberget, etapp 2B 13,9 13,9Överlämningsbangård Marjarp 16,0Investeringar i nya spåranslutningar 3,0 10,0Lantmäteriförättningar mm 5,0 5,0FörsäljningKopparslagaren -3,0Prästgårdsgärde -4,7 -5,5Diamanten etapp 1 -3,0Diamanten etapp 2 -3,0Mark för verksamheter -18,0 -8,0Villatomter -4,0 -4,0Megaliten -4,0

Summa Mark & Exploatering 29,2 56,9 71,7 44,2 47,4

Nämndens totala investering 33,0 65,1 88,7 48,2 52,2

nämnden den 12 juni 2018. Iordningställandet av området är planerat med start hösten 2018 och pro-jektet planeras vara klart våren 2019. Den totala kost-naden för projektet uppgår till 18 mnkr.

Verksamhetsplan 2019-2021 I Kommunstyrelsen I

Projekt/uppdrag

Projekt

I kommunstyrelsens strategiska utvecklingsarbete mot de fyra övergripande målen drivs flertalet pro-jekt med extern finansiering från regional, nationell och EU-nivå. Kommunstyrelsen medfinansierar dessa projekt (ej investeringsprojekt) till största delen med arbetstid. För att stärka arbetet mot mål 1 Ett socialt håll-bart Falköping drivs följande projekt av kom-munstyrelsen. Medskapande Kommunstyrelsen beslutade i juni 2018 att finansi-era projektet Medskapande Falköping med 600 000 kronor från sociala investeringsreserven. Projektet planeras pågå under år 2018 och 2019. Syftet med projektet är att med stöd av konsulter utveckla kom-petens och rutiner för medborgardialog i komplexa frågor. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) stod under år 2018 för halva konsultkostnaden; 165 000 kronor, och beslutade senare under hösten att gå in med ytterligare 100 000 kronor. Liknande överenskommelser om medfinansiering från SKL kommer att sökas för år 2019. Forskning Kommunstyrelsen nya utskott för social hållbarhet har möjliggjort ett unikt tillfälle att med forskning skapa underlag för utskottets former. I arbetet har en följeforskare anlitats för att stötta processen mot både den politiska utformningen och mot den strate-giska styrningen på förvaltningsnivå. Detta finansie-ras via Delegationen mot segregation (300 tkr). EU-projekt Falköpings kommun är tillsammans med kommuner från bland annat Danmark, Rumänien, Italien och Spanien med i ett EU-projekt om lokal implemente-ring av FN:s globala hållbarhetsmål. Syftet med projektet är att genom lokala analyser och processer anpassa de globala hållbarhetsmålen för att passa kommunens invånare och behov. Projektet pågår under perioden 2018-2020 och ska leda till att varje medlem implementerar de globala hållbarhetsmålen i lokala styrdokument. För Falköpings kommun innebär projektet medel (totalt ca 160 000 euro) och stöd att stärka vårt arbete med hållbarhet genom medskapande med våra invånare och för samman frågor som klimat med migration och dialogarbete. Schablonersättning som kommuner erhåller för in-satser för kommunmottagna nyanlända finansierar flera insatser inom olika delar av kommunens verk-samhet och är en form av tillfälliga projektmedel. För kommunstyrelsens verksamhet finansierar dessa projektmedel (750 tkr/år) tjänsten, kommunstrategen med ansvar för mångfald och kvalitet

Projekt kopplade till mål 2 Ett attraktivare Fal-köping drivs inom framförallt områdena miljö, energi, klimat och naturvård. Falköpings kommun har år 2017 beviljats 150 000 kronor i statliga bidrag för att inventera naturvärden på kommunägd mark. Den totala kostnaden för pro-jektet har uppskattats till 300 000 kr. Projektet går ut på att inventera naturvärden och utföra en naturvär-desklassning av kommunägd mark, vilket kommer att leda till bättre prioriteringar av naturvårdsinsatser och öka förutsättningar för att beakta naturvärdena i samband med fysisk planering, bygglovsprövning, exploatering och skogsbruk. Naturvärdesinvente-ringen av mark i anslutning till Falköpings stad och Floby utfördes under 2018. Resterarande del kom-mer att inventeras under 2019. Falköpings kommun har under året beviljats 590 000 kronor i statliga bidrag till det lokala naturvårds-projektet Friggeråkerssjön. Syftet med projektet är att skapa en större våtmark norr om Marjarps indu-striområde. I projektet ingår att ta fram underlag till en ansökan om tillstånd för våtmarksanläggning. Processen kommer omfatta bland annat framtagande av ritning över våtmarken, genomförande av en geoteknisk undersökning, samt arkeologiska utred-ningar. Falköpings kommun har under 2018 sökt 202 000 kronor i statliga bidrag till naturvårdsprojektet Na-turreservatet Väsmestorp med stenmurslandskapet. Falköpings kommun vill utreda möjligheten att bilda ett kommunalt naturreservat i Väsmestorp med an-gränsande stenmurslandskap. Syftet med projektet är att bevara och utveckla ett tätortsnära friluftsområde för Flobys invånare och för turismen. Beslut om kommunen erhåller bidrag till projektet tas av Läns-styrelsen först i april 2019. Den totala kostnaden för projektet har uppskattats till 404 000 kr. Enligt EUs vattendirektiv och dess gällande åtgärds-program ska kommuner upprätta och utveckla vat-ten- och avloppsvattenplaner. Falköpings kommun har beviljats 954 400 kronor i statligt bidrag från Länsstyrelsens LOVA-bidrag (Lokala vattenvårds-projekt) för att ta fram en strategisk VA-plan. Syftet med att ta fram en strategisk VA-plan är att förenkla och samordna kommunens arbete med att uppnå en hållbar VA-försörjning inom hela den geografiska kommunen och bidra till att god status uppnås i kommunens vattenförekomster. Under år 2018 beviljades Falköpings kommun fyra projekt inom Klimatklivet, statliga klimatinveste-ringsbidrag, som ska genomföras under år 2019 – 2020. Två klimatklivetprojekt för utveckling av biogasanläggningen för att öka biogasproduktionen (totalt 8 408 250 kronor) samt investeringsstöd till att bygga laddinfrastruktur på tre plaster i Falkö-pings stad (75 500 kronor) samt ett flerfunktionellt cykelgarage vid resecentrum (700 000 kronor)

Tertial 1Ekonomisk uppföljning

DelårsrapportEkonomi och

verksamhetsuppföljning

ÅrsredovisningEkonomi och

verksamhetuppföljning

En stor klimatinvestering som planeras, där medfi-nansiering är beslutad av kommunfullmäktige, är ny överlämningsbangård på Marjarps logistikområde, på totalt ca 120 miljoner kronor. För projektet har hittills ca 35 % av investeringen beviljats från Tra-fikverket och en klimatklivetansökan för ca 45 % av investeringen väntar på beslut från Naturvårdsver-ket. Kommunens Energi- och klimatrådgivning finansie-ras av energimyndigheten och avser en halvtids-tjänst, en långsiktig projektfinansiering som löper på under 2019 och 2020 då en ny ansökningsperiod startar. För att öka måluppfyllelsen i mål 3 Skapa förut-sättningar för ett näringsliv som utvecklas kom-mer under 2019 två större Leaderprojekt att slutföras.

Visit Hornborgasjön, ett organiserat samarbete mel-lan Falköping, Skara och Skövde kommuner. Falkö-pings kommun är projektägare och anställningsmyn-dighet för den gemensamma affärsutvecklaren. De insatta medlen (1,6 mnkr) i samarbetet har fram till maj 2019 växlats upp i ett Leaderprojekt i de bägge leaderområdena i Skaraborg. En förnyad projektan-sökan för uppväxling av insatta medel kommer att skrivas fram under våren. Utveckla nyföretagandet i Falköping, har som mål-sättningen att förnya, utöka och vitalisera verksam-heten inom Nyföretagarcentrum (NFC) Falköping så att den blir mer uppsökande gentemot breda och tydligare definierade målgrupper, att dess image blir mer attraktiv och att kommunikationen kring aktivi-teterna anpassas till dagens och morgondagens krav. (550 000 kr leader och SIR).

Nämndens verksamhetsuppföljning

Planerad rapportering av måluppfyllelse till nämnd

Kommunstyrelsen ska skapa rutiner för att kontinuerligt följa upp och säkerställa att verksamheterna och utveckl-ingsarbetet utgår från de kommunala målen och inom ramen för den nationella styrningen. Kommunstyrelsen ska också säkerställa att förutsättningar skapas som bidrar till att utveckla mot målen och kontinuerlig uppföljning och analys av resultat ska göras för att få kännedom om vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras. Därigenom skapas viktiga underlag för att prioritera, sätta upp viljeriktning och styra kommunstyrelsens arbete.

Styrkedjan Uppföljning och analys är viktiga delar i den kommunala styrprocessen. För att utveckl-ingsarbetet ska få effekt i organisationen krävs att varje led är delaktiga i processen och att arbetet utgår från verksamhetens uppdrag och behov. Resultat analyseras och rapport-eras från varje nivå upp till kommunstyrelsen för att skapa trovärdiga underlag och för att bygga tillit i styrkedjan. Kommunstyrelsen genomför tertialuppföljningar den 30 april, den 31 augusti och den 31 december. Uppföljningarna i augusti och december är lagstadgade och granskas av kommunens externa revisorer. Nämn-derna gör då en verksamhets- och ekonomiuppföljning av mål och budget. Kommunstyrelsen kommer under året kontinuerligt följa processer mot måluppfyllelsen i syfte att få en så över-gripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunstyrelsen klarat sitt uppdrag och vilken effekt olika sats-ningar har. För att få ett tillförlitligt och mer heltäckande underlag ska indikatorer, olika undersökningar, arbets-processer, jämförelsedata, styrdokument och effekter av åtgärder/ kopplat till resursåtgång tas med. Vid den samlade bedömningen av respektive mål ska kommunstyrelsen årligen beskriva hur god måluppfyllelsen är. Under övriga uppföljningar analyseras de olika underlagen för att visa om kommunstyrelsen bedöms ha en god progression i målarbetet och om åtgärder får förväntad effekt. Detta för att kunna göra ständiga förbättringar under hela året.



1 (3)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


§ 3 Dnr 2018/00366 003

Instruktion för kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet


1 Kommunstyrelsen antar instruktionen för kommunstyrelsens utskott

för social hållbarhet.

2 Instruktionen ska gälla från och med den 15 februari 2019 och tas upp

i ny kommunal författningssamling.

3 Kommunstyrelsen upphäver instruktion för mångfaldsutskottet,

KFS 2015:1, från och med den 15 februari 2019.

Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade den 25 juni 2018, § 102, att från och med

mandatperioden 2019–2022 inrätta ett utskott för sociala hållbarhetsfrågor

under kommunstyrelsen. Utskottet ska ta över folkhälsorådets, brottsföre-

byggande rådets och mångfaldsutskottets ansvarsområden, vilka ska

avvecklas från och med mandatperiodskiftet. Kommunfullmäktige gav

samtidigt kommunstyrelsen i uppdrag att anta en instruktion för utskottet för

social hållbarhet samt att utse ledamöter och ersättare till utskottet. Av

kommunfullmäktiges beslut framgår bland annat följande.

”Efter en utredning genomförd av kommunledningsförvaltningen på uppdrag

av kommunstyrelsen har kommunledningsförvaltningen lämnat ett förslag på

inrättande av ett utskott under kommunstyrelsen för sociala hållbarhetsfrågor.

I dag finns råd och andra politiska styrgrupper under kommunstyrelsen som

tillsammans fångar en mängd av sociala hållbarhetsfrågor utan direkt

inbördes samband. Mot bakgrund av detta föreslås kommunstyrelsen inrätta

ett utskott för sociala hållbarhetsfrågor. Utskottets arbete ska ha ett hela-

kommunen-perspektiv och bidra till utvecklingen av ett socialt hållbart

samhälle och skapa en mer sammanhållen politisk hantering och styrning av

den sociala hållbarhetsdimensionen.

Utskottet ska ansvara för de frågor som tidigare har hanterats av folkhälso-

rådet, brottsförebyggande rådet och mångfaldsutskottet, vilka föreslås

avvecklas. Det innebär att dessa frågor lyfts fram i ett nytt organ med tydligt

mandat. Utskottet föreslås också ta över ansvaret för att utveckla den

kommunala demokratin och på så sätt även en del av demokratiberedningens

uppdrag.”

Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till instruktion för

utskottet i samråd med kommunstyrelsens politiska beredning. I förslaget till

instruktion föreslås det att utskottets uppgifter ska vara följande.



2 (3)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


Utskottet för social hållbarhet ska verka för ett mer socialt hållbart Falköping

genom att:

leda, samordna och driva på ett aktivt och systematiskt socialt

hållbarhetsarbete i alla nämnder och kommunala bolag

driva på och följa upp arbetet med medskapandeprocesser och

medborgardialogarbete i kommunen

omvärldsbevaka samt utveckla strategier och insatser kopplade till

de prioriterade inriktningarna inom social hållbarhet samt följa upp

utfallet av dessa

öka medvetenheten internt och externt om vikten av ett socialt

hållbarhetsperspektiv

bedriva arbetet så att utrymme skapas för dialog om sociala

hållbarhetsfrågor

arbeta för att säkerställa jämlik service och jämlika tjänster åt

medborgarna

skapa goda livsvillkor och förutsättningar för en god hälsa på lika

villkor för hela befolkningen

Den föreslagna instruktionen beskriver också utskottets sammansättning.

Utskottet ska bestå av 13 ledamöter och 13 ersättare, som väljs bland

kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Alla partier som är representerade

i kommunfullmäktige ska beredas en plats i utskottet. Om ett parti är

representerat i kommunfullmäktige, men inte i kommunstyrelsen, ska partiet

beredas en plats som adjungerad ledamot.

Kommunstyrelsen står för ekonomisk ersättning för utskottets samtliga

ledamöter, ersättare och adjungerade ledamöter.

I övrigt regleras utskottets arbetsformer i kommunstyrelsens reglemente.


Förslaget till instruktion för kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet

följer det som anges i kommunstyrelsens reglemente om utskott, förutom på

en punkt. I kommunstyrelsens reglemente anges att ett utskott ska bestå av 5

ledamöter och 5 ersättare. Vid beredningen av ärendet framkom det att den

politiska viljan är att utskottet ska bestå av 13 ledamöter och 13 ersättare för

att få en bred politisk förankring. Vid nästa revidering av kommunstyrelsens

reglemente behöver aktuell bestämmelse ses över.

I kommunfullmäktiges beslut från den 25 juni 2018, § 102, framgår det att

utskottet ska ta över de uppgifter som brottsförebyggande rådet, folkhälso-

rådet och mångfaldsutskottet har samt att dessa ska avvecklas. Folkhälso-

rådet är dock ett råd som omfattar både Falköpings kommun och Västra

Götalandsregionen, genom Östra hälso- och sjukvårdsnämnden.



3 (3)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


Folkhälsorådet är det politiska organ som ansvarar för de ekonomiska medel

som Västra Götalandsregionen tilldelat Falköpings kommun för folkhälso-

arbete och rådet utgörs av ledamöter från både kommunen och regionen.

Det gemensamma folkhälsoarbetet regleras i ett samverkansavtal mellan

Falköpings kommun och Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Det är alltså

inte enbart upp till Falköpings kommun att avveckla folkhälsorådet.

Nuvarande samverkansavtal med Östra hälso- och sjukvårdsnämnden

begränsar utskottets möjlighet att i sin helhet ta över folkhälsorådets

uppgifter.

För att Falköpings kommun även efter inrättandet av utskottet för social

hållbarhet ska leva upp till samverkansavtalet med Östra hälso- och

sjukvårdsnämnden behöver former för det fortsatta samarbetet tas fram i

samråd med Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Arbetet med detta kommer

att genomföras i utskottet.


instruktionen för kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet från och

med den 15 februari 2019 och att instruktionen för mångfaldsutskottet,

KFS 2015:1, upphävs.

Planen är att val av ledamöter och ersättare till utskottet genomförs vid

kommunstyrelsens sammanträde i februari 2019.

Ärendet lyftes för behandling i kommunstyrelsens arbetsutskott den

24 oktober 2018, § 109, och sedan till kommunstyrelsen den 14 november

2018, § 161. Då beslutade kommunstyrelsen att ärendet skulle utgå från

föredragningslistan för att ytterligare bereda ärendet.

Tjänsteutlåtandet, daterat den 11 januari 2019, har utarbetats av Ida

Kyrkander, chef för hållbar utveckling.


Kommunledningsförv. Hållbar utveckling

Ida Kyrkander Chef hållbar utveckling [email protected]

Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00

[email protected] www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744


2019-01-11

KS 2018/00366 003

Kommunstyrelsen



1 Kommunstyrelsen antar instruktionen för kommunstyrelsens utskott för

social hållbarhet.

2 Instruktionen ska gälla från och med den 15 februari 2019 och tas upp i

ny kommunal författningssamling.

3 Kommunstyrelsen upphäver instruktion för mångfaldsutskottet, KFS

2015:1, från och med den 15 februari 2019.

Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade den 25 juni 2018, § 102, att från och med

mandatperioden 2019–2022 inrätta ett utskott för sociala hållbarhetsfrågor

under kommunstyrelsen. Utskottet ska ta över folkhälsorådets, brottsföre-

byggande rådets och mångfaldsutskottets ansvarsområden, vilka ska

avvecklas från och med mandatperiodskiftet. Kommunfullmäktige gav

samtidigt kommunstyrelsen i uppdrag att anta en instruktion för utskottet för

social hållbarhet samt att utse ledamöter och ersättare till utskottet. Av

kommunfullmäktiges beslut framgår bland annat följande.

”Efter en utredning genomförd av kommunledningsförvaltningen på uppdrag

av kommunstyrelsen har kommunledningsförvaltningen lämnat ett förslag på

inrättande av ett utskott under kommunstyrelsen för sociala hållbarhets-

frågor. I dag finns råd och andra politiska styrgrupper under kommun-

styrelsen som tillsammans fångar en mängd av sociala hållbarhetsfrågor utan

direkt inbördes samband. Mot bakgrund av detta föreslås kommunstyrelsen

inrätta ett utskott för sociala hållbarhetsfrågor. Utskottets arbete ska ha ett

hela-kommunen-perspektiv och bidra till utvecklingen av ett socialt hållbart

samhälle och skapa en mer sammanhållen politisk hantering och styrning av

den sociala hållbarhetsdimensionen.

Utskottet ska ansvara för de frågor som tidigare har hanterats av folkhälso-

rådet, brottsförebyggande rådet och mångfaldsutskottet, vilka föreslås

2(3)

avvecklas. Det innebär att dessa frågor lyfts fram i ett nytt organ med tydligt

mandat. Utskottet föreslås också ta över ansvaret för att utveckla den

kommunala demokratin och på så sätt även en del av demokratiberedningens

uppdrag.”

Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag till instruktion för

utskottet i samråd med kommunstyrelsens politiska beredning. I förslaget till

instruktion föreslås det att utskottets uppgifter ska vara följande.

Utskottet för social hållbarhet ska verka för ett mer socialt hållbart Falköping

genom att:





omvärldsbevaka samt utveckla strategier och insatser kopplade till de

prioriterade inriktningarna inom social hållbarhet samt följa upp

utfallet av dessa




hållbarhetsfrågor


medborgarna



Den föreslagna instruktionen beskriver också utskottets sammansättning.

Utskottet ska bestå av 13 ledamöter och 13 ersättare, som väljs bland

kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Alla partier som är

representerade i kommunfullmäktige ska beredas en plats i utskottet. Om ett

parti är representerat i kommunfullmäktige, men inte i kommunstyrelsen, ska

partiet beredas en plats som adjungerad.

Kommunstyrelsen står för ekonomisk ersättning för utskottets samtliga

ledamöter, ersättare och adjungerade.

I övrigt regleras utskottets arbetsformer i kommunstyrelsens reglemente.


Förslaget till instruktion för kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet

följer det som anges i kommunstyrelsens reglemente om utskott, förutom på

en punkt. I kommunstyrelsens reglemente anges att ett utskott ska bestå av 5

ledamöter och 5 ersättare. Vid beredningen av ärendet framkom det att den

politiska viljan är att utskottet ska bestå av 13 ledamöter och 13 ersättare för

att få en bred politisk förankring. Vid nästa revidering av kommunstyrelsens

reglemente behöver aktuell bestämmelse ses över.

I kommunfullmäktiges beslut från den 25 juni 2018, § 102, framgår det att

utskottet ska ta över de uppgifter som brottsförebyggande rådet,

3(3)

folkhälsorådet och mångfaldsutskottet har samt att dessa ska avvecklas.

Folkhälsorådet är dock ett råd som omfattar både Falköpings kommun och

Västra Götalandsregionen, genom Östra hälso- och sjukvårdsnämnden.

Folkhälsorådet är det politiska organ som ansvarar för de ekonomiska medel

som Västra Götalandsregionen tilldelat Falköpings kommun för

folkhälsoarbete och rådet utgörs av ledamöter från både kommunen och

regionen. Det gemensamma folkhälsoarbetet regleras i ett samverkansavtal

mellan Falköpings kommun och Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Det är

alltså inte enbart upp till Falköpings kommun att avveckla folkhälsorådet.

Nuvarande samverkansavtal med Östra hälso- och sjukvårdsnämnden

begränsar utskottets möjlighet att i sin helhet ta över folkhälsorådets

uppgifter.

För att Falköpings kommun även efter inrättandet av utskottet för social

hållbarhet ska leva upp till samverkansavtalet med Östra hälso- och

sjukvårdsnämnden behöver former för det fortsatta samarbetet tas fram i

samråd med Östra hälso- och sjukvårdsnämnden. Arbetet med detta kommer

att genomföras i utskottet.


instruktionen för kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet från och

med den 15 februari 2019 och att instruktionen för mångfaldsutskottet, KFS

2015:1, upphävs.

Planen är att val av ledamöter och ersättare till utskottet genomförs vid

kommunstyrelsens sammanträde i februari 2019.

Ärendet lyftes för behandling i kommunstyrelsens arbetsutskott den

24 oktober 2018, § 109, och sedan till kommunstyrelsen den 14 november

2018, § 161. Då beslutade kommunstyrelsen att ärendet skulle utgå från

föredragningslistan för att ytterligare bereda ärendet.


Catharina Ungh, kommunstrateg

Johanna Jonsson, folkhälsostrateg

Per Larsson, kommunutvecklare

Bengt Nilsson, säkerhetssamordnare

Per-Erik Källström, samordnare drogförebyggande arbete

Edvin Ekholm, chef hållbar kommunikation

Ida Kyrkander

Chef hållbar utveckling

1 (3)

KOMMUNAL

FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

KS 2018/366 003 KFS 2019:XX


Antagen av kommunstyrelsen den XX månad 2019. Gäller från och med XX.

Utöver det som föreskrivs om utskott i kommunallagen samt i kommunstyrelsens reglemente gäller bestämmelserna i denna instruktion.

Innehåll Utskottets uppgifter ............................................................................... 2

Delegation från kommunstyrelsen ......................................................... 2

Arbetsformer .......................................................................................... 2

Sammansättning ..................................................................................... 3

Ekonomisk ersättning ............................................................................ 3

2 (3)

Utskottets uppgifter

§ 1

Kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet ska arbeta med sociala

hållbarhetsfrågor på en strategisk och kommunövergripande nivå.

Utskottets uppdrag omfattar frågor om mänskliga rättigheter, demokrati,

folkhälsa, inkludering, brottsförebyggande arbete samt frågor om

jämställdhet och jämlikhet ur ett socialt hållbarhetsperspektiv.

Utskottet för social hållbarhet ska verka för ett mer socialt hållbart

Falköping genom att:





omvärldsbevaka samt utveckla strategier och insatser kopplade till

de prioriterade inriktningarna inom social hållbarhet samt följa upp

utfallet av dessa




hållbarhetsfrågor


medborgarna



Utskottet svarar gentemot medborgare, massmedia och andra

intressenter för information om utskottets arbete.

Delegation från kommunstyrelsen

§ 2

Utskottets befogenheter att fatta beslut på delegation från kommunstyrelsen

framgår inte av den här instruktionen, utan av kommunstyrelsens

delegationsordning.

Arbetsformer

§ 3

Utskottets arbetsformer regleras i första hand i paragraf om utskott i

kommunstyrelsens reglemente. I andra hand gäller de arbetsformer som

gäller för kommunstyrelsen och som framgår av kommunstyrelsens

reglemente, i den utsträckning de är tillämpliga.

3 (3)

Sammansättning

§ 4

Utskottet ska bestå av 13 ledamöter och 13 ersättare som väljs bland

kommunstyrelsens ledamöter och ersättare.

Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige ska beredas en plats

i utskottet. Om ett parti är representerat i kommunfullmäktige, men inte i

kommunstyrelsen, ska partiet beredas en plats som adjungerad ledamot.

Om ett parti enbart innehar en plats som ersättare i utskottet ska även det partiet

beredas en plats som adjungerad ledamot, för att möjliggöra för alla partier att

närvara vid utskottets sammanträden.

En adjungerad ledamot har närvaro- och yttranderätt, men inte rösträtt.

Ekonomisk ersättning

§ 5

Utskottets ledamöter, ersättare och adjungerade ledamöter har rätt till

ekonomisk ersättning i enlighet med de bestämmelser om ekonomisk

ersättning som kommunfullmäktige har beslutat om. Den ekonomiska

ersättningen finansieras av kommunstyrelsen.



1 (1)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


§ 4 Dnr 2018/00503 027

Kompetensförsörjningsplan för åren 2019–2020


1 Kommunstyrelsen antar kompetensförsörjningsplan för åren 2019–2020.

Bakgrund

Kompetensförsörjningsplanen för åren 2019–2020 ersätter den föregående

planen för området.

Syftet med planen är att på en kommunövergripande nivå kartlägga nuläget

i kommunen, ge en samlad bild av framtida behov vad gäller kompetens-

försörjning samt öka förutsättningarna för en bättre samverkan mellan

förvaltningarna inom området.

Planen innehåller en nulägesbeskrivning utifrån nyckeltal inom personal-

området, en omvärldsanalys avseende arbetsmarknad och befolknings-

utveckling samt pågående och planerade aktiviteter inom området

kompetensförsörjning på en övergripande nivå.

Nuvarande plan gäller för åren 2017–2018. Därför har den nu uppdaterats

för att gälla åren 2019–2020. Planen kommer att uppdateras vartannat år.

Planen har utarbetats i samverkan med kommunens fackliga organisationer

i den centrala samverkansgruppen (CESAM) samt den personalstrategiska

gruppen.

Tjänsteutlåtandet, daterat den 4 december 2018, har utarbetats av personal-

chef Maria Ström.


TJÄNSTEUTLÅTANDE

2018-12-04

1 (1)

Kommunstyrelsen

Kommunledningsförvaltningen Personalavdelningen

Maria Ström personalchef 0515-88 52 64 0722-30 36 91 [email protected]

Falköpings kommun 521 81 Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon 0515-88 50 00

[email protected] www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Postgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744



1. Kommunstyrelsen antar kompetensförsörjningsplan för åren

2019–2020.

Bakgrund

Kompetensförsörjningsplanen för åren 2019–2020 ersätter den föregående

planen för området.

Syftet med planen är att på en kommunövergripande nivå kartlägga nuläget i

kommunen, ge en samlad bild av framtida behov vad gäller

kompetensförsörjning samt öka förutsättningarna för en bättre samverkan

mellan förvaltningarna inom området.

Planen innehåller en nulägesbeskrivning utifrån nyckeltal inom

personalområdet, en omvärldsanalys avseende arbetsmarknad och

befolkningsutveckling samt pågående och planerade aktiviteter inom

området kompetensförsörjning på en övergripande nivå.

Nuvarande plan gäller för åren 2017–2018. Därför har den nu uppdaterats

för att gälla åren 2019–2020. Planen kommer att uppdateras vartannat år.

Planen har utarbetats i samverkan med kommunens fackliga organisationer i

den centrala samverkansgruppen (CESAM) samt den personalstrategiska

gruppen.

Beslutet skickas till

Förvaltningschefer

Maria Ström, personalchef

Maria Ström

Personalchef


HANDLINGSPLAN

1 (28)

Typ av styrdokument Handlingsplan

Beslutsinstans Kommunstyrelsens arbetsutskott

Fastställd "Skriv t.ex. 2016-01-01, § 10"

Diarienummer KS 2018/503 027

Giltighetstid 2019–2020

Dokumentet gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar

Dokumentansvarig Personalchef

Tidpunkt för aktualitetsprövning

2021

2 (28)

Innehåll Bakgrund ................................................................................................................. 3

Syfte ......................................................................................................................... 4

Nyckeltal personal ................................................................................................... 4

Beräknade pensionsavgångar .......................................................................... 4

Faktiska pensionsavgångar .............................................................................. 6

Intern personalrörlighet - kommunens arbetsbytarbank .................................. 6

Annonsering .................................................................................................... 7

Personalomsättning .......................................................................................... 7

Nöjdhet och engagemang ................................................................................ 7

Attraktiv arbetsgivare ...................................................................................... 8

Omvärldsanalys ....................................................................................................... 9

Befolkningsprognoser ...................................................................................... 9

Utbildning och arbetsmarknad ........................................................................ 9

Rapporter från SKL ....................................................................................... 11

Lokala behov utifrån nämndernas verksamhetsplaner 2018-2020 ................ 15

Samverkan kompetensutveckling .................................................................. 16

Kompetensförsörjning – samarbete övriga kommuner Skaraborg ................ 17

Marknadsföring ............................................................................................. 17

Kompetensutveckling medarbetare ....................................................................... 18

Aktiviteter 2019-2020 ....................................................................................... 18

Kompetensutveckling för chefer ........................................................................... 21

Aktiviteter 2019-2020 ....................................................................................... 21

Referensmaterial .................................................................................................... 23

BILAGA 1 ............................................................................................................. 24

Uppföljning av föregående kompetensförsörjningsplan........................................ 24

Kompetensutveckling för medarbetare .............................................................. 24

Kompetensutveckling för chefer ....................................................................... 26

3 (28)

Bakgrund

Ett socialt hållbart Falköping är mål 1 i Falköpings kommuns flerårsplan

2018-2020 och utgår från alla människors lika värde och mänskliga

rättigheter. Mål 4 i kommunens flerårsplan är att Kvalitén inom

verksamheten ska öka. En god kvalitet säkerställs genom att kommunen kan

attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som krävs för att

möta medborgarnas behov och nå verksamheternas mål. Kommunens

viktigaste resurs är medarbetarna, deras omställningsförmåga, kompetens

och kunskap. Digitaliseringen anses vara den enskilt största

förändringsfaktorn i vår tid och är något som påverkar alla delar i vårt

samhälle. För att kommunen ska kunna ta tillvara de möjligheter

utvecklingen ger till ökad effektivitet och kvalitet inom alla verksamheter

krävs medarbetare med adekvat digital kompetens. 1

I kommunens Policy för mänskliga rättigheter som främjar jämställdhet och

jämlikhet betonas vikten av att Falköpings kommun strävar efter att alla

invånare ska bemötas och behandlas på ett likvärdigt sätt och få likvärdig

tillgång till service och välfärdstjänster. ”Att göra jämlikt innebär att göra

skillnad, det vill säga att erbjuda insatser till alla generellt, men också

anpassa så att det motsvarar olika människors olika behov och

förutsättningar. Att göra skillnad innebär att skapa förutsättningar för

människor att påverka sina livsvillkor och få sina mänskliga rättigheter

tillgodosedda.”

Varje arbetsplats i Falköpings kommun ska präglas av mångfald,

jämställdhet och tillgänglighet och ska erbjuda en jämställd samt likvärdig

service. Målet är att: ”Falköpings kommun ska arbeta för ett inkluderande

samhälle där alla ska kunna delta i samhället på lika villkor. Falköpings

kommun ska verka för att service och stöd ges utifrån invånarnas

förutsättningar och behov.” 2

För att säkerställa att detta mål uppnås är det av största vikt att detta

införlivas i kommunens arbete med kompetensförsörjning genom att

kommunen är en inkluderande arbetsgivare som värdesätter de kvalitéer

som mångfald tillför de olika verksamheterna för att skapa en hållbar

utveckling.

1 Falköpings kommun, Flerårsplan 2018-2020 2 Falköpings kommun, Policy för mänskliga rättigheter som främjar jämlikhet och

jämställdhet

4 (28)

Syfte

Syftet med kompetensförsörjningsplanen är att kartlägga nuläget i

organisationen, identifiera och ge en samlad bild av kommunens framtida

behov samt identifiera ett antal insatser på kommunövergripande nivå för att

arbeta med kommunens kompetensförsörjning och medarbetarnas

kompetensutveckling. Genom samverkan och samordning mellan

förvaltningarna, andra kommuner och övriga externa aktörer kan till

exempel utbildningsinsatser genomföras på ett mer effektivt sätt.

Detta är en kommunövergripande plan och det kan bli aktuellt att inom vissa

områden komplettera med verksamhetsspecifika planer.

Nyckeltal personal

Samtliga uppgifter under denna rubrik är hämtade ur kommunens

årsredovisning för 2017 och baseras på uppgifter ur personalsystemen för

2017-12-31. Av kommunens tillsvidareanställda är könsfördelningen 77

procent kvinnor och 23 procent män (2016: 80 procent kvinnor, 20 procent

män) 3

Medelåldern hos tillsvidareanställda var den 31 dec 2017 46 år.4

Antal anställda personer per förvaltning i aktiv tjänst

Förvaltning Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt antal anställda 2016 2017 2016 2017 2016 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen 974 993 314 249 1288 1242 Kommunledningsförvaltningen 89 85 6 4 95 89 Kompetens- och

arbetslivsförvaltningen 78 85 20 20 98 105 Kultur- och fritidsförvaltningen 56 62 12 12 68 74 Samhällsskyddsförvaltningen 45 81 0 5 45 86 Samhällsbyggnadsförvaltningen 315 324 38 45 353 369 Socialförvaltningen 1348 1295 158 127 1506 1422 Totalt 2905 2925 548 462 3453 3387

Beräknade pensionsavgångar

I tabellen för pensionsavgångar redovisas pensionsavgångarna inom en

tioårsperiod fördelat per förvaltning. Här förutsätts en pensionsålder på 65

år men pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år5 vilket gör att de

faktiska siffrorna kan se annorlunda ut och uppgifterna i tabellen ska därför

ses som en prognos.

3 Falköpings kommun, Årsredovisning 2017 4 Uppgifter ur personalsystemet MIA 20171231 5 Falköpings kommun, Pensionsriktlinje 2015-11-30

5 (28)

Beräknade pensionsavgångar 65år

Förvaltning

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2018-2027

Barn- och utbildningsförvaltningen 19 21 19 22 25 34 19 23 21 25 228 Kommunledningsförvaltningen 4 1 2 3 2 0 2 1 2 1 18 Kompetens- och

arbetslivsförvaltningen 2 1 1 2 2 2 4 3 2 5 24 Kultur- och fritidsförvaltningen 0 1 1 0 1 2 2 3 0 2 12 Samhällsbyggnadsförvaltningen 9 7 6 8 15 15 10 9 17 12 108 Samhällsskyddsförvaltningen 2 2 0 4 2 2 0 0 5 2 19 Socialförvaltningen 16 33 37 38 36 44 33 42 31 29 339 Totalt 52 66 66 77 83 99 70 81 78 76 748

Inom barn och utbildningsförvaltningen är det förskollärarna som är den

enskilt största yrkesgruppen vad gäller pensionsavgångarna de närmaste tio

åren. Behörighetsnivån inom förskolan fortsätter dessutom att sjunka dvs

det är svårt att rekrytera utbildad personal. Specialpedagoger och

skolsköterskor är två andra yrkesgrupper med många pensionsavgångar i

förhållande till hur många anställda det är totalt inom dessa yrkesgrupper.

Inom Kommunledningsförvaltningen är det IT-avdelningen som står för

största antalet pensionsavgångar under den närmaste 10-årsperioden. Det är

även fyra av kommunens förvaltningschefer som inom tio år kommer gå i

pension.

När det gäller Kompetens- och arbetslivsförvaltningen och Kultur- och

fritidsförvaltningen är det ingen specifik yrkesgrupp som har fler

pensionsavgångar än någon annan. Inte heller inom

Samhällsskyddsförvaltningen.

De två yrkesgrupperna på Samhällsbyggnadsförvaltningen med flest

pensionsavgångar är lokalvårdare och fastighetsskötare. I gruppen

fastighetsskötare är det åtta beräknade pensionsavgångar inom de närmaste

fem åren. Denna yrkesgrupp är till antalet en något mindre yrkesgrupp

vilket gör att antalet kan bli märkbart. Fem av kökscheferna beräknas också

gå i pension inom de närmaste tio åren och även detta är en något mindre

yrkesgrupp.

Inom Socialförvaltningens områden är det ca 185 undersköterskor som

beräknas gå i pension de närmaste tio åren och 14 sjuksköterskor. Båda

dessa grupper hör till de yrkesområden där det finns en brist på arbetskraft.

Det är även 14 av enhetscheferna som går i pension inom tio år och fem

stycken av dem blir 65 år 2023.

6 (28)

Faktiska pensionsavgångar

De faktiska pensionsavgångarna i Falköpings kommun har de senaste två

åren fördelats enligt nedanstående:6

Fördelningen mellan de som går i pension vid olika åldrar är jämnt

fördelade över olika yrken.

Intern personalrörlighet - kommunens arbetsbytarbank

Syftet med kommunens interna arbetsbytarbank är att främja en intern

rörlighet och ge möjlighet till kompetensutveckling inom organisationen för

medarbetarna. För den som önskar finns möjlighet till reflekterande samtal

inför att man registrerar sig i arbetsbytarbanken. De som är registrerade följs

också upp av personalcoach och då främst om det gått en längre tid utan att

ett byte genomförs, om man återkommer med ansökan år efter år utan att en

fölrändring sker eller om det finns behov av att komplettera den ansökan

som finns för att öka möjligheterna att få göra ett byte.7

6 Uppgift från KPA 7 Regler för Arbetsbytarbanken

61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år

2016 3% 9% 12% 47% 13% 16%

2017 1% 3% 24% 16% 32% 8% 16%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Pro

cen

t

Åldersfördelningen i procent för pensionsavgång

7 (28)

Annonsering

2017 var det i genomsnitt 7,98 sökande per tjänst 2016 var motsvarande

siffra 10,37. Totalt tog Falköpings kommun emot 5707 sökande till de

tjänster som annonserades ut under 2017.8 Då antalet annonser är relativt

oförändrade under 2016-2017 kan man anta att det minskade antalet

sökande beror på det något förbättrade läget på arbetsmarknaden generellt.

Antalet annonser per förvaltning är relativt oförändrat över tid med något

undantag.

Förvaltning

Antal externa

annonser

Antal interna

annonser

Antal tjänster

totalt Varav t.v. tjänster

2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017

Barn & utbildningsförvaltningen 283 200 25 3 373 297 260 238

Kommunledningsförvaltningen 8 19 0 0 8 20 8 18

Kompetens & arbetslivsförvaltningen 32 23 0 0 43 27 31 23

Kultur & fritidsförvaltningen 7 14 1 0 25 34 2 9

Samhällsbyggnadsförvaltningen 25 27 6 2 38 33 26 26

Samhällsskyddsförvaltningen 5 13 0 0 28 62 10 47

Socialförvaltningen 113 94 3 4 154 153 113 95

Totalt 473 390 35 9 669 626 450 456

Personalomsättning

Den totala personalomsättningen bland medarbetare i Falköpings kommun

var under 2017 11,5 %. Siffran avser antalet tillsvidareanställda som har

slutat och lämnat en anställning i kommunen (extern avgång på grund av

uppsägning eller pensionsavgång) dividerat med genomsnittligt antal

tillsvidareanställda under samma period.9

Nöjdhet och engagemang

2017 års medarbetarenkät visar på en fortsatt ökad medarbetarnöjdhet,

jämfört med år 2015. Nöjd medarbetarindex (NMI) uppgår år 2017 till 70.

Det är ett bra resultat, fyra enheter över snittet för de organisationer som vår

enkätadministratör Markör Marknad & Kommunikation AB arbetar med. I

chefsenkäten blev värdet ännu högre, 78. Två av de frågor som starkast

samvarierar (korrelerar) med NMI är ”Min kompetens tas tillvara på min

arbetsplats” och ”Jag får möjlighet till den kompetensutveckling jag behöver

i mitt arbete”.

8 Uppgifter ur Visma Recruit – Offentliga jobb 9 Nyckeltal Skaraborgskommuner 2017

8 (28)

I enkäten mäts också hållbart medarbetarengagemang (HME), som är ett

verktyg från Sveriges kommuner och landsting (SKL). HME är baserat på 9

frågor inom områdena motivation, styrning och ledarskap. Vid jämförelse

med de kommuner i riket, som rapporterat resultat till kommun- och

landstingsdatabasen Kolada, ligger Falköpings kommun år 2017 i topp.

För både medarbetare och chefer gäller att samtliga områden får ett lika eller

högre betyg år 2017 jämfört med 2015. För medarbetare har den positiva

utvecklingen varit särskilt tydlig inom området ledarskap, där medarbetaren

värderat ledarskapet på arbetsplatsen. För chefer har utvecklingen varit

särskilt positiv inom området ledningsgruppen, där man tycker att

förbättringar skett avseende att utveckla samarbetet mellan

enheter/avdelningar och att ledningsgruppen i ännu högre utsträckning

prioriterar rätt frågor. Andelen medarbetare och chefer som upplever

Falköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare, och har svarat ”Jag

rekommenderar gärna Falköpings kommun som arbetsgivare”, har också

ökat. 10

Attraktiv arbetsgivare

På introduktionsdagarna för nyanställda under 2017-2018 har en av

informationspunkterna handlat om att vara medarbetare. Bland annat har

deltagarna fått besvara frågan ”Vad kan Falköpings kommun som

arbetsgivare bidra med till dig i ditt yrke så att du upplever arbetsplatsen

attraktiv” Det är tre områden som får flest kommentarer:

bra förutsättningar i form av bra arbetsmiljö, tillräckliga resurser och

möjlighet att påverka.

möjlighet till kompetensutveckling i form av utbildning, utmanande

arbetsuppgifter och möjlighet att vara med och utveckla.

goda anställningsvillkor i form av god löneutveckling, bra

arbetstider och personalförmåner av olika slag.

10 Falköpings kommun, medarbetarenkät 2017

378 10

75

1636 4332

326

4116 18 30

69

1136

116

3254

73

Från arbetsgivaren

2017 2018 Totalt

9 (28)

Omvärldsanalys

Befolkningsprognoser

Västra Götalands befolkning förväntas växa till drygt 1,9 miljoner invånare

år 2035. Enligt prognosen förväntas ökningen vara som störst under 2018

för att sedan successivt minska de kommande åren. Största bidraget till

befolkningsökningen har varit flyttnettot (antal inflyttade-antal utflyttade,

både inrikes och utrikes flytt) och de närmaste åren förväntas det fortsätta

vara så. Från år 2025 och framåt är dock förvätningen att födelsenettot

(antalet födda-antalet döda) och flyttnettot bidra ungefär lika mycket till

befolkningsökningen i regionen. Invånarantalet i Skaraborg förväntas öka

totalt med ca 11 000 personer vilket motsvarar en ökning med ca 4 procent.

Enligt prognosen förväntas Falköpings invånarantal stiga från 33 100

personer 2017 till förväntade 35 700 år 2030.

Andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre kommer enligt prognosen

öka i hela Västra Götalandsregionen och Skaraborg, tillsammans med

Fyrbodal, har den högsta andelen invånare 65 år eller äldre idag och

beräknas ha det även 2035 då drygt 25 procent förväntas vara 65 år eller

äldre.11

Utbildning och arbetsmarknad

Läget på den svenska arbetsmarknaden är fortsatt mycket bra,

sysselsättningsgraden har ökat trendmässigt sedan 2010 och Sverige har nu

den högsta sysselsättningsgraden i EU. Parallellt med denna utveckling har

sammansättningen av de som är inskrivna som arbetssökande på

Arbetsförmedlingen förändrats. Allt fler av de arbetssökande står av olika

anledningar långt från arbetsmarknaden. Framför allt har andelen med

enbart förgymnasial utbildning ökat. Det råder en obalans på

arbetsmarknaden mellan arbetsgivarnas krav och de arbetssökandes

utbildningsnivå och utbildningsinriktning. Det finns få jobb som de med

kort utbildning kan matchas till och de stängs därmed ofta ute från

arbetsmarknaden.

Skillnader i sysselsättningsgrad och arbetslöshet mellan grupper med olika

utbildningsnivå finns både bland inrikes och utrikes födda. För personer

med högst förgymnasial utbildning var arbetslösheten under 2017 knappt 20

procent medan den för personer med eftergymnasial utbildning var drygt

fyra procent. Att arbetslösheten är hög i vissa grupper samtidigt som

arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft är på en hög nivå tyder på att det

finns en obalans på arbetsmarknaden.12

11 Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos Västra Götaland 2018-2035 12 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2018

10 (28)

Arbetsförmedlingen har i sin rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren 2018

identifierat tre tydliga utmaningar på arbetsmarknaden under 2018-2019:

- Kompetensbristen gör matchningen svårare

- Fortsatt begränsad arbetsmarknad för personer med kort utbildning

- Risk för fler långtidsarbetslösa

Den offentliga tjänstesektorn omfattade sammanlagt en tredjedel av alla

sysselsatta i åldrarna 16-64 år, motsvarande drygt 1,6 miljoner personer

under 2017, varav 72 procent kvinnor och 28 procent män. Bristen på

arbetskraft fortsätter vara betydligt högre inom offentliga verksamheter än

inom det privata näringslivet. Bristen på utbildad arbetskraft inom offentliga

verksamheter är ett hinder för jobbtillväxten inom många yrken. Samtidigt

som behovet av personal inom utbildning, vård och omsorg fortsätter att öka

till följd av demografins utveckling. Stora pensionsavgångar inom flera

yrkesgrupper bidrar ytterligare till stora rekryteringsbehov inom de

offentliga verksamheterna.13

13 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2018

11 (28)

14

Rapporter från SKL

SKL (Sveriges kommuner och landsting) belyser offentlig sektors

kompetensförsörjningsbehov i några av sina rapporter. Bland annat har man

tagit fram nio strategier för att möta de rekryteringsutmaningar som

offentlig sektor står inför. Det handlar dels om hur nya medarbetare ska

kunna attraheras och rekryteras men också om hur den kompetens som

redan finns ska kunna utnyttjas effektivare och längre. De nio strategier som

SKL tagit fram för att möta rekryteringsutmaningen är:

Använd kompetens rätt

Bredda rekryteringen

Låt fler jobba mer

Förläng arbetslivet

Visa på karriärmöjligheter

Skapa engagemang

Utnyttja tekniken

Marknadsför jobben

Underlätta lönekarriär15

14 Arbetsförmedlingen, Var finns jobben 2018 15 SKL, Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden-Hur möter vi rekryteringsutmaningen

2015

12 (28)

I sin Rekryteringsrapport för 2018 pekar SKL på hur det behövs ett

nytänkande om vem som gör vad och hur kommuner,

landsting och regioner kan arbeta med strategin Använd kompetens rätt. Det

innebär att man ser över arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper och

skapar nya yrkesgrupper och team. Man visar också i rapporten på hur

rekryteringsbehovet (behoven av välfärd plus pensioneringarna bland

anställda i välfärden) kan minska med 180 000 personer med hjälp av de tre

strategierna: Fler arbetar mer, Förläng arbetslivet och Utnyttja tekniken.

Som exempel nämns att om fler gradvis går upp i arbetstid från i snitt 91 till

95 procent av heltid kan behovet minska med 59 000. Om pensionsåldern

gradvis blir framflyttad med två år minskar rekryteringsbehovet med 50 000

personer. En effektivisering om 0,5 procent årligen med hjälp av ny teknik,

såsom digitalisering, kan minska behovet med ytterligare cirka 70 000

personer. Digitaliseringen skapar också nya arbetsuppgifter och behov av

nya kompetenser, inte minst ökad teknisk kompetens. Det ställer nya krav

på såväl utbildningar som kompetensutveckling av dagens medarbetare. I

rapporten lyfter man att strategin Fler arbetar mer har störst potential inom

äldreomsorgen där deltidsarbetet är utbrett, medan strategin Förläng

arbetslivet skulle ha en större effekt inom gymnasieskolan.

I samma rapport har man också tittat på varifrån nya medarbetare rekryteras

och vart de som slutar tar vägen. 2015 rekryterades de allra flesta, 43

procent av de nyanställda i kommunerna från den privata sektorn. De

vanligaste branscherna att rekrytera från var privat vård, omsorg och

utbildning samt hotell och restaurang/handel, fyra procent rekryterades från

landstingen och tre procent från staten.

Det är en högre andel bland de rekryterade som kommer från privat sektor

än andelen av de som lämnar som går till privat sektor, även när man tittar

på närliggande branscher. De som lämnade kommunerna 2015 gick i första

hand till privat vård, omsorg och utbildning samt handel, hotell och

restaurang. I dessa siffror ingår de som arbetar på arbetsplatser som lagts ut

på entreprenad. Sex procent av de som lämnade gick till landstingssektorn

och fyra procent till den statliga sektorn. 16 procent gick i pension. Åtta

procent blev arbetslösa, tre procent gick i förtidspension medan fem procent

blev sjukskrivna. Förskollärare är den yrkesgrupp som har högst andel som

rekryteras direkt från studier. Bland undersköterskor är timavlönade

anställningar en vanlig ingång i yrket.16

16 SKL, Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden-Rekryteringsrapport 2018

13 (28)

Varifrån rekryterade kommunerna 2015? (månadsavlönade)

Månadsavlönade som lämnat kommunerna, 2015

14 (28)

Varifrån rekryterar kommunerna till fyra personalgrupper år 2015,

månadsavlönade

Månadsavlönade som lämnat fyra personalgrupper i kommunerna år 2015

15 (28)

Lokala behov utifrån nämndernas verksamhetsplaner 2018-2020

I nämndernas verksamhetsplaner beskrivs det i vissa ett angivet

kompetensförsörjningsbehov utöver det som finns inom organisationen

idag.

Barn- och utbildningsnämnden anger i sin plan att andelen årsarbetare med

pedagogisk högskoleutbildning sjunker inom alla skolformer både nationellt

och lokalt och att rekrytering av personal försvåras av att det saknas

utbildningsplatser och lärosäten i närområdet och konkurrensen mellan

kommunerna ökar. Störst är minskningen av behöriga inom förskola vilket

till viss del beror på att förskollärare med lokal behörighet inte längre får

räknas med i statistiken. Falköping har tidigare legat klart över rikets snitt

men 2017 års siffror visar jämn nivå med jämförbara kommuner.

Fritidshemmen har en låg andel årsarbetare med pedagogisk

högskoleutbildning och trenden har, liksom i övriga riket, de senaste åren

varit sjunkande. Inom grundskolan har andelen personal med pedagogisk

högskoleexamen under lång tid legat i linje med riket men de senaste åren

sjunker siffran mer och Falköping hamnar under rikssnittet. Även på

gymnasiet är siffran något lägre i Falköping än i riket, men behörigheten är

mer stabil.

Man har på riksnivå ett antal beslutade insatser som man hoppas ger

genomslagskraft även på lokal nivå så som fler utbildningsplatser, fler vägar

in i yrkena, informations- och kampanjinsatser om vägar till lärar-

förskolläraryrkena med mera.17

Byggnadsnämnden ser att man under de kommande två åren kan ha ett visst

behov av förstärkning. Utöver personella resurser vid

stadsbyggnadsavdelningen är vissa konsultinsatser, som finansieras av

byggnadsnämnden, nödvändiga. Det kan handla om olika typer av

utredningar (arkeologi, buller, geoteknik o s v) och konsekvensanalyser.18

Kompetens- och arbetslivsnämnden uppmärksammar i sin verksamhetsplan

behovet av att flexibilitet och för detta krävs medarbetare som kan ställa om.

Medarbetarkapitalet är förvaltningens viktigaste resurs och all kompetens

ska tillvaratas. Kompetensöverföring ska ske via kollegialt lärande och

förutsättningar ska skapas för att medarbetare ska få växa och utvecklas i

takt med att verksamheten förändras.19

17 Verksamhetsplan 2018-2020, Barn- och utbildningsnämnden 18 Verksamhetsplan 2018-2020, Byggnadsnämnden 19 Verksamhetsplan 2018-2020, Kompetens- och arbetslivsnämnden

16 (28)

I Socialnämndens verksamhetsplan konstateras att det råder svårighet att

rekrytera personal i nuläget för samtliga yrkesgrupper inom nämndens

verksamheter. För att möta rekryteringsutmaningen vidtas en mängd olika

åtgärder. Det handlar bland annat om noggranna introduktionsplaner för ny

personal, anpassning av arbetsuppgifter så att insatser säkras även när

vikarier är oerfarna, traineeprogram för socionomer,

kompetensutvecklingsplaner, tydligt kommunicerade förväntningar och

kompetenskrav för ökad status inom yrkesområdena samt olika satsningar

på marknadsföring. Vikten av att ligga i framkant när det gäller användandet

av digital teknik bedöms som en viktig faktor för att öka attraktiviteten hos

arbetsgivaren.

Under perioden 2018-2020 kommer två nya boenden att byggas, ett

demenscentrum med 80 platser och en gruppbostad med 12 platser. Det nya

demensboendet kommer att behöva en högre personaltäthet än vad som är

fallet idag på det boende som ersätts.

Antalet personer i sysselsättning inom daglig verksamhet (LSS) och

socialpsykiatrins aktivitetscenter fortsätter att öka vilket är positivt.

Ytterligare personalresurser och lokaler behövs för att kunna möta behovet.

Inom utförarsidan av LSS förstärks med personal inom ett gruppboende, då

de boende blir äldre och kommer att vara hemma mer under dagtid.

Rekrytering av personal till det nya gruppboendet kommer att ske under

2018-2019.20

Samverkan kompetensutveckling

Falköpings kommun har startat upp ett kommunövergripande samarbete

mellan förvaltningarna kring Kommunal Kompetensutveckling i Samverkan

(KOKOS). Respektive förvaltning har ansvar för att identifiera och

tillgodose verksamhetsspecifika behov för att uppfylla de fastställda

verksamhetsplanerna men genom en samordning av de behov som kommer

fram, identifieras gemensamma insatser.

Syftet är:

• Att ha en gemensam lärandeprocess och utveckla utbildningar som

når resultat.

• Få en effektivare samordning kring gemensamma behov av

utbildningsinsatser.

• Uppnå en högre fyllnadsgrad på utbildningsinsatser vilket ger en

lägre kostnad per deltagare/anställd.

• Få en kvalitetssäkring av leverantör/koncept och underlag till större

avtal med möjlighet till avrop av utbildningstimmar vilket ger lägre

kostnader per insats.

• En säkrad hantering av upphandlingsförfarande där Kompetens- och

arbetslivsförvaltningen har ansvar att upphandla tjänsterna.

20 Verksamhetsplan 2018-2020, Socialnämnden

17 (28)

Kompetensförsörjning – samarbete övriga kommuner Skaraborg

Personalcheferna i Skaraborg har tagit fram en gemensam handlingsplan för

att i samverkan hantera kompetensförsörjningsfrågorna. Syftet är att

attrahera och rekrytera nya medarbetare, att ge möjlighet till

kompetensöverföring och att öka samverkan inom Skaraborgsområdet för

att kunna effektivisera användandet av kompetens. En del i detta samarbete

är att det även anordnats gemensamma utbildningsinsatser över

kommungränserna.

Marknadsföring

Det har blivit viktigare för kommuner att marknadsföra sig som arbetsgivare

då konkurrensen om arbetskraft blivit allt svårare. Falköpings kommun ska

uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och arbeta för att öka möjligheterna

att rekrytera nya medarbetare. För att stärka kommunens

arbetsgivarvarumärke sker detta arbete aktivt på flera nivåer.

Exempel på aktiviteter är att:

• uppmärksamma de goda resultaten och lyfta fram positiva exempel

ur verksamheten genom det blir medarbetarna goda ambassadörer

för organisationen. Det kan till exempel vara medarbetare från olika

yrkeskategorier som bloggar om vardagen på arbetet.

• låta studenter skriva examensjobb/uppsatser inom organisationen.

Ett bra sätt för såväl studenterna som för verksamheten att knyta

kontakter inför en eventuella framtida anställning samtidigt som

olika frågor/områden inom organisationen blir belysta.

• delta vid olika rekryteringsmässor/evenemang på orter och i

sammanhang som är relevanta utifrån organisationens behov.

• ta fram material så som broschyrer/flyers, roll-ups, filmer e.d. för att

användas på mässor och andra offentliga sammanhang

• utveckla arbetet med att synas externt via kommunens externa webb,

Facebook, Instagram, LinkedIn och andra mediekanaler. Bland annat

läggs platsannonser ut på sociala medier som komplement till de

ordinarie rekryteringskanalerna då man bedömer att målgruppen

finns bland användarna.

• ett skaraborgsgemensamt projekt startas upp för att klara

kompetensförsörjningen i Skaraborg framåt. För såväl företag som

offentlig verksamhet tas det fram en gemensam digital portal,

inflyttarservcie, som stödjer befintliga kommuner, organisationer

och företag i omställning.

18 (28)

Kompetensutveckling medarbetare

Medarbetarnas kompetens och möjlighet till kompetensutveckling är en

viktig framgångsfaktor i en organisation. Kompetensutveckling är ett

medvetet och systematiskt arbete för att utveckla individen för de behov

organisationen har på kort och lång sikt. För medarbetaren ska det finnas en

tydlig koppling mellan verksamhetens mål och den egna utvecklingen

samtidigt som det är en del i att vara en attraktiv arbetsgivare och bidrar till

att behålla kompetenta medarbetare i organisationen. Medarbetarnas

omställningsförmåga är också en förutsättning för organisationens

flexibilitet och förmåga att kunna bemöta förändrade behov i

verksamheterna.

Aktiviteter 2019-2020

• Traineeprogram När: löpande

Syfte: Programmet genomförs i samverkan med andra kommuner i

Skaraborg omfattar ingenjörer och arkitekter. I Falköping bedrivs

även ett traineeprogram för socionomer. Ev. kan andra yrkesgrupper

bli aktuella utifrån behov.

• Introduktionsdag för nyanställda

När: fyra gånger per år

Syfte: nya medarbetare ska få information om organisationen på en

kommunövergripande nivå, kunskap om olika verksamheter och

möjlighet att lära känna och skapa nätverk med andra nyanställda.

• Introduktionsportal nyanställda

När: planerad lansering på Falnet våren 2019, med löpande

utveckling

Syfte: ge nya medarbetare en gemensam introduktion som ett

komplement till introduktionsdagen och den enskilda introduktionen

på arbetsplatsen.

• Utbildningar i medarbetarskap

När: löpande

Syfte: facklig representant tillsammans med personalavdelningen för

en dialog på arbetsplatsträffar om vad det innebär att vara

medarbetare i Falköpings kommun.

• Handledning i grupp eller individuellt

När: löpande

Syfte: att med fokus på den egna yrkesrollen reflektera över

teoretiska kunskaper, praktiska erfarenheter och sambandet dem

emellan.

19 (28)

• Områdesspecifika utbildningar.

Utbudet anpassas till de behov som är aktuella i organisationen och

utifrån behov identifierade av arbetsgruppen KOKOS och kan därför

till viss del variera över tid. Exempel är arbetsmiljöutbildning,

utbildning i medarbetarskap, yrkesspecifika utbildningar etc.

När: löpande

Syfte: säkerställa att medarbetarna har den kunskap och kompetens

som krävs för möta medborgarnas behov och nå verksamheternas

mål.

• Karriärcoaching/omställningsstöd

När: löpande

Syfte: medarbetare ska få stöd för att hitta möjligheter att utvecklas i

sin yrkesroll eller ta steget till något helt nytt. Målet är att kartlägga

och tydliggöra medarbetarens drivkrafter, kompetens och mål.

• Intern arbetsbytarbank

När: löpande

Syfte: har för avsikt att främja intern rörlighet i Falköpings kommun

och därigenom ge medarbetarna ökade möjligheter till personlig

utveckling kopplat till verksamheternas

kompetensförsörjningsbehov. Interna arbetsbyten bidrar även till

kunskapsutbyte i organisationen och skapar kontaktytor mellan

arbetsplatser samt ger förutsättningar för omställning och därmed

möjlighet att behålla medarbetare i vår organisation.

• Karriärvägar

När: löpande

Syfte: systematisera, tydliggöra och kommunicera karriärvägar inom

organisationen kopplat till kompetensförsörjningsbehovet på såväl

kort som lång sikt.

• Hållbart arbetsliv

När: löpande

Syfte: Ett arbete som genomförs i samverkan med fackliga

organisationer för att identifiera förutsättningar för medarbetare i

olika yrken och skeden i livet som gör att kommunen är en attraktiv

arbetsgivare, såsom arbetsmiljöfaktorer, utvecklingsinsatser,

förmåner mm.

20 (28)

• Centrum för Ledarskap och Arbetsliv i Skaraborg (CLAS)

Falköpings kommun är medlem i denna plattform för samverkan

mellan akademi och arbetsliv som har initierats av Högskolan i

Skövde.

När: Löpande

Syfte: att stärka Skaraborgs attraktionskraft, att stödja

kompetensutveckling inom ledarskap och arbetsliv, där forskning

och praktik görs. Olika insatser kommer att erbjudas kommunens

chefer och medarbetare.

• Systematisera avslutningssamtal

När: startas upp under 2019

Syfte: skapa en systematik i att samla in och analysera

informationen, identifiera orsaker till att man avslutar sin anställning

samt hitta förbättringsområden för att utveckla verksamheten.

Arbetet sker på lokal nivå men hela eller delar av informationen bör

också kunna jämföras med andra kommuner i Skaraborg varför en

samverkan kring frågan är viktig.

21 (28)

Kompetensutveckling för chefer

Ett gott ledarskap är av stor vikt för att verksamheterna ska kunna nå sina

mål och bedriva verksamhet med god kvalitet och samtidigt ha en god

arbetsmiljö. Det är viktigt att chefer ges stöd och utvecklingsmöjligheter i

sina uppdrag och att man med utgångspunkt från kommunens gemensamma

värdegrund kan finna inspiration och utveckling. Dialog om planerade

insatser förs regelbundet i kommunens ledningsgrupp.


• Introduktion till ledarskap

När: 2019-2020

Syfte: ge medarbetare möjlighet till utveckling och ge insikt om

uppdraget som chef och ledare genom ett introduktionsprogram

inom ledarskap för att förbereda för eventuella framtida uppdrag

som ledare. Genomförs i samverkan med andra kommuner i

Skaraborg.

• Introduktionsportal nya chefer

När: planerad lansering på Falnet våren 2019, med löpande

utveckling

Syfte: ge nya chefer en gemensam kommunövergripande

grundinformation, som ett komplement till den övriga

introduktionen för att kunna utföra chefsuppdraget.

• Ledarutvecklingsprogram nya chefer

När: en-två omgångar/år.

Syfte: att alla chefer ska ha en gemensam grund i ledarskapet och

skapa nätverk i organisationen.

• Kommungemensamma chefsdagar

När: två gånger per år

Syfte: att samlas kring kommungemensamma frågor utifrån olika

aktuella teman.

• Chefsdagar för förvaltningarnas ledningsgrupper

När: två gånger per år

Syfte: öka samverkan mellan förvaltningarna, föra dialog kring

strategiskt viktiga frågor med mera.

• Ledarutvecklingsprogram för erfarna chefer

När: start under 2019

Syfte: ge erfarna chefer inspiration och utveckling i sitt yrke.

Genomförs i samverkan med andra kommuner i Skaraborg

22 (28)

• Områdesspecifika utbildningar

När: löpande

Syfte: cheferna ska ges kunskaper inom arbetsrätt, lönebildning,

rehabilitering, arbetsmiljö, rekrytering med mera.

• Chefssupportstöd program Ledarsupport

När: löpande

Syfte: att cheferna på individnivå ska få de insatser/ stöd man har

behov av. Exempel på insatser är coachning, handledning,

hälsoprofilbedömning med mera.

• Hållbart ledarskap

Ledarutveckling med fokus på att bibehålla god balans ur ett

hälsofrämjande perspektiv.

När: Under 2019

Syfte: att ge verktyg att hantera ledarskapet på ett balanserat sätt för

individen samt bygga nätverk. Genomförs i samverkan med andra

kommuner i Skaraborg.

• Coachning och handledning på individ-och gruppnivå

När: löpande

Syfte: erbjuds samtliga chefer.

23 (28)

Referensmaterial

Publikationer

Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsrapport 2018,

Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2018

Arbetsförmedlingen, Var finns jobben 2018, URA 2018:1

SKL, Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden-Hur möter vi

rekryteringsutmaningen 2015

SKL, Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden-Rekryteringsrapport

2018

Västra Götalandsregionen, Befolkningsprognos Västra Götaland

2018-2035

Styrdokument Falköpings kommun

Flerårsplan 2018-2020 Falköpings kommun

Pensionsriktlinje 2015-11-30 Falköpings kommun

Policy för mänskliga rättigheter som främjar jämlikhet och

jämställdhet Falköpings kommun

Regler för Arbetsbytarbanken Falköpings kommun

Verksamhetsplan 2018-2020, Barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan 2018-2020, Byggnadsnämnden

Verksamhetsplan 2018-2020, Kompetens- och arbetslivsnämnden

Verksamhetsplan 2018-2020, Socialnämnden

Årsredovisning 2017 Falköpings kommun

Rapporter ur verksamhetssystem

Arbetsbytarbanken

KPA

Medarbetarenkät 2017 Falköpings kommun

MIA (baserat på datumet 20171231)

Nyckeltal Skaraborgskommuner 2017

Visma Recruit – Offentliga jobb

24 (28)

BILAGA 1

Uppföljning av föregående kompetensförsörjningsplan

Kommunövergripande insatser

Kompetensutveckling för medarbetare


Introduktionsdag för nyanställda

Under 2017 genomfördes två introduktionsdagar men på grund av

ökat behov utökades detta till fyra dagar 2018 (två på våren och två

på hösten). Utvärderingar visar på övervägande nöjda deltagare och

man uppskattar att informationen rör både helhetsbilden av

organisationen samt praktisk information till den enskilde

medarbetaren, dessutom uppfattas bussturen och lunchen som ett

trevligt och mycket givande inslag.

Utbildningar i medarbetarskap

Våren 2018 omarbetades utbildningsmaterialet tillsammans med

fackliga företrädare och därefter har utbildningen genomförts i

samverkan med fackliga representanter på några arbetsplatser.

Innehållet uppfattas som värdefullt men med önskemål om en viss

anpassning av informationen utifrån den enskilda arbetsplatsens

aktuella behov.

Handledning i grupp eller individuellt

Under 2017 – 2018 har handledning i yrkesrollen genomförts för 7

arbetsgrupper inom IFO, totalt 39 handledningstillfällen.

Områdesspecifika utbildningar.

Arbetsmiljöutbildningen genomfördes vid ett tillfälle 2017. Det var

inte så stort deltagande men de som var med var nöjda. Utifrån lågt

deltagande och att det uttryckts att det är svårt att närvara vid flera

tillfällen fanns ett behov av att ändra upplägg. Under våren 2018

utarbetades ett nytt innehåll utifrån Sunt arbetslivs webbutbildning

och med ett upplägg på två heldagar. De allra flesta tyckte enligt

utvärderingarna efter utbildningen att det var bra eller mycket bra,

man uppskattade framförallt att ha diskussioner i grupper med andra

från samma arbetsplats. Flera tyckte dock att det hade varit bättre

med halvdagsutbildning.

Under 2018 har hemtjänstens personal utbildats i ergonomi och

förflyttningsteknik. Det har varit en satsning på hela yrkesgruppen

men enheterna har haft separata tillfällen vilket varit uppskattat då

de kunnat lyfta frågor kring specifika brukare och arbetsmoment.

25 (28)

Enligt utvärderingarna är man mycket nöjd men tycker att

utbildningen skulle vara mer frekvent återkommande.

Ett introduktionsprogram för nya socialsekreterare med syfte att ge

verktyg och trygghet i den nya yrkesrollen genomförs under 2018 i

samarbete med Vara och Tidaholm med totalt 13 deltagare. I

utvärderingarna uttrycker man att utbildningen varit bra eller mycket

bra och man lyfter i kommentarerna fram att det varit bra ämnen och

föreläsare och att man uppskattat att träffa andra som är nya i

yrkesrollen.

Traineeprogram för nyckelkompetenser

Under hösten 2017 och våren 2018 har fem studenter deltagit i det

skaraborgsgemensamma Traineeprogrammet för ingenjörer. Tre av

de fem har efter avslutat program gått vidare till anställning hos

någon av de deltagande kommunerna. Vid utvärderingar och

intervjuer med deltagare och handledare/chefer har framkommit att

det har varit ett mycket bra sätt att få en inblick i verksamheterna

och värdefullt att knyta kontakter mellan studenter och arbetsgivare

på detta sätt.

Traineeprogrammet för socionomer startades upp våren 2018 och

där är signalerna från de som just nu deltar (tre studenter) också

mycket positiva. Det ger studenten en god bild av oss som

arbetsgivare och bredden i yrket.

Karriärcoachning

Under 2017 fick 59 personer möjlighet till karriärcoachning och

totalt genomfördes sammanlagt 142 samtal.

Hittills under 2018 har 23 coachnings- eller reflekterande samtal

genomförts med 17 personer. Kommentarer från de som fått

coachning har varit att man fått hjälp att se bredden i sin kompetens

och en tydligare bild av sig själv men även att man fått bekräftat att

man gjort rätt i att välja nytt jobb.

Intern arbetsbytarbank

106 medarbetare har registrerat sig i arbetsbytarbanken under 2017.

Det har genomförts 41 byten totalt under 2017. 33 medarbetare har

bytt till annan tjänst inom samma förvaltning och 8 medarbetare har

gjort ett byte mellan förvaltningar. Det är en ökning av antalet

deltagare jämfört med tidigare år men det har även skett en ökning

av antalet byten, 2016 genomfördes 30 byten varav ett till annan

förvaltning.21

21 Uppgifter från Arbetsbytarbanken

26 (28)

Kompetensutveckling för chefer


Introduktion till ledarskap

Utbildningen genomfördes under 2016 – 2017 med syftet att hitta

framtida chefskandidater bland medarbetarna i Falköpings kommun.

15 aspiranter slutförde utbildningen hösten 2017, varav 3 har antagit

chefsuppdrag. Uppföljningssamtal har genomförts med samtliga

deltagare för dialog kring framtida karriär.

Introduktionsutbildning nya chefer

I februari 2017 genomfördes en introduktionsdag för nya chefer med

13 deltagare. Utvärderingarna visade att deltagarna upplever att det

varit relevant innehåll och att upplägget av utbildningen var bra med

lagom stor grupp där det funnits utrymme för dialog.

Introduktionsdagar anordnades även på hösten 2017 och våren 2018,

med 5 deltagare vid varje tillfälle. Ett arbete har påbörjats att ta fram

ett nytt förslag på en mer individanpassad introduktion för nya

chefer då man har olika erfarenhet och bakgrund och upplägget

behöver individanpassas utifrån det.

Ledarutvecklingsprogram nya chefer

9 stycken fullföljde programmet som genomfördes under hösten

2017/våren 2018.Vid utvärderingarna framkom att man främst

uppskattat möjligheterna till dialog och erfarenhetsutbyte med

kollegor.

Kommungemensamma chefsdagar

Det har genomförts två dagar under 2017 med följande teman:

- Mångfald och likabehandling utifrån perspektivet mänskliga

rättigheter

- Fokus på psykisk hälsa och hur detta kan främjas på

arbetsplatserna.

Under 2018 har temat för dagarna varit:

- Förändringsledning

- Ledarskap och innovation, kreativitet och psykisk hälsa hos

medarbetarna

Chefsdagar för förvaltningarnas ledningsgrupper

Fokus för dagarna: digitalisering och ledarskap i offentlig

verksamhet

Ledarutvecklingsprogram för erfarna chefer

Är under planering

Områdesspecifika utbildningar

-Utbildningar i det centrala kollektivavtalet och lönebildning har

genomförts löpande, såväl förvaltningsspecifika som övergripande.

27 (28)

-Under 2017 genomfördes två rekryteringsutbildningar i samverkan

med Avonova ledarsupport. Ett fåtal deltog men de var enligt

utvärderingarna mycket nöjda med innehållet och att få konkreta

verktyg till det egna rekryteringsarbetet för att säkerställa en bättre

kvalitet på rekryteringsprocessen. Under 2018 erbjöds samma

utbildning i samverkan med andra kommuner men ställdes in på

grund av få anmälningar.

Chefssupportstöd program Ledarsupport

Under 2017 nyttjades denna möjlighet vid 14 tillfällen och tom

augusti 2018 är 10 tillfällen noterade .

Hållbart ledarskap

Det har genomförts en utbildning per år med ca 10 deltagare båda

gångerna och det har varit blandade grupper med chefer från Skövde

och Falköping. Enligt utvärderingarna har deltagarna varit nöjda

med utbildningen, det har varit bra att samverka mellan kommuner

och förvaltningar då det skapar mer dynamik i gruppen men hur kan

information om utbildningen spridas till fler?

Frågor som aktualiserats i grupperna:

-Hur kan jag vara en förebild

-Stöd i chefsrollen från ledning

-Nytta i dagligt arbete

-Behövs mer tid för reflektion i rollen som ledare

Coachning och handledning på individ-och gruppnivå

Under 2017 – 2018 genomfördes enskild handledning med 5 chefer

från olika förvaltningar, med sammanlagt 15 samtal i

personalavdelningens regi.

Centrum för Ledarskap och Arbetsliv i Skaraborg (CLAS)

Föreläsningar med mera har erbjudits anställda inom kommunen.

Marknadsföring av möjligheterna att delta ska tydliggöras.



1 (3)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


§ 5 Dnr 2018/00501 210

Uppdrag om utveckling av stadskärnan


1 Kommunstyrelsen beslutar att påbörja projektet ”Utveckling av stads-

kärnan” och uppdrar till kommunledningsförvaltningen att leda projektet.

2 Kommunstyrelsen beslutar att tillsätta en politisk styrgrupp för projektet.

Till kommunstyrelsens representanter i styrgruppen utses kommunstyrelsens

presidium. Kommunstyrelsen rekommenderar att byggnadsnämnden,

tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden tillsätter respektive

ordförande som nämndens representant i styrgruppen.

Deltar ej i beslut

Adam Johansson (M) och Marita Ljus (SD) deltar inte i beslutet.

Bakgrund

Falköping växer och utvecklas och stadsutveckling är en viktig del för att

stärka kommunen som helhet med sina olika delar och därmed kopplingen

mellan stad och land. Utvecklingen handlar om att stärka olika funktioner i

staden och kopplingen däremellan, som till exempel utvecklingen runt

resecentrum och Ranten eller Plantis som en mötesplats och grönområden.

Detta projekt fokuserar på utveckling av stadskärnan, men med ett helhets-

perspektiv så att stadens delar och funktioner kompletterar varandra och

kopplingen mellan stad och landsbygd stärks.

I enlighet med Falköpings kommuns vision om hållbar utveckling står

förtätning högt på dagordningen. Detta visar sig bland annat genom att

Falköping de senaste åren fått nya företagsetableringar runt om i stads-

kärnan, men även att det byggs bostäder i de mest centrumnära kvarteren.

Inom några år kommer stadskärnan att ha cirka 1 000 nya invånare, utöver

de som redan idag bor och arbetar i området. I denna kontext vänds därför

blickarna mot de offentliga rummen i stadskärnan och hur de moderna

torgen och stråken ska möta framtiden.

Det första steget togs redan år 2017 när ombyggnaden av Köttorget och delar

av Landbogatan stod klar. Nu finns behov av att se över resterande delar.


Process

För att driva projektet framåt finns en tillsatt arbetsgrupp bestående av

tjänstepersoner från kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnads-

förvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Projektet är tänkt att följa

en process i fyra steg: förstudie, dialog, tävling och genomförande. Under

det första steget ”Förstudie” upprättas visionen, fastställs syftet och

avgränsningen samt görs framtagande av underlagsmaterial och analyser.



2 (3)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


Under det andra steget förs en bred medborgardialog med de aktörer som

verkar inom området för att formulera mål för projektet. Först i det tredje

steget formas gestaltningen, detta sker genom en arkitekttävling. Det slutliga

och fjärde steget omfattar återkoppling till medborgardialogen och genom-

förande av projektet. Genomförandet är tänkt att ske etappvis.

Vision

”Det Goda Livet” är Falköpings kommuns vision om det hållbara samhället,

ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. ”Det

Goda Livet” bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare.

Livskvalitetsfrågorna värnas för att öka välbefinnandet och trivseln för

invånarna i Falköpings kommun. Till denna vision finns fyra övergripande

mål som alla tas i beaktning i detta projekt.

Projektet omfattar sex stycken delar som tillsammans bildar projektets

vision:

Ett centrum där alla vill vara

Rummet för handel och möten

Medborgarnas vardagsrum

Förstärkning av staden och landet

Falköpings identitet

Samverkan och delaktighet

Avgränsning

Projektområdet omfattar de mest centrala delarna av stadskärnan. Området

består av Stora torget, Trätorget och delar av Köttorget samt de stråk som

sammanbinder dessa ytor, men även entréer till stadskärnan och stråken

mellan entréerna och torgytorna. Området är relativt stort, detta beror på att

alla dessa delar samspelar med varandra och behöver ses som en helhet. I

och med områdets omfattning anses ett etappvis genomförande lämpligt.

Styrgrupp

Till projektet föreslås att en politisk styrgrupp tillsätts. Den politiska

styrgruppen föreslås omfatta politiker från kommunstyrelsen, byggnads-

nämnden, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden.

Finansiering

Projektbudget finns avsatt inom tekniska nämnden för år 2019 omfattandes

2 miljoner kronor. När projektet kommit längre och det finns mer underlag

kommer beslut om finansiering lyftas till styrgruppen och sedan in i

ordinarie budgetprocess.



3 (3)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


Tjänsteutlåtandet, daterat den 11 december 2018, har utarbetats av

kommunarkitekt Amelie Sandström.


Kommunledningsförv. Stadsbyggnadsavdelningen

Amelie Sandström Kommunarkitekt 0515-88 51 61 [email protected]




2018-12-11

KS 2018/00501 210

Kommunstyrelsen

Uppdrag om utveckling av stadskärnan


1 Kommunstyrelsen beslutar att påbörja projektet ”Utveckling av

stadskärnan” och uppdrar till kommunledningsförvaltningen att leda

projektet.

2 Kommunstyrelsen beslutar att tillsätta en politisk styrgrupp för projektet.

Till kommunstyrelsens representanter i styrgruppen utses

kommunstyrelsens presidium. Kommunstyrelsen rekommenderar att

byggnadsnämnden, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden

tillsätter respektive ordförande som nämndens representant i styrgruppen.

Bakgrund

Falköping växer och utvecklas och stadsutveckling är en viktig del för att

stärka kommunen som helhet med sina olika delar och därmed kopplingen

mellan stad och land. Utvecklingen handlar om att stärka olika funktioner i

staden och kopplingen däremellan, som till exempel utvecklingen runt

resecentrum och Ranten eller Plantis som en mötesplats och grönområden.

Detta projekt fokuserar på utveckling av stadskärnan, men med ett

helhetsperspektiv så att stadens delar och funktioner kompletterar varandra

och kopplingen mellan stad och landsbygd stärks.

I enlighet med Falköpings kommuns vision om hållbar utveckling står

förtätning högt på dagordningen. Detta visar sig bland annat genom att

Falköping de senaste åren fått nya företagsetableringar runt om i

stadskärnan, men även att det byggs bostäder i de mest centrumnära

kvarteren. Inom några år kommer stadskärnan att ha cirka 1 000 nya

invånare, utöver de som redan idag bor och arbetar i området. I denna

kontext vänds därför blickarna mot de offentliga rummen i stadskärnan och

hur de moderna torgen och stråken ska möta framtiden.

Det första steget togs redan år 2017 när ombyggnaden av Köttorget och delar

av Landbogatan stod klar. Nu finns behov av att se över resterande delar.

2(3)


Process

För att driva projektet framåt finns en tillsatt arbetsgrupp bestående av

tjänstepersoner från kommunledningsförvaltningen,

samhällsbyggnadsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen.

Projektet är tänkt att följa en process i fyra steg: förstudie, dialog, tävling

och genomförande. Under det första steget ”Förstudie” upprättas visionen,

fastställs syftet och avgränsningen samt görs framtagande av

underlagsmaterial och analyser. Under det andra steget förs en bred

medborgardialog med de aktörer som verkar inom området för att formulera

mål för projektet. Först i det tredje steget formas gestaltningen, detta sker

genom en arkitekttävling. Det slutliga och fjärde steget omfattar återkoppling

till medborgardialogen och genomförande av projektet. Genomförandet är

tänkt att ske etappvis.

Vision

”Det Goda Livet” är Falköpings kommuns vision om det hållbara samhället,

ett samhälle i balans och harmoni, även för kommande generationer. ”Det

Goda Livet” bygger på allas lika värde och på samhällsaktiva invånare.

Livskvalitetsfrågorna värnas för att öka välbefinnandet och trivseln för

invånarna i Falköpings kommun. Till denna vision finns fyra övergripande

mål som alla tas i beaktning i detta projekt.

Projektet omfattar sex stycken delar som tillsammans bildar projektets

vision:

Ett centrum där alla vill vara

Rummet för handel och möten

Medborgarnas vardagsrum

Förstärkning av staden och landet

Falköpings identitet

Samverkan och delaktighet

3(3)

Avgränsning

Projektområdet omfattar de mest centrala delarna av stadskärnan. Området

består av Stora torget, Trätorget och delar av Köttorget samt de stråk som

sammanbinder dessa ytor, men även entréer till stadskärnan och stråken

mellan entréerna och torgytorna. Området är relativt stort, detta beror på att

alla dessa delar samspelar med varandra och behöver ses som en helhet. I

och med områdets omfattning anses ett etappvis genomförande lämpligt.

Styrgrupp

Till projektet föreslås att en politisk styrgrupp tillsätts. Den politiska

styrgruppen föreslås omfatta politiker från kommunstyrelsen,

byggnadsnämnden, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden.

Finansiering

Projektbudget finns avsatt inom tekniska nämnden för år 2019 omfattandes

2 miljoner kronor. När projektet kommit längre och det finns mer underlag

kommer beslut om finansiering lyftas till styrgruppen och sedan in i

ordinarie budgetprocess.


Byggnadsnämnden

Tekniska nämnden

Kultur- och fritidsnämnden

Amelie Sandström, kommunarkitekt

Amelie Sandström

Kommunarkitekt



1 (3)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


§ 6 Dnr 2018/00506 390

Aktieägartillskott i Mularps Vind AB


1 Kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun som aktieägare

i Mulars Vind AB gör ett kapitaltillskott med 780 000 kronor

(5 000 kronor per aktie) till bolaget.

2 Kommunens kapitaltillskott till bolaget är en finansiell investering och

tas från likvida medel. Transaktionen påverkar inte kommunens resultat.

3 Beslutet gäller under förutsättning att beslut tas på bolagstämma om

kapitaltillskott och att övriga aktieägare gör motsvarande insats, det

vill säga 5 000 kronor per aktie.

Reservation

Adam Johansson (M) och Marita Ljus (SD) reserverar sig mot beslutet till

förmån för Adam Johanssons (M), med fleras, yrkande.

Bakgrund

Falköpings kommun äger cirka 47 procent av aktierna i Mularps Vind AB,

organisationsnummer 556786-9580. Bolaget bildades år 2009 och

vindkraftverk etablerades och driftsattes i juli 2010.

Falköpings kommuns aktieköp har sin bakgrund i ett beslut i kommun-

fullmäktige den 14 december 2009, § 140, som fastslår att Falköpings

kommun ska äga lokal vindkraft motsvarande den egna elförbrukningen.

I beslutet anges också att vindkraft är en viktig resurs i Falköpings kommuns

arbete med att skapa en uthållig kommun. I beslutet framgår vidare; ”Varje

beslut om ägande i ett lokalt vindkraftföretag ska bedömas för sig och om

delägandet bedöms som lönsamt beslutas detta av kommunstyrelsen.”

Anskaffningsvärdet för vindkraftsverket var 33,2 miljoner kronor. Bygg-

nationen finansierades med ägarlån och banklån. Falköpings kommun har

lånat ut 3,8 miljoner kronor som ägarlån och en ursprunglig aktieägarinsats

på 1,872 miljoner kronor, totalt 5,725 miljoner kronor. Falköpings kommun

förslås nu att ytterligare sätta in 780 000 kronor som kapitaltillskott, vilket

innebär en total insats om 6,505 miljoner kronor.

Bolaget har under flera år gått med förlust och de ekonomiska problemen har

blivit allt mer akuta. Bolaget har haft svårt att amortera i den takt den externa

finansiären, Handelsbanken, krävt. Styrelsen har tagit beslut om ett antal

åtgärder för att försöka få en stabilare grund i bolaget och på sikt få

lönsamhet i bolaget. Efter värdering, gjord av anlitad extern konsult, har

beslut tagits om att skriva ned värdet på verket i bolaget. Den externa

värderingen visade på ett marknadsvärde den 26 april 2018 för vindkraft-

verket på 12,0–12,4 miljoner kronor. Bolaget föreslår att i bokslutet per den



2 (3)

Sammanträdesdatum

2019-01-23


31 augusti 2018 skriva ned verket med 6,0 miljoner kronor. Utgående

bokfört värde uppgår då till 14,0 miljoner kronor. Vidare föreslås att

aktieägarlånen omvandlas till aktieägartillskott. Utöver dessa åtgärder är

styrelsens bedömning att det krävs ytterligare aktieägartillskott. Förslaget är

att samtliga aktieägare sätter in 5 000 kronor per aktie. Bolaget skulle då få

nytt kapital om 1,650 miljoner kronor. Kommunen som äger 156 av 330

aktier skulle då sätta in 780 000 kronor.


Bolagets ekonomiska läge är sådant att styrelsens åtgärder är nödvändiga för

att få ekonomisk balans i bolaget. De nya föreslagna insatserna ökar

Falköpings kommuns säkerställande av redan insatt kapital och på sikt kan

det möjliggöra en avkastning på insatt kapital. Kommunledningsförvaltningen

föreslår därför att kommunstyrelsen beslutar att som kapitaltillskott sätta in

780 000 kronor i bolaget. En förutsättning för beslutet är att övriga aktieägare

gör motsvarande insatser i förhållande till sina ägarandelar.

Finansiering

Finansieringen sker från Falköpings kommuns likvida medel. Aktieägar-

tillskottet till Mularps Vind AB innebär en ökning av värdet på Falköpings

kommuns aktieinnehav i Mularps Vind AB och påverkar därmed inte

Falköpings kommuns resultat. Detta är en finansiell investering.

Tjänsteutlåtandet, daterat den 11 januari 2019, har utarbetats av ekonomichef

Magnus Fleischer. I förvaltningens utlåtande föreslås följande.

1 Kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun som aktieägare

i Mulars Vind AB gör ett kapitaltillskott med 780 000 kronor

(5 000 kronor per aktie) till bolaget.

2 Kommunens kapitaltillskott till bolaget är en finansiell investering och

tas från likvida medel. Transaktionen påverkar inte kommunens resultat.


kapitaltillskott och att övriga aktieägare gör motsvarande insats, det

vill säga 5 000 kronor per aktie.

Yrkanden

Adam Johansson (M) och Marita Ljus (SD) yrkar avslag på förvaltningens

förslag.

Karola Svensson (C) och Dan Hovskär (KD) yrkar bifall till förvaltningens

förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag respektive Adam

Johanssons (M), med fleras, yrkande och finner att arbetsutskottet har

beslutat enligt förvaltningens förslag.



3 (3)

Sammanträdesdatum

2019-01-23



Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

Magnus Fleischer Ekonomichef [email protected]




2019-01-11

KS 2018/00506 390

Kommunstyrelsen

Aktieägartillskott i Mularps Vind AB


1 Kommunstyrelsen beslutar att Falköpings kommun som aktieägare i

Mulars Vind AB gör ett kapitaltillskott med 780 000 kronor (5 000 kronor

per aktie) till bolaget.

2 Kommunens kapitaltillskott till bolaget är en finansiell investering och tas

från likvida medel. Transaktionen påverkar inte kommunens resultat.


kapitaltillskott och att övriga aktieägare gör motsvarande insats, det vill

säga 5 000 kronor per aktie.

Bakgrund

Falköpings kommun äger ca 47 procent av aktierna i Mularps Vind AB,

organisationsnummer 556786-9580. Bolaget bildades år 2009 och

vindkraftverk etablerades och driftsattes i juli 2010.

Falköpings kommuns aktieköp har sin bakgrund i ett beslut i

kommunfullmäktige den 14 december 2009, § 140, som fastslår att

Falköpings kommun ska äga lokal vindkraft motsvarande den egna

elförbrukningen. I beslutet anges också att vindkraft är en viktig resurs i

Falköpings kommuns arbete med att skapa en uthållig kommun. I beslutet

framgår vidare; ”Varje beslut om ägande i ett lokalt vindkraftföretag ska

bedömas för sig och om delägandet bedöms som lönsamt beslutas detta av

kommunstyrelsen.”

Anskaffningsvärdet för vindkraftsverket var 33,2 miljoner kronor.

Byggnationen finansierades med ägarlån och banklån. Falköpings kommun

har lånat ut 3,8 miljoner kronor som ägarlån och en ursprunglig

aktieägarinsats på 1,872 miljoner kronor, totalt 5,725 miljoner kronor.

Falköpings kommun förslås nu att ytterligare sätta in 780 000 kronor som

kapitaltillskott, vilket innebär en total insats om 6,505 miljoner kronor.

Bolaget har under flera år gått med förlust och de ekonomiska problemen har

blivit allt mer akuta. Bolaget har haft svårt att amortera i den takt den externa

finansiären, Handelsbanken, krävt. Styrelsen har tagit beslut om ett antal

2(2)

åtgärder för att försöka få en stabilare grund i bolaget och på sikt få

lönsamhet i bolaget. Efter värdering, gjord av anlitad extern konsult, har

beslut tagits om att skriva ned värdet på verket i bolaget. Den externa

värderingen visade på ett marknadsvärde den 26 april 2018 för

vindkraftverket på 12,0-12,4 miljoner kronor. Bolaget föreslår att i bokslutet

per den 31 augusti 2018 skriva ned verket med 6,0 miljoner kronor.

Utgående bokfört värde uppgår då till 14,0 miljoner kronor. Vidare föreslås

att aktieägarlånen omvandlas till aktieägartillskott. Utöver dessa åtgärder är

styrelsens bedömning att det krävs ytterligare aktieägartillskott. Förslaget är

att samtliga aktieägare sätter in 5 000 kronor per aktie. Bolaget skulle då få

nytt kapital om 1,650 miljoner kronor. Kommunen som äger 156 av 330

aktier skulle då sätta in 780 000 kronor.

Finansiering

Finansieringen sker från Falköpings kommuns likvida medel.

Aktieägartillskottet till Mularps Vind AB innebär en ökning av värdet på

Falköpings kommuns aktieinnehav i Mularps Vind AB och påverkar därmed

inte Falköpings kommuns resultat. Detta är en finansiell investering.


Bolagets ekonomiska läge är sådant att styrelsens åtgärder är nödvändiga för

att få ekonomisk balans i bolaget. De nya föreslagna insatserna ökar

Falköpings kommuns säkerställande av redan insatt kapital och på sikt kan

det möjliggöra en avkastning på insatt kapital. Kommunledningsförvaltningen

föreslår därför att kommunstyrelsen beslutar att som kapitaltillskott sätta in

780 000 kronor i bolaget. En förutsättning för beslutet är att övriga aktieägare

gör motsvarande insatser i förhållande till sina ägarandelar.


Mularps Vind AB

Ekonomiavdelningen

Magnus Fleischer

Ekonomichef

FALKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen

2019 -O t- 89 15 december 2018 2019 -O t- 89

Diarienr Planbet

Viktig information till Aktieägare i Mularps Vind AB

Hej Aktieägare!

Här följer en redogörelse för vad som hänt i bolaget senaste året och en beskrivning av de åtgärder som måste till framöver.

Inför 2018 prognostiserade vi med att bolaget skulle få svårt att klara sina amorteringar framåt sommaren vilket även blev fallet den 30/6. Dock hade elpriserna börjat stiga, detta påverkade endast marginellt vår aktuella situation då större delen av produktionen har bundna elpriser drygt 12 månader fram i tiden.

Handelsbanken har dock haft överseende med den mindre amorteringen resterande delen av 2018 men med kravet att ett kapitaltillskott från ägarna måste ske i närtid. Under hösten har därför två mötet hållits med såväl tjänstemän som politiker inom Falköpings kommunen för att hitta en lösning som de kan ställa sig bakom.

Styrelsens förslag som såväl Handelsbanken som Falköpings kommun (formellt beslut förväntas fattas 23/1) ställer sig bakom är att aktieägarna gör ett kapitaltillskott på 1 650 kkr som blir ett lån till bolaget. Detta motsvarar 5 000 kr per aktie. Tillskottet skapar förutsättningar för att amortera ca 1 500 kkr på banklånen den 30/3 och under dessa förutsättningar kommer banken sänka amorteringen på våra lån, från 1 532 kkr/år till 940 kkr/år.

Budgeten visar att under normal produktion så kommer bolaget då klara sina åtaganden mot banken och vi ser även att vi som aktieägare bör kunna få en liten avkastning på vårt kapital framöver men det finns flera osäkerhetsfaktorer i det längre perspektivet. Anledningarna till den positivare framtidsprognosen som ska vända nuvarande negativa kassaflöde på 800-900 kkr/år är främst:

Högre elpriser, ersättning i genomsnitt runt 40 öre/kWh under 2019 vilket ger ökade intäkter på 300-400 kkr/år och troligtvis något högre under 2020. Sänkt amortering, 600 kkr/år Lägre kostnader för serviceavtalet, ca 70 kkr/år Lägre räntekostnader med anledning av amorteringen på 1 500 kkr, ca 60 kkr/år.

Vidare kommer verkens bokförda värde skrivas ned med 6 miljoner för att bättre spegla marknadsvärdet. Detta är ett krav från revisorn och som en konsekvens av detta ombildas samtliga tidigare ägarlån till aktieägartillskott. Dessa åtgärder är endast bokföringstekniska och tillför inte bolaget några pengar. Framöver kommer det dock innebära att avskrivningarna sjunker och resultatet påverkas då positivt. Ombildningen av ägarlånen innebär att det inte kommer gå att ge oss aktieägare ränta på denna del men bolaget är idag inte i den situationen att de skulle vara möjligt ändå.

För att bolaget skall klara nuvarande situation anser styrelsen det vara mycket viktigt att vi får dessa åtgärder till stånd där ägarlånen på 5 000 kr/aktier är en förutsättning. Efter beslut på årsstämman kommer bolaget fakturera varje aktieägare dennes del av ägarlånet med förfall i mitten av mars månad. Årsstämma kommer hållas 27/1 men har du några funderingar vill vi gärna att du redan nu tar kontakt men någon av oss undertecknade så vi kan ge svar på dina frågor.

Mvh

Styrelsen i Mularps Vind genom

David Gustafsson Tomas Ljungsberg Fredrik Lyckebäck 070-202 31 21 070-693 68 94 0733-856 333

r aLKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen

2019 -01- 09

Diarienr Ptanbet

Årsredovisning för

Mularps Vind AB 556786-9580

Räkenskapsår 2017-09-01 -2018-08-31

Innehållsförteckning: Sida

Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter 5 Noter till balansräkning 5-6 Underskrifter 7

)


1(7)

Förvaltningsberättelse

Styrelsen för Mularps Vind AB, 556786-9580 med säte i Falköping får härmed avge årsredovisning för 2017-09-01 -2018-08-31. Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK.

Verksamheten

Allmänt om verksamheten Bolaget registrerades år 2009 och verksamhet är att äga och förvalta ett vindkraftverk i Falköpings kommun. Vindkraftverket ingår i Källebergs Vindkraftspark som består av 5 st Vestas V90 2 MW 105 meters tornhöjd. Bolaget ägs av ett större antal aktieägare.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret Styrelsen har beslutat om omvandling av aktieägarlån till villkorat aktieägartillskott med 6 000 000 kronor samt gjort en engångsnedskrivning av vindkraftverket p.g.a. att bokförda värdet bedömts kraftigt överstiga marknadsvärdet.

Flerårsöversikt Belopp i kkr 2017/2018 2016/2017 2015/2016 2014/2015

Nettoomsättning 1 160 1 282 1 316 2 212 Resultat efter finansiella poster -6 969 -833 -840 -38 Soliditet, % 31,4 14,5 17,1 18,3 Vår andel av produktion GWh 5,2 5,7 5,5 6,3

Förändringar i eget kapital Aktie

kapital Balanserat

resultat Fritt eget

kapital Vid årets början Aktieägartillskott, erhållna Disposition enl årsstämmobeslut Årets resultat Vid årets slut

3 960 000 9219 8 151 000 -636 403

3 960 000 7 523 816

-636 403

636 403 -6 969 274 -6 969 274

Resultatdisposition Belopp i kr

Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel: balanserat resultat -627 684 aktieägartillskott 8 151 000 årets resultat -6 969 274 Totalt 554 042

disponeras för balanseras i ny räkning 554 542 Summa 554 542

Bolagets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Mularps Vind AB 2(7) 556786-9580

Resultaträkning Belopp i kr Not 2017-09-01-

2018-08-31 2016-09-01-2017-08-31

Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. Nettoomsättning Summa rörelseintäkter, lagerförändring m.m.

1 159 520 1 159 520

1 281 600 1 281 600

Rörelsekostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa rörelsekostnader

-68 916 -1 998

-7 661 506 -7 732 420

-50 640 -1 998

-1 661 507 -1 714 145

Rörelseresultat -6 572 900 -432 545

Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster

0 -396 374 -396 374

26 -399 984 -399 958

Resultat efter finansiella poster -6 969 274 -832 503

Bokslutsdispositioner Förändring av överavskrivningar Summa bokslutsdispositioner

Resultat före skatt

Skatter

0 196 100 0 196 100

-6 969 274 -636 403

Årets resultat -6 969 274 -636 403


3(7)

Balansräkning Belopp i kr Not 2018-08-31 2017-08-31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Summa materiella anläggningstillgångar

2 14 076 537 14 076 537

21 738 043 21 738 043

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag Summa finansiella anläggningstillgångar

3 3 20 000

20 000 20 000 20 000

Summa anläggningstillgångar 14 096 537 21 758 043

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar

5 460 264 320 269 780

1 123 248 000 249 123

Kassa och bank Kassa och bank Summa kassa och bank

32 757 32 757

914913 914 913

Summa omsättningstillgångar 302 537 1 164 036

SUMMA TILLGÅNGAR 14 399 074 22 922 079


4(7)

Balansräkning Belopp i kr

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Bundet eget kapital Aktiekapital Summa bundet eget kapital

Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital

Summa eget kapital

Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Övriga skulder Summa långfristiga skulder

Kortfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder

Not 2018-08-31 2017-08-31

3 960 000 3 960 000 3 960 000 3 960 000

7 523 816 9219 -6 969 274 -636 403

554 542 -627 184

4 514 542 3 332 816

7 964 345 9 716 677 0 8 151 000

7 964 345 17 867 677

1 816 655 1 533 332 17 600 98 544 85 932 89 710

1 920 187 1 721 586

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 14 399 074 22 922 079


5(7)

Noter

Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre aktiebolag.

Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas:

Anläggningstillgångar År Materiella anläggningstillgångar: -Maskiner och andra tekniska anläggningar 20

Skillnaden mellan ovan nämnda avskrivningar och skattemässigt gjorda avskrivningar redovisas som ackumulerade överavskrivningar, vilka ingår i obeskattade reserver.

Not 2 Maskiner och andra tekniska anläggningar 2018-08-31 2017-08-31

Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 33 230 130 33 230 130 Vid årets slut 33 230 130 33 230 130

Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början -11 492 087 -9 830 580 -Årets avskrivning enligt plan -1 661 506 -1 661 507 -Nedskrivning -6 000 000 0

Vid årets slut -19 153 593 -11 492 087

Redovisat värde vid årets slut 14 076 537 21 738 043

Not 3 Andelar i intresseföretag 2018-08-31 2017-08-31

Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början 20 000 20 000 Vid årets slut 20 000 20 000

Specifikation av bolagets innehav av aktier och andelar i intresseföretag Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

Intresseföretag/ Antal Andel i Årets Eget Redovisat org nr, säte andelar i % resultat% resultat kapital värde Källeberg Vind AB 556793-6512, Falköping 20 20 1 429 148 817 20 000

Mularps Vind AB 6(7) 556786-9580

Not 4 Övriga skulder till kreditinstitut

2018-08-31 2017-08-31 Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen 5 850 005 6 133 328 Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen 2 114 340 3 583 349

7 964 345 9 716 677

Not 5 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter 2018-08-31 2017-08-31

Säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverk 14 076 537 21 738 043

Pantsättning 8 aktier i Källeberg Vind AB 20 000 20 000 Summa ställda säkerheter 14 096 537 21 758 043

Eventualförpliktelser

övriga eventualförpliktelser Inga Inga


Underskrifter

Falköping den

David Gustafsson Styrelseordförande

S4L-Håkan Gegerfelt 1

Styrelseledamot

G V v.

\2rfy Tomas Ljun Styrelseledamot

'4-<

V £ ' '

' i/±é 11 t~/A

Ulf Källkvist f Styre[seleda(not

V \ A \ V \

Fredrikbyckebäck Styrelseledamot

Min revisionsberättelse har lämnats den SA Revision AB

Thomas Skytt Auktoriserad revisor

FÖRTECKNING ÖVER DELEGATIONSBESLUT OCH ANMÄLNINGSÄRENDEN

Kommunstyrelsens sammanträde den 6 februari 2019

DELEGATIONSBESLUT

Nr Ärende

1 2019/23 246 Beslut om adressättning för fastigheten Urd 1

2 2019/32 246 Beslut om adressättning för fastigheten Skyberg 1:15

3 2019/31 023 Beslut om anställning av bygglovshandläggare på stadsbyggnadsavdelningen

4 2019/24 246 Beslut om adressättning för fastighet Sankt Olof 13

5 2017/612 253 Beslut om överenskommelse om fastighetsreglering på del av Väsmestorp 2:50

6 2019/44 253 Beslut om reservation av småhustomt Turmalinen 1

7 2019/46 253 Beslut om reservation av småhustomt Olovonet 2, Stenstorp

ANMÄLNINGSÄRENDEN

Nr Ärende

1

kommunstyrelsen 2019-02-06 Ärende 1-9 · sture olsson (m) zahra igal (c) gerhard karlsson (sd)...

Documents