KLGF-bladet nr 66Medlemsblad för Kalmar läns Genealogiska Förening Årgång 17,

Jan 2008Adress: Gullan Olsson, Magistratsgatan 12 B, 392 35 KALMAR

Hemsida på internet: http://www.klgf.com ISSN 1653-087X

Redaktionskommittén för medlemsbladet är:Gullan Olsson, Alva Lilja, Gösta Alexandersson och Jan Jutefors.

Artiklar, frågor och efterlysningar skickas till: KLGF, Ryssbyvägen 15, 380 30 RocknebyMedlemsavgift 2007: 120:-; familjemedlem: 30:-. Postgironr 436 19 72-5.

Vårprogammet 2008med särskild inbjudan till vårträff och årsmöte

se sidan 4 och bilagor

Bristande kunskaper

Statistiken visar att svenskarna vetöverraskande lite om sina närmastesläktingar, bl.a. när det gäller födelse-orter, efternamn och yrken.Ancestry.se har gjort en undersök-ning som visar detta...

sidan 12

Soldatkontraktsidan 14

Guldkorn på internetsidan 16

Vi behöver hjälp medsläktforskarhjälp

sidan 16

Till salu sidan 16

Efterlysning sidan 16

Ordförandens spaltsidan 2

Bildidentifiering frånHästmahult

Vem kan hjälpa till?...

sidan 7

sidan 8

Kungörelse om Kolera

ur Sven Anderssons arkivKonfirmation i Gårdby 1921

sidan 10

Ölands kyrkböckersidan 11

Anteckningar i en gam-mal familjebibel

Drakaboetsidan 13

Extra ting vid Södra MöreHäradsrätt 1711

Så och sedan efter wanligheten det-ta extra Ting jempte Tingzfrid lystwar, sampt om nåd och anda till dessförbättrande den store Guden anro-pad....Så börjar tingsprotokollet mot 20-åriga Jon Börjesson och Märta Jons-dotter, båda från Vissefjärda. De haderymt tillsammans, men blev tagna påbåten mellan Limhamn och Köpen-hamn och förda till Malmö fästning...

sidan 5

Så här står det att läsa i en gammalfamiljebibel:

Gustav Theodor TodeLund, 1846.

Jer. 15:19sidan 6

KLGF-bladet Nr 66, Jan 20082

Ordföranden spalt...

Jag inledde det nya året med attläsa mantalslängder i vårföreningslokal. Även ommantalslängderna är snåla meduppgifter, så är det ändåfantastiskt att det finns något attta till när äldrehusförhörslängder saknas.

Så glöm inte denna fantastiskamöjlighet i vår lokal.

Jag fick ett mycket gott slut pådet gamla året. Datumet 25 nov.2007 kommer att gå till historieni vår familj. Det var den dagenvi fick äran att överta välkändamen också helt okändasläktklenoder. Släktingar 80+hade så beslutat.

Farfars och farmors inramadevigselbevis från Amerika blevnu vårt. Detta vigselbevis hadevi både filmat och fotograferatav för flera år sedan. 1888träffades farfar och farmor blandalla emigranterna på båten.Farfar hade vistats där i åtta år.Han skulle tillbaka efter ett kortbesök i hemlandet och hade nuen yngre bror med sig. Farfararbetade i det storaskogsområdet Shama i NewMexico och farmor blevsömmerska i Brooklyn. 1890vigdes de i New York för attsedan båda återvända till NewMexico.

Nästa klenod var farmorslapptäcke i Crazy Quiltförmodligen sytt före bröllopet.Ett toktäcke vi har sett ochbeundrat på flera utställningar.

Farmors halsband ochdräktspännen och farfarsmanschettknappar låg fintsparade i askar med en liten lappom vem sakerna tillhört.

En sak som väckt vår nyfikenhetär farmors fars kråsnål. Påväggen har vi hans foto där hanhar kråsnålen i sin slips. Minförsta tanke var att det här är ennål som visar att han varitskräddare. Men när vi skannatav nålen och fick en närbild påden, så fick vi se något heltannat.

Man ser hästskon i marmortydligt, men också en ridpiskaoch benet av en häst med hov.Det skulle passa en ryttare elleren hovslagare. Skräddaren ochhandelsmannen A.P. Julin somlevde i Algutsrum 1839-1919har tydligen en för mig okändperiod i sitt liv. Eller tyckte hanbara nålen var vacker?

Någon som vet något omkråsnålar?

Gullan Olsson

God fortsättning på det nya släktforskaråret!

Styrelse:

Ordförande:Gullan Olsson, Magistratsgatan 12 B, 392 35 KALMAR Tfn: 0480-177 07E-post: gullan.olsson@netatonce.net

Vice ordförande:Alva Lilja, Björkenäsvägen 41, 393 59 KALMAR Tfn: 0480- 47 23 12E-post: alva.lilja@swipnet.se

Sekreterare:Gösta Alexandersson, Korvmakaregränd 6, 393 64 KALMAR Tfn: 0480- 47 42 42E-post: alexandersson.gosta@tele2.se

Kassaförvaltare:Margareta Ågren, Torsgatan 78, 387 34 BORGHOLM Tfn: 0485- 772 02E-post: yuf746z@tninet.se

Ledamöter:Birgitta Berkemar, Törevägen 13, 393 64 KALMAR Tfn: 0480- 47 34 86E-post: birgitta.berkemar@gmail.com

Alva Carlsson, Sveagatan 22, 361 31 EMMABODA Tfn: 0471- 124 96E-post: alva.carlsson@swipnet.se

Anders Elofsson, Sporrsjö 2143, 380 31 LÄCKEBY Tfn: 0480-607 07E-post: anders@elofsson.ws

Conny Gustavsson, Tors gränd 3, 385 32 TORSÅS Tfn: 0486- 108 30E-post: conny.gu@telia.com

Jan Jutefors, Ryssbyvägen 15, 380 30 ROCKNEBY Tfn: 0480- 665 65E-post: jan.jutefors@telia.com

Suppleanter:Christer Bäckström, Ludvigsgatan 8, 382 42 NYBRO Tfn: 0481-560 13E-post: chba@home.se

Nils Eriksson, Spårvägen 8, 385 50 SÖDERÅKRA Tfn: 0486- 216 08E-post: maijron.nils@telia.com

Henrick Lindell, Spannlandsgränd 17, 393 65 KALMAR Tfn: 0480- 266 86E-post: henrick@netatonce.net

Siv Mattson,Tre vänners väg 53, 393 59 KALMAR Tfn: 0480- 181 52E-post: sinima@telia.com

Valberedningens ordförande: Tomas Alriksson

Biblioteksansvarig: Anders Elofsson

Redaktionskommitté för KLGF-bladet:Gullan Olsson, Alva Lilja, Gösta Alexandersson & Jan Jutefors

Webredaktör: Henrick Lindell

Kalmar Läns GenealogiskaFörening

Postadress:c/o Gullan Olsson, Magistratsgatan 12 B, 392 35 KALMAR

E-post: gullan.olsson@netatonce.net

Hemsida: http://www.klgf.com

KLGF-bladetMedlemsblad för

Kalmar läns Genealogiska Förening

ISSN 1653-087X

Upplaga: 600 ex

Ansvarig utgivare:Gullan Olsson

Organisationsnummer:83 24 01 - 2981

Redaktör och layout:Jan Jutefors

Manus skickas till:Jan JuteforsRyssbyvägen 15380 30 ROCKNEBYjan.jutefors@telia.com

Stoppdatum för manus:Nr 1 -- 31 decemberNr 2 -- 28 februariNr 3 -- 15 juliNr 4 -- 30 september

Redaktören förbehåller sig rättenatt redigera innehållet.

Citat ur KLGF-bladet får göras,om källan anges. För hela artiklarhänvisas till författaren.

Författarna är själva ansvariga förinnehållet i artiklarna.

Medlemsavgift 2007:120 krfamiljemedlem 30 kr

PlusGiro: 436 19 72-5 KLGF

Adressändring:KLGF c/o Jan JuteforsRyssbyvägen 15,380 30 ROCKNEBYE-post: jan.jutefors@telia.com

KLGF-bladet Nr 66, Jan 2008 3

KLGF-bladet Nr 66, Jan 2008

Släktforskarhjälpvåren 2008

Biblioteket i Kalmarmåndag 4 febr 17-20måndag 11 febr 13-15måndag 18 febr 17-20måndag 3 mars 17-20måndag 10 mars 13-15måndag 17 mars 17-20måndag 7 april 17-20måndag 14 april 13-15

måndag 21 april 17-20

Biblioteket i Nybrotorsdag 21 febr 17-19torsdag 27 mars 17-19

torsdag 24 april 17-19

Biblioteket i Emmabodaonsdag 6 febr 17.30-21onsdag 5 mars 17.30-21

onsdag 2 april 17.30-21

Biblioteket i Torsåsonsdag 13 febr 17-19onsdag 12 mars 17-19

onsdag 9 april 17-19

Biblioteket i Borgholmlördag 23 febr 11-13

Biblioteket i Mörbylångalördag 2 febr 11-13

lördag 5 april 11-13

Biblioteket i Färjestadenlördag 1 mars 11-13

4

KLGFs ForskarstugaStåthållareg. 52 A, Kalmar

Öppettider:Måndagar kl. 12 – 21Tisdagar kl. 09 – 21Onsdagar kl. 12 – 21Torsdagar kl. 14 – 20Fredagar kl. 13 – 18

Tfn: 070- 282 97 25

Årsmötet

Plats: Ölands folkhögskola, Ölands-SkogsbyDag: Fredag 14 marsTid: kl. 18.00- Sedvanliga årsmötesförhandlingar- Siegfried Hessler, Färjestaden -Den glömda utvandringen- Kaffe med fralla

Se även separat inbjudan

Vårträffen

Plats: Högalids folkhögskola, Smed-byDag: Lördag 12 aprilTid: Samling och reg. kl 08.45- Vad finns i kommunens arkiv?- Calmare gamla malm- Roskildefreden - 1600-talets små-länningar- Vad gör man när farfar inte är född?

Anmälan: senast 31 mars

Se även separat inbjudan

Vårprogammet 2008

Släktforskningensdag

Öppet hus i forskarstugan, Bibliote-ken i Kalmar, Torsås och EmmabodaDag: Lördag 15 marsTid: kl.09.00-15.00Håll utkik på ditt bibliotek om tideroch program

RegionträffSläktforskarföreningarnas styrelser iSmåland kommer att träffas för attutbyta erfarenheterDag: Lördag 19 april

BiblioteksträffarVi har haft planer på att ha föreläs-ningar på biblioteket i Kalmar. Ännufinns inga beslut, men håll utkik påbiblioteket.

Kom gärna med förslag på förelä-sare

Roman-jubileumI år är det 250 år sedan ”Den svenskamusikens fader” Johan Helmich Ro-man avled på Haraldsmåla gård iRyssby.

Det vore trevligt om vi på något sättkunde uppmärksamma detta.

Har du några idéer? Hör av dig!

Inför starten av forskarstugan har vihelt enkelt fått för många läsapparaterför mikrokort.

Vi säljer dessa för 200 kr/st.Det finns 3 apparater, först till kvarnfår välja först.

Kontakta tjänstgörande stugvärd.

Till Salu

ProgramidéerVi behöver hjälp med idéer till pro-gram, som föreläsningar, byvand-ringar, anbytarträffar m.m.

Ta kontakt med någon i styrelsenoch berätta vad DU vill att vi skagöra.

KLGF-bladet Nr 66, Jan 2008 5

Så och sedan efter wanlighetendetta extra Ting jempte Tingzfridlyst war, sampt om nåd och andatill dess förbättrande den storeGuden anropad, gaf Häradshöf-dingen Nemden till kienna huru-ledes hann på Wälborne HerrLagmannens och Landshöfding-ens Gabriel Gyllengrips skriftl.begiäran af d. 3 Junius föranlå-tetz detta Ting att anställa tillRansakande och afdömmande afdet hoor hwilket bedrefwet äremellan gifte bonden Jon Bör-jesson i Kårpemåla och giftaqwinnespersonen Märta Jons-dotter begge ifrån WissefierdaSochen, hwillka sig in Aprillnästl. härifrån orten och till Skå-ne begifwet, sampt under wägenså wäl som hemma i Sochnenhwarannan häfdat.

Så börjar rättegångsprotokollet vidextratinget i Södra Möre den 8 aug1711 mot 20-årige gifte bonden JonBörjesson från Korpemåla och giftaMärta Jonsdotter, båda Vissefjärdasocken. De hade rymt tillsammansoch var på väg i båt från Limhamntill Danmark när båtägaren fattademisstankar att allt inte stod rätt tilloch förde dem till Malmö fästning istället. Innan de fördes vidare tillhäktet på Kalmar slott hölls krigsför-hör med dem och Märtas man Kon-stapeln i Kristianstad, Leonard An-dersson Örnberg.

Jon och Märta hade inlett ett förhål-lande när Märta var piga hos PerBörjesson i Skinnabo, Jons farfar.Jon var född ca 1691 i Skutaryd ochgift sedan 1709 med Cierstin Nils-dotter från Korpemåla. De hade ny-ligen flyttat till Lidahult i Algutsbo-da när Jon rymde.

I 1680 års mantalslängd finns i Sku-taryd en Börje, vilken nog är Jonsfar.

Märta var bonddotter och född iKonga härad vid Växjö och sedanfyra år gift med Leonard AnderssonÖrnberg men han hade strax eftervigseln försvunnit och inte återvänteller låtit höra av sig. För sju år se-dan hade han under äktenskapslöfte”häfdat” henne och hade sedan hål-lit sig undan fram till vigseln. Honhade fött ett barn under trolovnings-tiden, vilket hon berättat för Jon.

Under förhöret med Jon framgår atthans hustru besökt honom i häktetpå Kalmar slott. Han nekade inte tillatt han köttsligt beblandat sig medMärta Jonsdotter trots att han vissteatt hon var gift. Han påstod att hanträffat henne första gången i Tjugo-sjö, Ljuder socken, och han nekadenu till att det var i Vissefjärda de in-lett sitt förhållande. På frågan varförhan övergav sin hustru svarade hanatt han blev ”ledsen vid henne” ef-tersom hon inte ville aga sina barnoch då ville han bege sig bort i krigs-tjänst. Men varför hade han skrivitin sig i Märtas pass som ReserveRyttare Måns Jönsson, Märtas bror?Jo, han hade blivit skrämd under vä-gen till Skåne att han passlös följdeett kvinnfolk genom landet och dåhade han låtit skriva in sig i hennespass.

Så förhördes Märta Jonsdotter omvar hon var född och gift osv. Honerkände att hon köttsligen beblandatsig med Jon Börjesson. Första gång-en skedde det i Skinnabo 8 dagar inn-an hon fick passet, daterat 8 april, avkyrkoherde Nils Svebelius och sedan

även under vägen till Skåne. Nu blevJon åter inkallad och tillfrågades ochhan fick erkänna att han hävdat hen-ne i Skinnabo första gången. På frå-gan om Märta var gravid svarade honnej. Visste hon om maken levde?Hon hade inte hört av honom sedanvigseln och tyckte sig inte ha någonglädje i livet, därför rymde hon medJon. Först i arresten i Malmö fick honveta att maken levde.

Av krigsförhöret framgår att Örnbergville skilja sig från Märta Jonsdotterpga hennes brott.För det dubbla hor som Jon Börjes-son och Märta Jonsdotter erkäntdömdes de till döden genom hals-huggning ”androm till Warnagell”.En förmildrande omständighet ver-kar ha varit att Märta övergivits avsin man för fyra år sedan och intesport av honom sedan dess.

Elliest och som dessutan intetmer denna gången war att för-rätta, hembars den gode Gudenför förlänt Nåd och Anda, en al-ler ödmiukaste tacksägellse,hwar med detta extra ord. Ting iJesu nambn beslötz.

Alla dödsstraff skulle underställasGöta Hovrätts prövning och mångablev benådade men de inblandadeJon och Märtas vidare öden är intekända.

En änka Kierstin avled 1740 i Lida-hult. Det kan ha varit Jons hustru.

Avskriften av detta protokoll fick jag engång av Herbert Jonsson i Växjö somtolkat och skrivit av texten.

Extra ting vid Södra Möre Häradsrätt 1711av Lena Nilsson

KLGF-bladet Nr 66, Jan 20086

Så här står det att läsa i en gammalfamiljebibel:

Gustav Theodor TodeLund, 1846.

Jer. 15:19

Den 8 Mars 1848 lemnade jag Upsa-la akademie efter slutade examina iTheoretisk och Praktisk Theologie,samt invigdes till det hel. Prediko-embetet Christi Himmel-färds-Dagsamma år. O, måtte Herren gifva sinnåd, att min lefnads och min prester-liga bana måtte blifva en Himmels-färd i Herrans Christi efterföljd, påhvilken jag kunde winna ett talriktresesällskap.

Den 30 Junii 1853 föddes min k.Dotter, Louise Albertina, afled den13 Maj (Bönesöndag) Kl. ½ 8 f.m.

Den 21 Julii år 1855 föddes min äls-kade Son John Martin.

Den 2 Augusti 1856 föddes min äls-kade Dotter Anna.

Den 22 Junii år 1859 föddes min äls-kade son Knut Gustaf Waldemar,som döptes den 7 Julii.Faddrarne: Herr Majoren och Ridda-ren mm. Krusenstjerna, Borgmästa-ren A. Frick, Häradshöfding GeorgWellin, Handlanden Thure Rosén,Kapiten G. M. Tode, Studeranden O.Nylander, Fru Majorskan Krusen-stjerna, Borgmästarinnan N. Frick,Kapitenskan Josefina Tode, FruCharlotte Rosén, Fröken HerminaKrusenstjerna och Fröken Ebba Kru-senstjerna.

Den 6 Maj 1862 föddes min k sonCarl Henrik, som afled den 3 juniisamma år.

Den 20 juli 1863 föddes min k dotterEmelie Christine.Den 2 October 1864 föddes min k sonOscar Ludwig.

Den 16 October 1866 föddes min kson Bernhard Wilhelm, som afledJulaftonen samma år.

Den 18 December 1867 föddes mink. Dotter Ebba Hermine.

Den 2 December 1870 föddes min k.son Arwid Theodor i Kalmar. Död d.3/11 1884.

Den 6 juli 1874 föddes min k. dotterEllen i Arby.

Den 1 juli 1876 föddes min k. sonCarl Wilhelm i Arby. Död 24/10 78

Den 2 juli 1876 afled min k hustru i1sta giftet Christina Louise Nylan-der.

Den 24 October 1878 afled min k sonCarl Wilhelm i Arby.

Den 31 januari 1877 ingick jag det2dra äktenskapet med min aflidna khustrus brorsdotter Christina Charlot-te Nylander, född d. 24 Nov. 1849,dotter till Löjtnanten Nils HenrikNylander å Grimsjö i Långasjö sock-en.

Där slutar Tode uppräkningen avbarn. Förmodligen fortsatte han i enannan bibel att föra sina anteckning-ar, men den bibeln finns inte i sam-ma ägo som den första.Han fick sex barn i sitt andra äkten-skap, varav tre uppnådde vuxen.

Anteckningar i en gammal familjebibel

Bibeln är BIBLIA, Thet är All thenHeliga Skrift på Swensko; Efter thenuppå Konung Carl then Tolftes Be-falning År 1703 utgångna edition nyouplagd. Lund, 1843. Första bandetThet gamla Testamentet I. II.

Vem var han då, Gustav TheodorTode?

Kalmar stifts herdaminne beskriverhonom som saktmodig och anspråks-lös och han var å huvudets och hjär-tats vägnar ovanligt väl utrustad försitt kall, men hans predikningar varganska abstrakta och därför inte sär-kilt populära.

Tode var medicinskt intresserad ock-så. Han hade inte haft det så lätt kan-ske. Många av hans barn dog unga.Han fick mycket erkännande för sinadiagnoser, även av medicinskt sko-lade.

Gustav Theodor Tode föddes den 3september 1822 i Kalmar av Sjö-kaptenen John Martin Tode f. 1795 iTyskland och Sofie Marie Röding f.1788 i Kalmar.

Efter studenten i Kalmar blev hanstudent i Lund 1841, student i Upp-sala 1847, prv 1848 i Kalmar, före-ståndare för folksskollärarsemi-nariet i Kalmar 1850, predikant vidcellfängelset 1853-1857, komminis-ter i Kalmar 1865, pastoralexamen1869, kyrkoherde i Arby 1872 ochkontraktsprost där 1881. Död den 22december 1893 i Arby.

JJ

KLGF-bladet Nr 66, Jan 2008 7

Vem kan hjälpa till att identifiera bilder?

Detta är en samling bilder efter mina morföräldrar i Hästmahult, Gullabo

Kristina Svensdotter Kristina SvensdotterKarl Albert

Vilka är människorna på kafferepet?

Vet du något om dessa människor ta kontakt med: Monica Svedberg Tfn: 08-777 57 10

KLGF-bladet Nr 66, Jan 20088

BilagorBilagorBilagorBilagorBilagortilltilltilltilltill

Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse om hvad iakttagas bör,Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse om hvad iakttagas bör,Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse om hvad iakttagas bör,Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse om hvad iakttagas bör,Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse om hvad iakttagas bör,

i händelse farsoten Cholera skulle inom Riket yppas;i händelse farsoten Cholera skulle inom Riket yppas;i händelse farsoten Cholera skulle inom Riket yppas;i händelse farsoten Cholera skulle inom Riket yppas;i händelse farsoten Cholera skulle inom Riket yppas;

Gifwen Stockholms Slott den 9 Julii 1831Gifwen Stockholms Slott den 9 Julii 1831Gifwen Stockholms Slott den 9 Julii 1831Gifwen Stockholms Slott den 9 Julii 1831Gifwen Stockholms Slott den 9 Julii 1831

____________________________________________________________

Bil. N:ro IBil. N:ro IBil. N:ro IBil. N:ro IBil. N:ro I

Kongl. Sundhets-collegii underrättelse on sjukdomen Cholera, dess känne-Kongl. Sundhets-collegii underrättelse on sjukdomen Cholera, dess känne-Kongl. Sundhets-collegii underrättelse on sjukdomen Cholera, dess känne-Kongl. Sundhets-collegii underrättelse on sjukdomen Cholera, dess känne-Kongl. Sundhets-collegii underrättelse on sjukdomen Cholera, dess känne-

tecken, sättet att deremot sig skydda, och om de medel, som böra använ-tecken, sättet att deremot sig skydda, och om de medel, som böra använ-tecken, sättet att deremot sig skydda, och om de medel, som böra använ-tecken, sättet att deremot sig skydda, och om de medel, som böra använ-tecken, sättet att deremot sig skydda, och om de medel, som böra använ-

das till botande af densamma, innan läkarhjelp kan erhållas.das till botande af densamma, innan läkarhjelp kan erhållas.das till botande af densamma, innan läkarhjelp kan erhållas.das till botande af densamma, innan läkarhjelp kan erhållas.das till botande af densamma, innan läkarhjelp kan erhållas.

§ 1§ 1§ 1§ 1§ 1

Skillnaden emellan den nu utrikes börjande Cholera -sjukdomen och den lindrigareSkillnaden emellan den nu utrikes börjande Cholera -sjukdomen och den lindrigareSkillnaden emellan den nu utrikes börjande Cholera -sjukdomen och den lindrigareSkillnaden emellan den nu utrikes börjande Cholera -sjukdomen och den lindrigareSkillnaden emellan den nu utrikes börjande Cholera -sjukdomen och den lindrigare

Cholera, som ofta förekommer äfven i Swerige.Cholera, som ofta förekommer äfven i Swerige.Cholera, som ofta förekommer äfven i Swerige.Cholera, som ofta förekommer äfven i Swerige.Cholera, som ofta förekommer äfven i Swerige.

Sjukdomen Cholera, hvilken, såsom en härjande farsot, nu framträngt ända till Rysslands och PreussensSjukdomen Cholera, hvilken, såsom en härjande farsot, nu framträngt ända till Rysslands och PreussensSjukdomen Cholera, hvilken, såsom en härjande farsot, nu framträngt ända till Rysslands och PreussensSjukdomen Cholera, hvilken, såsom en härjande farsot, nu framträngt ända till Rysslands och PreussensSjukdomen Cholera, hvilken, såsom en härjande farsot, nu framträngt ända till Rysslands och Preussenswid Östersjökustens belägna Stater, och så wida den icke genom de öfwer allt widtagna kraftiga åtgärderwid Östersjökustens belägna Stater, och så wida den icke genom de öfwer allt widtagna kraftiga åtgärderwid Östersjökustens belägna Stater, och så wida den icke genom de öfwer allt widtagna kraftiga åtgärderwid Östersjökustens belägna Stater, och så wida den icke genom de öfwer allt widtagna kraftiga åtgärderwid Östersjökustens belägna Stater, och så wida den icke genom de öfwer allt widtagna kraftiga åtgärdertill hindrande af dess widare spridande kan uppehållas i sin framfart, hotar att intränga der, hvarest dentill hindrande af dess widare spridande kan uppehållas i sin framfart, hotar att intränga der, hvarest dentill hindrande af dess widare spridande kan uppehållas i sin framfart, hotar att intränga der, hvarest dentill hindrande af dess widare spridande kan uppehållas i sin framfart, hotar att intränga der, hvarest dentill hindrande af dess widare spridande kan uppehållas i sin framfart, hotar att intränga der, hvarest denännu ej wisat sig, bör icke förblandas med den sjukdom, också Cholera kallad, som förekommer hos oss iännu ej wisat sig, bör icke förblandas med den sjukdom, också Cholera kallad, som förekommer hos oss iännu ej wisat sig, bör icke förblandas med den sjukdom, också Cholera kallad, som förekommer hos oss iännu ej wisat sig, bör icke förblandas med den sjukdom, också Cholera kallad, som förekommer hos oss iännu ej wisat sig, bör icke förblandas med den sjukdom, också Cholera kallad, som förekommer hos oss iJulii och Augusti månader, då luften ifrån att vara warm om dagarne, tidigt och hastigt om aftnarneJulii och Augusti månader, då luften ifrån att vara warm om dagarne, tidigt och hastigt om aftnarneJulii och Augusti månader, då luften ifrån att vara warm om dagarne, tidigt och hastigt om aftnarneJulii och Augusti månader, då luften ifrån att vara warm om dagarne, tidigt och hastigt om aftnarneJulii och Augusti månader, då luften ifrån att vara warm om dagarne, tidigt och hastigt om aftnarne

afkyles, och af samma orsak äfven i år redan i Junii månad på flera ställen sig yppat, samt likasom denafkyles, och af samma orsak äfven i år redan i Junii månad på flera ställen sig yppat, samt likasom denafkyles, och af samma orsak äfven i år redan i Junii månad på flera ställen sig yppat, samt likasom denafkyles, och af samma orsak äfven i år redan i Junii månad på flera ställen sig yppat, samt likasom denafkyles, och af samma orsak äfven i år redan i Junii månad på flera ställen sig yppat, samt likasom denförstnämnda, yttrar sig med uppkastning och diarrhé, dock gallblandade, med mer eller mindre starkaförstnämnda, yttrar sig med uppkastning och diarrhé, dock gallblandade, med mer eller mindre starkaförstnämnda, yttrar sig med uppkastning och diarrhé, dock gallblandade, med mer eller mindre starkaförstnämnda, yttrar sig med uppkastning och diarrhé, dock gallblandade, med mer eller mindre starkaförstnämnda, yttrar sig med uppkastning och diarrhé, dock gallblandade, med mer eller mindre starka

slitningar och wärk i underlifwet, kramp i wadorna och mattighet; men hwilken wanligen är godartad, ochslitningar och wärk i underlifwet, kramp i wadorna och mattighet; men hwilken wanligen är godartad, ochslitningar och wärk i underlifwet, kramp i wadorna och mattighet; men hwilken wanligen är godartad, ochslitningar och wärk i underlifwet, kramp i wadorna och mattighet; men hwilken wanligen är godartad, ochslitningar och wärk i underlifwet, kramp i wadorna och mattighet; men hwilken wanligen är godartad, ochöfwergår ofta genom naturens egna bemödanden, i synnerhet om de underhjelpas medelst ymnigt drickandeöfwergår ofta genom naturens egna bemödanden, i synnerhet om de underhjelpas medelst ymnigt drickandeöfwergår ofta genom naturens egna bemödanden, i synnerhet om de underhjelpas medelst ymnigt drickandeöfwergår ofta genom naturens egna bemödanden, i synnerhet om de underhjelpas medelst ymnigt drickandeöfwergår ofta genom naturens egna bemödanden, i synnerhet om de underhjelpas medelst ymnigt drickande

af warmt watten, m.m. och några enkla in- och utwertes medel.af warmt watten, m.m. och några enkla in- och utwertes medel.af warmt watten, m.m. och några enkla in- och utwertes medel.af warmt watten, m.m. och några enkla in- och utwertes medel.af warmt watten, m.m. och några enkla in- och utwertes medel.Det är således endast den så kallade Asiatiska eller epidemiska Choleran, hvilken, iDet är således endast den så kallade Asiatiska eller epidemiska Choleran, hvilken, iDet är således endast den så kallade Asiatiska eller epidemiska Choleran, hvilken, iDet är således endast den så kallade Asiatiska eller epidemiska Choleran, hvilken, iDet är således endast den så kallade Asiatiska eller epidemiska Choleran, hvilken, i

händelse den olyckligtwis äfwen i Swerige skulle intränga, bör wäcka oro och om hwilken följandehändelse den olyckligtwis äfwen i Swerige skulle intränga, bör wäcka oro och om hwilken följandehändelse den olyckligtwis äfwen i Swerige skulle intränga, bör wäcka oro och om hwilken följandehändelse den olyckligtwis äfwen i Swerige skulle intränga, bör wäcka oro och om hwilken följandehändelse den olyckligtwis äfwen i Swerige skulle intränga, bör wäcka oro och om hwilken följandeunderrättelser meddelas:underrättelser meddelas:underrättelser meddelas:underrättelser meddelas:underrättelser meddelas:

KLGF-bladet Nr 66, Jan 2008 9

§ 2§ 2§ 2§ 2§ 2Tecken, som förebåda den epidemiska Choleran.Tecken, som förebåda den epidemiska Choleran.Tecken, som förebåda den epidemiska Choleran.Tecken, som förebåda den epidemiska Choleran.Tecken, som förebåda den epidemiska Choleran.

Anletsdragen uttrycka aldraförst ett slags oro och illamående, som den sjuke ännu icke rätt känner: han blirAnletsdragen uttrycka aldraförst ett slags oro och illamående, som den sjuke ännu icke rätt känner: han blirAnletsdragen uttrycka aldraförst ett slags oro och illamående, som den sjuke ännu icke rätt känner: han blirAnletsdragen uttrycka aldraförst ett slags oro och illamående, som den sjuke ännu icke rätt känner: han blirAnletsdragen uttrycka aldraförst ett slags oro och illamående, som den sjuke ännu icke rätt känner: han blirolustig och nedslagen, beswäras af sömnlöshet och förlorar matlusten: äckel börjar kännas, likväl ännu ejolustig och nedslagen, beswäras af sömnlöshet och förlorar matlusten: äckel börjar kännas, likväl ännu ejolustig och nedslagen, beswäras af sömnlöshet och förlorar matlusten: äckel börjar kännas, likväl ännu ejolustig och nedslagen, beswäras af sömnlöshet och förlorar matlusten: äckel börjar kännas, likväl ännu ejolustig och nedslagen, beswäras af sömnlöshet och förlorar matlusten: äckel börjar kännas, likväl ännu ejåtföljdt af uppkastning: widare tillkommer ångest, tryckning öfwer bröstet och i maggropen, en likasomåtföljdt af uppkastning: widare tillkommer ångest, tryckning öfwer bröstet och i maggropen, en likasomåtföljdt af uppkastning: widare tillkommer ångest, tryckning öfwer bröstet och i maggropen, en likasomåtföljdt af uppkastning: widare tillkommer ångest, tryckning öfwer bröstet och i maggropen, en likasomåtföljdt af uppkastning: widare tillkommer ångest, tryckning öfwer bröstet och i maggropen, en likasom

brännande känsla mellen maggropen och nafwelm, och betydlig swaghet, som tilltager wid all slagsbrännande känsla mellen maggropen och nafwelm, och betydlig swaghet, som tilltager wid all slagsbrännande känsla mellen maggropen och nafwelm, och betydlig swaghet, som tilltager wid all slagsbrännande känsla mellen maggropen och nafwelm, och betydlig swaghet, som tilltager wid all slagsbrännande känsla mellen maggropen och nafwelm, och betydlig swaghet, som tilltager wid all slagsansträngning: urinen afgår sparsamt och sällan. Efter förutgånget bullrande i underlifwet och stickningar iansträngning: urinen afgår sparsamt och sällan. Efter förutgånget bullrande i underlifwet och stickningar iansträngning: urinen afgår sparsamt och sällan. Efter förutgånget bullrande i underlifwet och stickningar iansträngning: urinen afgår sparsamt och sällan. Efter förutgånget bullrande i underlifwet och stickningar iansträngning: urinen afgår sparsamt och sällan. Efter förutgånget bullrande i underlifwet och stickningar i

sidorna, i synnerhet i den högra, afgår med stolgången, som wanligen förut warit trög, först det som widsidorna, i synnerhet i den högra, afgår med stolgången, som wanligen förut warit trög, först det som widsidorna, i synnerhet i den högra, afgår med stolgången, som wanligen förut warit trög, först det som widsidorna, i synnerhet i den högra, afgår med stolgången, som wanligen förut warit trög, först det som widsidorna, i synnerhet i den högra, afgår med stolgången, som wanligen förut warit trög, först det som widinsjuknandet innehölls i tarmarna, och sedan fälja tunna hwitaktiga öppningar.insjuknandet innehölls i tarmarna, och sedan fälja tunna hwitaktiga öppningar.insjuknandet innehölls i tarmarna, och sedan fälja tunna hwitaktiga öppningar.insjuknandet innehölls i tarmarna, och sedan fälja tunna hwitaktiga öppningar.insjuknandet innehölls i tarmarna, och sedan fälja tunna hwitaktiga öppningar.

§ 3§ 3§ 3§ 3§ 3Tecken till sjelwa sjukdomens utbrott:Tecken till sjelwa sjukdomens utbrott:Tecken till sjelwa sjukdomens utbrott:Tecken till sjelwa sjukdomens utbrott:Tecken till sjelwa sjukdomens utbrott:

Efter dessa förebådande sjukdomstecken, som kunna fortfara olika länge, från några timmar till 3 à 4 dygn,Efter dessa förebådande sjukdomstecken, som kunna fortfara olika länge, från några timmar till 3 à 4 dygn,Efter dessa förebådande sjukdomstecken, som kunna fortfara olika länge, från några timmar till 3 à 4 dygn,Efter dessa förebådande sjukdomstecken, som kunna fortfara olika länge, från några timmar till 3 à 4 dygn,Efter dessa förebådande sjukdomstecken, som kunna fortfara olika länge, från några timmar till 3 à 4 dygn,om ingen hjelp mellankommer, men hwika icke inträffa, då sjukdomen genast uti all sin häftighet och på enom ingen hjelp mellankommer, men hwika icke inträffa, då sjukdomen genast uti all sin häftighet och på enom ingen hjelp mellankommer, men hwika icke inträffa, då sjukdomen genast uti all sin häftighet och på enom ingen hjelp mellankommer, men hwika icke inträffa, då sjukdomen genast uti all sin häftighet och på enom ingen hjelp mellankommer, men hwika icke inträffa, då sjukdomen genast uti all sin häftighet och på engång anfaller, följer sjelfwa sjukdomens utbrott, som ger sig tillkänna med uttömningar genom kräkning ochgång anfaller, följer sjelfwa sjukdomens utbrott, som ger sig tillkänna med uttömningar genom kräkning ochgång anfaller, följer sjelfwa sjukdomens utbrott, som ger sig tillkänna med uttömningar genom kräkning ochgång anfaller, följer sjelfwa sjukdomens utbrott, som ger sig tillkänna med uttömningar genom kräkning ochgång anfaller, följer sjelfwa sjukdomens utbrott, som ger sig tillkänna med uttömningar genom kräkning ochstolgång af en tunn, wattenaktig wätska, uti hwilken hwita, flockiga ämnen simma; uttömningarne genomstolgång af en tunn, wattenaktig wätska, uti hwilken hwita, flockiga ämnen simma; uttömningarne genomstolgång af en tunn, wattenaktig wätska, uti hwilken hwita, flockiga ämnen simma; uttömningarne genomstolgång af en tunn, wattenaktig wätska, uti hwilken hwita, flockiga ämnen simma; uttömningarne genomstolgång af en tunn, wattenaktig wätska, uti hwilken hwita, flockiga ämnen simma; uttömningarne genom

stolgången komma merendels med största wåldsamhet, men wanligtwis utan annan plåga, än den att istolgången komma merendels med största wåldsamhet, men wanligtwis utan annan plåga, än den att istolgången komma merendels med största wåldsamhet, men wanligtwis utan annan plåga, än den att istolgången komma merendels med största wåldsamhet, men wanligtwis utan annan plåga, än den att istolgången komma merendels med största wåldsamhet, men wanligtwis utan annan plåga, än den att istolgången kännes ett brännande, likt det af kokhett watten; häftig och plågsam kramp i ben och armar ochstolgången kännes ett brännande, likt det af kokhett watten; häftig och plågsam kramp i ben och armar ochstolgången kännes ett brännande, likt det af kokhett watten; häftig och plågsam kramp i ben och armar ochstolgången kännes ett brännande, likt det af kokhett watten; häftig och plågsam kramp i ben och armar ochstolgången kännes ett brännande, likt det af kokhett watten; häftig och plågsam kramp i ben och armar och

i bukmusklerne inställer sig, och blir ofta nästan allmän öfwer hela kroppen; ögonen insjunka,i bukmusklerne inställer sig, och blir ofta nästan allmän öfwer hela kroppen; ögonen insjunka,i bukmusklerne inställer sig, och blir ofta nästan allmän öfwer hela kroppen; ögonen insjunka,i bukmusklerne inställer sig, och blir ofta nästan allmän öfwer hela kroppen; ögonen insjunka,i bukmusklerne inställer sig, och blir ofta nästan allmän öfwer hela kroppen; ögonen insjunka,ansigtsdragen blifwa skarpa och infallna; huden är merändels kall och betäckt med en klibbig fuktighet;ansigtsdragen blifwa skarpa och infallna; huden är merändels kall och betäckt med en klibbig fuktighet;ansigtsdragen blifwa skarpa och infallna; huden är merändels kall och betäckt med en klibbig fuktighet;ansigtsdragen blifwa skarpa och infallna; huden är merändels kall och betäckt med en klibbig fuktighet;ansigtsdragen blifwa skarpa och infallna; huden är merändels kall och betäckt med en klibbig fuktighet;

wid handlovarne kan knappt någon puls kännas; armar, lår och ben blifwa kalla, blåaktiga och huden påwid handlovarne kan knappt någon puls kännas; armar, lår och ben blifwa kalla, blåaktiga och huden påwid handlovarne kan knappt någon puls kännas; armar, lår och ben blifwa kalla, blåaktiga och huden påwid handlovarne kan knappt någon puls kännas; armar, lår och ben blifwa kalla, blåaktiga och huden påwid handlovarne kan knappt någon puls kännas; armar, lår och ben blifwa kalla, blåaktiga och huden pådem skrynklig, samt andedrägten mödosam och afbruten; läpparne blifwa blåa och kalla; under dennadem skrynklig, samt andedrägten mödosam och afbruten; läpparne blifwa blåa och kalla; under dennadem skrynklig, samt andedrägten mödosam och afbruten; läpparne blifwa blåa och kalla; under dennadem skrynklig, samt andedrägten mödosam och afbruten; läpparne blifwa blåa och kalla; under dennadem skrynklig, samt andedrägten mödosam och afbruten; läpparne blifwa blåa och kalla; under denna

perioden lemnar den sjuke alldeles ingen urin. Den allmänna kraftlösheten tilltager, törsten blir osläcklig,perioden lemnar den sjuke alldeles ingen urin. Den allmänna kraftlösheten tilltager, törsten blir osläcklig,perioden lemnar den sjuke alldeles ingen urin. Den allmänna kraftlösheten tilltager, törsten blir osläcklig,perioden lemnar den sjuke alldeles ingen urin. Den allmänna kraftlösheten tilltager, törsten blir osläcklig,perioden lemnar den sjuke alldeles ingen urin. Den allmänna kraftlösheten tilltager, törsten blir osläcklig,munnen och yungen kallna, andedrägten kännes kall och krampen och uttömningarne upphöra; nu kännesmunnen och yungen kallna, andedrägten kännes kall och krampen och uttömningarne upphöra; nu kännesmunnen och yungen kallna, andedrägten kännes kall och krampen och uttömningarne upphöra; nu kännesmunnen och yungen kallna, andedrägten kännes kall och krampen och uttömningarne upphöra; nu kännesmunnen och yungen kallna, andedrägten kännes kall och krampen och uttömningarne upphöra; nu kännes

intet lidande mer, och döden följer.intet lidande mer, och döden följer.intet lidande mer, och döden följer.intet lidande mer, och döden följer.intet lidande mer, och döden följer.

§ 4§ 4§ 4§ 4§ 4Sjukdomens utbrott utan föregående teckenSjukdomens utbrott utan föregående teckenSjukdomens utbrott utan föregående teckenSjukdomens utbrott utan föregående teckenSjukdomens utbrott utan föregående tecken

Sjukdomen kan likwäl äfwen utbryta på en gång, utan förebådande tecken, och, då detta inträffar, sker detSjukdomen kan likwäl äfwen utbryta på en gång, utan förebådande tecken, och, då detta inträffar, sker detSjukdomen kan likwäl äfwen utbryta på en gång, utan förebådande tecken, och, då detta inträffar, sker detSjukdomen kan likwäl äfwen utbryta på en gång, utan förebådande tecken, och, då detta inträffar, sker detSjukdomen kan likwäl äfwen utbryta på en gång, utan förebådande tecken, och, då detta inträffar, sker detwanligen med ytterst häftiga kräkningar och uttömningar genom stolgången, stark beklämning och hette iwanligen med ytterst häftiga kräkningar och uttömningar genom stolgången, stark beklämning och hette iwanligen med ytterst häftiga kräkningar och uttömningar genom stolgången, stark beklämning och hette iwanligen med ytterst häftiga kräkningar och uttömningar genom stolgången, stark beklämning och hette iwanligen med ytterst häftiga kräkningar och uttömningar genom stolgången, stark beklämning och hette i

bröstet samt kramp.bröstet samt kramp.bröstet samt kramp.bröstet samt kramp.bröstet samt kramp.

§ 5§ 5§ 5§ 5§ 5Sjukdomens förloppSjukdomens förloppSjukdomens förloppSjukdomens förloppSjukdomens förlopp

Sjelwa sjukdomens förlopp är i allmänhet häftig och sällan dröjer det öfwer twå dager, innan förbättringSjelwa sjukdomens förlopp är i allmänhet häftig och sällan dröjer det öfwer twå dager, innan förbättringSjelwa sjukdomens förlopp är i allmänhet häftig och sällan dröjer det öfwer twå dager, innan förbättringSjelwa sjukdomens förlopp är i allmänhet häftig och sällan dröjer det öfwer twå dager, innan förbättringSjelwa sjukdomens förlopp är i allmänhet häftig och sällan dröjer det öfwer twå dager, innan förbättringeller döden inträffar, men stundom afgöres den sjukes öde inom 6, 10 á 12 timmar efter sjukdomens utbrott.eller döden inträffar, men stundom afgöres den sjukes öde inom 6, 10 á 12 timmar efter sjukdomens utbrott.eller döden inträffar, men stundom afgöres den sjukes öde inom 6, 10 á 12 timmar efter sjukdomens utbrott.eller döden inträffar, men stundom afgöres den sjukes öde inom 6, 10 á 12 timmar efter sjukdomens utbrott.eller döden inträffar, men stundom afgöres den sjukes öde inom 6, 10 á 12 timmar efter sjukdomens utbrott.

§ 6§ 6§ 6§ 6§ 6

Då erfarenheten lärt, att, i allmänhet under gångbara farsoter, sådana personer sällan insjukna, som föraDå erfarenheten lärt, att, i allmänhet under gångbara farsoter, sådana personer sällan insjukna, som föraDå erfarenheten lärt, att, i allmänhet under gångbara farsoter, sådana personer sällan insjukna, som föraDå erfarenheten lärt, att, i allmänhet under gångbara farsoter, sådana personer sällan insjukna, som föraDå erfarenheten lärt, att, i allmänhet under gångbara farsoter, sådana personer sällan insjukna, som föraett ordentligt lefnadssätt, och hwad Cholera särskilt angår, att äfwen den, i de flesta fall, enbart angriperett ordentligt lefnadssätt, och hwad Cholera särskilt angår, att äfwen den, i de flesta fall, enbart angriperett ordentligt lefnadssätt, och hwad Cholera särskilt angår, att äfwen den, i de flesta fall, enbart angriperett ordentligt lefnadssätt, och hwad Cholera särskilt angår, att äfwen den, i de flesta fall, enbart angriperett ordentligt lefnadssätt, och hwad Cholera särskilt angår, att äfwen den, i de flesta fall, enbart angriperdem, hwilka icke welat eller kunnat följa dietiska föreskrifter; så bör ock hwar och en kunna hoppas, attdem, hwilka icke welat eller kunnat följa dietiska föreskrifter; så bör ock hwar och en kunna hoppas, attdem, hwilka icke welat eller kunnat följa dietiska föreskrifter; så bör ock hwar och en kunna hoppas, attdem, hwilka icke welat eller kunnat följa dietiska föreskrifter; så bör ock hwar och en kunna hoppas, attdem, hwilka icke welat eller kunnat följa dietiska föreskrifter; så bör ock hwar och en kunna hoppas, att

emot Cholera vara skyd.emot Cholera vara skyd.emot Cholera vara skyd.emot Cholera vara skyd.emot Cholera vara skyd.

KLGF-bladet Nr 66, Jan 200810

Konfirmation i Sandby på Öland 1921

ur Sven Anderssons arkiv

KLGF-bladet Nr 66, Jan 2008 11

Ölandskyrkböcker

Socknarna på cd-skivan omfattar:

Alböke - 1894Algutsrum - 1894Alla vigda Borgholm - 1894Alla vigda Mörbylånga - 1920Borgholm - 1894Bredsättra - 1894Böda - 1894Egby - 1894Föra - 1894Glömminge - 1860Gräsgård - 1920Gårdby - 1860Gärdslösa - 1894Hulterstad - 1894Högby - 1894Högsrum - 1894Kastlösa - 1894Källa - 1894Köping - 1894Långlöt - 1894Löt - 1860Mörbylånga - 1920Norra Möckleby - 1894Persnäs - 1894Resmo - 1894Runsten - 1894Räpplinge - 1860Södra Möckleby - 1894Sandby - 1894Segerstad - 1894Smedby - 1894Stenåsa - 1894Torslunda - 1894Ventlinge - 1894Vickleby - 1920Ås - 1894

På förekommen anledning såredovisas här omfattningen påK-A Björklunds cd-skiva omÖlands kyrkböcker.

Vill du köpa den så sätt in 230kr på Pg 436 19 72-5 och ange”Ölandsskivan”.

Glöm inte namn och adress.

KLGF-bladet Nr 66, Jan 200812

Ancestry.se som är en del i Ancest-rys globala online-nätverk medfokus på familjehistoria, presente-rar en undersökning om svenskar-nas kunskap om sin släkt. Statisti-ken visar att majoriteten avsvenskarna vet överraskande litetom sina närmaste släktingar,bland annat gällande dessas födel-seorter, efternamn samt yrken.

Undersökningen visar nämligen att61 procent av de tillfrågade inte kän-ner till sina mor- och farmödrarsflicknamn. 42 procent vet inte varmor-och farföräldrarna föddes ellervad morfadern och farfadern arbeta-de med.

Inte överraskande visar resultatenatt kvinnor har större kunskap omsläkten än män: 65 procent vet varderas far- och morföräldrar föddesjämfört med 52 procent av männen.

Inom ett släktforskningsområdeverkar svenskarna vara välinforme-rade och det gäller släktingar somemigrerat. Endast 16 procent av desom deltagit i undersökningen ärovetande om någon släkting emigre-rat till ett annat land. Denna tendensåterses även hos Ancestrys svenskamedlemmar, då det mest besökta re-gistret är just emigrationssamlingar-na från 1812 – 1950. Dessa samling-ar innehåller 1,4 miljoner namn ochfinns exklusivt tillgängliga online påAncestry.se.

Svenskarnas bristande kunskaperom släktingar är överraskande, dåöver hälften - 55 procent av de till-frågade - hävdar att de är intressera-de av att utforska sin familjehisto-ria.

Undersökningens resultat visar vi-dare att en genomsnittlig svensk fa-miljs kunskap om sin historia går 200år bakåt i tiden eller upp till tre ge-nerationer.

Av undersökningen framgår även att88 procent av svenskarna kommer attfira jul med två generationer ellerfler. Ancestry.se uppmuntrar därföralla att ta vara på detta tillfälle attsamtala och dela med sig av familje-historier.

Josh Hanna, VD för Ancestry.se,kommenterar: “För de som är intres-serade av att börja släktforska ärjulhelgen det perfekta tillfället. Oftaär det de äldre släktingarna som kanbidra med värdefull information.Alla människor har en intressant fa-miljehistoria och att utforska den kanäven leda till en större förståelse förvem man själv är idag.”

På Ancestry.se finns mer än 40 mil-joner svenska namn i de historiskasamlingarna. Utöver detta finns 370miljoner namn i de 4.2 miljonersläktträd som medlemmar skapat påAncestrys olika hemsidor. Varjevecka skapas omkring 85 000 nyaträd.

För ytterligare information om un-dersökningen se tabell nedan ellerkontakta Pressansvarig.

För information och intervjuer:Presskontakt, Open2EuropeJeanette LahdenmakiTel: 00 33 1 55 02 27 85Email:j.lahdenmaki@open2europe.com

Om undersökningenDen europeiska undersökningen ut-fördes av TNS Sofres i november2007. Totalt 967 telefonintervjuergenomfördes i Frankrike, 946 i Tysk-land, 966 i Italien samt 996 i Sverige.Den brittiska undersökningen utför-des av YouGov plc i november 2006och totalt 2558 onlineundersökning-ar gjordes. I Australien utfördes un-dersökningen av AC Nielsen i de-cember 2006 och totalt 1075 online-undersökningar gjordes. I samtliga

länder har siffrorna viktats och de ärrepresentativa för samtliga (lokalaområdens) vuxna (18+).

Om Ancestry.seAncestry.se är en del av det globalaonlinenätverket Ancestry. Över 5miljarder sökbara namn finns till-gängliga för dess medlemmar.

Utöver den svenska hemsidanfinns engelska Ancestry.co.uk, ame-rikanska Ancestry.com, kanadensis-ka Ancestry.ca, australiensiskaAncestry.com.au,tyska Ancestry.de, italienska Ancestry.it samt fran-ska Ancestry.fr.

Ancestrys globala nätverk– några centrala siffror:

8 Ancestry-webplatser – en växandesiffra5 miljarder sökbara namn15 miljoner Ancestry-användare10, 4 miljoner unika besökare varjemånad450 miljoner sidvisningar per månad4,2 miljoner medlemsträd4,1 miljoner uppladdade fotografier

Undersökning visar svenskarnas bristandekunskap om släktingar

Tabellen på nästa sida hör tillartikeln.

KLGF-bladet Nr 66, Jan 2008 13

Foto: Jan Jutefors

Peel Högberg å ja, skräddern, om nikänn ’an, vi skûûl ta ett drakabo engaong. De va när ja hoogd rössel oopi Anners Mansas kohaj. Ja haad sittdraken maonga gaunger i en baak.Mest var evia qväll sao ja ’an, när jageck hejm.

Den dere han har allt en kula naong-stans, täänkt ja, den som bara kûûmaot na.

- Hör du Peel, sär ja, ja tror bestämtde’ ä en draak der oop i AnnersMansas baak, de’ kan ja ge makatsingen pao, sär ja, vill du hjelpma, så ska vi ta rätt pao ’an.

- Men ja ska sä dä, Ool, sär ’andao, ja har hört säas, de’ ä rätt va-ogsamt å grääv opp en draka-kula,di sär att draken far i gön-om en.

- Ja, ja har hört säas ja ockse, sär jadao, att han ska ta ett liv om entar kulan för ’an. Men har du na-ong tûûp, Peel, sär ja.

Peel bara glood.

- En tûûp?, sa ’an.

- Ja, har du naong tûûp?

- Ja vest har ja en tûûp, men va velldu dao?

- Jo, sir du, sär ja, om en bar me saett kräk, helst en tûûp så far dra-ken i gönom den i stääl.

- Ja ä me om att, sär Peel, när skavi gao?

- Nu me ens, om du vell, sa ja.

Vi to en öx me oss, å en jarnketting, åett par jarnstanger, å en spae, åsse toPeel tuppen me sa i en korg.

När vi kommer dit upp så sär ja:- Här ska de va, för här har ja sitt

’an slå ner mer än en gaong. Menme de’ samma vi taer forsta spaa-tajet, så ska du tia som en mur åente knätta ur da en gaong, de’ särja te da Peel - sär ja - för ellest såska fanken ta da.

- De’ kan du lita pao, sär Peel.

DrakaboetSkröna på bygdemål från Karlslunda socken i Kalmar län

te mot jarnstångan, så vi strant te bäggtvao, å Peel täänkt sa te gapa te, menja la ’an pao käften i de’ samma saohan mol te tvart. Imellerti så feck vifram en liten jarnväska me ett haontajpao locket. Ja to i na å skull hiva oppna, men si de va stört omöjlit rätt såliten ’on va. Peel to i ’an me, men degick iint ändao. Dao la vi jarnkettingaom na, å hår vi sen kneka å dro, såfeck vi dao äntlien opp na pao kanten.Men nu kûûn iint Peel haolla sa län-ger.

- Hå, hå ja ja, sa ’an, nu ä de’ daogjort.

Men si de skull han iint ha sagt, försom ’an sa de’, så kum de’ liksom enrö ellkuast å foer, å de’ rûkt te i backen,så vi kûûn int si. Å de’ vet sjuttan hårde geck te, men sen syntes varkenväska eller haola eller naongting, barakorgen, som tuppen va i, den sto der,men si de’ unliesta de’ va, att när vilöfftes pao locket, så fans der iint enfjäder ätter tuppen, å allri feck Peel sisin tûûp mer.

Svenskt skämtlynne, 1884

Å så to vi i vark. Å vi gräävd, å vigräävd å ja täänkt, vi skull allri hittanaong ting. Men te slut klingade de’

KLGF-bladet Nr 66, Jan 200814

KLGF-bladet Nr 66, Jan 2008 15

KLGF-bladet Nr 66, Jan 2008, Baksidan

Till saluGuldkorn påInternet

Dödsorsaker på tyska och på latinfinns här:

http://www.genealogi.ahlbeck.net/

Efterlysning

Har du tackkort från bröllop, gamlagravbrev m.m., men som du inte vetvem det är?

Varför inte göra en av dina med-forskare lycklig?

Lämna ner de upphittade handling-arna till vår forskarlokal!

Någon kanske har letat förgäves ef-ter ett bröllopskort och får nu chan-sen att få tag på det.

Du behöver inte identifiera männis-korna, vi kommer att göra det.

Vi behöver några som kan hjälpa tillmed släktforskarhjälp i Nybro ochdet är likaså med Färjestaden ochMörbylånga.

Anmäl ditt intresse till Jan Juteforstfn: 070- 565 76 40

Släktforskarhjälp iNybro, Färjestaden

och Mörbylånga

Föreningen DIS köper alla cd somfinns om släktforskning och redovi-sar innehållet här:

http://www.dis.se/cdindex.htm

Länkskafferiet. Bra ”skåp” förlänkar om släktforskning http://

lankskafferiet.skolutveckling.se/sidor/0_11_7.html

Släktportalenhttp://www.gener.se/Index.htm

Möt medeltiden i Kalmar län:http://

medeltiden.kalmarlansmuseum.se/login/ettan.phtml

Torsåsbygden Rotar

Gårdsgenalogi sammanställd avTomas Alriksson

1. Applerum - 47 sid juni 19972. Appleryd - 65 sid dec 19963. Binnaretorp - 92 sid juni 19974. Bränderås - 60 sid april 19995. Hvetelycke - 77 sid aug 20016. Ilingetorp - 54 sid maj 20027. Oxlehall - 48 sid juni 19998. Qvilla - 90 sid mars 20049. Skörebo - 54 sid dec 199910. Sloalycke - 72 sid maj 200311. Slätafly - 74 sid maj 199612. Stenbäck - 54 sid maj 200013. Svinhult - 62 sid dec 200214. Torhult - 60 sid dec 200115 . Torsås - 54 sid sep 200016 . Tuthult - 56 sid dec 2000

Priset är 80 kr/st

Beställning: Tomas AlrikssonE-post: tmz@bredband.net