1

Klas Eklund7 april 2003

EURON:DE EKONOMISKA

ARGUMENTEN

2

VIGGOS VALUTA?

3

GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR

Allt svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden

Nationalstaten överspelad i viktiga frågor Skärpta krav på attraktionskraft: “Den

gyllene tvångströjan” Grundläggande fråga: Hur förhålla sig till

detta - politiskt och ekonomiskt? Stå vid sidan av? Ta ansvar för gemensamt

arbete? Aktivt fundera vilka beslut som bör lyftas över nationalstatens nivå?

4

VALUTASYSTEM OCH MÅL Tre mål: Stabilitet, likviditet och

självständighet Tre valutasystem

Fasta (men justerbara) kurser Rörliga kurser Valutaunion

Inget system når alla mål Inget är perfekt - men störst risker med

justerbar fast kurs Världen går mot större valutablock,

som flyter mot varandra

5

CALMFORSKOMMISSIONEN (1996) Politisk fördel att vara med

Viktigare ju större unionen blir EMU högre tillväxt

Större marknad, ökad handel, stordrifts-fördelar, hårdare konkurrens

Ger snabbare produktivitetstillväxt Men stabiliseringspolitiska risker vid

övergången EMU inget “optimalt valutaområde” Sverige hade budgetunderskott, inflationshistoria,

instabil valuta Risk för arbetslöshet och finansiell stabilitet om

Sverige drabbas av “asymmetrisk chock” Slutsats: Gå in senare - när Sverige är

redo

6

HÅLLER CALMFORS’ ANALYS FORTFARANDE?

Större union ger större politiska vinster och gör det dyrare att stå utanför

Större union och ökad handel ger starkare tillväxteffekter - styrks av ny forskning

Men större union gör det också svårare att hitta en gemensam penningpolitik Även om ökad integration minskar risken för

störningar Slutsats: Både större möjligheter och

större svårigheter!

7

ÖKAD HANDEL – SÄRSKILT FÖR SMÅFÖRETAG

Ny insikt: Själva existensen av olika valutor är ett handelshinder

Beror på ökad vertikal specialisering När investeringar krävs för att expandera

utomlands blir valutaosäkerhet ett stort bekymmer

Slutsats: En gemensam valuta borde få gynnsamma effekter Men det har – tills nyligen – varit svårt att ge

empiriska belägg

8

HANDELSEFFEKTER AV VALUTAUNIONER

Rose (2000) 240%Frankel & Rose (2002)290%Engel & Rose (2002) 240%Glick & Rose (2000) 100%Rose & Wincoop (2001) 140%Lopez & Meissner (2001) 100%Levy (2001) 50%Nitsch (2002) 85%Flandreau & Maurel (2001) 220%Klein (2002) ´´ 50%Källa: Alesina, Barro, Tenreyro, NBER 2002(endast signifikanta resultat)

Rose (2002), meta-studie ca 100%

9

VARUEXPORT TILL EMUIndex 1998=100

10

EFFEKTER AV ÖKAD HANDEL

Ökad handel ger högre tillväxt Stordriftsfördelar Hårdare konkurrens

Fördubblad handel kan ge 30% högre köpkraft efter 20 år (Frankel och Rose)

Ökad valfrihet för konsumenterna Betyder högre välfärd Och ökad samvariation av konjunkturer

minskar sårbarheten

11

FÖRDELARNA MED EN STOR KAPITALMARKNAD

Större hemmavaluta ger större stabilitet Bättre förutsättningar absorbera chocker

Lägre riskpremium ger lägre ränta Högre likviditet ger lägre kostnader

Kommer att synas även i statsbudgeten... Större tillgänglighet till finansiering, inte

minst för små företag Påverkar företagsvärderingar positivt Ökade direktinvesteringar

12

SNABBARE STRUKTUR-OMVANDLING

Gemensam valuta påskyndar integrationen av marknader

Medför mindre prissegmentering Vertikal handel medför fler

företagsaffärer och fusioner Kan medföra att EU-kommissionen ändrar

synen på hur konkurrens bör analyseras och vad som är hemma-marknad Jämför Volvo-Scania

13

EURON GER PRISPRESS Nationella gränser och valutor segmenterar

priser Bättre genomskinlighet för konsument ger

långsiktig prispress via skärpt konkurrens Viktigt för Sverige, med en prisnivå 20%

över EU-snittet Ändå kortsiktiga prisstegringar vid

växlingen: ”Smyghöjningar” på flera tjänster och dagligvaror Oklart hur mycket

Men den effekten är övergående

14

”HAR INTE RÖRLIG VÄXELKURS VARIT BRA FÖR SVERIGE?”

Exporten har gynnats när kronan fallit. Men köpkraften urholkas Svag krona ger kortsiktig konkurrenskraft - inte

långsiktig omvandlings- och tillväxtkraft Minskar trycket på strukturreformer

Inte den rörliga kursen i sig som givit ekonomisk stabilitet

Skälet är budgetsanering, EU-medlemskap, konvergensprogram, inflationsmål och Riksbankens självständighet

Kronan har varit instabil – trots allt detta!

15

RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND10-åriga statsobligationer

cma 5Source: EcoWin

91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Första konvergensprogrammet

Flytande kronaInflationsmål

16

KRONKURSENTCW

Sweden TCW index, close daily [cma 5]

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02100

105

110

115

120

125

130

135

140

145

150

Calmforskommissionen

Göran Perssons EMU-tidtabell

17

EUR/SEK OCH ERICSSON

Ericsson B, SEK Spot Rates, EUR/SEK

Source: EcoWin

sep98

dec99

mar jun sep dec00

mar jun sep dec01

mar jun sep

EU

R/S

EK

8,00

8,25

8,50

8,75

9,00

9,25

9,50

9,75

10,00

Pric

e/S

EK

20

40

80

160

18

RÖRLIG KURS OFTA IRRATIONELL

Valutans signaleffekt är överskattad Kursen kan hamna långt från

”fundamenta” Osäkra förväntningar Finansiella marknader styr Flockmentalitet

Risk att kronan blir “swing currency” vid utanförskap

Är Sverige för litet för egen valuta? Investeringseffekter? Risk för företagsflytt

på sikt?

19

EURON GER ÖKAD STABILITET Valutaunionen betyder inte ”fast

växelkurs” utan att kronan försvinner! Sverige får rörlig växelkurs – men mot färre handelspartners

Nästan hälften av Sveriges utrikeshandel sker med EMU och Danmark. Än mer när kandidatländerna kommer med

Hälften av kronvolatiliteten i handeln ”internaliseras”

Betyder ökad stabilitet för företag – och för den ekonomiska politiken

20

SLUTSATS - HITTILLS Den gemensamma valutan ger en påtaglig

ökning av handeln Produktiviteten stiger Mer genomskinlighet ger prispress och

valfrihet för konsumenterna Mer likvid kapitalmarknad, lägre

riskpremie Bättre tillgång till finansiering, ökade

investeringar Stabilare valutarelationer Resultat: Snabbare tillväxt och högre

välstånd

21

VAD TYCKER NÄRINGSLIVET OCH EKONOMERNA?

83% av svenska börs-VD:ar för euron 70% av småföretagarna 61% av ekonomiprofessorerna ska rösta Ja 20% Nej 19% Vet ej/vill ej svara

Politiska fördelar: 57% Politiska nackdelar: 11% Ekonomisk fördelar: 40% (Lägre priser, högre

tillväxt) Ekonomisk nackdel: 29% (Risk för arbetslöshet)

22

HUR ÄR DET MED STABILI-SERINGSPOLITIKEN?

Räntan ska sättas utifrån hela EMU-området. En stor union betyder att flera regioner riskerar få ”fel” ränta

Men Sverige är inte heller ett optimalt valutaområde.

Avgörande: Att Sverige i snitt är i fas med EMU i snitt

Så är det! Betyder att ECBs ränta normalt stabiliserar även Sverige

23

SVERIGE I FAS MED EMUSkillnad mellan outputgap

0402009896949290888684828078

6

4

2

0

-2

-4

-6

6

4

2

0

-2

-4

-6

Procent-enheter

Källor: OECD, SEB

Sverige minus EMU

Prognos SEB

24

FINANSPOLITIKEN KAN STABILISERA

Stabilisering via ECB och minskad valutavolatilitet

Om vi ändå avviker, t ex via löneinflation Finanspolitiken styrs nationellt

Alltså fel att påstå att vi saknar stabiliseringspolitik

Bra med finanspolitik efter brusten bubbla och vid mycket låga räntor

Sverige har starka ”automatiska stabilisatorer”

Om de inte räcker: Politiska beslut

25

BEHOVET AV STARKARE RAMAR FÖR FINANSPOLITIKEN

Kan politikerna axla en mer aktiv roll för finanspolitiken?

Buffert behövs. Bra med mer ambitiöst saldomål. Men varför särskilda fonder?

Möjligt bygga mer robusta institutioner? Lär av penningpolitiken:

Klart mål för stabiliseringen Tydliga medel Transparens Expertkompetens

26

”MEDFÖR INTE ERM FAROR?” Nej! ERM är inte som den gamla fasta

växelkursen Övergående period innan kronan försvinner Centralkursen blir sannolikt konverteringskurs Centralkursen sätts med marknadens reaktioner i

åtanke Visst utrymme för fluktuationer inom bandet Centralkursen försvaras av både ECB och

Riksbanken Inget land har upplevt spekulativa

attacker i det nya ERM-systemet

27

”BETYDER INTE ERM HÖGRE RÄNTOR?”

Tvärtom! Ränteparitetsvillkoret gäller:Rsv = Rty + vxk + rp

Inom ERM styrs räntan av (den fasta) växelkursen

Betyder lägre obligationsräntor när riskpremien faller

Betyder att Riksbanken kan sänka räntan - inte att den måste höja! Höjd ränta hjälper ej: Transmissionsmekanismen

svagare (både via långränta och valuta) Prognos: Lägre styrränta i ERM än utanför

28

”TYSKLANDS PROBLEM VISAR ATT VI BÖR UNDVIKA EURON”

Nej, Tysklands problem går djupare än så Problemen är inhemska:

Återföreningens kostnader Usel sysselsättning pga stel arbetsmarknad Misskötta statsfinanser

Räntesänkning kan lindra våndan - men inte ge långsiktig tillväxt

Devalvering utesluten för Tyskland Tyskland behöver strukturreformer –

oavsett EMU

29

TYSKLAND: LÅNGSIKTIGA SYSSELSÄTTNINGSPROBLEM

0100999897969594939291

110

108

106

104

102

100

98

96

110

108

106

104

102

100

98

96

Källor: OECD, SEB

Index 1991=100

Euro-zonen exkl. TysklandTyskland

30

HUR TA ANSVAR? Ska Sverige åka snålskjuts eller

delta aktivt? Större inflytande i unionen än

utanför Eurorådet och ECB

Sverige kan göra nytta i EMU Modernisera ECB Öka transparens och öppenhet

31

SUMMA SUMMARUM

För: Integrationen, arbetet för ett fredligt och väl fungerande Europa

För: Tillväxt, köpkraft För: Lägre inflation Mot: Stabiliseringspolitiken• Kan stabiliseringspolitiken stagas upp?• Vad är viktigast?• Vill Sverige vara med i integrationsarbetet, ta ansvar och använda euron som verktyg?

• Inget valutasystem är perfekt! Euron är varken himmel eller helvete!