Fredrik Tengbladtengfred@dd.chalmers.se

-

som uttrycks i en artikel är artikel-

Eftertryck är förbjudet utan skriftligttillstånd från redaktionen.

rätten att redigera insänt material.ej. Redaktionen förbehåller sigFör icke beställt material ansvaras

medlemmar.redaktionen eller sektionens

f99saab@dd.chalmers.seSandra Abi-Khalil

klaraib@dd.chalmers.seKlara Insulander Björk

gronper@dd.chalmers.sePer Grönberg

klingber@dd.chalmers.seTor Klingberg

Intercopy

TENGFREDWILHELM

TORKLARA

EWOK

SOLMAZ

Andreas Skyman

nödvändigtvis inställningen hosförfattarens egna och speglar inte

egen tidning. Åsikter och värderingarFinform är Chalmers F-sektions

412 96 GöteborgKemigården 1Focus, CTHF-teknologsektionenFinform

finform@dd.chalmers.sehttp://www.dd.chalmers.se/~finform

ewok@dd.chalmers.seJoakim Hemsle

malesolm@dd.chalmers.seSolmaz Malek

skymandr@dd.chalmers.se

Wilhelm Tunemyrtunemyr@dd.chalmers.se

CHEFREDAKTÖR OCH

TRYCK

POSTADRESS

WEB & E MAIL

LAYOUT

REDAKTION

EKONOMISKT ANSVARIG

ANSVARIG UTGIVARE4 Ledare5 Ordforandeord6 vOrdf orerar fritt del III7 SNF testar: Campinos nya, blandade karameller8 Amanda, karen och Bolognaprocessen11 Finformpokalen13 Kamikazekocken tillbaks till Kirrin14 CHARM eller “De ljuger sa jag ljuger”15 Pennorna pa CHARM16 Sandra rekommenderar: Svartvitt20 Finforms Olskola22 Gastons sats23 Vad hander i ET-labbet nar ingen ser?24 O gamla klang- och jubeltid25 Gastkronikor: Sara26 Royal Guardsmen: Anthology27 Sagan om Kons Aterkomst28 Nibelungen eller Sagan om Ringen29 Upphittat i arkivet30 Capoeira, ahh31 Finforms unixtips33 Finform hor dig34 Transformers

LedareKara Lasare!Nar forra numret skrevs sag vi alla fram emot julen, pa andra si-dan de svarta molnen. Darefter har julen kommit och gatt, medtillhorande tentor, juklappar och langt jullov. Jag borde egentligenha skrivit MekB-omtenta efter nyar, men London lockade betydligtmer. Sa jag far ta den i sommar. Eller till hosten. Eller efter nastanyar. Eller...

Vartermingen harvar pa i gamla invanda hjulspar. Vi pluggar for li-te i borjan av perioden, och kompenserar med angestladdade rycknar tentorna narmar sig. Emellanat bryts montonin av ett arrange-mang, som exempelvis Big Jump eller CHARM.

For den som inte noterat detta kan meddelas att varen ar pa vag. Annu ett sektionsmote ar avkla-rat, och nasta kommer domineras av valen (inte Ake, utan valen till sektionsposterna). Givetvishoppas vi att sa manga som mojligt aspar Finform, och axlar ansvaret som sektionens ogon ochoron. Finforms aspning kommer i ar innehalla oforglommliga aktiviteter for alla smaker, fransittning till skogspromenad. Skriv upp Dig pa asplistan genom att kora kommandot “finger fin-form´´ i DD (not till var Dumvastinnehavare och andra: Det racker att fingra en gang).

Som alltid ar det ett noje att overlamna en rykande farsk Finform till Dig, Kara Lasare. Kopplabort Varldens bekymmer och forlora dig bland korsord, artiklar, kronikor och mycket annat.

Las och njut! Nasta nummer blir annu battre.

Wilhelm aka Kumla-Frasse

4

OrdforandeordSa var det dags igen. Efter mycket tjat fran al-las var egen chefredaktor, Kumla-Frasse, harjag aterigen gripit pennan for att forsoka tju-sa er med nagra val valda ord. Eller tjusa ochtjusa, har kommer helt enkelt lite informationom vad som pagar runt omkring oss pa skolanfor tillfallet.

Det hander, som vanligt, en hel del pa sek-tionen men framforallt pa Chalmers som hel-het. Policyn att fatta stora beslut over lunch-rasterna i kloka huset haller i sig och direkti-ven strommar ut sa fort att man inte har enchans att hanga med. Jag ar osaker pa omdet ar rektor/vicerektor eller karen som arfor langsamma med att komma ut med in-formation om vad som pagar. For annu salange har vi aldrig haft mojlighet att funderaigenom och tycka till om vad som forslagitseftersom vi aldrig fatt ta del av berednings-processerna till forslagen. Vi far ett redanklubbat beslut i handen och uppmanas attanpassa oss. Trevligt med studentinflytande.

All makt at Gurra, var befriare!

Naja, aven om detta satt att hantera stora omlaggningsbeslut ar fullstandigt befangt sa innebarmanga av de besluten som nu fattas att vi gar en mycket intressant tid till motes. Pa bade gottoch ont.

Bolognaprocessen gar framat, forsta arets studieplan rapporteras in till studieportalen nu pamandag. De storsta forandringarna ar att kursen “Fysikaliska principer” utgatt och ersatts meden ny kurs “Fysiken omkring oss” med Eva Olsson som kursansvarig. Matematisk statistik ochettans valbara fonsterkurser har flyttats upp i arskurserna och ersatts med Mekanik II som nukommer att vara pa fyra poang och ater inkludera relativitetsteori. Tvaan och trean ar aven de istort sett klara men da vi har gott om tid pa oss att finslipa dessa later vi det vara osagt exakt hurde kommer att se ut.

Tror man att omstallningen till Bolognamodellen kommer att skaka om Chalmers i dess grund-valar sa kan jag bara meddela att den nya sektionsindelningen som ligger pa forslag ar sju resorvarre. I korthet: Sektionerna idag bestar av ett antal institutioner under vilka forskargruppernaligger. Institutionerna styrs av prefekter och sektionerna av en dekanus. I morgondagens Chal-mers kommer “sektionssteget” att tas bort och Chalmers kommer att, istallet for att som det aridag da vi har ca 13 sektioner, besta av ca 15-16 institutioner. Detta kommer att innebara att fors-kargrupper slas samman och man forsoker sig pa en s k kunskapscentrering dar man istallet foratt ha flera institutioner som ger liknande kurser vid olika sektioner kommer att lata en institu-tion skota all undervisning i sin inriktning. Vad forslaget i sin helhet kommer att innebara for ossteknologer aterstar att se. Vi maste dock vara med uppe dar det hander om vi skall forsakra ossom att vi skall kunna fortsatta driva teknologsektionen at ett hall som framjar vara teknologerstillvaro under, och vid sidan av, studierna.

Det blev nytt rekord i antal motioner till ett sektionsmote vid februarimotet. Det ar gladjande attse att sa manga kanner att saker behover forandras och forbattras. Utvecklingen av foreningarnasinvalsrutiner for battre kontinuitet kanns som ett steg i ratt riktning, okad kunskap ger okatinflytande. Nar vi nu narmar oss valmotet (lv 5, lp 4) skulle jag slutligen bara vilja uppmana eralla att titta igenom utbudet av foreningar och se om det finns nagot som skulle passa er. Kontaktadem eller oss i styret om ni har nagra fragor om vad for alternativ som finns.

Eder allra odmjukaste tjanare,

Gustav Eklund

5

vOrdf orerar fritt del IIISokes: Engagerad ung person som med glim-ten i ogat och huvudet pa skaft kan ta overoch fortsatta ett arbete efter den nuvarandepa positionen avslutat sin plats pa ambetet.

Sa lat det, sakert, lv4 pa Charm men det arinte det som pockar pa. Som bekant sa harvi pa sektionen en levande kultur och sam-manhallning som bestar av olika foreningaroch sektionsfunktionarer. Nar blaskan kom-mer ut torde draget runt aspning vara i fullgang och ni har alla pa nagot satt kommit ikontakt med foreningarna. For er som inte vetar den har tiden som en sorts “andra nollning”med roliga upptag och lekar. Det har ar perio-den da sittande sektionsaktiva soker med ljusoch lykta, i vissa fall stralkastare, efter nagonsom kan tankas arbeta lika hart under nastaar.

Runt manga later det mycket men bli inte av-skrackt att aspa nagot. Det finns en positionfor dig nagonstans. Om det inte skulle vara sa

sa kan du ju alltid starta upp nagot som dufinner intressant. Vi kan erbjuda allt fran denmest forhardade festforening till ett mer civi-liserat styrande organ, fran funktionarer i entryckt tidning till ledamoter i det digitala Spi-dera, fran kraldjursvardare till bilnisse. Allt ien gemytlig tappning.

For mer information om varje position ochdess ansvarsuppgifter: ga in pa styrets hemsi-da http://www.dd.chalmers.se/ f-styret ochtanka hem reglementet.

Tro for all del inte att en post dimper ner i knatpa er, resan ar halva nojet.

ASPA SEKTIONSAKTIV 2004/2005. Val tis-dag lv5 i lp4

Patrik Sjooquist, F-styrets Vice Ordforande.Nadens ar tvatusenochfyra. Den elfte dagen

i den andra manaden.

Aspa till:

• F-styret:OrdforandeVice OrdforandeSekreterareKassor

• SNF:OrdforandeVice OrdforandeKassorSekreterareVBLArskursrepresentanterLedamoter

• F6:SexmastareSexreterareKassorOhl & Spritchef

• DP:OversteRustmastareSkattmastareOverflodig

• Focumateriet:Foc-ordforandeFoc-kassorovriga medlemmar

• Finform:ChefredaktorSektionsfotografKassorRedaktorAnsvarig utgivare

• Idrottsforman:x2

• Sangforman:x2-6

• Revisor & revisors-suppleant

• Vaxterist:x2

• Teknologarbetsmiljoombud

• Dragos

• Fanfareriet:FlaggmarskalkFanbarare x1-2

• Bilnissar:MekaniskEkonomisk

• Kraldjursvardare

• Spidera

Kan du åka skidor?

också, ta chansen attse om Du orkar! Aspa

med på aspmarschen!

Då kan Du säkert vandra

Finform genom att gå

Många studenter tror att matematiker är

sadister, att de uppfinner komplicerade

matematiska verktyg för att göra livet

svårt för dem. I verkligheten är det

bara lite så, de är mest till för att

lösa problem.

Källa: Grigori Rozenblioum

Visste du att:

Kan du åka skidor?

också, ta chansen attse om Du orkar! Aspa

med på aspmarschen!

Då kan Du säkert vandra

Finform genom att gå

6

SNF testar:Campinos nya, blandade karameller

Infor Coctailpartyt i lasvecka 1 samlades al-las eder studienamnd for att laga pastasallad.For att halla sig vid god vigor under matla-gandets harda stunder hade detta glada ganginforskaffat en pase med Campinos nya ka-rameller.

I pasen fanns tre olika smaker och det utbrotstrax en het debatt om vilken som var godast.Debatten resulterade i en omrostning, som vivalt att publicera har for att bringa Er lite ljusi vintermorket1.

Varje medlem som narvarade vid godistestethar placerat de tre smakerna (hallon, blabar,persika) pa forsta, andra respektive tredjeplats. Utfallet kan ses nedan.

Med minsta mojliga marginal blev den slutgil-tiga stallningen enligt foljande:1. Hallon2. Persika3. Blabar

Om Erik och Bielecki hade fatt fuska som deville hade blabar vunnit. Vi kan ocksa noterafoljande: Studienamndens manliga medlem-mar foredrog blabar och tyckte samst om hal-lon. Bland de kvinnliga medlemmarna vannhallon stort medan blabar kom sist (Av det-ta drog Erik raskt slutsatsen “tjejer gillar rosa,killar gillar blatt, sa ar det bara”).

Nu onskar SNF naturligtvis hora sektionensasikt for att veta om studienamnden pa fy-sik verkligen kan anses vara representativafor studentgruppen. Testa sjalva, och skicka insvaret till Finform. Resultatet kommer i nastanummer.

SNF genom Gorel

1 Denna artikel skrevs till forra nummret av Fin-form, da vintermorkret var morkare, men bortfollav oklar anledning. Red

Smak Lisa Bielecki Hjalmers Johan Gorel Patrik Sandra SimonHallon 1 3 3 2 1 1 1 3Blabar 3 1 1 3 3 - 3 1Persika 2 2 2 1 2 3 2 2

Sandra och Tengfred aspade Finform. Gor det du ocksa!

7

Amanda, karen och Bolognaprocessen

Amanda Lindeman, f00, tog forra aretuppehall fran fysikstudierna for att job-ba som ordforande i det sociala utskot-tet pa Chalmers Studentkar. Darigenomkom hon bland annat i kontakt medBologna-projektet och processen att anpas-sa Chalmers-utbildningen till en europeiskstandard.

Finform: Forra aret arbetade du for karenistallet for att studera har pa F. Var det ett gi-vande ar?Amanda Lindeman: Mycket! Det var ett peri-odvis jobbigt ar, men otroligt givande. Att heltplotsligt fa sa mycket ansvar var bitvis tufft,men valdigt larorikt.

FI: Vad var dina huvudsakliga arbetsuppgif-ter?AL: Tillsammans med fyra personer till sattjag i karstyrelsen dar jag ansvarade for stu-diesociala fragor. Kort kan man sammanfat-ta studiesociala fragor som allt som paverkarstudierna, men som inte faller in under ramenfor utbildning. Det kan vara allt fran bostads-fragor till sexuella trakasserier. Fragor somtog mycket tid under mitt ar var bland annatbostader, jamstalldhet och chalmers strategi-process. Det ar svart skriva en bra samman-fattning av arbetet eftersom det varierar helatiden beroende pa vad som hander pa Chal-mers och i resten av hogskolesverige.

FI: Mycket brakande med CSN?AL: Det var min vice ordforande som arbetademed CSN-fragor sa jag slapp det. Men visst,jag har battre koll pa CSNs regelverk nu, detkan jag inte forneka...

FI: Vad fick dig att vilja soka karen?AL: Efter ett ar i Gasquefondskommitten,dar jag satt i egenskap av sexmastare, komjag i kontakt med karen och karstyrelsen.Jag tankte inte sa mycket pa det forranframat varkanten da det var dags att sokakarstyrelsen. Jag tankte att jag kunde slanga inen ansokan, det skadar ju aldrig. Och pa denvagen var det. Lite pa ett bananskal kan mannog saga, men jag har aldrig angrat mig.

FI: Ar du nojd med ditt varv, eller kanner duatt du lamnat losa tradar?AL: Jag ar pa det hela taget nojd aven om detnaturligtvis finns saker som man kunde gjortbattre. Som tur ar sa har jag valdigt dukti-ga eftertradare som tar hand om det som intehanns med.

FI: Vilka skulle du rekommendera att soka?AL: Oj, alla som tycker att det kan vara in-tressant och som ar beredda att lagga ner re-lativt mycket tid. Det skadar inte med liteskinn pa nasan och att man tycker om att dis-kutera... Sedan beror det ju mycket pa vil-ken post det galler. Jag skulle inte rekommen-dera samma person att soka karordforandesom ordforande for arbetsmarknadsenheten.Men den som ar intresserad av arbetet ikarstyrelsen ar alltid valkommen ner tillkarhuset och fraga vad arbetet innebar.

FI: Det pagar just nu tva stora projekt in-om Europas akademiska varld. Det ena arBologna-projektet, det andra ar standardi-seringen av utbildningsprogrammen. Mangasatter nog likhetstecken mellan dessa tva, kandu hjalpa oss att reda ut begreppen?AL: Bologna-deklarationen handlar inte di-rekt om standardisering utan att man ska goradet mojligt att jamfora utbildningar i olikalander. Det finns ett beslut om att standardi-sera utbildningarna pa Chalmers och det ar ettsatt att implementera Bologna, men det ar intevad som star i deklarationen. Den nya struk-turen kommer att innebara att man forst tar enbachelor- och sedan en masterexamen.

FI: Vad kommer dessa projekt att innebara foross som studerar nu?AL: Det ar jattesvart att saga vad for konse-kvenser den nya strukturen kommer fa. Detkan blir lattare att forflytta sig mellan olikaeuropiska universitet. Det kan bli storre presspa studenten om man valjer att ha ett kravpa att ha tagit alla poang for att ga vidaretill mastersutbildningen, programmen kan blimer specialiserade pa bekostnad av valfrihe-tet, det kan leda till en okad tydlighet. Just nukan man bara spekulera i vad det kommer attleda till, fragan ar for komplex for att man skakunna ge ett rakt svar.

8

FI: Tror du att de kommer medfora en storokning av interntionella samarbetsprojekt?AL: Det ar dessvarre ocksa svart att saga. Jagskulle tro att fler valjer att rora pa sig om detblir lattare, men att det skulle bli nagon la-vinartad okning har jag svart att tro.

FI: Ar detta det storsta som hander inom uni-versitetsvarlden under var tid?AL: Man kan saga att det ar bland de storstafragorna, speciellt eftersom det galler i stortsett hela Europa.

FI: Hur mottas projekten av universitetssveri-ge?AL: Det ar valdigt olika. Bade intresset ochkunskapen varierar otroligt. Vissa vill va-ra snabba med implementeringen och vissavaljer att avvakta. Sverige har i sammanhang-et varit valdigt langsamma och det ar egent-ligen forst nu som universitet och hogskolorhar borjat arbeta pa allvar med fragan.

FI: Vad ar din personliga asikt?AL: Jag ar lite kluven. Visst ar det bra medmojlighet till internationellt utbyte, men jagskulle onska att man tog ett steg i taget. Enstor forandring kan ta flera ar att fa att fun-gera, det kan vara en hel utbildning for vissastudenter!

FI: Vad ar nasta steg? En varldsstandard?AL: Det ar ju inte fraga om en standard i Euro-pa an och det drojer nog innan vi far en overhela varlden. Men iden om att kunna jamforautbildningar pa nagot satt tror jag ar intres-sant over hela varlden.

FI: Tack for din tid!AL: Tack. Hoppas att jag har ratat utatminstone nagot fragetecken. Som sagt sa ar-betade jag inte sa mycket med utbildnings-fragor forra aret. Jag tog lite hjalp fran OscarPerson som var ordforande i utbildningsenhe-ten forra aret. Jag far passa pa att tacka honomocksa!

MÅTT

VERB

PIPPI

METOD

LÄMNAD

LUNCH?

BLIR

RUNESSON

TURE

PLATS

FRK

LAGER-

LÖF

MORD-

BIN LADEN-SKRÄCK

CTH-TJEJDANS-

TRAFIK-

STRUT

SLITA

BLIR BRUD

KJELL

SÅNG

SOL-

GUD

KATT

VRÅL...

SALRÖV

PRÄSTPOJKE MELLAN

PAR

INSEKT

BLÅST

SÄLL-

SKAP

110x - 17x =2

AU

Trott pa kvalitetsutbildningar?

– Sok KTHSista anmalningsdag 15:e april.

9

Det ar dags for arets mestefterlangtade handelse!

Finforms aspning borjar inom kort!

Upplev Pubrunda, Helvetesmarsch och Surstrommingssittningmed Chalmers formodligen gladaste redaktion!

Anmal dig till aspningen genom att skriva “finger finform” i DD.Da hamnar du pa asp-listan och far all information de behover.

10

FinformpokalenFinforms blodgivningstavling fortloper i alldiskretion. Sedan tavlingens start den forstaoktober har 238 personer gett blod och 116tagit prov for blodgivning. Vi vagar tro attnagra av dessa provtagningar direkt berottpa den uppmuntran som tavlingen utgjort,vilket vi naturligtvis finner mycket positivt!

For att lattare kunna tolka statistiken nedanupprepas poangreglerna: Provtagning ger ettpoang, blodgivning ger fyra poang for kvin-nor och tre for man (for att ge kvinnor ochman mojlighet till samma antal poang per ar).

Varje sektions ihopsamlade poang jamforssedan med antalet sektionsmedlemmar foratt ge en rattvis bedomning av den genom-snittlige sektionsmedlemmens blodgivnings-benagenhet.

Siffrorna pa antalet sektionsmedlemmar harframtagits genom handgenomrakning av“Den lilla grona” 03/04.

Blod vidare! Vi leder!

Sektion Poang milliPoang/sektionsmedlem

A 4 14.2AE 10 132Basar 6 33.1D 49 66.1Doktorand 6 7.68E 100 90.1F 155 253H 161 124I 16 33.0IT 25 138K 66 138Kf/Kb 75 194M 97 110Sjo 15 36.6Skepps 4 108TD 16 134V 28 45.0Z 63 147

Finforms blodgivningstavling,i samarbete med

Vill du bli snygg? Aspa F6

Hungrig? Aspa F6

11

Arets Festfixaraspning!Nu, nar du trodde att livet fallit in i sin gam-la vanliga lunk igen, och du trodde att restenav chalmerstiden skulle komma att besta avenbart plugg och tentor, nu borjar arets and-ra hojdpunkt: F6 aspning! Nu ar det dags attateruppleva nollningens roj, nojen och ge-menskap, men den har gangen kommer detatt bli annu battre! For vad kan vara roliga-re an att festa med Fysiksektionens festfix-arforening?

Aspningen ar, forutom en otroligt rolig peri-od, ett fantastiskt tillfalle att lara kanna sinaklasskamrater battre. Sa deltag sa mycket duvill och orkar, vare sig du tanker soka F6 ellerinte. Ju fler vi ar desto roligare blir det!

I lasvecka sex drar aspningen igang med ettaspmote, och under tiden fram till valmotetlasvecka fem i lasperiod fyra kommer vi till-sammans att festa och basta, mysa och ar-ra, sa att du kan kanna pa hur kul det aratt vara F6, kanne efter vad du skulle viljagora under nasta ar, och vilka du skulle vil-ja gora det tillsammans med, och framfor allt:Ha JATTEROLIGT!!!

Sa skriv upp dig pa F6 asplista! Det kommerdu aldrig att angra!

Ses pa aspmotet! Kram /F6

Vill du rocka skinkan av publiken? Aspa F6!

Arkivbilder fran ForrTM

Martin Cederwall, anno 1980

Arne Rosen, anno 1973

12

Kamikazekocken tillbaks till KirrinI denna veckas kamikazekocken tankte vi la-ga gnocchi med mogelostsas och kottfarssas.Gnocchi ar potatis-aggpasta for den somundrar.

Vetemjöl

2 kg PotatisGnocchi (8 personer)

1-2 Ägg

Da det som tar lang tid ar gnocchin, sa borjarvi givetvis med det. Forst skalar man och ko-kar potatisen, sedan pressar man den genomen potatispress. Man blandar i aggen i potati-sen och haller pa mjolet. Sedan ar det bara attknada och tillsatta mjol tills man har en degsom inte ar alltfor degig.

Man rullar gnocchin till korvar med ca 1 cmi diameter. Dessa korvar skall delas i 2-3 cmlanga bitar. Man rullar bitarna mot en gaffeloch trycker till med tummen sa att de blir la-gom tjocka. Man avslutar genom att slappaner bitarna i kokande vatten och later det ko-ka tills de flyter upp. Da ar gnocchin fardig attservera.

500 g Köttfärs (eller blandfärs)

1 gul lök (finhackad)140 g Bacon

Köttfärssås (4 personer)

2 dl Creme Fraiche

Kottfarssasen gors genom att forst finhackaen lok. Den loken frases upp. Man stekerupp bacon och steker sedan kottfarsen i flot-tet. Man avslutar genom att blanda bacon,kottfars och lok och later detta puttra tillsam-mans med Creme Fraiche och kryddor.

1 paket stark mögelost

1-2 gul lök (finhackad)

Mögelostsås (4 personer)

2dl Creme Fraiche

Vitlök efter smak

For att gora mogelostsas borjar man med attfrasa loken med vitloken. Vi lagger sedanner mogelosten i bitar. Sist tillsatter vi CremeFraiche och later det koka ihop. Eventuellt attman maste reda med lite mjol.

1 paket vispgrädde1/2 apelsin per person

1-2 tsk socker per person

Huvudratten ar klar, nu vill vi gora en ef-terratt. Vi gor en enkel efterratt. Man skivarapelsin i ca 1 cm tjocka skivor. Till apelsinski-vorna tar vi vispad gradde med socker i.

At och njut!

Ewok

Näsan växer när man blir äldre

Källa: Anonym F:are i mikrokön

Visste du att:

Gammalt nolluppdrag

13

CHARMeller “De ljuger sa jag ljuger”

CHARM, Chalmers arbetsmarknadsdagar.Mote mellan teknikforetag och teknologer.Lysande framtider skapas. Kontakter knyts.Jobb hittas. Eller?Vad har vi CHARM till? Egentligen?

CHARM ar till for att underlatta kontaktenmellan teknologer och arbetsliv, och kanskefar vi darigenom en utmarkt ovning infor vadsom senare kommer bli vara liv – men jaghoppas inte det ar sa. CHARM bygger nam-ligen pa nagra lattgenomskadade, men frene-tiskt uttrumpetade halvsanningar. Dessa gar ikorthet ut pa foljande:

Det blir forstas inte battre av att aldre tekno-loger berattar om hur det var forr (NDVB),da foretag som Ericsson gav forstaarstekno-loger sommarjobb bara for att knyta dem tillforetaget. Med sadana institutionella minnenmaste forstas ett CHARM i lagkonjunktur (ardetta en lagkonjunktur? Det kanns om omhog- och lagkonjunktuter avloser varandra,och inte forran man passerat dem kan manavgora vad foregaende perioden var) bli liteav en besvikelse.

Vad kan man gora at detta da? Lite besvikenmaste jag konstatera att jag har inga ideer.

Som besokare latsasjag vara intresseradav foretagen, av vadde gor och hur det aratt jobba dar. I sjalvaverket ar jag ute efterpennor, godis och and-ra reklamprodukter.Sommarjobb letar jaglattare upp pa natet,eftersom inga foretagtar emot ansokningarandra vagar oavsett.

Som utstallare latsasman vara intresseradav teknologer, och glad

Volvos monter. Snygg, bra pennor, gott godis.Men fanns det sommarjobb?

Aven ett CHARM medforetag som bara an-staller ett fatal ar battrean inget CHARM alls.

Foretagen fokuserargivetvis pa sina behov,och dar ligger antagli-gen ex-jobb och reklamhogre an sommarprak-tikanter. Samtidigt skaman komma ihag attdet ar samma foretagsom klagar pa att in-genjorer utexaminerasutan praktik, som gersommarjobb at an-

over att erbjuda sommarjobb, nar man i sjalvaverket ar dar for att det forvantas av en somteknikinriktat foretag, och mojligen for attknyta en eller annan ex-jobbare till sig.

Forra aret, da jag var ung och naiv, gick jagrunt och trodde verkligen pa vad foretagen saom sommarjobb. “Ga in pa var hemsida”, sade nar jag fragade. Glad i hagen surfade jagrunt pa foretagssidorna, laddade upp CV ochmailade in ansokningar. Allt detta, visade detsig senare, till ingen nytta. Nu kan forstas bris-ten pa nedtrillande jobberbjudanden bero pahelt andra saker, sasom otur, brister i min CV,eller annat. Det kanns dock som att entusias-men utstallarna uppvisar ar betydligt mer fer-nissa an genuint intresse. Nar jag horde “ga inpa var hemsida” tolkade jag det i ar som “sokom du vill, oddsen ar sma”.

stalldas barn, istallet for studenterna de sena-re kommer anstalla.

Kanske ligger losningen i F-expo? Med detmer kontinuerliga Farm kanske det finnsmojlighet att arrangera vara egna arbetsmark-nadsdagar igen? Och i sa fall kanske titta litemer pa vilka foretag som kommer dit, vad devill fa ut av att komma dit, och vad teknolo-gerna far ut av deras besok?

I annat fall ar det antagligen bara att bita ihopoch harda ut. Kanske vander konjunkturensnart. Eller sa kanske man tar examen, och kanvandra runt bland montrarna i Karhuset ochfraga efter ex-jobb. Fast det far man antagli-gen soka via foretagets hemsida...

Wilhelm

14

Pennorna pa CharmSa var annu ett Charm over, ett Charm medalla de kvaliteter man kan onska sig hos enmassa. Massgodiset fanns dar, de flashigabroschyrerna, de enstaka guldfynden i formav tekniska leksaker och givetvis de for denluttrade studenten livsviktiga pennorna.

Att pennan ar maktigare an svardet har vialla hort manga ganger. Pa grund av pen-nans andra kvaliteter, varav den lagre produk-tionskostnaden torde vara en, valjer de flestaforetag dock fortfarande att dela ut denna po-tentiellt farliga tingest till monterbesokarna.Till dessas fortjusning skall tillaggas. Pennorhar ju som val ar fortfarande ett storre prak-tiskt varde an svard har pa Chalmers, aven idessa tider av fornyad Tolkien-entusiasm.

Pennor fanns det alltsa gott om, men hur braar de? Sjalv tog jag i ar bara en blackpenna;fran Teknik SM. Kan tyvarr inte ge den meran ett medelbetyg, dess fracka design tilltrots. Den ar lite for svar att skriva medoch allmant obekvam. Over huvud taget bru-kar just blackpennorna pa massor vara avdalig klass, sa aven den skrikigt fargade tys-ka microsoftpenna jag sjalv anvander da jagskriver sarskilt obehagliga texter.

Battre ar da stiftpennorna, trots att aven dear av slit-och-slang-kvalitet i de flesta fall.Rent designmassig gillade jag Vodafones bast:ett enkelt genomskinligt holje och roda detal-jer, dock i ovrigt en vanlig penna. Lite lyx-igare och bekvamare ar da de pennor medhalkskydd som bland annat Vattenfall dela-de ut. Tyvarr sag dessa genomgaende trakigaut, men det ar kul att se att halkskyddet intelangre ar exklusivt for blackpennor.

Slutligen var Civilingenjorsforbundetsmarkpenna aningen battre an SAAB:s. Devar bada orangea till fargen, och av ungefarsamma fargkvalitet. CF:s penna vinner meden harsman da dess stift ar bredare, trotsatt sjalva pennan var aningen klumpigare anSAAB:s.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att penn-utbudet pa arets Charm var mycket bra. Tidi-gare har det ratt en brist pa stiftpennor, meni ar var fordelningen mycket jamnare mel-lan dessa och kulspetspennorna. Detta ar gi-vetvis en positiv utveckling for den formel-kluddande medelteknologen. Tyvarr raderfortfarande en stor brist pa de eftertrakata-de markpennorna, jag lyckades endast finnatva montrar i vilka dessa skanktes bort. Hop-pas pa battring infor nasta ar!

Resultat Charm 2004Totalt antal pennor 20Stift 16Kulspets 1Mark 3Antal olika sorter 14

Andreas Skyman

Visste du att:Det h ar ar utfyllnadstext.Kalla: Finform redax.

UTFYLLNAD

15

Sandra rekommenderar

Nar jag var liten var en av mina favoritfilmerCharlie Chaplins The Kid, en svartvit stum-film. En annan var The Adventures of Ro-bin Hood fran 1938 (och det ar ingen ide attforsoka forneka att jag var upp over oronenforalskad i karismatiske Errol Flynn, trikaernatill trots). Kanske ar det darfor det aldrig harlegat for mig att tro att gamla filmer automa-tiskt ar daliga, men det ar det a andra sidan samanga andra som gor sa bra utan mitt stod.

Under de senaste aren har jag med allonskvard tydlighet markt hur fordomsfullamanniskor i gemen ar mot allt i filmvag somproducerats innan 1970. Skulle man dessutomvaga namna att det inte bara ar en gammalfilm utan svartvit(!), da far man minsann sma-ka pa suckanden och stonanden i fascinerandevariationer. Allt i syfte att illustrera vad folktycker om san snobbism - vilja sitta och tittapa nan serios och trakig1 skitfilm fran 1934 narman kan titta pa en nyinspelning av densam-ma fran 2002. Med Adam Sandler i huvud-rollen, demonstrerandes en imponerande re-pertoar av slapstick, kiss- och bajshumor ochoverdriven fars.

Jag vill darfor sla ett slag for alla fantastiskasvartvita filmer som gjorts genom tiderna, ge-nom att rekommendera nagra av de basta jaghar sett (hittills). Om Du inte ger dem en chanssa ar det faktiskt bara Din egen forlust.

Action

The Seven Samurai (1954) - En liten by i 1500-talets japan utsatts for standiga overgrepp ochaterkommande plundring av ett rovarband.De trottnar till slut och beslutar sig for att hy-ra in samurajer till sin hjalp. Detta ar en av deododliga klassikerna och det har gjorts flerakopior, av vilka “The magnificent seven” ar enav de mest valkanda. Regi: Akira Kurosawa

Yojimbo (1961) -Toshiro Mifune spe-lar en ruff, tuff ochsjalvsaker samurajsom av en slump ham-nar i en stad i kris. Tvamaffialiknande lagervallar stora bekymmeroch laglydiga stackare

vagar sig knappt utanfor dorren, sa den in-nerst inne mjuke Mifune bestammer sig for attstada upp lite. Regi: Akira Kurosawa

Kurosawa ar en verklig mastare men ett litetrad kan vara pa sin plats: forsok er inte paatt titta pa de har filmerna pa nan liten ske-ten 14” TV eller datorskarm. For det forsta ardet skamligt att titta pa all typ av action padet viset men annu viktigare ar att det faktisktblir helt omojligt att halla ordning pa vem somar vem nar man tittar pa en svartvit film fran50-talet med ett tjugotal nastintill identiska ja-paner i de viktigaste rollerna.

Deckare

Sunset Boulevard(1950) - Klassisk Hol-lywoodfilm om enbortglomd och bit-ter stumfilmsstjarnasom lever kvar i detforflutna, praktiskt ta-get som eremit. Hontar in en ung skribenttill alskare vilket orsa-kar en del bekymmer.Regi: Billy Wilder.

The Lady Vanishes (1938) - En gammal damforsvinner sparlost under en tagresa. En ungkvinna, som vagrar sluta leta efter henne, ledssa in i en marklig vav av handelser. Ett av Hit-chcocks manga masterverk - hall utkik efterhonom sjalv i hans sedvanliga statistroll.

Drama

Casablanca (1942) - Den legendariska Casab-lanca, med rabarkade Humphrey Bogart i rol-len som den cyniske klubbagaren och IngridBergman som hans gamla flamma. Vad kanman saga? Tja, till exempel: det racker inte attkanna till den - se den!

Brief encounter (1945) - Tva pa var sitt halllyckligt gifta mannsikor traffas av en slumppa en tagstation och blir foralskade. En fan-tastisk film, fjarran fran den forenklade bildav manniskor som relationsdramer ofta fast-nar for. Regi: David Lean.

16

Gentlemen’s agreement (1947) - GregoryPeck (mums) spelar en journalist som far iuppdrag att skriva en serie artiklar om anti-semitism. Men vad skriver man om ett sadantamne utan att det blir klicheer och tomt pratav alltihop? En mycket bra film som betonarskillnaden pa att veta vad som ar ratt och atthandla ratt.

Mr Smith Goes to Washington (1939) - Ra-ringen James Stewart i annu en fantastisk filmav Frank Capra (se Finform nr 2). Har ar hanen godhjartad och naiv kille fran landet somfar chansen till en plats i senaten. Illusionerkrossas obarmhartigt nar korruptionen i top-pen avslojas.

Drama/Komedi

Roman Holiday(1953) - GudomligaAudrey Hepburns de-butfilm som gjordehenne till legend overen natt. En utarbetadprinsessa far nog avsina kungliga plikteroch tar en dag ledigtunder ett besok i Rom.Hon stoter (givetvis) ihop med en amerikanskjournalist (Gregory Peck igen, mums igen).Han har alla planer pa att utnyttja situtio-nen brutalt for en jattestory men, handen pahjartat, vilken man skulle kunna undga att bliforalskad i Hepburn?

The Apartment (1960) - Urcharmig historiaom en ung man, spelad av lika charmige JackLemmon, som forsoker bli befordrad. Dettagenom att lana ut sin lagenhet till olika cheferpa firman, for deras sma karleksmoten vid si-dan om den aktenskapliga harden. Ett ganskakomplicerat atagande visar det sig. Regi: BillyWilder.

Hobson’s choice (1954) - Helt knapp film omen suput till ankeman som ar van vid att bliuppassad av sina tre dottrar, tills den dag denaldsta far nog och bestammer sig for att giftasig. John Mills ar underbar som den forsynte,for att inte saga forskrackte, tilltankte maken.Regi: David Lean.

The Great Dictator (1940) - Charlie Chaplinsforsta riktiga ljudfilm. Varldens mest alskadekomiker gor parodi pa varldens mest hatadediktator. I sin dubbla roll som bade den enk-le judiske barberaren och den store diktatornAdenoid Hinkel formedlar han sitt budskapom medmansklighet och forstaelse. Givetvisblev filmen forbjuden i hela det ockuperade

Europa, men man kan ju fundera pa om Hit-ler nansin sag den sjalv.

The Kid (1921) -Den lille luffaren tarhand om ett overgivetspadbarn i Chaplinsforsta langfilm. Ro-lig och hjartvarmandefilm som alltid kom-mer att ha en sarskildplats i mitt hjarta.

Komedi

Arsenic and Old Lace (1944) - Vansinnigkomedi med Cary Grant i huvudrollen. Jagmaste rekommendera den har filmen men kaninte forma mig att avsloja handligen - det skul-le forstora den. Var lite vaghalsig och se denanda! Regi: Frank Capra.

Some Like it Hot (1959) - En av filmhistoriensabsolut basta komedier med charmige JackLemmon, coole Tony Curtis och oforlikneligaMarilyn Monroe i huvudrollerna. Tva musi-ker rakar hamna pa maffians svarta lista ochbeslutar sig for att ga under jorden - och varforinte med en samling vackra damer om man nuhar mojligheten? Regi: Billy Wilder.

Thriller

Strangers on a train (1951) - Tva personermots pa ett tag och bestammer sig for att “by-ta mord” med varandra for att kunna kom-ma undan rattvisan. Sa uppfattar atminstoneden ena parten deras samtal. Riktig mysrysaremed fantastiskt foto. Det ar inte for intet somHitchcock ar en legend.

Pi (1998) - Haftig, psy-kedelisk film om enmatematiker (rekom-menderas faktiskt intebara darfor)

som forsoker hitta ett monster for borsensfluktuationer. Det leder honom mot nagot heltannat dock,eller gor det det?

Ett litet avslutande tips; de flesta av personer-na som ar namnda vid namn i denna artikelhar gjort fler sevarda filmer - hanger ni med?

Sandra

1 Det ar ett valkant faktum att gamla filmer iallmanhet och svartvita sadana i synnerhet, ar se-riosa och trakiga. Humorn upptacktes ju av enslump forst 1970, i samband med ett flertal miss-lyckade forsok till krigsdramer.

17

-1FLOD FÖLJT

LAPP-

LISA

LIMES G

E6:AN?

ÄR

TJUVEN

CERE-MONI

KÄRGILLAR

SO

ÄR

MUNK

KAN

LÅSES

BÅTREGENT&

GASQUENUTANFÖR

FÖRORT

TE

NG

FR

ED

ASG

PLATT

I ELMÄT

PI Lös och njut!i nästa nummer av Finform.lösningen kommer att publicerasHär är ett korsord att njuta av

/Ewok

DES OM

RÖSTA-

4

1

5

bel

MOLLEMED

UMGICKS

HOV-

DAM

VERBSTOL-

LIKTBOMULLS-

BELOPPET

GENJÖRS RÅD

FYSIKS IN-

ÖGA

KVIST-

EFTER

PRE-POSITION

SKYDD

FISKLOKAL

GOLFFISK

RR

GER

PÅKRITA

HOLLAND

LINJE

ÅNGESTSKAPAR

54321

FEDOR III

GALLIUM

SKYDD

ERBIUM

&

V

FÖRTÄR

BUTIK

RIKA

ACK

k

FETT

BRUKAD

DEJA

RR

FILM

MEG RYAN-

VERKTYG

RAPPORT-

HÅLIG-

HETER

NAPP

SARE

KEJ-

ODEL-BAR

LIGTOSYN-

DECI-LITER

TREETT _ _

HEJDLÖST

BLANDAS

Gh,k,l

ÄMNE

SOLDAT-

MER

NUM-

HOPPAS

VI PÅ

I VM

OH52 HC

KOMMER TÖ

STOPPAR

BÖ

R D

U

INS

TR

UK

T.

LIG

GE

R

KA

TT

PÅ

?

FÖDDE SENT

SKINNKALV-

SPRÅK

VAL-

DROP OUT

_ _ _ _ IN

TURN ONFARANDE

FORT-

CYLINDER

KONT-BAKOM

_ _ _ _

TORVING-VAR

LAVSKÄGGE

VAKTAS AV

EFTER _ _ _

VECKODAG

SLAV

URAN

DRA

BEOR-RÅDA

ALLENASKÖRDADE

IHÄRDIG

DJUR

LINUX

_ _ _ SA

MUSEN

FIK

KORT

RÅDET

BE

RU

SA

D

HEM-GJORTMORFIN

AVSKÄR

STRÄCK

ZORRO

STAD

SCRIPT

GHOST

FÖRST

SIST&

EFTER

LARS

30%AV OSS

SUPERSOM

DRYCK

MÄTS

MED

EKOLOD

HON INEVADA

FINT ERA

DEN KOMMER

VAR SÅ SÄKER

3

2

BLIR

RETTNE

HYSTERI

NYNNADE

SKÖT-

OUTPUT

INPUT

LABB-

AUTOMATKARBIN

KNYTA

GNÄLLA

KULTURAGRI-

FÖRHANDLAR

OM PRIS

STANDARD

TOPP-

RIDA

KLOCKAGREVE

CYKEL

NOBELSLÄKT

FANTOMENS

RÖST ...

SUKTARBÖR

TÖMMAS

GROD-

LAND

AREAL

ROVA

KONUNG

LÅNGSMAL

E

MOD

OBÖJD KALK BRITTNEJ

OKÄNDA

TUM

UT-

SLAGS-

PLATS

KVÄVEPROGRAM-LEDARE

BÖRDA

C

HUNDSERIE-

_ _ _ _ _

NOVA HOJTA

ÅK

SCRIP-

MÅ

NE

MARX

STRÖ MEDENRIS

F-PUB

DROMSYN-SYN

TRÄD

BRUKADE

VÄL

HALL

ROTERA

REN

POST

JOLT

DOEKWON

_ _ _

RAMDJUR RÅD

RAM-PROG-

NILSSONJOHAN

TO

RK

AT

UT

SM-URF

DRICKER

ANNAN

VAR-

H O2

-300PTFK

HOTADE

AGDA

MED

BARODRICK-

FALLER

TIDIGT

SKÖRDE

REDSKAP

BRAD

FORT-FARANDE

11

ISOLDE

PITT &

ORLANDO

BLOOM

SIDORNA

GULA

DET KANFINNAS IROCK-ÄRMEN_ _

KOMMER

SNÖEFTER

GEMENSKAP

FRÅN FÖRR

TRISTAN &

Finforms OlskolaVid saval DuPar som kvallar pa John Lhar jag fatt formanen att studera Chalmersolkultur. Jag tanker inte da pa hafvning,som i och for sig ar en fascinerande sys-selsattning, utan det mer stillsamma inta-gandet av ol i alla dess former. Syftet meddenna lilla betraktelse ar att beratta lite omde olika olsorter man stoter pa, vad som skil-jer dem at och hur man bor dricka sin ol.

Jag vill, innan jag borjar, papeka att olsmak gi-vetvis ar subjektiv, och de asikter som fram-kommer har kan inte ses som Absoluta San-ningar. Foretradare for andra asikter ar mer anvalkomna att hora av sig sa fragan kan losas,lampligen over en pint.

Det forsta som ar av betydelse for olen ar gi-vetvis miljon. Jag tanker da inte pa Kyoto-avtalet eller utrotningshotade djurarter, utanpa omgivningen dar man ska imundiga sinol. Den bor vara valkomnande, smakfullt in-redd och helst alltid oppen. I sammanhangetar aven dryckesbroder- och systrar att rekom-mendera. Att dricka ol utan sallskap lamnaren fadd eftersmak av ensamhet, och kanaven ses som asocialt beteende. Vi forutsattersaledes att vi befinner oss pa lamplig plats, igoda vanners lag.

Darefter kommer glaset! Detta bor vara nogaavpassat for den ol man ska halla upp i det- da olen ar upphalld ska glaset vara fyllt tillbredden. Glaset ska givetvis aven vara rent,och svalt. Undvik att ta glas direkt fran dis-ken! Det ar en god ide att ha separata glas tillol, och undvika att dricka mjolk eller annanfetthaltig dryck i dem. Aven mycket sma fett-rester, som inte alltid gar bort ens vid maskin-disk, kan paverka olet, och dess skum, nega-tivt.

Olens olika klasser

Ol indelas allmant i olika huvudklasser, eftertillverkningsprocess och karaktar. Dessa inde-las i sin tur i underklasser, varav jag enbartkommer berora ett fatal. For den som onskarmer information kan bland annat Systembola-gets hemsida rekommenderas, dar en mycketutforlig beskrivning av olika klasser och sor-ter star att finna.

De tre huvudklasserna ar de underjasta olen,de overjasta olen, samt de spontanjasta olen.

De underjasta olen kallas aven for lager, avenom definitionen pa detta varierar nagot. I Stor-

britannien anses enbart ljusa lager vara “rik-tiga” lager, och det ar de ljusa lagerolen somar de stora internationellt kanda markena.Kanneteckande for ett lagerol ar bland annatkolsyran, som ar betydligt mer framtradandebland de overjasta olen.

Bland de ljusa lagerolen finner man valkandamarken som Fosters, Carlsbergs, Heineken,Budweiser samt icke att forglomma det for-dom svenska Pripps.

Ljusa lager ar lattdruckna, men saknar den ri-ka smak som morkare ol ger. Vissa av dem,foretradesvis amerikanska, kan ibland upp-levas som narmast vattniga. De lampar sigsom maltidsdryck, samt torstslackare - envarm sommardag efter hart arbete, exempel-vis. Aven for hafvning lampar sig lager, dade inte ger samma mattnadskansla som sinamorkare kusiner - forutsatt, givetvis, att kol-syran borttagits.1

Skummet pa en ol ar har val vard enanmarkning. Skum bildas da ol halls i glasetsa haftigt att kolsyran frigors. Det kan se ge-mytligt ut med en stor skumkrona, men oletunder den forlorar harvid mycket av sin ka-raktar.

Onodigt stor skumbildning undviks genomatt glaset lutas i borjan och olet halls iforsiktigt. Pa slutet reser man glaset upp, var-vid en tunn krona bildas. I kontrast till dennateknik star bruket att tappa olet rakt ner i gla-set, for att halvvags vanta, och lata olet skum-ma av, vilken anvands for morkare sorter.

Sa gott som samtliga kanda svenska olsorterraknas till de ljusa lagerolen, aven om de araningen morkare an de stora internationel-la sorterna. Man behover dock inte bege siglangre an till vart sydliga broderland Dan-mark for att fa uppleva morka, mustiga lager- Carlsberg tillverkar bland annat “Carls Spe-cial” som varmt rekommenderas. Ovriga vari-anter pa lager inkluderar diverse lokala vari-anter, bland annat i Tyskland och Tjeckien.

Overjasta ol kallas aven ale, och forekommerframforallt pa de brittiska oarna, samt i Bel-gien. De klassiska brittiska olen kallas “bit-ter ale”, eller oftast bara “bitter”. De varie-rar mycket i smak och kvalitet, men forenasi sin morka farg, smakrika karaktar och av-saknaden av kolsyra. Just detta att ale in-nehaller mindre kolsyra gor att manga ovana

20

aledrickare kan finna olen underlig i borjan -omdomen som “avslaget” hors ibland fran deoinvigde.

Nar man val vant sig vid karaktaren oppnasemellertid en helt ny varld av olupplevelser.Att ga fran lager till bitter ar att pa allvar ta kli-vet ut i en fantastisk varld av smaker och dof-ter. Det finns manga sorters bitter och det gorsmanga sma marken. Till de markligare kanval namnas Hobgoblin, (som faktiskt finns pasystembolaget i Sverige), Spitfire (dopt efterdet beromda jaktplanet), samt St George, “Areal Dragon slayer of brew”!

En mycket speciell form av ale ar stout,med Guinness som paradexempel. Stoutsbryggs pa hart rostad malt, vilket ger denmorka, narmast svarta fargen. Drycken armycket besk och smakrik, och aven mattande.Irlandska stouts, i vilka Guinness ingar, ar iallmanhet sotare an den engelska stouten, vil-ken ligger narmare bitter.

Det andra omrade dar overjasta ol ar en storforeteelse ar Belgien, som foretrader en myc-

ket speciell olkultur. En stor del av den bel-giska olkulturen kommer fran klosterordnar,men klosterolen utgor inte en enhetlig smak-grupp. Belgiska ol smaksatts ofta med sotaamnen, frukter, bar och ibland aven blommor.Aven mycket starka ol bryggs i Belgien, destarkaste upp emot 12% alkoholhalt. Detta ar,enligt min mening, pa tok for mycket. Inte ba-ra blir smaken narmast spritaktig, men det be-gransar ocksa antalet ol som ar nyttigt att tasig igenom pa en kvall.

Kara olalskare! Jag hoppas denna skrift varittill gladje for er alla, oavsett olerfarenhet. Jagvill a det starkaste uppmana er alla att bry-ta invanda monster och prova nya spannandesmaker och kombinationer. Det finns en varldatt upptacka darute!

Lycka till och ha det sa trevligt.

Olreporter: Wilhelm Tunemyr

1 Vid hafning av flaskøhl tar man inte bort kolsy-ran. Ewoks anm

Aspa DjungelPatrullen!Nu borjar det antligen bli dags, valdigtsnart drar den efterlangtade DP-aspningenigang. I skrivande stund ar inte datumet foraspmotet bestamt men sakerligen finns detgott om plakat uppe i Focus nar du laser det-ta som berattar nar det drar igang.

Aspmotet ar alltsa startskottet, sedan foljer fy-ra veckor (med ett insprangt pasklov mitt i) avljuvliga aspaktiviteter som du inte vill missa!

Vad det egentligen ar som ska handa haller vipa fram tills aspmotet men rakna med att detkommer bli riktigt bra. Om du hade kul un-der nollningen kommer det bli annu mycket

battre under aspningen.

Tank ocksa pa att det gar alldeles utmarkt attaspa DP aven om man inte ar intresserad avatt soka nagon patrullmanspost. DP 03/04 haranstrangt sig till det yttersta for att detta skabli den basta aspningen nagonsin och vi villatt ALLA ska vara med!

Om du inte gjort det an, anmal dig som DP-asp sa ses vi pa aspmotet!

Stamus Contra MaloDP 0304

Vill du mala tag? Aspa DP!

21

Gastons satsI kursen Komplex matematisk analys far man lara sig nagonting som heter Dragos sats, sompa ett mycket anvandbart satt binder samman laplacetransformen med residykalkyl. Detta serforstas vi F:are som en fin hedersbetygelse till vart sektionshelgon.

Dragos sats: Antag att g(s) ar analytisk i hela s-planet utom i andligt manga punkter sk, och att g(s) → 0da s → ∞. Da ar g(s) Laplacetransformen av

f(t) =∑

k

Res(g(s)est) (1)

Nu for tiden laser vi dock komplexen tillsammans med Kf. Darfor tankte Finform-redaktionenatt vi maste ta tag i saken och aven infora Gastons sats.

Gastons sats:z2 = (a + bi)2 = a2 − b2 + 2abi

Bevis: Tank dig att z ar ett komplext tal, vilket som helst. Vi kan dela upp det i en realdel och enimaginardel som z = a + bi, dar a och b ar tva vanliga tal (aven kallat reella tal).

Med hjalp av forhoppningsvis valbekanta rakneoperationer harleds sedan formeln enligt nedan:

z2 = (a + bi)2 = (a + b ·√−1)2 =

= a · a + a · b ·√−1 + a · b ·

√−1 + b · b ·

√−1 ·

√−1 =

= a2 + 2ab√−1 + b2

√

(−1) · (−1) =

= a2 + 2ab√−1 + b2

√

(−1)2 =

= a2 − b2 + 2abi

Vi ser att detta ar precis det vi hade fran borjan, alltsa har vi bevisat det!

Finform arrar som vanligt

packning. I så fall: Aspa Finform!varm choklad och 45 km med

aspar. Klarar Du av äggmackor, en helvetesmarsch för sina

Are You tough enough?Losning till korsordet i forra numret.

22

Vad hander i ET-labbet nar ingen ser?

Nattetid Op-amps pa aventyr gar,de utforskar ET-labbets skrymslen och vrar.

Fyra sma Op-amps festar pachoklad, en ater ihjal sig,

laggs i for tidig grav.

Tre sma Op-amps i eluttagetlekte, men alltfor kraftig

matarstrom en liten Op-ampstekte.

Tva sma Op-amps fattar tycke for varann,vi ser att alla Op-amps ej ar gjorda i Taiwan.

En liten Op-amp en toapaus tar,lamnar sin kompis sa ensam kvar.

Grillfesten lockar, var Op-amp gar dit,for sent ska han inse han dragit en nit.

Ett gomstalle hittar var siste Op-amp,mot dammsugaren for han en ojamn kamp.

Fyra sma Op-amps i natten drog ut,men en efter en motte tragiska slut.

ET-labbet nu ode star,aldrig mer Op-amps pa aventyr gar.

23

O gamla klang- och jubeltidSom en uppfoljare till recensionen av Glun-

tarne i forra numret av Finform kommer haren artikel om en av Sveriges mest klassiskastudentsanger.

Varje tid har sina sanger. I forna dagar eka-de Gaudeamus igitur i larosatenas hallar ochkorridorer. Wennergrens Gluntar har, sedan deskrevs under 1800-talets mitt och under mer-parten av forra arhundradet, varit populara istudentkretsar. Har pa Chalmers har vi ju sombekant sjungit Livet i narmare ett halvt sekel1,och nya sanger komponeras standigt av drif-tiga studenter.

Det finns dock vissa studentsanger som en-vist star emot tidens tand och vagrar bytas ut.Istallet tas de stolt upp av standigt nya ge-nerationer studenter. En av dessa sanger arsaklart Studentsangen2 , men val sa klassiskar O, gamla klang- och jubeltid. Denna ar ensvensk version av den tyska studentsangenO alte Burschenherrlichkeit och den version vikanner oversattes ar 1921 av August Lindh ochdess toner har sedan dess klingat pa gasqueroch kalas vid larosaten landet runt.

Dess tema ar djupt studentnostalgiskt. Den aren lovsang till studenttiden, men med en bit-ter torn. Studenterna fragar sig vart de gamb-le “som visste allt” tagit vagen och alltsa vartde sjalva ar pavag. I sangens tredje vers av-slojas deras oden. Men trots den bistra framti-den konstaterar man att “hjartat i en sann stu-dent kan ingen tid forfrysa” och man drickervanskapen till.

En fore detta Uppsalastudent berattar:

“Sangen sjunges pa de flesta nationer, somavslutning pa middagen under gasquer (somsittningar kallas dar), direkt foljd av Lamnomgemaken, varefter man lamnar bordet.

Varje rad i tredje versen syftar pa en av de fyraursprungliga fakulteterna pa universitetet, fi-losofi, juridik, teologi respektive medicin. Varoch en sjunger med i den rad som svarar motderas utbildning. Teknologerna och alla and-ra som inte uppenbart passar in sjunger medfilosoferna i forsta raden: ‘Den ene vetenskapoch vett ini scolares manger’.

Jag tycker det ar en valdigt vacker och trev-lig sang. Att den inte sjungs pa chalmers arval naturligt, eftersom vi passar in sa daligt i

tredje versen. Den kraver ju en blandning avstudenter fran olika utbildningar.”

Visst skulle skalet till att vi inte sjunger O,gamla klang- och jubeltid har pa Chalmers kun-na vara att vi teknologer inte passar in i tred-je versen. Detta tankte dock tyskarna pa redan1919 da de lade till polyteknikerversen som avenden finns oversatt till svenska, aven om deninte ar lika vanlig. Men anda ar fallet sadantatt nastan inga studenter i Goteborg kannertill visan, trots att den alltsa sjunges alltjamti ovriga delar av landet. Varfor?

Det ar inte sa att den aldrig sjungits har, isangbocker fran forra seklets mitt finns denmed strax efter Kungssangen. Min slutsats aratt den upphort att sjungas efter att natio-nerna upplostes har i Goteborg. Efter det-ta har gasquerna och sittningarna blivit alltmer homogeniserade och farre tillstallningargar av stapel dar studenter fran alla skranoch fakulteter kan skratta och sjunga tillsam-mans. Studentlivet har sedan dess utvecklatsallt mer mot kar- och sektionsliv och darmedhar aven traditionerna utvecklats. Vissa se-der och sanger har darmed fatt flytta pa sigtill forman for nyare alster. Det ar dock minforhoppning att O, gamla klang- och jubeltid anen gang skall genljuda pa stadens gasquer ochdarfor lamnar jag er nu med texten.

Sjungom studenter! Sjungom!

1Livet framfordes for forsta gangen i Chalmersspexet Katarina II, anno 19592“Sjung om studentens lyckliga dag”

24

O, gamla klang- och jubeltid

O, gamla klang- och jubeltid,ditt minne skall forblivaoch an at livets bistra stridett rosigt skimmer giva!Snart tystnar allt vart yra skamt,var sang blir stum, vart glam forstamt;o, jerum, jerum, jerumo, quae mutatio rerum!

Var aro de, som kunde allt,blott ej sin ara svika,som voro man av akta haltoch varldens herrar lika?De drogo bort fran vin och sangtill vardagslivets trak och tvang;o, jerum, jerum, jerumo, quae mutatio rerum!

Den ene vetenskap och vettin i scholares manger,den andre i sitt anlets svettpa paragrafer vranger,en plastrar sjalen, som ar skral,en lappar hop dess trasiga fodral;o, jerum, jerum, jerumo, quae mutatio rerum!

(En tamjer forsens vilda fallen annan ger oss papper.En idkar makinistens kallen mastrar volt sa tapper.En ritar hus, en mater marken blandar hop mixtur sa stark.o, jerum, jerum, jerumo, quae mutatio rerum!)

Men hjartat i en sann studentkan ingen tid forfrysa,den gladjeeld, som dar han tant,hans hela liv ska lysa.Det gamla skalet brustit har,men karnan finnes frisk dock kvar,och vad han an ma mista,den skall dock aldrig brista.

Sa sluten, broder, fast var kretstill gladjens varn och ara!Trots allt vi tryggt och val tillfredsvar vanskap trohet svara.Lyft bagarn hogt, och klinga, van!De gamla gudar leva anbland skalar och pokaler,bland skalar och pokaler!

Det ar mycketsom gar runt(i huvet pa en gris)Mormor skickade ett vykort fran Fuerteven-tura. Det kom fram en och en halv manad ef-ter att hon kommit hem och det kom frampoststamplat i Ghana.

Nar jag akte taxi senast fragade chaufforen in-te bara vart jag ville utan ocksa vilken vag jagville ta dit. Att resan gick pa Vasttrafiks be-kostnad oppnade forvisso mojligheter men ef-tersom jag redan vantat lite for lange pa ensparvagn fick svaret bli “snabbaste”.

Vad kunde jag ha svarat? Den basta? Genas-te? Billigaste? Vackraste? Vildaste? Vagen omGhana?

Hela konceptet att ha en tid att passa ver-kar dessvarre vara det som driver universumframat. Ingenting tycks bli gjort om man intehar en tid att passa. Den har texten hade inteblivit skriven utan en deadline.

Tavlorna till min utstallning hade inte blivitmalade – eller i vart fall inte fardigmalade. Jagvet inte varfor min egen vilja att gora nagotinte racker till for att fa det gjort.

Hur skall man da veta att det ar ratt sakersom blir prioriterade? Att man gar at ratt hall,att det verkligen ar framat universum ar pavag. “Malet ar ingenting, vagen ar all-la-la-lallt” sjunger Robert Broberg, och sager ingetnytt med det. Men nar den sista dagen passe-rar med sitt beromda svischande ar vagen intesarskilt intressant – bara den ar den snabbaste.

Bara rapporten blir fardig. Bara fargen hinnertorka. Bara vykortet kommer fram – sa jag kanse att det har varit i Ghana.

Sara Sahlin

Vill du lara nollan dansa?Aspa F6 – Aspmote LV6

25

Royal Guardsmen: AnthologyThe Royal Guardsmen ar en popgrupp somskrev musikhistoria under sin alltfor kortaaktiva tid. Gruppen startades 1965 eller 1966och splittrades 1970. Skivan Anthology harde flesta av deras viktigaste verk.

Deras latar kan delas in i tre kategorier. Denforsta ar latar som handlar om Snobben.Nagra underbara latar i den har kategorin ar;“Snoopy VS the Red Baron”, “Snoopy for Pre-sident” och “The Return of the Red Baron”.Lite synd att de har tagit bort artalet i tex-ten till “Snoopy for President” da det later li-te konstigt. Det ar valdigt trevligt att lyssnatill latarna dar Snobben kampar mot den RodeBaronen.

I den andra kategorin, som handlar om justflygplan, kan jag rekommendera sarskilt tvalatar. “It’s Sopwith Camel Time” och “Bipla-ne Evermore”. Den forstnamda av dessa aren medryckande lat som liksom de fles-ta av deras ovriga latar om flygplan riderpa framgangsvagen av Snobbenlatarna. Denandra av dessa latar ar en sentimental lat omett stackars propellerplan som inte far flygalangre.

I den tredje kategorin av Royal Guardsmenslatar finner man ett verkligt guldkorn: “ Mot-her where’s your daughter”. Den handlar omen moder som vantar pa att dottern skall kom-ma hem. En underbar text till en underbar me-lodi.

Det trakiga for Royal Guardsmen var att detvar de tva forsta kategorierna som salde ski-vor, medan de ville gora latar i den tredje ka-tegorin.

Ewok

Med vanligt tillstand fran Stephen Notley

26

Sagan om Kons AterkomstJag hade lange sett fram mot detta; nastan he-la mitt liv faktiskt. Alltsa inte att koa utanforen biograf, men att se filmatiseringen avJ.R.R. Tolkiens masterverk Harskarringen.Nu var det antligen dags for den avslutandedelen att visas. Da jag koade till Star WarsEpisode II var det inget problem, jag fick bil-jetter och sag filmen precis efter midnatt. Jagtankte att samma sak skulle galla aven forSagan om konungens aterkomst. Darfor ardet oerhort traumatiskt for mig att skriva dethar.

Langst fram i kon satt var sektionsordforandeGurra och holl sektionsfanan hogt. Vi var ettgang glada F-are som tankte folja hans stoltaexempel.

Redan innan vi borjade koa sa dok problemenupp. Wilhelm, det slemmiga lilla aset, hoppa-de av koandet innan det borjade. Forsta nat-ten dar var ett helvete. Eller rattare sagt, nat-ten var lugn, men morgonen efter, da jag vak-nade, var ett helvete. Jag fros och hade ont iryggen. Andra natten gick betydligt battre. Dahade jag forberett mig sapass val att jag intefros.

Sektionsordforanden foregar med gott exempel

Sedan kom de riktigt daliga nyheterna, biljet-terna skulle inte slappas den 17:e November,utan den 8 december. Vi var ett antal F-aresom lunkade hem modstallt.

En F-are stod dock stoiskt kvar och forsvaradeF:s svarta farger. Gurra som var dar forst latsig inte modfallas av varken snostorm eller or-kan. Denne hjalte bland hjaltar kopte sina bil-jetter och sag filmen pa premiarvisningen.

Ewok

Annons:

Precis vad man behoverHaromdagen fick jag en kansla av att ha ettmjukt, varmt duntacke pa ryggen; en mycketbehaglig kansla faktiskt.

Den hade uppkommit genom att min rygg un-der 45 minuter masserats av ett par utbildademassorshander, och kanske till viss del genomatt jag legat fullstandigt avslappnad pa magepa ett massagebord under samma tidsrymd.

Efter nagra veckors kankande pa tungabocker, hangande framfor datorer i dd och ku-rande over kryptisk kurslitteratur borjar krop-pen onekligen kannas lite ledbruten; lite onthar, lite spant dar. Vad man allra helst skullevilja ha ar en ordentlig massage, men det harman ju inte rad med. Eller kanske anda?

Flickan som astadkom den dar duntackes-kanslan heter Lina Forslund och laser forstaaret pa sjukgymnastprogrammet, vilket in-nebar att hon ar lika professionell som vil-

ken institutmassor som helst, men tar bara 150kronor for ett 45-minuterspass.

Vad detta inbegriper ar att du tar en kort pro-menad fran chalmersomradet till den lilla lo-kal dar Lina tar emot. Dar tar du av dig skor-na, berattar var det ommar mest, lagger dig paett par rena handdukar pa massagebordet ochlater henne losa upp alla knutar och all vark,medan du sjalv bara njuter av musiken, denlena massageoljan och varmen som sprider sigi hela kroppen...

Om detta later som nagot behagligt kan dukontakta Lina pa foljande satt:E-mail: lina forslund@hotmail.comMobil: 0739-155880Hemtelefon: 031-163041

Ha en skon stund!

Klara

27

Nibelungen eller Sagan om RingenOm vi leker associationslek och jag sager“opera” hur manga kommer da att se framforsig en storbystad kvinna med blonda flatoroch behornad hjalm? Karaktaren i fragaar Brunhilde i Wagners tappning av denforngermanska legenden Niebelunglied, ettepos som nu har tolkats av Goteborgs filo-sofspex. Jag maste redan har avsloja att spex-ets valkyra, en blond och nagot puckad vari-ant av Xena - krigarprinsessan, i mina ogonar klart att foredra framfor Wagners melo-dramatiska mistlur...

Handlingen kretsar kring dvargen Albe-richs magiska ring. Siegfrid ar hjalten somdodar drakar och foralskar sig i valkyrianBrunhilde under sitt sokande efter ringen. Enforvandlingshjalm, guden Wotan (Oden) ochdiverse kungligheter figurerar ocksa. For densom undrar over spextiteln sa kan jag valocksa tillagga att jo, spexet innehaller ett an-tal Tolkien-referenser for alla nordar.

Niebelunglied ar en synnerligen langdragenoch rorig historia som val endast roar en ochannan litteraturvetare. Gar det verkligen attgora ett begripligt och framforallt roligt spexav nagot sadant? Ja, filosofspexet lyckas ialla-fall med bravur. Handlingen ar klar och di-stinkt, nagot som manga spex saknar, dialo-gen ar hyggligt rapp och framforallt sa aruppsattningens karaktarer harligt tillspetsa-de, skruvade och roliga. Efter att ha sett tvil-

lingdraken Fafner/Fasolt, som for ovrigt ar ettunder av kostymering och smink, i aktion saframstar rollbesattningen i godtyckligt chal-mersspex som en hel uppsattning “straightguys”. Manusforfattare, tillika regissorer, harsannerligen gjort ett gott jobb.

Har finns onekligen en del att lara for badespexet Bob och spexet Vera. Filosofspexetkanns lattsamt och spontant utan att for denskull tappa sarskilt mycket av fart eller fokus(vilket var det stora felet med det enda medi-cinarspex som jag hittills har haft nojet att se).En extra eloge for alla inrepade extranummer.Om man ser ett chalmersspex sa sjungs vissapassager om med nya texter (om man har tur)men har bestod omtagningarna, till varje lat,av helt nya latar! Respekt.

Trots allt detta positiva sa ar det nog andafortfarande sa att storebror ar storst . Chal-mersspexet Bob (Vera kommer sig nog sasmaningom) ar mer genomarbetat, rappt ochproffsigt an filosofspexet. Bada chalmersspex-en ar mer av show med stor tonvikt pasang och dansnummer medan filosofspexethar mer av plojinslag och spontan uppslup-penhet. Hursomhelst sa gor ju det obetydli-ga priset av 60 kr (billigare an bio!) det meran vart for alla och envar att se ett filosofspexnasta gang som chansen ges.

Linus Lofgren, F02

28

Upphittat i arkivet...

Intresserade av Chalmers Skaggklubb rekommenderas attkontakta dem pa d00jolta+skaegg@dtek.chalmers.se (reds. anm.)

29

Capoeira, ahh...Er kara latmask och smitare till redaktions-medlem har nu antligen borjat ta tag i sintraning. For att fa ur sig sin ilska mot denstandigt tjatande chefred sa borjade jag fortre manader sen trana Wing Chun. Efter ba-ra en traning var jag fast. Detta passade miggrymt bra! Sa en kvall satt vi och snackadeoch sa dok amnet capoeira upp. Leif Sand-qvist, numera kand som Leffe i FNollK, harstartat en liten capoeirafalang under Chief:sparaply. Varfor inte prova och se hur det ar?

Naturligtvis glomdes detta bort, men fornagra veckor sedan nar orken att plugga to-talt var borta kom jag ihag mitt uppdrag. Jagknatade ner till karhusets idrottshall och snac-kade med Leif. Passet borjade med att Leif sat-te pa traditionell capoeiramusik pa hog volymoch vi tappra sjalar som var dar borjade hop-pa. For en kille som knappt har koll pa sinarmar och ben var de forsta minuterna helthopplosa. Jag kande mig som pa gymnasti-ken i hogstadiet... Jag hade seriosa problemmed att lojt svajande dansa med i musiken ochsamtidigt utfora rorelser. Efter att har tranatKung Fu i tre manader var min kropp installdpa att sta stilla och fast pa jorden. Detta varnagot helt annat! Grundrorelsen kan narmastjamforas med skridskohopp till musiken. Ef-ter nagra minuter borjade till och med jag fakoll pa i alla fall mina ben och nastan armarna.Da borjade Leif gora andra rorelser... Jag vartotalt borta igen! Sa fortskred passet i en tim-me, Leif visade stort talamod och hjalpte migsa att jag i alla fall kunde genomfora de forstarorelserna. Efter en timme var det drickpaus.Sedan bytte passet karaktar.

Nu skulle vi ova rorelserna tva och tva.Ett stort tack till Skyman som ocksa visade

stort talamod och inte skrek pa mig mer annodvandigt. Vi hjulade fram och tillbaka, pro-vade pa att sta pa hander och allmant lek-te apa. Detta var lite roligare, fast jag insagsnabbt att jag skulle behova trana mycket merfor att hinna med! Den sista halvtimmen avpasset agnades at stretching och musik! Leifgillar musik och hade med sig klassiska bra-silianska instrument. Nu var det var tur attsjunga och spela de sanger som finns i capoei-ran! Ett mycket roligt inslag!

Om du inte gillar att lyfta skrot men vill byggaupp styrkan i kroppen ar capoeira nog nagotsom passar dig. Motstandet ar hela tidendin egen kropp och du kommer formodligentrana upp dig till att kunna kontrollera, han-tera och balansera dig sjalv med styrka anpas-sad for din kropp. Plus att regelbunden stre-ching ger okad rorlighet och smidighet! Foratt inte tala om den social utveckligen i bastunefter traningen! Ett moment som borde tilltalaalla F:are.

Per

30

Finforms unixtipsAutomatisk radbrytning i Emacs

Alla som nagon gang forsokt skriva eller lasa langre texter i emacs, vet hur jobbigt det ar narraderna inte bryts automatiskt, utan bryts mitt i ord. Lyckligtvis ar det latt att fixa:

Vi skiljer pa tva fall:1) Starta automatisk radbrytning tillfalligt. Detta gors med kommandot M-x auto-fill-mode (Mstar for meta, dvs knappen med fyrkanten pa i dd).2) Starta automatisk radbrytning permanent for vissa dokumenttyper. De uppenbara kandida-terna ar textfiler och LATEX-filer. Detta gors genom att lagga till foljande rader i .emacs-filen i dinhemkatalog:

(add-hook ’TeX-mode-hook ’turn-on-auto-fill)(add-hook ’text-mode-hook ’turn-on-auto-fill)

Ett problem uppstar nar man skjuter in text i redan radbrutna stycken, som da blir felaktigtradbrutna. Detta atgardas med kommandot M-q (dvs tryck in meta och tryck pa q), som radbryterom det aktuella stycket. Notera att stycken raknas mellan dubbla radbrytningar (som stycken iLATEX).

Manga bilder i LATEX

Labbrapporter har, som de flesta nog markt, en tendens att bli overfulla med grafer. Da kandet vara bra att kunna lagga flera grafer (eller andra figurer) bredvid varandra. Detta kan manastadkomma med kommandot minipage, t.ex. sa har:

\begin{figure}\centering\begin{minipage}{0.49\linewidth}

\includegraphics[width=\textwidth]{Bild1.eps}\caption{Text till bild 1}

\end{minipage}\begin{minipage}{0.49\linewidth}

\includegraphics[width=\textwidth]{Bild2.eps}\caption{Text till bild 2}

\end{minipage}\caption{Text till hela figuren}

\end{figure}

Klippa ut och klistra in i Pine

Att klippa ut och klistra in text i Pine kan verka svart men det ar i sjalva verket latt. Tryck bara inshift-knappen, och anvand sedan musen som vanligt.

Kora processer efter utloggning i DD

Detta amne har diskuterats i nyhetsgruppen general, men eftersom alla inte laser denna vill Fin-form ta sitt ansvar och sprida informationen.

Om man vill kora en lang berakning i DD, ar det inte tillatet att blockera datorn med en lapp avtypen “berakning pagar”. Man bor istallet anvanda sig av kommandot screen. Starta screen medkommandot “nicescreen ” i ett xtermfonster. Kor dar det kommando som startar din langaberakning, t.ex. “matlab -nodisplay ” (-nodisplay behovs for att matlab inte ska starta heladen grafiska biten). Tryck sedan ctrl-a-d, sa kommer du ur screen, men processen fortsatter.

For att ateransluta till berakningen loggar du in pa samma dator igen, antingen lokalt eller viassh, och kor “screen -ls ” for att lista dina screen-sessioner och sen “screen -R ” for attateransluta. Om du har mer an en screen-session maste du ange vilken du vill ansluta till med“screen -r <pid> ”.

Denna information finns ocksa i FAQ pa DD:s hemsida.

31

Diverse bilder

Gor som Dragos, drick mjolk!

Chalmers Big Jump

Mingel pa Bandartjobanget

Bandartjobanget

Vin ur karaffen? Vart ar varlden pa vag? CHARM-dagarnas intressantaste kladsel

32

Finform hor dig

“Det kom ju mycket gott ur karnkraften... och atombomben och det dar...”- Sven Larsson har alldeles egna varderingar

“Nar man gar hem efter en gasque ar ju riktningen pa varje steg oberoende av det foregaendesteget” - Mats Jonsson forklarar begreppet slumpvandring

“Socker ar alltsa hogervridande, och enbart hogervridande. Det ar alltsa absolut inte vanstervridande”- Bengt-Erik gar inte att missforsta

“Det gar alltid att hitta till kurshemsidan, aven om studieportalen ar det sista alternativ manvaljer”- Bengt-Erik vet hur det ligger till

“Det jag forsoker illustrera - och det gar at helvete - ar att vaglangden minskar”- Ulf Torkelsson ritar manga vagor ganska tatt. Kanske.

“Jag kan ju inte gora fel hela tiden. Eller kan jag?” - Ulf gor fel hela tiden

“I fysik ar konstanterna valdigt konstanta” - Borell

“Differential- och integralkalkyl ar en folkkar teori” - Borell

“Det ar en bra attityd i matte att inte vilja rakna sa mycket” - Borell

“Du menar sana dar sma pilar? Det ar det fysiker som gor” - Holmaker om vektornotation

“Om det ar sa att vaglangderna ar olika sa behover det inte alls vara sa att de ar samma” - IngvarAlbinsson fortydligar(?)

“Det ser ut som en liten hast som hoppar over en hinderbana, jag maste halla med om det” -Mats Jonsson borjar narma sig sjalvinsikt betraffande sin handstil

“Sa stark jag ar” - Grigori knacker en krita mot tavlan

“Man kan inte gora nagonting. Man kan inte satta folk i fangelse om de inte tycker som jag”- Grigori ar inte overens med laroboksforfattaren

“Det finns manga formler, och huvudet ar litet” - Grigori

“Hogerledet beror av t, vansterledet beror av x, sa varken av dem beror av ingenting”- Grigori

“Det blir storre, storre, storre! Men det ar inget bevis, jag bara ror mina hander”-Grigori ger typexempel pa viftande bevis

“Det ar absolut forbjudet i varje demokratiskt land att dela med noll” - Grigori blir kategorisk

“0 ar en god funktion. Alla tycker om 0. Endast de som delar tycker inte om 0” -Grigori

“Nu hander det ett underverk: vi har oandligt manga funktioner, men alla utom en av dem blir...MORDADE!!!” - Grigori dramatiserar matematiken

“’Nastan’ ar ett viktigt matematiskt ord.” - Grigori

33