kinesiotapens påverkan på smärtlindring och funktionsnivå...
TRANSCRIPT
KinesioTapens påverkan på smärtlindring och
funktionsnivå vid arbetsrelaterade nackbesvär
Åsa Gustavsson
Sofia Larsson
Examensarbete i Sjukgymnastik, 15 hp (grundnivå) Höstterminen 2009 – Höstterminen 2010
Avd. för sjukgymnastik
Institutionen för Medicin och Hälsa
Handledare:
Lars Ankarberg
Leg. Sjukgymnast, universitetsadjunkt
Avd. för Sjukgymnastik
Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH)
Linköpings universitet
Examinator:
Namn
Med. Dr., Leg. sjukgymnast
Avd. för Sjukgymnastik
Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH)
Linköpings universitet
Uppsatsen godkänd:
Förord/Tack
Vi vill framföra ett varmt tack till alla deltagare för
er medverkan i studien. Ett tack även till Roine
Carlsson på Rehabtape AB för sponsring av tejp och
utbildning. Ett tack till Elisabeth Wilhelm för
ovärderliga insatser. Sist men inte minst ett stort tack
till vår handledare Lars Ankarberg.
Sammanfattning
KinesioTapens påverkan på smärtlindring och funktionsnivå vid arbetsrelaterade
nackbesvär
Författare: Gustavsson Å, Larsson S. Sjukgymnastutbildningen, Hälsouniversitetet i
Linköping.
Handledare: Ankarberg L. Institutionen för medicin och hälsa. Avdelning Sjukgymnastik,
Hälsouniversitetet i Linköping.
Bakgrund: En relativt ny behandlingsform vid muskuloskeletal smärta är Kinesio Tape som
främst har använts inom idrotten i syfte att öka prestationsförmågan på olika sätt. Det finns få
studier som undersökt tejpens effekter vid olika besvär och det finns inga studier som
undersöker tejpens förmåga till smärtlindring vid arbetsrelaterade nackbesvär.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka om Kinesio Tape kunde användas som
smärtlindring och för att öka funktions- och aktivitetsförmåga hos personal med
arbetsrelaterade nackbesvär inom äldreomsorgen.
Metod: Studien genomfördes som en pilotstudie, där 20 individer deltog. Baseline
genomfördes innan interventionen och motsvarande mätningar genomfördes efter avslutad
intervention. Interventionstiden var 20 dagar och tejpen applicerades fem gånger, det vill säga
var fjärde dag. Utvärderingsinstrumenten som användes var visuell analog skala (VAS) och
neck disability index (NDI). I VAS mättes värsta smärta, minsta smärta och smärtan idag. De
tejptekniker som användes var muskelteknik och ligamentteknik.
Resultat: Vid samtliga VAS-skattningar sågs en signifikant minskning av smärtan, även
signifikanta förändringar kunde ses i NDI. Analys gjordes på frågan Huvudvärk i NDI, även
där sågs signifikanta förändringar.
Konklusion: Resultatet tyder på att Kinesio Tape minskar arbetsrelaterade nackbesvär hos
personer som arbetar inom äldreomsorgen. Minskad smärta leder till ökad aktivitet och
delaktighet i vardagen. Deltagarantalet är dock för litet och en kontrollgrupp saknades för att
några större slutsatser ska kunna dras.
Nyckelord: Smärta, Kinesio Tape, arbetsrelaterade nackbesvär, VAS, NDI.
Abstract
Painrelief with KinesioTape in workrelated neck pain
Authors: Gustavsson Å, Larsson S. Physiotheray program, Faculty of Health Sciences,
Linköping University.
Tutor: Ankarberg L. Department of Medicine and Health Sciences, Division of
Physiotherapy, Faculty of Health Sciences, Linköping University.
Background: A relatively new treatment for musculoskeletal pain is Kinesio Tape, which has
mainly been used in sport to enhance performance in different ways. There are few studies
examining the effects of the tape on different symptoms, and there are no studies examining
the capacity of the tape for pain relief in work-related neck pain.
Purpose: The purpose of this study was to examine whether Kinesio Tape could be used for
pain relief and to increase the functional activity and ability of staff employed in elderly care
who experience work-related neck pain.
Method: The study was conducted as a pilot study in which 20 individuals participated. A
baseline was conducted before the intervention and the corresponding measurements were
carried out after the intervention. The intervention period was 20 days and the tape was
applied five times, that is, every four days. The evaluation instruments used were the visual
analogue scale (VAS) and neck disability index (NDI). VAS measured the worst pain, least
pain and pain today. The tape techniques used were muscle and ligament technique.
Results: In all VAS estimates, a significant decrease in pain score was seen; significant
changes could also be seen in the NDI. Analysis was made of the ‘Headache’ question in the
NDI, significant changes were also seen there.
Conclusion: The results suggest that Kinesio Tape reduces work-related neck pain in people
who work in elderly care. Reduced pain leads to increased activity and participation in daily
life. The number of participants is too small and a control group was lacking for any major
conclusions can be drawn.
Keywords: Pain, Kinesio Tape, work-related neck pain, VAS, NDI.
Innehållsförteckning
1. Inledning ........................................................................................................... 1
2. Bakgrund .......................................................................................................... 1
2.1 Smärta .............................................................................................................................. 1
2.2 Smärthämning ................................................................................................................ 3
2.2.1 Spinal smärthämning ................................................................................................. 3
2.2.2 Central smärthämning ................................................................................................ 3
2.2.3 Placebo och Nocebo ................................................................................................... 3
2.3 Epidemiologi .................................................................................................................... 3
2.4 Belastningsskador i nacken ............................................................................................ 5
2.4.1 Patofysiologi .............................................................................................................. 6
2.4.2 Ergonomi .................................................................................................................... 8
2.5 Statistik över belastningsskador .................................................................................... 9
2.6 Kinesio Tape (KT) .......................................................................................................... 9
2.6.1 Tejpning som behandlingsform ............................................................................... 10
2.6.2 Tidigare studier om Kinesio Tape ............................................................................ 10
2.7 Författarnas hypotes .................................................................................................... 12
3. Syfte ................................................................................................................ 12
3.1 Frågeställning ................................................................................................................ 12
4. Metod .............................................................................................................. 13
4.1 Design ............................................................................................................................. 13
4.2 Genomförande .............................................................................................................. 13
4.3 Utvärderingsinstrument ............................................................................................... 14
4.3.1 VAS .......................................................................................................................... 14
4.3.2 NDI .......................................................................................................................... 14
4.4 Tejpningsteknik ............................................................................................................ 15
4.5 Statistik .......................................................................................................................... 15
4.5.1 Bortfall ..................................................................................................................... 16
4.6 Etiska ställningstaganden ............................................................................................ 16
5. Resultat ........................................................................................................... 17
5.1 Smärtan när den är som värst ..................................................................................... 17
5.2 Smärtan när den är som minst .................................................................................... 18
5.3 Smärtan idag ................................................................................................................. 19
5.4 Smärtans påverkan i vardagen (NDI) ........................................................................ 20
5.5 Bortfall ........................................................................................................................... 20
6. Diskussion ....................................................................................................... 22
6.1 Metoddiskussion ........................................................................................................... 22
6.2 Resultatdiskussion ........................................................................................................ 24
7. Konklusion ..................................................................................................... 26
8. Referenser ...................................................................................................... 28
Bilagor
Bilaga 1 – VAS
Bilaga 2 – NDI
Bilaga 3 – Inbjudan om deltagande
Bilaga 4 – Godkännande om medverkan
Bilaga 5 – Skriftlig information till deltagare
1
1. Inledning
Smärta i nacken har blivit allt vanligare, vilket sannolikt beror på ändrade arbetssituationer.
Den fysiska belastningen i arbetet har generellt minskat medan de statiska och repetitiva
arbetsmomenten har ökat (1). Även psykosociala faktorer påverkar uppkomsten av
nackbesvär och kan även vara en bidragande orsak till att de blir långvariga (2). Dessa besvär
kan leda till långvariga sjukskrivningar och sjukpension (3). Det finns endast ett fåtal studier
gjorda om Kinesio Tapens effekter på bland annat smärtlindring (4-6), range of motion (4),
muskelstyrka (7) och proprioception (8). Det finns dock inga studier gjorda på Kinesio
Tapens effekter på arbetsrelaterad nackbesvär. Därför vore det intressant att undersöka om
Kinesio Tape kan vara en effektiv behandlingsmetod.
2. Bakgrund
2.1 Smärta
Smärta är en subjektiv upplevelse och en nödvändig varningssignal om att något inte står rätt
till i kroppen. Smärtans syfte är att skydda känsliga strukturer och påskynda tillfrisknandet.
Association for the Study of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande: ”Smärta är en
obehaglig och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller
beskriven som en sådan skada”. Smärta kan även finnas med frånvaro av vävnadsskada (9).
Nociceptorerna som signalerar smärta finns bland annat i hud, muskler (framför allt i kärl och
fascia), bindväv och blodkärl. Dessa nerver reagerar på stimuli som hotar att skada vävnad.
Smärtsignalen leds in till ryggmärgen via myeliniserade Aδ- fibrer, som för signalen med
snabb hastighet, och omyeliniserade C-fibrer, som leder signalen med en lägre hastighet.
Smärtsignalerna kopplar om i ryggmärgens bakhorn och förs vidare kontralateralt via
tractusspinothalamicus till thalamus, hippocampus och hjärnbark (10).
Smärta har olika uppkomstmekanismer och dessa delas in i fyra grupper, vilka är:
1. Nociceptiv, smärta i ett intakt nervsystem
2. Neurogen, smärta i ett skadat nervsystem
3. Kroniskt värksyndrom eller idiopatisk smärta, smärta av okänd orsak
4. Psykogen, smärta vid psykisk sjukdom (10)
2
Muskelsmärta är en typ av nociceptiv smärta som uppkommer av mekanisk, kemisk eller
termisk stimuli. Muskelsmärta kan uppstå vid kontraktion med samtidigt nedsatt syresättning
av muskeln, vävnadsskada på muskelvävnad (muskelbristning eller rupturer), eller vid
inflammatorisk reaktion i muskeln (10).
Det finns två olika typer av smärta, akut samt långvarig smärta. Orsakerna till den akuta
smärtan är klarlagda, dock är orsakerna till den långvariga smärtan mer komplex. Det är vid
den akuta smärtan som nociceptorer stimuleras via nervtrådar som skickar signaler till
hjärnan. Denna smärta kan hämmas perifert, segmentellt samt på central nivå och är relativt
enkel att behandla (11). Den långvariga smärtan innebär att smärtan måste ha varit ihållande i
minst tre månader (12). Den karakteriseras ofta av svår smärta i samband med små eller inga
märkbara skador eller sjukdomstillstånd. Dessutom har ett samband setts mellan långvarig
smärta och psykisk och fysik stress, men detta är inte helt klarlagt. Neuromatrix tros ha en
central roll vid uppkomsten av långvarig smärta (13). Neuromatrix-modellen bygger på teorin
att hjärnan arbetar genom olika nätverk. Neuromatrix moduleras från kroppen t ex via
aktivitet i endokrina, immunologiska och autonoma system samt påverkas av olika
psykologiska faktorer. All information som neuromatrix får avgör tillsist smärtupplevelsen
och beteendet. Sker det en förändring av inflödena så sker det även en förändring av
smärtupplevelsen samt smärtbeteendet (13,14). Även upplevelser av tidigare smärta samlas i
neuromatrix och påverkar kommande smärtupplevelser (13).
Uppkomst av långvarig smärta beror även på att centrala nervsystemet strukturerar om sig
(15). Central och perifer sensitisering är de största orsakerna till överkänslighet mot smärta
efter en skada. Central sensitisering förstärker och underlättar synaptiska överföringar från
nociceptorerna till dorsalhornscellerna. Central och perifer sensitisering är ett uttryck för den
plasticitet som sker i nervsystemet. En viktig receptor som är inblandad vid central
sensitisering är N-metyl-D-aspartat- receptorn (NMDA-receptorn). När denna receptor
aktiveras utvecklas nervsystemet till att reagera på icke smärtsam stimulering, allodyni.
Vidare sänks smärttröskeln för smärtsam stimulering, hyperalgesi. Denna sensitisering blir
fortlöpande vid långvarig smärta, trots att den perifera skadan läkt (16).
3
2.2 Smärthämning
2.2.1 Spinal smärthämning
Det finns en rad olika möjligheter för smärthämning. Det kan bland annat ske på spinal nivå
via gate control teorin. Redan 1965 publicerade Melzack och Wall denna teori (17,18), och
gate control terorin har bekräftats av senare års forskning (17).
Smärta leds in via A-δ fibrer samt C-fibrer till ryggmärgens bakhorn. Enligt gate control
teorin så hämmas dessa överföringar via aktivering av A-β fibrer som förmedlar tryck,
vibration, värme, kyla och beröring (17). A-β fibrerna aktiverar hämmande nervceller i
ryggmärgens bakhorn men hämningseffekten kan bara ske i det område där beröringen sker
och har därmed en begränsad utbredning (10).
2.2.2 Central smärthämning
Central smärthämning fås genom nedåtstigande bansystem i ryggmärgen. Smärtan som leds
upp via tractus spinothalamicus avger sidosträngar som går till periaqueductal grey (PAG)
och nucleus raphe magnus (NRM). PAG har normalt en ständig frisättning av gamma-amino
butyric acid (GABA) vilken ökas av neurotensin. Från PAG går en bana ner till NRM, och
från NRM går en bana ner i ryggmärgens sidosträng med transmittorerna serotonin och
neurotensin som har en inhiberande effekt på smärtöverföringen på spinal nivå (10).
2.2.3 Placebo och Nocebo
Placebo innebär att en person har en positiv förväntanseffekt som bland annat kan ses vid
behandling av smärta. Placeboeffekten kan svara för 100 % av smärthämningen. Studier har
visat att placeboeffekten kan bero på aktivering av de endogena opioidsystemen (19), genom
att kroppen aktiverar PAG och NRM (10). Nocebo är raka motsatsen till Placebo. Nocebo
innebär att smärtupplevelsen förstärks. Detta förklaras med att kroppen får en ökad frisättning
av opioidantagonisten cholecystokinin (CCK) (10).
2.3 Epidemiologi
Enligt Statistiska centralbyrån har det skett en ökning av andelen individer med nackvärk i
Sverige från 1980 fram till 2007, detta gäller både män och kvinnor. Vad gäller svår nackvärk
har andelen kvinnor med svår nackvärk ökat under perioden. Motsvarande har ej skett bland
männen.
Tabell 1 visar andelen individer med nackvärk i Sverige under 1980 och 2006-2007.
4
Nackvärk Andel 1980 Andel 2006-2007
Män 23 % 26 %
Kvinnor 32 % 39 %
Tabell 2 visar andelen individer med svår nackvärk i Sverige under 1980 och 2006-2007.
Svår nackvärk Andel 1980 Andel 2006-2007
Män 6 % 6 %
Kvinnor 10 % 11 %
Källa: Statistisk årsbok för Sverige 2009, sid 446. Statistiska Centralbyrån Örebro 2008.
Samhällskostnaderna för patienter med nack- eller ryggsmärta undersöktes i en studie (20) vid
Göteborgs Universitet 2003. I studien ingick 1 822 deltagare som hade varit sjukskrivna för
nack- eller ryggsmärta mer än en månad. Deltagarna följdes under två års tid, då de fick
registrera sin sjukvårdskonsumtion relaterat till sin nack- eller ryggsmärta. Kostnaderna för
sjukvården tillsammans med minskade produktionskostnader pga. sjukfrånvaron summerades
för att få en totaltkostnad för samhället. Studien visade att totalkostnaderna för deltagarna i
studien uppgick till 47 miljoner Euro. Utifrån detta dras slutsatsen att denna patientgrupp
kostar samhället 3.3 miljarder Euro (20).
En befolkningsstudie (21) genomfördes i norra Sverige 2002. 8 356 personer valdes
slumpmässigt ut utifrån ett geografiskt definierat område. Av dem deltog 72 % i studien som
innebar att de fick fylla i en enkät. Studien visade att 43 % av befolkningen rapporterade att
de hade smärtproblematik i nacken, 48 % av dem var kvinnor och 38 % var män. Studien
visade vidare att kvinnor i arbetsför ålder rapporterade mer nackbesvär än äldre kvinnor.
Detta fenomen sågs inte bland männen (21).
Försäkringskassan för statistik över sjukfall (22), vilket sedan klassificeras utifrån diagnos. De
klassificeringar som är aktuella utifrån denna studie är ”Andra ryggsjukdomar som ej
klassificeras annorstädes” (beteckning M53) samt ”Ryggbesvär” (beteckning M54). Enligt
försäkringskassans statistik hade de i september 2009 totalt 1657 pågående sjukfall med
klassificeringen ”Andra ryggsjukdomar som ej klassificerats annorstädes” (M53). Av de 1657
5
personerna var 66 % kvinnor och 34 % män. När det gäller antalet personer med
sjukersättning/aktivitetsersättning i ovanstående klassificeringar var antalet i ”Andra
ryggsjukdomar som ej klassificeras annorstädes” (M53) 13 478 stycken, 67 % kvinnor och 33
% män (22).
Tabell 3 visar Försäkringskassans statistik över individer i Sverige med andra ryggsjukdomar som ej
klassificeras annorstädes (M53).
Antal pågående
sjukfall 2009
Antal pågående
sjukfall 2009 i
%
Antal personer med
sjuk/aktivitetsersättning
2009
Antal personer med
sjuk/aktivitetsersättning
2009 i %
Kvinnor 1 094 66 % 9 030 67 %
Män 563 34 % 4 448 33 %
Totalt 1 657 100 % 13 478 100 %
Källa: Personlig kommunikation med Marie Mulder Försäkringskassan 2010-02-24.
I klassen ”Ryggvärk” (M54) fanns i september 2009 6500 pågående sjukfall, av dem var 57 %
kvinnor och 43 % män. Antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning i klassen
”Ryggvärk” (M54) var 30 223 stycken, varav 59 % kvinnor och 41 % män (22).
Tabell 4 visar Försäkringskassans statistik över individer i Sverige med ryggvärk (M54)
Antal pågående
sjukfall 2009
Antal pågående
sjukfall 2009 i
%
Antal personer med
sjuk/aktivitetsersättning
2009
Antal personer med
sjuk/aktivitetsersättning
2009 i %
Kvinnor 3 705 57 % 17 832 59 %
Män 2 795 43 % 12 391 41 %
Totalt 6 500 100 % 30 223 100 %
Källa: Personlig kommunikation med Marie Mulder Försäkringskassan 2010-02-24.
2.4 Belastningsskador i nacken
Många i dagens samhälle har yrken där arbetets karaktär gör att de har en långvarig
lågintensiv och statisk belastning av nacke och övre extremitet. I en enkätundersökning (23)
visas det att 41 % av kvinnorna och 27 % av männen skattade hög nivå av muskuloskeletal
smärta. De som arbetade inom äldreomsorg och storkök/städ rapporterade de högsta
smärtnivåerna. Generellt var nackbesvär vanligast, men samtidig värk i flera kroppsregioner
6
var frekvent förekommande. Bland kvinnorna var det huvudvärk och sömnproblem som hade
starkast samband med smärta. Hos männen var det magproblem som hade starkast samband
med smärtan (23).
Orsaken till nackbesvär är ofta multifaktoriella. Det kan vara orsaker som psykisk stress,
degenerativa processer som ökar med åldern, felaktig hållning av huvud och nacke, obekväma
arbetsställningar, statisk belastning, högrepetitivt arbete, trauma och inflammation (24).
Nackbesvär leder ofta till minskad cervikal rörlighet och stelhetskänsla i muskulaturen. Andra
vanligt förekommande symptom är trötthet, huvudvärk och trötta och spända muskler (25).
Vanliga symptom som förknippas med nackbesvär är muskulärt spänningstillstånd, migrän,
cervikogen huvudvärk, yrsel, reumatoid artrit, hypermobil nacke, käkledsbesvär och
degenerativa förändringar (26). I en svensk studie (27) som genomfördes 2001 undersöktes
25 000 sjuksköterskors arbetssituation. Målet med studien var att finna samband mellan risk-
och skyddsfaktorer för arbetsrelaterade ryggskador samt att se om individuella faktorer
påverkade risken för skador för sjuksköterskorna. Sex homogena grupper identifierades. I två
av dessa grupper fanns en överrepresentation av skador och dessa grupper kännetecknades av
en kombination av heltidsarbete, rullande schema, regelbundna patientförflyttningar och en
hög andel undersköterskor. Inom de tre grupper som hade en lägre skadeandel arbetade de
deltid. I gruppen med lägst andel skador var det ingen som utförde patientförflyttningar. De
slutsatser som drogs utifrån detta var att genom att arbeta deltid sjönk risken för att råka ut för
ryggskador, även när patientförflyttningar utfördes i normal utsträckning. (27)
2.4.1 Patofysiologi
Det finns en rad olika fysiologiska förklaringsmodeller till uppkomsten av belastningsskador.
För att se ett samband mellan de olika mekanismerna bakom belastningsskador har forskare
och professorer arbetat fram en gemensam förklaringsmodell utifrån ett helhetsperspektiv.
Denna övergripande modell har kommit att kallas Brysselmodellen (28).
Brysselmodellen beskriver verkningsmekanismer mellan riskfaktorer som psykisk och fysisk
belastning och kronisk smärta. Kroppen är inte byggd för att utföra lätta repetitiva arbeten
under hög stress, utan är gjord för motsatsen; snabba eller tunga rörelser under kortare
perioder. Sju olika mekanismer har identifierats som orsak till utveckling av kronisk smärta
och/eller belastningsskador. Dessa påverkar varandra ömsesidigt via ett flertal länkar och blir
7
förenade i ett nätverk som innehåller flera onda cirklar. Modellen presenteras här i korthet
(28).
1. Störning av muskelmetabolismen
Vid lätt muskelarbete, långvarigt arbete eller stressigt arbete uppstår obalans mellan
kärlsammandragning och kärlutvidgning. Enligt Hyperventilationshypotesen kan både smärta
och stress leda till förändrade andningsmönster, med hyperventilering som följd. Detta leder
till att blodets pH-värde blir mer basiskt och leder till vasokonstriktion. Detta leder till att
cirkulationen i muskulaturen försämras och det blir ett sämre utbyte av syre, koldioxid, olika
näringsämnen och inflammatoriska ämnen. Det påverkar muskelns förmåga till
återuppbyggnad (28,29). Detta medför även förändringar i den kemiska miljön i muskeln,
vilket medför försämrad proprioception, motorik och smärta. Detta utvecklas vidare under
punkt två (28,30).
2. Rubbning av aktiveringsmönstret för de motoriska enheterna
Vid statiskt och ensidigt arbete produceras slaggprodukter som mjölksyra och
inflammatoriska substanser i muskeln (28,30). Enligt muskelspolehypotesen retar
slaggprodukterna nociceptorerna i muskeln som skickar smärtsignaler till ryggmärgen. Där
kopplas signalerna om och går ut i muskelspolarna som styr spänningen i musklerna.
Muskelspolarna svarar genom att skicka tillbaka signaler om att muskeln måste spännas
ytterligare. Detta leder till att ännu mer mjölksyra och inflammatoriska substanser bildas och
en ond cirkel har uppstått. Den kan kvarstå även när belastningen försvinner. Detta försämrar
muskelspolarnas förmåga att samordna mellan de motoriska enheterna i muskeln. Det finns
flest muskelspolar i nack- och skuldermuskulaturen jämfört med övrig muskulatur (28,30).
Enligt Askungeteorin aktiveras de motoriska enheterna i en hierarkisk ordning. De små
enheterna aktiveras först och förblir sedan aktiva tills muskeln relaxerar. Större enheter är
mindre känsliga och aktiveras därför bara i samband med kraftigt muskelarbete. De små
enheterna (Askunge-enheterna) anses vara uthålliga, men det finns sannolikt en gräns för hur
länge de kan vara aktiva utan att ta skada. Enligt denna teori får de små enheterna endast
återhämta sig vid total avslappning i muskeln (31).
3. Störning av sensorisk information från skelettmuskler
Vid statiskt och ensidigt arbete sker en frisättning av inflammatoriska ämnen mellan
muskelfibrerna. Dessa ämnen aktiverar nociceptorerna, vilket gör att smärta uppstår och
8
muskelspolarnas känslighet minskar. Det uppstår även en mekanisk friktion mellan
muskelfibrerna som även de aktiverar nociceptorerna (28,32).
4. Störning av motorisk kontroll pga förändrat informationsflöde i musklernas afferenta
nervfibrer
Då det uppstår en ökad koncentration av inflammatoriska ämnen i muskeln aktiveras
nociceptorerna. De i sin tur påverkar muskelspolarna, som styr muskelspänning såväl som
proprioception, koordination och balans. Detta kan därmed leda till negativ påverkan på den
motoriska kontrollen, försämrad koordination, balansrubbningar, svindel och yrsel (28,32).
5. Sensibilisering av smärtreceptorneuron
Vid långvarig smärta ökar känsligheten i nociceptorerna, nervbanornas känslighet ökar och
hjärnan förändras genom att områden för tolkning av smärta ökar (28).
6. Ökning av överföringen av smärtsignaler
Ju mer inflöde via nociceptorerna, desto mer ökar ryggmärgens förmåga att ta emot
smärtinformation (28).
7. Rubbning av stressregleringen
Vid aktivering av kemoreceptorer och nociceptorer, aktiveras kroppens
stressregleringssystem, vilket ger sympaticuspåslag. Det påverkar även muskelspolarna som
leder till minskad förmåga till motorisk kontroll (28).
2.4.2 Ergonomi
Ergonomin har stor betydelse för arbetet. Ergonomin spelar en viktig roll i alla former av
transporter eller förflyttningar av laster där en eller flera arbetstagare lyfter, sätter ned, skjuter,
drar, bär eller flyttar en last. Vid ogynnsamma ergonomiska förhållanden utsätts arbetstagaren
för risk att drabbas av någon form av belastningsskada, särskilt i ryggen (33).
En studie visade att hög fysisk belastning var vanliga inom äldreomsorgen. Det fanns ett
starkt samband mellan arbete i framåtböjd, vriden ställning under mer än halva arbetstiden
och högt skattad smärta. Resultaten av studien visade vidare att nära hälften av de anställda
inte motionerade eller tränade alls eller väldigt lite (34). De flesta forskare är överens om att
fysisk belastning har den starkaste evidensen för uppkomsten av muskuloskeletala besvär
(35).
9
2.5 Statistik över belastningsskador
Enligt statistik från Arbetsmiljöverket utgjorde belastningsskadorna 30 % av samtliga
anmälda arbetssjukdomar och arbetsolyckor under 2006, vilket blir ca 14 000 anmälningar.
Av dessa orsakades ca 8 000 av långvarig påfrestning på kroppen och bedömdes som en
belastningssjukdom. De yrkesgrupper med högst andel anmälda belastningsolyckor under
2004-2006 är brandmän, processoperatörer, renhållnings- och återvinningsarbetare,
undersköterskor, sjukvårdsbiträden, vårdbiträden och personliga assistenter (36). Av de som
anmält sina belastningsbesvär som arbetsskada under 2006 är lyft och förflyttning av bördor
(54%) samt repetitivt arbete (47%) de vanligast nämnda faktorerna. Arbetsrelaterade besvär i
rörelseorganen är de vanligast förekommande, därefter kommer stress och psykiska
påfrestningar i arbetet (36).
En undersökning som genomförts av Arbetsmiljöverket visar att andelen medarbetare som
uppgett besvär till följd av stress eller andra psykologiska påfrestningar är högre inom hälso-
och sjukvården jämfört med samtliga näringsgrenar. Inom hälso- och sjukvården anmäldes
2004-2005 2800 arbetssjukdomar, av dem kom 88 % från kvinnor (36).
2.6 Kinesio Tape (KT)
KT uppfanns av Kenzo Kase på 1970-talet. Det är en självhäftande tejp som är tunn och
elastisk och tillåter optimal funktionell rörelse (7,37). Den är utformad för att likna mänsklig
hud och har samma tjocklek som epidermis. KT är unikt i flera avseenden jämfört med de
flesta kommersiella märken av tejp. Den är latexfri och limmet är av 100 % akryl. KT består
av 100 % bomullsfibrer som tillåter avdunstning och snabbare torkning. Detta gör att KT kan
bäras i duschen eller i bassäng utan att den lossnar. Vanligast är att tejpen sitter 3-4 dagar,
därefter byts den. Idag används KT som ett komplement till annan sjukgymnastisk behandling
(4).
Kinesio Tape är ett relativt nytt sätt att behandla olika typer av funktionsstörningar i
rörelseapparaten. Den har främst varit en behandlingsform som använts inom idrotten, men
har på senare tid även börjat användas inom andra områden (4).
Det finns olika typer av tejpningstekniker;
muskelteknik -en teknik för att normalisera muskeltonus
ligamentteknik - en teknik för att minska trycket på vävnaden
10
space technique - en typ av ligamentteknik
fasciateknik – en teknik som korrigerar fascian genom hudförskjutning
korrektionsteknik – en teknik för djupare korrigering samt lyftande
lymftaping – en teknik för att öka lymfflödet
De olika teknikerna används utifrån vilken typ av besvär som ska behandlas (38).
2.6.1 Tejpning som behandlingsform
Tejpen kan sträckas 120-140 % av sin ursprungliga längd. Beroende på hur mycket stretch
tejpen har vid applicering kan olika strukturer påverkas. Tejpen antas bland annat kunna ge
positionell stimulans genom huden, anpassa fascia vävnader samt göra mer utrymme för ett
smärtande område genom att microskopiskt lyfta huden (4). Företaget beskriver i sitt
utbildningsmaterial att huden under tejpen bildar små upphöjningar, vilket resulterar i att
tryck och irritation tas då bort från nervändar och smärtreceptorer och smärtan lindras (39).
Vidare beskrivs tejpen kunna ge sensorisk stimulering för att hjälpa eller begränsa rörelse
samt för att bistå i avlägsnandet av ödem genom att underlätta lymfflödet (4). Enligt företaget
förstärks och påskyndas kroppens läkning. De hävdar även att tejpen ökar blodcirkulationen
och slaggprodukter transporteras bort (39).
När det gäller tejpens förmåga att minska smärtan kan den förklaras av att tejpen fixeras
direkt mot huden, vilket påverkar de tjockare myeliniserade Aβ-afferenter, enligt gate control
teorin (17,18). En del av smärtan uppkommer genom kemoreceptorer (smärtreceptorer) i
huden, vilka också påverkas positivt av tejpen då den bidrar till förnyelse av vävnadsvätskan
(38).
2.6.2 Tidigare studier om Kinesio Tape
Det finns få studier gjorda där KT undersökts, detta då det är en relativt ny behandlingsform.
De studier som finns och är relevanta för detta arbete presenteras nedan.
I en studie av Thelen M.D et al. (4) undersöktes kortsiktiga kliniska effekter av KT. Fyrtiotvå
personer deltog i studien med diagnosen rotatorkuff tendinit eller impingementsyndrom.
Personerna delades in i 2 grupper där grupp 1 var en terapeutisk KT grupp, och grupp 2 var en
simulerad KT grupp, där tejpen applicerades utan stretch och utan stretchad muskel.
Mätningar genomfördes innan tejpen applicerades, samt efter appliceringen. Efter tre dagar
11
genomfördes ytterligare en mätning likaså efter 6 dagar. Utvärderingsinstrumenten som
användes var Schoulder Pain and Disability (SPADI), Range of Motion (ROM) och visuell
analog skala (VAS). Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde
smärtfritt aktivt ROM vid abduktion, övriga tester visade inga signifikanta skillnader (4).
Tieh-Cheng Fu et al. (7) undersökte om möjliga omedelbara eller långsiktiga ökningar av
muskelstyrkan kunde fås med KT genom att applicera tejpen på M. quadriceps. Fjorton friska
unga idrottare deltog i studien, sju män och sju kvinnor. Muskelstyrkan utvärderades med en
isokinetisk dynamometer. Tre olika tillstånd mättes med sju dagars mellanrum; utan tejp, med
tejp samt med tejp då den varit applicerad i 12 timmar innan mättillfället. Resultatet visade
inga signifikanta skillnader i ökning av muskelstyrkan vare sig på kort, eller lång sikt (7).
Halseth et al. (8) genomförde en studie vars syfte var att undersöka om KT över fotleden
skulle förbättra proprioceptionen i vristen jämfört med om vristen inte tejpades. I studien
deltog 30 individer, 15 män och 15 kvinnor i åldern 18-30 år. I experimentet mättes
positionen i fotleden och reproduction of joint position sense (RJPS). Alla deltagare tejpades
och genomförde fem försök med tejp och fem försök utan tejp. Resultatet av studien visade att
applicering av KT inte ger någon signifikant skillnad när det gäller att förbättra
proprioceptionen hos friska individer (8).
En fallstudie (5) genomfördes där KT användes på en 20 årig kvinna med myofaciell smärta i
skuldran. Innan kvinnan tejpades med KT upptäcktes följande fynd; inskränkt rörlighet i
flexion och abduktion, aktiva myofaciella triggerpunkter anteriort och medialt i M. deltoideus,
visuell analog skala (VAS) i rörelse 10 och VAS i vila 5,85. Vidare genomfördes Superior
Apley´s scratch test, Inferior Apley´s scratch test samt Job’s test. Smärtan behandlades genom
att KT applicerades över M. deltoideus, samt en horisontell tejp över området där
triggerpunkterna fanns. Direkt efter att tejpen applicerats, samt 2 dagar senare genomfördes
samma tester igen. Då tejpen precis applicerats sågs en klar förbättring i den aktiva
abduktionen, Superior Apley´s scratch test och en liten förbättring i Job´s test. Efter två dagar
med tejp kunde kvinnan komma ut aktivt i nästan full abduktion och flexion och Superior
Apley´s scratch test genomfördes på ett normalt sätt. Smärtan i rörelse hade minskat från 10
till 2,7 och smärtan i vila hade minskat från 5,85 till 0,6. Resultatet i Job´s test visade också
på förbättringar jämfört med baseline. Författarna drar slutsatsen att behandling med KT kan
ge en omedelbar förbättring och lösa problemen med myofaciella triggerpunkter inom några
dagar, dock behöver mer studier göras (5).
12
En annan studie (6) har undersökt om KT har kortsiktiga effekter på smärta och
rörelseförmåga hos individer med whiplash-skada. I studien deltog 21 personer som delades
in i två grupper. Försöksgruppen fick KT applicerad med stretch på nacken och
placebogruppen fick ostretchad KT applicerad på nacken. Data om smärta och rörelseomfång
samlades in vid studiens början, direkt efter applicering och 24 timmar senare. Resultatet visar
att patienter som fått KT med stretch upplevde en större minskning av smärtan direkt efter
appliceringen och 24 timmar senare. Det visar vidare att deltagarna i försöksgruppen fick en
större förbättring av rörelseförmågan än de i placebogruppen. De slutsatser författarna drar är
att KT applicerad med rätt spänning uppvisar signifikanta förbättringar omedelbart efter
applicering av tejpen och 24 timmar senare (6).
2.7 Författarnas hypotes
Statistik från Arbetsmiljöverket har visat att vårdpersonal är en utsatt grupp som ofta drabbas
av arbetsrelaterade nackbesvär. Det finns även studier som har visat att en minskad
smärtintensitet har uppnåtts tack vare Kinesio Tape. Därför är författarnas hypotes att tejpen
fungerar som smärtlindring vid arbetsrelaterade nackbesvär inom vården.
3. Syfte Syftet med studien var att undersöka om Kinesio Tape kunde användas som smärtlindring och
för att öka funktions- och aktivitetsförmågan hos personal med arbetsrelaterade nackbesvär
inom äldreomsorgen.
3.1 Frågeställning
Kan behandling med KT minska smärtan hos personer med arbetsrelaterade
nackbesvär?
Kan behandling med KT öka funktions- och aktivitetsförmågan hos personer med
arbetsrelaterade nackbesvär?
Kan behandling med KT minska intensitet och/eller frekvens av huvudvärk hos
personer med arbetsrelaterade nackbesvär?
13
4. Metod
4.1 Design
Studien genomfördes som en pilotstudie. Baseline genomfördes innan interventionen och
motsvarande mätningar genomfördes efter avslutad intervention. Interventionstiden var 20
dagar och tejpen applicerades fem gånger, det vill säga var fjärde dag.
Utvärderingsinstrumenten som användes var visuell analog skala (VAS) och neck disability
index (NDI).
4.2 Genomförande
Författarna gick en utbildning i Kinesio Tapeing under höstterminen 2009. Från utbildningen
fram till interventionens start (slutet på vårterminen 2010) arbetade författarna med tejpen i
syfte med att bli bekväm med appliciering av tejpen. Efter utbildningen kontaktades
friskvården i Katrineholms kommun. Syftet med kontakten var att undersöka om de kunde
bidra med deltagare till studien, då de har många anställda som arbetar inom vården med
krävande arbetsuppgifter. Inbjudan om deltagande skickades via mail till populationen via
cheferna på vardera arbetsplats. Inbjudan skickades till samtliga anställda inom
äldreomsorgen i Katrineholms tätort. Tjugo tackade ja till deltagande i studien. Dessa
personer uppfyllde inklusionskriterierna och alla deltagare var kvinnor. Ålderintervallet på
deltagarna var mellan 30 och 65 år.
.Inklusionskriterierna var:
Har arbetat inom vården i minst fem år
Ålder mellan 30 och 65 år
Ihållande besvär i nacken i minst 30 dagar under det senaste året
Arbetar inom vården med patientkontakt
Arbetar minst 50 %
Kunna svenska språket i tal och skrift
Exklusionskriterierna var:
Ej under pågående behandling för nackbesvären
Inga tidigare traumatiska skador eller sjukdomar i nacken
14
Överkänslighet mot plåster
Vid första mötet med deltagarna informerade författarna om följande:
Det går bra att bada och duscha med tejpen
Förändra inga livsstilsvanor under tiden för interventionen
Det går bra att svettas/träna när tejpen sitter på
Om allergisk reaktion skulle uppstå pga tejpen, ta bort den
4.3 Utvärderingsinstrument
4.3.1 VAS
VAS är en skala som mäter subjektiv smärta (40). Skalan består av en 100 millimeters
horisontell linje som går från ingen smärta (0 mm) till värsta tänkbara smärta (100 mm) (10).
Detta utvärderingsinstrument är den mest tillförlitliga metoden för att mäta smärta och VAS
är även känsligt för att mäta förändring (40). VAS skattades i värsta smärta, minsta smärta
och smärtan idag för en period på två veckor innan interventionen. Efter interventionen
gjordes samma skattningar på ett tidsintervall på fyra dagar bakåt i tiden.
4.3.2 NDI
NDI är ett självskattande frågeformulär, som från början var utvecklat för personer med
whiplash-skador. De senaste åren har NDI använts för nackspecifika diagnoser. NDI har
utvecklats för att ge information om hur nackbesvärna påverkar personens vardagliga
aktiviteter. NDI inkluderar alla delar av International Classification of Functioning, Disability
and Health (ICF) (41). Frågeformuläret innehåller tio faktorer vilka är smärtintensitet,
peronlig omvårdnad, lyft, läsning, huvudvärk, koncentration, arbete, bilkörning, sömn och
fritidsaktiviteter. Varje del skattas på en sexgradig skala som poängsätts mellan 0-5, därefter
summeras poängen. Summan kan variera mellan 0-50 poäng. Summan görs om till procent
genom att det divideras med 50 som vidare multipliceras med 100. Scoren används för att
jämföra förändringar före och efter interventionen. Scoren grupperas i följande kategorier:
0-20% - minimal funktions-/aktivitetsnedsättning
20-40% - måttlig funktions-/aktivitetsnedsättning
40-60% - svår funktions-/aktivitetsnedsättning
60-80% mycket svår funktions-/aktivitetsnedsättning
80-100% motsvarar en funktions-/aktivitetsnedsättning som innebär att patienten är
sängbunden eller överdriver sina symptom (42).
15
En förändring på fem poäng (10%) innebär en klinisk betydande förändring (43). NDI har
visat sig ha god validitet och reabilitet (44). Instrumentet är även översatt till svenska och
tester har visat att även den svenska versionen har god validitet och reliabilitet (42). I denna
studie analyserades scoren i NDI före interventionen jämfört med scoren efter interventionen.
Dessutom plockades en fråga om huvudvärk ut från NDI för vidare analys.
4.4 Tejpningsteknik
Tejpen applicerades över m trapezius, m levator scapulae samt över C7 på columna. Den
inledande tejpen applicerades över m trapezius med muskelteknik, där tejpen appliceras utan
stretch då muskeln är i stretchat läge. Tejpen började att appliceras på proximala delen av m
trapezius, under hårfästet och slutade vid undre kanten av acromion (Figur 1, Figur 2). Samma
teknik användes vid tejpning över m levator scapulae. Där började appliceringen i höjd med
kota C2 och slutade vid fästet för muskeln (Figur 1, Figur 2). Detta avslutades med att
applicera en tejp med god stretch över C7, där ligamentstekniken användes vilket innebär att
mittendelen av tejpen stretchas innan applicering (Figur 1, Figur 2). Båda författarna till
studien utförde tejpningen, samma författare tejpade samma deltagare under hela
interventionen.
4.5 Statistik
Den analysmodell som användes var det icke-parametriska testet Wilcoxon teckenrangtest, i
jämförelserna mellan mätningar innan och efter interventionen. Då jämförelser genomfördes
mellan de individer som genomförde studien och de individer som avbröt studien användes
testet Mann-Whitney. Då resultaten inte var normalfördelade användes spridningsmåtten
median och kvartil.
Den statistiska analysen genomfördes i programmet SPSS (Statistical Package of Social
Sciences). Värdet för en statistisk signifikans sattes till p < 0.05.
Figur 1 och 2 visar den tejpteknik som använts, bakifrån och från sidan. Muskelteknik är tejpad med mörk tejp och
ligamentteknik med ljus tejp.
16
4.5.1 Bortfall
Tjugo deltagare tackade ja till deltagande i studien, av dem valde 7 av deltagarna att avbryta
sitt deltagande innan studien slutförts.
4.6 Etiska ställningstaganden
Innan studien genomfördes gjordes etiska överväganden då utomstående deltagare
medverkade. Deltagarna informerades om studiens syfte och upplägg samt att medverkan i
studien var frivillig och kunde avbrytas när som helst. Detta enligt Helsingforsdeklarationen
(45). Arbetet sponsrades av företaget Rehabtape AB. Sponsringen bestod av utbildning samt
tejp. Författarna åtog sig inga skyldigheter till att uppvisa positiva resultat av tejpen, enligt
skrivet avtal.
17
5. Resultat
5.1 Smärtan när den är som värst
En signifikant lägre smärtintensitet sågs efter användandet av Kinesio Tapen (p=0,001).
Tabell 5 visar varje deltagares förändring i mm i VAS ”värsta smärta”.
Vas värsta före Vas värsta efter Förändring mm Deltagare 1 86 84 2
Deltagare 2 81 3 78
Deltagare 3 85 4 81
Deltagare 4 54 46 8
Deltagare 5 75 70 5
Deltagare 6 61 57 4
Deltagare 7 60 44 16
Deltagare 8 70 67 3
Deltagare 9 64 10 54
Deltagare 10 98 42 56
Deltagare 11 42 0 42
Deltagare 12 52 18 34
Deltagare 13 60 40 20
18
5.2 Smärtan när den är som minst
En signifikant lägre smärtintensitet sågs efter användandet av Kinesio Tapen (P= 0,03).
Tabell 6 visar varje deltagares förändring i mm i VAS ”minsta smärta”.
Minsta före Minsta efter Förändring mm Deltagare 1 19 2 17 Deltagare 2 18 0 18 Deltagare 3 25 4 21 Deltagare 4 46 40 6 Deltagare 5 28 19 9 Deltagare 6 18 14 4 Deltagare 7 20 33 -13 Deltagare 8 17 30 -13 Deltagare 9 7 6 1 Deltagare 10 21 13 8 Deltagare 11 26 0 26 Deltagare 12 23 8 15 Deltagare 13 15 9 6
19
5.3 Smärtan idag
En signifikant lägre smärtintensitet sågs efter användandet av Kinesio Tapen (p=0,004).
Tabell 7 visar varje deltagares förändringen i mm i VAS ”smärtan idag”.
idag före idag efter Förändring mm Deltagare 1 43 29 14 Deltagare 2 28 1 27 Deltagare 3 42 6 36 Deltagare 4 16 12 4 Deltagare 5 62 6 56 Deltagare 6 18 31 -13 Deltagare 7 31 32 -1 Deltagare 8 48 5 43 Deltagare 9 42 2 40 Deltagare 10 42 19 23 Deltagare 11 45 0 45 Deltagare 12 37 6 31 Deltagare 13 29 14 15
20
5.4 Smärtans påverkan i vardagen (NDI)
En signifikant minskning av NDI-score efter behandling med Kinesio Tape (p=0,001).
5.4.1 Huvudvärk
En av frågorna i NDI belyste huvudvärk, vilket var ett vanligt förekommande problem hos
målgruppen. Huvudvärken minskade signifikant (p=0,001) efter behandling med Kinesio
Tape.
En deltagare angav att den led av svår huvudvärk ofta före interventionen, efter interventionen
angav ingen att de hade svår huvudvärk. Före interventionen angav 2 deltagare att de inte
hade någon huvudvärk överhuvudtaget, efter interventionen var antalet 9. En deltagare angav
måttlig huvudvärk ofta före interventionen, två deltagare angav måttlig huvudvärk då och då
och fyra deltagare angav lätt huvudvärk då och då. Av dessa deltagare angav samtliga att de
inte upplevde någon huvudvärk överhuvudtaget efter interventionen.
5.5 Bortfall
Antalet deltagare som fullföljde studien var 13 stycken, av från början 20.
Figur 11 visar orsaken till bortfall i studien.
21
Vid en jämförelse av värdena före interventionen mellan deltagarna som fullföljde studien och
bortfallet kunde inga signifikanta skillnader uppvisas i VAS ”värsta smärtan” (p=0,27), VAS
”minsta smärtan” (p=0,55), VAS ”smärtan idag” (p=0,30) och NDI (p=0,94).
22
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Metoden som användes i studien syftade till att utvärdera huruvida KT kan användas som
smärtlindring. Författarna anser att vald målgrupp tillsammans med valda
utvärderingsinstrument och tejptekniker uppfyllde studiens syfte. Målgruppens besvär
speglade studiens problemformulering, vilket gav författarna relevanta underlag att basera
resultat och slutsatser på.
Inklusions- och exklusionskriterierna valdes i syfte att få en homogen grupp till studien, dock
fick ålderintervallet breddas då deltagarantalet blev för litet. Författarna tror inte detta
påverkat studiens resultat. Vidare kom studien att innehålla enbart kvinnliga deltagare, vilket
inte var ett inklusionskriterium. Detta tror författarna beror på en överrepresentation av
kvinnor inom vården, samt att kvinnor upplever mer smärta än män (13). Exklusionskriteriet
”ingen tidigare traumatisk skada eller sjukdom i nacken” valdes för att inte förvärra
deltagarens tillstånd. Exklusionskriteriet ”ej under pågående behandling för nackbesvär”
valdes i syfte att inte ge felkällor vare sig för denna studie eller för den pågående
behandlingen.
En studie (23) visade att bland personal som arbetar inom äldreomsorgen skattar 41 % av
kvinnorna och 27 % av männen hög nivå av muskuloskeletal smärta, vanligast var
nackbesvär. Trots detta var det få som anmälde intresse att delta i studien. En av orsakerna till
detta kan vara brister i tillvägagångssättet vid inbjudan till deltagande. Eventuellt hade ett
större antal deltagare kunnat uppnås om en muntlig presentation av författarna genomförts på
varje arbetsplats.
Då ett av inklusionskriterierna var att deltagarna ska haft smärta i nacken 30 dagar det senaste
året, kan studien innehålla deltagare med både subakut och långvarig smärta. Deltagare utan
smärta hade kunnat delta i studien, då inklusionskriteriet tillät det. Dock hade samtliga
deltagare smärta då studien påbörjades. Detta kan påverka resultatet då smärtfysiologin ser
olika ut för de olika tillstånden (11-16) .
23
Tejptekniker som användes i studien var muskelteknik och ligamentteknik. Dessa valdes i
samråd med företaget Rehabtape AB. Muskeltekniken användes då den normaliserar
muskeltonus (38), då den oftast är förhöjd vid arbetsrelaterade nackbesvär (28).
Ligementtekniken valdes då den minskar trycket på vävnaden, vilket ger smärtlindring och
cirkulationsökning (38). Tekniker och placering av tejpen standardiserades i syfte att kunna
utvärdera tejpens effekter. Det är möjligt att resultatet sett annorlunda ut om tejpningarna
hade individanpassats.
Valet av interventionstid gjordes även det i samråd med företaget. Dock ser författarna en risk
med detta, då flera deltagare avbröt studien p.g.a. allergiska reaktioner på huden. Eventuellt
hade detta kunna förhindras om tejpen avlägsnats en dag innan ny tejp applicerats, i syfte att
låta huden få vila och andas. Detta skulle kunna ha minskat bortfallet, men eventuellt skulle
resultatet kunna ha påverkats.
För att utvärdera smärtan användes VAS. Dock finns det begränsningar med detta instrument
då det enbart ger en subjekt skattning av smärtan. Dessutom blir skattningen subjekt-subjekt
då deltagaren skattade sin värsta och minsta smärta utifrån minnet av upplevelsen. Det är
därför svårt att bedöma om värdet överensstämmer med verkligheten, vilket gör det svårt att
dra slutsatser utifrån detta. Genom att be deltagarna skatta sin smärta idag blir svaret
subjektivt, vilket gör slutsatser som dras utifrån detta mer tillförlitliga än när skattningen
baseras på minnet av smärtan.
NDI valdes som utvärderingsinstrument då det var ett specifikt instrument för nackbesvär och
visar hur smärtan påverkar vardagen. Författarna upplevde att deltagarna inte var rätt
målgrupp för detta utvärderingsinstrument, då smärtan inte påverkade deras vardag i så hög
grad. Detta gjorde att endast små eller inga förändringar kunde uppvisas med hjälp av
instrumentet. På många av frågorna blev svaret att de inte hade några besvär, varken före eller
efter interventionen.
Då studien genomfördes ute på arbetsplatserna var författarna tvungna att anpassa sig efter
deltagarnas arbetstider. Detta gjorde att mätningarna gjordes vid olika tidpunkter på dygnet,
vilket kan påverka resultatet. Vissa deltagare fick göra sin skattning före arbetspasset, medan
andra gjorde den efter eller under passet, detta kan ha påverkat svaren. Dock såg inte
författarna någon annan praktisk lösning på detta problem, då flera av deltagarna inte hade
möjlighet att delta utanför arbetstid.
24
Författarna tror inte att resultatet hade blivit annorlunda om samtliga deltagare fullföljt
studien, detta baseras på den analys av baseline som jämfört bortfallsgruppen med de som
fullföljde studien. Den skillnad som skulle ha kunnat uppvisas är en ökad styrka i studiens
resultat, vilket varit önskvärt. Då samtliga mätvärden är signifikanta kan ändå författarna se
vissa trender, vilket ger möjlighet till utveckling av studien. En utveckling av studien skulle
kunna vara ett ökat deltagarantal samt mätning mot kontrollgrupp i syfte att få ett mer
tillförlitligt resultat.
6.2 Resultatdiskussion
Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga VAS-skattningar samt i NDI. Detta kan
jämföras med Gonzalez-Iglesias J et. al (6) studie på Whiplash-skadade, där slutsatsen drogs
att KT, med stretchad tejp minskade smärtan omedelbart efter applicering samt 24 timmar
senare. Ytterligare två studier (4,5) stärker KT’s förmåga till smärtlindring. Vidare har inga
studier påträffats där resultatet visat att KT inte har någon smärtlindrande effekt. Därför
behövs det fler studier med större populationer som undersöker KT´s förmåga att ge
smärtlindring. Det saknas även studier som förklarar den fysiologiska effekten av KT. Det
hade varit intressant att fördjupa sig i studier som undersöker vad som händer under huden då
KT applicerats. Lyfts huden från nociceptorerna? Ökar blodcirkulationen? Ökar lymfflödet?
Eller blir det enbart en sensorisk stimulering? Detta ser författarna som en brist då det ger en
liten vetenskaplig grund för KT´s förmåga till smärtlindring.
Signifikanta skillnader kunde ses i VAS vid samtliga skattningar. En av orsakerna till detta
kan vara den sensoriska stimulering som tejpen gav. Detta skulle kunna förklaras av perifer
smärthämning, gate control teorin (17,18). Det innebär att KT skulle kunna jämföras med
transkutan elektrisk nerv stimulering (TENS) där en av förklaringsmodellerna är gate control
teorin (10,46). Författarnas teori är att det sker en ständig sensorisk input vid rörelse, då sker
ingen adaptation, dvs smärtlindring kan uppnås under en längre tid och då deltagaren är i
rörelse. Det kan även fungera som en påminnelse för deltagaren om att relaxera aktuella
muskelgrupper.
Om effekt skulle uppnås genom att tejpen lyfter huden och därmed lättar tryck från
receptorerna, borde smärtan öka vid manuellt tryck över området. Därför tror inte författarna
att det är en tillräcklig förklaringsmodell för tejpens förmåga. Dock har Pijappel H (38) skrivit
att tejpen ger en ökad blodcirkulation. Detta skulle kunna förklaras med Brysselmodellen (28)
25
som säger att en ökad blodcirkulation förändrar den kemiska miljön i muskeln, vilket i sin tur
minskar retningen av nociceptorerna och kemoreceptorerna.
Då deltagarna i studien kan ha haft subakut eller långvarig smärta kan förklaringsmodellerna
för smärtlindringen se olika ut. Vid subakut smärta kan en förklaringsmodell till
smärtlindringen vara gate control teorin (17,18). Författarnas teori gällande KT´s förmåga till
smärtlindringen vid långvarig smärta är att den inte kan förklaras fysiologiskt då orsaken till
den långvariga smärtan är komplex och beror på förändringar i smärtsystemet. En förklaring
till smärtlindring vid långvarig smärta skulle därför kunna beskrivas utifrån Neuromatrix-
modellen (11,13). Detta genom att deltagarna fick uppmärksamhet, beröring, de blev sedda,
de blev tagna på allvar och fick bekräftelse. Detta kan ha påverkat deras smärtupplevelse
positivt. En behandlingsform för långvarig smärta är central smärthämning genom att aktivera
kroppsegna opioidsystem (10). Detta tror författarna inte kan uppnås med hjälp av tejpen.
Den största förändringen av smärtan före och efter interventionen sågs i ”värsta smärta” och
den minsta förändringen sågs i ”smärtan idag”. Det viktigt att beakta att ”värsta smärtan” är
en subjektiv-subjektiv skattning, som kan påverkas av en rad andra faktorer. Det kan vara
psykologiska faktorer såsom att deltagarna fick uppmärksamhet, placebo samt deltagarnas
vilja och hopp om förbättring. Skattningen av smärtan idag är subjektiv, vilket författarna
tycker ger en högre trovärdighet. En studie visade att minsta förändring i VAS måste vara 18
mm för att förändringen ska ha en klinisk betydelse (47). Vid en jämförelse av ”värsta
smärtan” före och efter interventionen har sju av deltagarna en förändring på mer än 18 mm i
smärtskattning. Motsvarande antal för ”smärtan idag” är åtta deltagare. Med detta i åtanke blir
resultatet inte lika starkt, då endast cirka hälften av deltagarna har en så stor förändring. Dock
ska poängteras att ”smärtan idag” är det mest tillförlitliga måttet och att flest antal deltagare
(jämfört med ”minsta smärta” och ”värsta smärta”) hade förändringar över 18 mm.
Vid skattning av ”minsta smärta” innan interventionen låg skattningarna i ett samlat intervall.
Efter interventionen sågs en stor spridning, där vissa uppnått smärtfrihet medan vissa endast
minskat sin minsta smärta något. Två av deltagarna skattar dock sin minsta smärta som högre
efter interventionen än före. Detta tror författarna beror på den subjektiva-subjektiva
skattningen, vilket gör det svårt för deltagarna att minnas sin minsta smärta och därmed
skattar den annorlunda än verkligheten. P-värdet visade dock på signifikans. Antal deltagare
som hade en förändring större än 18 mm var två stycken, vilket sänker tillförlitligheten av
resultatet.
26
Författarna tror att orsaken till att signifikanta förändringar i NDI kan ses tack vare den
smärtlindring som presenterats med hjälp av VAS. Vidare ser författarna att det blir
subjektiva skattningar då deltagarna får skatta exempelvis sin huvudvärk i begrepp som
”måttlig” eller ”svår”. Detta kan påverka resultatet då olika individer kan tolka begreppen
olika. Resultatet av frågan om huvudvärk visar att två av deltagarna inte hade huvudvärk
innan interventionen, motsvarande antal efter interventionen var nio. Författarna tror att detta
sker tack vare en ökad blodcirkulation i nacken, vilket kan leda till minskad muskeltonus som
i sin tur kan leda till minskad huvudvärk.
Som en studie visade drabbas många anställda inom äldreomsorgen av muskuloskeletal
smärta i nacken (34). Varför denna grupp är i riskzonen för dessa besvär kan förklaras utifrån
både Brysselmodellen och Neuromatrix-modellen där bland annat psykosocial stress,
arbetsförhållanden med höga krav och liten kontroll och tidspress kan förstärka upplevelsen
av smärta (11,13,28). Vid genomförandet av denna studie har fysiologiska och psykologiska
områden utifrån ovanstående modeller påverkats, vilket kan vara anledningen till att smärtan
minskat.
I studien deltog från början 20 personer, av dem valde sju att avbryta sitt deltagande. Tre av
bortfallen är orsakade av tejpen, detta hade kunnat undvikas om tejpen avlägsnats en dag
innan ny tejp applicerades. Syftet med det skulle vara att låta huden vila och därmed minska
klådan. Två av dem skulle kunna fullföljt studien om de inte drabbats av skada eller sjukdom,
vilket inte kan förknippas med tejpen eller dess förmåga eller biverkningar. De övriga två
bortfallen orsakades av brister i författarnas tydlighet i instruktionerna av ifyllandet av
svarsblanketterna. Detta hade kunnat förhindras genom tydligare instruktioner för hur
blanketterna skulle fyllas i.
7. Konklusion Slutsatsen som kan dras utifrån ovanstående arbete tyder på att Kinesio Tape minskar
arbetsrelaterade nackbesvär hos personer som arbetar inom äldreomsorgen. Kinesio Tapen
kan därmed vara ett bra alternativ som sjukgymnastisk behandling vid sådana besvär.
Minskad smärta leder till ökad aktivitet och delaktighet i vardagen. Deltagarantalet var dock
för litet och en kontrollgrupp saknades för att några större slutsatser ska kunna dras. När det
gäller orsaken till smärtlindringen går det inte att dra några slutsatser då det inte finns några
fysiologiska studier som förklarar och styrker tejpens fysiologiska effekter. Här ser författarna
ett behov av fysiologiska studier i ämnet.
27
28
8. Referenser
(1) Nygren A, Berglund A, von Koch M. Neck-and-shoulder pain, an increasing problem.
Strategies for using insurance material to follow trends. Scand J Rehabil Med Suppl.
1995;32:107-112.
(2) Linton SJ. A review of psychological risk factors in back and neck pain. Spine (Phila
Pa.1976) 2000 May 1;25(9):1148-1156.
(3) Lundberg D, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sammanfattning av SBU:s
rapport om: Metoder för behandling av långvarig smärta : en systematisk litteraturöversikt.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU; 2006. Sid 371-375.
(4) Thelen MD, Dauber JA, Stoneman PD. The clinical efficacy of kinesio tape for shoulder
pain: a randomized, double-blinded, clinical trial. J Orthop Sports Phys Ther. 2008
Jul;38(7):389-395.
(5) Garcia-Muro F, Rodriguez-Fernandez AL, Herrero-de-Lucas A. Treatment of myofascial
pain in the shoulder with Kinesio Taping. A case report. Man Ther. 2009 Oct 13.
(6) Gonzalez-Iglesias J, Fernandez-de-Las-Penas C, Cleland JA, Huijbregts P, Del Rosario
Gutierrez-Vega M. Short-term effects of cervical kinesio taping on pain and cervical range of
motion in patients with acute whiplash injury: a randomized clinical trial. J Orthop Sports
Phys Ther. 2009 Jul;39(7):515-521.
(7) Fu TC, Wong AMK, Pei YC, Wu KP, Chou SW, Lin YC. Effect of Kinesio taping on
muscle strength in athletes—A pilot study. Journal of Science and Medicine in Sport
2008;11(2):198-201.
(8) Halseth T, McChesney JW, DeBeliso M, Vaughn R, Lien J. The effects of Kinesio tm
Taping on proprioception at the ankle. Journal of Sports Science and Medicine 2004;3(1):1-7.
(9) IASP Pain Terminology. http://www.iasp-
pain.org/AM/Template.cfm?Section=General_Resource_Links&Template=/CM/HTMLDispl
ay.cfm&ContentID=3058#Pain. Tillgänglig 2010-09-04 kl 12.36; .
(10) Nisell R. Smärta och inflammation : fysiologi och terapi vid smärttillstånd i
rörelseorganen. Ny, uppdaterad utg ed. Lund: Studentlitteratur; 1999. Sid 9-41, 59, 63, 93.
(11) Melzack R. The future of pain. Nat Rev Drug Discov. 2008 Aug;7(8):629.
(12) Gatchel RJ, Peng YB, Peters ML, Fuchs PN, Turk DC. The biopsychosocial approach to
chronic pain: scientific advances and future directions. Psychol Bull. 2007 Jul;133(4):581-
624.
(13) Melzack R. Evolution of the neuromatrix theory of pain. The Prithvi Raj Lecture:
presented at the third World Congress of World Institute of Pain, Barcelona 2004. Pain Pract.
2005 Jun;5(2):85-94.
29
(14) Bradley LA, McKendree-Smith NL. Central nervous system mechanisms of pain in
fibromyalgia and other musculoskeletal disorders: behavioral and psychologic treatment
approaches. Curr Opin Rheumatol. 2002 Jan;14(1):45-51.
(15) Woolf CJ, Salter MW. Neuronal plasticity: increasing the gain in pain. Science 2000 Jun
9;288(5472):1765-1769.
(16) Woolf CJ, American College of Physicians, American Physiological Society. Pain:
moving from symptom control toward mechanism-specific pharmacologic management. Ann
Intern Med. 2004 Mar 16;140(6):441-451.
(17) Dickenson AH. Gate control theory of pain stands the test of time. Br J Anaesth. 2002
Jun;88(6):755-757.
(18) Melzack RW, PD. Pain: A new theory. Science 1965 19 Nov;150:971-979.
(19) Benedetti F, Pollo A, Lopiano L, Lanotte M, Vighetti S, Rainero I. Conscious
expectation and unconscious conditioning in analgesic, motor, and hormonal placebo/nocebo
responses. J Neurosci. 2003 May 15;23(10):4315-4323.
(20) Hansson EK, Hansson TH. The costs for persons sick-listed more than one month
because of low back or neck problems. A two-year prospective study of Swedish patients. Eur
Spine J. 2005 May;14(4):337-345.
(21) Guez M, Hildingsson C, Nilsson M, Toolanen G. The prevalence of neck pain: a
population-based study from northern Sweden. Acta Orthop Scand. 2002 Aug;73(4):455-459.
(22) Mulder M. Analytiker/Statistiker på Enheten för statistisk analys/Försäkringsutveckling
på Försäkringskassan. e-post 2010-02-24.
(23) Fjell Y, Alexanderson K, Karlqvist L, Bildt C. Self-reported musculoskeletal pain and
working conditions among employees in the Swedish public sector. Work 2007;28(1):33-46.
(24) Statens beredning för medicinsk utvärdering. Ont i ryggen, ont i nacken. 2000;145:2:389.
(25) Persson LC, Carlsson CA, Carlsson JY. Long-lasting cervical radicular pain managed
with surgery, physiotherapy, or a cervical collar. A prospective, randomized study. Spine
(Phila Pa.1976) 1997 Apr 1;22(7):751-758.
(26) Holmström E, Moritz U, Lyons L. Rörelseorganens funktionsstörningar : klinik och
sjukgymnastik. 3, [omarb och utök] uppl ed. Lund: Studentlitteratur; 2007. Sid 48-52.
(27) Engkvist IL, Kjellberg A, et al. Back injuries among nursing personnel - identification of
work conditions with cluster analysis. Safety Science 2001;37(1):1-18.
(28) Johansson H. Kronisk arbetsrelaterad muskelsmärta : neuromuskulära mekanismer
bakom arbetsrelaterade kroniska muskulära smärtsyndrom. Gävle: Högskolan i Gävle; 2004.
(29) Schleifer LM, Ley R, Spalding TW. A hyperventilation theory of job stress and
musculoskeletal disorders. Am J Ind Med 2002 May;41(5):420-432.
30
(30) Johansson H, Sojka P. Pathophysiological mechanisms involved in genesis and spread of
muscular tension in occupational muscle pain and in chronic musculoskeletal pain syndromes:
a hypothesis. Med Hypotheses 1991 Jul;35(3):196-203.
(31) International Society of Electrophysiological Kinesiology. Congress, Anderson PA,
Hobart DJ, Danoff JV, International Society of Electrophysiological Kinesiology.
Electromyographical kinesiology : proceedings of the 8th Congress of the International
Society of Electrophysiological Kinesiology, held in Baltimore, Maryland, 12-16 August
1990 (25th anniversary). Amsterdam ; New York: Excerpta Medica; 1991.
(32) Johansson H, Sojka P. Pathophysiological mechanisms involved in genesis and spread of
muscular tension in occupational muscle pain and in chronic musculoskeletal pain syndromes:
a hypothesis. Med Hypotheses 1991 Jul;35(3):196-203.
(33) Arbetarskyddsstyrelsen. Manuell hantering : Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
manuell hantering samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. AFS 2000:1.
Solna: Arbetarskyddsstyrelsen; 2000.
(34) Karlqvist L, Leijon O, Harenstam A. Physical demands in working life and individual
physical capacity. Eur J Appl Physiol 2003 Aug;89(6):536-547.
(35) Bongers PM, de Winter CR, Kompier MA, Hildebrandt VH. Psychosocial factors at
work and musculoskeletal disease. Scand J Work Environ Health 1993 Oct;19(5):297-312.
(36) Lundholm L, Swartz H. Arbetsmiljöverket. Belastningsergonomi.
http://www.av.se/dokument/statistik/sf/sf2007_09.pdf. . Accessed Tillgänglig 2010-08-16 kl
10.19.
(37) Garcia-Muro F, Rodriguez-Fernandez AL, Herrero-de-Lucas A. Treatment of myofascial
pain in the shoulder with Kinesio Taping. A case report. Man Ther 2009 Oct 13.
(38) Pijnappel H. Handbook of Medical Taping. First Edition ed.; 2009. Sid. 15-18, 47-48.
(39) Kursmaterial - Utbildning i rehabtejpning. : Rehabtape.
(40) Huskisson EC. Measurement of pain. The Lancet 1974;9:1127-1131.
(41) Peolsson A. Functional analysis of the cervical spine : reliability, reference data and
outcome after anterior cervical decompression and fusion. Linköping; 2002.
(42) Ackelman BH, Lindgren U. Validity and reliability of a modified version of the neck
disability index. J Rehabil Med 2002 Nov;34(6):284-287.
(43) Stratford PW, Riddle DL, Binkley JM, Spadoni G, Westaway MD, Padfield B. Using the
Neck Disability Index to make decisions concerning individual patients . Physiotherapy
Canada 1999;51:107-112
(44) Vernon H. Silvano MJ. The Neck Disability Index: a study of reliability and validity.
Manipulativ Physiol Ther 1991;14(7):409-415.
31
(45) World Medical Association. World Medical Association Declaration of Helsinki. Ethical
principles for medical research involving human subjects. Bull World Health Organ
2001;79(4):373-374.
(46) Lundberg D, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sammanfattning av SBU:s
rapport om: Metoder för behandling av långvarig smärta. 2006;177:40.
(47) Todd KH, Funk JP. The minimum clinically important difference in physician-assigned
visual analog pain scores. Acad Emerg Med 1996 Feb;3(2):142-146.
Huskinsson. Measurement of pain. Lancet 1974:9:1127-1131.
Källa: Vernon H, Silvano M. J Manipulative Physiol Ther 1991:14(7):409-415.
Bilaga 3
Inbjudan till deltagande i studie till dig som har besvär i nacken
Har du ont i nacken? Är du intresserad av att delta i en studie som testar en ny behandlingsform för
smärtlindring?
Vi är två sjukgymnaststudenter som läser termin 5 (av 6) på Linköpings Universitet. Vi ska skriva vårt
examensarbete om arbetsrelaterade nackbesvär och söker nu deltagare till vår studie. I studien kommer
vi att använda oss av Kinesio Tape som är en elastisk tejp. Vi ska undersöka om tejpen kan lindra
smärta i nacken då tillverkarna hävdar att tejpen har en smärtlindrande effekt. Tejpen kanske du
känner igen från elitidrottsvärlden, där den används flitigt. Läs gärna mer om tejpen i det bifogade
informationsbladet.
Studien kommer att genomföras mellan den 14 maj och 3 juni och vi kommer att besöka din
arbetsplats för att genomföra tejpningen vid fem tillfällen med fyradagars intervaller. Varje tejpning
tar cirka 5 minuter och är kostnadsfritt. Vi kommer att komma till din arbetsplats följande dagar
för tejpning: 14 maj, 18 maj, 22 maj, 26 maj, 30 maj och utvärdering den 3 juni. I samband med första
tillfället kommer vi ha en kort information om studien. Vi återkommer senare med tider för respektive
tejptillfälle.
För att kunna vara med i studien ska du uppfylla dessa kriterier:
Har arbetat inom vården i minst fem år
Ålder mellan 35 och 55 år
Ihållande besvär i nacken i minst 30 dagar under det senaste året
Arbetar inom vården med patientkontakt
Arbetar minst 50 %
Förstå svenska i tal och skrift
Du kan inte delta i studien om du:
Är under pågående behandling för nackbesvären
Har drabbats av någon traumatisk skada eller sjukdom i nacken tidigare
Är överkänslig mot plåster
För att tejpen ska fästa på huden kan vi komma att behöva raka bort lite små hårstrån i nacken,
nedanför hårfästet.
Vill du delta i studien och uppfyller kriterierna? Anmäl dig till din chef, som behöver ditt svar senast
den 29 april. Vi behöver 30 deltagare i studien, om vi får fler intresserade kommer platserna att lottas
ut.
Om du har några frågor är du välkommen att ringa någon av oss.
Åsa Gustavsson 0708-844 373
Sofia Larsson 076-20 32 637
Bilaga 4
Godkännande om deltagande i studie om
Kinesiotape vid Linköpings Universitet
Jag godkänner härmed mitt deltagande i studien om Kinesiotape vid Linköpings Universitet
under våren 2010.
Jag är informerad om studiens syfte, upplägg och att jag när som helst kan avbryta mitt
deltagande.
Jag har tagit del av information och eventuella risker det medför att delta i studien.
____________________________________________ Ort och datum
____________________________________________ Underskrift
____________________________________________ Namnförtydligande
Bilaga 5
Information till dig som ska delta i studien om Kinesiotape vid nackbesvär
Du har idag fått din första tejpbehandling och vi kommer att träffas fyra gånger till för att byta
tejp. Totalt kommer du att ha tejpen i nästan tre veckor.
Vi kommer att komma till din arbetsplats följande datum för omtejpning: 18/5, 22/5, 26/5 och
30/5. Tiderna får du på en separat lapp.
Under tiden du bär tejpen ska du leva ditt liv precis som du brukar och inte göra några stora
förändringar. Brukar du träna är det helt okej att du fortsätter med det, låt tejpen bara sitta
kvar. Det går också bra att både bada och duscha med tejpen, men var lite extra försiktig när
du torkar dig så att tejpen inte lossnar.
Om du skulle få någon form av allergisk reaktion på huden på grund av tejpen, ta bort tejpen
och kontakta någon av oss.
Stort tack för ditt deltagande!
Om du har några frågor är du välkommen att ringa någon av oss.
Åsa Gustavsson 0708-844 373
Sofia Larsson 076-20 32 637