kinas ekonomi - hem€¦ · pass stor ekonomi skapade denna kris som spred sig inom landet och...

Veronica Aronsson 900116

Stina Karlsson 930709

Matilda Persson 920209

Viktor Raske 921211

Grupp 22

Kinas Ekonomi

Landet som växer med rekordfart

Nationalekonomi A

Globalisering

Aronsson, Karlsson, Persson, Raske

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ............................................................................................................................... 4

1.1 Syfte ................................................................................................................................. 4

1.2 Frågeställning ................................................................................................................... 4

2. Teori ....................................................................................................................................... 5

2.1 WTO ................................................................................................................................. 5

2.2 BNP .................................................................................................................................. 5

2.3 HDI ................................................................................................................................... 5

2.4 Solow-Modellen ............................................................................................................... 6

2.5 Plan- och marknadsekonomi ............................................................................................ 6

2.6 Valutareserv ..................................................................................................................... 7

2.7 Absoluta fördelar .............................................................................................................. 7

2.8 Komparativa fördelar ....................................................................................................... 7

2.9 Heckscher-Ohlin-teorin .................................................................................................... 7

2.9.1 Relativitet .................................................................................................................. 8

2.10 Finanskrisen ................................................................................................................... 8

3. Empiri .................................................................................................................................... 9

3.1 Aktuell Politik .................................................................................................................. 9

3.1.1 Modern Historia ........................................................................................................ 9

3.2 Sociala förhållanden ....................................................................................................... 10

3.2.1 Barnpolitik ............................................................................................................... 10

3.2.2 Socialaklyftor .......................................................................................................... 11

3.3 Kinas BNP ...................................................................................................................... 11

3.4 Valuta ............................................................................................................................. 12

3.4.1 Valutareserv ............................................................................................................ 12

3.5 Export och Import .......................................................................................................... 13

3.6 Öppen handel .................................................................................................................. 13

3.7 Påverkan av finanskrisen ................................................................................................ 14

3.8 Produktion i Kina ........................................................................................................... 14

4. Analys .................................................................................................................................. 17

4.1 Solow-Modellen ............................................................................................................. 17

4.2 Utveckling ...................................................................................................................... 17


3

4.2.1 Öppen handel ........................................................................................................... 17

4.2.2 Finanskrisen ............................................................................................................ 18

4.3 Valutans roll ................................................................................................................... 18

4.4 HO-teorin ....................................................................................................................... 19

4.5 Ökad välfärd? ................................................................................................................. 19

5. Slutsats ................................................................................................................................. 21

Referenslista ............................................................................................................................ 22


4

1. Inledning

Kina kan ses som ett av världens rikaste länder sett till befolkning, valutareserv, storlek och

BNP. Deras utveckling från utvecklingsland till industriland har skett i rekordfart och de är på

god väg att växa om USA och bli den största ekonomin i världen. Samtidigt som ekonomin

blomstrar är fattigdom och korruption utbrett över landet och det talas om upplopp och

demonstrationer med jämna mellanrum. Denna rapport ska skrapa lätt på ytan för att se vad

som är så storslaget med Kinas ekonomi och om hur befolkningen gynnas av detta.

Om man ser förbi det mätbara och kollar på politik i termer av mänskliga rättigheter och

demokrati står vi inför en annan diskussion. Det finns många sätt att se på Kinas ekonomiska

situation. Vi menar inte att vårt sätt är det enda och vill även påpeka att vi har accepterat

siffrorna vi hittat och inte ifrågasatt den eventuella politiska inblandningen, då landet under

lång tid varit drabbat av utbredd korruption.

1.1 Syfte

Befolkningsökning, ökad välfärd och miljöansvar har alla varit diskussionspunkter de senaste

decennierna, u-länder blir i-länder och fattigdomen minskar. Men vad är det som händer inom

ett visst lands gränser när detta sker. I detta arbete kommer diskussionen om ifall ett land är

rikt eller fattigt att föras. Kina är det landet.

1.2 Frågeställning

Tillväxten i Kina har ökat mest av alla länder de senaste 30 åren. Idag är Kina världens andra

största ekonomi räknat i BNP. Varför och hur har Kinas BNP kunnat växa så markant?


5

2. Teori

2.1 WTO

WTO står för World trade organization och startade 1995. WTO är en organistion som bygger

på tull- och handelsavtalet GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). GATT avtalet

står för minskandet av tullar, ökade handelsavtal mellan länder och principen om icke-

diskriminering som menas att alla avtal förhandlas fram och gäller alla medlemsländer. De

grundläggande principer som gäller för WTO är att ingen nation för gynnas mer eller mindre

än någon annan, ingen särbehandling av import- eller exportvaror får ske för något land (Berg

2008 s. 351). Organisationen har 159 medlemmar (World Trade Organization 2013) och har

som mål är att öka välfärden och bidra till ekonomisk tillväxt genom att underlätta handel

(Regeringskanslit 2013).

2.2 BNP

Bruttonationalprodukt, BNP, är ett mått på varor och tjänster som produceras i ett land över

en viss tidsperiod. På kort sikt kan BNP ge information om förändringar i den ekonomiska

aktiviteten där produkten av det som visas är summan av hushållens konsumtionsutgifter,

offentliga konsumtionsutgifter, bruttoinvesteringar samt bytesbalansen. Kortsiktiga

förändringar i någon av dessa leder till en slutlig förändring i BNP. Över längre tidsperioder

kan BNP ändras för att förändringar i samhället skett, trots att produktiviteten är oförändrad.

När BNP diskuteras används det oftast som ett mått på utvecklingsgrad. Ett högt BNP skulle

enligt teorin visa att landet haft en gynnsam utveckling över tid och på så sätt kan det göras

jämförelser länder mellan för att se storleken på BNP som en indikator på hur länders

konsumtion är i förhållande till varandra. Vad bruttonationalprodukten i ett land inte visar är

bland annat fördelningskriterier eller kvalitativa kriterier. Ett mer rättvisande mått på

utvecklingsgrad och välfärd är BNP per capita där hänsyn tas till antalet människor i ett land.

Skiftningar i BNP per capita mellan länder kan skilja sig väldigt, även om de har ett högt BNP

(Nationalencyklopedin 2013a).

2.3 HDI

HDI, human develop index är ett mått som visar mer än BNP, de grundläggande områden är

förväntad livslängd, utbildning och inkomst. Indexmarkeringarna sträcker sig från noll till ett.

Ett land kan ha ett högt BNP och samtidigt ha ett lågt HDI och då är bevisligen


6

levnadsförhållanden samt den ekonomiska och sociala utvecklingen i detta land lägre

(Helmersson 2013).

2.4 Solow-Modellen

En ekonomisk tillväxtmodell som lades fram av en amerikansk nationalekonom under mitten

av 1900-talet. Den visar hur tillväxten är beroende av sparande, investeringar och

kapitalförslitningar med komponenter som kapitalstock, sysselsättning och total

faktorproduktivitet. Fodérus1 menar att modellen utgår ifrån att förändringar i kapitalstock

förändras då sparandet förändras. Innebörden är också att då sparandet är givet kommer också

kapitalstocken förr eller senare nå sin optimala nivå.

Tillväxten kommer att stagnera om de investeringar som görs exakt motsvarar förslitningen

av den befintliga kapitalstocken. Tillståndet som uppstår kallas steady state och påverkas

också av sparkvoten, deprecieringstakten samt befolkningens tillväxttakt (Lunds universitet

2013).

Med hjälp av den långsiktiga slutsatsen ses det att ett land med en högre sparandekvot

kommer att uppleva högre tillväxt, dock verkar kapitalbildning på väldigt lång sikt vara

mindre betydelsefull för tillväxt än teknologiska innovationer enligt Solow-modellen

(Maclachlan 2013).

2.5 Plan- och marknadsekonomi

Planekonomi är en samhällsekonomi, alla beslut tas utav staten och de bestämmer vad och hur

mycket som ska produceras i landet. I en planekonomi finns det endast begränsad konkurrens

som gör att utvecklingar, prissänkningar och förbättringar av produkter inte sker (Aktiesite

2013a).

Med marknadsekonomi finns det stor konkurrens på arbetsmarkadern och vad och hur mycket

som produceras bestäms av förhandlingar mellan köpare och säljare. Dock vid en oreglerad

marknadsekonomi kan fördelningen av inkomster bli orättvis. Även produktionen av vissa

produkter och tjänster till glesbyggden kanske inte bedrivs då det inte finns någon aktör som

vill producera och frakta sina produkter och tjänster dit. Marknadsekonomi är till för att

skapa störst möjlig nytta för ett land då inkomstfördelningen och ersättning till arbetskraften

bestäms på arbetsmarknaden (Aktiesite 2013a).

1 Leo Fodérus KAU, föreläsning 2013-03-20


7

2.6 Valutareserv

Ett lands valutareserv är dess buffert att använda i dåliga tider, det är guld eller värdepapper i

utländsk valuta. Landet kan välja att använda dessa pengar för att till exempel ge krediter till

banker som har likviditetsproblem eller för att stärka värdet på landets valuta, så att det

finansiella systemet hålls stabilt (Nationalencyklopedin 2013b).

2.7 Absoluta fördelar

För att kunna bedöma om ett annat land än sig själv är bättre på att producera en typ av vara

finns det två sätt att jämföra på, absoluta- eller komparativa fördelar. Modén2 förklarar att

absoluta fördelar innebär att ditt land kan tillverka en vara med hjälp av 2 enheter arbetskraft,

samtidigt kan ett annat land tillverka den varan med hjälp av 1 enhet arbetskraft. Detta

innebär att land nr 2 behöver använda mindre input än land nr 1 och har därmed en absolut

fördel i produktionen av varan.

2.8 Komparativa fördelar

Modén fortsätter med att för att ett land ska kunna ha en komparativ fördel i produktionen så

krävs ett utbyte mellan två varor. Även om land nr 1 har en absolut fördel i produktionen på

två varor, kan land nr 2 ha en komparativ fördel för en av varorna. Detta sker när land nr 2:s

alternativkostnad för att producera mer utav en av varorna, är lägre än land nr 1:s

alternativkostnad i samma produktion.

Om en komparativ fördel existerar så kan företag utomlands dra nytta utav att flytta sin

produktion till utlandet, och på så vis få ned sina produktionskostnader.

2.9 Heckscher-Ohlin-teorin

Enligt HO-teorin så kan ett land vara arbetskraftsrikt alternativt kapitalrikt. I de två tidigare

punkterna så betraktas länderna utifrån arbetskraft. Nu vid användandet av denna teori så

använd även kapital som en faktor. Hur mycket arbetskraft sitter landet inne med? Hur

mycket kapital investeras? För att lösa ut dessa två och utifrån det se vilket land som är

arbetskraftsrikt eller kapitalrikt behövs, antalet kapital delat med antalet arbetskraft. På detta

vis ser vi att landet med högst kvot är kapitalrikt. Vänder vi på formeln och sätter arbetskraft

först ser vi att motsatt land är arbetskraftsrikt.

2 Karl-Markus Modén KAU, föreläsning 2013-04-29


8

Att vara kapitalrikt är också att vara kapitalintensivt. Det innebär bland annat att mycket

investeras i produktionen och det tillverkas oftast komplicerade produkter, som i sig behöver

mycket kapital. Ett land som är arbetskraftsrikt kallas också arbetskraftsintensivt, behöver

mycket arbetare som tillverkar varan, utbildning är mindre centralt för produktionen

(Nationalencyklopedin 2013c).

2.9.1 Relativitet

Hur är förhållanden i land ett relativt till land två? Modén förklarar att genom att jämföra

kvoterna enligt HO-teorin kan vi se hur länderna är i förhållande till varandra.

2.10 Finanskrisen

Finanskrisen startade i USA bland annat på grund av att deras banker lånade ut pengar till

människor med dålig återbetalningsförmåga. Husen som belånades minskade i värde och

premien på kreditderivat på lån som var knutna till bolånen ökade. När människor inte längre

kunde betala tillbaka lånen fick bankerna ta över husen igen som nu var mindre värda än de

pengar individen lånat för första början (Berg 2008 s. 397).

När aktiebubblan sprack 2002 var det många amerikaner som förlorade mycket pengar, bland

annat detta är en orsak till att räntan sjönk och att bankerna fick lov att låna ut till de som

anses ha lägre inkomst än medianen (Finanshistoria 2013).

I och med att det knappast krävdes någon kreditvärdighet av låntagarna då reglerna för

bankerna utlåning blivit allt mer slappare fick det en sådan stor effekt (Berg 2008 s. 397).

Bland annat Kina är ett av de länder som investerade i stora mängder av USA’s

statsobligationer. Detta är en av orsakerna till att effekten av finanskrisen spred sig till resten

utav världen. Då de utländska investerarna såg sina investeringar sjunka i värde spred sig även

oron till dem (Finanshistoria 2013). En av effekterna på den orolighet som spred sig mellan

bankerna på grund av att återbetalningen av flera individer inte är lika säker. Detta gjorde att

räntan som banker använder sig utav för att låna ut till varandra höjdes nästan tio dubbelt och

denna effekt blev global då länderna lånar av varandra (Carlgren 2013). USA som är en så

pass stor ekonomi skapade denna kris som spred sig inom landet och vidare till andra länder.

I och med minskad konsumtion av hushållen inom landet minskade därmed företagens

produktion utanför det egna landet (Berg 2008 s. 524). Den internationella handeln minskade

med 12 procent under 2009 (International Chamber of Commerce 2013).


9

3. Empiri

3.1 Aktuell Politik

Kina är en socialistiskstat där staten och kommunistpartiet är ett. Det hålls inga allmänna val

(Johannesson 2013d) och Kommunistpartiet har suttit vid makten i över 60 år och ingenting

talar för att det kommer att förändras. Det är förbjudet att driva politisk opposition och de

andra partier som finns samarbetar med Kommunistpartiet (Johannesson 2013c). Det finns en

lag som säger att det är ”förbjudet att sabotera det politiska systemet”, vilket gör att

regeringen kan straffa oppositionsmedlemmar och andra ”hot” mot Kommunistpartiet.

Samtidigt som denna lag finns så står det i Kinas grundlag att befolkningen har diverse

mänskliga rättigheter så som yttrandefrihet, pressfrihet, rätt att demonstrera osv (Johannesson

2013d).

3.1.1 Modern Historia

Den första oktober 1949 utropades Kina som Folkrepubliken Kina av Kommunistpartiet lett

av Mao Zedong. Mao införde folkkommunerna som var liknande stora kollektiv med

industrier, skola, och sjukvård. Det bodde flera tiotusentals människor i de olika kollektiven

då privat ägande av jordbruksmark förbjöds. Samtidigt ville Mao att befolkningen skulle börja

framställa järn för att kunna utveckla Kina till en industristat på otroligt kort tid. Processen

kom att kallas för ”det stora språnget”, som sedan visade sig bli ett misslyckande. Däremot så

skapades det oroligheter i landet på grund av misslyckandet. Uppemot 20 miljoner miste livet

i samband med ”det stora språnget” vilket gjorde att det blev stora uppror i landet. Mao

rensade ut de han ansåg ha kapitalistiska åsikter ur partiet och uppmanade unga aktivister i

partiet att gå emot all kapitalism (Johannesson 2013e).

1976 dog Mao och hans efterträdare, Deng Xiaoping, ansåg att krisen som landet satt i

berodde på Maos politik. 1978 startade Deng ”Kinas andra revolution” som delvis gick ut på

att avreglera en del av statens makt och ge ökad plats för privata investeringar. Denna

revolution har en stor roll i Kinas ekonomiska utveckling då landet dessutom öppnade upp för

import och export. Dessutom började Kina importera teknologi och tillät utländska investerare

vilket öppnade Kina mot omvärlden. Maos folkkommuner togs bort och befolkningen fick

börja sälja varor och tjänster till friare priser (Johannesson 2013e).

Reformerna gav snabba och positiva resultat och stor del av befolkningen fick det bättre.

Korruptionen ökade när regeringen minskade sin kontroll vilket gjorde att det klyftor i


10

samhället då resurserna till viss del blev ojämnt fördelade. När det blev upplopp av

studenterna under år 1989 så skickade regimen militären mot ungdomarna för att slå tillbaka.

Utländska observatörer vittnade om att flera hundra eller kanske tusentals dödades vilket

gjorde att omvärlden stoppade alla förbindelser med Kina för att protestera mot våldet. När

allt hade lagt sig fick Kina lägga stor kraft vid att återvinna förtroendet hos befolkningen och

omvärlden och snart så tog ekonomin återigen fart. 1993 lagstiftade Kinas regim om den

marknadsstyrda socialismen som hamnade i grundlagen (Johannesson 2013e).

Kinas ekonomi blomstrade under första halvan av 90-talet för att sedan påverkas negativt av

finanskrisen i Asien 1997 då efterfrågan på kinesiska varor minskade. Den ekonomiska

tillväxten fortsatte, dock inte i samma takt som innan. 2001 fick Kina medlemskap i WTO i

samband med den växande statusen som handelsnation vilket förbättrade Kinas kontakt med

väst ytterligare. När 2000-talets finanskris kom till Kina under 2008 så satte regeringen in ett

stimulanspaket på 600 miljarder dollar (Johannesson 2013e).

3.2 Sociala förhållanden

3.2.1 Barnpolitik

Kina är det folkrikaste landet i världen med 1,3 miljarder invånare. Denna siffra var hälften så

stor för mindre än 50 år sedan vilket vittnar om en stor och snabb befolkningsökning

(Utrikespolitiska institutet 2013a). Befolkningsökningen är ett förutspått problem och Kinas

regering har hanterat problemet främst genom ettbarnspolitiken som infördes i början av 80-

talet. Ettbarnspolitiken går ut på att familjer bara får/bör skaffa ett barn. Om de motsätter sig

detta kan sociala förmåner dras in och föräldrarna kan bli tvungna att betala straffavgifter för

att få ha flera barn (Johannesson 2013a). Reglerna skiljer sig visserligen runt om i landet, då

barnpolitiken regleras på provinsnivå (Mårtensson 2013c).

Ettbarnspolitiken minskade födelsetalet från 1970 då det var 33 nyfödda per 1000 invånare,

till endast 12 nyfödda per 1000 invånare vilket är i samma nivå som Sverige befinner sig på i

dagsläget (Utrikespolitiska institutet 2013b). Varje kvinna föder i genomsnitt 1,55 barn

(Central Intelligence Agency 2013) och befolkningstillväxten har minskat till 0,5 procent från

tidigare 3 procent under 70-talet (Mårtensson 2013a).

Samtidigt som det föds färre barn blir det fler pensionärer och år 2013 var 9,4 procent av

befolkningen 65 år och uppåt(Central Intelligence Agency 2013). Den officiella

pensionsåldern är dock 55 år för kvinnor och 60 för männen (Mårtensson 2013a).


11

Ettbarnspolitiken och en ökad välfärd har bidragit till att det i framtiden kommer att bli färre

människor som ska finansiera en allt större välfärd till allt fler personer (Johannesson 2013b).

3.2.2 Socialaklyftor

Den snabba ekonomiska utvecklingen har bidragit till att 500 miljoner människor har tagit sig

ur fattigdom. Det är dock många som fortfarande lever i fattigdom och Kinas regering höjde

under 2011 gränsen för vilka som räknas som fattiga, vilket resulterade i att fattigdomen

fyrdubblades på pappret. Fattigdomsgränsen flyttades från 0,5 US dollar per dag till 1 US

dollar. Detta gjordes för att fler skulle kunna söka statlighjälp för att ta sig ur fattigdomen

(Johannesson 2013b). Samtidigt som reformpolitiken har hjälpt en stor del av befolkningen ur

fattigdom så har den även bidragit till ökade samhällsklyftor då det framförallt är i städerna

och längs kusten som ekonomin utvecklas. Ute på landsbygden präglas livet av korruption

och bönderna har fått sin mark såld av lokala politiker och tvingas att betala lokala skatter.

Kinas president sade under 2011 att korruption var landets värsta fiende och inledde under

2008 en antikorruptionskampanj där vissa av bönderna fick ersättning för korruptionen de

blivit utsatta för (Johannesson 2013c). Kinas HDI mått har även stigit i takt med den

förbättrade ekonomin från år 1980 då de hade 0.407, till siffran 0.699 år 2012 (Globalis

2013).

Befolkningen i Kina blir registrerade som landsbygdsbor eller statsbor beroende på var de

föds. Denna registrering finns sedan med individen vid flytt, vilket har gjort att

landsbygdsborna inte har samma statliga stöd i form av skola och sjukvård som stadsborna

har (Johannesson 2013b). Klyftorna mellan stadsbor och landsbygdsbor gäller även vid

tillgång till sjukförsäkring och vård. Fram tills 80-talet fanns det garantier för sjukvård och

skola genom Folkkommunerna, men sedan de löstes upp har förhållandena på landsbygden

förvärrats då det är flera som inte har råd med sjukvård och i värsta fall inte ens tillgång till

vård (Mårtensson 2013a). Fram tills 2004 så gick endast en sjundedel av statens

transfereringar till landsbygden där cirka 50 procent av befolkningen bor (Mårtensson 2013b).

3.3 Kinas BNP

Kina har världens största BNP efter USA och deras BNP har växt med rekordfart. Den

genomsnittliga tillväxten var 10 procent per år mellan 1981 och 2007. Regeringen i Kina

framställer BNP tillväxten som något väldigt viktigt och har uttalat sig om att BNP ska

fyrdubblas till år 2020. 2012 fick de den lägsta siffran på tretton år med 7,8 procent i tillväxt,


12

fast under början av 2013 bedömmer ekonomer att siffran är påväg uppåt igen. Den största

delen av BNP kommer ifrån industrierna som växt sig allt viktigare på senare år, mycket tack

vare utlänska investerare. Trots detta försöker Kina göra sig själva oberoende från utländska

investerare, men den vanlige kinesen har inte råd att investera. De lägger istället undan pengar

till framtiden för att finansiera sin egna välfärd med skola och sjukvård (Johannesson 2013g).

3.4 Valuta

Kinas valuta heter Yuan och hade en fast växelkurs mot US Dollarn fram till år 2005 då de

hade en kort period med rörlig valutakurs. Genom att ha en fast valutakurs förändras inte

värdet på en inhemsk valuta i takt med omvärlden. Fast valutakurs innebär att staten fastställer

växelkursen av den inhemska valutan mot ett land eller flera länders valutor. Det positiva med

fast valutakurs är att om båda länderna har fast kurs underlättas handel mellan dessa två

länder (aktiesite 2013b).

Rörlig växelkurs som Kina använde sig utav i tre korta år menar att valutakursen bestäms på

valutamarknaden, valutan förändras dagligen jämfört med de andra ländernas valutor

(Aktiesite 2013c). Maneschiöld3 säger att en av de stora skillnaderna mellan rörlig och fast

växelkurs är att i fast växelkurs kan inte landet använda sig utav finanspolitik eller

penningpolitik för att påverka den monetära basen i landet. I Kina har deras centralbank som

enda uppgift att bibehålla den givna växelkurs som de angivit. Vid rörlig växelkurs behöver

inte länder ta lika stor hänsyn till räntor och inflationer i de länder de vill exportera för de

kommer inte missgynnas vid en exempelvis hög inflation (Aktiesite 2013c).

Kinas valuta anses av många i USA vara undervärderad. Detta gör att det talas om en tull för

import till usa från kinas varor. Kinas varor blir mer konkurrenskraftiga av att valutan hålls

nere, då kinas varor blir billigare i jämfört med resten av världen. Många har en

undervärderad handelskurs mot Kina, då de flesta köper mer av Kina än de exporterar till

Kina (Forhammar 2013).

3.4.1 Valutareserv

Kina har världens största valutareserv, den uppgår till över 3.000 miljarder US dollar. Det

finns ingen maxgräns på hur stor ett lands valutareserv får vara, dock har de flesta länder

ganska lika procentuella storlekar. De flesta har en valutareserv som består av 3 månaders

import, 10 procent av deras BNP och ungefär 30 procent av deras stadsskuld. För Kina består

3 Per-Ola Maneschiöld KAU


13

deras valutareserv av 22,5 månaders import, 48 procent av deras BNP och 520 procent av

deras statsskuld. En till skillnad mellan Kinas valutareserver och de flesta andra länders

valutareserver är att Kinas valutareserver består mestadels utav statligt kontrollerade pengar

(Ekenberg 2013).

3.5 Export och Import

Kinas import och export uppgår till en av de största i världen. År 2010 var desras export den

absolut största. Kinas främsta exportvaror är elektronik och maskinvaror. Förr bestod

exportvarorna mer av varor som inte krävde speciellt stort kapital eller teknik, exempelvis

textiler. De länder som Kina exporterar mest till är USA, Hong Kong och Japan, detta är även

de främsta importländerna fast i en annan ordning. Där är Japan på första plats, sedan

Sydkorea och USA på tredje (Central Intelligence Agency 2013).

Den nya exportindustrin kräver också nya importvaror. Kina importerar mest olja i världen

och gick förbi USA som varit den största imoprtören sedan mitten av 70-talet. De importerar

även maskiner, elektronik, medicinsk utrustning och motorfordon. Kina är den tredje största

importören i världen(Central Intelligence Agency 2013).

Nettoexporten har inte ökat särskilt mycket från 1980-talet tills nu, då importen har ökat i

samma takt som exporten under denna framväxt. De har sedan 1994 haft en positiv

handelsbalans vilket beror på handeln med Västvärlden. Kinas handel inom Asien har

nämligen en import som är 15 procent högre än exporten. (Internationell

konjunkturutveckling 2013).

3.6 Öppen handel

Startskottet till Kinas ökade tillväxt skedde 1980 då Kina ändrade från planekonomi till en

marknadsorienterad ekonomi. Detta innebar att bönderna ute på landsbygden uppmuntrades

till att starta egna industrier och invånarna inne i staden uppmuntrades att starta eget. Innan

var de statsägda företagen dominerande. De har dock fortfarande en stor roll i ekonomin då

hela 40 procent i den nationella ekonomin utgörs av statsägda företag (Johannesson 2013e).

Genom denna reform av mer liberal inriktning och avskaffningen utav lagen att alla företag i

Kina måste ägas av en inhemsk kines, ökade de utländska direktinvesteringarna. År 2002 var

Kina det land med näst störst mottagning av utländska direktinvesteringar. I den nya

ekonomin är det mest de kustbelagda städerna som växt, så som Bejing och Shanghai.


14

Via medlemskapet i Världsorganisationshandeln år 2001 så fortsatte reformen av en mer

öppen handel. Det gjorde också att de utländska investeringarna ökade ännu mer.

Investeringarna var först och främst inriktade på den billiga produktionen och sedan på export

till andra länder. De utländska företagen stod för hela 50 procent av Kinas export år 2001, en

enorm ökning från de 13 procent som de hade år 1990. I och med växande arbetskraft och

investeringar i form av kapital har Kinas produktivitet ökat med 9 procent mellan 1990 och

1998.

Då produktiviteten ökat har lönerna stigit och den inhemska efterfrågan likaså. Företagen i

Kina måste nu även tillgodose den inhemska efterfrågan (Internationell konjunkturutveckling

2013). Genom Kinas ökade produktion ökade dess efterfrågan av bland annat cement, stål och

betong och annat byggmaterial. Detta medförde till en ökning i pris på dessa material på

världsmarknaden (Johannesson 2013e).

3.7 Påverkan av finanskrisen

Kina har påverkats av den ekonomiska krisen som ägde rum 2008, dock inte lika mycket som

USA och Europa. De har inte samma banksystem vad gäller utlåning för bostadslån och deras

export och import bedrivs mycket mellan andra länder i Asien. Det som har gjort att Kina

berörts är den minskade efterfrågan från stora importländer som USA och länder i Europa,

och även att Kina äger stora statobligationer i USA. I Kinas banksystem kan kineserna endast

låna upp till 70-80 procent av det första husets värde, till skillnad från USA till exempel där

de kan låna upp till 100 procent av husets värde. Detta gör att de kinesiska bankerna inte kan

gå i samma förlust som bankerna i USA (The Economist 2013b).

De flesta kinesiska aktörer har inte drabbats hårt av den finansiella krisen utan istället dragit

fördel utav det stimulanspaket som den kinesiska myndighet gav ut i hjälpaktion mot

förlusterna utav den minskade exporten (International Chamber of Commerce 2013).

3.8 Produktion i Kina

Kina har länge varit ett land där det går att producera sina produkter billigt. Detta har varit

möjligt genom en stor population/arbetskraft gemensamt med mycket annorlunda

levnadsförhållanden. Vi kan se skillnaden snabbt på detta diagram:


15

Vi ser att år 2008 så var Kinas lön nästan en tiondel av en svensk arbetares lön i vissa arbeten.

Detta i sin tur har utmynnat till minskade kostnader i produktionen då en arbetare i Kina gör

sitt jobb tio ggr billigare än i Sverige (Chindia 2013).

Efter några år börjar vi se skillnad på detta då flera företag vill dra tillbaka produktionen till

hemlandet. Orsaken till detta torde vara att Kinas befolkning utbildar sig och får mer kunskap.

Det går ut runt 5 miljoner kineser från högskolor och universitet varje år (Johannesson 2013f).

Tidigare har utbildningen inte varit så viktig. En stor skillnad på Sverige och Kina i

utbildningssynpunkt är att en ingenjör i Sverige förväntar sig mer i lön än en Kinesisk

ingenjör, vilket driver ned lönerna en aning. Se n kan man titta på vart arbetslösheten är högst.

I detta indexet så ser vi vart Kina och Sverige låg i början av året.

(The Economist 2013a).


16

Genom att Kinas arbetslöshet ligger på 4.1 procent, näst intill den naturliga önskade

arbetslösheten som Sverige vill åstadkomma, så innebär detta att Kinas befolkning är till

större delen sysselsatta. Detta leder till att företag i mindre utsträckning kan ha låga löner då

kvalificerad arbetskraft kan leta sig till andra företag om deras löner inte räcker. Detta har

alltså höjd lönerna och svensk produktion i Kina blir mindre lönsamma då kostnaderna ökar.


17

4. Analys

4.1 Solow-Modellen

Enligt Solow-modellen har Kina fortfarande stabil tillväxt då deras befolkningstillväxt inte

ökat i samma takt som deras BNP. Solow menar att en ökad befolkningstillväxt för att BNP

per capita minskar om befolkningstillväxten är större än BNP tillväxten. Detta har Kina

tillämpat med sin ettbarnspolitik. Då det tidigare föddes väldigt många barn men sedan 1978

minskades Kinas befolkningstillväxt drastiskt. Detta gjorde att på pappret har Kinas BNP per

capita ökat.

4.2 Utveckling

Det är inte bara Kinas BNP per capita som ökat sedan ”Kinas andra revolution”, Kinas BNP

som helhet har ökat markant. Det har gått från en väldigt liten BNP i förhållande till landets

storlek, till nu då det nu räknas till det näst största i världen. Att Kinas BNP har blivit så stort

har att göra med ”Kinas andra revolution”. Det var då ettbarnspolitiken inleddes, öppen

handel till omvärlden och från planekonomi till marknadsekonomi. Att ge landet

marknadsekonomi har lett till att företag kan etablera sig i Kina och ge ”spill-over” effekter

utav kunskap och teknologi.

4.2.1 Öppen handel

Med öppen handel menas att Kina har reducerat sina handelshinder mot omvärlden. Vid deras

medlemskap i WTO var de tvungna att reducera dessa ännu mer och liberalisera sina

handelsavtal. Kinas export och import tog fart i början utav 80-talet men det var först 2001

som utrikeshandeln verkligen tog fart. Där ses medlemskapet i WTO som en viktig

komponent för den ökade handeln. De har blivit allt mer beroende av sin utrikeshandel och

detta märktes vid finanskrisen 2008 då staten var tvungen att sätta in ett enormt

stimulanspaket för att öka infrastrukturen och den inhemska efterfråga och produktion.

Öppen handel har gjort att Kina som förr endast exporterade varor som krävde lågutbildad

arbetskraft och lite kapital nu har fått in mer kapital i landet och efterfrågan på högutbildad

arbetskraft har ökat. Utländska företag har börjat göra direktinvesteringar i landet och genom

detta ökat landets kapital och förändrats deras typ av exportvaror. Genom förändringen av

typen av exportvaror har det även skett en förändring i importvarukorgen för Kina. De har nu

gått förbi USA i största importör av olja, även importen av material så som järn och cement


18

har ökat de senaste 20 åren. Genom att importen har förändrats har Kina varit tvungna att

skapa relationer med länder de tidigare inte haft. Detta har blivit mycket lättare genom

ingången i organisationen WTO, där handelsavtal redan är gjorda. Med minskade

handelshinder och utländska direktinvesteringar ökade handeln till omvärlden.

4.2.2 Finanskrisen

Finanskrisen har fortsatt sina spår i Kinas utrikeshandel, där exporten och importen minskat.

USA’s och övriga världens minskade efterfrågan har gjort att Kinas produktion av

exportvaror minskat, eftersom staten har en stor inverkan på ekonomin har befolkningen

klarat sig bra ur finanskrisen då staten använde sig utav stimulanspaket på cirka 4000

miljarder svenska kronor för att balansera ut förlusten av det inkomna pengaflödet som de

gick miste om från väst. Detta kunde staten genomföra då Kina är det land med störst

valutareserv och de äger stora statsobligationer i utländska valutor.

Deras största export och import länder är andra närliggande länder i Asien så som regionen

Hongkong och Japan. De ländernas importefterfrågan har inte sjunkit nämnvärt på grund av

finanskrisen, detta är en annan anledning till att Kina klarat sig bra. Vad som gör att Kina

påverkats överhuvudtaget är att de är ett land som är väldigt beroende av sin export. Då USA

är ett av Kinas exportländer, men inte ett av de största blev Kina ändå lite påverkat utav dess

minskade efterfrågan, även Europa minskade sin efterfråga på exportvaror.

4.3 Valutans roll

Att de har en fast valuta har gjort att de har kunnat värdera den som de vill. Detta höjer

efterfrågan på Kinesiska varor, då de blir väldigt billiga i förhållande till andra varor på

världsmarknaden som ofta har en rörlig valutakurs gentemot US Dollarn. Då deras varor är

relativt billiga på världsmarknaden ökar detta efterfrågan för utländska företag att investera på

den Kinesiska marknaden. Då Kina hade en kort vända med rörlig valutakurs, mellan åren

2005-2008 och enligt nationalekonomisk teori ska priserna på varorna då ha ökat och

samtidigt efterfrågan på den kinesiska valutan vilket gör att den ”borde” ha ökat i värde. Kina

gick tillbaka till fast valutakurs för att hålla priserna nere, men också för att minimera

påverkan utav finanskrisen.

Efter finanskrisen har många länder fått det svårt, bankerna saknar likviditet och staterna i

länderna får gå in och stötta upp bankerna. När Kina då gick tillbaka till fast växelkurs igen

och undervärderade valutan gentemot US Dollarn blev deras exportvaror attraktivare. Vi kan


19

ännu inte se den slutgiltiga effekten som finanskrisen påverkat Kina, vi vet bara att USA och

Europas efterfrågan överlag har sjunkit.

4.4 HO-teorin

Eftersom att Kina räkans till ett så kallat arbetskraftsrikt land har företagens

direktinvesteringar mest varit inriktade på relativt arbetskraftsintensiva produktioner. Enligt

Heckscher och Ohlin teorin borde detta leda till att arbetarna i Kina får det bättre än

kapitalägarna i Kina. Innan reformen inleddes var lönerna låga, detta var kvar även i början

utav 80-talet efter att reformen inleddes. När utländska investeringar i Kina tog sin fart tjänar

arbetarna på det för att lönerna går upp då efterfrågan på arbetskraft ökar. Ju högre efterfrågan

desto mer är arbetsgivarna beredda att betala. I nutid börjar lönerna i Kina att öka, samtidigt

är det ännu långt kvar till de svenska måtten.

Antalet utexaminerade i Kina uppgår årligen till närmare 5 miljoner. Detta gör att man kan

fundera över om Kina är arbetskrafts- eller kapitalrikt. Lönerna i Sverige och Kina skiljer sig

åt mycket då exempelvis en ingenjör i Sverige förväntar sig högre lön än en kinesisk ingenjör.

Detta beror också på att det blir överflöd på ingenjörer i Kina, vilket leder till att de inte kan

kräva lika mycket i lön som en svensk. Som senare lett till att Kinas utbildade tar jobb i

arbetskraften.

Om Kina fortfarande räkans som ett arbetskraftsrikt land går att diskutera. De investeringar

som de utländska företagen har gjort i Kina har även ökat Kinas kapital och dess teknologi

inom landet. Så om Kina fortfarande ses som arbetskraftrikt eller om de blivit kapitalrikt

enligt Heckscher och Ohlin är svårt att säga. Kinas siffror på hur många utav invånarna som

räknas till arbetskraft och hur mycket kapital som finns inom landet är svårt att hitta.

4.5 Ökad välfärd?

Regimen har gett löften om ökad välfärd i Kina. Det talas om olika pensioner, försäkringar

och sjukvård. Detta skulle betyda att befolkningen inte skulle behöva spara samma summor

som de gör idag utan istället kunna göra investeringar. Detta skulle hjälpa landet att bli mer

oberoende av de utländska investerarna och att få ett ännu bättre HDI mått. Samtidigt så kan

det vara svårt att öka välfärden då det på grund av ettbarnspolitiken blir färre människor som

ska försörja en allt större pensionsskara. Det skulle kunna antas att livslängden dessutom


20

skulle öka i takt ökad välfärd, vilket skulle innebära att det blir ytterligare fler människor att

försörja.


21

5. Slutsats Kinas BNP har ökat genom att landet öppnat upp för investeringar, export och import. Även

valutan har spelat en stor roll, då den gör att de kinesiska varorna blir billigare i förhållande

till sina exportländer. Det skulle kunna sammanfattas som att det är reformerna landet

genomfört och medlemskapet i World Trade Organization som har hjälp Kina att utvecklas

ekonomiskt. Det framgår dock att ett ökat BNP inte behöver betyda ökad välfärd då en stor

del av befolkningen fortfarande klassas som fattig. Även fast att Kinas HDI har ökat i takt

med ekonomin så har inte alla fått det bättre.

Kina klarade sig igenom finanskrisen tack vare regimens stimulanspaket och den stora

handeln med det mindre drabbade i Asien. Samtidigt ska det finnas i åtanke att alla resultat

efter finanskrisen inte är bekräftade och att Kina mycket väl kan komma att hamna inför en

kris återigen. För med en växande ekonomi och ett växande ansvar kan ett snedsteg kan ha

stor förödelse. Dessutom kan korruptionen mörklägga eventuella problem som landet har och

som sedan kan komma att dra ner hela världen, då Kina idag är en av världens största

ekonomier.


22

Referenslista

Aktiesite (2013a). Planekonomi

Tillgänglig: http://www.aktiesite.se/sv-SE/article/planned-economy/ [2013-05-13]

Aktiesite (2013b). Fast växelkurs

Tillgänglig: http://www.aktiesite.se/sv-SE/article/fixed-exchange-rate/ [2013-05-13]

Aktiesite (2013c). Rörlig växelkurs

Tillgänglig: http://www.aktiesite.se/sv-SE/article/floating-exchange-rate/ [2013-05-13]

Berg, Claes (2008). Global ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 1. uppl.

Stockholm: SNS förlag

Carlgren, Fredrik (2013). Vad är finanskrisen? Ekonomifakta

Tillgänglig: http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2008/Oktober/Vad-ar-finanskrisen/

[2013-05-15]

Central Intelligence Agency

Tillgänglig: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ch.html [2013-

05-08]

Chindia (2013). Löner i Kina

Tillgänglig: http://www.kinaochindien.se/kina-loner.html [2013-05-22]

Ekenberg. Henrik. Tradingportalen

Tillgänglig: http://www.tradingportalen.com/kinas-valutareserver/ [2013-05-15]

Finanshistoria (2013). Finanskrisen i USA 2008

Tillgänglig: http://www.finanshistoria.n.nu/finanskrisen-i-usa-2008 [2013-05-15]

Forhammar, Markus. Unga Aktiesprarare

Tillgänglig: http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Nyheter-och-artiklar/Kina--The-

Wild-Wild-East [2013-05-14]

Globalis (2013). HDI - index för mänsklig utveckling

Tillgänglig: http://www.globalis.se/Statistik/HDI-maensklig-utveckling [2013-05-09]

Helmersson, Dicte. Nationalencyklopedin

Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/hdi [2013-05-13]

http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2008/Oktober/Vad-ar-finanskrisen/


23

International Chamber of Commerce (2013) ICC rapport: Finanskrisen påverkar fortfarande

internationell handel.

Tillgänglig: http://www.icc.se/news/pressmeddelande20100427.pdf [2013-05-15]

Internationell konjunktutveckling (2013). Kinas roll i världshandeln

Tillgänglig:

http://www.konj.se/download/18.70c52033121865b13988000131168/Kinas+roll+i+v%C3%

A4rldshandeln.pdf [2013-05-15]

Johannesson, Martina (2013a). Landguiden

Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/Befolkning-Sprak [2013-05-06]

Johannesson, Martina (2013b). Landguiden

Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/sociala-forhallanden [2013-05-08]

Johannesson, Martina (2013c). Landguiden

Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/Aktuell-Politik [2013-05-09]

Johannesson, Martina (2013d). Landguiden

Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/Politiskt-System [2013-05-09]

Johannesson, Martina (2013e). Landguiden

Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/Modern-Historia [2013-05-09]

Johannesson, Martina (2013f). Landguiden

Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/Utbildning [2013-05-12]

Johannesson, Martina (2013g). Landguiden

Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Kina/Ekonomi [2013-05-12]

Lundahl, Bertil. Nationalencyklopedin

Tillgänglig: http://www.ne.se/kina/statsskick-och-politik [2013-05-09]

Lunds universitet (2013). Solow-modellen

Tillgänglig: http://www.nek.lu.se/makroc/pontusant/vt10/kap2.pdf [2013-05-24]

Maclachlan, Fiona. Wolfram Demonstrations Project

Tillgänglig: http://demonstrations.wolfram.com/SolowGrowthModel/ [2013-05-15]


24

Mårtensson, Solveig (2013a) Nationalencyklopedin

Tillgänglig: http://www.ne.se/kina/sociala-förhållanden [2013-05-08]

Mårtensson, Solveig (2013b) Nationalencyklopedin

Tillgänglig: www.ne.se/kina/sociala-förhållanden/skillnad-mellan-stad-och-landsbygd [2013-

05-08]

Mårtensson, Solveig (2013c) Nationalencyklopedin

Tillgänglig: http://ne.se/lang/kina/befolkning [2013-05-08]

Nationalencyklopedin (2013a). Bruttonationalprodukt

Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/bruttonationalprodukt [2013-05-13]

Nationalencyklopedin (2013b). Valutareserv

Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/valutareserv [2013-05-24]

Nationalencyklopedin (2013c). Hecksher-Ohlin-teorin

Tillgänglig: http://www.ne.se/heckscher-ohlin-teorin [2013-05-24]

Regeringskanslit (2013). Avtalen i WTO

Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/2653/a/140874 [2013-05-20]

The Economist (2013a). Output, prices and jobs

Tillgänglig: http://www.economist.com/news/economic-and-financial-indicators/21578088-

output-prices-and-jobs [2013-05-22]

The Economist (2013b). Domino or Dynamo?

Tillgänglig: http://www.economist.com/node/12381871 [2015-05-15]

Utrikespolitiska institutet (2013a) Landguiden

Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Statistik/BefolkningSprak?id=516#countries=CHN

[2013-05-06]

Utrikespolitiska institutet (2013b) Landguiden

Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Statistik/BefolkningSprak?id=537#countries=SWE,

CHN [2013-05-06]

World Trade Organization (2013). Members and Observers

Tillgänglig: http://www.wto.int/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/org6_e.htm [2013-05-20]

kinas ekonomi - hem€¦ · pass stor ekonomi skapade denna kris som spred sig inom landet och...

Documents