ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

MODERNA KONTORETDIN GUIDE FÖR EN SMARTARE KONTORSMILJÖ

Bli uppmärksammad av världens makthavare!Nu bygger JM nytt kontor strategiskt beläget i Frösunda med Sveriges bästa skyltläge direkt vid E4:an. Här exponeras ert varumärke mot 140.000 fordon per dygn. Allt från nobelpristagare till näringslivstoppar passerar här på väg mellan Arlanda och Stockholms city. Kontoret i Frösunda Park står klart i december 2006. Ring 020-170 50 60 eller besök www.jm.se/frosundapark

Design som friskfaktor!

LOKALFRÅGOR – LÅTKONSULTEN GÖRA JOBBETAllt fler inser värdet av att låta proffs tahand om kontorsflytten. En flytt är enresurs- och tidskrävande process ochingenting som man gör med vänsterhan-den – om man vill att det ska bli bra!

Läs mer på sidan 12

KONTORSBAROMETERNPEJLAR KONTORSLIVET!Vad stör dig mest på jobbet? Hur påverkasvi av arbetsplastens planlösning?Kontorsbarometern har svaret.

Läs mer på sidan 4

Sambandet mellan hälsa och arkitektur blir alltmer uppenbart. Med ”fel” inredning och tråkigmiljö får arbetsplatsen låg status och medarbetarna trivs inte.

Omvänt, i en god kontorsmiljö hanterar vi stress bättre och vi blir mer kreativa, menar arki-tekten och forskaren Alan Dilani, som har undersökt sambandet mellan arkitektur och hälsa.

Läs mer på sidorna 8-9!

Miljön vi vistas i påverkar oss mer än vi tror. Vi mår bättre om den fysiska miljön stimulerar känslor och upplevelser.

Kontorsergonomisk checklistaEn lista med enkla saker som underlättar det dagliga arbetet vidskrivbordet. Hur ska belysningen vara? Ska jag stå eller sitta?

Läs mer på sidan 10

Kontorets egen kulturhistoriaKontoret blev en arbetsplats att räkna med först i början av 1900-talet. Innan dess hade man knappast utformat speciella lokaleravsedda för kontorister. Läs mer på sidan 6

OKTOBER 2005

VART TOG DET VIRTUELLAKONTORET VÄGEN?Kontoret som både finns och inte finns!Men är större än du tror. Det virtuella kon-toret försvann inte. Det anpassade sig ochförändrades med våra kontorsvanor.

Läs mer på sidan 4

HÅLL KOLL PÅ INFORMATIONEN PÅ JOBBET! SIDAN 11 �

Ingår som bilaga i Dagens Industri, oktober 2005

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS2

Det moderna kontoret är inte ett utan flera

DET KAN OCKSÅ VARA ETT KONTOR som inte är något kontor i verkligheten utan ett virtuelltsådant. Kanske ett antal konsulter som valt att arbeta tillsammans ifrån geografiskt skilda positioner men med en gemensam plattform. Deras kunnande och kompetenserkompletterar varandra. Tillsammans utgör de en konkurrenskraftig och attraktiv forma-tion gentemot sina kunder och på marknaden. De uppfattas som en solid enhet oavsettdet faktum att de inte finns på samma plats. Men – förmodligen vill de ibland kunna träffasoch utbyta tankar och idéer öga mot öga. Eller möta kunderna i en inspirerande och image-skapande miljö nära dem. Något som då kan ske på ett kontorshotell eller liknande medalla de faciliteter som moderna kontor kan erbjuda.

DET SOM ÄR GEMENSAMT för det moderna kontoret är just att det aldrig ser likadant ut. Detkan lätt anpassas efter behov och krav. Det flexibla kontoret är en tidigare benämning,som av olika skäl fått en lite negativ klang. Det har mer blivit synonymt med en lätt oper-sonlig kontorsmiljö, där många medarbetare får hålla till godo med det utrymme som förtillfället är ledigt och inte den plats man själv skulle föredra. Det är knappast stimulerandeatt behöva plugga in sin dator och parkera sin kontorsvagn i ett hörn där man inte trivseller har något gemensamt med sin närmaste granne. Det moderna kontoret skapar trivsel.För det är utformat för kreativa människor som vill prestera något de är stolta över. Detmoderna kontoret motsvarar moderna medarbetares krav och önskemål på en miljö somexempelvis går att förändra efter verksamhet och inriktning. Det moderna kontoret skaockså kunna tillhandahålla service som sticker ut och attraherar. Läs mer om detta ochmycket annat i tidningen du har framför dig! Välkommen till Moderna Kontoret!

Owe Bjarneby

Det moderna kontoret är inte ett utan flera. Ett modernt kon-tor kan vara ett stort komplex med hundratals medarbetare ien storstadsregion. Kanske rent av ett landmärke som KistaScience Tower.

LokalSinnefi nnes

Låt oss sköta lokalfrågorna medan ni kan koncentrera er på er kärnverksamhet. Som oberoende konsulter kan vi presentera marknadens hela utbud utan att behöva ta hän-syn till egna fastigheter eller förvaltningsuppdrag. Vi er-bjuder lokaler i hela Stockholm samt i Öresundsregionen.

KOMFAST08 - 678 04 00

KOMFAST ÖRESUND 040 - 30 29 60

För mer information

www.komfast.se

info@komfast.se

MODERNA KONTORET – EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET.

Projektledare:Jacob Felländer,08-545 953 04 Red ansvarig:Petter Renhuldt,Mediaplanet,08-545 953 06 Grafisk Form:Mikaela Thimmig,Mediaplanet. Original Fredrika Pontén Repro:Ordbild, 08-545 412 90.Tryck:Svenska Tryckcentralen.För mer info om tematidningar i dags- och kvällspress kontakta Christer Dånsjö, 08-545 953 14.

Distribueras med Dagens Industri oktober 2005.Synpunkter på våra tidningar:synpunkter@mediaplanet.se

MED DAGSTIDNINGENS RÄCKVIDDOCH FACKTIDNINGENS FOKUSwww.mediaplanet.se

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS

MODERNA KONTORETDIN GUIDE FÖR EN SMARTARE KONTORSMILJÖ

Bli uppmärksammad av världens makthavare!Nu bygger JM nytt kontor strategiskt beläget i Frösunda med Sveriges bästa skyltläge direkt vid E4:an. Här exponeras ert varumärke mot 140.000 fordon per dygn. Allt från nobelpristagare till näringslivstoppar passerar här på väg mellan Arlanda och Stockholms city. Kontoret i Frösunda Park står klart i december 2006. Ring 020-170 50 60 eller besök www.jm.se/frosundapark

Design som friskfaktor!

LOKALFRÅGOR – LÅTKONSULTEN GÖRA JOBBETAllt fler inser värdet av att låta proffs tahand om kontorsflytten. En flytt är enresurs- och tidskrävande process ochingenting som man gör med vänsterhan-den – om man vill att det ska bli bra!

Läs mer på sidan 12

KONTORSBAROMETERNPEJLAR KONTORSLIVET!Vad stör dig mest på jobbet? Hur påverkasvi av arbetsplastens planlösning?Kontorsbarometern har svaret.

Läs mer på sidan 4

Sambandet mellan hälsa och arkitektur blir alltmer uppenbart. Med ”fel” inredning och tråkigmiljö får arbetsplatsen låg status och medarbetarna trivs inte.

Omvänt, i en god kontorsmiljö hanterar vi stress bättre och vi blir mer kreativa, menar arki-tekten och forskaren Alan Dilani, som har undersökt sambandet mellan arkitektur och hälsa.

Läs mer på sidorna 8-9!

Miljön vi vistas i påverkar oss mer än vi tror. Vi mår bättre om den fysiska miljön stimulerar känslor och upplevelser.

Kontorsergonomisk checklistaEn lista med enkla saker som underlättar det dagliga arbetet vidskrivbordet. Hur ska belysningen vara? Ska jag stå eller sitta?

Läs mer på sidan 10

Kontorets egen kulturhistoriaKontoret blev en arbetsplats att räkna med först i början av 1900-talet. Innan dess hade man knappast utformat speciella lokaleravsedda för kontorister. Läs mer på sidan 6

OKTOBER 2005

VART TOG DET VIRTUELLAKONTORET VÄGEN?Kontoret som både finns och inte finns!Men är större än du tror. Det virtuella kon-toret försvann inte. Det anpassade sig ochförändrades med våra kontorsvanor.

Läs mer på sidan 4

HÅLL KOLL PÅ INFORMATIONEN PÅ JOBBET! SIDAN 11 �

Ingår som bilaga i Dagens Industri, oktober 2005

INNEHÅLL:

• Kontorsbarometern pejlar kontorsklimatet sid. 4Vad är värst ventilationen eller telefonmarodören? Vad skapar trivsel?

Om vad man tycker på kontor kan man avläsa via Kontorsbarometern.

• Virtuella kontoret - vart tog det vägen? sid. 4Det virtuella kontoret försvann inte, det bara anpassade sig och förändrades

med våra kontorsvanor.

• Kontorshistoria sid. 6Det var en gång ett trälhav, som blev ett rum, ett landskap, som blev en cell...

• Bra design på kontoret är en friskfaktor sid. 8Miljö och design påverkar oss kontoret. Vi mår bättre om den fysiska

miljön stimulerar känslor och upplevelser.

• Kontorsergonomi sid. 10Vad är kontorsergonomi? Hur ska jag ha min lampa? Ska jag sitta eller stå?

Kolla checklistan!

• Håll koll på informationen! sid. 11Ordning och reda är A och O. Hur ska informationen användas, var,

när och av vem?

• Lokalfrågor – låt konsulten göra jobbet! sid. 12Nu kommer kontorskonsulterna, flyttkonsulterna, lokal- och arbetsplat-

srådgivarna – kärt barn har många namn! Läs om vad de gör egentligen!

• Automatkaffe,vuxenvälling eller te? sid. 14Vad dricker du? Är kaffe verkligen farligt? Läs mer!

MODERNA KONTORET – EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET

Mediaplanet är världsledande inomtematidningar och bilagor i dags- ochkvällspress.

Beskrivning: Trevliga, moderna och yteffektiva kontorslokaler påmellan ca 170-2 700 kvm. Vi kan inom denna fastighet, byggd år2000, erbjuda möjligheten att hyra samtliga ytor på tillsammans ca 2 700 kvm. Läget utmed E18 ger en unik möjlighet att marknads-föra sig gentemot dem som passerar utanför varje dag. Lokalernaär ljusa och flexibla och består idag av öppna kontorslandskap,enskilda kontorsrum, konferensrum samt pentry och förråd.Givetvis så är lokalerna utrustade med processkyla.

I källaren finns, förutom garage i två plan även en mindre relax-avdelning med duschar, omklädning samt bastu.

I området finns det restaurang och en närlivsaffär och inom 5 minuters bilväg finns det ett stort utbud av restauranger, butikeroch övrig service. Till T-bana Danderyds Sjukhus är det ca 5 minu-ters gångväg och Roslagsbanans hållplats ligger på ”tittavstånd”.Flera busslinjer stannar också i omedelbar närhet till fastigheten.

Typ: Kontor

Yta: 170 – 2 700 kvm

Yta/anställd: 17 – 25 kvm/anställd beroende på planlösning

Hyra: ca 1 000 – 1 500 SEK/kvm och år

Bränsle: Tillkommer

Fastighetsskatt: Tillkommer

Kyla: Lokalen är utrustad med processkyla. Tillägg för kyla tillkommer

El: Hyresgästen tecknar eget abonnemang

För visning och information kontakta: Britt Ellneby

Telefon: 075-24 15 527

Mobiltelefon: 070-68 88 915

Fax: 075-24 15 697

e-post: britt.ellneby@stena.com

GULDLÄGE, Inverness

Stena Fastigheter Stockholm ABBox 16144, 103 23 Stockholm

e-post: stockholm.fastigheter@stena.com www.stenafastigheter.se

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS4

För att ta reda på vad människor tycker och tänker om sinarbetsmiljö har Vasakronan lanserat sin nya webbaseradekommunikationskanal Kontorsbarometern. Där söker mansvar på både stora och små frågor om livet på arbetsplatsen.Alla som jobbar på kontor är välkomna att delta i under-sökningen, som ligger på Vasakronans hemsida. TEXT:OWE BJARNEBY

Virtuella kontoret – vart tog det vägen?

VENTILATIONEN STÖR MEST

I den första delen av undersökningen sva-rade 1 000 personer. Då framkom tillexempel att ventilationen är det vanligastestörningsmomentet på kontor, tätt följd avhögljudda medarbetare och mobilsignaler.Och som lite mer oväntad kuriosa - atthela fem procent av alla på kontor sitterunder ett porträtt av firmans grundare!

När respondenterna fritt fick fantiserafram sitt drömkontor hamnade regelbun-den massage i topp hos både kvinnor ochmän. Andra önskemål var en kock somgör lunch och fika på beställning samtrum för avslappning eller ljusterapi.Någon som kan utföra ärenden är ocksåefterfrågat, vilket stärker Vasakronan iuppfattningen att det inte längre barahandlar om att erbjuda lokalyta, utan etthelhetskoncept bestående av attraktivalokaler med kundanpassade tjänster.

VAL AV PLANLÖSNING PÅVERKAR

En annan del av undersökningen handladeom hur människor och deras arbete påver-kas av planlösningen. Av de svarande iförsta omgången satt ungefär en tredjedeli rena cellkontorslösningar, en tredjedel iöppna landskap och en tredjedel i olikatyper av blandade planlösningar.

Blir man mer stressad i kontorsland-skap? Vilka är för- och nackdelarna medolika planlösningar? Kontorsbarometernger flera intressanta svar. Bland annattycks det vara viktigt att chefen sitter medi ett öppet landskap – kommunikationenupplevs då som öppnare, och det blir”högre i tak” och mindre hierarkiskt, ännär chefen sitter i eget rum.

OLIKA KONTORSPERSONLIGHETER

Ur svaren har också några grovt skissadepersonlighetstyper vuxit fram. Möt exem-

pelvis Stressade Stefan, en 30-årig singelsom oftast jobbar i kontorslandskap, gillarliv och rörelse på kontoret och att ta någrafredagsöl med kollegorna. Eller paret Tids-pressade Thulins, som är mellan 31 och 50år och också har barn att ta hand om. Dehar bilder på barnen på skrivbordet och

skulle gärna vilja ha tillgång till barnpass-ning och andra tjänster via arbetsplatsen.

Den som vill läsa mer om Kontorsbaro-metern, och vilka svar den givit hittills,kan besöka Vasakronans hemsidawww.vasakronan.se.

ALLT NYTT KRÄVER viss tillvänjningstid, så även Det Virtu-ella Kontoret och nu måste man väl konstatera att feno-menet både är accepterat och pardoxalt nog nästan bort-glömt! Lite av den enkla anledningen att virtualiteten ivarierande grad ingår i uppfattningen om hur ett moderntkontor ska fungera. Men numera kan man väl – utan attprovocera någon kontorsgrupp vare sig från ett genusper-spektiv eller annat håll – konstatera att det virtuella kon-toret är ett komplement och inte något istället för denkonventionella varianten som man kan ta på...

ETT LITET KONKRET EXEMPEL kan vara en anställd på ettföretag med många olika avdelningar och divisioner. Meddotterbolag på en rad olika platser såväl inom som utan-för vårt lands gränser. Handlar det om dotterbolag påandra sidan klotet kan det vara förenat med en del tids-mässiga problem att prata med varandra på kontorstid.

Den ena sover när den andre är vaken. Men om man meddiverse IT-lösningar kan göra att personen A tar med sig”kontoret” hem i sin portabla dator och på icke ordinariearbetstid kontaktar personen B i exempelvis Australien, såär det ett litet exempel på virtuell nytta i konkret praktisktillämpning. För allt A behöver från kontoret finns idatorn. Hon har tillgång till samma mappar, filer ochunderlag som finns på servern på det fysiska kontoret.

PÅ PRECIS SAMMA SÄTT kan t ex ett gäng konsulter ocksåbestämma sig för att inte ha något gemensamt fysisktkontor. Utan att alla jobbar från geografiskt olika platservia ett nätverk som utåt sett fungerar som en samlandefront. Då är det också virtuellt.

MED FLEXTIDER OCH UTBYGGT BREDBAND är den rent rumsli-ga bindningen till ett specifikt kontor i en viss byggnadinte lika hård som tidigare. Man kan välja att jobba hoskunden, hemma eller på landet eller naturligtvis på kon-torets egen adress.

ELLER ÄR DET KANSKE TVÄRTOM RENT AV? Att vi numera all-tid är på och uppkopplade, därmed tillgängliga för arbets-insatser anytime anywhere. Via informationsteknikensallt snabbare och större landvinningar har vi för evigt bli-vit fastkedjade vid skrivbordet.

En verklig elektronisk boja kopplad till ett virtuelltskrivbord, som kräver vår uppmärksamhet även när viegentligen inte borde jobba.

ÄR DET SÅ? Kanske, det beror på vilken grad av frihet ellerofrihet som finns inbyggd i de arbetsuppgifter man harutföra. En mig närstående person – oklart vem dock –brukar hävda att virtualiteten är ett icke-problem om manbestämmer sig för det.

DET ÄR PRECIS SOM MED mobiltelefonterrorn. Det finns enavstängningsknapp. Använd den! Då använder du dess-utom din fria vilja. Och du mår dessutom bättre. ”You arein charge” helt enkelt. Det är ett (annat) sätt att se påsakernas tillstånd.

•••

I slutet av förra seklet (visst låter det somför hundra år sedan!) så var begreppet ”Det Virtuella Kontoret” ständigt likanärvarande. Från att ha varit ett skälls-ord om lite mindre nogräknades affärs-upplägg hade Kontoret på fickan hadeblivit minst sagt rumsrent i kvadrat. FörDet Virtuella Kontoret är ju i principsamma sak som Kontoret på fickan elleri fickan om man så vill...TEXT:OWE BJARNEBY

Det virtuella kontoret försvann inte, det bara anpassade sig och förändradesmed våra kontorsvanor.

Livet på kontoret

ILLUSTRATION: VASAKRONAN

1. Krukväxt 46 %2. Foto på barnen 43 %3. Bilder i datorn 41 %4. Tavla på väggen 39 %5. Personlig skärmsläckare 37 %

Källa: Kontorsbarometern, en webbaseradundersökning som har genomförts av

United Minds på uppdrag av Vasakronan.

TOPPLISTAN ÖVER PERSONLIGASAKER PÅ ARBETSPLATSEN

43 % av personerna i undersökningen vill ha foton på sina barn på skrivbordet.

Stockholms häftigaste kontor ledigt!

3 x 670 kvm kontorslandskap i nybyggda

konsthallen på Torsgatan.

Bonnier Cityfastigheter ABwww.bocity.seLeif Johansson, telefon 08-545 198 01marknad@bocity.se

Vårt nytillskott ligger i anslutning till Bonnierhuset på Torsgatan.Huset rymmer i bottenplanet Bonniers Konsthall, och där ovanfinns tre plan med kontorslokaler om ca 670 kvm per våning.Kontoren blir inflyttningsklara 2006-04-01 och kommer vara imycket hög standard.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS6

I år har man försökt att bredda Kontorvi-sion från ett produkt-, arkitektur-och/ellerdesignstipendium till ett stipendium förvisioner och idéer kring innovationerinom hela området arbetsplatsen.

Juryn valde i år att premiera två heltolika förslag: en funktionsmöbel och ettförslag som tagit ett mer arkitektonisktgrepp.

"NEAT - NÄRA EFFEKTIV AKTIV TILLFÄLLIG",

NINA TAGHAVI OCH BIANCA CRUZERIO

MOTIVERING. "Om fler företag delar påen och samma lokal men vid olika tid-punkter, skulle det leda till att staden akti-veras även kvällstid. Folktomma, mörkagator skulle bli ett minne blott! Ett spän-nande arkitektoniskt grepp som innebäratt nya idéer krävs för anpassning av lokaloch inredning! För företagen som delarlokal innebär det ekonomiska fördelar ochmöjlighet till erfarenhetsutbyte."

"DR. FEEL GOOD", CARL HAGERLING

MOTIVERING. ”En humoristisk och lust-fylld inredningsprodukt som inte bara fåross att dra på smilbandet, utan också kanfå positiva effekter på arbetsplatsen. Denfår oss att sträcka på benen för att pausa.Som en gammaldags vattenpump menladdad med vitaminer befrämjar den bådekommunikation och hälsa.”

Här finns mer info www.kontorvision.se

Visste ni att framtidensarbetsplats har ett eget pris?Eller rättare sagt ett stipendiumsom instiftades år 2000 i syfteatt låta formgivarna av fram-tidens arbetsplats visa sinaidéer. Nu vet ni det! Det helaär ett samarbetsprojekt inombygg- och fastighetsbran-schen, arkitektur och design.

TEXT:OWE BJARNEBY

KONTORVISION 2005 till NEAT & Doctor Feel Good

Erbjudande!Bordslösning EFG inkl CPU-hållare

1.650:- exkl momsAntal på lager ca 400st

(Ny pris ca 5.800:-)

www.kontorsmobler.seVirkesvägen 1, 120 30 Stockholm Tel: 08 -6424290 Fax:08-6424298

Nya och bättre begagnade kontorsmöblerSka ert företag köpa ny kontorsinredning?

Låt oss hjälpa till med avyttring av er gamla. Eller behöver ni bara komplettera? Låt oss sköta logistiken, omflyttningar på ert företag när ni flyttar eller expanderar.

Kontor (från franskans comptoir av compter räkna) egentligen ”räknebord”; skriv- och räkenskapsrum i ett affärsföretag.

[Bonniers Konversationslexikon 1925]

Historiens pendel svänger dock alltid ochunder mellankrigstiden blev arbetsrum-men mindre. Alltfler kontorsanställda fickegna små rum för att ”tillgodose individu-alitet och hälsa”. Cellkontoret var namnetsom anammades. Någon mer som tänkerförvaring och fängelse? Annars är denvedertagna betydelsen kontor beståendeav små rum för en person.

REDAN I SLUTET AV 1950-TALET debuterade såkontorslandskapet enligt tysk förebild.Drygt 20 år senare kom reaktionen i kombikontoret – ett mellanting mellan enperson/rum och kontorslandskapet. Under1900-talets sista decennier böljade utveck-lingen fram och tillbaka mellan åter-upplivade trälhavsidéer och mer modernakontorslandskap. Flexkontoret beskrivs ifacklitteraturen som ett kontor utan fastarbetsplats och med olika sammanträdes-och arbetsrum.

Nu är vi mitt uppe i ännu en omvand-lingsperiod. Informationsteknikens ständi-ga framsteg har gjort oss till kontorsslavaroavsett var vi råkar befinna oss rentfysiskt: hemma, på resa, hos kunden, påsemester eller på kontoret. Vi är på ett sättbåde befriade och ändå inte. Den elektro-niska ”bojan” kedjar fast oss även när viinte är på kontoret rent fysiskt.

ANNARS ÄR KONTORET med dagens språk-bruk i första hand en mötesplats. Alla nyaIT-prylar till trots så vill vi människorträffas. Vi vill umgås, stimuleras, motive-ras och provoceras på plats öga mot öga. I alla fall ibland...

Förändringar av kontoret som fenomen

har under 1980- och 90-talen mest kunnatbeskådas från utsidan. Det är kontors-husens exteriörer som förändras. Inuti ärdet enligt all vetenskaplig expertis intemycket som hänt förutom att ett par treolika idéer med jämna mellanrum avlöservarandra. En platt organisation och samar-bete är en helgjuten tradition i vårt avlångaland. Något som naturligtvis avspeglas ihur kontoret ser ut och fungerar.

NU SKA VI GÖRA ETT KORT men mycket bely-sande nedslag i historien för att visa hurett enda men högst vitalt kontorsarbetsred-skap kan påverka både hur man arbetaroch den miljö och rumsliga inredning kon-torsarbetet bedrivs i. När skrivmaskinenkom standardiserades skrivpappret. Ochdärmed hela möbelindustrin som fickanpassa sin produktion till plats för skriv-

maskiner, kopiepapper, blankettfack, för-varingsskåp, förvaringslådor etc. Motsva-rande fenomen uppstod generellt sett närskrivmaskiner, teleprintrar, telexmaskineroch gigantiska fotostatmaskiner så små-ningom ersattes av datoriserade varianter.Först stora datorer i egna hallar sedan såkallade minidatorer och slutligen så mikro-datorn som blev persondator. Först barastationär sedan portabel.

Kontoret idag har utvecklats till enmötesplats där man pluggar in sin bärbarapc, drar fram en hurts innehållande detallra nödvändigaste och svarar i en mobil-telefon som fungerar i det fasta nätet närman befinner sig på kontoret och i mobil-nätet när man är på språng. Se där ett ut-snitt ur kontorets historia på bara litedrygt fyrahundra ord.

•••

Kontoret blev en arbetsplats att räkna med först i början av 1900-talet. Innan dess hade manknappast utformat speciella lokaler avsedda för kontorister. Ursprunget till de så kallade träl-haven – stora rum där många arbetade med olika saker – daterar sig till den här tiden. TEXT:OWE BJARNEBY

Det moderna kontoret – en mötesplats

Mitt i City ligger stadsdelen Kings Cross. Och mitt i Kings Cross ligger Kungshuset,med 10.000 kvm kontor fördelat på 6 plansom bäst håller på att byggas om ochtotalrenoveras.

Då blir det ett av Stockholms absolutmodernaste kontorshus, med 6 våningarfyllda med senaste tekniken och flexiblamöjligheter.

Alla möjligheter i CityRing 08 790 5630 eller besök www.kungshuset.nu

66 ppllaann1100000000 kkvvmmFFlleexxiibbeellttMMooddeerrnnttCCeennttrraalltt

Kungshuset!

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS8

Bra design på kontoret Miljön vi vistas i påverkar oss mer än vi tror. Vi mår bättre omden fysiska miljön stimulerar känslor och upplevelser. Designpåverkar hur vi mår menar arkitekten och forskaren AlanDilani, som är knuten till Internationella Akademin för Designoch Hälsa (The International Academy for Design and Health)grundat år 2000 vid Karolinska Institutet som ett nätverk ochen mötesplats för läkare, ekonomer, arkitekter och administra-törer vid 25 universitet över hela världen. TEXT:OWE BJARNEBY

Alessi. Extra ordinary Design.

"Geo”.Kaffebryggaremed ny bryggteknik.Alessandro Mendini, 2005.

vit/svart kr. 1.200:-Handmålad: Proust 1.800:-

Välkommen in för att provsmaka!

FullsortimentsbutikHumlegårdsgatan 20, 114 46 STOCKHOLM

Tel. 08-6673550 fax. 08-6608166 e-mail: showroom@alessi.se

Alan Dilani har forskat om sambandetmellan arkitektur och hälsa.

Hur vi mår beror till största delen påvår livsstil, våra känslor och upplevelser,inklusive de fysiska miljöer vi lever ocharbetar i.

Alan Dilani menar att exempelvis kontorsmiljön tillsammans med organisa-tion och ledarskap står för de förut-sättningar – eller hinder – som får männi-skor att må bra och utvecklas. I en godmiljö stärks självkänslan. Trivs man stimuleras immunförsvaret och blodtrycketsjunker. Förmåga att hantera stress ökaroch vi blir mer kreativa. Där miljön intestimulerar oss eller ger trygghet uppstår

istället stress och på sikt sjukdom. Sterilamiljöer med raka linjer, ändlösa korridoreroch symetriska fasader är förödande förhälsa och välbefinnande.

LUGN OCH RO

På ett kontor är det bland annat viktigt attskapa platser för lugn och avskildhet likaväl som samlingsplatser. Även i storabyggnader kan man på så sätt skapa ensmåskalighet som ökar känslan av sam-manhang och överblick.

FRISKFAKTOR

Tilltalande och trivsamma miljöer är enunderskattad framgångs- och friskfaktor.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9

God arkitektur och design är inte lyx utanen långsiktig investering. En investeringsom knappast är svårmotiverad och dess-utom snart intjänad om den bidrar tillstörre arbetslust och lägre sjukfrånvaro.

Vi lever i ett service- och tjänstesam-hälle. Ett höghastighetssamhälle, enligtDilani. Vi vistas många gånger i miljöersom tömmer oss på energi istället för attstimulera oss. Satsar man på stimulerandedesign presterar vi bättre, därför att vitrivs. God arkitektur och genomtänktdesign skapar hälsa och livslust.

FLEXKONTORET FÅR UNDERKÄNT

Kunskapen om hur vi påverkas av designkan översättas till alla arbetsmiljöer.Något Alan Dilani inte har mycket till

övers för är det han kallar ”den senastetidens påfund”, det vill säga att inte ha enegen arbetsplats utan bara ansluta sin bär-bara dator där det för tillfället råkar finnasen plats ledig. Det anser han vara helt för-kastligt. Alla behöver en plats där man kankänna sig lugn och trygg, även på jobbet.

DELA UPP DYGNET

Om människan ska må bra, känna sig har-monisk och ha balans i tillvaron bör dyg-net delas upp i tre åtta-timmarsperioder.Det goda livet kan uttryckas ungefär såhär:

"Det aktiva livet" är att arbeta och göranågot som någon annan har behov av, attkunna skapa, ge ifrån sig, produceranågot, att betyda något i ett större sam-manhang.

"Det kontemplativa livet" handlar om attväxa, umgås, få närhet, värme, trygghetoch att tillfredställa personliga behov.

"Det återställande livet" tillfredställer vårtbehov av vila, sömn, reparation och åter-hämtning.

•••

är en friskfaktorBRA DESIGN KAN VARA:

SanDiego Children´s Hospital. Här har ljuset använtssom en integrerad del av designen. Ljuset på barnklini-ken lugnar, avdramatiserar och stimulerar barnen.Spots i taket liknar stjärnhimmelen och globerna kandimmade likna månar om natten.

Arkitekter: NBBJ Architects.

• att ta tillvara dagsljuset på ett bra sätt

• mjuk och genomtänkt belysning

• ljus och mild färgsättning

• organiska former istället för räta linjer

• gröna växter och kontakt med naturensom skapar harmoni

• att ha vatten somrogivande inslag ikontorsmiljön

• verkamhet i småenheter som ger överblick ochskapar trygghet

• att ha naturligasamlingsplatserpå kontoret

• att stimuleramedarbetarna med konst, vackra texti-lier och musik

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS10

CHECKLISTAN

Hur ser det ut på Ert kontor?

Vi har inredningen till Ert kontor !Höj & sänkbara skrivbord, stolar,

konferensmöbler, soffor, fåtöljer m.m.

www.crierum.se - 08-647 2211

Kontakta oss för ett gratisinredningsförslag.

Aviso P3N System ABUtställning: Valhallavägen 137

Tel.08-545 689 80 info@p3n.se

Skyltar för kontor & offentlig miljö

www.p3n.se

Modern Design

Ett flertal olika skyltserier förinom/utomhus skyltning.

Egen tillverkning

Se vårt övriga breda sortimentpå vår hemsida.

En ergonom försöker se hur saker hänger ihop för att skapa en helhetssyn på arbetet.Målet är att skapa arbetsuppgifter som människor kan jobba med länge utan att få kräm-por. Förutom en bra fysisk arbetsmiljö kan det handla om varierade arbetsuppgifter,inflytande, trivsel och arbetsglädje.

Här kommer nu en generell checklista om enkla saker som kan ha stor betydelse förhur man mår bra och kanske till och med bättre på kontoret.

BELYSNING

Dagsljus bör komma in från sidan. Belys-ningen får inte ge upphov till bländningeller reflexer. Indirekt belysning och avbländ-ning av armaturer ger bra syn ergonomi.

SYNEN

Ju mer du arbetar vid bildskärmen ju vikti-gare är synergonomin. Låt en ögonspecia-list undersöka dina ögon regelbundet.

STOLEN

En stol måste vara lätt justerbar så att sitt-ställningen kan varieras. Armstöden skavara breda, korta och justerbara i höjdsamt gå att ta bort. Kolla att stolens höjdmedger korrekt arm- och handställning.Se också till att stolen ger stöd åt kors-ryggen. Fötterna bör vila plant mot golveteller ännu bättre på ett fotstöd.

BILDSKÄRMEN

Använd inte för små tecken. Placera skär-men så att blicken träffar skärmytans mittvinkelrätt och ca 20° under ögonhöjd ochpå cirka 70 cm avstånd. Du undvikerreflexer genom att anpassa belysning ellergenom att anpassa skärmens placering iförhållande till dina ljuskällor.

SKRIVBORDET

Bordet ska ha tillräckligt djup eller varaförsett med en påmonterbar avlastningsytaför att ge armarna stöd. Det är även viktigtmed ett bra synavstånd till skärmen. Dumåste kunna variera din sittställning ochhelst också bordshöjden för både sittandeoch stående arbete.

TANGENTBORDET

Ska vara så lågt som möjligt. Du böranvända ett handlovsstöd för att avlastaunderarmar, axlar och nacke. När du skri-ver ska du hålla händerna så att handledenfår en lätt vinkel nedåt. Underarmen ska hastöd mot bordet, armstöden på stolen ellerpå ett underarmsstöd. Använd så lite kraftsom möjligt för att trycka ned tangenterna.Det räcker med att nudda dem lätt.

MUSEN

Den ska vara placerad så nära tangentbor-det som möjligt för att undvika rörelsermed utsträckt arm. Handleden ska intevara vinklad uppåt eller vriden inåt ellerutåt. Om du använder en musmatta medstöd för handloven kan du undvika värkoch skador.

KONCEPTHÅLLARE

Bör vara placerad så att du inte behövergöra obekväma huvud- och ögonrörelser.Hållaren bidrar också till att din totalakroppsplacering blir optimal ergonomisktsett.

VARIATION

Ett nyckelord inom all ergonomi. Sitt aldrigför länge i samma ställning. Växla gärnamellan sittande och stående. Ta mångamikropauser och gör exempelvis vanligasidböjningar och rulla med axlarna. Viladina händer och axlar mot handlovstödetdå och då under arbetets gång. Du kan tilloch med pröva att jobba med musen med"fel" hand.

Egentligen är ergonomi helasamspelet mellan människanoch den fysiska, psykiska ochsociala arbetsmiljön. Ergonomiomfattar alltså både tekniskaoch organisatoriska faktorersom påverkar arbetetsutformning. Men här hos ossi Norden är ergonomi lik-tydigt med inställning av bordoch stolar. I USA till exempelär de flesta ergonomer psykologer.TEXT:OWE BJARNEBY

Kontorsergonomi – en checklista

Målet för en ergonomär att skapa arbets-uppgifter som människor kan jobba med länge utan att få krämpor.

Det var enklare förr när all informationvar pappersbaserad. Därmed kunde denskyfflas in i pärmar, som kunde ställasundan i arkiv, förråd etc. När arkivet blevför trångt fick det rensas. Riktigt viktigahandlingar hamnade i kassaskåp eller påbanken för säkert förvar.

SKILJ PÅ LAGRA OCH ARKIVERA!

Vi måste fortfarande rensa i informa-tionen. Men nu finns den på hårddiskar, i databaser och servrar. Rätt lagrad infor-mation är ett försäkringsskydd. I prakti-ken och juridiken skiljer man på attlagra/spara information och att arkiveraden. Arkivering innebär ett steg till. Manmåste kunna visa att informationen därinte går att förändra.

Det finns många olika lagringsmetoderoch lagringsmedia. För mindre företag ärförutom hårddiskar cd-/dvd-skivor vanli-gast i dag. Lagringstiden för cd/dvd är minsttio år. Hårddiskar innehåller mekaniskakomponenter och är därmed känsliga.Mekaniska detaljer går förr eller senare sön-der.

HÅRDDISKEN PÅ WEBBEN

Numera finns det även internetbaseradehårddisklösningar som alternativ för attkomma bort från hårdvarubaserade lös-ningar. Den här typen av virtuella lösning-ar bjuder på mer utrymme än traditionellahårddiskar. Innehållet i företagets datorerkan också säkerhetskopieras helt automa-tiskt. Andra ännu mera avancerat virtuali-serade lösningar finns än så länge bara istörre datalagringssystem. Företaget kanockså utkontraktera IT-driften helt. Enextern aktör tar hand om serverdrift, data-lagring och all teknisk hantering.

Ett vanligt problem är dokument somlagras i olika versioner och kopior. Medbra koll på vad som lagras och var det lag-ras kan man optimera och frigöra kapaci-tet genom att se till att ha rätt dokument-version. Inte sällan upptäcker man vidanalyser av ett företags nätverk att nästanhälften av informationen består av kopior.Sorterar man bort dessa avlastas nät-verket. Man sparar utrymme och pengar.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 11

Ordning och reda är A och Onär det gäller verksamhets-och affärskritisk information.Ju mer information vianvänder, desto viktigare blirdet att veta var vi ska ha den;hur den ska hanteras, vadsom ska lagras och göras till-gänglig för vem. De rent tek-niska tipsen och detaljeradelösningarna lämnar vi somvanligt till experterna: system-arkitekterna och konsultföre-tagen inom datalagring ochsäkerhet. Här redogör vi baraför det mest elementära tänket.TEXT:OWE BJARNEBY

Håll koll på informationen!

TRE GRUNDLÄGGANDE FÖRHÅLLNINGSREGLER:

PÅ DET HÄR KONTORET FÅR MAN SKÄLLA!

• Skaffa brandvägg och virusskydd somuppdateras kontinuerligt!

• Gör regelbundna säkerhetskopieringar!

• Använd lösenord!

Hundkontoret ligger inte så långt frånhuvudkontoret. För hundkontoret är endel av djurförsäkringsbolaget Agria ochderas friskvårdssatsning. Att husdjur avolika slag har en positiv inverkan påmänniskors hälsa har många under-sökningar visat. Hundägare får utmärktatillfällen till motion och hundar är dess-utom utmärkta terapeuter. Många avstårdock från att skaffa hund om den långaarbetsdagar blir lämnad ensam hemma.

Ibland kan vovven ligga bredvid husseeller matte vid skrivbordet, men oftast ärde i hundbåsen. En del hundar delar bås,när de trivs ihop eller har samma ägare.Hundkontoret ligger på Storängsvägen iStockholm, inte så långt från Agriashuvudkontor på Tegeluddsvägen.

källa: SvD

En grundläggande förhållningsregel är att använda lösenord!

Närhet och lyhördhet skapar förtroende

Citatet ovan kommer från Per Tängerstad,VD på LINCO. En lokalt förankradfastighetsägare och förvaltare. I Lincosfall handlar det om en stark koncentra-tion till området på och omkring Solna

strand samt Norrtull. Totalt drygt 150 000 m2 kommer-siella lokaler som är lätta att hitta och komma till, medhög igenkänningsfaktor och stor synlighet.

– Som hyresvärd måste vi både ha stora öron och semycket bra. Gärna runt hörnet, säger Per Tängerstad. Viska uppfatta våra hyresgästers krav och önskemål tidigt.Vi ska se vad som behövs göras nu och samtidigt tänkaframåt. Dvs vara lyhörda för kommande krav och tren-der. Det är det som skapar förtroende hos och verkligtvärde för våra kunder/hyresgäster.

Det kan handla om allt från generösa gästparkeringartill rätt inomhusklimat och askfat vid entrén. Askfat som inte är överfulla. Det är viktigare att ställa frågoroch lyssna på svaren, än att tro att man har hittat ett

evigt svar, tycker Per. Att ha både viljan och förmågan tillförändring.

– I och med att vi på Linco finns mitt i området och ärnära hyresgästerna ger en betydligt aktivare roll än om vidrev förvaltning på entreprenad. Många hyresgäster trött-nar på förvaltare man knappt kan stava till och där ingenvet vem som äger huset heller, hävdar Per Tängerstad.

Högklassig restaurangPer ger två konkreta exempel. Företag som hyrde

lokaler i Solna strand hade ingen möjlighet att bjudasina kunder på en trevlig representativ lunch i närområ-det trots att det finns många lunchrestauranger. Detfanns behov av en bra restaurang med höga ambitioneroch kvalitet både gällande meny och trivsel. Linco bygg-de om en lokal i gatuplan och såg till att en ny restau-rang av god klass etablerade sig. Restaurangen kom-pletteras nu med en konferensdel. Restaurangen ärständigt fullsatt på luncherna. Resultatet blev ett i dub-bel bemärkelse mycket gott resultat.

Europas största klätterväggEtt önskemål från anställda i området har varit att få

tillgång till ett gym. Linco bygger nu ett nytt gym i etttidigare höglager. Förutom ett mycket välutrustat gymav högsta klass med många träningspass inrymmer detsnart också Europas största klättervägg med en fri höjdpå 25 meter. Invigningen sker i januari nästa år. Anlägg-ningen kommer att bli Sveriges nationalarena för klätt-ring. Detta har rönt stor uppskattning bland befintligahyresgäster.

Kärnverksamheten är verksamhetslokaler och hyres-gästernas framgång är Linco:s framgång.

”En bra hyresvärd borde börja dagen med frågan: varför skulle jag vilja

ha min verksamhet i just de här lokalerna? Vad är det som är attraktivt här

och som i sin tur ger mina hyresgäster en positiv profil hos deras kunder?”

Vill även du hyra hos en aktiv värd kan du kontakta oss via mail info@linco.se,

tel 08 445 10 50 eller besöka vår webbplats www.linco.se!

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS12

Det behövs naturligtvis berg avflyttkartonger. Men det behövsframförallt individuellt anpassa-de strategier, smarta taktiska lös-ningar och en professionell flytt-general. Ett proffs som hållerordning på allt och alla. Alltdetta kan de nya arbetsplats- ochförändringskonsulterna bidramed i såväl teori som praktik.Man behöver förresten inte allsflytta till något nytt ställe. Deträcker med att flytta om i redanbefintliga lokaler. Eller bytaarbetsplats, rum, våning medekonomiavdelningen och liknan-de. Oavsett vart och hur så krävsdet både stor tankemöda ochmycket transpiration för att hittarätt lösning. Dessutom ska juhelst inte kontinuiteten i detordinarie arbetet påverkas underdenna flytt vare sig den skerinternt eller går till Norrköpingfrån Göteborg.

I DETTA LÄGET BLIR hyresvärdensoch fastighetsägarens nya mot-part och den flyttande partens

nya partner guld värd för samtli-ga inblandade. Hyresvärdar ochfastighetsförvaltare vet att speci-alisten vet vad det nya kontoretska ha för fördelar jämfört mednuvarande. Om det ska varastörre, mindre eller ha kontor-slandskap, cellkontor eller enblandning. Om det ska gå att nåArlanda på tjugo minuter ellerom det optimala kontorshusetska vara beläget i citykärnaneller nära naturen. Både och bru-kar ge svårartade problem ochdjupa veck i pannan på berördaparter. Men annars går det mestaatt ordna med kunskaper, kom-petens och god vilja.

VAD SKA MAN DÅ TÄNKA på somflytt- och förändringsbenägenkontorsinnehavare?

Kanske tänka efter före – ochbestämma sig för att anlita pro-fessionell kompetens för att rattahela sitt flytt- och föränd-ringsprojekt. Att inse att maninte är flytt- och förändrings-branschens motsvarighet till

Martin Timell. Det är nämligenett tämligen komplext företag attflytta ett sådant. Det kostarmycket tid och pengar. Med enextern rådgivare och doer fårman en samordning och en pla-nering som utgår från det som ärbäst för kontoret, verksamhetenoch människorna på både kortoch lång sikt.

Det finns med andra ord enmängd fördelar med att outsourcahela det praktiska med att flyttakontoret eller röra om i grytan påden befintliga adressen. Bara ettexempel: oftast köper man kon-torets möbler och annan utrust-ning från en rad olika leverantö-rer. Men som kund vill man helstha leverans vid ett enda tillfälle.Och slippa samordna dettainklusive anpassnings- ochmonteringsjobb och hela midi-vitten. Slippa avsätta dyrbar tidför det och istället ägna sig åtkunderna.

MED INHYRD professionell pro-jektledning får företaget förutom

avlastning en säkerställd budget,tidplaner som håller och mål-sättningar som blir uppfyllda.Det är ju det man betalar för,eller hur?

Om man sedan kopplar inkonsulten redan från scratch såfår man allt definierat från A till Ö,det vill säga när och vart manvill flytta, förväntat lokalbehovunder kontraktstiden. Till dettakopplas budget och tidplan. Medutgångspunkt i projektbeskriv-ningen och/eller flyttplanenupprättar konsult och flyttaretillsammans en detaljerad sök-profil för att snabbt hitta rättlokal. Alla krav och önskemållistas. Från färgsättning, kom-fortkyla och bättre belysning tillhur långt det är till närmasterestaurang med mera.

KONSULTEN BEDÖMER hyresvär-dens kontraktsförslag och jämföralternativen. Konsulten hyres-förhandlar, säger upp avtal påden gamla lokalen och/eller skri-

ver avtal för andrahandsuthyr-ning. Konsulten kanske rent avhar en hyresgäst till den nuva-rande lokalen i rockärmen. Frågamig inte hur det går till, menkonstigare saker har inträffat...

Efter kontraktsskrivning görsen detaljerad tidplan, som styrnär och i vilken ordning allt skagenomföras. Sedan är det baraatt kavla upp skjortärmarna ochpeka med hela handen. Eller låtakonsulten göra det också!

DEN OVANE KONTORSFLYTTARENS HÖGST OFULLSTÄNDIGA CHECKLISTA:

Med en extern rådgivare och doer får man en samordning och en planering som utgår från det som är bäst för kontoret, verksamheten och människorna.

Nu kommer kontorskonsulterna, flyttkonsulterna, lokal- och arbetsplats-rådgivarna – kärt barn har ju många namn – på bred front. Ett internatio-nellt fixarfenomen som letat sig in i den svenska kontorskulturen. Kort ochkoncist uttryckt: när ett kontor med x antal medarbetare samt ett betydligtstörre antal pinaler, möbler, datorer, armaturer, mattor etc ska flyttas frånen plats till en annan behövs det mer än ”bara” flytthjälp i form av storastarka karlar (det är inte ofta man ser flyttgubbar i kvinnlig skepnad - jaghar inte sett någon...). TEXT:OWE BJARNEBY

• Kolla i god tid när det befintliga hyreskontraktet måstesägas upp!

• Budgetera i god tid och ta reda på vad som ska/kan definieras som flyttkostnad!

• Hur ser hyresnivåerna ut jämfört med den vi har idag?

• Hur stora ytor behöver vi jämfört med det vi har idag?

• Vart vill vi flytta och varför?

• Ska vi ha ett kontorslandskap eller egna rum?

• Glöm inte kommunikationsaspekten! T-bana, P-platser etc.

• När ska man börja planera flytten rent konkret? Vilka tids-ramar ska man ha?

• Hur lång tid tar det och vilka ska engagera sig och i hurhög grad?

BRASKLAPP. Av ovanstående torde man utan större svårighetkunna utläsa att den research och faktainput som trots allt liggerbakom listan inte ger hela bilden av en verklig flyttprocess. Ettlika gott som riskfritt råd är därför: vänd er med förtroende tillen professionell flytt-, fastighets- eller hyresgästkonsult när ettlokalbyte står för dörren. Annars kan det bli svårt att öppna...

Lokalfrågor – Låt konsulten göra jobbet!

Det finns en mängd fördelar med att outsourcahela det praktiska med kontorsflytten.

StörstasortimentetBästaprisernaSnabbasteleveranserna

Bläckpatroner ochtonerkassetter

www.cheapink.com

Svårt att hitta rätt lokal?Några förslag på hur du lyckas:

Fem steg som hjälper dig att hitta rätt lokal1. En av våra specialister upprättar en

kravspecifikation tillsammans med dig

2. Vi kartlägger marknaden utifrån era behov

3. Presentation av ett urval av lokaler

4. Visningar av lokaler

5. Utvärdering

Välkommen att kontakta oss!

Att hitta rätt lokal är en kompliceradoch tidskrävande process, specielltom man är specialiserad på en annanverksamhet. Fel beslut får negativakonsekvenser, rätt lokal både stödjeroch stärker kärnverksamheten.

Vi har lång erfarenhet att genom-föra sökprocesser där vi fungerar somer coach och avlastar Er organisation.Genom oss får du enkelt tillgång tillStockholms utbud av lediga lokaler.

ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING OM MODERNA KONTOR ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS14

Det måste betyda att vi också drickermycket kaffe på jobbet. Nu finns det ingakonsumtionsvaneundersökningar (puh!långt ord..) som kan vidimera exakt hurmycket kaffe vi häller i oss på kontoret.Man kan ändå konstatera att andelen

kaffe som säljs i storhushållsförpackningarär uppe i drygt 20%. Förmodligen är”utanför hemmet-konsumtionen" av kaffestörre, eftersom många (mindre) arbets-platser köper sitt kaffe i vanliga konsument-förpackningar. Enligt Svensk Kaffeinfor-mation så torde den andel kaffe som intekonsumeras hemma hamna omkring 35%.

Vän av ordning tycker nu med all rättatt alla dricker ju inte kaffe heller. Någradricker te. Och räknat i koppar världenöver så är tekonsumtionen dubbelt så storsom kaffekonsumtionen: 1 250 000 miljo-ner tekoppar, som dessutom är större änkaffekopparna vilkas antal belöper sig till688 500 miljoner. Omräknat i liter blirdetta 103 233 miljoner liter kaffe jämförtmed hela 312 500 miljoner liter te.

FÖR EN TID SEDAN spreds den synnerligenalarmerande uppgiften om att ett eventuelltslopande av förmögenhetsskatten skullefinansieras med en ny skatt. Inget nytt i ochför sig, men skatteuttaget ifråga skulledrabba kaffedrickarna i allmänhet ochautomatkaffekonsumenterna i synnerhet.

Förslaget innebar att varje kopp automat-genererat kaffe skulle beläggas med en skatt på15 öre. Nu ska man i sammanhanget kanske ta

publiceringsdatum för denna nyhet i beaktande: Dagens Industri 2004-04-01. Men ingenting äromöjligt...

OM VI TROTS te- och juicedrickarnas sed-vanliga protester ändå håller oss kvar vidkaffet, så finns det ju en mängd olika sättatt få i sig denna dryck: espresso, lattemed flera kombinationer. Men trots denitalienska kaffeboomen och trots denökande försäljningen av espressomaskinerså utgör espressokaffet fortfarande enmycket liten del av svenskarnas kaffekon-sumtion. Men den stiger stadigt. Enligtorganisationen Svensk Kaffeinformationvar andelen espressokaffe förra året 1,5procent av den svenska kaffekonsumtio-nen. Drygt fem år bakåt i tiden låg denbara på närmast försumbara 0,25 procent.

VUXENVÄLLING är det nedsättande namnetnya svenska folkdrycken Caffelatte begå-vats med. I synnerhet när denna smakarmer kokt mjölk än kaffe. Kortformen latte,som egentligen betyder just mjölk ochinget annat, är enligt Svenska Språk-nämnden tänkbar i ledigt skriftspråk. Caf-felatte serveras med fördel i härför avsed-da caffelatteglas.

AVSLUTNINGSVIS måste vi naturligtviskomplettera kaffepausen, kafferasten medde senaste vetenskapliga rönen om kaffeoch koffein. Professor Åke Bruce har gåttigenom forskning på området och påpekaratt de risker man tidigare hänfört till kaf-fedrickande snarare beror på att mångagärna tar eller kanske tog en cigarett tillkaffet. Fortfarande gäller dock att kaf-fedrickande och koffein i alla dess formerinte är bra för gravida. Koffeinet kan ökarisken för missfall och leda till att barnetsfödelsevikt blir lägre. Vidare har det fram-kommit i nyare forskning att kaffe kanförebygga diabetes.

Automatkaffe, vuxenvälling eller te – Vad väljer du?Kaffe är idag en av världensviktigaste handelsvaror. Såviktig att den har stor bety-delse för världsekonomin. De flesta kaffeproducerandeländerna är dessutom U-länderoch detta gör dem mycketberoende av sin kaffeproduk-tion. I Sverige och inte minsti Finland dricker vi mycketkaffe. Ungefär 9 kg per åroch invånare i Sverige. Enkonsumtionsnivå som legattämligen konstant där i drygt ett decennium.TEXT:OWE BJARNEBY

Kontoret är en investering

Ett hundratal ledande befattningshavare iNorden har besvarat enkätfrågor och ett fem-tiotal experter djupintervjuades. Utöver dettahar man också sammanställt de senaste forsk-ningsrönen samt analyserat hur sociologiska,samhälls- och organisatoriska faktorer intera-gerar på kontorsmarknaden.

För bara femtio år sedan utgjorde kontors-anställdas arbetsplatser enbart en tredjedel avdet totala antalet. Övriga två tredjedelar stodandra arbetsplatser, mestadels industrin, för.

– Nu så är vi som jobbar med någon formav kontorsarbete mer än 75% av alla yrkes-

verksamma och industrisamhället är underavveckling, hävdar Johan Hamrelius på NCC.

Detta påstående gör han i egenskap avUthyrningschef på NCC Property Develop-ment. Och Johan fortsätter:

– Trots alla de tekniska möjligheter somgör oss mer eller mindre obundna till en speciell arbetsplats, så spelar kontoret en heltöverlägsen funktion som mötesplats. ”Peopleneed people” helt enkelt.

En rätt utformad kontorsmiljö skapar möj-ligheter till förändring. Som i sin tur skaparhandlingskraft och engagemang. Ett bra

exempel på en god spiral är när man på kon-toret inspirerar och motiverar varandra.

– Ett kontor som upplevs som attraktivtblir därmed både ett konkurrensmedel och enavgörande faktor såväl för att behålla ochengagera sina medarbetare som för att rekry-tera ny personal, säger Johan Hamrelius.

Kontoret ska ses som en investering – i nutidoch framtid. Att satsa på ett kontor som påver-kar medarbetarna positivt är en investering ochsom sådan avgörande för hur företag och med-arbetare utvecklas. Något som till syvende ogsidst spelar en stor roll för resultat och tillväxt.

– Vi på NCC tror att kampen om de bästamedarbetarna vinns dels med hjälp av attrak-tiva arbetsplatser; dels med nya arbetssätt.Framtiden handlar om ”hjärnornas kamp” ochkontoret är slagfältet, om uttrycket tillåts.Att förstå detta slagfält är nyckeln till fram-gång, avslutar Johan Hamrelius.

Stor uppmärksamhet väckte NCC i somras med trendrapporten”The Future Office”. Såväl media som fastighetsbranschen medkunder tog till sig innehållet i det som NCC själva hellre kallaren inspirationskälla och ett diskussionsunderlag om morgon-dagens arbetsplats.

NCC Property Development är ett affärsområde inom NCC – ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsföretag. Kärnverksam-heten är fastighetsutveckling från projektidé till slutlig försäljning. NCC Property Development har ett 80-tal anställda och en fastig-hetsportfölj med ett bokfört värde på ca 2,0 Mdr SEK. Fastigheterna finns i Sverige, Danmark, Norge och Finland. 2004 omsattekoncernen NCC med totalt 22 000 anställda 45 Mdr SEK.

I Sverige dricker vi ungefär 9 kg kaffe per år och invånare.

Det mest avancerade skyddet mot

virus, maskar, trojaner, spyware,

adware, phishing och andra hot.

Record holder of

the VB 100% Award

for flawless virus

protection.

SpywareAnti-Virus

Level 2

Trojan

www.eurosecure.com

Sinnesro

Essential Security against

Evolving Threats™

Tel. 08-661 65 50

E s e t N O D 3 2 g e r d i g d e t m e s ta v a n c e r a d e s k y d d e t m o t v i r u s ,m a s k a r , t r o j a n e r , s p y w a r e ,a d w a r e , p h i s i n g o c h a n d r a h o t .E s e t N O D 3 2 A n t i v i r u s S y s t e mh a r i e t t f l e r t a l t e s t e r b e v i s a ta t t d e t h a r b ä s t d e t e k t e r i n g ,b ä s t p r e s t a n d a , o c h ä r m i n s tr e s u r s k r ä v a n d a , i k o m b i n a t i o nm e d a t t d e t ä r e n k l a r e a t tadministrera än andra produkter.

Testa - helt utan kostnad -

Eset NOD32 Enterprise Edition

i 80 dagar.

Ring oss för mer information.

Exclusive distributor of Eset NOD32 in Scandinavia

Kl. 20:23. Kvar på kontoret.

Och, hmmm...D-7 till efterrätt.

Då ska vi se...Förrätt A-15. Huvudrätt F-5.

Microsoft®

Office har utvecklats. Har du? Senaste versionen av Microsoft Offi ce ger

dig större rörelsefrihet i jobbet. Skaffa en Windows Mobile-enhet så kan du när som

helst och var som helst läsa e-post och ha tillgång till samma information på fi ckan

som du har på kontoret. Lär dig mer om hur du kan utveckla ditt sätt att jobba med

hjälp av Microsoft Offi ce på microsoft.se/offi ce

Hög tid att uppgradera!

Vi kör fortfarande på Offi ce 97.

© 2005 Microsoft Corporation. Med ensamrätt. Microsoft, Office logotypen och ”Your potential. Our passion.” är antingen registrerade varumärken eller varumärken som ägs av Microsoft i USA och/eller i andra länder.

Den där KAN INTE GÅ FÖRRÄN MAILET KOMMIT tiden är förbi.