katalog du 2012 - vxa.se · rpp. 113, 2006 viking danmark / local advisors ku-life / dk cattle...

Välkommen till

Djurhälso- & Utfodrings konferensenUppsala 21-22 augusti 2012

Program och presentationer

FOTO

: LIS

BET

H K

AR

LSSO

N

LaktationenBetydelsefull för kon och lönsamheten

Djurhälso- & Utfodringskonferensen 20122

Moderator: Charlie Söderberg, Balansekonomi

9.30 – 10.00 KAFFE

10.00 – 10.30 Välkommen

10.30 – 11.10 »ReproManagement – sund fornuft«, a user friendly and eff ective tool for troubleshooting reproduction in dairy herds (föredraget hålls på engelska) Marie-Louise Ancker, Dansk Kvæg

11.10 – 11.50 Stor potential för bättre fruktsamhet på Svenska mjölkgårdar! Emma Löf, Svensk Mjölk

11.50 – 12.50 LUNCH

12.50 – 13.20 Smittskydd – har vi råd att låta bli? Anna Ohlson, Svensk Mjölk

13.20 – 13.40 Samma celltal – nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk

13.40 – 14.20 »Keeping up good udder health in Automatic Milking« (föredraget hålls på engelska) Mari Hovinen, Helsingfors Universitet

14.20 – 14.50 KAFFE

14.50 – 15.45 Effi cient protein feeding – how to use modern feed evaluation systems (föredraget hålls på engelska) Glen Broderick, US Dairy Forage Research Center, University of Wisconsin – Madison

15.45 – 16.35 Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat Annica Hansson och Margareta Båtelsson, Växa Sverige

16.35 – 17.15 Att nå fram med råd på gård Charlie Söderberg, Balansekonomi

17.15 – 19.30 Mingel

19.30 – Middag och dans

Program dag 1 Tema: Laktationsperioden

Varje år arrangerar Svensk Mjölk Djurhälso- & Utfodringskonferensen (D&U). Konferensen riktar sig till rådgivare och veterinärer. Första D&U-konferensen hölls 1995.

I år handlar D&U om laktations perioden. Dessutom belyses hur råd-givare/veterinärer når ut till mjölkföretagare med kunskap, energi och verktyg till stöd för gårdens djurvälvärd, eff ektivitet och lönsamhet.

Här hittar du fördjupad dokumentation: www.svenskmjolk.se/duSVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN

DJU

RV

ÄL

FÄR

D&

UT

FO

DR

ING

Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 3

FRUKTSAMHETSRÅDGIVNING I PRAKTIKEN

Moderator: Hans Gustafsson, Svensk Mjölk

RÅDGIVNING SOM LEDER TILL FÖRÄND-RING OCH NYTTA PÅ GÅRDEN

Moderator: Kerstin Wikmar, Svensk Mjölk

HUR FIXAR VI EGET KRAFTFODER OCH ÄR DET LÖNSAMT?

Moderator: Christian Swensson, Svensk Mjölk

SimHerd a tool to point out a herd specifi c reproduction strategy

Marie Louise Ancker, Dansk Kvæg

Peter Samuelsson, Nova Torsten Hörndal, LBT, SLU och Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk

How to monitor if the strategy is being followed


Webrapport fruktsamhet – ett uppdaterat verktyg för rådgivaren?

Hans Gustafsson, Svensk Mjölk

DJURHÄLSAN

Moderator: Emma Löf, Svensk Mjölk

FODRET

Moderator: Christian Swensson, Svensk Mjölk

MJÖLKEN

Moderator: Helena Lindmark Månsson, Svensk Mjölk

Jakten efter den hemliga doften

Kia Nordeus, KV, SLU

Förebygg kalvningsförlamning med rätt sintidsfoderstat

Cecilia Kronqvist, HUV, SLU

Utnyttjande av robotdata för avelsvärde-ring av kornas mjölkbarhet

Caroline Carlström, HGEN, SLU

Kryptosporidier – parasit som angår oss alla

Camilla Björkman, KV, SLU

Kan glykogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Hanna Lomander, HMH, SLU

Tillskott av vitaminer – behövs det?

Hanna Lindqvist, HMH, SLU

Mastit – infektionsmönster hos nykalvade kor

Åsa Lundberg, SVA

Närodlat foder fullt ut

Anders H Gustavsson, Svensk Mjölk

Skräddarsydd mjölk för olika mejeri-produkter

Frida Gustavsson, SLU/Lunds Universitet

Bakterier du inte vill ha i tanken

Karin Artursson, SVA

Mjölk på bara vall och spannmål

Rolf Spörndly, HUV, SLU

Är genetik en genväg till bättre mjölk?

Monika Johansson, LMV, SLU

VÄLKOMMEN PÅ SYNKONTROLL – TESTA DITT KOÖGA

Moderator: Anna-Lena Hegrestad, Svensk Mjölk

HUR KAN VI ANVÄNDA OSS AV LEAN OCH STANDARDRUTINER I LADUGÅRDARNA?

Moderator: Annika Engqvist, Svensk Mjölk

RATTA RÄTT I ROBOT – MJÖLKNING, JUVERHÄLSA, HYGIEN

Moderator: Ylva Persson, Svensk Mjölk

Louise Winblad von Walter, Svensk Mjölk Lotta Christvall och Susanna Berg, Svensk Mjölk

Mats Gyllenswärd och Håkan Landin, Svensk Mjölk

11.00 – 11.15 RAST

11.15 – 12.00 SEMINARIER

12.00 – 13.00 LUNCH

13.00 – 14.00 TOLV KVARTAR OM NY MJÖLKFORSKNING

14.00 – 16.00 STUDIEBESÖK PÅ LÖVSTA – NATIONELLT FORSKNINGSCENTRUM FÖR LANTBRUKETS DJUR

Program dag 2

Moderator: Erik Pettersson, Svensk Mjölk

8.30 – 8.50 Kokontrollen. Varför då? Annica Hansson, Växa Sverige

8.50 – 9.10 Ny djurskyddslag föreslagen – hur påverkar den mjölkgården? Jonas Carlsson, Svensk Mjölk

9.10 – 9.30 MjölkRasKorsning för robustare kor? Emma Carlén, Svensk Mjölk

9.30 – 9.45 När, var, hur – antibiotika i praktiken. Hur når vi dit? Ylva Persson, Svensk Mjölk

9.45 – 10.15 KAFFE

10.15 – 11.00 SEMINARIER

4 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012

»ReproManagement – sund fornuft«, a user friendly and eff ective tool for

troubleshooting reproduction in dairy herds

Marie-Louise Ancker, Dansk Kvæg

Sida 1 av 5

ReproManagement – sund fornuft,a user friendly and effective tool for trouble shooting reproduction i dairy herds

Søs Ancker,Specialist advisorKnowledge Centre for Agriculture, Cattle departmentTeam Reproduction & Breeding

Introduction to reproduction in danish dairy herds

Background for developing a tool for trouble shooting

Going through an exampleApplying check lists, fact sheets and an action plan to a herd specific case

Outline

Foto:Poul Bech Sørensen


A definition before moving on!

‘Reproduktionseffektivitet’ (danish) = ‘Pregnancy rate’ =

insemination rate x conception rate

Covers the biological characters of the cowas well as the management-wise abilities of the farmer.

Reproduction in danish dairy herds

Key number, cows in 1.585 danish Holstein herds

25%percentile

75% percentile Difference

Age at 1st calving, months 25,2 27,2 2

Calving to 1st AI, days 69 86 17

Insemination rate, % 33 54 21

Conception rate, % 30 43 13

Pregnancy rate 0,11 0,21 0,1Reference:National Cattle database ’DLBR Nøgletalstjek’

Not only a challenge in danish herds

Greater proportion of cows with unnormal profiles of reproduction hormones

Proportion of cows expressing standing heat has decreased from 80% til 50%

Great variation between animals according to how the signs of heat are expressed

Chance of pregnancy has decreased dramatically

Motivation

When ‘pregnancy rate’ is sufficientFlexibility according to culling strategy AI costs Treatment costs Need to buy replacement heifers Positive effect according to danger of infection from purchased animals

5Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012




Sida 2 av 5

Insemination rate

Con

trib

utio

nm

argi

n pe

r cow

, dkr

.

Motivation

Preg.% 41 Preg.% 35 Preg.% 60

Kilde: Østergaard, S. 2009; Ancker et al., 2008

Background

‘Vidensyntese Reproduktion’ rpp. 113, 2006

Viking Danmark /

Local advisors

KU-Life / DK Cattlefederation

Danish / Swedishresearch

Draw attention to the importance of reproduction

Theme page Reproduction Info for local advisors and farmers

Analyses

Reproduction results Effects of health & nutrition

Revision of management lists

Daily basis Obtained key figures

Projects during 2007 - 2008

On our way in the right direction – BUT!

Fields efforts• Insemination rate• Conception rate

Reproductionstrategy

• Voluntary waiting period• Age at first calving• Calving interval

Herd strategy• Increase no. of cows

by 10 per cent

?

Hit the nail onthe head

2009/’10

20112011

ReproManagement – sund fornuft

A tool which improvespregnancy rate in dairyherds

Provides possible co-operation– AI-technicians– breeding advisors– production / feeding advisors– veterinarians

ReproManagement – sund fornuft contains

1. Strategy

2. Point out fields of efforts

3. Prioritizefields of efforts

4. Aims for fields of efforts

5. Items in programme of

action

6. Follow up on plan &

aims

New reproduction management lists

Check listsFact sheets

Programme for action

Model herd via SimHerd





Sida 3 av 5

Factors affecting reproduction

Reproduction

Breeding

Nutrition

Health

Tecnology

Management

Economy

Chapt. 5 –Items in programmeof action

Check lists – overview

Low insemination rate, cows

C1 One overlook heats of the cowsC2 Cows are not expressing heat

Low conception rate, cows

C3 Conditions for insemination are not accept.C4 Conception fails / cows are not

maintaining pregnancy

Low insemination rate, heifers

C5 One overlook heats of the heifersC6 Heifers are not expressing heat

Low conception rate, heifers

C7 Conditions for insemination are not accept.C8 Conception fails / heifers are not


On our way in the right direction – and getting there!

Fields of efforts• Insemination rate• Conception rate

Reproductionstrategy

• Voluntary waiting period• Age at first calving• Calving interval

Herd strategy• Increase no. of cows

by 10 per cent

Field of effort’Low conception rate of the cows’

1. calvers

2. calvers

Oldercows

Conditions for ins. not acceptable?Conception fails /pregnancy is not maintained?

Low conception rate, cows

C3 Conditions for insemination are not acceptableC4 Conception fails / cows are not


Trouble shooting begins in the barn

Are all employees aware of which criteria must be met, in order to provoke an ins.?

Employees do not agreeDescribe

Post partum anoestrus & Cysts

No. of cases per 100 cows

Loss of body conditionduring 3-4 weeks p.p.?

Proportion of cows witha loss of BSC 1.0 F 8

Trouble shooting begins in the barn





Sida 4 av 5

Fact sheets- become aware of facts and causesFocus on

> Include several heat signs in your evaluation> Perform heat observation at least three times a day, for at least 20 min på time (one should be

between 06 pm. and 06 am.)> Combine visual heat observation with activity measurements

More information? Look at back page

Programme for action for’Low conception rate’

Employees did not agree ofcriteria for insemination!


Medarbejderne ikke enige om kriterier for inseminering!Observing heat signs - Dvd


Programme of action for’Low conception rate’

Programme of action – write concrete items

1) All employees watch the dvd ”Howto spot the bulling cow”, and discusswhich heat signs should be present toprovoken an insemination.

2) Standard opration procedures aredecided for heat observation (a SOP).

ActivityHow to obtain the intermediate aim?

Herd manager reserves time for a commonmeeting, where all employees are able toparticipate. The AI technician should beinvited to join the discussion.

Possibly a SOP-package including materialand advising is ordered.

ResourcesTime and costs

3) Examination of:- fresh cows within 10 days after calving. - animals not showing cyclic activity(heifers > 17 months and cows > 70 daysafter calving).

The management list ’ReproDagsliste’from Dyreregistrering is used to selectanimals which do not show cyclic activity.

Herd manager are responsible that the owner, AI technician, vet, breeding - andfeeding advisor get acces to the SOP.

InformationWhom to inform? / By who?

Herd manager informs the AI technicianwhen it has been done.

Every three months, the vet sends astatus on examination results to the AItechnician , feeding advisor and feeding advisor.





Sida 5 av 5

How to find the material Require that the advisers pull together

Thank you for your attention!


Stor potential för bättre fruktsamhet på Svenska mjölkgårdar!

Emma Löf, Svensk Mjölk

Sida 1 av 6

Stor potential för bättre fruktsamhet på svenska mjölkgårdar

Emma Löf, Agr. dr.

Upplägg

• Fruktsamhet –snabbrepetition• Beskrivning av nyckeltal samt trender• Potential – vad menas? • Hur uppnår man potentialen?

Foto: Jann Lipka

Fruktsamhet hos mjölkkor

Att tänka på!• Drivkraften för mjölkproduktionen

– Ingen kalv ingen mjölk!• Multifaktoriellt påverkad

– Genetik, utfodring, hälsa, miljö, system, skötsel & strategi• Mål och strategin viktigt!

Foto: Linda Engström

Att mäta reproduktion

• Nyckeltal beskriver reproduktionsprocessen på olika sätt – inget nyckeltal säger allt

• Primära, beskrivande nyckeltal, intervallmått inkalvningsålder, KFI, KSI, KI. Starka samband md ekonomi. Så här blev det!

• Sekundära, operativa nyckeltal, Dr%, ins%, FVT. Mäter de bakomliggande processerna till de beskrivande nyckeltalen. Därför blev det så här!

Snabbrepetition fruktsamhets-nyckeltal

FVT –frivillig väntetid

Kalvning

AIKalvning

Ko tillgänglig för AI

AI

KFI

KSI

KI

DU Ins/serieInkalvningsålder%NR56Fruktsamhets-indexDr%

Trend för kalvningsintervallet




Sida 2 av 6

Trend för inkalvningsåldern Inkalvningsålder

• Optimalt 24-25 månader• Vikten styr när kvigan blir könsmogen och börjar visa

brunst och kan semineras• Vikten vid inkalvning påverkar mjölkavkastningen• Kostnader för varje extra månad som djuret är

”improduktivt”

Vad menas med potential?

• Genom att presentera spridningen av ett nyckeltal kan man få betydligt mer information

• Finns möjligheter till att uppnå andra, bättre resultat –spridningen antyder att det går!

• Nyckeltalens spridning bildar en klockkurva som för många nyckeltal har en högersidig svans – t.ex. besättningar eller kor med extremt dåliga värden t.ex. extremt långa kalvningsintervall.

• Spridningen kan presenteras i kvartiler; 25% bästa, median, 25% sämsta

• Spridningarna visar på potentialen – besättningar i den 25% sämsta kvartilen kan röra sig mot mitten – bli bättre. Kan andra kan jag! 4239363330272421

350

300

250

200

150

100

50

0

Inkalvningsmånad

Ant

al b

esät

tnin

gar

25% bästa Median 25% sämsta26,3 27,8 29,8

940 bes 940 bes

Inkalvningsålderns spridning bland 3760 besättningar 2010/2011

Vad innebär lägre inkalvningsålder?

• Uppfödningskostnader dyra!

• Schablonkostnad om 300 kr för varje förlängd månad– Att gå från 29,9 till 26,3 månder

Per kviga: 3,6 x 300 = 1080 kr

21.019.618.216.815.414.012.611.2

500

400

300

200

100

0

KI månad

Ant

al b

esät

tnin

gar


Kalvningsintervallets spridning bland 3760 besättningar 2010/2011




Sida 3 av 6

Vilka är besättningarna med längre än 14,1 i KI?

TYP PROCENTav Bes med KI>14,1

Krav 8,3%ROBOT 12,4%Lösdrift 22,8%Koantal > 81 15%ECM lägre än 8626 kg 38,3%ECM högre än 10150 kg 17,3%

21.019.618.216.815.414.012.611.2

500

400

300

200

100

0

KI månad

Ant

al b

esät

tnin

gar


Jämförelse med de som har KI kortare än 12,8 månader?

TYP PROCENT av Bes medKI>14,1

PROCENTav Bes medKI<12,8

Krav 8,3% 15,7%ROBOT 12,4% 25,8%Lösdrift 22,8% 48,5%Koantal > 81 15% 32,2%ECM lägre än 8626 kg 38,3% 18,5%ECM högre än 10150 kg 17,3% 30,3%

Kalvningsintervallet, KI

• Styrs av längden på FVT, Inseminationsprocenten (andel brunster som blir föremål för insemination) och dräktighetsprocent per insemination.

• KFI, KSI och KI är resultatet av dessa parametrar

• Optimalt KI:– FVT + 1 brunstperiod + dräktighet– 60 + 20 + 280 =360 dagar el. 12 månader– 90 + 20 + 280 =390 dagar el. 13 månader

Vad kan man tjäna på att ha ett kort KI?

• Att gå från 14,1 mån till 12,8 månaders kalvningsintervall– Per ko: 1,3 mån x 490 kr = 637 kr

Vad beror spridningen på?

• Olika strategi och FVT• Många kor som inte cyklar – djup negativ energibalans• Varierande brunstspassningseffektivitet – varje missad

brunst är + 21 dagar• Omlöp – låg dr% per insemination – varje omlöp är +

21 dagar




Sida 4 av 6

Vilken FVT uppger besättningarna?

• 364 besättningar svarade på enkät 2006

• 53 gårdar svarade att de inte har ngn strategi

Svarande besättningar MedelFVT

MedianFVT

25%kortast-25% längst

1st laktation 306 66.5 60 50-80

2nd laktation> 304 59.5 57 50-60

Varför de valt ett visst FVT?

Beräknad FVT i 1419 besättningar (>50 årskor) i semin och kontroll 2008/2009

-25% Median +25% 50 dgr 55 dgr 62 dgr

Vad beror spridningen på?

• Olika längd på inseminationsperioden (KSI – KFI)?– Beror på brunstpassning (inseminationsintervallens längd,

en missad brunst = 42 dagar!)– Om djuren löper om eller ej (Dr%)




Sida 5 av 6

-25% Median +25% 31,4 41,6 55,6

Brunstpassningseffektiviteten före första AI i 1419 besättningar 2008/2009

-25% Median +25% 27% 37% 46%

Samband mellan Dr% per AI och insemineringsperiod hos 3315 besättningar i semin och kontroll 2007/2008

0,00

0,10

0,20

0,30

0,400,50

0,60

0,70

0,80

0,90

1,00

0 20 40 60 80 100 120 140 160

DR%

/AI

Insemineringsperiod, dagar

K=-0.40

Brunstpassningseffektiviteten efter första AI i 1419 besättningar 2008/2009

-25% Median +25% 41% 50% 60%

FVT30 – ett alternativt nyckeltal!

• Anger hur stor andel av korna som är dräktiga 30 dagar efter FVT

• FVT beräknas för varje besättning enligt formeln: tidpunkt efter kalvning då 10% av korna fått sin första AI

• Måttet är såldes oberoende av besättningens valda FVT strategi

• Om kon blir dräktig beror dels på brunstkontrollens effektivitet samt effektiviteten att få kon dräktig vid AI

• Simuleringsstudier har visat att måttet beskrev både reproduktiv fysiologi och reproduktiv management bättre än kalvningsintervallet och fruktsamhetsindexet.




Sida 6 av 6

FVT30

• Chansen för dräktighet vid FVT plus 30 dagar.

FVT –frivillig väntetid

Kalvning

AIKalvning

30 dagar

AI

KFI

KSI

KI

DU

-25% Median +25% 17% 23% 29%

Fördelningen för FVT30 i 1419 bes 2008/2009

Samband mellan KI och FVT30Faktor Chans

Stalltyp Lösdrift vs. uppbundet 30-49% större

Ras SRB vs. SLB 15-32% större

Längd FVT >51 vs. <51 dgr 17-20% större

Brunstpassnings effekt. Hög vs. medel 30-49% större

Reprod sjukdom Sjuk vs. Ej sjuk 19-36% lägre

Annan sjukdom Sjuk vs. Ej sjuk 29-40%lägre

Kvot mj.fett/protein >1.400 vs. <1.138 20% lägre

Celltal >400’ vs. <100’ 13-22%lägre

Slutsats:

• Det finns stor potential för besättningarna att förbättra sin fruktsamhet – kan andra kan jag!

• Brunstkontrollen har stor betydelse – den stora utmaningen är att hitta första brunst efter kalvning

• Fett/proteinkvot kan användas som markör för energibalans. Påverkar om kon blir dräktig eller ej inom 30 dagar.

• God kohälsa gynnar också fruktsamheten – även juverhälsan (celltalen) påverkar

• FVT30 är ett nyckeltal som är oberoende av besättningens FVT och tar hänsyn till både brunstkontrollens effektivitet och Dr% och som är väl korrelerat med KI

Hur uppnår man potentialen?

• Skapa ett mål och lägg upp en strategi• Kvigornas tillväxt god, börja seminera vid 15 m ålder

seminera även under sommaren• Ha korna i god kondition – optimala transitionsrutiner –

använd SOPar• Höj brunstobservations effektiviteten – använd

hjälpmedel och SOPar, > 80% av brunsterna bör upptäckas.

• Insemination vid rätt tidpunkt och på rätt sätt – stöd till djurägarseminörer


- har vi råd att låta bli?

Resultat från forskning kring RS- och coronavirus

Anna OhlsonStefan Alenius, Ulf Emanuelsson och Madeleine Tråvén, SLU

Fotograf: Linda EngströmSvensk Mjölk

Smittskydd Det går inte att förhindra infektion

Det är bra att ha det då och då för att få immunitet

Det är farligt att vara fri

Bovint coronavirus

Foto: Kerstin Berglund, SLU

Diarré

Respiratoriska symptom

Nedgång i mjölkproduktion

Låg mortalitet

Bovint respiratoriskt syncytialt virus

RS- och coronavirus

Spridda över hela världen

Stallsäsong

Smittsamma

Känsliga för avdödning

Oklar immunitet

Fotograf: Linda EngströmSvensk Mjölk

Mjölkprover – analys av antikroppar (ELISA)Förstakalvare, poolade proverTankmjölk

Antikroppsstatus

Smittskydd – har vi råd att låta bli? Anna Ohlson, Svensk Mjölk

Sida 1 av 4


1 år

provtagning

registerdata

79 besättningarNEG=10 negativa för både RS/coronaPOS=69 positiva för RS och/eller corona

Besättningshälsa BesättningshälsaResultat (median) NEG POS Besättningsstorlek 57 43Mjölkavkastning, koår 9013 8964Tankmjölkscelltal 163 218***Subklinisk mastit 1.3 1.7Utslagning 0.26 0.36Kalvdödlighet 0-24 h 0.04 0.05Kalvingsintervall, dagar 390 402Kalving till första AI, dagar 84 91Antal AI per serie 1.7 1.8

stallsäsong år 1 stallsäsong år 2

registerdataregisterdata

provtagning

provtagning

provtagning

provtagningenkät

enkät

65 besättningar

Produktion och celltal

RS-virus

Lägre mjölkproduktion-0,6 liter i snitt per ko och dag, mätt över 7 månader

Högre celltal+12 000 celler/ml i snitt per ko, mätt över 7 månader

Produktion och celltal

2 år

frågor

Riskfaktorer

provtagningenkät

Enkätstudie 259 besättningarSpatialanalys geografisk spridning 80 besättningar

Riskfaktorer

Faktorer associerade med antikroppspositiva gårdar:

Stora besättningar

Södra Sverige

Att inte använda gårdsegna stövlartill besökare

Smittskydd – har vi råd att låta bli?Anna Ohlson, Svensk Mjölk

Sida 2 av 4


BCV - BRSV -BCV + BRSV -BCV - BRSV +BCV + BRSV +

september 2006 april 2009

Infektionsdynamik

80 besättningarantikroppsstatus och smittskyddsråd

Provtagning

Provtagning

Provtagning

Provtagning

Provtagning

Provtagning

0

20

40

60

80

100

1 2 3 4 5 6

pro

cen

tp

osit

iva

HallandGotlandJämtlandVästerbotten

provtagningsomgång

RS-virus, antikroppar förstakalvare

0

20

40

60

80

100

1 2 3 4 5 6

pro

cen

t p

osit

iva

HallandGotlandJämtlandVästerbotten

RS- virus, antikroppar förstakalvare

provtagningsomgång

Antikroppar mot RS-virus, Jämtland 2006 2010

0

20

40

60

80

100

1 2 3 4 5 6 7

pro

cen

t p

osit

iva

BTMPrimiparous pool

provtagningsomgång

Det är bra att ha det då och då för att få immunitet

Det är farligt att vara fri

Besättningar som var antikroppsnegativa mot både RS-och coronavirus hade lägre celltal i tankmjölken och en tendens till bättre hälsoläge jämfört med positivabesättningar

RS-virus var associerat med en lägre mjölkproduktionoch ett högre celltal

Samband mellan att vara fri från RS- och fri fråncoronavirus. Ett bra smittskydd minskar spridningen av andra smittämnen.

Smittskydd – har vi råd att låta bli? Anna Ohlson, Svensk Mjölk

Sida 3 av 4


Det går inte att förhindra infektion

Skyddande faktor att tillhandahålla gårdsegna stövlartill besökare, reflekterar ett bra smittskydd

Starka indikationer på att luftburen och lokal(gnagare etc) smittspridning inte av stor betydelse

Självsanering i besättningar trots närhet till positivabesättningar

Frihet från cikrulerande RS-virus inom ett geografisktområde

Djurvälfärd

Belastning på korna

Kalvarna ska bli mjölkkor

Antibiotikaförbrukning

Känsliga virus. Behöver inte göra något mer än att skärpa smittskyddet - inga kroniker som behöver identifieras.

Poolade mjölkprover av förstakalvare är en bra och billig metod för att övervakning, kan ersättas av tankmjölk när frihet från infektion har etablerats.

RS- och coronavirusinfektioner

Inköp – är som att frakta gödsel

Egna kläder och stövlar som hålls rena och alltid används av besökare

Egen basutrustning som är ren och lättillgänglig

Besökssluss, kan göras väldigt enkel

Vetskapen om infektionsstatus höjer sannolikt intresset för smittskydd hos alla

Våga ställa krav på besökare!

Råd till besättningar

Tack! Fotograf: Linda EngströmSvensk Mjölk

Smittskydd – har vi råd att låta bli?Anna Ohlson, Svensk Mjölk

Sida 4 av 4


Samma celltal – nya bakterier?Håkan Landin, Svensk Mjölk

Sida 1 av 3

Samma celltal, nya bakterier?

D&U Uppsala 22 augusti 2012Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB

Det här tänkte jag prata om

• Samma gamla celltal ?

• Nya farligare bakterier ?

• Vad kan vi göra ?

Sammanfattningoch budskap

241

248

252

2009 2010 2011

Det Mörka Hotet

Svensk Mjölk, Kokontrollen

Men ändå finns hopp!

0%

5%

10%

15%

20%

25%

-25'

25'-

50'

50'-

75'

75'-

100'

100'-

125'

125'-

150'

150'-

175'

175'-

200'

200'-

225'

225'-

250'

250'-

275'

275'-

300'

300'-

325'

325'-

350'

350'-

375'

375'-

400'

400'-

425'

425'-

450'

450'-

475'

475'-

500'

500'-

525'

525'-

550'

550'-

575'

575'-

600'

600'-

625'

625'-

650'

650'-

fördelning celltal individprov, mars 2011andel av kor

celltal per ml /1000

Svensk Mjölk, Kokontrollen

75 % av korna < 200 000 i celltal

0255075

100125150175200225250275300325350375400

SCC

in 1

000

per m

l

Year

Denmark

Iceland

Sweden

Finland

Norway

Trendbrott i tankcelltalet ? Samma celltal?

• Visserligen samma sak men– Nya nivåer– Större variationer– Större mjölkförluster

• Högre och mer varierande

• Trenden uppåt bruten?

Många kor, holstein och AMS riskfaktorer



Sida 2 av 3

S. aureus pc+1,5% S. aureus pc-

19,8%

KNS6,2%

SRA0,6%

Sr d15,6%

Sr u11,1%

Sr.ö0,9%

Ent. spp0,8%

A.p.6,0%

E. coli.16,0%

Klebsiella4,2%

Kol. ö.0,4%

annat2,4%

Bl. fl.4,5%

neg.10,0%

Akut klinisk mastit i Sverige

Eriksson Unnerstad et al, 2006

S. aureus pc+0,6%

S. aureus pc-16,8%

KNS pc+5,6%

KNS pc-10,6%

SRA0,2%

Sr d7,8%

Sr u8,0%Sr ö

2,0%Ent. spp

0,8%A. p.0,3%

Bac. Spp0,5%

E. coli2,8%

Klebsiella0,8%

Bl. fl.19,7%

neg23,6%

Subklinisk mastit i Sverige

Persson et al, 2011

0100200300400500600700800900

1000

Sampled SRA

Bulk tank PCR Screenings 932 Swedish herds with AMS and/or > 100 cows

Herds with Ct value < 40; 2010 & 2011

7,6 %

Landin et al, 2011

Mycoplasma bovis

• Strikt kobunden

• Ett fall på ko hittills i Sverige

• Diagnostik med PCR på tanknivå

• Kan ge sjuklighet även hos kalv

• Smittreservoar?

Oklar prevalens i landet

Nya bakterier?

• Kobundna mastitbakterier dominerar fortfarande

• Svårare att kontrollera i lösdrifter med eller utan robot

• Inga nya smittämnen men känsligare analyser

Vi behöver lite mer kunskapMaldi Tof Smittreservoar StallmiljöAndra kor

Str. agalactiae

S. aureusStr. dysgalactiae

Str. uberis

Klebsiella

E. coli

KNS

Smittspridning Miljö till koKo till ko

Hygien Djurimmunitet

Mjölkning Smittskydd Riskfaktorer

Mastitbakterierna

OLIKA CELLTALSKOR

SAMMA CELLTALSKOR

Olika bakterier, olika smittreservoar

A. pyogenes

Mycoplasma bovis

Landin, 2011 e. Cook, 2005



Sida 3 av 3

Kobundna mastiter

IdentifieraGruppera Slakta ut

UtvärderaMjölkningen EkonominTidpunkten

SRA sanering LELY AMS, 120 kor

Prevalens 75 % Gruppering

Negativa PCR-tankprov senaste 20 mån, 32-34 kg/ko Strikt gruppering och smittskydd

SRA SLA

KT

Landin, 2011

Strikta och konsekventa åtgärder kommer att ge förväntat resultat

Agalactiae Löftet

Miljöbundna bakterier

Alla mastitbakterier

Skydda kon från juverinfektioner när den är som känsligast !

Tiden kring kalvning !

Ta med dig detta

• Samma celltal, bakterier och riskfaktorer

• Nya analysmetoder ger mer information

• Hörnstenar för framgång– Mjölkingen– Torrt och rent

Fokus på tiden kring kalvning


Keeping up good udder health in automatic milking

DVM, PhD Mari HovinenUniversity of Helsinki, Faculty of Veterinary Medicine,

Department of Production Animal Medicine

This presentation is based on:Finnish Dairy Association: ”Good production methods in automatic milking 2007 – Hygiene guideline” (www.maitohygienialiitto.fi)

Udder health of dairy cows in automatic milking, Hovinen 2009, doctoral thesis

Instructions of MTT`s (MTT Agrifood Research Finland) Milking Installations group

Grouping strategies in large free-stall barns in Finland, 2010-2013. Department of production animal medicine, MTT, TTS (Work Efficiency Institute)

Kuva: Aila Rauatmaa

Mari Hovinen, HU

Outline of the presentation

Why is udder health situation not the best in AMS and why?

Does it matter what robot you use?

How do you keep up good udder health in AMS farms?

What to do at udder health consultation visit as advisor or vet?

Mari Hovinen, HU

Why should udder health be better in AMS?

Quarter based milking:- no transmission of infection from one quarter to another- possibility of quarter based settings of milking machine- quarter based take-off – reduced overmilking time

More frequent milkingMilking process is predictable (if it goes well)Less waiting in front of milking stall (if cow traffic ok)Always some kind of milk analysisAlways rinsing/steaming of linersbetween milkings

Mari Hovinen, HU

Why is udder health worse in AM?(Hovinen, Rasmussen, Pyörälä 2009 and many more)

Large free stall barns: infection pressure (overstocking), stress, function of cow traffic, barn design, feeding, hygieneLack of grouping of cows:

- no milking order – transmission of infection through robot- milk leaking AMS > free-stall barn > tie-stall barn

(Persson Waller et al., 2003) – transmission through stallsInsufficient milking hygiene:

- suboptimal milking conditions (overmilking) lead to invasion of teat canal with teat skin bacteria- bacterial transmission through liners/teat cleaning device

Milking frequency:- infrequent milking/ low number of milkings – mastitis- high number of milkings – deteriorated teat condition - mastitis

Detection of mastitis (especially subclinical) challenging – transmission of mastitis Mari Hovinen, HU

Some differences between brands

Lely Astronaut

No handling of the cow at robot

Free cow traffic

Ready-made settings in the

system, easy to use (switch-level,

milking permission, dry-off

schedule)

Cleaning the teats with brushes

Mastitis detection EC – MQC-C

DeLaval VMS

Handling possible, manual use of the

robot

Mainly guided traffic

User makes decisions, settings easy

to adjust

Cleaning the teats with cleaning cup

Mastitis detection EC- blood, OCC

Mari Hovinen, HU

But….Management makes the difference!

»Keeping up good udder health in Automatic Milking«Mari Hovinen, Helsingfors Universitet

Sida 1 av 4



Sida 2 av 4

Ensure reasonable number of milkings with regular intervals

Milk cows 2-3(4) times a day< 6 h milking intervals (MI) may be detrimental to teat tissue (recovery may take 6 hours) because milking time with low milk flow increasesToo long MIs may cause bacteria to colonize teat causing mastitisMI should be 6-12 h (with expected milk amount 8-12 kg) and variation of MI less than ± 30 % (e.g. milking 3x/day, MI 8 h, variation 5,5-10,5 h)Check the lists by cow!If not OK, check:

Milking permission – if you make changes, follow the results

Cow traffic (queue in front of robot <2 cows, feeding, waiting area, overstocking)

Reasons for fetching the cows (<2 - 5% of the cows) – disease, hoofs, cows that

need attention during milking (mastitis, udder conformation, unsuccessful

milkings), first parity cows, lazy cows (maybe too intense feeding), shy cows,

nearly dry cows (do not get food on the robot) Mari Hovinen, HU

Ensure fluency of milking

Unsuccessful/ incomplete milking: attachment failsor teat cup takes off too earlyMilking permission right after Leads to milk leakage (should be <10% of cows), discomfort, impaired milk ejection, disturbed milking routineCheck lists twice a day: unsuccessful milkings, (milking times of cows) <3% of milkings should be unsuccessful:

- If more in many cows: dirty laser, failure in robot function, changes in udder conformation due to infrequent MIs

- If some cows/one cow has several: mastitis, restlessness of cow, dirty udder with long hair, unsuitable udder conformation, too high switch level in relation to milk flow

Mari Hovinen, HU

Ensure good milking hygiene –follow-up of milking procedure

>95% of teat cleanings should be technically successful

- check for restlessness of cows, long udder hair, unsuitable udder conformation, technical failures, cleanliness of laser

Teats should be clean before teat cleaning –and after (should be 1-2 on the scale 1-4)

- teat cleaning device settings: number of brushings, length of teat cleaning cycle

- cleanliness of teat cleaning device- teat condition – teat tip, dryness of skin- no cows that lay on the alleys - clean environment

Kuva: Aila Rauatmaa

Kuva: Aila Rauatmaa

Mari Hovinen, HU

Ensure good teat condition –follow-up of milkings

Finnish recommendation: teat condition class I (healthy) 70-80%, class III < 3%

Suitable linersSwitch level; VMS 250 g/min, delay 5 -10s (adjustable), Lely fast take-off Vacuum (43 – 46kPa) and pulsation (63 -65) (testing and service reports)Check residual milk for overmilkingCheck changing time of liners (2000 -10 000)Check milk amount/milking (10 -12 kg) Check milking time and milk flow

Testing of the robot during milking Follow up teat condition after any changes made

Mari Hovinen, HU

Electrical conductivity (EC) in mastitis detection (Hovinen et al., 2006)

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

< 200 200-400

400-1000

1000-5000

>5000

AMS1AMS2

Subclinical mastitis: Correlation of SCC and EC <0,4Of quarters with > 1 milj. cells/ml

9 ja 43 % were detectedOf quarters with >400 000

cells/ml 9 and 32 % were detectedFalse positive alerts 0/7 and

6/17

Clinical mastitis:4/7 and 10/17 quarters had an

alert on the day mastitis was detected

EC depends on DIM, analysis procedure, breed and MIEC represents cell death SCC represents defence

mechanisms of the udder

Mari Hovinen, HU

Milk colour in mastitis detection

Clinical mastitis (Hovinen et al., 2006):8/17 quarters with mastitis had an alert on the day of detection, milk of only 2 qarters was separated5 quarters with bloody milk were all detected, but milk of only 2 quarters were separated (only one based on red colour blood)

Rasmussen & Bjerring, 2005: All milk with 0,1% continuous blood flow was detected

Photo Satu PyöräläMari Hovinen, HU



Sida 3 av 4

Automated SCC in mastitis detection

VMS: OCC counts cells for cowSCC of whole herd or individual cows; adjustable limits of alert. Not for separation of milk. Whole milk is used.

Lely: MQC-C analyses quarter CMT-test (I-V) of whole herd or individual cows; adjustable limits of alert. Not for separation of milk. First milk is used. Hanna Poskiparta, HAMK University of applied sciences, Finland 2009: milk producers were mainly satisfied and adjusting possibilities were used Correlation between laboratory SCC and AMS SCC has been only 0.4-0.8 depending on the study

Mari Hovinen, HU

Herd Navigator™- herd management program

LDH enzyme analysis Analyses, detects, recommends actionChagunda et al., 2006: SE for clinical mastitis detection was 85%, SP 99%

Mari Hovinen, HU

Ensure that farmer understands mastitis detection system of the robot

EC and milk colour are insufficient indicators especially for detection of subclinical but also for clinical mastitis and milk separation (Rasmussen, 2004, Hovinen et al., 2006) – may lead to transmission of infection

OCC/MQC-C seems promisingProblems:

- mastitis may not be detected - milk that is suitable for consumption may be separated/falsely alerted

Help farmer to find out what is measured, and which are the alert thresholds Compare results of AMS and your own examinations of herd udder health. If

there is much contradiction between the two, try changing the thresholds, but never without follow-up

Mari Hovinen, HU

Ensure effective udder health follow-up at the farm

Daily: - check general condition and cleanliness of cows- check teat tramps and swelling of the udders - check cows on alert lists: milkings, feed

consumption, milk amount, unsuccessful milkings,AMS mastitis detection

- BTMSCC (later weekly)Monthly:

- cowSCC follow-up: if cow SCC>150 – 200 000 take CMT and bacterial sample if needed (before introduction of AMS twice a month) – analyse situation (new infections, bacterial diversion of the herd)

- teat condition (robot settings, barn hygiene)- follow-up of milking (see slide 23)

When needed:- check post partum and dry off cows- cut udder hair regularly Mari Hovinen, HU

Ensure mastitis is not transmitted by different parts of the robot

Str. agalactiae infections in AMS-farms in Finland, Sweden, DenmarkCNS increased in 18 AMS farms in Denmark (Pedersen & Bennedsgaard, 2006), and in farm S. aureus spread to 2/3 of the cows (Zecconi et al.,2004)In AMS milking order is replaced by rinsing (25 - 40°C) and steaming (150°C) of the liners between cows

- S. aureus as indicator of cleanliness of liners (Hovinen et al.2004,unpublished):

bacteria was found on liners after rinsing – an infection risk?

Use longer rinsing/system wash procedures after milk that is separated Check whether liners and teat cleaning system are clean before milking In case of S. aureus or Str. agalactiae, change, clean and disinfect teat cleaning brushes daily Clean outer parts of the robot manually with soap andbrush daily Mari Hovinen, HU

Ensure mastitis is not transmitted – teat spray

Choose moisturising teat spray especially if teat skin condition is badChoose teatspray that is suitable for the distribution of mastitis bacteria in the farm (http://www.mtt.fi/julkaisut/maitokoneet/Vedinkastoyhteenveto.pdf)Always check from the robot company – some compositions detrimental to the hoses etc.Check area of the udder that is covered by the spray - ask service to fix the system- check teat spray settings of the robotSorting of teat spray in the container – remember to shake the container

Mari Hovinen, HU



Sida 4 av 4

Ensure mastitis is not transmitted via cows and stalls

Cows with ab-treatment to treatment pen with:- a separate milking equipment- 2 times milking/day with robot (system wash afterwards)

- (treatment pen with split-entry to the robot)If one robot/ group of cows – grouping according to udder health If possible give permission to milk the cow more often (4 times?) – check if it really happens Quarter dry off: In Denmark number of cows with one dry quarter was nearly doubled (from 7 to 12%) in AMS (Pedersen et al., 2006).

Photo Satu Pyörälä

Mari Hovinen, HU

Ensure bookkeeping exists

Bookkeeping confirms follow-up of cow health, AMS function and effects of any reconstructive action taken

Udder health bookkeeping includes:- SCC, bacterial analyses, teat condition, mastitis treatments- function of mastitis detection and milk separation system (comparison to own observation/udder health visits)

- function of teat cleaning system (follow-up of milkings)- function of milking machine: testing and service reports, changes made to settings of milking and consequences of them, follow-up of milkings

Mari Hovinen, HU

Ensure regular udder health workAverage Finnish farm looses 350 €/ cow/year because of bad udder health (Rajala-Schulz, 2007)

Start udder health work before introduction of AMS :Suitability of cows (especially new purchased cows and heifers), culling of cows with chronic mastitis, survey of distribution of mastitis bacteria, SCC, teat condition

Healthy herd at introduction of AMS!!!!

In Finland dairy advisors offer twofarm visit packages before and afterintroduction of AMS

Kuva: Satu Pyörälä

Mari Hovinen, HU

Udder health visit – what to include– data from the robotper cow:

production, milk flow, milkings, MI and variation of MI, unsuccessful milkings, teats that are dried off, milking time, overmilking time, alert lists of milk quality (EC, colour, SCC), cows whose milk is separated

per robot: production, amount of separated milk, milk flow, milkings, unsuccessful milkings, passages through robot or smartgate without milking, utilization rate, milking time, overmilking time

AMS settings (robot/cow/quarter): vacuum, pulsation, switch level, milking permission, thresholds for alerts indicating mastitis, cleansing and rinsing of the system, teat cleaning, how many times liners have been used

Mari Hovinen, HU

Udder health visit – what to include – cow observations

Overview of SCC and mastitis bacteria on farm- automatic milk sampler on farm before visit to get

cowSCC (DCC, lab, CMT)

- OCC, MQC-C?

- CMT and bacterial sampling during visit or before

Follow-up of milking: efficacy of teat cleaning, attachment of teat cups, overmilking, teat condition, teat spray, teat tramps, cow behaviour at milking

Fill in special forms made for cases of udder health or milk quality problems

Analyse and solve the problemPhoto: Aila RauatmaaMari Hovinen, HU


Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat

Annica Hansson och Margareta Båtelsson, Växa Sverige

Sida 1 av 4

Att utfodra full och blandfoder ochsköta korna för optimala resultat.

D&U 2012För VÄXA Sverige

Annica Hansson, produktionsrådgivareoch

Margareta Båtelsson, veterinär

Definitioner Blandat foder

Fullfoder

Alla fodermedel blandassamman så att varje tugga vidvarje tillfälle är identiska överdygnet.

Blandfoder

En del av fodermedlen blandassamman till en foderblandningsom kompletteras med separatkraftfodertilldelning och i endel fall även hö/halm.

Potentiella fördelar blandat foder• Ökat foderintag• Ökad avkastning?• Förbättrad våmmiljö• Skonsamma övergångar mellan foderpartier• Kan använda mer spannmål• Blanda i vitaminer och mineraler• Använda billiga foderråvaror• Koll på vad korna äter

Detta förutsätter• God grovfoderkvalité – hygien, smaklighet ochnäringsinnehåll

• Foderanalyser och kontroll på ts halten!• Relevant recept till djurgruppen• Kalibrerad våg• Rätt blandningstid• Homogen blandning• Ingen separation eller sortering• Noggrannhet i hela foderkedjan!

Detta förutsätter

• Starkt besättningsmanagement koll påkorna!

• Fri tillgång – sett ur kons perspektiv• Ätplats• Foderstyrning – även sinkorna• Vatten!• Kontinuerlig uppföljning!

Trots styrkor finns risker…• Negativ Energibalans – acetonemi• Våmförsurning

– Klövhälsa– Looser cows

• Fruktsamheten långa kalvningsintervall risk förfeta kor. Ofta ett ’spiralfenomen’.

• Problem runt kalvningen – kommer igång sämre– Feta kor– Sänkt immunitet infektionskänsliga

• Ofrivillig utslagningDjuröga krävs!




Sida 2 av 4

Trots styrkor finns risker…

• Dyrt och tidskrävande i fall med flera, mindredjurgrupper och med svag logistik i foderlageroch stallar

• Fler foderlager• Mer avancerad foderkedja – ökad sårbarhet• Foderhygien• Kompetenskrav i hela kedjan – ett måste

Håll koll på utfodringsrelaterade störningar• Acetonemi feta kor• Kalvningsförlamning äldre och feta kor• Fetthaltsdepression – lågt pH i våmmmen p.g.a. fiberoch/eller strukturbrist

• Löpmagsförskjutning – följdsjukdom, strukturbrist• Fång – tillvänjning, underlag, klövvård• Leverförfettning – feta kor• Höga fetthalter energibrist• Ödem – natrium och/eller kaliumöverskott, sinkomixen• Svår kalvning – feta kor• Immunstatus – E vitaminbrist, stress, foderhygien• Kvarbliven efterbörd – feta kor, E vitaminbrist• Fruktsamhetsproblem

Framgångsfaktorer för blandat foder• God grovfoderkvalité – hygien, smaklighet och

näringsinnehåll• Hantering av foderlager• Foderanalyser och kontroll på ts halten!• Kalibrerad våg• God kännedom om kogruppen

– Laktationsstadium, avkastningsnivå, hull, m.m.• Receptet / rätt blandning!• Uppföljning kontinuerligt!

– Konsumtion– Mix– Produktion– Djurbedömningar

Noggrannhet i hela foderkedjan!

Foderkvalitet hygien• Blockuttagare med rena snitt• Rent i silon

– Inget löst foder– Inget dåligt foder– Rena däck– Skadedjur

• Ren mixervagn• Ingen värmeutveckling i mixen• Daglig rengöring av foderbordet

– 3 5 % rator

• Optimalt ts i blandningen är 35 50 %• Fördel om fodermedel under 0,8 kg/ko blandas uppi egen mix

• Optimal materiallängd 8 10 cm på strukturfoder• Horisontella eller vertikala paddlar

– Finfördelade fodermedel först– Blandningstid 1 3 minuter, följ tillverkarnas instruktioner

• Horisontella eller vertikala skruvar– Grovfoder först– Blandningstid 3 10 min, följ tillverkarnas instruktioner

Foderblandning Uppföljning av foderblandningen

• Total ts konsumtion och avkastning –överensstämmer det med beräkningarna?

• Ts halt i blöta fodermedel• Foderblandningens struktur använd Skakabox

– Längs med foderbordets längd– Över tiden som fodret konsumeras

• Värmebildning?




Sida 3 av 4

Skakabox –Penn State Particle Size Separator Foderstatsnormer

10 kg ts >9 kg ts 15 17 kg ts

9 11 MJ/kg ts 11 12 MJ/kg ts 12,2 12,8 MJ/kg ts

120 – 130 g rp/kg ts 150 g rp/kg ts 170 190 g rp/kg ts

> 500 g NDF/kg ts 400 g NDF/kg ts 320 360gNDF/kg ts

Mineraler och vitaminerCAB: ([Na2+]+ [K+]) ([Cl ]+[S2 ])

150 till 0 0 till 150 +200 till +450E vitamin:

1800 2000 IU/dag 600 IU/dag

Sintid Tillvänjning Upptrappning

Foderstatsnormer

Tidig laktation – hög avkastning

• 12,2 12,8 MJ/kg ts• 165 – 190 g rp/kg ts• 300 – 370 g NDF/kg ts• Stäm av med gruppens hull• Stäm av med gruppens

ureanivå, 4 5 normalt

Medel och senlaktation, 25 35 kg

• 11 – 11,8 MJ/kg ts• 140 – 170 g rp/kg ts• 350 – 450 g NDF/kg ts• Stäm av med gruppens hull• Stäm av med gruppens

ureanivå, 3 6 normalt

Framgångsfaktorer för kon• Balanserad foderstat

– Energibalans– Kalciumbalans m.m.

• Fri tillgång på foder i koanpassad miljö• Lättåtkomligt vatten av god kvalitet• Kontrollerad sinko och kalvningsperiod• Hullet• God immunitet• God klövstatus• Lugn och ro• Rent och torrt

Djurbedömningar

• Hull• Vomfyllnad• Idissling• Träck• Klövstatus• Päls• Ätbeteende

Foderkonsumtion• Helt avgörande för framgång!

– + 0,6 kg blandning potential att ge 1 kg mjölk a’ 2,80kr

• Utfodringsintervall – tillputtning• Ätutrymme• Ingen sortering• Stressat ätbeteende ger sämre idissling

– Gynnas av ojämn foderblandning, överbeläggning,begränsad giva, ett beteende som kan läras in somung

– Motverkas av välblandat foder i fri tillgångMål – hög konsumtion




Sida 4 av 4

Besättningsmanagement• Gruppering

– Hull?– Laktationsstadium?– Hälsa?

• Sinkor och tillvänjningskor – grupper med olikakrav!

• Den nykalvade kon har särskilda krav!• Hur hitta störningar på individ ochbesättningsnivå?– Fruktsamheten – brunststyrka, flytningar och nyckeltal– Hälta– Foderleda/konsumtionsstörningar– Mastiter och annan sjuklighet

Besättningsmanagement, fruktsamhet

• Svårare med feta kor, tunna kor och sjuka kor• God brunstpassning är A och O• Mer än 80 % av brunsterna bör upptäckas för attnå vettigt kalvningsintervall– kräver 2 3semineringar per född kalv

Längre kalvningsintervall och KSI ifullfoderbesättningar:402,4 d jmf med 399,3 d i ej fullfoderbesättningar.KSI 126,2 d jmf med 122,3 d i ej fullfoderbesättningar

Besättningsmanagement,strategi ett måste

• Foderstyrning• Identifiera djur med hälsostörningar

– Åtgärda dem

• Fruktsamhet– Börja seminera tidigt– Åtgärda djur som inte cyklar i tid– Använd OBS listor

• Nuläge analys• Sätt upp besättningsegna mål• Lägg upp en strategi• Följ upp• Använd befintliga redskap

– OBS listor och Fruktsamhetsrapport Besättning– Progesteron och ketonprov– Hälsopaket Mjölk och FOKUS kurser

• Resultatuppföljning i ex. Instrumentpanelen

Rådgivning och djurhälsa,strategi ett måste

Utnyttja varandra i lag

• Hela bredden av kompetenser – samarbetaöver yrkesgränser– Djurägare och personal– Veterinär, produktionsrådgivare, husdjurstekniker,klövvårdare, växtodlare, byggrådgivare m.fl.

Sammanfattning

• För att lyckas med Fullfoder/blandfoder krävernoggrannhet med kontinuerlig uppföljning –en ständigt pågående process

• Kvitto på bra foderstyrning bör vara litenspridning i hull inom djurgruppen och ingen koöver 3,5 i hull under pågående laktation


Kokontrollen. Varför då?Annica Hansson, Växa Sverige

Sida 1 av 4

Kokontrollen. Varför då?

D&U 2012Annica Hansson, produktionsrådgivare VÄXA

Disposition

• Vart ska vi?• Användning• Webben• Exempel från fältet

– Juverhälsa– Fruktsamhet

Vart ska vi?• Veta nuläge en förutsättning för att sätta mål• Kokontrollen lagrar privata indata enligt officiell,internationell standard (ICAR)

• Möjlig att använda för egen jämförelse ochjämförelse med kollegor och landet över bådekorta och långa perioder

• Ekonomiska vikter• Kokontrollen (rätt) använd har stor potential!• Tjänster som lutar sig mot kokontrollen• Utbildning behövs

Under Mina tjänster – Användarinställningar – Produktionssystemhar man möjlighet att fylla i uppgifter om besättningensproduktionssystem

ProduktionssystemBesättningsuppgifter

Dessa uppgifter styr ingårdens resultat irespektiveproduktionssystem.Vill man sedanjämföra sig i t.ex.Signaler Djurvälfärdmed kollegor som harlikvärdigaförutsättningar angerman de premisserman anser relevanta.

Underlag för att sätta målÅrsredovisningen



Sida 2 av 4

Underlag för att sätta målSignaler Djurvälfärd

Signaler DjurvälfärdTrend, senaste året, föregående kontrollår och jämförelse

För

Jämfört med mina kollegor

Jämfört med mina kollegor Sjukdomar – fokus juverhälsaTrend, 12 månader, senaste kontrollåren och

jämförelse 10 % sämsta, median och 10 % bästa. (Feb 2012)



Sida 3 av 4

Vad gör detta i pengar?Beräknat med verktyg från Hälsopaket Mjölk

Vad har vunnits på 1,5 år?Beräknat med verktyg från Hälsopaket Mjölk

Instrumentpanelen, tankcelltal Instrumentpanelen, kvalitetstillägg

Tjänster beroende av kokontroll• Avelsrådgivning, Individavel – Genvägen• Foderrådgivning – IndividRAM• Hälsopaket Mjölk• Hälsopengen• Individjuver• Efterkalkyl Mjölk• Klövregistrering• Besättningsuppföljning och helhetsrådgivning• Plus Dokumentarkiv, Webrapporter, SignalerDjurvälfärd och Instrumentpanelen

Fruktsamheten, management avgörande

• 200 kor• Tjur förefterbetäckning• Frivillig väntetid58 dagar• KFI 110• KSI 208



Sida 4 av 4

Ekonomisk potential från 10 % sämstatill medianen, fruktsamhet

Beräkning av ekonomisk potential för förbättradfruktsamhet med hjälp av verktyg frånHälsopaket Mjölk

Vad gör detta i pengar?Beräknat med verktyg från Hälsopaket Mjölk

Kokontrollen. Därför!• Grund för beslut avseende utfodring, avel ochmanagement – din mjölkproduktion

• För styrning och uppföljning avmjölkproduktionen avseende avkastning,hälsa och fruktsamhet

• Kontinuerliga, standardiserade mätningar gersäkert underlag

• Jämförelse med andra• Sätter status på besättningen och företaget


Ny djurskyddslag föreslagen – hur påverkar den mjölkgården?

Jonas Carlsson, Svensk Mjölk

Sida 1 av 4


VMD Jonas Carlsson, avd Djurvälfärd, Svensk Mjölk

Svensk Mjölks Djurhälso- och UtfodringskonferensUppsala 21 – 22 augusti 2012

Foto: Jonas Carlsson

Banbrytande djurskyddslag 1988 och en 80-års present

• Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom (2 §)

• ...skyldighet att låta förpröva stall samt skyldighet att förpröva ny teknik (3 a §)

Gravyr: Piotr Naszarkowski

4 § …möjlighet att bete sig naturligt

• Djur skall hållas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger möjlighet att bete sig naturligt (4 §)

• Vilket utvecklades i djurskyddsförordningen:– …samtliga djur i utrymmet kan ligga samtidigt…(1 §)– Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är

äldre än sex månader skall sommartid hållas på bete (10 §)

– Svin skall hållas lösgående (14 §)– …. hönsens behov av rede, sittpinne och sandbad

(9 §)

Eskils kommittédirektiv (Jo 2009:57)

• Bred översyn efter 21 år• Föreslå ny lag & förordning• … modernisera, förenkla och förändra så

lagen blir mer flexibel & målinriktad• Minst samma djurskyddsnivå• Utgå från de enskilda djurens behov.• Bygga på vetenskap & beprövad erfarenhet.• Verka förebyggande.

Foto: Anna-Karin Nyman

Utrednings-sekretariat

• Eva Eriksson, utredare, landshövding i Värmland

• Per-Olov Larsson, sekreterare

• Helena Elofsson, sekreterare

• Karin Åhl, adjungerad sakkunnig, SJV

Foto: Hans M Karlsson

14 ledamöter iexpertgruppen

• Erika Brendov, LRF• Jan Åke Robertsson, LRF• Ingrid Mossberg, L-dep• Kristina Ohlsson L-dep• Björn Dahlén, SJV• Mats Sjöquist, SLU• Åsa Regnander Dahl,

Länsstyrelsen• Ewa Löwdin, SKR• Lotta Berg, Sv Vet förb• Britta Lindgren, Zoorf• Ulf Uddman, SKK

• Göran Dahlin, hästnäringens org.• Johan Beck-Friis, Djurskyddet

Sverige• Roger Pettersson, Djurens Rätt

Foto: Jann Lipka




Sida 2 av 4

betänkandet Ny djurskyddslag kom i november 2011 (SOU 2011:75)

• Förslag ny lag med §§• Motivtext till varje §• Förslag ny förordning• Kapiteltexter

– nuläge, etiska utgångspunkter, – lagens utformning, – ett kapitel vardera 10 uppdragen

• Utredarens överväganden • Konsekvensanalys• Särskilda yttranden • www.regeringen.se

1147 sidor


I förslag till förordning är det inga ”regler” utan mest bemyndiganden till ffaJordbruksverket att utfärda föreskrifter

Foto

: Jo

nas

Car

lsso

n

Lagens omfattning utökas

Lagens syfte:

1 § ………. säkerställa ett gott djurskydd inklusive en god djurhälsa. Den syftar också till att främja respekten för djur och deras välfärd, då djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem.

Generell utgångspunkt:

2 § ……… baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.Lagens omfattning:

3 § ….. omfattar alla djur som hålls av människan. Lagen omfattar även övergivna och förvildade djur av tamdjursarter.

Foto

: Jo

nas

Car

lsso

n I portalparagraf – välfärd införs!

3 kap 1 §nytt förslag:

”Djur ska behandlas väl och ges en god djurvälfärd. Djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.”

Foto: Magnus J Stark

Naturligt beteende definieras

2 kap 2

”Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att de ges möjlighet att utföra sådana naturliga beteenden som djuren är starkt motiverade för och som ger en funktionell återkoppling, d.v.s. minskar djurets motivation för att utföra beteendet i fråga, samt relaterar till djurens behov av vila, komfort, sysselsättning, födosök och socialt umgänge.

Djur ska hållas och skötas på ett sådant sätt att beteendestörningar förebyggs.”

Foto

: Li

sbet

h Kar

lsso

n

Åldersgräns och kompetenskrav

2 kap 1 §: ”…huvudsakliga ansvaret för ett djur ska vara minst 16 år.”

2 kap 2 §:”…tar hand om djuret ska ha tillräcklig kompetens.”Den som yrkesmässigt eller i större omfattning håller eller hanterar djur ska ha lämplig utbildning.”

Jordbruksverket får ange krav på kompetens och utbildning

Foto

: Jo

nas

Car

lsso

n




Sida 3 av 4

OROSMOLNET Foto: Jonas Carlsson

3 kap 5 § : ”Djur ska hållas lösgående och får endast hållas fixerade tillfällighetsvis och om det är nödvändigt.”Uppbundna system ska fasas ut då de begränsar möjligheten till naturligt beteende. Djur får tillfälligtvis fixeras och bindas. Jordbruksverket ska föreskriva om undantag så att uppbundna system kan fasas ut i rimlig takt.

Foto: Studio Spirit

2 kap 4 : ”Djur ska ha daglig tillsyn…”

Idag:3 i lagen ”…och ha tillräcklig tillsyn.” samt i föreskrift (L 100): ”Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen.”Jordbruksverket ska få meddela undantag för speciella situationer.


Förprövning 3 Kap 1 §

Generellt krav på förprövning införs i lagen för stall och andra förvaringsutrymmen där djur hålls yrkesmässigt eller i större omfattning. Jordbruksverket ska föreskriva om detaljerna.

I kapiteltexten anger utredaren att allt av väsentlig betydelse för djurskydd och djurhälsa ska tas med i förprövningen.

Foto

: Ja

nnLi

pka

7 kap 5 §Katten iMjölkstallet

Katter ska märkas och registreras. Gäller även stallkatter!

Zingo Foto: Jonas Carlsson




Sida 4 av 4

9 kap 1 §Kontroll-program

En NY bestämmelse anger att organisationers kontrollprogram som syftar till att säkra djurvälfärden på annat sätt än vad kraven i föreskrifterna anger ska kunna godkännas av Jordbruksverket

Foto

: Jo

nas

Car

lsso

n

10 kap 12 § Anmälningsplikten till Länsstyrelse för djurhälsopersonal justeras Det ska anmälas om det är sannolikt att djur inte hålls eller sköts i enlighet med lagstiftningen. Anmälningsplikten gäller inte om bristen är lindrig och rättas till omgående.

Foto

: Jo

nas

Car

lsso

n

10 kap 5 § : Ny anmälningsplikt för djurskyddsinspektörerÖverträdelser ska anmälas till polis- och åklagarmyndigheten om det är befogat från djurskyddssynpunkt.


StraffenLRF’s syn

• Straffrihet för ringa brott måste behållas oförändrad.

• Straffskalan för brott mot djurskyddslagen bör inte höjas.

• Straffbestämmelserna i djurskyddslagen och brottsbalken bör samordnas så att djurplågeribrottet renodlas för de allvarligare gärningarna.

Skamvrån Foto: Jonas Carlsson

Vad händer nu?• Remissvaren inkomna• Utkast till proposition• Lagrådsremiss• Behandling i

riksdagsutskott• Riksdagsbeslut• Jordbruksverket ser

över sina föreskrifter.• LAGEN I KRAFT

TIDIGAST 2014Foto: Linda Engström

Allt var inte guld och gröna skogar för korna i Schweiz



MjölkRasKorsning för robustare kor?Emma Carlén, Svensk Mjölk

Sida 1 av 2

MjölkRasKorsning för robustare kor?

Emma CarlénSvensk Mjölks Djurhälso- och Utfodringskonferens 2012

Fotograf: Linda Engström

Tre lönsamhetsekvationer…

+ = x

+ = y x

+ = y + per ko och år

Mjölk, kg -179 -790Fett, kg +5 -15Protein, kg -1 -13

Kalvning till första ins (d) -5 -4Mastitbehandlingar (%) -2 -Dödfödda kalvar (%) -2 -9Överlevnad till lakt 3 (%) +6 +20

Lönsamma tack vare robusta!

Skillnader i 1:a lakt för korsningar jfr med Holstein:

Egenskap DNK USA

Korsningseffekten förklarar

24

26

28

30

Holstein Hol-SRB SRB

Mjölk/dag (kg):Korsningseffekt 4,5 %

Bonus: Korsningseffekt gör avkommorna bättre än genomsnittet av föräldraraserna

Egenskap Korsnings-effekt

Produktion 5 %FruktsamhetHälsa Kalvningar Hållbarhet

10 %

Villkor för effektiv MjölkRasKorsning

1. Systematisk korsningVad gör vi efter första korsningen för att behålla korsningseffekten?

2. Konkurrenskraftiga rena raser Hur säkerställa avelsframsteget inom de rena raserna?Vilken ras kan komplettera SRB och Holstein?

3. Användning av bra semintjurarGod avelsplanering fortsatt avgörande

Holstein * SRB = BOT?

Fotograf: Linda Engström


MjölkRasKorsning för robustare kor? Emma Carlén, Svensk Mjölk

Sida 2 av 2

Rotationskorsning: 3 raser

• Alternerade korsning med tjur av olika ras

• Korna korsas med tjur av den ras de själva har minst andel av

• Efter ett antal generationer är korsningseffekten 86 % av den maximala och kor med tre typer av rassammansättning finns

• Går att kombinera med renrasavel

Korsningskor

Montbeliarde

SRB

Holstein

+

+

+

Korsningseffekt86 % i varje generation

Envägskorsning: 2 mjölkraser + kött

SRB

Köttras

+

+

Holstein

Korsningseffekt100 %

Korsningseffekt100 %

Slutkorsning för slakt

• Kombineras med effektiv renrasavelinom besättningen

• De sämre renraskornaanvänds för korsning

• Mervärde på både mjölk- och slaktdjur och maximal korsningseffekt

• Könssorterad sperma och genomisk avelsvärdering skapar möjligheter

Holstein

Renrasavel

Bästa Sämsta

Slutbudskap MjölkRasKorsning

• Ökad lönsamhet tack vare robustare kor vilket kan gynna både enskilda besättningar och branschen

• Korsning ger bonus framförallt för hälsoegenskaper

• Starkt komplement till en effektiv renrasavel

• Kräver användning av systematiskt korsningsprogram med konkurrenskraftiga raser och bra semintjurar

Bonden väljer men vi informerar om mjölkraskorsning som ett alternativ till ökad lönsamhet!

Tack för att ni lyssnade!

Fotograf: Lisbeth Karlsoon


Nytt smittskyddsprogram ska ersätta frivilliga Salmonellaprogrammet

Svensk Mjölk har fått medel från Jord-bruksverket för att utveckla ett nytt smittskyddsprogram för nötkreatur. Detta ska på ett kostnadseff ektivt sätt minska risken för smittspridning mellan och inom besättningar med nötkreatur.

Motsvarande projekt genomförs av Svenska Djurhälsovården för gris. Programmet ska ersätta det nuvarande frivilliga salmonella-programmet.

Projektet sträcker sig över en treårsperiod med målsättningen att ett nytt program skall infö-ras 2014. Sofi e Andersson på Svensk Mjölk är projektledare och i projektgruppen fi nns repre-sentanter från Svenska Djurhälsovården och SVA (Statens Veterinärmedicinska anstalt). Till projektet har även en referensgrupp med bland annat djurägarrepresentanter knutits.

Det frivilliga salmonellaprogrammet är speci-fi kt inriktat på att förebygga salmonella medan det nya programmet ska vara inriktat på att bryta smittvägar generellt och alltså före-bygga spridning av smittämnen av olika slag.

Målsätt-ningen är att minska smittspridningen inom och mellan besättningar och på det sättet bidra till bättre djurhälsa, minskad antibiotika-förbrukning, bättre folkhälsa och lägre kostna-der för sjukdomsutbrott.

Genom att utforma ett program med fl era nivåer ska det vara möjligt att successivt för-bättra smittskyddet utifrån gårdens förutsätt-ningar och djurägarens ambition, samt på olika sätt premiera de som uppnår ett gott smittskydd.

Programmet ska bygga på en kombination av kompetensutveckling, rådgivning och kon-troll i syfte att anpassa smittskyddsrutinerna till den enskilda gårdens förutsättningar och behov. Grunden i programmet är att identifi era gårdens smittskyddsrisker genom en web-baser ad inventering. Utifrån inventeringen kan en handlingsplan upprättas med de åtgärder som har störst eff ekt för den specifi ka gården. Inventeringen kompletteras för djurägare som vill komma till en högre nivå med vissa krav, till exempel provtagning vid inköp av djur, samt med en veterinär kontroll på gård. Denna del av programmet ska testas i samarbete med husdjursföreningarna på cirka 50 gårdar under hösten 2012.

Kompetensutveckling kommer att vara en viktig del och webbaserad utbildning inom smittskydd planeras. Även kurser med prak-tiska tillämpningar planeras som underlättar att kunskap omvandlas till praktisk handling på gårdarna. Fokus ska vara att skapa fungerande smittskyddsrutiner som ingår som en naturlig del i gårdens verksamhet.

Sofi e Andersson

Foto

: Stu

dio

Sp

irit


När, var, hur – antibiotika i praktiken. Hur når vi dit?Ylva Persson, Svensk Mjölk

Sida 1 av 3

När, var, hur – antibiotika i praktiken Hur når vi dit?

Ylva Persson, VMD, Bitr. statsveterinär SVA/Svensk Mjölk

Foto: Håkan Landin

Foto: Håkan Landin

Tackomolov för penicillin!Cornelis Vreeswijk

Antibiotikaresistens är ett globalt hot

Antibiotika till kor

Marie Mörk, Svensk Mjölk 2011

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

2001 2003 2005 2007 2009 2010

Penicillin 79,2 %

Källa: Marie Mörk, Svensk Mjölk 2011

85%

1% 14% Penicillin

SulfonamiderochtrimetoprimKinoloner

Behandlingsincidens, mastit. Djursjukdata 2009-2010 Det här är vi bra på!

Förebygger hellre än behandlar

Relativt låg antibiotikaförbrukning

Hög andel penicillin

Det här kan vi förbättra!

Sluta med cefalosporiner

Minska kinolonanvändningen

Smittskyddet



Sida 2 av 3

Foto: Ylva Persson

AKUT KLINISK MASTIT

Stafylokocker, pc-Streptokocker Klebsiella

+

5 d 3 dEtt gott resistensläge uppnås genom:

Friska djurGott smittskydd

Låg och kontrollerad antibiotikaanvändning



Sida 3 av 3

Klok antibiotikaanvändningAnvänd penicillinUndvik kinoloner

Använd inte 3:e generationens cefalosporiner

Tack!Foto: Ylva Persson




Sida 1 av 5

SEMINARIUM: FRUKTSAMHETSRÅDGIVNING I PRAKTIKEN

How to- point out a reproduction strategy- monitor if it is being followed

Søs Ancker,Specialist advisorKnowledge Centre for Agriculture, Cattle departmentTeam Reproduction & Breeding

Det Europæiske Fællesskab ved Den Europæiske Fond for Udvikling af Landdistrikter og Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri har deltaget i finansieringen af projektet.

How to point out a reproduction strategyUsing SimHerd for different approaches in a model herdHow / when an adviser can use SimHerd

How to monitor if the strategy is being followedDynamical surveillance of inseminations and pregnanciesOn farm implementation

Outline



Using SimHerd for different approaches in a model herd



Using SimHerd for different approaches in a model herd

Specialist adviser Søs Ancker, VFL, KvægSenior scientist Søren Østergaard, Det Jordbrugsvidenskabelige Fakultet, Aarhus UniversitetConsultant Jehan Ettema, SimHerd A/SBreeding adviser Torben Nørremark, Viking Denmark

and with ideas and comments from DLBR feeding/productionadvisers fromCentrovice, Syddansk Kvæg, Landbo MidtØst, Landbo Limfjord, Hedens og Fjordens, Lemvigegnens Landboforening, LandboThy, AgriNord, LandboNord

Co-workers



ReproManagement – sund fornuft

A tool which improvespregnancy rate in dairyherds

Different scenarios concerning herd strategiesincorporated in chapter 1

Deciding a strategy is not that complicated

Making it work as a guide during a busy everyday lifeis the difficult part

It must be communicated and understood by everyone in the herd –

from the trainee to the herd manager / ownerby all advisers involved in the herd

Reproduction strategy – known and understood by everybody





Sida 2 av 5



Strengthens motivation among employees

Strengthens co-operation between advisers

Increases contribution margin per cow per year

Larger degrees of freedom for management decisions

More fun to go to work!



During everyday life - practically

Increase / unchangedno. of cows

Cow’s durabilityacceptable?

(replacement rate)

Are cull cowsstaying longer than planned?

Necessary to purchaseanimals?

Quality of heifers?(volununtary waiting

period / std.)

Old, fat / small, weak?


During everyday life –practically

Ins. rate

Calvinginterval

Concep. rate

Repro.health

SimHerd

SimHerd is a computer simulation model of a dairy herd

From a herd specific basis and actual conditions, the model describes animal production and the farmer’s management

Find more information on www.simherd.com

SimHerdTypical scenarios, which often appear when discussing reproduction in the individual herd

Scenarios are analysed by means of SimHerd

Results help to support the discussion of different approaches in the herds

As an adviser one must evaluate if the conclusion from the model herd also holds good of the specific herd, one is advising in.




Sida 3 av 5


Results of different approaches

Model herd, Danish HolsteinKey number ValueHerd size, no. of cows ~ 200Yield per cow per year, kg ECM 10,100Volun. waiting period, days from calving 49Pregnancy rate 0.15Retained placenta, yearly treatments per 100 cows

10.9

Metritis, yearly treatments per 100 cows 17.7

Dead calves, pct. 6.4


Investigated by using SimHerd

Decreasing / increasing pregnancy rate

Prolonged lactation (+ 80 days start and stop ins.)

Retained placenta and metritis reduced by 50 %

Mortality of live born calves reduced by 50 %

Results of different approachesYearly contribution marginper cow is 12,220 dkr.

Yearly contribution margin per cow,difference to scenario 36-42 (model)

Preg. rate 0.09 0.12 0.13 0.18 0.24

Ins. rate –concep.rate

Results of different approachesNo. of sold heifers

Year


Year

ECM per cow per year, kg

Need to organize reproduction work systematically invest in heat detection equipment?

Compare ”now” and ”future” scenarios, assuming an increased pregnancy rate

Deciding where to put an effort according to different health problems

Increasing herd size by a no. of cows when would it be necessary to expand in order to keep the heifers

How / when to use SimHerd as an adviser





Sida 4 av 5


Results from model herds forms the basis of a discussion in the individual herd

A description of model herds, scenarios and results are available on www.vfl.dk/kvaeg/reproduktion

SimHerd-calculations are offered by several advisers – see for example www.simherd.com

How / when to use SimHerd as an adviser


Dynamical surveillance ofinseminations and pregnancies



Dynamical surveilance of inseminations and pregnancies

Specialist adviser Søs Ancker, VFL, KvægStatistician Jørgen Nielsen, VFL, KvægProfessor Anders R. Kristensen, Institut for Produktionsdyr & Heste, KU-LifeSenior scientist Søren Østergaard, Det Jordbrugsvidenskabelige Fakultet, Aarhus UniversitetBreeding adviser Torben Nørremark, Viking Denmark

and with ideas and comments from DLBR feeding/production advisersfromCentrovice, Syddansk Kvæg, Landbo MidtØst, Landbo Limfjord, Hedens og Fjordens, Lemvigegnens Landboforening, LandboThy, AgriNord, LandboNord

Co-workers



No. of inseminations performed in a specific weekand results of pregnancy checks from the Danish Cattle Database

No. of expected inseminations calculated by means of

no. of possible heats in a specific week andinsemination rate in the previous week

A statistical model (smoothing and upper / lowerlimits)

How to make it work



Dynamical surveillance of inseminations

Week no. (YearWeek)

Inse

min

atio

ns a

nd E

T, n

o.

Exp.Obt. Exp., upp. limit Exp., lower limit

Reference: Project ’Management in large dairy herds’; VFL Kvæg 2012

Dynamical surveillance of insemination rate

Inse

min

atio

n ra

te

Week no. (YearWeek)

Avg. upper limitObt. Average ObjectiveAvg. lower limit





Sida 5 av 5


Dynamical surveillance of pregnancy rate

Pre

gnan

cy ra

te

Week no. (YearWeek)

Inseminations and E

T, unknown status

Avg. upper limitObtained Avg.Obj.Avg. lower limit Ins., unkn. status


Incorporated in an IT-tool (’DMS’) and as a part of ’Dyreregistrering’

Tested since 1st of March 2012 on 4 farms (350-700 cows)

Expected release of reports from ’Dyreregistrering’ during autumn 2012

How to make it work



Thank you for your attention!

-”Shouldn’t we try these afterall – now that we have them”


Antibiotikaanalyser på gårdenJust nu pågår ett projekt för att utvärdera möjligheten för lantbrukare att själva göra analyser för att kontrollera att det inte fi nns antibiotikarester i mjölken. Analyserna kan vara ett verktyg för lantbrukaren att undvika antibiotikarester i den levererade mjölken och därmed kostsamma avdrag.

Inger AnderssonÅse Sternesjö, SLU

Foto

: Su

san

ne

Kro

nh

olm

Eftersom fl era tillverkare av analysmetoder redan uttryckt intresse för att sälja testkits till svenska mjölkproducenter är det angeläget att ha kunskap om såväl fördelar som svårigheter med denna typ av system. Det fi nns i princip två användningsmöjligheter: • Analys av mjölkprov från enskild ko för att

försäkra sig om att mjölken inte innehåller antibiotika efter karenstidens utgång.

• Analys av samlingsmjölk från gårdstanken före leverans för att kontrollera att misstag inte begåtts.

Syftet med studien är ta fram kunskap och erfarenhet om hur man på bästa sätt skulle kunna utforma denna typ av kontrollsystem. I projektet har rådgivare introducerat analys-metoder hos några intresserade mjölkprodu-center. Efter att lantbrukaren använt sig av analysen några månader ska rådgivarna besöka gårdarna igen för att följa upp hur det fung-erat, hur metoderna använts och vilka eventu-ella problem man stött på.

De metoder som används i projektet är meto-der som vi redan har erfarenhet av. För analys av individprov används BetaStar, en metod som idag används för avskiljande kontroll på mejerierna. För analys av tankmjölk används Delvotest, samma metod som används i kvali-tetsprogrammen för leverantörsmjölk.Erfaren-heter från studien ska samman-ställas så att vi kan utarbeta informa-tion, råd och vägled-ning till lantbrukare och rådgivare beträff ande antbiotikaanalyser på gården.I projektet medverkar mejeriföretag, husdjurs-föreningar, SLU och Svensk Mjölk.

Ungt företagande ger växtkraftMaterial för kompetensutveckling samt erbjudande om utbildningstillfällen och/eller ERFA-träff ar. Det ska projektet Ungt företagande leda till. Detta för att stödja ungdomar som vill börja arbeta i mjölkproduktionen och att utveckla dem som mjölkföretagare.

Rubrikerna i innehållsförteckning till kompetens utvecklingsmaterialet är:1. Inspiration. Ta del av andras erfarenheter.2. Modern svensk mjölkproduktion. 3. Hur är det att jobba i ett mjölkföretag.4. Starta företag (fokus på ägarskifte och möj-ligheterna att växa in i ett mjölkföretag så kallad share farming samt kapitalförsörjning).5. Driva och utveckla företag. Kort information.6. Avveckla företag – strategi för exit.

När kompetensutvecklingsmaterialet är klart så utgör materialet underlaget för våra utbild-ningstillfällen, som vi kommer att förlägga till några av våra naturbruksgymnasier. Om någon vill ta del utav materialet så är ni välkomna att kontakta oss på Svensk Mjölk.

Projektet utvecklas i samarbete med LRF ung-domen, Sveriges Mjölkbönder och några natur-bruksgymnasier.

Annika Engquist




Sida 1 av 2

Webrapport fruktsamhet – ett uppdaterat verktyg för

rådgivaren!

Hans GustafssonSvensk Mjölk

Producera djur

---------------------------

Förlora djur

Utflöde Inflöde

Slakt korSlakt kvigor

Döda kalvarDöda ungdjur

Kadaver

Sälja livdjurKöpa livdjur

Semineringar Dräktigheter

Kalvningar Kvigkalvar

Extern djurförsörjning

Intern djurförsörjning

ÖVERGRIPANDE MÅLDEFINITION

NYCKELTAL

ANALYS AV OPERATIVA

MÅTT

MILJÖ OCH SKÖTSEL- ANALYS

KLINISKA UNDER-

SÖKNINGAR

SYNTES STRATEGI

RÅDGIVNING

UTVÄRDERING HAR MÅLEN

NÅTTS?

JA NEJ

ANALYS ÅTGÄRD

NYTT MÅL

MÅLREVI-DERING

Nyckeltal för fruktsamhet

Primära, beskrivande ; t.ex. kalvningsintervall, inkalvningsålderSekundära, operativa, analyserande ; t.ex. FVT, DR%, ins%

o Historiskao Aktuella

Förväntade, prognosticerade

Nuvarande innehåll web-rapport fruktsamhet innehåller främst primära nyckeltal

Analyserande nyckeltal i kommande web-rapport fruktsamhet

• Frivillig väntetid (FVT) och KFI– Strategi och reproduktionseffektivitet före 1a AI

• Inseminationsprocent– Brunstkontrollens effektivitet

• Dräktighetsprocent per insemination– Djurens reproduktionspotential, AI-effektivitet

• Uppgifter djurägarsemin per tjänsteman i besättning– Rapportering– Dräktighetsresultat– Könssorterad sperma





Sida 2 av 2

Effekten av inseminationsprocent och frivillig väntetid på KFI

FrivilligVänte-tid

Genomsnittligt intervall kalvning första insemination KFI

INEMINATIONSPROCENT30 40 50 60 70 80 90

45 100 88 78 71 65 61 5850 105 93 83 76 70 66 6355 110 98 88 81 75 71 6860 115 103 93 86 80 76 73

INTERVALL KALVNING SENAST INS KSI (DAGAR)KFI

Dagar

INSPROCENT 80% INSPROCENT 50%Dr % Dr %

40 45 50 55 60 40 45 50 55 6050 87 80 76 71 67 110 98 92 84 7855 92 85 81 76 72 115 103 97 89 8360 97 90 86 81 77 120 108 102 94 8865 102 95 91 86 82 125 113 107 99 9370 107 100 96 91 87 130 118 112 104 9875 112 105 101 96 92 135 123 117 109 10380 117 110 106 101 97 140 128 122 114 10885 122 115 111 106 102 145 133 127 119 11390 127 120 116 111 107 150 138 132 124 11895 132 125 121 116 112 155 143 137 129 123

Att beakta vid tolkning

• Medeltal, median, spridning• Procent (antal)• Tidsfördröjning• Ej aktiva kor• Subgrupper av djur (Kv,1a K,kor)• Tjuranvändning


Tack till medver


rkande företag!



Att utveckla företag och människor!Peter Samuelsson, Nova Afärsutveckling

Sida 1 av 4

SEMINARIUM: RÅDGIVNING SOM LEDER TILL FÖRÄNDRING OCH NYTTA PÅ GÅRDEN

Att utveckla företag och människor!

Peter SamuelssonNova Affärsutveckling

Som att släpa en gris till slakt…varje dag.

Lars von Trier om arbetet med Björk under inspelningen av Dancer In The Dark

Människor gör som de vill och brukar göra.

Därför det är människor.

När trycket på förändring ökar,gör motståndet det också.


När viljan till förändring ökar,blir det en drivkraft.


Den 1:a februarii 2005

Att driva

MÄNNISKOR?



Sida 2 av 4


FöretagBestår av människor som tänker, känner och gör saker…beter sig.


Att driva

FöretagskulturVårt beteende som individer och företag idag är ett resultat av vår historia.

Händelser, viktiga personer, med- och motgångar, omvärld.

Våra värderingarLigger till grund för vårt beteende som individer och i företag.

Hjälper oss att agera, kan hindra oss från förändring.

Beteende

Normer

Värderingar


Att driva

KONSERVERA OCH / ELLER FÖRÄNDRA?

FörändringMänniskor förändrar beteende mmindreberoende på att vi har fått analyser som ändrat vårt tänkande.Oftare förändrar vi beteende för att vi visats en sanning som påverkat våra känslor.

Tron kan försätta berg!Skapar underlag till varförjag vill förändra mig

Tre huvudregler

1.Don’t fix what isn't broken2.Find what's working and

do more of that3.If that doesn't work, then

do something different


Förändring

KulturNuläge Vision

???

Personlighet

Värderingar

Ambitioner

Grupper Reaktivt (?)

RelationBeteende

Struktur

FunktionerStrategi

Organisation

Processer

Proaktivt(?)

Rutiner

Organisationers beteende

Individuellt beteende

Attityder

Kunskap

Olika förändringsnivåer

Tid

Svårighet att förändra

Koncern-/branschbeteende

Förändringsformel

MLF=M*V* Sfs*TMLF = Möjlighet att lyckas med

förändringsarbetet

M = Missnöje med nuläget

V = Vision av önskat läge

SFS = Steg, med betoning på första steget

T = Tron på förändringsarbete

FörändringsprocessenNuläge Vision Färdighet Resurser Handlingsplan Uppföljning FÖRÄNDRING

………. Vision Färdighet Resurser Handlingsplan Uppföljning FÖRVIRRING

Nuläge ………… Färdighet Resurser Handlingsplan Uppföljning OREALISM

Nuläge Vision …………. Resurser Handlingsplan Uppföljning ORO

Nuläge Vision Färdighet …………. Handlingsplan Uppföljning FRUSTRATION

Nuläge Vision Färdighet Resurser ……………… Uppföljning BARA PRAT

Nuläge Vision Färdighet Resurser Handlingsplan ………… UTEBLIVEN MOTIVATION

Olika nivåer av affärsutveckling

1. Leverera passiv kunskap2. Aktiv rådgivning3. Handleder processen4. Coacha/Facilitera

Måste anpassas utifrån kundens behov!


Sida 3 av 4



Novas erfarenhet av att skapa en bestående förändring?

Tydliggör alla intressenters förväntningar (Varför förändra!)Skapa en tydlig målbild/vision Skapa en stark styrgrupp och andra förändringsagenter/kulturbärareÖka graden av angelägenheten för förändringAgera! Ta små steg!Skapa och tydliggör kortsiktiga framgångarVar uthållig!

Gör det kunden behöver, ej det han frågar omKunden måste äga förändringen, ej ni!

Våga NYSKAP!

Tack


Sida 4 av 4



Instrumentpanelen – för styrning av mjölkföretagInstrumentpanelen ger användaren en enastående överblick av produktions-data kopplat till lönsamheten. »Det bästa Svensk Mjölk har gjort«. Så lät ett av många, mycket positiva omdömen om Instrumentpanelen när hundra mjölkbönder som använt programmet intervjuades.

Instrumentpanelen förädlar uppgifter från Kokontrollen och kombineras med automatiskt överförda uppgifter från mejeriföretagen.Användaren får snabbt och enkelt en unik helhets bild av besättningens produktionsresul-tat. Såväl för dagen som historiskt och i viss mån framåtriktat. Var användaren än befi nner sig så kan webbsystemet öppnas för att se vad som har hänt fram till idag. Röda och gröna gubbar signalerar tydligt negativa och positiva förändringar jämfört med föregående period. Via diagrammen får man snabbt en visuell bild över hur de olika resultatmåtten har förändrats under de senaste 24 månaderna och vad som bidrar till utveck-lingen. Uppnått resultat jämförs med de mål för besättningen som har lagts in i Instrument-

panelen. Mjölkproducenten får beslutsunderlag på en minut. Via utskrifter kan resultatet dokumenteras i siff ror uppdelade per månad, 14 dagar eller för längre perioder. Vid behov kan användaren fördjupa analysen genom att följa upp resulta-ten på individnivå. Det kan göras med hjälp av Kokontrollen, andra verktyg och rapporter.

Hittills fi nns fl ikarna Mjölk, Foder, Resultat, Djurförsörjning och Notera. Under våren 2013 tillkommer:

• Fliken Arbete.• Möjlighet att sända prognoser för mejerileve-

ranser till Arla Foods.• Möjlighet att begränsa åtkomsten till en

eller fl era delar av Instrumentpanelen för en användare.

För rådgivarna är Instrumentpanelen en modern rådgivningsplattform och ett underlag för merförsäljning av produktionsrådgivning. Sammanställningen gör det enklare att för bereda sig inför ett gårdsbesök och att ge råd på distans.

Instrumentpanelen är tillgänglig för alla som är anslutna till Kokontrollen. Full-makt från ägaren krävs för att exem-pelvis rådgivare och medarbetare ska få tillgång till besätt-ningens data.

Vill du veta mer? Kontakta den som är ansvarig för Instrumentpanelen i respektive husdjurs-förening.

Ann-Kristin Ekstorm


Egen foderberedningNågra tekniska synpunkter

Torsten Hörndahl, LBT, SLU

Sida 1 av 3

SEMINARIUM: HUR FIXAR VI EGET KRAFTFODER OCH ÄR DET LÖNSAMT?

Torsten HörndahlUniversitetsadjunkt, teknik

Sveriges LantbruksuniversitetLantbrukets Byggnadsteknik - LBT


Fodermedel –Generellt – Hemmaproducerad spannmål

och trindsäd är ofta sämre rensad. ”Rinner” dåligt = stoppar

– Hög vattenhalt ”rinner” dåligt

– Raps rinner för bra

– Trindsäd kan vara besvärlig i skruvar

– Ekologisk odlad spannmål och trindsäd har normalt mindre kärnor

Hur sönderdela?

Skivkvarn

Hammarkvarn

Kross

Skivkvarn Hammarkvarn med fläkt

EnergiåtgångkWh/ton

3 5 7 9 12 15 18 20




Sida 2 av 3


Blir inte billigare än så här!10 år, 5% ränta, 150 ton

Kross1) Skivkvarn2) Hammarkvarn3)

Investering 38 000:- 68 000:- 38 000:-

ÅrskostnadEl, 1 kr/kWh

Kr/ton

1) 3-valskross, 2) inklusive magnetfälla, 3) Utan fläkt

Blir inte billigare än så här!10 år, 5% ränta, 150 ton

Kross1) Skivkvarn2) Hammarkvarn3)

Investering 38 000:- 68 000:- 38 000:-

Årskostnad 4 800:- 8 500:- 4 800.-El, 1 kr/kWh 500-1200:- 750-1500:- 1400-3000:-

Kr/ton 35 - 40:- 62 - 67:- 41- 52:-

1) 3-valskross, 2) inklusive magnetfälla, 3) Utan fläkt

Foder-beredning

Plansilos

God logistik är viktigt

Bra logistik0,2 min/ko o dag

Sämre logistik0,4 min/ko o dag

Skillnad28 min/dag (140 kor)

Foderberedning

SpmKvarn/Kross Mjöl/

kross Konc

SpmKvarn/Kross Mix 1

Konc

Blandare

Åker-böna

Åker-böna

Foderberedning

Satsvis blandning Mixervagnen

- Lager- Sönderdelning- Blandning- Mellanlagring- Utfodring

Viktigt med precisionen i uppvägningen

- Lager- Sönderdelning- Mellanlagring- Blandning- Utfodring

Blandas i mixervagn alternativt i foderstationer

Blandas i mixervagn

Färdig blandning

Möjliga system

1. Vallfoder + Färdigfoder

2. Vallfoder + Spannmål + ärt/åkerböna + koncentrat 3. Vallfoder + Spannmål + ärt/åkerböna + koncentrat + agrodrank

4. Vallfoder + Spannmål + ärt/åkerböna + koncentrat + agrodrank

Storlek 70 respektive 140 kor




Sida 3 av 3


Är det lönsamt?


Hur vi kan använda Lean och Standardrutiner i ladugården

Susanna Berg och Lotta Christvall, Svensk Mjölk

Sida 1 av 3

SEMINARIUM

Hur vi kan använda Lean och Standardrutiner i Ladugården


Historien om Lean

1900-talet 1950 2012

Vad är Lean?

• Kundfokus Vad är det kunden betalar för? Vad skapar värde?

• Ta bort och förebygga förluster och slöseri”Slöserijakt” är inte målet – utan medlet

• Robusta, uthålliga och flexibla system

• Få/ta med samtliga medarbetare

3

VäntanSvinn

Onödigarörelser

Överproduktion

Överarbete

Outnyttjad kreativitet

Otydlig kommunikation

Lager

Transporter

Kassation

7+3 Slöserier

Spagettidiagram över blandning av foderGård 1 Gård 2

Mixervagn

Foderhäck

SiloKraftfoder/mineral

Foderbord

Vilka slöserier hittades?

• Kassaktioner – dåligt foder i silon, kvalitetsavdrag på mjölken

• Väntan - på lastmaskin• Svinn - droppande kranar• Lager- vallproduktion• Onödiga rörelser - går i ladugården,

hämtar verktyg• Överarbete - SLS leverans av

övergödda kor• Transporter – halm, ensilage, foder,

gödsel• Otydlig kommunikation - muntlig

information i farten, ”mun-till-mun”




Sida 2 av 3

SEMINARIUM

Förbättringsförslag

• Utgödsling mjölkkornas ligghall, ansvarig alla klart 13/4skriv ned på lapp i fikarummet alla insatser och jobb som görs.

• Hängränna över 4an (kolla kostnad) ansvarig R klart 13/4

• Inredning i ligghall, byta båsavskiljare ansvarig R klart 25/4och ev planka i bakkant

• Ta fram rutiner för betesdrift ansvarig A

• Lätthanterliga ledhål, till betessläpp

• Mineralfoderlådor, klart 13/4

• Rita upp behov av ledhål på sjöbete, klart 13/4

• Planera vilka djur i vilka fållor, klart 13/4

• Börja mata in unga kvigor i hink, vid betessläpp

FörbättringsarbetetNytta –Insats diagram

1. Rutiner för mjölktaxin ses över2. Vattenpost till kalvkorna3. Vattenpost till Lidret4. Rutiner för att prioritera att det

finns kor tillgängliga för mjölkning

5. Ny rutin för nykalvade kor inne; att ge dem fullfoder (istället för hö och kross)

6. Behållare för snöre och nät7. Förhöja foderbordskanten8. När man kör foder till 4:an blir

det foderspill.

Avslutningsvis

Så finns det flera verktyg att jobba med inom lean…

• Standardiserat arbetessätt• Tavelmöte• 5 s• PDCA• SMED

Standardrutiner

Struktur och Människor

Önskat lägeNuläge

Människor

KulturRelationerBeteendeReaktioner

Attityd

Struktur

UppdragVision/MålStrategierSystemVerktyg

Linjära samband

Cirkulära samband

A B

Faktorer som påverkar resultatet

Feedback

Förväntningar

Miljö

Förståelse för uppgiften

Fira! Verktyg

StandardrutinerKunskap, färdigheteroch attityder

Ett utmärktresultat!


IntressentanalysIntressent Relation

-/0/+Betydelse1-2-3-4-5

Minaförväntningar

Deras förväntningar på mig

Möjligheter &Utmaningar

A

B

C

D

E

Ta fram en rutin• Gruppövning/möte• Alla som gör jobbet bör vara med• Post-it lappar är en metod• Se till att man har uppföljningsmöten där man kan

revidera och förbättra• Måluppföljning• Fira vinsterna!• Sätt upp rutinen där den används• Öva• Levande dokument, ändra när det behövs.

Vad vinns med standardrutiner?

• Delaktighet• Högre lägsta nivå• Alla gör lika• Nyanställda• Säkerhet• Styrd förändrings/ förbättringsprocess• Förbättrad arbetsorganisation• Förbättra ett problemområde• Bättre kommunikation• Tid



Sida 3 av 3

SEMINARIUM


Kompetensutveckling djurskötare och mjölkföretagare

»Handbok för djurskötare – inom mjölkproduktion« på fl era språkHur fungerar mjölkkon? Och hur sköter vi djuren inom mjölkproduktionen på bästa möjliga sätt? Det är frågor som en grundläggande handbok för mjölkproduktion ska ge svar på.

Handboken tas fram i ett projekt som Svensk Mjölk driver och som syftar till att förstärka kompetensen hos blivande eller redan anställ-da djurskötare.

Följande avsnitt kommer att fi nnas i hand-boken:

• Ordlista med olika svenska lantbrukstermer. • Beskriva hur kon fungerar med illustration

(hur blir det mjölk?).• Skötsel av djuren (kalven, ungdjur och

mjölkkon).• Bilaga med fi lmen »Mjölka rätt«, som också

är översatt till engelska, polska, litauiska, ryska och estländska.

Handboken kommer att publiceras under hös-ten 2012. Texerna kommer även att översättas till engelska, polska, litauiska, ryska och estländska.

Driftsledningsutbildning MjölkSyftet med denna utbildning är att förstärka kompetensen hos blivande eller redan etablerade mjölkföretagare/driftsledare inom mjölkpro-duktionen. Detta med inriktning på driftsledning ur ett ledarskaps- och organisations perspektiv.

För att kunna bedriva ett framgångsrikt före-tagande så fi nns oftast behovet av att utveckla olika delar i produktionen.

En av grundförutsättningarna är därför att det måste fi nnas rätt kompetens när det gäller driftsledningen. Man måste lära sig att se hel-heten för driften men också kunna lägga upp strategier för att konkret kunna samordna och arbeta på ett eff ektivt sätt.

Därför har Svensk Mjölk i samarbete med Växa Sverige påbörjat ett arbete med att utveckla arbetsmetoder för organisation och ledarskap.

Det ingår även planer på att till hösten/vintern kunna erbjuda mjölkbönder och driftsledare en utbildning i bland annat dessa frågor.

Foto

: Jan

n L

ipka

Foto

: Stu

dio

Sp

irit

Annika Engquist

Annika Engquist


Ratta Rätt i Robot – Mjölkning, Juverhälsa, Hygien

Håkan Landin och Mats Gyllenswärd, Svensk Mjölk

Sida 1 av 5

SEMINARIUM

Djurhälso & Utfodringskonferensen Uppsala 2012Ett bildspel av Håkan Landin¹ & Mats Gyllenswärd²¹Svensk Mjölk AB & Djurhälsan i Härjedalen HB; ²Svensk Mjölk AB

Ratta Rätt i Robot Mjölkning Juverhälsa Hygien

Det här tänkte vi prata om

• AMS i Sverige lägesrapport• Huvudorsaker

• Insatsområden för att lyckas• Prioriteringsordning• Användbara nyckeltal• Robotpyramiden hela vägen

Sammanfattningoch budskap

3

0

200

400

600

800

1000

1200

Antalgårdar

isluteta

våret

Gårdar med robotmjölkningNorden 1996 - 2011

Danmark

Island

Finland

Norge

Sverige

28%av

invägd mjölk

HL

För lite mjölkFör mycket celler

För dålig mjölkkvalitet

Svag ekonomi på för många gårdar!

Nulägesrapport från svenska robotar

HL

Huvudorsaker

• Näringsförsörjning• Mjölkningsintervall• Ofullständiga mjölkningar• Diskfunktion• Smittskydd• Koövervakning• Spenhygien• Blött o smutsigt




Sida 2 av 5

SEMINARIUM

Robotpyramiden nivå 1Mer mjölk, bättre juverhälsa och högsta mjölkkvalitet

MjölkningTillstånd

SpenarFörbehandling

Foder, VattenTillgång

DiskFunktion

Beläggning

KalvningarFördelning

LiggbåsHygien

KorÖvervakning

VattenHygien

MjölkningSpengummi

Avel

KlövarHälsa

FoderHygien

Stall Design

FoderBalans

KvigorInskolning

Spenar Dopp

Hygienisk Design

Foder, VattenTillgång Beläggning Spenar

Dopp

Grovfoder

> 2 kg/ts per ko 23 timmar per dygnkrävs för att korna ska cirkulera


Antal utfodringar avkastning

0

2

4

6

8

10

12

14

8000 8500 9000 9500 10000 10500 11000

Avkastningsnivå, kg ECM

Antal perdag

Gunnar Pettersson, SLU

Inget samband


Vatten ingår i foderstaten !

• Billigt fodermedel

• Överallt där det finns kor

• Utrymme, tryck och antal platser

• Fast hygienrutin


Kor per robot

• Dygnet har ett begränsat antal minuter • 15 % mjölkningsfri tid – ranglåga, diskar mm• Ca 150 mjölkningar att fördela på korna

• 50 kor ger 3 mjölkningar per ko och dag• 75 kor ger 2 mjölkningar per ko och dag

Mjölka nykalvade kor 3 ggr - max 65 korMjölkningsintervall 7-12 timmar

Beläggning Kotrafiken Robotstallets motor

• Sammanfattande namn på djurens förflyttningar mellan ligg-, ät-, drick- och mjölkningsplats

• Påverkar flertalet huvudorsaker

• Kotrafiken styrs av näringstillförseln

UTFODRINGEN ÄR VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN I AMS

FoderBalans




Sida 3 av 5

SEMINARIUM

Foderbalans och kotrafik

• 2-5 kg i roboten

• Över 10 ton behövs automater

• Medelproduktionen minus 7 kg på bordet

FoderBalans

Nor or och kotrafikParameter Larm OK Mål

Stärk + rest CHO/ NDF > 0,70 0,60-0,70 < 60

KotrafikSamvariation

NDF > 380 370-410 > 420

Grovfodertillgång < 22 tim 22-23 tim > 23 tim

Blandningstid > 30 min 15-20 min < 15 min

Idissling % < 50 55-60 > 60

FoderBalans

Torbjörn Lundborg Växa Sverige

Mjölkningstillstånd• Efter laktationsstadium

– Dag 0-90: 360 min eller 12 kg Max 4 ggr/dygn

– Dag 90-150: 390 min eller 12 kgMax 3 ggr/dygn

– Dag 150-: 500 min eller 10 kgMax 3 ggr/dygn

• För många mjölkningar– Mekanisk belastning på spenar– Lång tid öppen spenkanal– Omoget fett och smakfel

Högst 4 mjölkningar per dygnMjölkningsintervall 7 till 12 timmar

MjölkningTillstånd Spendopp

Måste man spendoppa?• Enskilt viktigaste faktorn

för bättre juverhälsa

Vilket spendopp?• Smittskyddande / Spenvårdande

– Kobundna bakterier – Miljöbundna bakterier

• Jodhaltigt förstahandsval i Sverige men hudvårdande tillsats behövs!

Se till att dunken inte är tomFrostfri förvaring

Kobundna67%

Miljöbundna

7%

Bägge delar26%

Celltalsbakterieri Sverige

Spenar Dopp

Förbehandlingen

• Bra förstimulering – Ger högsta möjliga mjölkflöde– Kortare mjölkningstid

• Höga vakuumnivåer– Kräver bra förstimulering– Låga flöden - risk för spenskador

Förbehandla i 60 sekunderKorta inte ner tiden!

Spenar Förbehandling

Robotgårdar, bakterietalaritmetisk medelvärde

10 20 50 100 200 5000

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

antal kor

AMSkonv

Hygienisk design

Diskfunktion




Sida 4 av 5

SEMINARIUM

Exempel - hygienbristHygienisk

DesignDisk

Funktion Hygienisk design och disk

• Bra hygienisk design– Minst 55oC under 5 min

• Komplex design – AMS, bufferttankar,

långa ledningar mm– Minst 65oC under 5 min

• Kemikalier – Viskositet och pumpbarheten

varierar med temperaturen– Förvara vid 10oC

Disk och filterbyte - 3 ggr / dygnAlla mjölkförande ledningar

Hygienisk Design

DiskFunktion

Robotpyramiden nästa nivåMer mjölk, bättre juverhälsa och högsta mjölkkvalitet




DiskFunktion

Beläggning


LiggbåsHygien

KorÖvervakning

VattenHygien

MjölkningSpengummi

Avel

KlövarHälsa

FoderHygien

Stall Design

FoderBalans

KvigorInskolning

Spenar Dopp

Hygienisk Design


Dopp

Spengummival

• Anpassat spengummi– Korta spenar - lägre krage– Smala spenar – mindre diameter– Långsiktigt krävs avelsarbete!

• VaDia Mjölkingsoptimering– Mjölkningsförloppet följs på gården– Robotmjölkning – Konventionell mjölkning – Vakuumnivåerna under mjölkningen

• vid spenspets• i spengummikragen

MjölkningSpengummi

Anpassat spengummiHögre vakuum vid spenspets än i krage

Max spenspetsvakuumMin - ” -

Max kragvakuumMin - ” -

MjölkningSpengummi

Korta eller smala spenarSamma vakuum vid spenspets och i kragen

Max spenspetsvakuumMin - ” -

Max kragvakuumMin - ” -

MjölkningSpengummi




Sida 5 av 5

SEMINARIUM

Parameter OK Mål LarmDagligen

Andel kor > 12 timmar 0 % 0 % förekomstMisslyckade mjölkningar < 3 % < 2 % 5 %Varv i stallet/ko Milk first

Feed first

Avvisningar/ko Fri trafik

5 8

1,3

710

1,5

34

1,1Mjölk per dygn och robot 2000 kg 2200 kg 1600 kgKraftfoderkons. av förväntad > 90 % > 95 % 80 %

Nyckeltal som speglar helheten

Källa: Gårdsdatorn, 7 dagars medel

Parameter OK Mål Larm!Varje tankhämtning

Bakterietal 10 000 10 000 20 000Celltal 200 000 150 000 > 250 000UREA 3-5 3-5 2, 6

Nyckeltal som speglar helheten

Källa: Tankkvitto eller mejeristatistik

Parameter OK Mål Larm!Varje kvartal

Norfor Stärkelse+ rest CHO/NDF 0,60-0,65 < 0,60 > 0,70Kokontrollen kg mjölk/ko o dag 31 kg 34 kg 25 kgSignaler Djurvälfärd Celltal 3 mån 220 000 160 000 250 000

Mjölkbedömningen Inga avdrag 1:a klass Avdrag

PCR på tank Mycoplasma Bovis 0 0 Förekomst

PCR på tank Str. Agalactiae 0 0 Förekomst

PCR på tank Enterokocker Sparsamt 0 Måttligt

Nyckeltal som speglar helheten RobotpyramidenMer mjölk, bättre juverhälsa och högsta mjölkkvalitet




DiskFunktion

Beläggning


LiggbåsHygien

KorÖvervakning

VattenHygien

MjölkningSpengummi

Avel

KlövarHälsa

FoderHygien

Stall Design

FoderBalans

KvigorInskolning

Spenar Dopp

Hygienisk Design


Dopp

Ett lyckat år i roboten!

Lägg grunden• Kokontrollen• Norfor • Hälsopaket Mjölk• Anpassat spengummi!

Vid behov• Mjölkkvalitetsrådgivning• Nyinfektionsanalys• Kotrafikanalys

Ta med dig detta

• Grovfoder 23 timmar • Fodra för medelproduktionen

minus 7 kg• 55-65 kor per robot• Korta inte förbehandlingen!• Mjölkningsintervall 7-12 timmar• Rätt spengummi• 3 diskar per dygn > 65 grader• Rätt spendopp i riklig mängd

Ratta Rätt i Robot !


Juverhälsokampanjen rullar vidareProjektet sjösattes i januari 2012 med anledning av de senaste tio årens stigande tankcelltal i svenska lösdrifterna med eller utan robot. Ett förhöjt celltal medför att korna mjölkar mindre och svensk forskning visar att mjölkmängden minskar redan när celltalet passerar 50 000.

Totalt innebär de höga celltalen att svenska kor drabbas av en årlig mjölkförlust motsvarande ett värde på cirka 250 miljoner kronor. Till detta kommer också uteblivna celltalspremier.

Omfattande kommunikationDet första halvåret har inriktats på att sprida huvudbudskapet till olika målgrupper om att lågt celltal lönar sig – i synnerhet för mjölkfö-retagen. Anordnade workshops på årets mjölk-företagardagar inom ämnet var också mycket välbesökta. Under våren genomfördes i samar-bete med DeLaval, Ladugårdsförmännens Riks-förbund, fl era mejeriföretag, SLU och Distrikts-veterinärerna ett stort antal utbildningar med celltal och juverhälsa som fokus.

Nu kommer Celltalsakuten!I höst sjösätter Svensk Mjölk inom ramen för projektet en interaktiv webbsida för bönder, rådgivare och veterinärer. Genom att ange ett tankcelltal och vilka bakterier som förekommer i besättningen länkas användaren vidare till en beräkning av möjliga kostnadsbesparingar och ett översiktligt förslag på insatsområden som kan leda till detta. På sikt kommer fl er länkar till checklistor, sjukdomsförebyggande åtgärds-planer och vetenskapliga rapporter att fi nnas tillgängliga. Celltalsakuten öppnar preliminärt den 1 oktober.

150 000 senast 2020Celltalen i svenska besättningar ska nå 150 000 senast 2020. Hörnstenar för att lyckas:• Optimerad mjölkning.• Torrt och rent överallt kring spenarna.• Skydd av friska kor längs hela livslinjen.• Foderbalans och mineralförsörjning.• Fokus på tiden kring kalvning.

Håkan LandinFo

to: S

tud

io S

pir

it


Jakten efter den hemliga doftenKia Nordeus, KV, SLU

Sida 1 av 4

NY MJÖLKFORSKNING: DJURHÄLSAN

Jakten på den hemliga doften

Kristina Nordéus, VMD

Feromoner

Kemiska substanser som kan framkalla beteendemässiga eller utvecklingsmässiga förändringar hos individer av samma art (Karlson & Lüscher, 1959)

Kemisk kommunikationhos nötkreatur

• – Påskyndar pubertet (Izard & Vandenbergh, 1982)

– Ökar antal djur i brunst (Alberio et al., 1987)

– Förkortar anöstrala perioder (Custer et al., 1990)

– Ökar dräktighetsprocent vid AI (Tauck, 2005)

• – Stimulerar sexuellt beteende (Sankar & Archunan, 2004)

• – Brunstsynkronisering (Izard & Vandenbergh, 1982)

– Framkallar homosexuellt beteende (Nishimura et al., 1991)

Syftet med projektet

• Kan brunstcyckeln manipuleras genom exponering för bioaktiva substanser?

• Identifiering av feromoner?

Brunstslem och urin

Brunstbeteende

Reproduktionshormon

Äggstocksaktivitet



Sida 2 av 4


19

19,5

20

20,5

21

21,5

0,5 1 1,5 2 2,5

Dag

ar

Cykelnummer inom typ av exponering

Ctrl

Trt

Kontroll(Medel ± SD)

Behandling(Medel ± SD)

P-värde

Cykellängd (dagar) 20.2 ± 1.5 20.4 ± 1.1 > 0.100

Reproduktionsparametrar

a a

b

c

KontrollBehandling

Parameter Kontroll(Medel ± SD)

Behandling(Medel ± SD)

P-värde

Total LH (ng/ml) 68.6 ± 21.3 60.9 ± 18.2 0.063Max LH (ng/ml) 26.8 ± 12.5 22.1 ± 7.3 0.073

Reproduktionshormon Brunstskala• Exponering för brunstslem och urin förstärker inte brunstbeteendet hos mottagardjuren

• Poängen för svullnad/rodnad var signifikant högre under kontrollcyklerna (**)

• Maxpoäng för ”oro” inträffade vid olika tidsperioder för kontroll- och behandlade cykler (*)

Parameter Kontroll Behandling P värde

Medelkoncentration (ng/ml):

Amplitud 1.03 (±0.09) 0.87 (±0.09) 0.001

Min 1.79 (±0.16) 2.04 (±0.18) <0.001

Max 2.83 (±0.13) 2.92 (±0.17) 0.375

Min

Max

Amplitud



Sida 3 av 4


Syftet med projektet

• Kan brunstcyckeln manipuleras genom exponering för bioaktiva substanser?

• Identifiering av feromoner?

Påverkan på hjärtfrekvensen

under minut 1 för slem (*) än för alla andra substanser

59,5

60

60,5

61

61,5

62

62,5

63

63,5

64

64,5

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Med

elpu

ls(bpm

)

Minuter efter applikation

Other substances

Mucus

*

Andra substanser

Brunstslem

Påverkan på hjärtfrekvensen • för tjururin (**)

• under brunst (***)

• vid exponering under diöstrus för brunsturin (*),

brunstslem (***) och tjururin (***)

60

62

64

66

68

70

72

74

76

78

Cow urine Mucus Bull urine Water

Med

elpu

ls(bpm

)

Substans

Oestrus

Diestrus

BrunstLutealfas

C1

Fluga väljer kontroll

Luftflöde över papper med urin

Luftflöde över papper med destillerat vatten

Val kontrollVal behandling

• Brunsturin = repellerande

– Sannolikheten att flugorna valde kontrollarmen var 2.3 ggr högre vid

exponering för brunsturin än vid exponering för lutealurin (*)

Beteendeförsök med urin

Brunsturin LutealurinTotalt antal 160 160Antal väljer behandling 19 28Antal väljer kontroll 39 25



Sida 4 av 4


Gaskromatografi-elektroantennografisk detektion (GC-EAD)

EAD

FID

Kromatografiskdetektor

Kolumn

Provet injiceras

Förstärkare

Dator

GChttp://www.2itech.com.au/scientific.htm

GC-EAD

Brunst

Lutealfas

B

B

L

L

Beteendeförsök med cetylalkohol

100 ng 10 ng 1 ng 0.1 ng 0.01 ngTotalt antal 70 70 70 75 70Antal väljer behandling 21 16 23 17 32Antal väljer kontroll 26 25 24 32 8P-värde > 0.05 > 0.05 > 0.05 0.03 0.0001

•LH

•Brunstbeteende

•Hjärtfrekvens

•Cykellängd?

•Kan skilja mellan cykelstadier

•Cetylalkohol

Exponering för testsubstanser:

SLU: Heydy Muñoz, Tobias Lindblom, Göran Birgersson, Nils Lundeheim, Patrice Humblot, Ulf Emanuelson, Carola Jansson and Mari Wallbring

SVA: Jan ChiricoUMN: Roger Moon

Finansierat av FORMAS

Om inget annat anges kommer foton och grafik från SLU

LennartSöderquist

Robert Glinwood Fredrik

Hultén




Sida 1 av 3


Kryptosporidier –parasiter som angår oss alla

Camilla BjörkmanInst .för kliniska vetenskaper

Kryptosporidier

Encelliga parasiter som förekommer hos djur och människorOrsakar diarré och tarmlidandenDirekt livscykel, oocystor utsöndras med avföringenSmittvägen fekal-oralMycket motståndskraftiga - tål de flesta desinfektionsmedelTidigare bara C. parvum – nu finns 23 arter beskrivnaEn del arter är zoonotiska

Kryptosporidier & människor

C. parvum och C. hominis som inte går att skilja med rutindiagnostikSmittar via direkt eller indirekt kontakt med infekterade människor eller djur, förorenad mat eller förorenat vatten

C. hominis

Kryptosporidier & människor

C. parvum

Kryptosporidier & människor Kryptosporidier & människor

I Sverige har tidigare drygt 150 sporadiska sjukdomsfall rapporterats årligen (underrapportering)Dricksvattenburna utbrott i Östersund 2010 och Skellefteå 2011 orsakades av C. hominis; INTE C. parvumUtländska rapporter om smittspridning från djur till barn på gårdsbesök, lantbruksskoleelever & veterinärstudenter




Sida 2 av 3


Kryptosporidier & nötkreatur

Kryptosporidieinfektion är vanligt förekommande världen överFyra olika arter: C. parvum, C. bovis, C. ryanae, C. andersoniC. parvum är en viktig orsak till kalvdiarré; övriga arter tros vara apatogenaC. parvum är en zoonos

Diagnostik Träckprov: mikroskopisk undersökning för att påvisa oocystorFör artbestämning krävs molekylärbiologisk undersökning

I Sverige?

Kryptosporidier är tillsammans med rotavirus den vanligaste infektiösa orsaken till neonatal enteritSe t.ex. sammanställningen av Kerstin de Verdier (2006) Svensk veterinärtidning, 58, s 29-32.

Svenska besättningar

Kryptosporidier finns i ”alla” mjölkbesättningar (96 %) 35-60 % av kalvarna utsöndrar oocystor, oftast i låga nivåerC. parvum enbart hos kalvarna

Ingen skillnad mellan konventionella och ekologiska besättningarKryptosporidier vanliga även i våra dikobesättningar

20%6%

76%

C. parvumC. ryanaeC. bovis

VIKTIGT ATT HÅLLA NERE SMITTRYCKET

Foto: J. Gonzalez SLU

Förebygg problem - håll nere smittrycket

Bra råmjölksrutiner !Noggrann hygien i kalvstalletSmå kalvgrupper med liten åldersspridningFlytta kalvarna gruppvisNoggrann rengöring mellan kalvgrupperna Låt torka ordentligtDjupströ i kalvboxarnaIsolera sjuka kalvar ! Foto: A. Ohlson

Besättningar med diarréproblem

Resultat från en just avslutad 2-årsstudieTräckprover från kalvar i 198 besättningar med kalvdiarréproblemHöga nivåer C. parvum i 37 % av besättningarna och 23 % av provernaC. parvum enbart hos kalvar yngre än 6 veckor

ZOONOS

En sjuk kalv utsöndrar miljontals oocystorInfektionsdosen är ca 10 oocystor

Foto: B Ekberg

Utred kalvdiarréproblem!

Provtagning3-5 träckprov från sjuka kalvar för att ställa diagnos3-5 blodprov från friska kalvar 2-7 dagar gamla för mått på

råmjölksupptagProverna skickas till SVASvenska djurhälsovårdens kalvpaket


Åtgärder vid kryptosporidios

Elektrolyter och vattenBehåll mjölken! Gärna uppdelad i mindre givorOmvårdnadVärmeISOLERA sjuka kalvar

ZOONOS

Vid kryptosoridierelaterade kalvdiarréproblemi besättningen

Kom ihåg att det är en ZOONOS

Extra noggrann hygien!Inga besök kalvstallarna, framför allt inte av barn!

Foto: B Ekberg

Pågående forskningInfektions- och artdynamik i mjölkbesättningar (doktorandprojekt)

Från födsel till inkalvning SE POSTERHos en mjölkbesättningens kalvar under ett årArt-subtypförändringar i diarrébesättningar under längre tidHur patogen är C bovis?

Kryptosporidier i dikobesättningar – utgör de en smittkälla för människor? Kalk som desinfektionsmedel mot kryptosporidier SE POSTERKryptosporidier hos sjuka personer – smittspridning från djur?Förstudie om spridning från betesmark till ytvattenFinns ett samband mellan kalvars stressnivå och utsöndring av kryptosporidier? (examensarbete)

I projekten

Camilla BjörkmanIsabelle Blanco-PenedoHelena Bosaeus-ReineckUlf EmanuelsonLina Lindström

Charlotte SilverlåsKatarina NäslundCarolina OwesonKarin TroellMalin Åberg

Stiftelsen LantbruksforskningFORMASSLUSVA

Projekten finansieras av



Sida 3 av 3



Mastit – infektionsmönster hos nykalvade korÅsa Lundberg, SVA

Sida 1 av 3


Mastitinfektionsmönsterhos nykalvade korÅsa LundbergEnheten för djurhälsa och antibiotikafrågor

Foto: Uffe Andersson, Svensk Mjölks bildbank

och

Karin Persson Waller, SVA and SLUAnna Aspán, SVA

Helle Ericsson Unnerstad, SVAAnn Nyman, SVA

Karin Östensson, SLU

Handledare

En del av ett doktorandprojekt finansierat av:

• Att öka kunskapen om juverinfektioner orsakade av Staphylococcus aureus (Sa), Streptococcus dysgalactiae (Srd) och Streptococcus uberis (Sru) hos mjölkkor

för att bättre kunna förebygga dessa infektioner

Övergripande mål doktorandprojektet

• De flesta kliniska mastiter sker snart efter kalvning• Ju tidigare i laktationen mastiten kommer desto

större blir påverkan på mjölkproduktion och juverhälsa

• Staf aureus, Strept dysgalactiae och Strept uberis är vanliga orsaker till kliniska och subkliniska mastiter– Vanliga hos både förstakalvare och äldre kor

• Staf aureus och Strept dysgalactiae är speciellt vanliga de första dagarna i laktationen hos förstakalvare

Bakgrund

Bakgrund: Staf aureus, Strept dysgalactiae och Strept uberis är vanliga orsaker till kliniska och subkliniska mastiter,

vanliga hos både förstakalvare och äldre kor

Sa 21 %

KNS 6 %

Srd16 %Sru

11 %

E coli16 %

Ap 6%

0 växt11 %

Bland 4 %

Ericsson Unnerstad et al 2009; Persson et al 2011

Klebs 4%

Klinisk (n=1056) Subklinisk (n=590)

0 växt22 %

Sa19 %

Bland18 %

KNS16 %

Srd9 %Sru

8 %

E coli 3 %Klebs 1 %

0

10

20

30

40

50

60

-7 to

-1 0-6 7-30

31-60

61-90

91-120

121-15

0

151-18

0

181-21

0

211-24

0

241-27

0

271-30

5

Days in milk

% o

f VTC

M/s

tage

of l

acta

tion Present study

Svensson et al., 2006Nyman et al., 2007

Från Persson Waller et al 2009

Bakgrund: De flesta kliniska mastiter sker snart efter kalvning

Proportions of cases of veterinary treated clinical mastitis (VTCM) in primiparouscows in different stages of lactation in a field study (n = 364 cases)



Sida 2 av 3


0

5

1015

20

25

30

S aure

us CNS

Str uber

is

Str dysg

alactia

eE co

li

A pyogen

es

Cont/N

o grow

th

% o

f fin

ding

s/st

age

of la

ctat

ion

d -7-30 d 31-120 d >120

Från Persson Waller et al 2009

Bakgrund: Staf aureus och Strept dysgalactiae är speciellt vanliga de första dagarna i laktationen hos förstakalvare

Distribution of the most common (>5% of the cases) bacterial findings in milk samplesfrom cases of clinical mastitis in primiparous cows within different stages of lactation

Bakgrund: Smittspridning

Smittsam Miljö

Staphylococcus aureus Streptococcus uberis

Streptococcus dysgalactiae

Specifika frågeställningar för delprojektet:• När infekteras juvret i förhållande till

kalvningen?• Kan patogener som orsakar mastit tidigt i

laktationen identifieras i juvret redan vid kalvning?

• Finns det säsongsskillnader?• Skiljer det mellan åldersgrupper av kor?

Mastit - infektionsmönster hos nykalvade kor

• 20 besättningar• “Framtidens besättning”

– Ca70-ca250 kor– Lösdrift– Konventionell mjölkning

• ”Dålig” juverhälsa, data från kokontrollen– Andel djur i juverhälsoklass 0-2– Andel djur med mastit runt kalvning

Projektet

• Fjärdedelsprover från råmjölk (innan första mjölkning)

• Fjärdedelsprover från fjärde dagen• Prover från eventuella mastiter under första

månaden efter kalvning• Inskickade till SVA för odling och ev tester för

att identifiera Sa, Srd och Sru

Genomförandet

• 13 besättningar skickade in 75% av proverna (dvs från 75 % av kalvningarna som faktiskt skedde, från båda provtillfällena)

• 723 kor provtogs både dag 0 och dag 4– 773 kor provtogs dag 0– 746 kor provtogs dag 4

Preliminära resultat



Sida 3 av 3


Hur ofta hittades de olika patogenerna?

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

Sa Srd Sru

Andel positiva kor dag 0

Andel positiva kor dag 4

Andel positiva vid båda tillfällena

Hur såg fördelningen ut på de olika gårdarna?

0,0%

5,0%

10,0%

15,0%

20,0%

25,0%

30,0%

35,0%

allagårdar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Sa

Srd

Sru

Bakterier isolerade både dag 0 och dag 4 fördelat på gårdar

Hur många juverdelar är infekterade?

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

70,0%

80,0%

90,0%

Sa dag 0 Sa dag 4 Srd dag 0 Srd dag 4 Sru dag 0 Sru dag 4

Fyra juverdelar

Tre juverdelar

Två juverdelar

En juverdel

Skillnader mellan laktationsnummer?

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

Sa dag 0 Sa båda dgr Srd dag 0 Srd båda dgr Sru dag 0 Sru båda dgr

1

2

3

Laktationsnr

• Genotypning av de olika patogenerna– Kan samma genotyp hittas vid mastit tidigt i

laktation som i prov tagna dag 0/dag4?– Dominerar enskilda genotyper i besättningarna?– Kan samma genotyp identifieras i flera

besättningar?• Uppföljning av kor

– Celltal under laktationen– Utslagning– Mastit senare under laktationen

Mer bearbetning

• Att hitta källor till dessa infektioner i kons närmiljö

– Kroppsprover– Miljöprover– Etc

Nästa delprojekt


Bakterier du inte vill ha i tankenKarin Artursson, SVA

Sida 1 av 2


Bakterier du inte vill ha i tankmjölken Karin Artursson, leg.vet., docent, SVAEva Olsson Engvall, leg.vet, adj. professor, SVA och SLU

• Populärt dricka och producera produkter på opastöriserad mjölk

• Producerade toxiner kan överleva pastörisering• Även pastöriserade produkter kan återkontamineras

Flera rapporter där bakterier i mjölkprodukter har kunnat kopplas till sjukdomsutbrott

Risker i produktionskedjan

Studie av Åsa Rosenberg et al. 2010:

• Ostar gjord på opastöriserad mjölk innehåller ofta bakterier. S. aureus: 69% av undersökta ostarE. coli: 34% av undersökta ostar

• Ostar gjord på pastöriserad mjölk:6% innehöll S. aureus3% innehöll E. coli

Svenska ostar

• Zoonotiska bakterier t.ex. Campylobacter, Listeria, Staphylococcus aureus, Yersinia, E. coli, Salmonella

• Andra bakterier: Bacillus, Lactobacillus, övriga mastitbakterier

Bakterier som kan förekomma i mjölk

Tankmjölk undersöks

Nöt: 42 besättningarGet: 12 besättningar

14 besättningar (8 resp.6) använder mjölken till opastöriserade produkter16 besättningar (6 resp.10) har eget gårdsmejeri

Pågående studie vid SVA

Studien är finansierad av Ivar och Elsa Sandbergs stipendiefond

Yersinia, Salmonella resp. E coli O157:Inga fynd hittills

Preliminära resultat pågående tankmjölksundersökning


Bakterier du inte vill ha i tankenKarin Artursson, SVA

Sida 2 av 2


Listeria monocytogenes:12% av nötbesättningar17% av getbesättningar


Staphylococcus aureus:71% av nötbesättningar20% av getbesättningar


50% av besättningarna med uppbundna kor

S. aureus i olika system

85% av lösdrifts-besättningarna

Campylobacter:Ett isolat av Campylobacter jejunifrån en nötbesättning


Juverinflammationer

Föroreningar från omgivningen

Kontamineringsrisk mjölkning

Smutsiga juver

Tillväxt av förorenande bakterier

Återkontaminering

Risker vidare hantering av mjölken

Produktion av toxiner


Förebygg kalvningsförlamningmed rätt sintidsfoderstat


Sida 1 av 3

NY MJÖLKFORSKNING: FODRET


Cecilia Kronqvist, Ulf Emanuelson, Rolf Spörndly,Madeleine Tråvén, Kjell Holtenius

• I samband med kalvningen

• Kalciumhalten i blodet sjunker

• Förlamning

• Kan vara dödlig om kon inte behandlas

Kalvningsförlamning i Sverige

• < 3 % i genomsnitt

• Näst vanligaste behandlingen

• Vissa besättningar med 15 %

Påverkas av…

Ålder Ras

Ca profylax

Utfodring

…

Påverkas av…Påverkas av…

Ålder Ras

Ca profylax …

Fall kontrollstudie

• Jämför fall och kontroller för att hittaskillnader




Sida 2 av 3


Besättningar

• Kokontrollen

• > 44 kor

• > 2 mastitbehandlingar / 100 kor och år

• Koll på sintidsutfodringen (sista 3 v)

Besättningar

Fall KontrollerKalvningsförlamning, per 100 kor 11 0Besättningsstorlek 62 69Produktion per ko och år 9557 9464Kor i 3:e lakt och över, per 100 kor 34 31

Utfodring 3 v före kalvning

Fall KontrollerTorrsubstans kg 9.8 10.4Omsättbar energi MJ 104 112Råprotein g 1314 1389Ca g 67 70P g 32 38Mg g 28 32K g 205 180

Ökad risk för fallbesättning

• Lägsta tredjedelen av mängd magnesium (1226 g) 3 v före kalvning

• Ökad mängd kalium (linjärt)

Varför hjälper magnesium?

• För att återställa kalciumbalansensnabbt utsöndras parathormon

• Magnesium är viktigt förUtsöndringen av parathormonResponsen på parathormon

Varför stjälper kalium?

Påverkar syra basbalansen:

Sänker responsen på parathormon

Minskar frisättningen av kalcium frånskelettet




Sida 3 av 3


Minska risken för kalvningsförlamning:

• Ge mer magnesium än gällande norm– Exakt nivå oklar

• Sträva efter att minska kaliummängden– Även liten minskning värdefull– Sintidsensilage?


AMS-link förenklar provmjölkningenAMS-link är en programvara från Svensk Mjölk framtagen för att vid provmjölkning i robotbesätt-ning koppla samman provkop-pens streckkod med kons löp-nummer redan på gården. Kopplingen mellan analys och löpnum-mer är fundamental för databearbetningen i kodatabasen. Att rätt analys hamnar på rätt ko är mycket viktigt eftersom inte bara fett, protein, celler och urea analyseras utan även tilläggsanalyser såsom PCR.

Målet är att besättningen ska få:

• Kvalitetssäkrad koppling mellan ko och analys, kontroll på provmjölkningsrutinen och kopplingen ko och analys.

• Snabbare återredovisning.• Ett lättanvänt program.

Svensk Mjölks målsättning är att provmjölkning ska kunna sändas via

AMS-link från alla robotmärken.

AMS-link sänder data till Svensk Mjölks ko-databas via samma metoder som KKPC, via Direktkommunikation eller Svensk Mjölks webbsida.

För närvarande (augusti 2012) hanteras hämt-ning från DeLaval VMS Management 2007 SP1 eller VMS Management 2009 och DelPro.

Tema mjölk –i varje nummerVi skriver för dig som har siktet inställt på mjölkproduktion.

Prenumerera genom att besöka www.prenservice.se eller ringa Titeldata, telefon 0770-45 71 30. Välkommen.

Eva Stormvall

Foto: Mille Selander

ra från ör att besätt-kop-öp-

num-betningen mnar på rätt

bara fett,

Svensk Mjölks målsättning är att provmjölkning ska kunna sändas via

AMS-link från alla robotmärken.

Till AMS-link kopplas en handskanner med USB-

anslutning som levereras av hus-djursföreningen. Handskannern

är konfi gurerad vid leverans.

Foto: Eva Stormwall




Sida 1 av 3


Kan glykogena substanser rädda fruktsamheten?

Hanna LomanderVeterinär och doktorand

Institutionen för Husdjurens miljö och hälsaSLU i Skara

Kalvning Tid efter kalvning

Negativ energibalans

Mjölkmängd

Foderintag

Negativ energibalans i tidig laktation har långtidseffekter på fruktsamheten

Negativ energibalans

0 30 60 Dagar efter kalvning

•Fler cystor, störd ägglossning•Försämrad äggmognad•Sämre befruktningsförmåga•Sämre delning av det befruktade ägget

Glycerol och propylenglykol kan förbättra energistatusen

•Bryts ner i våmmen till fria fettsyror som används till glukosbildning

•Propylenglykol inducerar dessutom insulinresistens som sparar glukos för juvrets behov.

Fler studier om långtidseffekter på fruktsamhet behövs

Syfte• Att undersöka om tillskottsutfodring med glycerol eller propylenglykol i tidig laktation kan förbättra energibalans, hull, mjölkproduktion, hälsa eller fruktsamhet hos Svenska mjölkkor

Studiedesig• 798 kor från 17 västsvenska besättningar slumpades till daglig tillskottsutfodring med:

– 450 g glycerol– 300 g propylenglykol– Ingenting (kontrollgrupp)

Under 0-21 dagar efter kalvningen

• Tillskotten var flytande och hälldes ovanpå kraftfodret två gånger per dag.

• Korna följdes med fruktsamhetsdata från Kokontrollen.




Sida 2 av 3


Studiedesig

•673 kor från 12 besättningar följdes dessutom med blodprov och hull samt mjölkdata och hälsodata från Kokontrollen

•Från 308 kor i 7 besättningar togs mjölkprogesteronprov

Resultat-glukos

3

3.1

3.2

3.3

3.4

3.5

Glu

cose

(mM

)

0 20 40 60Days in milk

Glycerol Propylene glycolControl

P=0.47

Resultat-NEFA (mått på fettnedbrytning)

4.5

5

5.5

6

Log

NEF

A (m

icro

ekq

v./L

)



P=0.47

ResultatBHBA (en ketonkropp)

-.5

-.3

-.1

.1

.3

.5

.7

.9

BHB

(ln m

M)



P=0.33

Resultat-mjölkavkastning mätt i liter

28293031323334353637383940

Milk

(L)

0 20 40 60 80 100Days in milk

Glycerol PGC

•Kor som fått glycerol producerade 1.24 kg mer mjölk per dag (P=0.01)•Kor som fått propylenglykoltenderade att producera 0.94 kg mer mjölk per dag (P=0.06)

Resultat-mjölkavkastning mätt i ECM

32

33

34

35

36

37

38

EC

M (K

g)

0 20 40 60 80 100Days in milk

Glycerol Propylene glycolC

Kor som fått glycerol producerade 0.95 kg ECM mer per dag (P=0.04).




Sida 3 av 3


Resultat-hull och bröstomfång

Mått 2 veckor efter kalvning 8 veckor efter kalvning

Hull 2.9 (±0.04) 2.5 (±0.04)

Bröstomfång 198 (±0.41) cm 194 (±0.43)

Resultat-sannolikhet för första ägglossning

Ingen skillnad mellan utfodringsgrupperna

Resultat-sannolikhet för första seminering

En tendens till försenad första inshos kor som fått glycerol

Resultat-sannolikhet för dräktighet

Ingen skillnad mellan utfodringsgrupperna

Sammanfattning och slutsats• Kor som tillskottsutfodras med glycerol under laktationens första 3 veckor kan öka sin mjölkproduktion med ungefär 1 kg per dag under de första 3 månaderna utan att samtidigt sänka sin energistatus eller försämra sin fruktsamhet. • Tillskottsutfodring med propylenglykol tenderar att göra det samma.

• Korna är avlade för hög mjölkproduktion och tycks prioritera mjölkproduktionen framför andra fysiologiska funktioner.

• Det är tveksamt om den ökade mjölkproduktionen kan motiveras ekonomiskt

• Eftersom energistatusen hos nykalvade kor varierar mycket mellan individer (mer än mellan gårdar) kan det vara fördelaktigt att använda markörer för energibalans för att hitta de individer som skulle vara hjälpta av en insats.

Tack!

Studien finansierades med hjälp av SLU, Skaraborgs läns nötkreatursförsäkrings bolag och Alfa Laval Ab’s fond. Lantmännen lantbruk bidrog med glycerolet och

propylenglykolet .


Närodlat foder fullt utAnders H Gustavsson, Svensk Mjölk

Sida 1 av 3


Närodlat foder fullt ut!

Anders H Gustafsson, Svensk MjölkD&U-konferensen 2012 08 22

Närproducerat foder fullt ut!

Bakgrund

• Vision: – Svensk

mjölkproduktion helt utan import av protein?

• Lönsamt? Import för ca 300 milj. kr/år. Värdera enligt NorFor unikt!

• Miljö, etik, konsumenten !

Projektet• 2-årigt (finansierat av SLF

och Svensk Mjölk)

– Del 1. Kunskapsuppdatering

– Del 2. Optimeringar –exempel och brytpunkter

– Del 3. Fallstudier, 6 gårdar

Projekt i hela kedjan…

• Växtodlingen• Miljö• Klimat• Foderkostnader• Foderanalyser• Foderstater/NorFor !• Djurvälfärd• Mjölkfett• Ekonomi – lönsamhet

• Projektgruppen:– A T Persson– U Lovang– A H Gustafsson– C Swensson– H Lindmark Månson– C Bergsten– J Bertilsson

• Medarbetare i kortare perioder samt referensgrupp

6 gårdar / endags utfodringskoll

• Gård 1– Ca 30 kor– 10600 kg ECM– Odlar vall och spannmål

• Gård 2– Ca 35 kor– 11000 kg ECM– Odlar vall, helsäd,

spannmål, åkerböna, ärter, höstraps

• Gård 3– Ca 80 kor– 10600 kg ECM– Odlar vall och helsäd


spannmål, åkerböna, höstraps


spannmål• Gård 6

– Ca 300 kor– 9400 kg ECM– Odlar vall, majs, helsäd,

spannmål, åkerböna

Gård 2

• Foderstat– Vallensilage, rundbalar.– Helsäd ensilage, Korn-

Havre-Ärt, med insådd, allra senast i degmognad

– Korn 60%, Havre 20%, Vete 20%. Krossas.

– Åkerböna 35%, Rapsfrö 30%, Ärter 35%. Hammarkvarn, mixen.

• Vall ca 2/3, Helsäd ca 1/3 av grovfoder

• Lite mer av kross än proteinmix i medeltal.

• Mineralfoder, JerminNormal.

Resultat, Gård 2

Besök 1 Besök 2 Rek

TS-intag per ko, kg ts/dag

20,4 21,9

Grovfoder, kgts

11,6 12,6

Energibalans,%

106 109 100

AAT-balans, % 91 95 95-105

Fyllnadsbalans, %

97 102 97-100

ECM, kg/ko o dag

30,8 32,6

ECM kg/kg ts 1,51 1,49



Sida 2 av 3


Resultat, Gård 2 forts.

Besök 1 Besök 2 Rek.

Råprotein, g/kg ts

170 171

Urea itankmjölk

3,2 3,1 4

NDF, g/kg ts 331 333 > 320

Stärkelse, g/kg ts

211 202 < 200

Fosfor-diff, g 5 9 0

Kalcium-diff, g -22 -17 0

Magnesium-diff, g

2 4 0

AAT/NEL 13,3 13,7 > 15

Reflektioner Gård 2

• Ekologisk – enbart egenproducerat foder• Lite högt stärkelseinnehåll i foderstater• Lite lågt AAT/NEL ?• Lite brist på kalcium.• Bra energiförsörjning• Fyllnadsbalansen tyder på konsumtion nära beräknad

intagskapacitet – korna blir mätta• Bra lönsamhet

Protein - sammanfattning

• Några gårdar strax under normen i AAT/NEL (rek.>15 g)

• Svårare att få upp AAT med enbart gårdsproducerade fodermedel– Men i våra fallstudier lyckas de över förväntan

• Några gårdar lite högt i PBV (rek.10-40 g/kg ts)• Alla gårdar har ”tillräckligt med råprotein”• Vom-nedbrutet råprotein - lite högt överlag

Närproducerat foder

Strategier – optimeringar - brytpunkterAnders H Gustafsson, Svensk Mjölk & Ann-Theres Persson, Växa Sverige

Optimering

• Mest Norfor’s grundinställning:– Inga max/min-värden på foder– Alla våra valda råvaror tillgängliga (undantag anges)– Optimerat med priser per januari 2012, samt delvis

”lågt” och ”högt” pris för en känslighetsanalys.

• Optimerat på äldre ko 650 kg och laktationsdag 150, dvs stort foderintag

5 olika foderstatsalternativ

Alt.1 Alt.2 Alt.3 Alt.4 Alt.5

Gräs/klöver-vall, 4 sk

X

Gräs/klöver-vall, 3 sk

X X X X

MajsX X X

HP-massaX X


Brytpunkter, Sojamjöl

• Mittpris sojamjöl 330 öre/kg, vi sökte brytpunkter.

• Foderstater vid 35 kg ECM, laktation 2+

• Mittpris på alla andra foder.

• Alt. 1. (ensilage, vall skördad 3 ggr)

• Ingen sojamjöl ”gick in” om över ca 265 öre/kg

• Sojamjöl under 265 öre/kg = Expro ut ur foderstaten.

• Sojamjöl under ca 255 öre/kg = även Agrodrank ut, och då stor sojagiva.

• Slutsats: Sojamjöl ”alltför dyrt för kor” med de priser & förutsättningar som vi använde.

Brytpunkter, Expro

• Mittpris Expro 240 öre/kg, vi sökte brytpunkter.

• Foderstater vid 35 kg ECM, laktation 2+

• Mittpris på alla foder utom soja; ”Lågt pris”=250 öre

• Alternativ 1. dvs ensilerat vallfoder, 3 skördar.

• Brytpunkt vid 240 öre/kg• Vid 239 öre för Expro blev

det stor Expro-giva och noll kg soja och noll kg Agrodrank.

• Vid 240 öre/kg gick Exprout och Agrodrank samt sojamjöl ersatte.

Brytpunkter, Åkerböna

• Åkerbönans mittpris 200 öre/kg, sökte brytpunkter

• Drank satt till noll kg (pgakvalitet & låga pris)

• Mittpris på alla andra foder.

• Resultat• Åkerbönans brytpunkter i

intervallet 198 – 209 öre (vid avk. 35 resp 45 kg ECM).

• ”Konkurrerar” främst med Expro vid optimering.

• Under 190 öre; stor giva Åkerböna, mindre Exprooch spannmål.

• Om både Soja och Exprofår ”Lågt pris” går Åkerböna in först under 184 öre.

Mer optimeringar

• Vi optimerade även med proteinmix i stället för råvarorna var för sig;– Köpta råvaror:

• Agrodrank 33 %• Rapsmjöl 33 %• EXPRO 34 %

– Gårdsproducerad proteinmix:• Åkerböna 60%• Rapsfrö 20%• Ärtor 20 %

Slutsatser - optimering råvaror• Sojamjöl var för dyrt !

– Avser mjölkande kor, vid högt foderintag, bra ensilage mm

• Raps ”gärna in” vid optimeringarna (EXPRO, rapsmjöl, rapsfrö)– Bra aminosyror, bra ersättare till sojamjöl

• Åkerböna gick ”gärna in” i foderstaterna– Stärkelse, tar bort del av spannmål

• Agrodrank, gick ofta in;– Lågt pris, vetepriset påverkar agrodrankpriset.– Osäker och varierande proteinkvalitet (max giva?)

• Priserna mycket avgörande !!!• Hur ser en investeringskalkyl ut för övergång till gårds/när-

producerat och lagring, krossning mm?

”Klimatsmart proteinförsörjning II”

Projekt• Jordbruksverket finansierar

via återförda skattemedel• LRF projektägare• Svensk Mjölk konsult,

projektledare C Kronqvist• Samverkan med projektet

”Närproducerat fullt ut”• Genomfört första halvåret

2012, samarbete med tre rådgivare.

Resultat• Sammanfattning av

analyser från forskning, ej publicerade tidigare.

• Uppdatering av vissa foder i fodertabellen NorFor

• Regionala foderstater utformade av rådgivare

• Kursmaterial utformat• Några kurser genomförda

regionalt.


Sida 3 av 3



Utnyttjande av robotdata för avelsvärdering av kornas mjölkbarhet


Sida 1 av 2

NY MJÖLKFORSKNING: MJÖLKEN

Utnyttjande av robotdata för avelsvärdering

av kornas mjölkbarhet

Caroline CarlströmInstitutionen för husdjursgenetik

0100020003000400050006000700080009000

199219941996199820002002200420062008

Antalbesättningar

År

Global trend för antal besättningar med AMS

Över 90% av AMS besättningarna finnsfinns i Europa.De nordiska länderna ligger i topp.

Dagsläget för AMS i Sverige:~ 20% av korna~ 12% av besättningarna~ 22% av mjölken

Flödeshastighet är en av de viktigasteegenskaperna i AMS!

Forskning vid Institutionen för husdjursgenetik

Frågeställning:

Kan vi använda automatiska registreringarav mjölkbarhet från AMS och grop förgenetiska analyser?

AMS-data:

~5000 kor~5 100 000 mjölkningarÅr: 2004 2009

19 gårdar

~24 000 kor~704 000 mjölkningarÅr: 2007 2011

74 gårdar

Gropdata:

Illustration av mjölkningsrobot: JTI

Editering

IdDatumKlockslag inKlockslag utFlödeshastighetMjölkmängd….….….….….….

FödelseidSireDam

FödelseidKalvningsdatumLaktationsnummer

Svensk Mjölk:AMS:

20% av AMS korna förloras


Utnyttjande av robotdata för avelsvärdering av kornas mjölkbarhet


Sida 2 av 2


Analyserade egenskaper

AMS:

Grop:

• Medelflödeshastighet, kg/min (AFR)• Robottid, min (BT)• (Mjölkningstid, min (MT))• Mjölkningsintervall, h (MI)• Mjölkningsfrekvens, antal/24 h (NoM)

• Mjölkningstid, min (MT)• Medelflödeshastighet, kg/min (AFR)

Mean SD Min Max Mean SD Min Max

AFR 3,65 1,08 0,48 8,46 3,12 0,87 0,48 6,96BT 7,19 2,02 2,73 19,95 7,46 2,08 2,57 19,98MT 4,58 1,61 1,03 16,54 4,83 1,68 1,08 15,93MI 9,63 2,84 5,00 29,95 9,58 2,78 5,00 29,97NoM 2,46 0,69 1 5 2,48 0,67 1 5MY 12,10 3,19 1,04 34,16 10,98 3,12 1,02 34,65

Lite statistik: AMS

Lite statistik: gropsystem

Mean SD Min Max Mean SD Min Max

AFR 3,92 1,23 0,27 8,50 3,43 1,05 0,28 7,50MT 3,76 1,33 1,00 9,50 3,82 1,23 1,01 9,00MY 13,75 3,85 2,00 34,60 12,32 3,28 2,00 32,90

Går det att använda automatiskt registrerade mjölkbarhetsobservationer i genetiska analyser?

JA!

Höga upprepbarheter betyder att det intebehövs så många observationer per ko.

AMS data kräver mycket editering.

Kan vi selektera mot långsamt mjölkande kor?

JA!

Starka genetiska samband mellan de olikaegenskaperna.

Medelhöga arvbarheter.

Starka genetiska samband mellanmätningar i AMS och mjölkningsgrop.

Tack för mig!

Arvbarheter

System Egenskap h2 h2

AMS AFR 0,36 0,40 0,36 0,51BT 0,20 0,25 0,41 0,46

MI 0,11 0,19 0,09 0,12

NoM 0,08 0,17 0,08 0,11

Grop AFR 0,31 0,37 0,35 0,44

MT 0,36 0,40 0,37 0,45


Tillskott av vitaminer – behövs det?Hanna Lindqvist, HMH, SLU

Sida 1 av 2


Tillskott av vitaminer – behövs det?

Hanna Lindqvist, Institutionen för Husdjurens Miljö och Hälsa, SLU, Skara

Djurhälso- & Utfodringskonferensen Uppsala 22 augusti 2012

-Tokoferol och -Karotin

-Tokoferol

-Karotin

Retinol

Ensileringsstudie Resultat

Vall-blandning

Färskt material

Förtorkatmaterial

Obehandlatensilage

Bakterie-behandlatensilage

Syra-behandlatensilage

-Tokoferol, mg/kg ts

Käringtand/timotej

59 41 57 65 57

Rödklöver/timotej

51 40 30 46 21

Rödklöver/ängssvingel

60 49 38 54 35

6 kg ts 18 kg tsP = 0,015 Skillnad > 13

Naturligt vs. syntetiskt

-Tokoferol, 1,49 IE/mg

-Tokoferyl acetat, 1,36 IE/mg

All rac -tokoferol, 1,1 IE/mg

All rac -tokoferyl acetat, 1,0 IE/mg

Utfodringsstudie

• 2 laktationer• 100% ekologisk foderstat• År 1 inga syntetiska vitaminer• År 2 syntetiska vitaminer A, D & E • Dagligt tillskott på 2400 IE -tokoferyl acetat från

3 veckor före kalvning till 3 veckor efter kalvning


Tillskott av vitaminer – behövs det?Hanna Lindqvist, HMH, SLU

Sida 2 av 2


Utfodringsstudie

3 v före kalvn. Kalvn.

Råmjölk 4 dar

3 v efter kalvn.

3 v före kalvn. 3 v efter kalvn.

5-7 månader efter kalvn.

5-7 månader efter kalvn.

Blodprover

Mjölkprover

Resultat -tokoferol

0

2

4

6

8

10

12

3 weeks BEC Calving 3 weeks PC 5-7 monthsPC

Plas

ma

-toco

pher

ol m

g/L

Exp 1, E

Exp 1, C

Exp 2, E

Exp 2, C

* *

0

2

4

6

8

10

12

Colostrum 4 days PC 3 weeks PC 5-7 months PC

Milk

-to

coph

erol

mg/

L

**

(*) (*)

*

**

Resultat -karotin

0

2

4

6

8

10

12

3 weeksBEC

Calving 3 weeks PC 5-7 monthsPC

Plas

ma

-c

arot

ene

mg/

L

Exp 1, E

Exp 1, C

Exp 2, E

Exp 2, C

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

Colostrum 4 days PC 3 weeks PC 5-7 monthsPC

Milk

-c

arot

ene

mg/

L

*

*

*

(*)

Resultat retinol

0

0,05

0,1

0,15

0,2

0,25

0,3

0,35

0,4

3 weeks BEC Calving 3 weeks PC 5-7 monthsPC

Plas

ma

retin

ol m

g/L

Exp 1, E

Exp 1, C

Exp 2, E

Exp 2, C

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

4

4,5

Colostrum 4 days PC 3 weeks PC 5-7 months PC

Milk

retin

ol m

g/L

(*)

(*)

*

Slutsatser

• Vallblandning och ensileringsmedel påverkar E-vitamininnehållet i ensilage

• Svårt att veta vitamininnehåll i vallfodret och dyrt att analysera

• Effekter av tillskottsutfodring av E-vitamin påverkas av grovfodrets innehåll av vitaminer


Skräddarsydd mjölk för olika mejeri produkterFrida Gustavsson, SLU/Lunds Universitet

Sida 1 av 4


Skräddarsydd mjölk för olikamejeriprodukter

Frida Gustavsson, Civ. ing. BioteknikDoktorand på institutionen för livsmedelsteknik,Lunds Universitet

Frågeställning:Att vi får en råvara som mejerierna vill ha är avstörsta vikt. Kan vi påverka mjölkens sammansättning och processegenskaper genom att avla ossfram till det vi vill ha?

Single cow cheese

• Single cow cheese liknandeSingle malt whiskey– Ost gjord på mjölk från EN ko

• Serveras på restaurangen PM & vänner i Växjö– Smakad av EU:s jordbruksministrar på toppmöte

• Agnes gårdsmejeri utanför Växjö

bild: Björn Wanhatalohttp://fof.se/tidning/2012/2/single cow cheese

Olika kor – olika mjölk

• Variation i mjölksammansättning– Inte bara mellan koraser– Variation mellan individer!

• Pärla, fjällkon som ger single cow cheese, harbra mjölk för osttillverkning– Hög fetthalt– Hög proteinhalt

Mjölksammansättning

• Fett– Många olika fettsyror

• Existerar som fettkulor

– Naturlig diameter: mm

– Efter homogenisering: mm

x1

Oklar lösning

Förstoring

x1000

synliga fettkulor


• Protein– Kaseiner och vassleproteiner

• Kasein aggregerar tillsmå olikformade partiklar– Diameter: mm

• Vassleprotein fritt i mjölken

x1

Oklar lösning

Förstoring

x1 000

synliga fettdroppar

x10 000

Fettdroppar

Kaseinpartiklar



Sida 2 av 4


Olika egenskaper olika produkter

Yoghurt/filmjölk• Strukturen påverkas av

– Kaseininnehåll– Vassleproteininnehåll– Fettinnehåll– Storleken på fettkulorna


Smör• Produktionen påverkas av

– Fetthalt– Storleken på fettkulorna– Fettsammansättning

• Protein spelar inte lika stor roll vidsmörtillverkning


Ost• Utbytet är viktigt; 100 kg mjölk ger ca 12 kgost

• Både oststruktur och utbyte påverkas bl.a. av:– Proteinhalt och proteinsammansättning– Fetthalt– Storleken på fettkulorna


• Möjligt med riktad mjölkproduktion?– Smörkor, ostkor och yoghurtkor?

• Möjlighet att ha gårdar med ”ostkor” inärheten av ysteriet!

• Hur?

Genomiska avelsvärden

Källa: Svensk Mjölk

Det svensk danska milk genomicsinitiativet• Milk genomics

– forskning om gener som kontrollerar och påverkarmjölkproduktion

• Hur påverkar kons arvsanlag mjölksammansättningen och vidare t.ex. mjölkens ystbarhet?

• Studie på SRB, Dansk Holstein och Dansk Jersey



Sida 3 av 4


Provinsamling

• Mjölk och blodprover från 400 kor av varderarasen har samlats in på 60 vanliga mjölkgårdar– Mjölken analyseras för sammansättning ochteknologiska egenskaper

– DNA (arvsanlag) extraheras ur blodproven• Sökning efter kända genetiska varianter av mjölkprotein• Övergripande genomskanning för att leta efter variationmellan djur

RESULTAT

0

1

2

3

4

5

6

7

Fett Protein Kasein

Halti

%


SRB

DH

DJ

Skillnader mellan raser

0

5

10

15

20

25

30

35

Tid innan uppbyggnad Uppbyggnadshastighet

Tid,min

Hastig

het,Pa/m

in

Koaguleringsegenskaper

SRB

DH

DJ

Längre tid för ett ostkoagel att börja bildas i mjölk från SRBGår långsammare för ostkoaglet att bli fast

Jerseymjölk verkar bättre för ystning!

Genetisk påverkan

0

5

10

15

20

25

30

AA AB AE BB BE EE

Koaguleringstid

,min

Genetisk variant av kasein

020406080100120140160

AA AB AE BB BE EE

Gelstyrka,Pa

Genetisk variant av kasein

Genetisk variant AA AB AE BB BE EE

Andel SRB med varianten iurvalet

37% 20% 30% 2% 8% 3%

Önskvärt med snabb koagulering och starkt koagel

Avel

• Blodprov på en kviga/ko eller tjur– Vilken genetisk variant ges i mjölken eller försvidare till avkomma?

– Kor avlas fram för skräddarsydd mjölk

Övergripande genomskanning

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 19 21 23 25 27 29 X18 20 22 24 26Kromosomer

Samband mellan kons hela arvsmassa och ystbarhet

Plats i arvsmassan där grupper av kor skiljer sig från varandra

Tidigare okända gener som påverkar ystbarhet hittade!



Sida 4 av 4


Slutsats

• Fått kunskap om– genetiska variationen hos 3 stora raser i S och DK– tydliga skillnader i mjölksammansättning ochteknologiska egenskaper

• mellan individuella kor från samma ras• mellan olika raser

– kan förklaras av den genetiska variationen

Nytta till näringen

Med kunskap om gener som påverkar mjölkenssammansättning och teknologiska egenskaperkan de bästa tjurarna/korna väljas ut.

Detta ger möjligheter att producera mjölktypermed ett förväntat mervärde som gynnarlantbrukarnas lönsamhet och mejeriföretagensproduktion.

Finansiärer och samarbetspartners• SLF (Svensk Lantbruksforskning)• Tvärlivs (Formas, Vinnova, SLF, Svenskdagligvaruhandel och Livsmedelsföretagen)

• Arla Foods

• Sveriges Lantbruksuniversitet, ÅrhusUniversitet, Svensk Mjölk och VikingGenetics

A n t e c k n i n g a r


www.svenskmjolk.se0771-19 19 00

katalog du 2012 - vxa.se · rpp. 113, 2006 viking danmark / local advisors ku-life / dk cattle...

Documents