karlskoga vattenverk &...
TRANSCRIPT
1
Karlskoga
Vattenverk & Reningsverk
LIA-period 1
2016-02-29 – 2016-05-06
Erik Persson
2016-05-12
2
Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................. 3
2 VA-bolaget ........................................................................................................... 3
3 Vattenverk .......................................................................................................... 3
3.1 Råvattenpumpstation .................................................................................. 3
3.2 Råvattenverket ............................................................................................. 4
3.3 Infiltrationsbassänger ................................................................................. 6
3.4 Dricksvattenverket ...................................................................................... 6
4 Reningsverk ........................................................................................................ 7
4.1 Mekanisk rening .......................................................................................... 7
4.2 Biologisk rening ........................................................................................... 8
4.3 Kemisk rening .............................................................................................. 8
4.4 Slam ............................................................................................................ 10
4.5 Mosseruds återvinningsanläggning .......................................................... 12
4.6 Actiflo-anläggning ...................................................................................... 12
4.7 Styr- och övervakningssystem ................................................................... 12
5 Min praktik ....................................................................................................... 13
5.1 Reningsverket ............................................................................................ 13
5.2 Vattenverket .............................................................................................. 15
6 Rörnät ............................................................................................................... 16
7 Slutord ............................................................................................................... 16
3
1 Inledning
Jag studerar Vatten- och Miljö̈teknik på yrkeshögskolan i Hallsberg. I utbildningen ingår det två̊̊ stycken LIA-perioder, Lärande I Arbete. Min första LIA-period under 10 veckor har varit på reningsverket och på vattenverket i Karlskoga. Jag ville få erfarenhet av verkligheten och mer kunskap om helheten i processerna på reningsverk och på vattenverk. Mina uppgifter under perioden har varit att lära mig processövervakning, daglig skötsel, pumprunda, provtagning, analys på lab m.m.
2 VA-bolaget
Det är VA-bolaget i Karlskoga AB som producerar dricksvatten, renar
avloppsvatten och sköter rörnät. VA-bolaget i Karlskoga AB är dotterbolag till
Kemab, Karlskoga Energi & Miljö AB. Kemab är helägt av Karlskoga kommun.
3 Vattenverk
Dricksvattnet i Karlskoga kommer dels från naturligt grundvatten, dels från
råvatten från Timsälven som blir konstgjort grundvatten. 28.800 personer är
anslutna till kommunens rörnät. Karlskogas medelförbrukning av vatten är
16500 m3/dygn.
Det finns tre drifttekniker och en driftchef. Driftchefen är både chef på
vattenverket och på reningsverket samt är VA-chef. Chefsrollen på vattenverket
och på reningsverket är tillfällig.
3.1 Råvattenpumpstation
Råvattnet kommer ifrån två ledningar med
500 mm resp. 600 mm diameter försedda med
grovgaller. Ledningarnas intag ligger på ca
tre meters djup i Timsälven. Ledningarna
sitter fast i stenkistor. Stenkistorna hindrar
också att stora grenar blockerar vattenflödet
till ledningarna. Råvattnet pumpas med två
propellerpumpar till ett hus med två
mikrosilar och två pumpar med kapaciteten
800 m3/h resp 400 m3/h pumpar vattnet till
råvattenverket.
Mikrosilarna filtrerar råvattnet och tar bort
löv, bark och dylikt. Råvattnet pumpas
genom ett 600 mm diameter sentabrör till
råvattenverket på Gälleråsen.
Mikrosilar och pumpar
4
3.2 Råvattenverket
På råvattenverket leds råvattnet till en kammare som delar upp råvattnet i två
flöden. I båda flödena tillsätts lut innan vattnet leds vidare till två kammare.
Därifrån rinner råvattnet till två kanaler samtidigt som PAX tillsätts. En
omrörare per kanal blandar ut PAX i råvattnet. Råvattnet leds till sex bassänger,
filterbassänger, med en sammanlagd yta på ca 120 m2. I varje filterbassäng finns
fyra stycken DynaSand-filter. Det går en ledning till varje filterbassäng. Varje
ledning delas upp till fyra mindre ledningar som kopplas till DynaSand-filtren.
Råvattnet renas i filtren och smutsvattnet (kallat tvättvattnet) rinner in till två
kammare. Tvättvattnet från kamrarna rinner till två lamellfilter. Det bildas
slam i lamellfiltren och slammet pumpas ut från råvattenverket till en
pumpstation. Slammet från stationen pumpas vidare till reningsverket.
Tvättvattnet är nu renare och leds in till tvättvattenkammaren. Tvättvattnet
från kammaren leds in till kammaren där råvattnet kommer från början,
Råvatten kyler i en värmeväxlare den tryckluft som används för att driva
mammutpumpen i DynaSandfiltren. En del av det varma vattnet från
värmeväxlaren används för uppvärmning av råvattenverket. Allt vatten från
värmeväxlaren leds tillbaka till kammaren där råvattnet kommer från början.
Filterbassängerna har varsina två utlopp till en kanal. Råvattnet från den
kanalen rinner till en liten kammare och därifrån leds vattnet till renkammaren.
Från renkammaren pumpas eller självfaller vattnet ut från råvattenverket till
infiltrationsbassänger. Pumpning behövs till den bassäng som ligger lite högre.
(Det finns dessutom åtta stycken snabbsandfilter och en lågreservoar med
volymen 400 m3 i en annan byggnad. Filtren är inte i drift, men vid behov kan
man använda dem.)
5
En del av råvattenverket
6
3.3 Infiltrationsbassänger
Det finns åtta stycken infiltrationsbassänger. Fem stycken infiltrationsbassänger
med en sammanlagd yta av 6100 m2 ligger nära råvattenverket och tre stycken
infiltrationsbassänger med en sammanlagd yta av 4500 m2 ligger längre söder om
verket. Vattnet till infiltrationsbassängerna söder ut leds med självfall via ett
600 mm diameter sentabrör.
Vattnet filtreras och renas och sjunker ner i åsen. Det tar 16-25 dagar innan
vattnet har runnit igenom en 250 – 600 m lång del av grusåsen och blandats med
naturligt grundvatten. Det är 8 stycken rörbrunnar med pumpar som pumpar
upp vattnet från 20 – 25 m djup och leder in det till dricksvattenverket.
3.4 Dricksvattenverket
I byggnaden med dricksvattenverket finns en lågreservoar med volymen 1680
m3. I ledningen från rörbrunnarna till lågreservoaren tillsätts lut. Luten höjer
pH i vattnet till 8,3 och höjer alkaliniteten till 60. Hårdheten i vattnet är
4-4,3 °dH. Lågreservoaren har tre kammare. Inkommande vattnet leds in i
mellankammaren. Vattnet från mellankammaren rinner till vänstra och högra
kammaren. Det är tre pumpar med kapaciteten 470 m3/h vardera som pumpar
vattnet från vänstra resp högra kammare. Pumparna arbetar två i taget och
växlas en gång per vecka. Vattnet passerar UV-lampor som behandlar vattnet
med UV-ljus. Sen pumpas vattnet till rörnätet och en del av vattnet går till
högreservoaren på Rävåskullen resp. i Bråten. Högreservoaren på Rävåskullen
rymmer 8000 m3 och den i Bråten rymmer 2000 m3.
Dricksvattenverket
7
4 Reningsverk
Karlskoga avloppsreningsverk ligger på västra sidan av Karlskoga och har en
kapacitet på 38 000 pe. Man tar emot avloppsvatten från Karlskoga, Linnebäck,
Granbergsdal, en del av industrin, området runt sjön Lonnen och en del av östra
sidan av sjön Möckeln.
Inkommande vattnet ger ett normalt genomflöde på ca 20.000 m³/dygn. Vattnet
som kommer hit genomgår förbehandling med mekanisk rening, biologisk rening
med kväverening samt eftersedimentering. Det avsatta slammet genomgår
förtjockning och stabilisering via rötning och avvattning. Därefter transporteras
det till Mosseruds återvinningsanläggning.
Det finns tre driftstekniker, två mekaniker, en elektriker, en laborant samt en
driftchef som beskrevs under vattenverk ovan.
4.1 Mekanisk rening
Inkommande vattnet går igenom två renssilar eller trumsilar som tar bort större
skräp. Man tar bort ca 74 ton skräp per år. Skräpet transporteras med en skruv
per sil till en annan skruv som skickar det till en container i en annan lokal.
Efter silarna tillsätts PIX till avloppsvattnet.
Sen går vattnet till två bassänger som är sandfång. Den sedimenterade sanden
skruvas till en sandtvätt. Från sanden separeras organiskt material bort och
skickas till försedimenteringen. Sanden samlas upp i en container, som finns i
samma lokal som skräpcontainern och transporteras till Mosseruds
återvinningsanläggning.
Efter grovreningen rinner vattnet in i två parallella försedimenteringsbassänger.
Man har tillsatt PIX tidigare i processen så att det bildas flockar med mindre
partiklar och fosfor. Bassängerna har skrapspel som skrapar slammet till
slamfickorna i första delen av försedimenteringsbassängerna. Det är två fickor
per bassäng. Det finns en fast ytskrapa per bassäng mitt i bassängen som
stoppar flytande ämnen, till exempel fett. Fett och dylikt sugs bort med
flytslampumpar till en fettavskiljare. Pumparna körs enligt tidsstyrda intervall.
Renssilar
8
4.2 Biologisk rening
Den biologiska reningen består av nio stycken bassänger. Två stycken för aktivt
slam, två stycken för slamoxidation och fem stycken
mellansedimenteringsbassänger.
Efter försedimenteringsbassängerna går vattnet in till två parallella bassänger
för aktivt slam. Första delen (fördenitrifikationsdelen) av bassängerna har
omrörare och andra delen av bassängerna har luftning av vattnet
(nitrifikationsdel). Längst bort i bassängerna finns pumpar som skickar tillbaka
en del av vattnet till första delen i bassängen. Det finns mätinstrument att mäta
nitrat i första delen av en av bassängerna. Om det är för mycket nitrat tillsätts
Mosstanol (etanol och propanol).
Efter bassängerna rinner vattnet genom en kanal till mellansedimenteringen.
Det finns pumpar bredvid kanalen, som pumpar upp slam från fickorna i
mellansedimenteringen och skickar slammet till slamoxidationbassängerna. Det
är två slamoxidationbassänger som är i serie. Första bassängen luftar slammet
(nitrifikationsdel). Slammet har ca 1 % TS. Sista delen av sista bassängen luftar
inte utan har omrörare (efterdenitrifikationsdel) och där tillsätts Mosstanol. Det
finns pumpar i sista delen av bassängen som pumpar upp slammet och skickar
tillbaka det till första bassängerna i biosteget.
Det är viktigt att bakterierna lever bra i biosteget. Man tillsätter Mosstanol så
att bakterierna får föda. Om det är mycket vatten in till verket stryps inflödet till
slamoxidationen. Om man inte gör det blir vattnet och slammet näringsfattigt.
Bakterier dör eller de följer med vattnet direkt till utloppet från verket.
Alla bassängerna med aktivt slam och slamoxidation har lock. Locken hindrar
farliga ämnen, t.ex. aerosoler att spridas i lokalen.
Det finns öppningar i kanalen vid mellansedimenteringen, som vattnet går
igenom och rinner ut till mellansedimenteringen. Den har skrapspel som för
slammet till slamfickorna.
4.3 Kemisk rening
Efter mellansedimenteringen går vattnet
i en kanal till
slutsedimenteringsbassängerna. I första
delen av bassängerna luftas vattnet för
att undvika slam på botten på grund av
att det inte finns något skrapspel i dessa
bassänger. Om det är för mycket fosfor i
utgående vattnet tillsätts PAX i första
delen av bassängerna. PAX sprids ut
med tryck i rör och blandas ut med hjälp
av tryckluft i första delen av
bassängerna. Sista delen av bassängerna
9
har skrapspel. Sen leds vattnet genom utloppet från verket och rinner ut till sjön
Möckeln ca 300 m bort från verket.
Alla steg i processen skickar slam till slamfickorna i försedimenteringen.
10
4.4 Slam
Slammet pumpas från försedimenteringsfickorna till slamlager 1. Slammet i
slamlager 1 pumpas till förtjockaren, som kallas Pucken. Före Pucken tillsätts
polymer. Pucken fungerar så att slammet körs sakta runt på en perforerad skiva
och vattnet från slammet rinner ner genom skivan. Rejektvattnet leds tillbaka
till försedimenteringen. Slammet åker till slamlager 2 och TS-halten i slammet
är ca 7-8 %. Slammet från slamlager 2
pumpas till två rötkammare. Rötkamrarna är
underdimensionerade så rötkamrarna är inte
kopplade i serie utan slammet cirkulerar
mellan rötkamrarna. För att få en kontinuitet
i processen pumpas hela tiden nytt slam in i
rötkamrarna, ca 48 m³/dygn. Den metangas
som bildas ger bränsle till reningsverkets
gaspanna. Där produceras större delen av
verkets värmebehov.
Slammet stannar ca 18 dagar i rötkamrarna
där temperaturen är ca 36°C. Sen pumpas
det till tre stycken våtslamlager. Polymer
tillsätts till slammet som sedan pumpas till
en centrifug. Torrslammet samlas ihop i två
stycken containrar. De finns i samma lokal
som containrarna med sand och skräp.
Reningsprocessen är inte Revaq-certifierad så
därför transporteras slammet till Mosseruds
återvinningsanläggning.
Pucken
11
Anläggningsdel Volym
m³
Area
m²
Uppehållstid
vid Qmax
timmar
Ytbelastning
vid Qmax
volym/area
timmar
Sandfång 100 38 0,05 52,6
Försedimentering 1300 367 0,65 5,4
Bräddbassänger* 840 357,7
Aktivslambassänger
1800
(600/1200)
(oluftad/luftad
volym)
0,9
Mellansedimentering 3360 910 1,68 2,2
Slamoxidationbassänger 1704
(1374/330)
(oluftad/luftad
volym)
Slutsedimentering 4200 1050 2,1 1,9
Våtslamlager 1-3 470
2 st. rötkammare 900
Slamlager 1-2 300
Total uppehållstid 5,38
*Avser den volym som inte ligger under kembyggnaden.
12
4.5 Mosseruds återvinningsanläggning
Det finns och används vassbäddar och bassänger i Mosseruds
återvinningsanläggning. När det blir vår och det blir varmare så rinner
lakvatten till bäddarna. Nyligen har man grävt ett dike från den sista bassängen
till ett vattendrag.
4.6 Actiflo-anläggning
Actiflo är en bräddvattenreningsanläggning. Om det regnar häftigt eller är
mycket snösmältning kan inte reningsverket klara av vattenflödet till verket,
p.g.a. att spillvattennätet är 20% kombinerade ledningar och det utöver det blir
tillskottsvatten till nätet. Då har Karlskoga en Actiflo-anläggning. Vattnet går in
i anläggningen och igenom två rensgaller. Sen går vattnet till tre kammrar med
omrörare och där tillsätts PIX, mikrosand och polymer. Då bildas flockar och
vattnet flödar upp igenom
lamell-filter. Slammet faller ner
och skickas till hydrocykloner.
Där avskiljs slam och mikrosand
och sanden används i processen
igen. Vattnet rinner ut från
anläggningen till sjön Möckeln.
Slammet skickas till en
pumpstation och sen till
reningsverket.
4.7 Styr- och övervakningssystem
På vattenverk, reningsverk och Actiflo använder man styr- och
övervakningssystemet SCADA Expert Vijeo Citect.
13
5 Min praktik
Jag ska beskriva vad jag har gjort i reningsverket och vattenverket under
veckorna. Jag ska inte beskriva allt, men en del.
5.1 Reningsverket
Jag inledde min praktik på Karlskoga avloppsreningsverk under sex veckor.
Arbetstiden börjar kl. 07:00 och slutar kl. 16:00. Kl. 15:30 träffas vi allihop och
pratar om vad vi har gjort under dagen. På onsdagar är det ett möte på
morgonen. Man berättar vad man har gjort och vad som hänt under veckan och
förbereder vad man ska göra och går igenom vad som händer längre fram.
Det finns ett rullande schema på verket med olika arbetsuppgifter för de tre
driftteknikerna. Det är driftteknikerna som jag har följt med och försökt rikta in
mig på att lära mig av.
Det är alltid någon som har beredskap måndag - fredag 16:00 - 7:00 och alla
helger. Det är fyra personer som delar på beredskapen. Man har beredskap en
vecka åt gången, torsdag till torsdag.
Första veckan fick jag ett uppdrag. Karlskoga reningsverk har en centrifug. Den
ska ersättas med två skruvpressmaskiner. Verket skulle testa tre maskiner av
olika fabrikat. Jag fick som uppgift att samla in prov från maskinerna och
registrera proverna på listor och tabeller. Man mätte t.ex. torrsubstanshalt,
mängd rejektvatten och tillsatt polymer. Reningsverket ville veta skillnaden och
jämföra maskinerna. Då fick man en bättre helhet över vilken maskin man ville
ha. Resultatet bekräftade vad man trodde tidigare. En maskin var dålig, en var
hyfsad och en var mycket bra.
Jag har också ändrat en broschyr om Karlskoga reningsverk. Bilder, text och
fakta som var felaktiga eller inaktuella har jag ändrat i broschyren.
Jag följde med några gånger till Actiflo så jag förstod processen i anläggning och
hämtade vattenprover när anläggning var i drift.
Två dagar följde jag med på pumprunda. Man åker och kollar inuti och utanpå på
alla pumpstationer. Man dokumenterar flöde, drifttider, driftsström m.m. Man
provkör pumparna och spolar pumpsumpen. När man ska spola sumpen ska man
använda gasmask. Man undviker då att andas in otrevliga ämnen.
Reningsverket har ett laboratorium som är ackrediterat av SWEDAC. Man följer
provtagningsschema med både internprover för att kontrollera driften och prov
enligt lagkrav där resultaten skickas till myndigheter. Jag var på laboratoriet i
två dagar för att se hur olika arbetsmoment går till. Jag analyserade slamprov
och rejektvattenprov alldeles själv! Interna provtagningen sker i olika
reningssteg varje dag eller som stickprov under veckan och analyseras på labbet.
Man vill veta om verket fungerar bra eller inte. Om provresultaten inte är bra så
ändrar man driften – om det är möjligt. Jag insåg att man tog många fler prov på
olika ämnen på många fler steg i processen än jag tidigare hade trott. Man
14
analyserar Tot-P, Tot-N, TOC, NH4-N, NO3-N, pH, alkalinitet, susp., PO4-P,
slamvolym, TS, GF m.m.
Jag följde med en drifttekniker och hjälpte till med eller tittade på rutinjobb på
verket.
När man ”gör verket” går man först, varje dag, till huset med gaspannan och
noterar hur mycket gas man har eldat i pannan resp bränt upp i flamman.
Pannan värmer upp lokalerna. Om den egna biogasen inte räcker så använder
man fjärrvärme. Om man har överskott på gas bränns detta upp i en flamma
bredvid rötkamrarna. Man avvattnar rören för biogasen eller spolar rent rören i
huset eller i rötkamrarna. Sen går man till kemhuset kollar att det är OK t.ex.
att tankarna inte läcker och kollar en pump i huset. Sen går man till
huvudbyggnaden och ”lodar” i försed. Man ”lodar” med ett instrument för att
kontrollera hur mycket slam det finns i botten på försed.
Man öppnar locket på Pucken och kollar att slammet och polymeren binder ihop
som det ska och att rejektvattnet är bra. Jag var förvånad över att det är så
känsligt att balansera förhålllandet mellan slammet, polymeren och
rejektvattnet.
Sedan börjar man att notera på ett papper mätresultat från styrsystemet över
vad som har hänt under dygnet. Exempelvis hur mycket det har regnat under
dygnet, flöde till och från verket, hur mycket sprit som använts i processen och så
vidare.
Man kontrollerar varje dag att luftningsbassängerna luftar som de ska och kollar
om det är slamflykt i mellansed.
Man skiftar regelbundet pumparna under veckorna både i reningsverket och i
rötkamrarna så att de får ungefär samma drifttid och man kontrollerar också
pumparnas maxkapacitet. Om kapaciteten inte är bra ska pumpen servas eller
renoveras.
Man luftar slamfickorna i försed. mellansed. och i slutsed. Slammet bubblas upp
med tryckluft så att det lossnar från fickväggarna och faller ner till botten på
bassängen eller i fickorna.
Man rensar bort skräp i inkommande vattnet i inloppet, i renssilarna och i
15
skruvarna.
Rötkamrarna har olika höjd. Slammet skickas med självfall från den första till
den andra. Därför måste man rengöra tre rör per kammare så att slamflödet
rinner igenom rörerna utan att de täpps igen.
Man spolar rent bassängerna i försed, mellansed och slutsed. och spolar bort
flytslam, skum och beläggningar på väggarna och i rännorna så att flödet i verket
flyter som planerat. Det är lite ”finare” när man är färdig också!
Ett problem som hela tiden uppkommer är skumbildning i
mellansedimenteringen. Det blir skumbildning även i kanalerna i
råvattenverket, men det är ingenting jämfört med i reningsverket. Nästan
dagligen får man spola sönder skummet så det förhoppningsvis sjunker till
botten. Ibland blir det slamflykt i sista delen på dessa bassänger. Jag har inte
förstått varför det uppstår skumbildning och slamflykt. Jag gissar att någon har
berättat för mig, men jag var inte uppmärksam eller lyhörd.
Underhåll som hela tiden pågår är rengöring och kalibrering av de olika
mätarna. Laborantens jobb och mätinstrumenten i verket är viktiga faktorer
eftersom den mesta styrningen sker eller kommer att ske baserat på mätresultat.
Är dessa missvisande kommer alla processerna i förlängningen bli fel. Man
arbetar i blindo.
5.2 Vattenverket
Efter reningsverket började jag praktisera på vattenverket under fyra veckor.
Vattenverket har ungefär samma upplägg som på reningsverket. Arbetstiden
börjar kl. 07:00 och slutar kl. 16:00. På tisdagarna är det ett möte på morgonen.
Man berättar vad man gjort och vad som har hänt under veckan samt förbereder
vad man ska göra och går igenom vad som händer längre fram.
Det finns ett rullande schema på verket med olika arbetsuppgifter för de tre
driftteknikerna.
Det är alltid någon som har beredskap måndag - fredag 16:00 - 7:00 och alla
helger. Det är fyra personer som delar på beredskapen. Man har beredskap en
vecka åt gången, torsdag till torsdag. Personal från reningsverket hjälper till
med beredskapen i vattenverket.
Det är två byggnader på Gälleråsen. En byggnad som tidigare var råvattenverk,
men nu är ett ”samlingshus”, där man äter frukost och lunch, har möten, där det
finns kontrollrum och omklädingsrum m.m. Det finns också åtta stycken
snabbsandfilter och en lågreservoar i byggnaden, men dessa används inte nu.
Den andra byggnaden är råvattenverket som man använder nuförtiden.
Varje dag går man ut och kollar infiltreringsbassängerna hur stor andel av
bassängernas yta som används. Sen går man in i verket och kontrollerar att lut-
och PAX-tankarna är som de ska, t.ex. att det inte läcker. Pumparna som
pumpar lut och PAX från tankarna till DynaSandfilterbassängerna kontrolleras.
Sen går man ner till källaren och skriver upp flödet från råvattenverket till
infiltreringsbassängerna. Man spolar rent rören till färgtalsinstrumentet och
rengör turb-mätaren. Man går till ett annat rum och kollar kompressorerna och
trycklufttanken som trycker upp luften till DynaSandfilterbassängerna.
Dräneringspumpen ska köras och avfuktare och värmepump som värmer upp
16
byggnaden ska kollas. Sedan skriver man ner i dator olika mätresultat som t.ex.
råvatten in till verket och ut.
Varje måndag och fredag hämtas
vattenprover i
DynaSandfilterbassängerna och
renkammaren och analyseras
aluminumhalt och turb. Råvattnet är
faktiskt ganska dåligt. Det är ganska
mycket humus och siltpartiklar och
det är mycket naturligt aluminum i
råvattnet från älven till
råvattenverket. När man har
analyserat klart skriver man ner
mätresultaten för aluminum, turb och
färgtal i dator. Om man tycker att det är för mycket av framförallt aluminum i
DynaSandfilterbassängerna eller utgående vattnet, så ändras PAX-dosen
och/eller ändras råvattenflödet till kanalerna. Det händer att man analyserar fler
dagar per vecka än måndag och fredag. Man spolar också ren i lamellfilterna på
måndag och fredag.
Jag såg på när man harvade i infiltreringsbassängerna för att ta bort hinnan på
dessa. Då behöver man inte byta sanden utan kan använda sanden längre tid.
Jag har också hjälpt till att ta dricksvattenprover i dricksvattenverket, i
brunnspumparna och på olika platser i Karlskoga.
6 Rörnät
Min handledare hämtade mig en dag och vi åkte till två grävjobb. Ett av
grävjobben var en stor ledning som läckte. Vattnet sipprade upp i gatan. Gatan
hade en lutning så det var lite svårt att hitta läckan. På en annan plats letade vi
en brunn där man kan stänga av vattnet till en annan brunn när man ska byta
en flödesmätare. Till slut hittade vi brunnen med en metalldetektor.
7 Slutord
Det har varit lärorikt att se hur allt fungerar i verkligheten. Jag har bättre
förståelse och mer kunskap om processen nu. Nu vet jag grunderna i hanteringen
att ta prov och metoderna att analysera. Jag har ett begrepp om hur mycket eller
lite flöde, volym m.m. som behandlas på vattenverket och på
reningsverket. Naturen var en stor påverkande faktor på verken. Om det
regnade mycket, om det var varmt eller kallt i vattnet m.m. påverkade hur man
behövde sköta driften av verken. Verken är överhuvudtaget mer känsliga än vad
jag trodde. Om man tillsätter mer eller mindre kemikalier och/eller varierar
flödet kan det ge stora skillnader på resultatet av behandlingen av vattnet eller
slammet. Min uppfattning om de som arbetar på verken är att de verkligen
anstränger sig för att åstadkomma ett rent dricksvatten till kunderna och en bra
17
rening av avloppsvattnet innan det rinner ut i sjön.
Jag har blivit väl bemött under min LIA-period så jag vill tacka alla som arbetar
på reningsverket och på vattenverket och min handledare. De har förklarat mer
än en gång för mig hur processen fungerar, hur man analyserar vatten och slam
m.m. så stort tack till alla ännu en gång.