Snölaviner

Kapitel 5 i Keller &Blodgett

Faktorer som påverkar och utlöser lavinerSnön och snötäckets egenskaper• Omvandling

• Packning och lagringsförh.

• Hållfastheten

Lösa lager -rinnsnö

-lös kall snö

-rimfrostlager

-lager av snöhagel

Sluttningens egenskaper• Lutning (35-45º) och form

Klimatet• Temperatur – trädgräns, omvandlingar

• Nederbördens intensitet och typ

• Vindriktning och hastighet

Laviner och lutningsvinklarSmå Laviner Stora LavinerLutning Frekvens Lutning Frekvens

0°-15° Ej förekommande

0°-15° Ej förekommande

15°-25° Sällsynta 15°-25° Sällsynta

25°-35° Förekommer ibland

25°-50° Vanliga

35°-75° Vanliga 50°-70° Mindre vanliga

>75° Mycket sällsynta

70°-80° Sällsynta

>80° Mycket sällsynta

Lavintyper: A. Snölaviner (puderlaviner)• Lössnö med låg densitet.• Startar i en punkt• Flaskformad bana• Utlöses ofta i ett litet snöskred

i sluttningar >35° lutning. • Når ofta hastigheter över 200

km/h• Torr- eller blöt snölavin• Luftburen pudersnölavin

B. Flaklaviner• Snöblock el –flak spricker upp

i en bred brottkant o rutschar utför en sluttning

• Töförhållanden => smältvatten sipprar genom det översta snölagret-> smältvattnet når skaren-> smältvattnet rinner utmed skaren-> det övre lagret kommer i glidning-> spricka öppnas =>snöflaket glider iväg-> flakets tyngd överstigerhållfastheten hos de äldre underliggande lagren

• Snöns densitet => upp till 350kg/m3

• Snön blir som cement och orsakar flest dödsfall bland skidåkare.

• Torra flaklaviner sker normalt i sluttningar på 35-45°

• Vindpackning av snön under en snöstorm.

• Snön bildar ofta överhäng.• Orsakar flest dödsfall

bland skidåkare• 90-270 km/h

• Blöta flaklaviner• 20-110 km/h• De flesta laviner som drabbar

skidåkare är < 100 x 100 m

Flaklavinens brottkant uppstår vanligtvis i en konvex del av sluttningen där snötäcket utsätts för en dragspänning

C. SlasklavinerLavin bestående av vattenmättadsnö (blöta lössnölaviner) som kanutlösas i sluttningar med så låga lutningar som 5°.

Densitet upp till 1000 kg/m3Omfattar ofta hela snötäcket och har stor påverkar på markytan.

Hastighet 50 km/h

Snölaviners effekt

Storlek Potentiellaeffekter

Vertikalförflyttning

Volym Stöttryck

Liten Kanbegrava ochskada/dödamänniska

10-100 m 10-100 m3 103 Pa

Medelstor Kan förstöraen bil ellerträbyggnad

100 m 103 – 104 m3 104 Pa

Stor Kan förstöraen byoch/ellerskog

1000 m 105 – 106 m3 105 Pa

Extrem Kan orsakakraftigerosion

103 – 5x103 107 - 108 105 – 106 Pa

Flateyri på Island är ett samhälle som drabbats av förödande laviner vid flera tillfällen

En enorm lavin träffade samhället 1997 och orsakade stor förödelse och 20 människors liv

Snölaviner - några data• Lavinfrekvensen varierar kraftigt i tiden• Vintern 1950-51: 650 människor dog och 2 500

byggnader förstördes i Alperna• Medeltal - Österrike 2700/år, Schweiz 17 480/år• Under perioden 1915-1918 dog 40 000 människor

i laviner i Alperna• I USA med 6800 laviner/år har dödstalen ökat sen

1960-talet, men variabiliteten är hög

Dödsfall i lavinolyckor i USA 1950-1985

Antal döda

10

25

20

15

5

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985

Risken för stora skador orsakade av laviner har ökat i och med den ökande turismen i lavintäta områden.

Tänk på• 1 m3 lätt nysnö = 30-60 kilo.• 1 m3 finkornig vindpackad snö kan väga upp mot 300 kilo• 1 m3 fuktig, grovkornig snö kan väga mellan 400 - 600 kilo• Ett 20 m brett och 25 m högt, 2 dm tjockt snötäcke

innehåller 100 m3 snö – med en vikt på mellan 3 och 60 ton.

• Efter 15 min lever 90 % av de som begravts av en lavin.• Efter 45 min lever bara 25 %.• Av dem som begravs ner till en 0,5 m djup överlever endast

fem av tio, under 2 m överlever mycket få.• Utanför skidanläggningen har sju av tio överlevande hittats

av sina kamrater.• Tiden är alltså knapp!!!!

Exempel på lavinkontroll och skyddsåtgärder

Temporary Control of Presence

Permanent Control of Presence

Temporary Control of Avalanches

Permanent Control of Avalanches

Choosing safe travel routes

Location of buildings, roads, ski lifts, etc. in

safe areas

Compaction of snow in

avalanche starting zones

Engineering works that

retain snow in the starting

zone

Temporary closures of

roads and ski runs

Design of structures for

avalanche forces

Release of avalanches by

explosives

Engineering works that deflect &

retard avalanches

Evacuation of buildings during

hazardous times

Permanent closure of ski

terrain

Time, snow pack settlement Forests

Kartering av lavinstråk -riskkartor

Kontrollerat utlösande av laviner

Deflektorer och stabiliserandekonstruktioner

ÖversvämningarKapitel 4, Keller & Blodgett

Vad är översvämning?• När vatten täcker ytor utanför den

normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav.

• Kan också drabba områden som normalt inte gränsar till vatten, men där marken blir mättad på vatten t ex pga regn.

• Varje dräneringsområde har sin egen flödeskaraktäristik.

• Det bestäms av bl a topografi, geologi, vegetation och markanvändning

Med hjälp av långa mätserier kan den sk återkomsttidenberäknas. Återkomsttiden är den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning -sannolikheten för ett år och inte den sammanlagda sannolikheten för en period.

Orsaker till översvämningaröversvämningar är inte knutna till vissa typer av klimat. Kända exempel på översvämningar: Mississippideltat, Norra Polen (Wisla), Rhendalen, Huang He etc.

- berg -> orografiskt regn- konvektionsregn huvudsakligen i tropikerna- frontnederbörd- snö- och isavsmältning, ex. Dalälven, som börjar i

Skanderna- I floder som rinner norrut (t.ex. Sibirien, norra Kanada),

smälter isen sist i mynningsområdet -> ”isplugg” -> översvämningar som breder ut sig söderut. Läget blir bättre när ”ispluggen” smälter.

- Högt havsvattenstånd

Tillrinningsområdets egenskaper- områdets relief (topografi): ju bergigare, desto mera

reliefenergi -> erosion- sjöar och myrar utgör naturliga vattenreservoarer, som

utjämnar vattenflödet. T.ex. i Österbotten har utdikning av myrar lett till att Kyro älv ofta svämmar över. Sjöar och dammar fylls med tiden igen av slammassor.

- Skog; genom träden avgår dagligen stora mängder vatten till atmosfären. Skogsavverkning tar bort denna pumpeffekt -> större ytavrinning, höjning av grundvattennivån, försumpning, t.ex. Dalälven.

- Asfalt och betong förhindrar infiltration i marken (städer)- Kompaktering, dikning, täckdikning inom jordbruket

Sämre (olämpliga) områden tas i bruk som bosättningsområden p.g.a. markbrist

Antropogena orsakerFörändrad markanvändningskogsavverkning, utdikningraserade dammanläggningarurbanisering

SkadorMateriella skadorbebyggelse, infrastruktur

Ökade kostnader för samhälletÖversvämning av råvattenintagMiljörisker

avloppsreningsverkmiljöfarliga upplag

Vattendrag som rätas ut eller byggs utmed kanaler – skyddsåtgärd som ofta

förvärrar• I många länder försöker man skydda sig mot

översvämningar genom att rensa och räta ut vattendragen eller bygga ut med kanaler så att vattnet snabbt ska rinna förbi känsliga områden (t ex städer)– men detta ger ofta större lutning och snabbare flöde (än det naturliga vattendraget) och ökar risken för översvämning nedströms– Ökar erosion och sedimentation; vattenfårans botten höjs, vattennivån höjs → lättare översvämning

Översvämning kan orsakaras och skred

• Höga portryck försämrar jordens hållfasthet mendet höga vattenståndet fungerar samtidigt sommothållande kraft mot slänten.

• Sannolikheten att ett skred ska utlösas är intesärskilt stor så länge vattennivån i floden/älven/ /sjön/havet är hög.

• När vattnet sjunker undan, minskar den mothållande kraften medan portrycket i markenfortfarande är högt - > ras och skred uppstår ofta.

Dammar • Byggs för bevattning, vattenreglering, över-

svämningsskydd, vattenreglering, vattenför-sörjning, energiförsörjning.

• I Sverige ca 6000 dammar.• I världen 40 000 stora dammar (>15 m hög)• På många ställen i världen bygger man dammar

för att reglera just översvämningar. Mångabosätter sig nedströms i tron att det är säkert.

• Katastrofalt om dammarna spricker.

Exempel på dammbrott

• Nigeria 1999: Kraftiga regn orsakade översvämning av Niger, förvärrades av att tre dammar öppnades. 80 000 hemlösa nedströms.

• Kina 1975: Banqiaodammen kollapsade, 200 000 döda. Okänd för omvärlden i 10 år!

• Aitik, Sverige 2000: Bolidens gruvdammbrast

Översvämningar i Europa

• Översvämningar vanligaste naturkatastrofen i Europa (43% 1998- 2002), 100-tal översvämningar

• En halv miljon människor på flykt• Rumänien, Schweiz, Frankrike, Tyskland

och Ungern värst drabbade• Rekordstora översvämningar år 2002 i

flera floder

Översvämningar i världen

• WHO klassar översvämningar som den vanligaste naturkatastrofen i världen efter orkaner

• – Under 2002: 80 länder, 17 miljoner drabbades• Översvämningar förvärrar brist på säkert

dricksvatten och sanitet• Översvämningskatastroferna blir fler och fler då

fler områden nära vattendrag och kuster bebyggs

Monsunregn

• Kan orsaka översvämningar i länder nära ekvatorn, t ex Bangladesh

• Tropiska cykloner kan orsaka stormfloder• – Stormflod = högt vattenstånd i samband med

kraftiga vindar ger stora vattenmassor in över land• – Havsytan kan stiga 10 m• – Påminner om tsunami, men har andra orsaker

Effekter av översvämningar• Drunkning• Materiella skador (hus, bilar etc.)• Skördeskador• Jordskred• Förorening av haven (N & P, gifter)• Nilens översvämningar -> näringsrikt slam. När

Assuandammen byggdes upphörde slamtillförseln -> användning av konstgödsel -> eutrofiering. Nildeltat håller på att ätas upp av Medelhavet

Åtgärder

• Bygga skyddsvallar• Bygga bassänger och dammar ->

evakuering av befolkning• Undvik utdikning av myrar• Undvik större kalhyggen• Undvik bosättning i riskområden