Kan brottslig handling påverka möjligheten

till uppehållstillstånd

Moa Johansson

Rättsvetenskap, kandidat

2017

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Sammanfattning Den pågående flyktingsituationen utsätter det svenska asylsystemet för stora utmaningar. Fler människor än någonsin sökte asyl i EU under 2015. En absolut rätt att vistas i Sverige gäller enbart för Svenska medborgare, för många andra som vill resa in eller vistas i Sverige krävs tillstånd i form av visum eller uppehållstillstånd. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om en brottslig handling kan påverka en persons möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige. För att uppnå syftet har en rättsdogmatisk metod använts som innefattar studerande av lagstiftning, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin. Uppsatsen inleds med en presentation av relevanta lagar, principer och direktiv som gäller inom migration och asylrätten. Därefter utreds på vilka grunder en person kan söka uppehållstillstånd, uteslutningsgrunderna och sedan vilka grunder som finns mot att bevilja någon som begått brott uppehållstillstånd i Sverige. Arbetet avslutas med en slutsats och diskussion som sammanfattar resultatet, att en brottslig handling faktiskt kan påverka den sökandes möjlighet till uppehållstillstånd.

Förkortningar EU Europeiska unionen Flyktingkonventionen 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning FN Förenta nationerna LSU Lag om särskild utlänningskontroll MIG Migrationsöverdomstolens domar Prop Proposition SOU Statens offentliga utredningar UNHCR Förenta nationernas flyktingkommissarie UtlL Utlänningslag UtlF Utlänningsförordning

Innehållsförteckning 1. INLEDNING .................................................................................................................................... 1 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................ 2 1.3 METOD ............................................................................................................................................ 2 2. HISTORIK ....................................................................................................................................... 3 3. DET RÄTTSLIGA RAMVERKET ............................................................................................... 5 3.1    SVENSK  RÄTT  ....................................................................................................................................................................  5  3.2    EU  RÄTT  ............................................................................................................................................................................  5  3.2.1  Skyddsgrundsdirektivet  ...............................................................................................................................................  6  3.2.2  Mottagandedirektivet  ...................................................................................................................................................  6  3.2.3  Asylprocedurdirektivet  .................................................................................................................................................  6  3.2.4  Direktivet  om  familjeåterförening  ..........................................................................................................................  6  3.3    INTERNATIONELL  RÄTT  ..................................................................................................................................................  7  4. GRUNDER FÖR UPPEHÅLLSTILLSTÅND ............................................................................... 8 4.1    UPPEHÅLLSTILLSTÅND  SOM  SKYDDSBEHÖVANDE  .....................................................................................................  8  4.2    UPPEHÅLLSTILLSTÅND  PÅ  GRUND  AV  ANKNYTNING  .................................................................................................  9  4.3    UPPEHÅLLSTILLSTÅND  PÅ  GRUND  AV  ARBETE  ELLER  STUDIER  ...........................................................................  10  4.4    UPPEHÅLLSTILLSTÅND  PÅ  GRUND  AV  SYNNERLIGEN  ÖMMANDE  OMSTÄNDIGHETER  ......................................  10  5. UTESLUTNINGSGRUNDERNA ................................................................................................. 12 5.1  BROTT  MOT  FREDEN,  KRIGSFÖRBRYTELSE  OCH  BROTT  MOT  MÄNSKLIGHETEN  .................................................  13  5.2  GROVT  ICKE-­‐POLITISKT  BROTT  ...................................................................................................................................  14  5.3  GÄRNINGAR  SOM  STRIDER  MOT  FÖRENTA  NATIONERNAS  SYFTEN  ......................................................................  15  5.4  INDIVIDUELLT  ANSVAR  .................................................................................................................................................  15  6. GRUNDER MOT UPPEHÅLLSTILLSTÅND ........................................................................... 17 6.1  GRUNDER  MOT  ATT  BEVILJA  UPPEHÅLLSTILLSTÅND  TILL  SKYDDSBEHÖVANDE  ................................................  17  6.1.1  Synnerligen  grovt  brott  ............................................................................................................................................  17  6.1.2  Bedrivit  verksamhet  som  inneburit  fara  för  rikets  säkerhet  ....................................................................  18  6.2  GRUNDER  MOT  ATT  BEVILJA  UPPEHÅLLSTILLSTÅND  TILL  ÖVRIGA  SÖKANDE  .....................................................  19  6.3  GRUNDER  MOT  ATT  BEVILJA  UPPEHÅLLSTILLSTÅND  ENLIGT  UTLF  .....................................................................  20  6.4  GRUND  MOT  ATT  BEVILJA  UPPEHÅLLSTILLSTÅND  P.G.A.  SÄKERHETSSKÄL  .........................................................  21  7. VERKSTÄLLIGHETSHINDER .................................................................................................. 22 8. SLUTSATS OCH DISKUSSION .................................................................................................. 24 9. KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................................................. 26  

  1  

1. Inledning Den enorma mängd människor som idag är på flykt har inte upplevts sedan andra världskriget.1 Flyktingsituationen är därför just nu en av samhällets största utmaningar och fler människor än någonsin sökte asyl i EU under 2015.2 Det finns naturligtvis flera anledningar till varför en person väljer att fly från sitt hemland och dessa är bland annat för att personen försöker komma ifrån krig eller andra omänskliga förhållanden eller för att personen riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning eller sin politiska åsikt.3 En flykting definieras som en tredjelandsmedborgare som har en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk åskådning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp och som befinner sig utanför det land där han eller hon är medborgare och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av det landets skydd, eller en statslös person som av samma skäl som nämnts ovan befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare hade sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit.4 Det är inte bara flyktingar som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige utan också personer vars anhöriga bor i Sverige och som innehar uppehållstillstånd samt personer som söker sig till Sverige för att arbeta eller studera.5

Eftersom det svenska asylsystemet och andra centrala samhällsfunktioner utsätts för stora påfrestningar har åtgärder vidtagits för att kraftigt minska antalet asylsökande. En av åtgärderna är en tidsbegränsad lag (Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige) som ska anpassa det svenska regelverket till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner under en begränsad tid.6 Den innebär bland annat att bestämmelsen i 5 kapitlet 1 § första stycket UtlL som säger att flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd begränsas. Den tidsbegränsade lagen gör att övriga skyddsbehövande inte längre omfattas av rätten till uppehållstillstånd och att de uppehållstillstånd som beviljas en flykting eller alternativt skyddsbehövande ska vara tidsbegränsade.7

Även om Sverige vill erbjuda de som vill arbeta eller studera här i Sverige den möjligheten, samt ge skydd till alla de människor som är i behov av skydd, måste vissa gränsdragningar kunna göras för vem som har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Den här uppsatsen kommer att fokusera på huruvida en brottslig handling påverkar den sökandes möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige.

                                                                                                               1 http://uttryck.amnesty.se/del-2-av-8-varfor-flyr-man, hämtad 2016-11-28 2 http://www.migrationsinfo.se/migration/eu/asylsokande-i-eu, hämtad 2016-11-28 3 http://uttryck.amnesty.se/del-2-av-8-varfor-flyr-man, hämtad 2016-11-28 4 Rådets direktiv 2004/83/EG, artikel 2 punkt c 5 5 kapitlet Utlänningslag (2005:716) 6 Prop. 2015/16:174 7 4 -5 § Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att bevilja uppehållstillstånd i Sverige  

  2  

1.2 Syfte och frågeställningar Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida brottslig handling påverkar den sökandes möjlighet till att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Dessa frågeställningar avser uppsatsen besvara:

• Vilka lagar och regler aktualiseras vid prövningen av uppehållstillstånd? • På vilka grunder kan en person ansöka om uppehållstillstånd? • Påverkas den sökandes möjlighet till att beviljas uppehållstillstånd om han eller hon

begått ett brott? • Om möjligheten till uppehållstillstånd påverkas av att en brottslig handling begåtts,

gäller det då alla typer utav brott? • Vad är ett verkställighetshinder?

1.3 Metod  För att uppfylla syftet med uppsatsen har författaren använt sig av en rättsdogmatisk metod. Vid användandet av rättsdogmatisk metod analyserar författaren den gällande rätten och försöker finna svaren i lagstiftning, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin.8 Uppsatsen är i stora delar uppbyggd på den gällande rätten i Utlänningslag (2005:716). Tid har lagts på att analysera förarbeten för att få en förståelse över hur ett visst lagrum ska tolkas och tillämpas. Vikt har också lagts vid rättsfall från Migrationsöverdomstolen där målen handlat om personer som ansökt om uppehållstillstånd men som på grund av olika brottsliga handlingar nekats eller ändå beviljats uppehållstillstånd. Den doktrin som använts har mest behandlat området uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov men även fakta som rört andra grunder för uppehållstillstånd har beskrivits.                                                                                                                8 Korling Fredric, Zamboni Mauro, Juridisk Metodlära, Studentlitteratur (2015) uppl. 1:5 s. 21

  3  

2. Historik Den lagstiftning som Sverige idag har angående migration och asyl har inte alltid funnits där, sanningen är att reglerna växt fram under en väldigt lång tid. Av en tillbakablick framgår hur grupper av människor invandrat till Sverige sedan flera hundra år tillbaka i tiden. Även om Sverige alltid haft en viss invandring så utvandrade många ifrån Sverige under 1800-talet och fram till 1930-talet, den tidsperioden kallas nu för den stora utvandringen.9 På grund av fattigdom, religiös förföljelse, bristande framtidstro och politisk ofrihet sökte sig cirka 1,3 miljoner svenskar utomlands, främst till USA, under loppet av 100 år. Vändpunkten blev vid andra världskrigets slut, för under andra världskriget gick Sverige från att vara ett utvandrarland till ett invandrarland genom att flyktingar ifrån främst Tyskland, de nordiska grannländerna och Baltikum sökte sig hit. Sveriges ekonomi gick på högvarv och det var brist på folk som jobbade i industrin, därav sökte sig många till Sverige från länder som hade högre arbetslöshet.10 Det var först i slutet av 1960-talet som den reglerade invandringen infördes genom att Riksdagen beslutade om att invandrare skulle ha sitt uppehållstillstånd klart före inresan i Sverige.11 Då krävdes det av personer som kom från länder utanför Norden att den som ville komma och arbeta i Sverige hade ett arbetserbjudande och en bostad klar.12 Syftet med införandet av detta krav var att försöka få ordning på den just då besvärliga situationen som förelåg i Sverige. Det fanns många utländska arbetssökande i Sverige som saknade både jobb och ekonomisk möjlighet till att klara sitt uppehälle här. Genom den reglerade invandringen skulle den så kallade spontana inflyttningen ersättas med en mer organiserad invandring där principen skulle vara att tillstånd för att arbeta skulle vara ordnat före inresan i Sverige.13 Det var Statens invandrarverk tillsammans med arbetsmarknadens parter som gjorde en arbetsprövning, och det gavs bara arbetstillstånd om Sverige behövde den utländska arbetskraften, fanns det arbetslösa i Sverige som kunde utföra arbetet beviljades inget uppehållstillstånd. Redan under denna period fanns situationer då reglerna tillämpades olika för olika grupper. För invånare i Norden, flyktingar och familjemedlemmar som ville förenas eller återförenas i Sverige gjordes ingen arbetsmarknadsbedömning.14 Bestämmelsen om kravet på arbetstillstånd innan inresa i Sverige återfinns i 2 kapitlet 7 § UtlL som säger att en utländsk medborgare som skall arbeta i Sverige på grund av anställning här eller utomlands skall ha arbetstillstånd. 1980-talet kalls för ”de asylsökandes årtionde” eftersom flyktinginvandringen samt invandringen av nära anhöriga blev mer dominerande än den tidigare arbetskraftsinvandringen. Under den tiden var det människor ifrån bland annat Iran, Irak, Syrien, Turkiet, Somalia och Kosovo som ställde sig i köerna av asylsökande. Under 1990-talet upphörde flera långvariga krigstillstånd och antalet asylsökande började minska. Däremot tog Sverige emot upp till 100 000 jugoslaver då det jugoslaviska sammanbrottet som inkluderade krig, terror och etnisk rensning, startade i Jugoslavien.15

                                                                                                               9 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, hämtad 2017-06-13 10 http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring,hämtad 2017-06-13 11 SOU 2005:15 s. 113 12 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, hämtad 2017-06-13 13 SOU 2006:87 s.126 14 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, hämtad 2017-06-13  15 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, hämtad 2017-06-13

  4  

År 1995 blev Sverige medlem i EU och under år 1999 kom förslaget om att EU på sikt skulle börja bygga upp en gemensam asyl och migrationspolitik. 16 Syftet med att skapa en gemensam asyl och migrationspolitik var att bygga upp ett enhetligt europeiskt asylsystem.17 Det gemensamma asylsystemets mål är att erbjuda en lämplig status till alla tredjelandsmedborgare som har ett behov av internationellt skydd och se till så att principen om ”non-refoulment” följs.18 År 2001 blev Sverige en del av Schengensamarbetet samt så ändrades medborgarskapslagen. Schengensamarbetet betydde att gränserna mellan de då 13 Schengenländerna öppnades och att länderna beviljade visum till hela Schengenområdet. När medborgarskapslagen ändrades blev det möjligt med ett så kallat dubbelt medborgarskap, att människor kunde behålla sitt gamla medborgarskap samtidigt som de blev svenska medborgare.19 År 2006 ersattes Utlänningsnämnden med tre migrationsdomstolar och en Migrationsöverdomstol och 2013 öppnades en fjärde migrationsdomstol. I slutet av 2015 införde Sverige tillfälliga gränskontroller som var till för att försöka minska antalet asylsökande. Då hade cirka 162 877 personer sökt asyl i Sverige där majoriteten kom ifrån Syrien på grund av krig.20 2016 blev året då Sveriges asyllagstiftning gick från att vara EU:s mest generösa till att endast behandla EU:s miniminivå. Under 2016 gjordes en rad försök till att minska antalet asylsökande. Bland annat infördes det tillfälliga identitets-kontroller där polisen kontrollerade bussar och tåg som passerade den svenska gränsen. I och med att Sverige endast nu förhåller sig till EU:s miniminivå (under tre års tid) får de som beviljas asyl ett tillfälligt uppehållstillstånd istället för ett permanent uppehållstillstånd som Sveriges tidigare lagstiftning hade gett.21

                                                                                                               16 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, hämtad 2017-06-13 17 KOM(2001) 710 s. 3 18http://www.europarl.europa.eu/atyourservice/sv/displayFtu.html?ftuId=FTU_5.12.2.html, hämtad 2017-06-15 19 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, hämtad 2017-06-13 20 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, hämtad 2017-06-13 21 https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, hämtad 2017-06-13

  5  

3. Det rättsliga ramverket  Det finns en rad olika bestämmelser som vi i Sverige är bundna utav att följa och som vi använder oss av i frågor som rör asyl och uppehållstillstånd. Det är nödvändigt att ha kännedom om några av de regler som dagligen tillämpas, därför kommer viktiga lagar, direktiv och principer inom svensk rätt, eu-rätt och internationell rätt att förklaras kortfattat.

3.1 Svensk rätt

Den mest centrala lagstiftningen i svensk rätt är utlänningslagen som gäller för alla som på något sätt vill vistas i Sverige. I utlänningslagens andra kapitel finns fastställda villkor för när en icke svensk medborgare bland annat ska ha rätt till att resa in, vistas eller arbeta i Sverige.22 Lagen är anpassad till EU:s skyddsgrundsdirektiv som bland annat säger att den som beviljas uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov också har rätt att få en statusförklaring. En statusförklaring är en rättslig förklaring som en skyddsbehövande kan använda sig utav för att styrka sin status.23 Andra områden som utlänningslagen berör är regler kring avvisning och utvisning samt kring handläggningen hos förvaltningsmyndigheterna, migrationsdomstolarna och migrationsöverdomstolen. 24 Bestämmelser om uppehållstillstånd såsom beräkning av uppehållstillståndsfri tid, undantag från principen om första asylland, uppehållstillstånd för familjemedlemmar i vissa fall och försörjningskrav vid anhöriginvandring finns i utlänningsförordningen (2006:97). På grund av den extremt höga belastning som det svenska asylsystemet utsätts för antogs lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Där finns bestämmelser om uppehållstillstånd som ska tillämpas framför utlänningslagen i den utsträckning som lagens bestämmelser avviker från utlänningslagen.25 Den tillfälliga lagen ska under en tidsbegränsad period anpassa det svenska regelverket till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Detta betyder att Sverige som i vanliga fall har lagstiftning som är mer förmånlig än de minimiregler som fastställs i EU-rätten och internationella konventioner, under en tidsbegränsa period, istället kommer hålla sig till den miniminivån som krävs.26

3.2 EU rätt

EU-rättens företräde är en princip som slår fast att EU:s regler gäller före ett enskilt lands regler om de skulle strida mot varandra.27 EU:s förordningar är direkt tillämpliga för medlemsstaterna när de träder i kraft utan att de behöver bli införlivande i nationell lagstiftning. Direktiv däremot måste införlivas i den nationella lagstiftningen inom den tid som fastställs av direktivet för att de rättigheter och skyldigheter som följer av direktivet ska bli gällande för den enskilde medborgaren.28  Det finns en rad direktiv inom EU-rätten som är bindande för Sverige såsom skyddsgrundsdirektivet, mottagandedirektivet, asylprocedurdirektivet och direktivet om familjeåterförening.

                                                                                                               22 Siedlitz Madeleine, Asylrätt: en praktisk introduktion, Nordstedts Juridik (2014) 1 uppl. s. 46 23 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Efter-beslut/Om-du-far-stanna/Skyddsstatus.html, hämtad 2016-12-19  24 Ibid s. 46 25 1 § Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 26 Prop. 2015/16:174 s. 25 27 http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EU-rattsliga-principer/ , hämtad 2016-12-15 28  http://www.europarl.europa.eu/atyourservice/sv/displayFtu.html?ftuId=FTU_1.2.1.html, hämtad 2015-12-15  

  6  

3.2.1 Skyddsgrundsdirektivet

Skyddsgrundsdirektivet utgör kärnan i det europeiska asylsystemet vars syfte tydligt framgår av den första artikeln i direktivet. Den säger att syftet är att införliva miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd.29 Eftersom bestämmelserna i direktivet är miniminormer så kan medlemsländerna (om det inte strider mot de gemensamma reglerna) tillämpa mer generösa bestämmelser än vad som redan fastställs i direktivet. Under vilka omständigheter som en person ska anses berättigad till internationellt skydd återfinns i direktivet där utgångspunkten utgår ifrån definitionen av vem som räknas som flykting men även personer som anses som alternativt skyddsbehövande omfattas.

3.2.2 Mottagandedirektivet I mottagandedirektivet fastställs miniminormer för mottagandet av personer som ansöker om internationellt skydd.30 Enligt artikel 5 till och med 19 i mottagandedirektivet anges allmänna mottagningsvillkor som bland annat reglerar den sökandes rättigheter som tillgången till information (artikel 5), dokumentation (artikel 6) och ett barns rätt till skolgång (artikel 14).31

3.2.3 Asylprocedurdirektivet Ett annat direktiv, asylprocedurdirektivet, innehåller förfaranden för att bevilja eller återkalla internationellt skydd.32 Huvudsyftet med direktivet är att skapa ett likstämmigt sätt att behandla asylansökningar på i alla EU:s medlemsstater. Genom att medlemsländerna ska behandla asylansökningar på ett likstämmigt sätt kommer direktivets mål, som är att beslut om skydd ska fattas snabbare, vara mer rättvisa och hålla hög kvalitet, att uppfyllas.33 Direktivet reglerar vidare hur en asylansökan ska prövas samt de stadgar som åligger den myndighet som har hand om en prövning för att prövningen blir korrekt utförd. För att en myndighet ska kunna göra en korrekt prövning ska de ges de resurser som de behöver och beslutet ska fattas individuellt, objektivt och opartiskt.34

3.2.4 Direktivet om familjeåterförening Det sista direktivet som ska förklaras kortfattat är direktivet om familjeåterförening som definierar familjeåterförening som inresa och vistelse i en medlemsstat för familjemedlemmar till en tredjelandsmedborgare som vistas lagligen i den medlemsstaten, för att upprätthålla familjeenheten, oavsett om familjebanden knutits före eller efter referenspersonens inresa.35 Meningen med detta är att det ska finnas bestämda regler om utövandet av rätten till familjeåterförening för tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i medlemsländerna. Direktivet styrker rätten till familjeåterförening mellan tredjelandsmedborgares och dess familjemedlemmar som också är tredjelandsmedborgare. Det finns en skyldighet för medlemsstaterna att bevilja uppehållstillstånd enligt direktivet för maka, make och omyndiga och ogifta barn till anknytningspersonens make/maka om anknytningspersonen har ett                                                                                                                29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU & DS 2015:37 30 Siedlitz Madeleine, Asylrätt: en praktisk introduktion, Nordstedts Juridik (2014) 1 uppl. s. 38 31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU 32 http://www.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2016/08/genomforande-av-det-omarbetade-asylprocedurdirektivet/, hämtad 2016-11-28 33 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/08/nu-genomfors-eus-omarbetade-asylprocedurdirektiv/, hämtad 2016-11-28 34 Ibid s. 40-41 35 Artikel 2 d, Rådets direktiv 2003/86/EG den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening

  7  

uppehållstillstånd som är giltigt under minst ett år och har möjlighet till att eventuellt få permanent uppehållstillstånd.36

3.3 Internationell rätt

Flyktingkonventionen och principen om non-refoulement är två exempel på internationell rätt. Flyktingkonventionen eller Genèvekonventionen som den ibland kallas, tillkom efter andra världskriget och var då tänkt för det flyktingskap som uppkommit som en följd av kriget. Genom tilläggsprotokollet 1967 fastställdes att alla flyktingar oavsett från vilket land de kom eller när i tiden flyktingskapet uppstod skulle beröras utav konventionen.37 Konventionen används som utgångspunkt såväl i Sverige som i EU:s lagstiftning inom asylrätten och innebär bland annat att varje enskild persons ansökan om asyl ska prövas individuellt. Vid den individuella prövningen ska hänsyn bland annat tas till den sökandes kön och sexuella läggning.38 Konventionen beskriver också vem som definieras som flykting och vem som är i behov av internationellt skydd samt konventionsländernas skyldigheter och flyktingarnas rättigheter. En viktig princip i den internationella flyktingrätten är principen om Non-refoulement. Den är sedvanerättsligt bindande vilket betyder att det är en princip som är bindande för alla stater oavsett vilka konventioner och folkrättsliga dokument som de har anslutit sig till. Huvudsyftet med principen är att ingen människa ska få återsändas, utvisas, avvisas, utlämnas eller överföras till ett land eller område där hon eller han riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter genom att hennes liv eller frihet hotas. Principen gäller för alla människor oavsett om man är en flykting, migrant eller om man har begått en kriminell handling. Även de personer som är exkluderade ifrån flyktingkonventionen berörs utav denna princip.39

         

                                                                                                               36 Ibid s. 41 37 Siedlitz Madeleine, Asylrätt: en praktisk introduktion, Nordstedts Juridik (2014) 1 uppl. s. 16-17 38 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html, hämtad 2016-12-18 39 Ibid s. 18-19

  8  

4. Grunder för uppehållstillstånd  En absolut rätt till att vistas i Sverige gäller enbart för Svenska medborgare. För andra som vill resa in eller vistas i Sverige krävs tillstånd i form av ett visum eller ett uppehållstillstånd.40 Kravet på tillstånd gäller dock inte en person som är medborgare i en Schengenstat och inte heller för en EES-medborgare.41 Ett uppehållstillstånd kan gälla under en viss tid eller utan tidsbegränsning, det förstnämnda kallas för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd medan det sistnämnda kallas för ett permanent uppehållstillstånd. 42 I utlänningslagen finns i huvudsak fyra grunder för uppehållstillstånd och dessa är uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, på grund av anknytning, på grund av arbete/studier eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter.43

4.1 Uppehållstillstånd som skyddsbehövande

Den som ansöker om asyl kallas för asylsökande. Den asylsökande är en person som tagit sig till Sverige för att söka skydd och vars ansökan inte har blivit avgjord. Om det är Sverige som ska pröva den sökandes ansökan avgörs enligt Dublinförordningen.44 När en flykting eller alternativt skyddsbehövande har beviljats uppehållstillstånd säger man att han eller hon har fått asyl. 45 Det finns tre kategorier av skyddsbehövande; flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande. 46 Sverige som har skrivit under FN:s flyktingkonvention ska bevilja uppehållstillstånd till den som är flykting enligt flyktingkonventionen och också till den som är alternativt skyddsbehövande enligt EU:s gemensamma regler.47 Även den som är övrigt skyddsbehövande har som huvudregel rätt att beviljas uppehållstillstånd i Sverige enligt utlänningslagen men under tiden som den tidsbegränsade lagen gäller (Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige) är den som betraktas som övrigt skyddsbehövande undantagen ifrån huvudregeln. Definitionen av vem som är att betrakta som flykting framgår av 4 kapitlet 1 § UtlL. Den säger att en flykting är en person som har skäl för att vara rädd för förföljelse på grund av personens ras, nationalitet, religiösa eller politiska uppfattning, kön, sexuella läggning eller för att personer tillhör en viss samhällsgrupp, inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av sitt lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att den utländska medborgaren riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse mot enskilda. Även en statslös person som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort och inte kan på grund av sin fruktan återvända dit ska ses som flykting.48

Den som inte kan få skydd som flykting kan anses vara i behov av skydd som alternativt skyddsbehövande och vem som räknas som alternativt skyddsbehövande framgår utav 4 kapitlet 2 § UtlL. Bestämmelsen anger att alternativt skyddsbehövande avser en utländsk medborgare som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som han eller                                                                                                                40 Ibid s. 64 41 2:8 och 3a:1 Utlänningslag (2005:716) 42 DS 2009:52 s. 19 43 5 Kap Utlänningslag (2005:716) 44 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler, hämtad 2016-12-18 45 1:3 Utlänningslag (2005:716) 46 4:1 Utlänningslag (2005:716)  47 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html, hämtad 2016-12-18 48 4:1 Utlänningslag (2005:716)

  9  

hon är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt och utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 § inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.

Den tredje kategorin av skyddsbehövande är övriga skyddsbehövande och vem som anses som övrig skyddsbehövande är en utländsk medborgare som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.49 Denna kategori av skyddsbehövande (övrig skyddsbehövande) exemplifierar att Sveriges utlänningslag har mer förmånligare regler än de minimiregler som Sverige är bundna av att följa. Minimireglerna säger att Sverige ska bevilja den som är flykting och den som är alternativt skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige. Av 5 kapitlet 1 § första stycket utlänningslagen finns bestämmelsen att även övriga skyddsbehövande har rätt till uppehållstillstånd i Sverige men på grund av den tillfälliga lag som nyligen antogs och som ska gälla fram till den 19 juli 2019 kommer övriga skyddsbehövande inte längre tilldelas denna rättighet och Sverige kommer endast hålla sig till den miniminivå som krävs, nämligen att bevilja den som är flykting och alternativt skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige.

4.2 Uppehållstillstånd på grund av anknytning

Den som är nära anhörig till en person som har beviljats ett uppehållstillstånd i Sverige kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning. I 5 kapitlet 3 § UtlL föreskrivs vem som ska beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. Det är främst den som är make, maka, sambo eller barn under 18 år till den som har uppehållstillstånd i Sverige som kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning. För att räknas som nära anhörig gäller det att den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning har bott tillsammans i hemlandet med den som han eller hon har anknytning till samt att den sökande kan styrka att det föreligger ett beroendeförhållande som gör att det är svårt att leva åtskilda. Så fort som möjligt efter att den anhöriga flyttade till Sverige och fick uppehållstillstånd ska ansökan lämnas in. 50 Till familjebilden kan också andra släktingar räknas om de har funnits en hushållsgemenskap och om det föreligger ett beroendeförhållande dem emellan.51 För att en nära anhörig ska kunna beviljas uppehållstillstånd krävs att den som har uppehållstillstånd i Sverige kan försörja sig själv och de familjemedlemmar som ansöker om uppehållstillstånd. Den bostad som personen med uppehållstillstånd bor i ska vara tillräckligt stor så att den som söker uppehållstillstånd har möjlighet att bo där.52

I de fall där anknytningspersonen är ett barn eller har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande gäller inte försörjningskravet. Det gäller inte heller när anknytningspersonen har permanent uppehållstillstånd och som har vistats i Sverige med

                                                                                                               49 4:2a Utlänningslag (2005:716) 50 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Flytta-till-nagon-i-Sverige/Nara-anhorig-med-sarskilt-beroendeforhallande.html, hämtad 2016-11-28 51 Siedlitz Madeleine, Asylrätt: en praktisk introduktion, Nordstedts Juridik (2014) 1 uppl. s. 67 52 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Flytta-till-nagon-i-Sverige/Nara-anhorig-med-sarskilt-beroendeforhallande.html, hämtad 2016-11-28

  10  

uppehållstillstånd för bosättning i minst fyra år.53 Efter att den tidsbegränsade lagen antagits, lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, ska ett uppehållstillstånd endast beviljas till den som åberopar anknytning till en person som är flykting och som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och som bedöms ha välgrundade utsikter till att beviljas ett permanent uppehållstillstånd längre fram.54

4.3 Uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier

I 5 kapitlet 5 § UtlL finns bestämmelser för när ett permanent uppehållstillstånd får beviljas en utländsk medborgare på grund av arbete eller utbildning. Det framgår att en utländsk medborgare får beviljas ett permanent uppehållstillstånd om han eller hon i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd för arbete eller EU-blåkort utfärdat i Sverige (p1) eller har haft uppehållstillstånd för studier som avser utbildning på forskarnivå (p2).

Enligt 4 kapitlet 5 § p.1-2 Utlänningsförordningen (2006:97) får en utländsk medborgare som har för avsikt att studera i Sverige och som har antagits till högskoleutbildning här beviljas uppehållstillstånd för studietiden om han eller hon har sin försörjning under studietiden och sin återresa tryggad genom egna medel, stipendium eller på annat liknande sätt (p1) och han eller hon har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige (p2).

4.4 Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter

Bestämmelsen i 5 kapitlet 6 § UtlL om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter ska tillämpas om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter får beviljas en utländsk medborgare om det vid en samlad bedömning av personens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Det framgår av proposition 2004/05:170 vad som ska beaktas vid bedömningen och det är bland annat den sökandes hälsotillstånd, personens anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Att den sökandes hälsotillstånd ska beaktas vid bedömningen betyder att hänsyn ska tas till hela hälsoskalan, det vill säga till graden av friskhet eller sjukdom samt funktionsförmåga. Att den sökande har en livshotande fysiskt eller psykisk sjukdom eller att den sökande lider av ett synnerligen allvarligt funktionshinder kan ge skäl för uppehållstillstånd. Om det rör sig om ett sådant förhållande ska beaktan tas till om det är rimligt att vården ska ges i Sverige och om den vård som isåfall kan ges i Sverige kommer leda till en förbättring av den sökandes hälsotillstånd.

Förutom att den sökandes hälsotillstånd ska beaktas vid bedömningen för om synnerligen ömmande omständigheter föreligger ska också den sökandes anpassning till Sverige beaktas och det viktiga här är vilken anknytning som den sökande fått till Sverige under sin lagliga vistelsetid i Sverige. Vid bedömningen av den sökandes anpassning till Sverige ska också hänsyn tas till den sökandes anknytning till hemlandet, så som om den sökande har familjemedlemmar som bor kvar där samt hur länge den sökande själv levt där.55

När det gäller barn som vill få uppehållstillstånd på grund av särskilda ömmande omständigheter behöver inte ärendet vara av samma allvar eller tyngd som när en vuxen                                                                                                                53 5:3b Utlänningslag (2005:716) 54 6 § Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 55 Prop. 2004/05:170 s. 280

  11  

ansöker om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Om ett barn har en sjukdom krävs det tillexempel inte att den är av livshotande karaktär för att barnet ska anses vara i behov av vård. Barnets framtida utveckling och livskvalitet är faktorer som också ska vägas in i bedömningen för om det sökande barnet ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Liksom för vuxna tas också vårdmöjligheterna i hemlandet och de ekonomiska skyldigheter som kan bli följden om ett uppehållstillstånd beviljas med i beaktan. Vid tillämpningen av 5 kapitlet 6 § UtlL måste även grunder som talar mot uppehållstillstånd beaktas. Det kan vara en sådan omständighet som att den sökande gjort sig skyldig till brott som måste vägas in i den samlade bedömningen.56

Enligt Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige finns bestämmelser som säger att uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 6 § UtlL endast får beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa honom eller henne (11 § UtlL). Den tillfälliga lagen medger också att ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 5 kapitlet 6 § UtlL ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader. Om ett nytt uppehållstillstånd beviljas ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat och gälla i två år (12 § UtlL).

                                                                                                               56 Prop. 2004/05:170 s. 281

  12  

5. Uteslutningsgrunderna Det finns uteslutningsgrunder som fastställer när en person inte kan betraktas som skyddsbehövande och som därmed inte kan ges en statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Att den sökande inte kan ges en statusförklaring som skyddsbehövande betyder också att han eller hon inte kan beviljas uppehållstillstånd på den grunden.57

Grundtanken bakom uteslutningsgrunderna är att vissa handlingar är så pass allvarliga att de som begått dem inte förtjänar internationellt skydd som flyktingar. Det främsta syftet är att frånta personer som begått fruktansvärda handlingar och allvarliga brott internationellt flyktingskydd och försäkra sig om att sådana personer inte missbrukar asylrätten för att försöka komma undan från att ställas till svars för sina handlingar.58

Tredje punkten i UNHCR:s riktlinjer beskriver när en person är utesluten från möjligheten att erhålla statusförklaring som flykting. Dessa bestämmelser finns också uppställda i utlänningslagens 4 kapitel 2b § som uttrycker att en sökande är utesluten från att anse som flykting om det finns synnerligen anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten. En person ska inte heller anses som flykting om det finns synnerligen anledning att anta att han eller hon gjort sig skyldig till ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit samt inte om det finns synnerligen anledning att anta att den sökande gjort sig skyldig till gärningar som strider mot Förenta nationernas syften enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga. Även den som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som nämnts berörs av bestämmelsen.

I 4 kapitlet 2c § UtlL finns bestämmelser för när en sökande är utesluten från att anse som alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande. Det är om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § eller om han eller hon har gjort sig skyldig till ett grovt brott eller utgör en fara för rikets säkerhet.

I proposition 2009/10:31 s. 260-262 anges att det krävs synnerlig anledning att anta att den sökande gjort sig skyldig till någon av de gärningar som anges i 4 kapitlet 2b § och 2 c § UtlL för att han eller hon ska vara utesluten från att anses som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande eftersom att ett uteslutande leder till allvarliga konsekvenser för den sökande. Propositionen anger också att det ska föreligga en faktisk omständighet som påtagligt visar att det med fog kan antas att den sökande begått någon av gärningarna. Har den sökande gjort sig skyldig till något av de brott som framgår av uteslutningsgrunderna kan han eller hon inte ges en statusförklaring som skyddsbehövande och kan inte längre beviljas uppehållstillstånd enligt huvudregeln i 5 kapitlet 1 § första stycket UtlL som säger att flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. Att den sökande är utesluten från att anses som skyddsbehövande utgör dock inget hinder från att den sökande kan beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund.

                                                                                                               57 HCR/GIP/03/05 p.2 58 HCR/GIP/03/05 p.2

  13  

5.1 Brott mot freden, krigsförbrytelse och brott mot mänskligheten

Av 4 kapitlet 2b § p.1 UtlL framgår att en utländsk medborgare ska anses utesluten som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten. En utländsk medborgare som begår sådana brott är också utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande.59 Har en flykting, en alternativt skyddsbehövande eller en övrig skyddsbehövande begått något av de brott som finns uppställda kan det begångna brottet påverka personens möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige och de kan inte ges någon statusförklaring som skyddsbehövande. Brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten gäller brott som begåtts likväl i hemlandet som i tillflyktslandet, med andra ord rör det sig om brott som begåtts varsomhelst och närsomhelst.60

I artikel 7 i Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen framgår det att när gärningar som mord, tortyr och våldtäkt begås som en del av ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkningen är det att anse som brott mot mänskligheten. I 2 § lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse fastställs vem som ska dömas för brott mot mänskligheten och det är bland annat den som dödar en person, den som tillfogar en person allvarlig smärta eller skada eller utsätter denne för svårt lidande genom tortyr eller annan omänsklig behandling samt den som utsätter en person för ett allvarligt sexuellt övergrepp genom våldtäkt, påtvingad prostitution eller annan till sitt allvar jämförbar gärning. Straffet för brott mot mänskligheten är fängelse i minst fyra år och i högst arton år eller på livstid.61

I MIG 2009:19 förelåg synnerliga skäl till att inte bevilja A och hans familj uppehållstillstånd i Sverige på grund av A:s tidigare medlemskap i en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar. A hade varit medlem i organisationen sedan ung ålder och Migrationsöverdomstolen ansåg därför att A måste haft kännedom om organisationens brott mot mänskligheten. Det ska påpekas att Migrationsöverdomstolen inte endast på grund av medlemskapet avvisade A och hans familjs ansökan om uppehållstillstånd utan de tog också hänsyn till hur länge A varit medlem, om han skulle anses haft kännedom om organisationens mål och syften samt vilken roll A haft i organisationen. Eftersom A genomgått vapenutbildning genom organisationen bedömde Migrationsöverdomstolen det som att A haft en aktiv roll som gjorde att han var utesluten från att anse som skyddsbehövande och kunde därmed inte beviljas uppehållstillstånd på den grunden.

Det andra brottet i 4 kapitlet 2b § UtlL och som gör att en skyddsbehövande förlorar sin statusförklaring och därmed inte kan beviljas uppehållstillstånd på den grunden är om han eller hon har gjort sig skyldig till krigsförbrytelse. Krigsförbrytelse är ett brott som kan begås i både internationella som icke internationella väpnade konflikter och avser gärningar som uppsåtligt dödande, tortyr och attacker mot skyddade personer samt att beröva krigsfångar eller skyddade personer rätten till en rättvis rättegång.62 En skyddad person är den som är sårad, sjuk, krigsfånge eller civil eller någon som i annan egenskap har särskilt skydd enligt Genèvekonventionerna.63Det framgår av 4 § till 10 § i lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse vilka gärningar någon ska begått för att kunna

                                                                                                               59 4:2c Utlänningslag (2005:716) 60 HCR/GIP/03/05 p.5 61 2 § Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse 62 HCR/GIP/03/05 p.12 63 3 § Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse

  14  

dömas för krigsförbrytelse. Många av de gärningar som räknas som krigsförbrytelse överensstämmer med de brott som räknats upp som brott mot mänskligheten som tagits upp tidigare. Skillnaden är att krigsförbrytelse är gärningar som ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation. Några gärningar som räknas som krigsförbrytelse är när någon rekryterar eller använder barn som inte fyllt femton år till internationella väpnade styrkor eller väpnade grupper (4§) eller när någon riktar ett anfall mot en civilbefolkning eller mot enskilda civila som inte direkt deltar i fientligheterna (9 § p.1) eller den som riktar ett anfall mot städer, byar, bostäder eller byggnader som inte försvaras och som inte utgör ett militärt mål (9 § p.3). Straffet som kan utdömas för de brott som begås enligt 4 till 10 § är fängelse i högst sex år om inte brottet är att betrakta som grov krigsförbrytelse. För att bedöma om ett brott är att anse som grovt ska hänsyn tas till om gärningen ingått som ett led i en plan eller politik eller som en del av en omfattande brottslighet eller om gärningen förorsakat död, allvarlig smärta eller skada eller svårt lidande eller synnerligen allvarliga skador på den naturliga miljön. Anses brottet som grovt kan fängelsestraffet bli på viss tid lägst fyra år och högst arton år, eller på livstid.64

Det tredje brottet i 4 kapitlet 2b § UtlL som gör att den sökande är utesluten från att anse som skyddsbehövande och inte kan beviljas en statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande är om han eller hon begått brott mot freden eller som det idag kallas, aggressionsbrott. Aggressionsbrott infördes efter andra världskriget när Nürnbergdomstolens stadgar antogs och möjliggör att FN-stadgans våldsförbud som finns i artikel 2:4 kan upprätthållas. 65 Våldsförbudet innebär att alla medlemmar ska i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot eller bruk av våld. Det framgår vidare av UNHCRs riktlinjer p.11 att brott mot freden avser planering, förberedelse, starta eller föra ett angreppskrig mot internationella överenskommelser. Det framgår också att detta brott endast kan begås utav personer i en hög position som representerar en stat eller en liknande enhet vilket också framkommer utav proposition 2013/14:146 s.53 som säger att endast den som lett in staten i en aggressionshandling som strider mot FN-stadgan kan ådra sig straffansvar.

5.2 Grovt icke-politiskt brott

Den andra uteslutningsgrunden som gör att en sökande är undantagen från att betraktas som skyddsbehövande och som förlorar rätten till statusförklaring som sådan framgår av rådets direktiv 2004/83/EG artikel 12:2b och är när det finns synnerliga skäl att anta att en tredjelandsmedborgare eller statslös person har förövat ett grovt icke-politiskt brott utanför tillflyktslandet. I UNHCRs riktlinjer för internationellt skydd beskrivs vad som krävs för att fastställa vad som räknas som ett grovt brott. Det är internationella normer mer än lokala normer ska beaktas vid bedömningen och hänsyn ska tas till handlingens art, skadan som uppkommit samt vilket typ av straff brottet ger. Riktlinjerna säger också att ett mord, en våldtäkt eller ett väpnat rån anses som allvarliga brott medan snatteri troligtvis inte skulle göra det.66 Ett grovt brott ska bedömas vara icke-politiskt när motivet till brottet varit annat än kopplat till politik och att brottet inte riktat sig mot staten eller samhällsordningen. Det kan tillexempel vara personliga förhållanden eller personlig vinst som är den grundläggande orsaken bakom brottet. Andra viktiga faktorer som uppmärksammas vid bedömningen om en

                                                                                                               64 11 §  Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse  65Wrange Pål, Aggressionsbrottet och internationella brottsmålsdomstolen, Totalförsvarets folkrättsråd, Försvarsdepartementet (2011) 5:e numret i skriftserien s. 6 66 HCR/GIP/03/05 p.14

  15  

gärning är att betrakta som icke-politisk är motivering till brottet, dess sammanhang och vilken metod som använts.67

5.3 Gärningar som strider mot Förenta Nationernas syften

Den tredje uteslutningsgrunden som leder till att en person inte kan betraktas som skyddsbehövande och som därmed förlorar rätten till statusförklaring beskrivs i UNHCRs handbok (Handbook on procedures and criteria for determining refugee status) och är gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. Gärningar som begåtts mot Förenta nationernas syften och grundsatser har tillkommit som en tredje uteslutningsgrund för att kunna täcka sådana brott som inte helt har täckts utav de andra två uteslutningsgrunderna.68 Läser man om gärningar som strider mot Förenta nationernas syften tillsammans med de andra två uteslutningsgrunderna (brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten och grovt icke-politiskt brott) kan det konstateras att gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser också, som i de andra två uteslutningsgrunderna, måste vara av brottslig art.69

Förenta nationernas syften och grundsatser framkommer i förordet till Förenta Nationernas stadga samt i artikel 1 och 2 däri. Artikel 1 stadgar förenta nationernas ändamål som är att upprätthålla internationell fred och säkerhet och artikel 2 anger de grundsatser som ska användas för att uppfylla ändamålen och är bland annat att alla medlemmar ska lösa sina internationella tvister med fredliga medel på sådant sätt att internationell fred och säkerhet samt rättvisan inte sätts i fara samt att alla medlemmar i sina internationella förbindelser avhåller sig ifrån hot om eller bruk av våld. Gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser är endast sådana extrema handlingar som angriper Förenta nationernas existens och kan endast begås utav personer i maktpositioner. De gärningar som avses är sådana som kan påverka den internationella freden, säkerheten och den fredliga relationen mellan stater och det kan också vara gärningar som kränker de mänskliga rättigheterna på ett allvarligt och ihållande sätt.70 Följaktligen anses handlingar, metoder och bruk som utgör terrorism strida mot Förenta nationernas syften och grundsatser samt även avsiktlig finansiering, planering och anstiftan av terroristhandlingar.71

5.4 Individuellt ansvar

För att en sökande ska betraktas som utesluten från internationellt skydd på grund av någon av de ovan anförda grunderna så måste ett individuellt ansvar fastställas. Ett individuellt ansvar kan anses föreligga då en person själv begår den kriminella gärningen eller genom att personen i väsentlig mån medverkat till att gärningen begåtts och som förstått att honom eller hennes handling eller underlåtenhet kommer underlätta för den kriminella handlingen. Det krävs inte att den sökande fysiskt begått den kriminella handlingen utan det är tillräckligt att han eller hon genom anstiftan, medhjälp eller deltagande i en gemensam brottslig organisation bidragit till handlingen.72 Den som vid någon tidpunkt varit medlem av en regering eller organisation vars verksamhet inneburit oacceptabelt våld kan inte automatiskt anses ansvarig för de handlingar som utförts men har personen däremot varit aktivt engagerad i

                                                                                                               67 HCR/GIP/03/05 p.15 & Karnov Internet, Lag (1957:668) om utlämning för brott, 6 § not 7, den 23/11 2016 68 UNHCR:s handbook p.162-163 69 MIG 2012:14 s. 11  70 HCR/GIP/03/05 p.17 71 Rådets direktiv 2004/83/EG skäl. 22 72 HCR/GIP/03/05 p.18

  16  

organisationen och personen förblivit medlem trots kännedom om vilka gärningar som begås kan ett individuellt ansvar föreligga. Har den sökande också frivilligt valt att bli medlem av en sådan organisation som utgör sådana brott som anges i uteslutningsgrunderna kan också ett individuellt ansvar anses föreligga. Omständigheter som kan tas i beaktan vid bedömningen om ett individuellt ansvar föreligger är personens position i verksamheten, organisationens faktiska aktiviteter samt hans eller hennes möjlighet till att påverka verksamhetens aktiviteter.73 Av praxis framgår att en person som tillhört och aktivt stött en organisation som utfört terroristhandlingar inte per automatik medför att det finns synnerliga skäl att anta att den vederbörande begått gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser. För att kunna konstatera att det föreligger synnerliga skäl att anta att en person har förövat ett sådant brott måste en prövning av de exakta omständigheterna göras i varje enskilt fall. Denna prövning har till syfte att bedöma om den organisation som personen varit medlem i förövat grova brott och om den vederbörande kan med hänsyn till de beviskrav som uppställs bedömas ha ett individuellt ansvar för dessa handlingar.74 Har personen ifråga avtjänat ett straff för något utav de brott som finns i uteslutningsgrunderna kan dessa uteslutningsgrunder i vissa fall inte längre tillämpas på den personen. En annan grund som gör att uteslutningsgrunderna inte längre anses tillämpbara på en person kan vara att det gått en betydande tid sedan brottet begicks. Vid bedömningen om uteslutningsklausulerna inte längre kan tillämpas på en person ska faktorer så som brottets allvar, tidens gång samt om det finns någon ånger från personens sida tas i beaktan. Dock finns det sådana allvarliga brott som gör att en person fortfarande ska anses vara förenad med uteslutningsgrunderna trots att han eller hon avtjänat ett straff för brottet eller trots att brottet begåtts för länge sedan.75

                                                                                                               73 HCR/GIP/03/05 p.19  74 De förenade målen C-57/09 och C101/09 75 HCR/GIP/03/05 p.23

  17  

6. Grunder mot uppehållstillstånd  Den som är skyddsbehövande har som huvudregel rätt till uppehållstillstånd i Sverige om han eller hon inte gjort sig skyldig till någon av de gärningar som finns uppställda i 5 kapitlet 1 § andra stycket UtlL.76 För den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning, på grund av arbete/studier eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter finns bestämmelser i 5 kapitlet UtlL och i utlänningsförordningen för när det föreligger grund mot att bevilja honom eller henne uppehållstillstånd i Sverige.

6.1 Grunder mot att bevilja uppehållstillstånd till skyddsbehövande

Sverige har skrivit på FN:s flyktingkonvention och ska som huvudregel bevilja uppehållstillstånd till den som är flykting eller alternativt skyddsbehövande.77 Om den som är flykting eller alternativt skyddsbehövande gjort sig skyldig till någon av de gärningar som framgår av 5 kapitlet andra stycket UtlL föreligger dock grund mot att bevilja honom eller henne uppehållstillstånd i Sverige. De handlingar som utgör en grund mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd är när han eller hon på grund av ett synnerligen grovt brott skulle utgöra en fara för den allmänna ordningen och säkerheten (p1) samt när den sökande tidigare bedrivit en verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta med sin verksamhet här (p2).78 Om den sökande får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kommer den sökande också att nekas statusförklaring som skyddsbehövande.79

6.1.1 Synnerligen grovt brott Om det skulle innebära en fara för den allmänna ordningen och säkerheten att låta den sökande stanna i Sverige på grund av att han eller hon begått ett synnerligen grovt brott finns grund mot att bevilja honom eller henne uppehållstillstånd.80 För att ta ställning till om ett brott ska betrakta som synnerligen grovt ska hänsyn tas till handlingens art och det straff som utdömts.81 Av FN:s flyktingkonvention framgår vilka gärningar som anses som grova men vilka gärningar som ska anses som synnerligen grova framgår dessvärre inte. Ett grovt brott föreligger när straffet som stadgas för brottet är dödsstraff eller ett annat mycket strängt straff. Av MIG 2015:1 bedömdes mord vara ett synnerligen grovt brott medan grovt narkotika brott med en påföljd på ett år och tre månader inte var att betrakta som ett synnerligen grovt brott i utlänningslagens mening enligt Högsta Domstolen i målet NJA 1981 s.1246.

I MIG 2014:24 fanns grund i enlighet med 5 kapitlet 1 § andra stycket p.1 UtlL mot att bevilja uppehållstillstånd till en asylsökande på grund av att han dömts för mord och mordförsök i sitt hemland. A ansökte om uppehållstillstånd i Sverige på grund av att han riskerade dödsstraff eller straffarbete vid ett återvändande till Libanon på grund av att han stod anklagad för mord och mordförsök där. Migrationsverket avvisade A:s ansökan och beslutade om att utvisa honom ur landet. Efter att beslutet om att avvisa A preskriberats sökte han om asyl på nytt och åberopade samma asylskäl som tidigare och förklarade att han nu hade blivit dömd i sin frånvaro för mord och mordförsök till 20 års straffarbete. Migrationsverket avslog A:s nya

                                                                                                               76 5:1 första stycket Utlänningslag (2005:716) 77 5:1 första stycket Utlänningslag (2005:716) 78 5:1 andra stycket Utlänningslag (2005:716) 79 Prop. 2009/10:31 s. 266 80 5:1 andra stycket första punkten Utlänningslag (2005:716) 81 MIG 2015:1 s. 4

  18  

ansökan om uppehållstillstånd och beslutade att utvisa honom ur Sverige. Migrationsdomstolen avslog sedan A:s överklagan och hans ansökan om uppehållstillstånd på grund av att det enligt den landinformation de tagit del av inte fanns anledning att anta att A skulle löpa risk att straffas med döden vid ett återvändande till Libanon. De anförde vidare att det inte fanns någon anledning att anta att A skulle utsättas för tortyr vid ett återvändande eftersom det främst förekommer hos säkerhetsstyrkorna och vid politisk eller terroristanknytande brottslighet i enlighet med landinformationen. Migrationsöverdomstolen gjorde bedömningen att det förelåg skäl för att A skulle anses utesluten från att betraktas som alternativt skyddsbehövande på grund av de grova brott han dömts för och att det med stöd av 5 kapitlet 1§ andra stycket p.1 fanns grund mot att bevilja honom uppehållstillstånd i Sverige. I MIG 2014:20 ansågs inte grova narkotikabrott vara ett synnerligen grovt brott och det fanns därför anledning att bevilja den sökande ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. A är flykting och har enligt 5 kapitlet 1 § UtlL rätt till uppehållstillstånd om han inte genom ett synnerligen grovt brott visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom stanna i Sverige. Eftersom de narkotikabrott han dömts för inte ansågs som synnerligen grova fanns det ingen anledning att vägra honom ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting. Det kan utifrån dessa rättsfall konstateras att det inte alltid är tillräckligt att ett brott som karakteriseras som allvarligt är att betrakta som synnerligen grovt utan gärningen som begåtts måste vara av mycket allvarlig karaktär och lett till stränga fängelsestraff såsom i MIG 2015:1 och MIG 2014:24 då det rört sig om mord och mordförsök.

6.1.2 Bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet Den andra grunden mot att bevilja en skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige finns i 5 kapitlet 1 § andra stycket andra punkten UtlL. Där framgår att den sökandes ansökan om uppehållstillstånd får avslås om han eller hon bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta med sin verksamhet här. Så bedömdes vara fallet i MIG 2009:19 då Migrationsöverdomstolen avvisade A och hans familjs ansökan om uppehållstillstånd på grund av A:s tidigare medlemskap i en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar. I sin bedömning tog de hänsyn till hur länge A varit medlem i organisationen och vilken roll han haft däri. Migrationsöverdomstolen fann att det på grund av A:s engagemang i organisationen förelåg synnerliga skäl mot att bevilja honom uppehållstånd enligt 5 kapitlet 1 § andra stycket p.2 UtlL. Eftersom A:s övriga familjemedlemmar inte hade åberopat några egna skäl för sin talan om uppehållstillstånd grundad på skyddsbehov avslogs även deras ansökningar.

MIG 2011:24 är ett annat rättsfall som visar att delaktighet i brott mot mänskligheten utgör grund mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd i Sverige i enlighet med 5 kapitlet 1 § p.2. A hade arbetat som ansvarig chef på en avdelning inom Saddam Husseins underrättelsetjänst och hade haft i uppgift att ansvara för att kartlägga det politiska och religiösa motståndet i landet genom att utföra utredningar gällande individer som hämtades in till förhör av underrättelsetjänsten. På grund av A:s ställning i sitt arbete kunde Migrationsöverdomstolen inte anse annat än att A haft kännedom om de brott som begåtts inom säkerhetstjänsten och att det därför fanns skäl till att anta att han begått brott som utesluter honom från flyktingskap. De gärningar som utförts av A och av de personer som varit underställda honom kan anses ha haft en direkt inverkan på vilka personer som har hämtats in till förhör och som där kan ha blivit utsatta för tortyr, våldtäkt eller mord. Migrationsöverdomstolen ansåg att A genom sin ställning kunde anses bära ett ansvar för de

  19  

brott mot mänskligheten som begåtts oberoende av om han varit direkt delaktig i tortyrhandlingar och andra handlingar eller inte.

Utifrån MIG 2009:19 och MIG 2011:24 kan det konstateras att en ansökan om uppehållstillstånd får avslås om den sökande varit medlem i en terroristorganisation eller annan organisation och den sökande bär ett ansvar för de brott som begåtts av organisationen även om han eller hon inte själv aktivt skadat någon. Vid bedömningen om det föreligger grund mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd ska hänsyn tas till vilken roll eller ställning som personen haft i en organisation eller arbetsplats, vilken grad av kännedom han eller hon borde haft rörande organisationens verksamhet samt hur länge den sökande varit medlem i en sådan organisation.

6.2 Grunder mot att bevilja uppehållstillstånd till övriga sökande

Vid prövning om uppehållstillstånd ska beviljas på grund av anknytning, arbete/studier eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter ska det särskilt beaktas om den sökande gjort sig skyldig till brottslighet eller brottslighet i förening med annan misskötsamhet.82 För att det ska finnas en grund mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd krävs en lagakraftvunnen dom med inte allt för kort varaktighet och hänsyn ska tas till gärningens art. Grova oaktsamhetsbrott som lett till fängelsestraff men där återfallsrisken bedöms som liten anses som mindre allvarliga brott medan brott som begåtts och som lett till fängelsestraff med samma längd men där återfallsrisken bedömts vara högre är att betrakta som mer allvarliga. Finns uppgifter om att brott begåtts i ett annat land ska hänsyn tas till att straffmätningen kan skilja sig avsevärt mellan olika länder och att bedömningen därför bör göras med hänsyn till vilket straff som brottet hade utdömts till i Sverige. Gäller det brott som ligger på gränsen till vad som kan utgöra ett hinder mot att beviljas ett uppehållstillstånd kan även annan misskötsamhet vägas in.83

Det framgår av 5 kapitlet 17a § p.3 UtlL att det finns grund mot att bevilja uppehållstillstånd till den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning om den sökande utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Vid bedömningen om en ansökan om uppehållstillstånd ska avslås på grund av att den sökande utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet ska den sökandes personliga beteende beaktas vilket framgår av artikel 27.2 i rörlighetsdirektivet. Enbart tidigare straffdomar ska inte i sig utgöra skäl mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd utan den sökande personens eget beteende måste anses utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. De omständigheter som talar mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd i Sverige måste vägas mot de skäl som talar för att ett uppehållstillstånd ska beviljas.84

Av MIG 2007:49 ansågs försök till dråp vara ett så pass allvarligt brott att brottet i sig utgjorde ett hinder mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket förklarade i sin bedömning att begångna brott, om de kan betraktas som allvarliga, i sig kan utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet. De menade vidare att den sökande begått ett så pass allvarligt brott som medfört att intresset för familjeåterförening inte kan anses väga tillräckligt tungt som intresset av att upprätthålla den allmänna ordningen i samhället. Migrationsöverdomstolen konstaterade att vid en bedömning om det finns grund mot att bevilja någon uppehållstillstånd på grund av att personen utgör ett hot mot den allmänna                                                                                                                82 5:17 Utlänningslag (2005:716) 83 Prop. 2004/05:170 s. 283-284 84 Prop. 2005/06:77 s. 195

  20  

ordningen och säkerheten ska hänsyn tas till den sökandes övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden. De påpekade vidare att det inte finns ett generellt uttalande om vilka typer av brott som med stöd av 5 kapitlet 17a § första stycket p.3 motiverar ett avslag om uppehållstillstånd. Ifall ett uppehållstillstånd ska nekas med stöd av den lagbestämmelsen måste en bedömning göras av det enskilda fallet. I målet gällande A kom Migrationsöverdomstolen fram till att hennes dom om försök till dråp i sig var av så allvarlig karaktär att A skulle anses utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Vad A anförde om sina övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden kunde inte föranleda att hon trots vad som anförts ovan kunde beviljas uppehållstillstånd.

Av MIG 2007:10 framgår att tillämpningen av 5 kapitlet 17a § första stycket p.3 UtlL ska vara sparsam och att det förutsätts att den sökande genom sitt eget beteende utgör ett allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Detta kan anses vara fallet då det rör sig om ett grovt brott som begåtts uppsåtligen. Det brott som var aktuellt i detta fall var smuggling av alkohol vilket inte ansågs vara ett sådant allvarligt brott som kunde utgör ett direkt hot mot människors liv och hälsa som exempelvis grova våldsbrott eller allvarliga narkotikabrott kan anses göra. MIG 2013:13 visar ett fall då den sökande, A, inte beviljades uppehållstillstånd i enlighet med 5 kapitlet 17 § första stycket UtlL. Detta på grund av att han dömts till en månads fängelse för grovt rattfylleri vid tre tillfällen. Även om den sammanlagda strafftiden måste anses som relativt kort, så har A gjort sig skyldig till upprepad brottslighet där brottsligheten är av allvarlig art som begåtts nära i tiden. Detta gör att återfallsrisken anses som hög och att brottsligheten kan utgöra grund till att uppehållstillstånd nekas. Vid en sista bedömning vägde Migrationsöverdomstolen skälen för samt mot att bevilja A uppehållstillstånd. Vid bedömningen kunde man inte se att A hade en särskild anknytning till Sverige och det fanns därmed inga tillräckligt starka skäl som talade till att A skulle beviljas uppehållstillstånd. Den brottslighet som A gjort sig skyldig till utgjorde därför särskilda skäl till att vägra honom uppehållstillstånd i Sverige.

Det som kan konstateras av MIG 2007:49, MIG 2007:10 och MIG 2013:13 är att om en sökande gjort sig skyldig till ett tillräckligt allvarligt brott kan det i sig utgöra ett hinder mot att beviljas uppehållstillstånd. Genom att en sökande begått ett allvarligt brott ska personen betraktas som ett hot mot den allmänna ordningen och säkerheten. Försök till dråp och rattfylleri ansågs vara ett sådant allvarligt brott som utgjorde hinder mot att bevilja uppehållstillstånd medan alkoholsmuggling inte ansågs utgöra ett tillräckligt allvarligt hot för att det skulle finnas grund mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd.

6.3 Grunder mot att bevilja uppehållstillstånd enligt UtlF

I 4 kapitlet 5 § p.3 utlänningsförordningen anges vilka grunder som finns mot att bevilja uppehållstillstånd till den som vill studera i Sverige och det är om den sökande utgör ett hot mot folkhälsan eller utgör hot mot allmän ordning och säkerheten. Vid bedömningen om den sökande ska anses utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet ska den berörda personens eget uppförande beaktas för att kunna avgöra om personens beteende är en fara för samhället. Vid bedömningen kan hänsyn tas till den sökandes tidigare tillhörighet till en rörelse eller organisation, som dock inte behöver vara förbjuden.85 Samma bedömning ska göras för den som ansöker om uppehållstillstånd för att arbeta tillfälligt i Sverige.86                                                                                                                85 Domstolens dom den 4/12 1974 i mål 41/74 86 4:7 Utlänningsförordning (2006:97)

  21  

6.4 Grund mot att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. säkerhetsskäl

Finns misstankar om att den som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige har gjort sig skyldig till folkmord, krigsbrott eller brott mot mänskligheten, eller om det finns goda skäl att tro att den sökande utgör en fara för rikets säkerhet, kan han eller hon inte få uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl. 87 Det finns två typer utav säkerhetsärenden, det ena är säkerhetsärenden som handläggs enligt UtlL och det andra är ärenden som handläggs enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.88 Ett säkerhetsärende enligt UtlL är ett ärende där säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet bland annat motsätter sig att en utländsk medborgare beviljas uppehållstillstånd i Sverige.89 Det är säkerhetspolisen som har behörighet till att bestämma vilka ärenden som är att betrakta som säkerhetsärenden enligt UtlL och har säkerhetspolisen rubricerat ett ärende som ett säkerhetsärende kan inte en domstol eller myndighet ändra på det. När inte avvisning eller utvisning sker enligt utlänningslagens regler så blir LSU tillämplig. Ett säkerhetsärende enligt LSU handlar om att säkerhetspolisen ansöker om att en utländsk medborgare ska utvisas enligt LSU. Ett beslut om utvisning enligt LSU får fattas om det är särskilt påkallat med hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om den utländska medborgarens tidigare verksamhet eller övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till vissa terroristbrott. Ett ärende som handläggs enligt LSU kan förutom en fråga om utvisning behandla frågor om uppehållstillstånd, statusförklaring eller resedokument.90 Att en person inte får återsändas till ett land där han eller hon riskerar tortyr eller annan omänsklig behandling gäller även i säkerhetsärenden. Föreligger ett sådant verkställighetshinder får ett tillfälligt uppehållstillstånd beviljas och efter att det tidsbegränsade uppehållstillståndet löpt ut blir det på nytt att ta ställning till om personen ska utvisas eller beviljas ett nytt tillfälligt uppehållstillstånd.91

                                                                                                               87 http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Fokusomraden/Sakerhetsarenden-och-krigsbrott-.html, hämtad 2016-12-22 88 SOU 2011:17 s. 248 89 1:7 Utlänningslag (2005:716) 90 SOU 2011:17 s. 249 91 http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Fokusomraden/Sakerhetsarenden-och-krigsbrott-.html, hämtad 2016-12-22

  22  

7. Verkställighetshinder  Ett verkställighetshinder föreligger när ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas på grund av situationen som råder i den sökandes hemland. Att en ansökan avvisas betyder att den sökande inte får komma in eller stanna i Sverige medan utvisning är ett beslut om att en utländsk medborgare måste lämna landet.92 Av 12 kapitlet 1 § UtlL framgår att en avvisning eller utvisning av en utländsk medborgare aldrig får verkställas till ett land om det finns skälig anledning att anta att han eller hon där skulle vara i fara att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. En avvisning eller utvisning får inte heller verkställas till ett land om den utländska medborgaren riskerar att utsättas för förföljelse där på grund av sin politiska åsikt, sitt kön eller på grund av sin sexuella läggning.93 När det föreligger ett sådant verkställighetshinder får ett beslut om avvisning eller utvisning inte verkställas utan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas.94 Om den förföljelse som hotar inte är en fara för den sökandes liv eller annars är av svår art får verkställighet ändå ske om den sökande genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige.95 Ett synnerligen grovt brott ska i detta sammanhang syfta på ett brott som lett till mångåriga fängelsestraff.96 Likaså får en sökande sändas till ett sådant land, om han eller hon har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här i landet och det inte är möjligt att sända honom eller henne till något annat land.97

12 kapitlet 16b § UtlL säger att då den som av allmän domstol har utvisats på grund av brott får en migrationsdomstol eller migrationsöverdomstol, efter migrationsverkets ställningstagande i ärendet, bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om det föreligger hinder mot att utvisningsbeslut verkställs (p1). Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas även när det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villig att ta emot den utländska medborgaren (p2) eller om det finns mediciniska hinder (p3) eller annars synnerliga skäl (p4). Vid bedömningen om det föreligger skäl att bevilja uppehållstillstånd med stöd av någon av punkterna ska hänsyn tas till brottslighetens art och omfattning, den tid som har förflutit sedan utvisningsbeslutet meddelades, den sökandes skötsamhet, risken för fortsatt brottslighet och den sökandes hälsotillstånd och levnadsförhållande i övrigt.98

Ett exempel på när ett verkställighetshinder förelåg är MIG 2014:24. Där hade den asylsökande dömts för allvarlig brottslighet till ett långvarigt fängelsestraff i sitt hemland och som på grund av det var utesluten från att betraktas som skyddsbehövande och som därmed inte kunde beviljas uppehållstillstånd enligt huvudregeln i 5 kapitlet 1 § UtlL. Det förelåg dock en grundad anledning till att anta att den sökande riskerade att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling på grund av de förhållanden som rådde i fängelserna i hemlandet vilket utgjorde ett verkställighetshinder och därför beviljades den sökande ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige.

                                                                                                               92 https://lagen.nu/begrepp/Avvisning, https://lagen.nu/begrepp/Utvisning, hämtad 2016-12-15 93 12:2 första stycket Utlänningslag (2005:716) & Prop. 2003/04:59 s. 24 94 5:11 Utlänningslag (2005:716) 95 12:2 andra stycket Utlänningslag (2005:716) & Prop. 2003/04:59 s. 24 96 Se Karnov Internet, Utlänningslag (2005:716), 12:2 andra stycket not 491, den 24/11 2016 97 12:2 andra stycket Utlänningslag (2005:716) 98 12:16b Utlänningslag (2005:716)

  23  

Den sökande hävdade i fallet att han var alternativt skyddsbehövande på grund av de förhållanden som rådde i libanesiska fängelser. I Migrationsöverdomstolens bedömning påpekade dem att Sverige måste beakta artikel 3 i europakonventionen, att ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, när de överväger att utvisa en person från det nationella territoriet. Den omständigheten att en person efter en rättslig prövning i sitt hemland straffas för ett brott utgör inte i sig att det finns skäl för uppehållstillstånd i Sverige. Om det finns en grundad anledning att anta att personen kommer utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling vid ett verkställande kan den sökande ha ett behov av skydd i förhållande till hemlandet. Det krävs att illabehandlingen uppgår till en viss miniminivå i sin svårighetsgrad för att en kränkning av artikel 3 i europakonventionen ska föreligga. Vad som är att bedöma som miniminivå beror på omständigheterna såsom behandlingens varaktighet, dess fysiska och psykiska effekter och i vissa fall offrets kön, ålder och hälsotillstånd. Migrationsöverdomstolen konstaterade att Europadomstolen i flera domar funnit att allvarliga brister i ett lands fängelseförhållanden utgjort en kränkning av artikel 3 i europakonventionen. Vad staten måste göra är att säkerställa att en person som hålls frihetsberövad gör detta under förhållanden som är förenliga med respekt för personens människovärde och att personens hälsa och välmående är säkrade. Vad som kan utgöra en kränkning av artikel 3 i europakonventionen är brister på personligt utrymme, tillgång till dagsljus och luft, tillräckliga uppvärmningsanordningar, grundläggande krav på hygien samt möjligheten att använda toaletten ifred. Europadomstolen har ställt upp vissa kriterier som ska beaktas vid bedömning om en brist på personligt utrymme strider mot artikel 3 i europakonventionen eller inte. Av dessa följer att varje frihetsberövad person ska ha en egen sovplats i cellen och disponera minst tre kvadratmeter golvyta samt att cellens sammanlagda yta ska vara sådan att de frihetsberövade har möjlighet att röra på sig fritt mellan inventarierna. Om ett av kriterierna inte är uppfyllt utgör detta i sig att det föreligger en stark presumtion för att missförhållandena nått upp till förnedrande behandling. Enligt landinformationen i målet bedömdes fängelseförhållandena i Libanon som svåra på grund av att fängelserna bland annat var kraftigt överbelagda och att förhållandena i fängelserna var hårda och i vissa fall till och med livshotande. De hygieniska förhållandena uppgavs som dåliga och att många fängelser saknade ventilation, ljus och konstant tillgång till dricksvatten. Många av fängelserna var också fuktiga och vissa erbjöd inte sängar till de intagna. Migrationsöverdomstolen tog hänsyn till A:s ålder och hälsa i sin bedömning och dessa omständigheter talade för att A hade bra förutsättningar för att klara ett frihetsberövande även under mindre bra förhållanden. De tog sedan hänsyn till den långa tid som A riskerade i fängelse och ansåg därav att förhållandena i fängelserna i Libanon gav anledning till att ett återsändande av A skulle innebära en kränkning av artikel 3 i europakonventionen. Eftersom A dömts för allvarliga brott i sitt hemland är han utesluten från att anse som alternativt skyddsbehövande och kan inte beviljas uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 1 § UtlL men eftersom ett verkställande av beslutet att utvisa A skulle stå i strid med artikel 3 i europakonventionen och med 12 kapitlet 1 § UtlL beviljade Migrationsöverdomstolen A ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kapitlet 11 § UtlL.

  24  

8. Slutsats och diskussion  Det är inte bara svensk rätt som tillämpas i frågor som rör asyl och uppehållstillstånd utan också EU-rätt och internationell rätt. Den mest centrala lagstiftningen i svensk rätt och som tillämpas flitigt vid prövningen av uppehållstillstånd är utlänningslagen samt den nyligen antagna tidsbegränsade lagen, lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. I utlänningslagen finns det i huvudsak fyra grunder för uppehållstillstånd och dessa är uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, på grund av anknytning, på grund av arbete/studier eller på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Arbetet har visat att en ansökan om uppehållstillstånd, oberoende av på vilken grund, kan avslås om den sökande begått en brottslig handling. Det är inte vilket brott som helst som kan utgöra ett hinder mot att bevilja någon uppehållstillstånd utan det finns ett antal olika grunder fastställda i lagstiftningen. Av 5 kapitlet 1 § andra stycket UtlL framgår att uppehållstillstånd får vägras en flykting och alternativt skyddsbehövande om han eller hon genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller om han eller hon bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. Så var fallet i MIG 2009:19 där delaktighet i en terroristorganisation ansågs utgöra brott mot mänskligheten och den sökandes ansökan om uppehållstillstånd kunde vägras enligt 5 kapitlet 1 § andra stycket p.2 UtlL. Rättsfallet fastställde att en medlem i en terroristorganisation inte själv behöver vara direkt delaktig i de brott som begås av organisationen för att kunna vägras uppehållstillstånd utan den sökandes möjlighet att beviljas uppehållstillstånd kan påverkas endast genom medlemskap i en sådan organisation om han eller hon kan anses ha ett individuellt ansvar för de gärningarna som begåtts. I bedömningen för om ett individuellt ansvar föreligger tas hänsyn till vilken organisation personen är eller varit medlem i, hur länge han eller hon varit medlem, ifall personen frivilligt ingått medlemskap om den sökande borde känt till de brott som begåtts av organisationen samt den sökandes position i verksamheten. Möjligheten till uppehållstillstånd kan också påverkas för den som ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning om den sökande utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet i enlighet med 5 kapitlet 17a § p.3 UtlL. Vid bedömningen om en ansökan om uppehållstillstånd ska avslås på grund av att den sökande utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet ska den sökandes personliga beteende beaktas vilket framgår av artikel 27.2 i rörlighetsdirektivet. Enbart tidigare straffdomar ska inte i sig utgöra skäl mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd utan den sökande personens eget beteende måste anses utgöra ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse. De omständigheter som talar mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd i Sverige måste vägas mot de skäl som talar för att ett uppehållstillstånd ska beviljas.99 Av MIG 2007:49 ansågs försök till dråp vara ett så pass allvarligt brott att brottet i sig utgjorde ett hinder mot att bevilja den sökande uppehållstillstånd i Sverige. I 4 kapitlet 5 § p.3 utlänningsförordningen anges vilka grunder som finns mot att bevilja uppehållstillstånd till den som vill studera eller arbeta i Sverige och det är om den sökande utgör ett hot mot folkhälsan eller utgör hot mot allmän ordning och säkerheten. Vid bedömningen om den sökande ska anses utgöra ett hot mot allmän ordning och säkerhet ska

                                                                                                               99 Prop. 2005/06:77 s. 195

  25  

den berörda personens eget uppförande beaktas för att kunna avgöra om personens beteende är en fara för samhället. Vid bedömningen kan hänsyn tas till den sökandes tidigare tillhörighet till en rörelse eller organisation, som dock inte behöver vara förbjuden.100 Även om det finns skäl mot att bevilja en sökande uppehållstillstånd på grund av brottslig handling så kan det föreligga ett verkställighetshinder som gör att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Sverige är enligt den internationella rätten tvungen att följa principen om non-refoulement, vars syfte är att ingen människa ska få återsändas, utvisas, avvisas, utlämnas eller överföras till ett land eller område där hon eller han riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter genom att hennes liv eller frihet hotas. Detta gör att det i vissa fall inte går att verkställa beslut om avvisning eller utvisning och att Sverige därför måste bevilja den sökande ett tidsbegränsat uppehållstillstånd till dess att verkställighet kan genomföras. Har den sökande begått ett så pass grovt brott att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige kan ett beslut om avvisning eller utvisning ändå ske om den förföljelse som hotar i hemlandet inte är en fara för den sökandes liv.

Avslutningsvis har arbetet visat att möjligheten till uppehållstillstånd kan påverkas när den sökande begått ett brott. Möjligheten till uppehållstillstånd kan inte påverkas av vilket brott som helst utan det ska vara av allvarligare karaktär och en enskild bedömning måste göras i varje enskilt fall. Vid en sådan bedömning ska hänsyn tas till brottets art och omfattning, brottets straff (det ska inte vara av allt för kortvarig karaktär), den sökandes beteende, risken för återfall samt den tid som förflutit sedan den sökande begick brottet. I MIG 2013:13 nekades A uppehållstillstånd i Sverige på grund av grov rattfylleri. Han hade vid tre tillfällen dömts för rattfylleri till sammanlagt en månads fängelse. Med detta kan sägas att en person som begått rattfylleri endast en gång kanske inte hade nekats uppehållstillstånd. En bedömning måste göras i varje enskilt fall och i A:s fall tog man hänsyn till att A gjort sig skyldig till upprepad brottslighet, brottet i sig var av allvarlig karaktär och brottsligheten hade begåtts nära i tiden. Därmed ansåg man att återfallsrisken var hög och uppehållstillstånd kunde nekas. De rättsfall som tagits upp under arbetets gång har visat att försök till dråp, upprepat rattfylleri, tidigare medlemskap i en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar, mordförsök, mord och brott mot mänskligheten är brott som utgör hinder mot att bevilja en sökande uppehållstillstånd i Sverige. Brott så som alkoholsmuggling och grovt narkotikabrott är däremot brott som inte har ansetts utgöra en tillräcklig grund för att neka den sökande uppehållstillstånd i Sverige.

                                                                                                               100 Domstolens dom den 4/12 1974 i mål 41/74

  26  

9. Källförteckning Offentligt tryck Proposition 2015/16:174 om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Proposition 2013/14:146 om straffansvar för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelse Proposition 2009/10:31 om genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet Proposition 2005/06:77 om genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Proposition 2004/05:170 om ny instans och processordning i utlännings och medborgarskapsärenden DS 2015:37 Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet DS 2009:52 Uppehållstillstånd för skyddspersoner Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd Rådets direktiv 2004/83/EG om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet. Rådets direktiv 2003/86/EG den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening Statens offentliga utredningar 2011:17 Statens offentliga utredningar 2006:87 Statens offentliga utredningar 2005:15 UNHCR Handbook on procedures and criteria for determining refugee status HCR/GIP/03/05 Guidelines on International Protection: Application of the Exclusion Clauses Litteratur Korling, Fredric & Zamboni, Mauro, Juridisk Metodlära, Studentlitteratur (2015) uppl. 1:5  Siedlitz Madeleine, Asylrätt: en praktisk introduktion, Nordstedts Juridik (2014) uppl. 1

  27  

Wrange Pål, Aggressionsbrottet och internationella brottsmålsdomstolen, Folkrättsrådets skriftserie, femte numret (2011) Internetkällor https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html, besökt senast 2017-06-13 http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring, besökt senast 2017-06-13 http://www.europarl.europa.eu/atyourservice/sv/displayFtu.html?ftuId=FTU_5.12.2.html, senast besökt 2017-06-15 http://uttryck.amnesty.se/del-2-av-8-varfor-flyr-man, besökt senast 2016-11-28 http://www.migrationsinfo.se/migration/eu/asylsokande-i-eu, besökt senast 2016-11-28 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Efter-beslut/Om-du-far-stanna/Skyddsstatus.htlm, besökt senast 2016-12-19 http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EU-rattsliga-principer/, besökt senast 2016-12-15 http://www.europarl.europa.eu/atyourservice/sv/displayFtu.html?ftuId=FTU_1.2.1.html, besökt senast 2015-12-15 http://www.regeringen.se/rattsdokument/lagradsremiss/2016/08/genomforande-av-det-omarbetade-asylprocedurdirektivet/, besökt senast 2016-11-28 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/08/nu-genomfors-eus-omarbetade-asylprocedurdirektiv/, besökt senast 2016-11-28 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html, besökt senast 2016-12-18 http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Flytta-till-nagon-i-Sverige/Nara-anhorig-med-sarskilt-beroendeforhallande.html, besökt senast 2016-11-28 http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/Fokusomraden/Sakerhetsarenden-och-krigsbrott-.html, besökt senast 2016-12-22 https://lagen.nu/begrepp/Avvisning, besökt senast 2016-12-15 https://lagen.nu/begrepp/Utvisning, besökt senast 2016-12-15

  28  

Rättsfall De förenade målen C-57/09 och C-101/09 DOM AV DEN 4.12.1974 - MÅL 41/74 NJA 1981 s1246 MIG 2007:10 MIG 2007:49 MIG 2009:19 MIG 2011:24 MIG 2012:14 MIG 2013:13 MIG 2014:20 MIG 2014:24 MIG 2015:1