kallelse till sammanträde i utbildningsgruppen · för tydlighetens skull har angetts eleven när...

Utbildningsgruppen Göteborg 1 december 2011

Helene Odenjung (FP), Göteborg, ordförande Carola Granell (S), Stenungsund, vice ordförande Kristina Tharing (M), Göteborg Robert Hammarstrand (S), Göteborg Jan Österdahl (M), Kungsbacka Peter Ohlsson (S), Ale Lars-Inge Stomberg (M), Partille Rutger Fridholm (MP), Lerum Leif Håkansson (s), Lilla Edet Eva-Lotta Liljezin (M), Härryda Mats Pilhem (V), Göteborg Maria Brauer (S), Öckerö Claes Olsson (M), Mölndal Pär-Göran Björkman (S), Alingsås Håkan Olsson (FP), Kungälv Rosita Runegrund (KD), Tjörn

Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen

Tid: Torsdag 8 december 2011, kl 09.30-12.00 Plats: Matsmak, Drakegatan 1 (fastigheten intill GRs)

Samling kl 09.00-09.30 med morgonkaffe på Matsmak. Sammanträdet avslutas med lunch.

OBS! Annan tid och lokal! OBS!

Sammanträdet äger rum enligt följande arbetsordning - Föredragningar - Överläggning i partigrupper - Sammanträde

Föredragningar

- Gymnasiedagarna och Mötesplats Skola (Wictoria Kovats och Sofia Larsson) - Projekt om Drop outs tillsammans med SKL (Christel Bäckström) - Utbildningsgruppens Inriktning 2013 (Börje Rådesjö)

Ärendelista:

Beslutsärenden

1. Val av protokollsjusterare

2. Förtydligande kring kommunernas och VGRs ansvar för utredning och insatser för barn och unga med läs- och skrivproblem – bordlagt ärende (Handlingar bifogas)

3. Etiska regler för gymnasieantagningen – uppdatering (Handling bifogas)

4. Utbildningsgruppens Inriktning 2013 (Handling bifogas)

Informationsärenden

5. Gymnasiedagarna och Mötesplats Skola (Material bifogas)

6. Projekt om Drop outs tillsammans med SKL

7. Benchmarking v.v. Stockholmsregionen avseende gymnasieantagningen 2011 (Material bifogas)

Övriga ärenden

Kallelser, protokoll och övrigt material från Utbildningsgruppens sammanträden återfinns på GR Utbildnings hemsida www.GRkom.se/Utbildning

Vid frånvaro var vänlig meddela Cecilia Salmi [email protected]

Med vänlig hälsning

Börje Rådesjö /Peter Holmström

KOMMUNALFÖRBUNDET GR

1

Utbildningsgrupp 2011-12-08 ÄRENDE 2

Till Utbildningsgruppen

Nytt förslag till

Förtydligande kring kommunernas och VGRs ansvar för utredning och insatser för barn och unga med läs- och skrivproblem

Samrådsorganet Västra Götalandsregionen (VGR) och VästKom har uppmärksammat att det inom regionen finns oklarheter i ansvarsavgränsningen mellan VGR och kommunerna gällande utredningar, insatser och intygsskrivande vid läs-/och skriv svårigheter hos barn/ungdomar.

Då oklarheterna anses kunna ge upphov till att barn/unga och deras vårdnadshavare upplever att de inte kommer i åtnjutande av stöd, har Samrådsorganet gett en arbetsgrupp uppdraget att utreda hur ett förtydligande kring ansvarsfrågan i utredningsförfarandet kan ske.

Arbetsgruppen har tidigare redovisat ett förslag till överenskommelse, daterat 23 september 2011, viket varit föremål för remissbehandling. Detta preliminära material har 27 oktober redovisats för Utbildningsgruppen, som då bordlade ärendet med motiveringen att brukarperspektivet inte kan anses vara tillräckligt tillgodosett i förslaget.

Efter att ytterligare synpunkter på förslaget inkommit har Arbetsgruppen tagit fram ett nytt förslag, daterat oktober 2011. De justeringar som gjorts i det nya förslaget ska innebära följande:

Arbetsgruppen har tryckt på att det är specifika läs- och skrivsvårigheter som avses och definierat detta som ”stora svårigheter med att avkoda ord, att läsa flytande, att förstå det man läser och att stava".


2

För tydlighetens skull har angetts eleven när det gäller skolans ansvar och individen när det gäller sjukvårdens ansvar.

Det har förtydligats att det gäller specialistnivå inom logopedin som skolan kan remittera till vid svåra fall (som skolan inte själv kan lösa).

Texten under rubriken Arbete och insatser i samråd har förtydligats avsevärt. (Begreppet samrådsskyldighet har tagits bort eftersom detta inte finns angett någonstans). Däremot uppmanas till samråd och det betonas starkare de båda huvudmännens gemensamma ansvar.

Det har gjorts en längre beskrivning under rubriken Hjälpmedel - Regionhuvudmannens ansvar.

Till detta missiv bifogas i tre separata dokument det nya förslaget till överenskommelse, av arbetsgruppen gjorda revideringar samt förslag till skrivelse till VGR och VästKom.

Utbildningsgruppen föreslås besluta

att för sin del godkänna det reviderade förslaget, daterat oktober 2011,till förtydligande med tillägget; att, för att åstadkomma ett tillräckligt gott samarbete där brukargruppernas intresse tillgodoses, ett samverkansavtal ska tas fram där kommunerna och VGR förbinder sig att tillgodose bl a dessa gruppers behov,

att låta föreslagen skrivelse till VGR och VästKom, daterad 111130, utgöra Utbildningsgruppens yttrande över förslag till förtydligande,

att Utbildningsgruppen beslutar uppdra åt GRs utbildningschef att se över förutsättningarna för att ta fram ett sådant avtal för GRs 13 medlems-kommuners räkning, samt

att Utbildningsgruppens beslut förklaras vara omedelbart justerat.

Göteborg 28 november 2011

Börje Rådesjö /Margrethe Kristensson

Remissmaterial 2011-09-23 Oktober 2011

Ändringar i förslag till FÖRTYDLIGANDE

Kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar för utredning och insatser för barn/unga med läs-/och skrivproblem Blå text samt överstrykning innebär att ordet eller meningen strukits. Röd text innebär ett tillägg BAKGRUND OCH SYFTE Samrådsorganet mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och VästKom har uppmärksammat att det inom regionen finns oklarheter i ansvarsavgränsningen mellan VGR och kommunerna gällande utredningar, insatser och intygsskrivande vid specifika läs-/och skriv svårigheter hos barn/ungdomar. Då oklarheterna kan ge upphov till att barn/unga och deras vårdnadshavare upplever att de inte kommer i åtnjutande av stöd, har samrådsorganet gett en arbetsgrupp uppdraget att utreda detta. Uppdraget skall leda till ett förtydligande utarbeta ett förtydligande kring ansvarsfrågan i utredningsförfarandet. Arbetsgruppen redovisar med detta dokument, sitt uppdrag. DEFINITIONER Skolplikt Barn/unga har skolplikt från höstterminen det år barnet fyller sju år och huvudregeln är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra sin skolplikt. Skolplikten kan dock i vissa fall upphöra tidigare eller senare. Skolgång Då en elevs skolplikt har upphört kan eleven välja fortsatt skolgång inom gymnasieskolans/gymnasiesärskolans ram (frivilliga skolformer). De allra flesta elever väljer gymnasiestudier och omfattas då av samma rättigheter, enligt skollagen, som barn/unga inom förskoleklass och grundskola. Specifika läs-/och skrivsvårigheter eller dyslexi1 Olika yrkeskategorier använder sig av olika definitioner för att beskriva stora inlärningssvårigheter gällande läs-/och skrivförmågan. Yrkeskategorier som arbetar för huvudmannen skolan, beskriver oftast problematiken i termer av specifika läs-/och

1 Specifika läs-/och skrivsvårigheter eller dyslexi kännetecknas av stora svårigheter med att avkoda ord, att läsa flytande, att förstå det man läser och att stava.

skrivsvårigheter. Inom verksamheter som lyder under huvudmannen regionen, ex inom logopedin, används begreppet dyslexi synonymt med specifika läs-/respektive specifika stavningssvårigheter2. ANSVAR Skolhuvudmannens ansvar Enligt skollagen (SFS 2010:800) har skolan ansvar att tillse att det, utifrån lokala behov och förutsättningar, finns tillgång till personal som har adekvat utbildning som svarar mot elevernas behov av insatser. Skollagen uttrycker att skolan skyndsamt ska utreda elevens behov av särskilt stöd så att eleven har möjlighet att klara måluppfyllelsen. Vidare säger skollagen att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsoteamet Elevhälsan blir här ett naturligt stöd för både den enskilde eleven, vårdnadshavare och skolans personal. Inom skolans ansvar gäller sålunda att;

- uppmärksamma om en elev uppvisar svårigheter att tillägna sig läs-/och skrivfärdigheter

- utreda graden av denna elevens läs-/och skrivproblematik och utesluta ev generella inlärningssvårigheter

- rikta insatser för att underlätta och ev undanröja hinder för elevens läs-/och skrivinlärning

- upprätta och kontinuerligt följa upp åtgärdsprogram. Om skolan upplever att elevens läs-/och skrivproblem kvarstår, trots riktade insatser och adekvata stödåtgärder, eller misstänker mer omfattande svårigheter, ska den huvudansvarige för eleven kontakta och konsultera regionens specialistnivå, logopedin. Regionhuvudmannens ansvar Logopedin på specialistnivå i Västra Götalandsregionen har ansvar för fördjupad läs-/och skrivutredning i de fall där;

- det finns misstanke om språkstörning/språklig problematik utöver läs-/och skrivsvårigheter

- läs-/och skrivproblematiken kvarstår, trots skolans riktade insatser och adekvata stödåtgärder.

Arbete och insatser i samråd De båda huvudmännen har en samrådsskyldighet Utifrån den enskilde elevens individens rättigheter att få stöd och adekvat insatser, riktade insatser och adekvat stöd har de båda huvudmännen ett gemensamt ansvar att:

- samverka samråda och att konsultera varandra - skapa samsyn kring åtgärder innan besked om fortsatt hantering överlämnas till

den enskilde individen och dennes vårdnadshavare. - samråda kring hur insatsen ska se ut innan besked om fortsatt hantering

överlämnas till den enskilde eleven och dennes vårdnadshavare. 2 Enligt WHO:s klassifikationssystem (ICD-10) - F81.0 Specifik lässvårighet, resp F81.1 Specifik stavningssvårighet.

HJÄLPMEDEL När åtgärdsprogram utarbetas där hjälpmedel ingår, ska individens behov både i skolan och i hemmet vara utgångspunkt. Här rekommenderas att lokala överenskommelser upprättas för att tydliggöra rutiner för förskrivning av hjälpmedel. Skolhuvudmannens ansvar Det är skolhuvudmannens ansvar att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. I detta ansvar ingår tillhandahållande av läromedel, pedagogiska hjälpmedel, grundutrustning och lokalanpassning. Skolhuvudmannen ansvarar för hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande, som kan användas av flera elever, som inte behöver någon omfattande individuell anpassning eller som utan större svårigheter kan anpassas till andra elever. Regionhuvudmannens ansvar Regionhuvudmannen har ansvar för personliga hjälpmedel som i huvudsak är kompenserande, utprovade och särskilt anpassade till patienten/brukaren individen och inte utan omfattande åtgärder kan användas av någon annan. Om skolans utredning visar att individens läs- och skrivsvårigheter är av den svårighetsgraden att han/hon är i behov av hjälpmedel även i hemmet, ska skolhuvudmannen i samråd delge regionhuvudmannen underlag för förskrivning av lämpliga personliga hjälpmedel. Här rekommenderas att lokala överenskommelser upprättas för att tydliggöra rutiner för tillhandahållande av personliga hjälpmedel. INTYG Ett intyg som styrker en individs specifika läs-/och skrivsvårigheter kan utfärdas av skolpersonal med specialpedagogisk kompetens eller av logoped. Vem som är lämpligast intygsskrivare får avgöras i det enskilda fallet.

ARBETSGRUPP Stephan Ehlers - Regionkansliet VGR [email protected] Ingrid Nielsen - Regionkansliet VGR [email protected] Karin Jansson - Fyrbodals kommunalförbund [email protected] Margrethe Kristensson - Göteborgsregionens kommunalförbund [email protected] Christel Martinsson - Skaraborgs kommunalförbund [email protected] Charlotte Stigh-Brüsin - Sjuhärads kommunalförbund [email protected]

Oktober 2011

FÖRTYDLIGANDE

Kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar för utredning och insatser för barn/unga med läs-/och skrivproblem Samrådsorganet mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och VästKom har uppmärksammat att det inom regionen finns oklarheter i ansvarsavgränsningen mellan VGR och kommunerna gällande utredningar, insatser och intygsskrivande vid specifika läs-/och skriv svårigheter hos barn/ungdomar. Då oklarheterna kan ge upphov till att barn/unga och deras vårdnadshavare upplever att de inte kommer i åtnjutande av stöd, har samrådsorganet gett en arbetsgrupp uppdraget att utarbeta ett förtydligande kring ansvarsfrågan i utredningsförfarandet. Arbetsgruppen redovisar med detta dokument, sitt uppdrag. DEFINITIONER Skolplikt Barn/unga har skolplikt från höstterminen det år barnet fyller sju år och huvudregeln är att skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det nionde året efter det att eleven börjat fullgöra sin skolplikt. Skolplikten kan dock i vissa fall upphöra tidigare eller senare. Skolgång Då en elevs skolplikt har upphört kan eleven välja fortsatt skolgång inom gymnasieskolans/gymnasiesärskolans ram (frivilliga skolformer). De allra flesta elever väljer gymnasiestudier och omfattas då av samma rättigheter, enligt skollagen, som barn/unga inom förskoleklass och grundskola. Specifika läs-/och skrivsvårigheter eller dyslexi1 Olika yrkeskategorier använder sig av olika definitioner för att beskriva stora inlärningssvårigheter gällande läs-/och skrivförmågan. Yrkeskategorier som arbetar för huvudmannen skolan, beskriver oftast problematiken i termer av specifika läs-/och skrivsvårigheter. Inom verksamheter som lyder under huvudmannen regionen, ex inom logopedin, används begreppet dyslexi synonymt med specifika läs-/respektive specifika stavningssvårigheter2.

1 Specifika läs-/och skrivsvårigheter eller dyslexi kännetecknas av stora svårigheter med att avkoda ord, att läsa flytande, att förstå det man läser och att stava. 2 Enligt WHO:s klassifikationssystem (ICD-10) - F81.0 Specifik lässvårighet, resp F81.1 Specifik stavningssvårighet.

ANSVAR Skolhuvudmannens ansvar Enligt skollagen (SFS 2010:800) har skolan ansvar att tillse att det, utifrån lokala behov och förutsättningar, finns tillgång till personal som har adekvat utbildning som svarar mot elevernas behov av insatser. Skollagen uttrycker att skolan skyndsamt ska utreda elevens behov av särskilt stöd så att eleven har möjlighet att klara måluppfyllelsen. Vidare säger skollagen att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan blir här ett naturligt stöd för både den enskilde eleven, vårdnadshavare och skolans personal. Inom skolans ansvar gäller sålunda att;

- uppmärksamma om en elev uppvisar svårigheter att tillägna sig läs-/och skrivfärdigheter

- utreda graden av elevens läs-/och skrivproblematik och utesluta ev generella inlärningssvårigheter

- rikta insatser för att underlätta och ev undanröja hinder för elevens läs-/och skrivinlärning

- upprätta och kontinuerligt följa upp åtgärdsprogram. Om skolan upplever att elevens läs-/och skrivproblem kvarstår, trots riktade insatser och adekvata stödåtgärder, eller misstänker mer omfattande svårigheter, ska den huvudansvarige för eleven kontakta och konsultera regionens specialistnivå, logopedin. Regionhuvudmannens ansvar Logopedin på specialistnivå i Västra Götalandsregionen har ansvar för fördjupad läs-/och skrivutredning i de fall där;

- det finns misstanke om språkstörning/språklig problematik utöver läs-/och skrivsvårigheter

- läs-/och skrivproblematiken kvarstår, trots skolans riktade insatser och adekvata stödåtgärder.

Arbete och insatser i samråd Utifrån den enskilde individens rättigheter att få riktade insatser och adekvat stöd har de båda huvudmännen ett gemensamt ansvar att:

- samråda och att konsultera varandra - skapa samsyn kring åtgärder innan besked om fortsatt hantering överlämnas till

den enskilde individen och dennes vårdnadshavare.

HJÄLPMEDEL När åtgärdsprogram utarbetas där hjälpmedel ingår, ska individens behov både i skolan och i hemmet vara utgångspunkt. Skolhuvudmannens ansvar Det är skolhuvudmannens ansvar att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. I detta ansvar ingår tillhandahållande av läromedel, pedagogiska hjälpmedel, grundutrustning och lokalanpassning. Skolhuvudmannen ansvarar för hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande, som kan användas av flera elever, som inte behöver någon omfattande individuell anpassning eller som utan större svårigheter kan anpassas till andra elever. Regionhuvudmannens ansvar Regionhuvudmannen har ansvar för personliga hjälpmedel som i huvudsak är kompenserande, utprovade och särskilt anpassade till individen och inte utan omfattande åtgärder kan användas av någon annan. Om skolans utredning visar att individens läs- och skrivsvårigheter är av den svårighetsgraden att han/hon är i behov av hjälpmedel även i hemmet, ska skolhuvudmannen i samråd delge regionhuvudmannen underlag för förskrivning av lämpliga personliga hjälpmedel. Här rekommenderas att lokala överenskommelser upprättas för att tydliggöra rutiner för tillhandahållande av personliga hjälpmedel. INTYG Ett intyg som styrker en individs specifika läs-/och skrivsvårigheter kan utfärdas av skolpersonal med specialpedagogisk kompetens eller av logoped. Vem som är lämpligast intygsskrivare får avgöras i det enskilda fallet.

ARBETSGRUPP Stephan Ehlers - Regionkansliet VGR [email protected] Ingrid Nielsen - Regionkansliet VGR [email protected] Karin Jansson - Fyrbodals kommunalförbund [email protected] Margrethe Kristensson - Göteborgsregionens kommunalförbund [email protected] Christel Martinsson - Skaraborgs kommunalförbund [email protected] Charlotte Stigh-Brüsin - Sjuhärads kommunalförbund [email protected]

1

Göteborg 8 december 2011 Till Västsvenska kommunalförbundens samorganisation, VästKom Västra Götalandsregionen, VGR Yttrande över

Förslag till förtydligande av kommunernas och Västra Götalandsregionens ansvar för utredning och insatser för barn/unga med läs-/och skrivproblem Samrådsorganet Västra Götalandsregionen (VGR) och VästKom har uppmärksammat att det inom regionen finns oklarheter i ansvarsavgränsningen mellan VGR och kommunerna gällande utredningar, insatser och intygsskrivande vid läs-/och skriv svårigheter hos barn/ungdomar. Då oklarheterna anses kunna ge upphov till att barn/unga och deras vårdnadshavare upplever att de inte kommer i åtnjutande av stöd, har Samrådsorganet gett en arbetsgrupp uppdraget att utreda hur ett förtydligande kring ansvarsfrågan i utredningsförfarandet kan ske. Arbetsgruppen har tidigare redovisat ett förslag till överenskommelse, daterat 23 september 2011, viket varit föremål för remissbehandling. Detta preliminära material har 27 oktober redovisats för Utbildningsgruppen, som då bordlade ärendet med motiveringen att brukarperspektivet inte kan anses vara tillräckligt tillgodosett i förslaget. Efter att ytterligare synpunkter på förslaget inkommit har Arbetsgruppen tagit fram ett nytt förslag, daterat oktober 2011. De justeringar som gjorts i det nya förslaget ska innebära följande:

Arbetsgruppen har tryckt på att det är specifika läs- och skrivsvårigheter som avses och definierat detta som ”stora svårigheter med att avkoda ord, att läsa flytande, att förstå det man läser och att stava". För tydlighetens skull har angetts eleven när det gäller skolans ansvar och individen när det gäller sjukvårdens ansvar.

2

Det har förtydligats att det gäller specialistnivå inom logopedin som skolan kan remittera till vid svåra fall (som skolan inte själv kan lösa). Texten under rubriken Arbete och insatser i samråd har förtydligats avsevärt. (Begreppet samrådsskyldighet har tagits bort eftersom detta inte finns angett någonstans). Däremot uppmanas till samråd och det betonas starkare de båda huvudmännens gemensamma ansvar. Det har gjorts en längre beskrivning under rubriken Hjälpmedel - Regionhuvudmannens ansvar.

Utbildningsgruppen har därefter, 8 december, behandlat det reviderade förslaget, daterat oktober 2011, och då funnit att detta förslag på ett bättre sätt beskriver problematiken men fortfarande saknar en fullgod beskrivning av brukargruppernas intressen och behov. Utbildningsgruppen har därför för sin del godkänt det reviderade förslaget med tillägget att, för att åstadkomma ett tillräckligt gott samarbete där brukargruppernas intresse tillgodoses, ett samverkansavtal ska tas fram där kommunerna och VGR förbinder sig att tillgodose bl a dessa gruppers behov. Utbildningsgruppen har dessutom beslutat uppdra åt GRs utbildningschef att se över förutsättningarna för att ta fram ett sådant avtal för GRs 13 medlemskommuners räkning. Helene Odenjung Carola Granell Ordförande i Utbildningsgruppen Vice ordförande i Utbildningsgruppen




Förslag till

Uppdatering av etiska regler för arbetet med gymnasieantagningen

Med anledning av förändringar i regelverket kring gymnasieskolan föreslås en justering av de etiska regler som gäller för arbetet med gymnasieantagningen.

Översänds nytt förslag till etiska regler jämte nu gällande regler med föreslagna tillägg markerade i rött.


att godkänna förslag, daterat 2011-11-28, till nya etiska regler för arbetet med gymnasieantagningen.


Börje Rådesjö /Carl Heath Susanne Carlström

GR Utbildning 2011-11-28

Etiska regler kring gymnasieantagningen Avser kommunala och fristående gymnasieskolor inom Göteborgsregionen. Marknadsföring Under hela antagningsperioden* finns möjlighet att ta ut etiketter för eventuell direktinformation till enskilda elever. Det är dock inte tillåtet att skicka ut information eller på annat sätt kontakta elever efter definitivantagningen förutom i de fall eleverna är antagna på den egna skolan. Organisation Sista dag att ändra gymnasieorganisation inför definitivantagningen i juni fastställs varje år till ett visst datum. Undantag kan finnas för kommun om Utbildningscheferna finner det nödvändigt att vidta åtgärder för att minska antalet elever som står utanför gymnasieskolan - allt enligt kommunernas uppföljningsansvar. Sista dag att lägga ner en utbildning är fastställd i Tidsplan för grund- och gymnasieskolor. Ansökan Valen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen ska registreras direkt i Indra/Indranet eller på GRs ansökningsblankett. Skolan får inte använda egna ansökningsblanketter. Det är mycket viktigt att det klargörs på vilken plats eleven vill ha sin utbildning. Kommer eleven från kommun utanför Göteborgsregionen ska ansökan och betyg skickas från elevens hemkommun till GRs gymnasieantagning som registrerar eleven och dess val. Antagning Resultatet av preliminär- eller definitivantagning får inte delges eleverna förrän GRs Utbildningsgrupp (antagningsnämnd) fastställt antagningen för de kommunala skolorna. GRs gymnasieantagning skickar samtidigt ut antagningsbesked till samtliga sökande. Omval Omval till kommunala och fristående gymnasieskolor godkänns fram till ett visst datum inför definitivantagningen i juni. Sker omvalet därefter läggs omvalet sist, dvs efter alla reserver, oavsett vilken poäng den sökande har. Omvalen i sin tur sorteras därefter också på poäng. Reservantagning I början av augusti börjar reservantagningen och den håller på tills antagningen avslutas i september. Den enskilda gymnasieskolan är skyldig att rapportera om en elev avgår. Om ledig plats uppstår kommer GRs gymnasieantagning att ta in reserver i tur och ordning utifrån deras poäng - först därefter tas omvalen in. Detta innebär att den enskilda gymnasieskolan inte får ta in reserver från reservlistan eller från egen uppgjord lista. Uppföljningsansvar – GRUUS Den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i Skollagen i kraft angående kommunernas uppföljningsansvar. För att detta ska fungera är avlämnande kommunal eller fristående gymnasieskola skyldig att rapportera avhopp till elevens hemkommun. Detta gäller även för år 2 och 3. För detta ändamål finns GRs UngdomsUppföljningsSystem GRUUS. Antagningens avslutande För att kommunernas uppföljningsansvar ska fungera optimalt måste kommunala och fristående gymnasieskolor avsluta antagningen vid samma datum. Orsaken till detta är att innehållet i databasen ligger till grund för själva uppföljningen.

* Antagningsperiod = Den period då systemen Indra och Indranet är öppna för inloggning

GR Utbildning Text som tas bort överstryks – ny text rödmarkeras

Etiska regler kring gymnasieantagningen Avser kommunala och fristående gymnasieskolor inom Göteborgsregionen. Marknadsföring Under hela antagningsperioden* finns möjlighet att ta ut etiketter för eventuell direkt-information till enskilda elever. Det är dock inte tillåtet att skicka ut information eller på annat sätt kontakta elever efter definitivantagningen förutom i de fall eleverna är antagna på den egna skolan. Organisation Sista dag att ändra gymnasieorganisation inför definitivantagningen i juni fastställs varje år till ett visst datum. Det är tillåtet att ett visst överintag görs, därefter accepteras inte någon ökning av organisationen. Undantag kan finnas för kommun är om Utbildningscheferna finner det nödvändigt att vidta åtgärder för att minska antalet elever som står utanför gymnasieskolan - allt enligt kommunernas uppföljningsansvar. Sista dag att lägga ner en utbildning är fastställd i Tidsplan för grund- och gymnasieskolor. Ansökan Valen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen ska registreras direkt i Indra/Indranet eller på GRs ansökningsblankett. Skolan får inte använda egna ansökningsblanketter. Egna ansökningsblanketter för de elever som är skrivna i regionen får inte användas. Det är mycket viktigt att det klargörs på vilken plats eleven vill ha sin utbildning. Kommer eleven från kommun utanför Göteborgsregionen ska ansökan och betyg skickas till GRs gymnasie-antagning som registrerar eleven och dess val. Antagning Resultatet av preliminär- eller definitivantagning får inte delges eleverna förrän GRs Utbildningsgrupp (antagningsnämnd) fastställt antagningen för de kommunala skolorna. GRs gymnasieantagning skickar samtidigt ut antagningsbesked till samtliga sökande. Omval Omval till kommunala och fristående gymnasieskolor godkänns fram till ett visst datum inför definitivantagningen i juni. Sker omvalet därefter läggs omvalet sist, dvs efter alla reserver, oavsett vilken poäng den sökande har. Reservantagning I början av augusti börjar reservantagningen och den håller på tills antagningen avslutas i september. Den enskilda gymnasieskolan är skyldig att rapportera om en elev avgår. Om ledig plats uppstår kommer GRs gymnasieantagning att ta in reserver i tur och ordning utifrån deras poäng - först därefter tas omvalen in. Detta innebär att den enskilda gymnasieskolan inte får ta in reserver från reservlistan eller från egen uppgjord lista. Uppföljningsansvar – GRUUS Den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i Skollagen i kraft angående kommunernas uppföljningsansvar. För att detta ska fungera är avlämnande kommunal eller fristående gymnasieskola skyldig att rapportera avhopp till elevens hemkommun. Detta gäller även för år 2 och 3. För detta ändamål finns GRs UngdomsUppföljningsSystem GRUUS. Antagningens avslutande För att kommunernas uppföljningsansvar ska fungera optimalt måste kommunala och fristående gymnasieskolor avsluta antagningen vid samma datum. Orsaken till detta är att innehållet i databasen ligger till grund för själva uppföljningen.


1



Förslag till

Utbildningsgruppens Inriktning 2013

Utbildningsgruppens presidium har uppdragit åt Utbildningschefen att presentera ett förslag till Utbildningsgruppen avseende verksamhetsin-riktning för 2013.

Ett förslag till Inriktning 2013, daterat 2011-11-28, översänds. Uppdatering av innehållet kommer att ske i mitten av december, där siffror och värden för 2011 redovisas och där uppgifterna för 2010 redovisas inom parentes (avser faktarutorna).

Efter godkännande i Utbildningsgruppen ska inriktningsdokumentet sammanställas med liknande dokument från GRs övriga politikerområden och fogas samman till ett förslag till verksamhetsplan avs hela GR för 2013. Denna utsänds sedan, tillsammans med förslag till budget för 2013, till medlemskommunerna för ställningstaganden under våren 2012. Hela materialet ska sedan godkännas av GRs förbundsfullmäktige 12 juni 2012.


att för sin del godkänna föreliggande förslag till Utbildningsgruppens Inriktning 2013, daterat 2011-11-28.


Börje Rådesjö


2

1

Förslag till

Inriktning för Utbildningsgruppen

2013

Verksamhet och framtidsperspektiv

3

Förslag till Inriktning för Utbildningsgruppen 2013

Styrgruppens roll Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det

livslånga lärandets område. Utbildningsgruppen utses av Förbundsfullmäktige.

Utbildningsgruppens verksamhet legitimeras i första hand av det myndighetsuppdrag som

medlemskommunerna delegerat liksom i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar,

huvudsakligen GR och GRs medlemskommuner emellan. Den förstärks ytterligare genom

omfattande samarbete mellan GR och andra viktiga samhällsaktörer såsom universitet och

högskola, arbetsmarknadens organisationer och statliga myndigheter med bäring mot

utbildningsområdet. Ytterligare information om Utbildningsgruppen och GRs övriga

styrgrupper redovisas i styrelsehandling ”GRs styrgruppers roller och mandat”

(dnr. 09-101-010), vilken bl.a. återfinns på www.grkom.se/utbildning2013.

Vision – inriktning Visionen för Utbildningsgruppens arbete är att den studerandes behov och önskemål skall

sättas i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande

fysiska och digitala lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter,

utan hänsyn till begränsningar av t.ex. geografisk, administrativ, teknisk, social eller kulturell

art. Studerande skall också ha likvärdiga möjligheter oberoende av etnisk bakgrund, kön,

ålder och funktionshinder.

Visionen inrymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla

lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna,

dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt.

Den pedagogiska utmaningen återfinns i förbundsordningen, men också i avtal som reglerar

samverkan kring läromedelssamordning, ledares och medarbetares kompetensutveckling,

skola/arbetslivskontakter samt avseende kostnads- och kvalitetsjämförelser.

Även arbetet med att skapa det öppna utbildningslandskapet är accentuerat i

förbundsordningen. Regionala samverkansavtal och överenskommelser kring interkommunala

ersättningar finns för samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar för.

I Utbildningsgruppens arbete antas att satsningar på utbildning och kompetensutveckling på

det livslånga lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar

för utvecklingen av ett hållbart välstånd. De ger människor bättre förutsättningar att möta

vardags- och arbetslivets krav och skapar förutsättningar att hantera satsningar på integration,

mångfaldens möjligheter och demokratins utveckling.

Det är mot denna fond som Utbildningsgruppens vision skall förstås.

Med ökad global konkurrens måste utbildningsinsatserna med nödvändighet bli alltmer

kvalificerade. Konkurrensen om bl.a. arbetstillfällen, kompetenta medarbetare och företags-

etableringar hårdnar väsentligt. Ett stort antal nationer gör idag kraftfulla satsningar på

utbildningsområdet. Utvecklingen innebär att, inte bara jobb med låga förädlingsvärden flyttar

utomlands, utan också mer kvalificerade uppgifter såväl som forsknings- och utvecklings-

verksamhet.

4

Skall Sverige som ett litet, exportberoende land förhållandevis långt från de stora

marknaderna klara konkurrensen i framtiden är satsningar på det livslånga lärandet den mest

verkningsfulla åtgärden. Detta har blivit extra tydligt i den senaste djupa konjunktursvackan,

inte minst i Västsverige. För att klara denna utmaning både kostnads- och kvalitetsmässigt är

samverkan utbildningsaktörer och skolhuvudmän emellan en grundförutsättning.

Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är

höga. Det är mot denna bakgrund som regional samverkan och interkommunalt samarbete på

utbildningsområdet skall ses. Det bidrar sammantaget till både högre kvalitet och bättre

kostnadseffektivitet.

Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också

till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en

grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls-

och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande mångfalds- och jämlikhetsfråga.

Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för medborgarkraft, bärkraft,

konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle.

Med detta som utgångspunkt har GR etablerat en för landet unik samverkan på utbildnings-

området, vilken idag inbegriper alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning. En

verksamhet som i flertalet medlemskommuner utgör över 50 % av den samlade omsättningen.

Ca 210 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare och drygt 1 000 skolledare

omfattas av samarbetet.

Det regiongemensamma arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet

och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes.

Vid en jämförelse med de andra två storstadsregionerna kan sammanfattningsvis följande

konstateras,

Göteborgsregionens medlemskommuner har:

- högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan,

- lägst kostnad per elev i grundskola,

- lägst kostnad per elev i gymnasieskolan,

- lägst andel folkbokförda elever på IV-program,

- högst andel 20-åringar med grundläggande behörighet till universitet och högskola,

- högst andel gymnasieelever, tillsammans med Stor-Malmö som fullföljt utbildningen inom

fyra år.

Beträffande genomsnittligt betygsvärde i grund- och gymnasieskola placerar sig GR på en

andra plats efter Stor-Stockholm.

En jämförelse med övriga storstadsregioner, visar att GRs medlemskommuner på årsbasis har

ca 460 mkr lägre kostnader för sin grundskoleverksamhet än Stor-Stockholm och ca 350 mkr

lägre kostnader än Stor-Malmö. Motsvarande siffra för gymnasiet är drygt 220 mkr jämfört

med Stor-Stockholm, och knappt 200 mkr jämfört med Malmöregionen.

Sammantaget är således kostnaderna för ungdomsskolan i GR kommunerna årligen

550-680 mkr lägre än i de övriga storstadsregionerna.

5

Mål

Utbildningsgruppens vision inrymmer dels ett pedagogiskt perspektiv, dels ett som skall verka

för ett öppet utbildningslandskap.

Mål för den pedagogiska verksamheten inom Utbildningsgruppens ram;

· Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola-arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas

kompetensutveckling, skall Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs

medlemskommuner.

· 100 % av brukarna av detta utbud skall instämma i de två av sammantaget fyra mest

positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter.

· Verksamheterna skall omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer.

· Verksamheten skall medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.

· Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna skall behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud

öka.

· Hela det pedagogiska utbudet skall kännetecknas; - av rationalitet exv. genom nyttjande av

digital teknik i alla relevanta led, - av brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt samt - av

framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling.

Generella mål för Utbildningsgruppens arbete;

· Utbildningsgruppen skall vara ledande i landet avseende samverkan på utbildningsområdet både avseende bredd och djup innebärande de mest långtgående samverkansavtalen och

omfattande störst antal elever/studerande.

· Arbetet skall biträda kommunerna på ett sådant sätt att högsta kvalitet och bästa kostnadseffektivitet åstadkommes i jämförelse med de andra två storstadsregionerna.

Som en följd av detta skall medlemskommunerna ha; - högst genomsnittligt meritvärde efter utgången grundskola,

- högst andel behöriga elever till gymnasieskolan,

- högst andel elever som är behöriga till universitet och högskola,

- lägst kostnad för ungdomsskolverksamheten och för vuxnas lärande.

· Den bärande idén är att nyttja hela regionens kapacitet av utbildningsresurser och att

därigenom optimera de kommunala utbildningssatsningarna ur både ett ekonomiskt och ur

ett kvalitetsutvecklingsperspektiv. Metoder för kvalitetsmätning och kvalitetsjämförelser

skall utvecklas ytterligare.

Strategier

För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt

och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol-/utbildningsområdet grundas på att

den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regional-

politiska målens syften.

6

– Samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar

Utbildningsgruppens verksamhet regleras i allt väsentligt av samverkansavtal,

överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över

gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Den beslutskedja

som krävs för detta samarbete skapar behovsstyrda kontaktytor mellan Utbildningsgrupp,

Förbundsstyrelse och medlemskommun. Konkreta avtalsförslag tas fram i tät dialog med

medlemskommunernas företrädare, tjänstemän såväl som politiker. Dessa diskuteras och

beslutas om i Utbildningsgruppen, tas vidare till Förbundsstyrelsen för att slutligen tas

ställning till i medlemskommunerna, en hantering som borgar för nödvändig förankring och

upprätthåller kontaktytor i konkreta resultatskapande processer.

– Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk integrerat

Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det

finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till

kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Detta skapar fortlöpande kompetens-

utveckling såväl bland de tjänstemän som är kopplade till Utbildningsgruppens verksamhet

som bland de tusentals kommunmedarbetare som deltar i det regionala samarbetet. Modellen

ger vidare en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett

gemensamt utbud som ställs till medlemskommunernas förfogande.

– Interorganisatorisk samverkan

Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän

och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som

etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen

och i arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.

När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitets-

vinster, mer flexibelt arbetssätt och förankring noteras. Samverkanspartners och nätverk

besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i

Utbildningsgruppens arbete, vars insats i detta perspektiv blir att svara för processer,

nätverksorganisering, kontaktverksamhet etc.

Samverkanspartners och nätverk bidrar med den specialistkompetens som erfordras för att nå

uppsatta mål och gör samtidigt Utbildningsgruppens arbete väl förankrat i såväl medlems-

kommuner som i det omgivande samhället. Det bidrar vidare till den flexibilitet som är

nödvändig för att säkerställa en beredskap avseende de uppdrag och aktiviteter som

tillkommer i uppkomna situationer och med kort varsel.

– Skalfördelar – en arena för sambruk

Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup

och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar

till stöd för pedagogisk utveckling en särställning. Detta mot bakgrund av den vikt som måste

läggas vid en ny syn på lärande för att angivna visioner och mål skall kunna infrias.

– Katalysator – ett forum för kunskaps-, idé- och erfarenhetsutbyte

Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet

göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är

dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling. Ett annat verktyg av särskild vikt är

GRs satsningar på statistisk jämförelse och analys, ett av flera verkningsfulla redskap i arbetet

med att biträda i utvecklingen av regionens skolor.

7

– Regional styrka – en plattform för gemensamt agerande

Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens

samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma

genom enskilt agerande. Här intar Utbildningsgruppens roll som remissinstans en särställning.

Gruppens engagemang i lärarutbildningsfrågan är ett annat exempel.

– Arena för innovation

Den höga förändringstakten i samhället, vilken bl.a. vilar på globalisering och en snabb

teknologisk utveckling, förutsätter att också utbildningslandskapet är en arena för innovation.

Detta gäller såväl processer och former som avseende relevanta verktyg. I detta har

utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologi särskild vikt.

Utbildningsgruppens verksamheters framgång bygger på att dessa är i framkant i denna

fortlöpande process, att de kontinuerligt utvecklas, dels i syfte att ge effektivaste service till

avnämarna, dels för att kunna bidra i skolornas motsvarande arbete.

– Behovsstyrda aktiviteter dominerar

Utbildningsgruppens satsningar domineras av behovsstyrda aktiviteter tydligt accentuerade av

medlemskommunerna. Detta har lett fram till kontinuerlig utveckling på samverkansarenan,

där medlemsavgiftens relativa betydelse successivt minskar. Över tid kan en organisk tillväxt

i det regionala samarbetet noteras innebärande att de s.k. övriga intäkterna idag dominerar

stort. Fördelarna med ett sådant förhållningssätt överväger. Dock måste den ökade sårbarhet

som detta medför beaktas.

– Tydlig målgruppsfokusering

Över 200 000 elever/studerande, drygt 20 000 pedagoger och ca 1 500 skolledare utgör

Utbildningsgruppens målgrupper. Arbetet är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det

öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det

livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Utbildningsgruppen syns genom att

verka och arbetar för djup, bred och framförallt långsiktigt hållbar förankring såväl bland

politiker som tjänstemän i de 13 medlemskommunerna. Insikten att konkreta resultat i både

utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som

förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan är ett

centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete.

– Sektorsövergripande arbete

Utbildningsgruppens arbete omfattar samtliga de skolformer som kommunerna har ett ansvar

för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra.

Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga

såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever/

studerande från förskola till vuxenstuderande.

8

– Samspelet mellan Förbundsstyrelse och Utbildningsgrupp

GRs absolut främsta framgångsfaktor utgörs av bredden och djupet på det politiska

engagemanget för den regionala saken. Skall 13 kommuner åstadkomma resultatgivande

samarbete förutsätts många ledande och kommunalt förankrade politikers delaktighet. Utan ett

sådant förhållningssätt fallerar den så viktiga lokala förankringen. Vidare blir insikten bland

de förtroendevalda i medlemskommunerna om att regionens samlade tyngd ger större

resultatgenomslag än vad medlemskommunerna skulle kunna åstadkomma genom enskilt

agerande alltför svag. För att ledande kommunpolitiker skall engagera sig regionalt förutsätts

att dessa ges rejäla beslutsmandat och en tydlig roll. Av detta följer att konstruktionen med en

stor styrelse kompletterad med hälften så stora styrgrupper skapar både många politikers

engagemang samt därtill den kunskapsbredd som förutsätts för att etablera och utveckla ett

fruktbart regionalt samarbete.

Aktiviteter och löpande verksamhet

Utbildningsgruppens aktiviteter och löpande verksamhet finns mer utförligt redovisade i olika

underlag på www.grkom.se/utbildning2013. Inom ramen för detta löpande arbete pekar

Utbildningsgruppen ut nedanstående satsningsområden som särskilt viktiga 2013.

Aktiviteterna skall bidra till en gynnsam pedagogisk utveckling för de elever/studerande som

bor i GRs 13 medlemskommuner. De skall också stimulera aktiviteter i syfte att skapa ett så

öppet utbildningslandskap som möjligt och på så vis sammantaget stödja arbetet med att verka

i riktning mot Utbildningsgruppens vision.

Läromedelssamverkan

Under 2013 kommer skolornas digitala utveckling att på många sätt ingå i GR Läromedels

uppdrag. I dialog med pedagoger och elever möter GR varje skolas unika behov och är en del

i den kompetensutveckling inom IT och media som skolan efterfrågar.

Med regionens 1 300 skolor, från förskola till vuxenutbildning, som bas för samverkan kring

gemensamma inköp skapas omfattande rabatter och ett brett utbud av läromedel i alla former.

GR Läromedel är den självklara mötesplatsen, där en samlad kompetens kring frågor om

läromedel finns att tillgå.

GR Läromedel kommer under 2013 fortsatt arbeta för en effektivare läromedelsförsörjning

genom:

att kontinuerligt erbjuda ett brett och uppdaterat utbud av media för lärande, där upphovsrätten säkerställts för användning i regionens samtliga skolor,

att öka åtkomst för lärare och elever av strömmande media,

att genom dialog med lärare och blivande lärare möta upp och tillgängliggöra ett för skolan efterfrågat läromedelsutbud,

att anpassa utbudet för att möta kommunernas arbete med informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt i skolutvecklingssatsningarna,

att genom mediainformation biträda skolan i pågående digitaliseringsprocess,

att exponera och erbjuda skolan nya former av digitala läromedel och lärverktyg,

att tillgodose skolans behov av kompetensutveckling inom IT och media,

att tydligt synliggöra möjligheterna med den digitala tekniken för arbetet med barn i behov av särskilt stöd, samt

att utgöra en vital plattform för information, avtal och överenskommelser, för

regionens skolor och andra aktörer inom läromedelsområdet.

http://www.grkom.se/utbildning2013

9

Faktaruta--------------------------------------------------------------------------------------------------

Inom ramen för GR-samverkan inköps läromedel till ett ordervärde av ca 46 (45) miljoner

kronor. Den regionala satsningen på GRs ”GRöna Läromedel” genom gemensam distribution

reducerar trafikarbetet med 80 %. Genom samverkan genereras tydliga rationaliseringsvinster

bl.a. med samlade rabatter, minimering av fakturahantering, administrativt arbete och

miljöstörande och kostnadsdrivande distribution. GRs mediebibliotek bestående av 27 000

(24 000) artiklar till ett värde av drygt 22 miljoner, är upphovsrättsligt friköpta för skolornas

verksamhet. Av GRs medieutbud finns 85 % som s.k. strömmande distribution för åtkomst

via Internet. Nära 10 000 (2 000) elever finns idag registrerade i SLI (Svenska Läromedel på

Internet).

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Skola-arbetslivssamarbete

Utgångspunkten för GRs satsningar på skola-arbetslivssamarbete är att arbetslivskontakter

skall vara en naturlig del i lärandet under alla skolåren och att det är angeläget att utnyttja

arbetslivets resurser i form av kompetens och alternativ lärmiljö. Med arbetslivskontakter

avses alla former av lärande som uppstår när elever har organiserad kontakt med arbetslivet,

t.ex. studiebesök, praktik och olika samverkansprojekt. Näringslivets verksamhet sträcker sig

över kommungränserna och för såväl skolornas del som för näringslivets och det övriga

arbetslivets del finns det ett behov av att samordna kontakterna mellan skolorna och arbets-

livet inom hela regionen.

GR och arbetsmarknadens parter har klart markerat hur viktigt det är med en nära och

kvalitativt god samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta är dokumenterat i den

Avsiktsförklaring avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter, som arbetslivets

organisationer tillsammans med GR har antagit. Denna anger också ansvarsfördelningen

mellan de olika parterna. www.Praktikplatsen.se har skapats för att underlätta för lärare och

elever och arbetsplatser att samverka. De arbetslivskontakter som förmedlas via webbsidan

kvalitetssäkras i enlighet med Avsiktsförklaringen.

Arbetet med kvalitetssäkring av arbetslivskontakterna kommer att fortsätta under 2013

genom:

fördjupad och utökad samverkan inom alla skolformer,

utveckling av samspelet inom SAK-rådet, där Svenskt näringsliv, Västsvenska

handelskammaren, Företagarna, BRG, SACO, TCO, LO och

Arbetsförmedlingen ingår,

kompetensutveckling av skolpersonal inom Skola-arbetslivsområdet,

samordning av handledarutbildningar, samt

fortsatt arbete med uppbyggnad av en webbaserad kunskaps- och idébank där skolorna kan utbyta erfarenheter och få inspiration i skola-arbetslivsarbetet.

Faktaruta--------------------------------------------------------------------------------------------------

www.Praktikplatsen.se erbjuder samordning av praktikplatser för grundskola, gymnasieskola,

gymnasial vuxenutbildning samt högskola. Arbetsmarknadspraktik för bl.a. SFI-studeranden

och ungdomar kan förmedlas via webbsidan.

Ca 5 000 (5 500) privata och offentliga arbetsgivare samarbetar med www.Praktikplatsen.se.

Drygt 250 (250) handledare på arbetsplatserna utbildas årligen.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

http://www.praktikplatsen.se/



10

Kompetensutveckling för pedagoger och skolledare

Pedagogiskt Centrum genomför kompetensutveckling, ledarskaps- och skolutvecklingsprojekt

på uppdrag av GRs medlemskommuner.

Detta genomförs kommunövergripande såväl som mer djupgående i enskild kommun och

verksamhet, vilket innebär tydliga fördelar utifrån ett samordnings-, samverkans- och

ekonomiskt rationalitetsperspektiv.

Pedagogiskt Centrum bidrar till att tillgängliggöra insatser omnämnda ovan, vilka av

omfattningsskäl inte naturligt kan återfinnas i enskilda kommuners verksamheter samt

erbjuder klara samordningsfunktioner för mindre omfattande kompetensutveckling,

ledarskaps- och skolutvecklingsinsatser i syfte att nå den kritiska massa som gör insatserna

kostnads- och kvalitetsmässigt motiverbara.

Pedagogiskt Centrum skall vidare vara en katalysator inom regionen för att skapa och

tillgängliggöra utvecklingssatsningar och aktiviteter för regionens elever, lärare, skolledare,

samt för andra aktörer på skolans område som syftar till att utveckla och förbättra

utbildningslandskapet i Göteborgsregionen.

Inom ramen för Pedagogiskt Centrums verksamhet skall särskilt iakttas elevernas perspektiv

på de utvecklingsfrågor som initieras. Verksamheten skall tydligt ha ett elevorienterat

förhållningssätt och elevens bästa sätts i första rummet i verksamhets utvecklingsprocesser

och aktiviteter.

Inom ramen för verksamheten skall under 2013 följande områden särskilt beaktas:

utveckling av metodik och pedagogik med upplevelsebaserat lärande, IT och andra

liknande uttryck, vilka främjar en utveckling av digital kompetens och entreprenöriellt

lärande i skolans alla verksamhetsområden och åldersgrupper,

pedagogik och metodik kring Matematik, Naturvetenskap och Teknik,

barn och ungas färdigheter kring att läsa och skriva,

kvalitets- och verksamhetsutveckling av skolan och dess strukturer,

satsningar kring betyg och bedömning, uppföljning och måluppfyllnad,

bevaka och implementera aktuella reformer och förändringar på utbildningsområdet,

utveckling av yrkesverksammas kunskaper och förhållningssätt till IKT som

pedagogiskt verktyg, samt utveckling av skolans strukturer rörande IKT,

satsningar kring sex och samlevnad, elevhälsa, demokrati, utanförskap och mänskliga

rättigheter skall prioriteras samt metodik och pedagogik inom ramen för sfi-

verksamheten (svenska för invandrare),

strategisk ledarförsörjning i alla chefsled i offentlig sektor,

ledarskapsutveckling med hänsyn till generationsväxling, kommunala

konkurrenssituationer och strategisk verksamhetsutveckling,

verksamhetsutveckling avseende de offentliga strukturernas förståelse för

kostnadseffektivitet, effektiva team och moderna organiseringsformer.

11

Faktaruta--------------------------------------------------------------------------------------------------

Pedagogiskt Centrum möter årligen ca 45 000 (28 000) deltagare på seminarier, vid längre

och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra arrangemang som mässor och

liknande. Den enskilt största kompetensutvecklingsinsatsen är Mötesplats Skola under vecka

44 som attraherar närmare 6 500 (2 500) deltagare.

Under 2009 och 2010 har det inom ramen för ESF-projektet GRowth genomförts ca 58 000

utbildningstimmar med skolutveckling och entreprenöriellt lärande som metod och

förhållningssätt.

Pedagogiskt Centrum utvecklar, utbildar och genomför verksamhet och skolutveckling med

upplevelsebaserat lärande, entreprenöriellt lärande och IKT som verktyg och utgör en

kontaktyta mellan regionens utbildningslandskap och engagerade aktörer på området, såsom

universitet, forskningsinstitut, näringsliv, myndigheter och andra organisationer. GRs

spjutspetskompetens efterfrågas såväl nationellt som internationellt och de kontakter som

uppstår på denna arena bidrar till skolans utveckling i regionen. Inom ramen för detta

genomförs ca 30 större och mindre pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt årligen.

Den elevorienterande delen av verksamheten möter varje år totalt ca 18 000 (25 000)

deltagande lärare och elever. Varav den största insatsen är Gymnasiedagarna med ca 23 500

besökare varav 13 000 är elever.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det öppna utbildningslandskapet

Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete och sambruk skapa arenor för

möten, utveckling, samt idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka till det öppna

utbildningslandskapet spelar de olika ledar- och professionsnätverken i GRs regi en

avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare ett viktigt led i denna strävan, där elevens

perspektiv och möjlighet att välja är i centrum.

För 2013 pekas nedanstående satsningsområden ut;

utveckling av det kontinuerliga arbetet gällande skolformernas samverkansavtal,

framtagande och implementering av utvecklat antagningssystem,

fördjupat arbete med det kommunala informationsansvaret (uppföljningsarbetet) åtföljt

av regiongemensamma åtgärder,

utvecklad dialog med fristående skolor,

samarbete kring de fem introduktionsprogrammen i gymnasieskolan,

utveckling av nya verktyg för samverkan och nätverk, samt

vidareutveckling inom området statistik, analys och interkommunala jämförelser.

12

Faktaruta--------------------------------------------------------------------------------------------------

I de 23 nätverk som finns inom GR Utbildning och som vardera genomför omkring 6-8 möten

årligen är samtliga kommuner representerade. Arbetet i dessa innebär för deltagarna ett

ömsesidigt lärande till nytta för medlemskommunerna och GR. GRs gymnasieantagning

hanterade 2010 drygt 14 900 (15 000) ansökningar till 492 (443) utbildningar vid 78 (73)

skolor, kommunala såväl som fristående. 83 % (80 %) av eleverna får sitt förstahandsval

tillgodosett. Ser man enbart till sökt utbildning, och inte beaktar vilken skola eleverna sökt

till, är värdet 88 % (84 %).

GRs medlemskommuner som grupp har högst andel gymnasieelever som fullföljer sin

utbildning inom fyra år. 52 % av 30-åringarna inom GR har eftergymnasial utbildning.

Motsvarande andel för riket är 46 %.

GRs samtliga webbplatser för livslångt lärande har drygt 1,3 miljoner besök årligen.

Webbplatserna presenterar och tillhandahåller bl.a. gymnasieantagningen, kompetens-

utvecklingsutbudet, praktikplatser, läromedel, vuxenutbildningsutbud och jämförande statistik

på utbildningsområdet.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Göteborg 111208

Helene Odenjung Carola Granell

Ordförande i Utbildningsgruppen Vice ordförande i Utbildningsgruppen

14

Goda GRannar

Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Gårdavägen 2 | Post Box 5073, 402 22 Göteborg

Tel 031–335 50 00 | Fax 031–335 51 19

e-post [email protected] | www.grkom.se

Rapport Gymnasiedagarna 11-13 oktober 2011 Syfte Gymnasiedagarna är Göteborgsregionens viktigaste mötesplats inför gymnasievalet och en årligen återkommande mässa. Det är en informations-‐ och vägledningsmässa där elever och utbildningsanordnare möts på en gemensam arena. Syftet är att ge besökarna en möjlighet att ta del av vilket utbud av utbildningsanordnare som finns, inom Göteborgsregionen och till viss del utanför, samt ge utbildningsanordnarna en arena där de har lika förutsättningar att möta blivande elever. Gymnasiedagarna är en del i det öppna utbildningslandskapet, vilket innebär att det är fri sökning i GRs 13 kommuner. Statistik i korthet

• Gymnasiedagarna besöktes av 24 939 personer. (År 2010, 22 000 besökare) • 210 skolenheter anmälde sig. (År 2010 ,186 skolenheter) • 11 340 förbokningar av biljetter gjordes. (År 2010, 11800 förbokningar) • 93 utställare (År 2010, 93 utställare)

Sammanfattning 2011 anordnades Gymnasiedagarna för tolfte året i rad. Årets mässa besöktes av 24 939 personer, vilket är fler än något enskilt tidigare år. Med det ökade besöksantalet kan man se att gymnasievalet anses vara ett viktigt val. På årets mässa medverkade 93 utbildningsanordnare. Till utbildningsanordnarna hör gymnasieskolorna i regionen, skolor med riksintag, naturbruksgymnasier och representanter från branschorganisationer. Visionen är att fortsätta vara en mötesplats där kunskap samlas och där utrymme finns för frågor om gymnasievalet och framtida yrkesval. Genom att satsa på vägledning i skola -‐ och arbetslivsfrågor kan Gymnasiedagarna ha en viktig roll i den framtida kompetensbrist och den matchningsproblematik som finns i regionen. Genomförande På Gymnasiedagarna 2011 har 24 939 besökare fått ta del av utbudet från gymnasieskolor i Göteborgsregionen, naturbruksgymnasier och skolor med riksintag och fått information om gymnasievalet. För att skapa en helhet och göra Gymnasiedagarna till avsedd vägledningshjälp, fanns utöver utställarna en struktur bestående av fyra komponenter: I GRs gemensamma vägledarmonter fanns studie-‐ och yrkesvägledare från GRs 13 kommuner som hjälpte till att vägleda i valet av skola och program.

I GR Utbildnings monter fanns personal från Gymnasieantagningen som hjälpte till med frågor om antagningspoäng och övriga frågor om antagning till gymnasiet. I det Levande Biblioteket fanns möjlighet att låna ett yrke, såväl populära yrken som blivande bristyrken. Från Arbetsförmedlingen fanns coacher som vägledde i tankar och frågor om framtida yrken och vägar dit. Detta sammantaget har förhoppningsvis gett besökarna ett gott underlag inför gymnasievalet och det fortsatta egna reflektionen inför det framtida yrkesvalet. Efter Gymnasiedagarnas slut fortsätter valprocessen med att skolorna håller öppet hus. För elevernas del är det nästa steg, och GR Utbildning trycker under Gymnasiedagarna på vikten av att besöka skolorna för att få en än bättre bild av deras verksamheter. Levande Bibliotek I det Levande Biblioteket fick besökarna låna yrkespersoner för samtal under en begränsad tid. I årets bibliotek fanns möjlighet att välja mellan bland annat lantmätare, barnsköterska, djursjukskötare, betongarbetare, murare, markarbetare, journalist, entreprenör, jurist, apotekare, soldat, chaufför, rehabiliteringsassistent, specialistsjuksköterska, konstnär, brandman, lärare, enhetschef, polis, uppfinnare och IT-‐tekniker. Genom ett samarbete med Arbetsförmedlingen säkrades representanter från bristyrken inom branscherna transport och bygg. Sammantaget hade Levande Biblioteket en bredd med yrkespersoner från många olika branscher. Under Gymnasiedagarna gjordes över 1050 lån i det Levande Biblioteket. 492 personer besvarade en enkät om hur de uppfattade besöket. I den framgick att 63 procent var helt nöjda med sina lån och 34 procent var ganska nöjda med sina lån. 57 procent instämde helt i påståendet ”Samtalet gav mig nya kunskaper” och 37 procent tyckte att det stämde ganska bra. 79 procent tyckte att de fick ett mycket bra bemötande i Levande Biblioteket och 21 procent att de fick ett ganska bra bemötande. Ingen tyckte att de fick ett mindre bra eller dåligt bemötande. Digitalt verktyg Hemsidan www.gymnasiedagarna.se har byggts under våren 2011. Sidan har blivit ett viktigt hjälpmedel som lett till en effektivisering av administrationen både för kommunerna och GR Utbildning. Genom hemsidan har besökare och utställare kunnat få information inför mässan och anmäla sig, samt fått sina biljetter till mässan digitalt vilket minskat administrationen.

Säkerhet Inga incidenter har kommit till arrangörernas kännedom under Gymnasiedagarna 2011. Förklaringarna till att det har varit lugnt är huvudsakligen tre: Ett generellt arbete för en lugnare miljö. Det finns fler vakter på plats, såväl poliser som mässans egna vakter. Polisen ser Gymnasiedagarna som en viktig mötesplats för att möta ungdomarna på, och polisen har blivit ett positivt inslag i miljön. Grundskolorna ansvarar för eleverna när de kommer, därför är det ett fortsatt krav att skolornas besök görs i sällskap med ansvarig skolpersonal. Scenen borttagen Utställarutvärderingen 2010 visade att majoriteten av utställarna inte såg ett stort värde i att scenen fanns. Scenen togs därför bort och resurser från inslaget frigjordes. I stället arrangerades det Levande Biblioteket, eftersom det ger eleverna ett mervärde och en insyn i yrkeslivet. Besöksundersökning Under mässans tre dagar genomfördes 611 besökarintervjuer av Detector Market Research & Consulting. Enligt årets besökarintervjuer ansåg 88 procent av besökarna att Gymnasiedagarna hjälpt dem i deras val till gymnasieskola. 94 procent upplevde sitt besök som bra eller mycket bra, 6 procent gav besöket godkänt. Ingen tyckte att besöket var dåligt. 87 procent tyckte att de fått svar på alla sina frågor. 93 procent av besökarna tyckte att de fick ett bra eller mycket bra bemötande i utställarmontrarna. Vanligast bland besökarna var att man hade talat med 6-‐10 utställare. 86 procent planerade att besöka någon skolas Öppet hus. 7 procent sade att de lånat ett yrke i det Levande biblioteket. 21 procent besökte GR:s gemensamma vägledarmonter för samtal med studie-‐ och yrkesvägledare. 56 procent av besökarna hade inte alls förberett sitt besök på Gymnasiedagarna. 22 procent hade haft en genomgång med studie-‐ och yrkesvägledare, 10 procent hade läst SJU89, 6 procent hade förberett sig genom att besöka Gymnasiedagarnas hemsida. Värt att notera är att 45 procent av eleverna som besökte Gymnasiedagarna kände förvirring (30 procent) eller stress (15 procent) över sitt val av gymnasieskola. Resterande kände sig i första hand lugna (26 procent), förväntansfulla (22 procent) eller redo (7 procent). Se även bifogad besöksundersökning.

Utställarundersökning Utställarundersökningen skickades ut till samtliga 93 utställare och 59 utställare besvarade den. 60 procent upplevde att Gymnasiedagarna 2011 var mycket bra, 40 procent att den var bra. Ingen uppger att den var mindre bra eller dålig. Hela 21 procent tyckte att årets mässa översteg deras förväntningar, medan övriga 81 procent ansåg att den motsvarade deras förväntningar. 72 procent säger sig ha för avsikt att medverka på Gymnasiedagarna 2012 och 28 procent uppger att de troligtvis ska medverka. Alla utställare anser också att Gymnasiedagarna är ett viktigt forum för dem att medverka i. 57 procent tycker att deras medverkan är mycket viktig och 45 procent att den är viktig. Det förekommer återigen kritik mot hur restaurangen fungerat i samband med Gymnasiedagarna. 26 procent tycker att det fungerat mindre bra och 5 procent att det fungerat direkt dåligt. GR Utbildning som arrangör framför denna kritik till restaurangerna på plats och en förbättring kring detta måste ske. Se även bifogad utställarundersökning.

Gymnasiedagarna 2012 Snart påbörjas arbetet med 2012 års arrangemang där vi vill fokusera på att utveckla Gymnasiedagarna som en vägledande övning för besökarna, alltså både elever och vårdnadshavare. Vi planerar att bjuda in olika aktörer under tidig vår för ett erfarenhetsutbyte kring denna fråga och lyssna in behov och tankar runt om i regionen. På detta sätt starta en dialog kring hur vi kan skapa den bästa vägledningen för våra elever och vårdnadshavare i regionen inför gymnasievalet. Gymnasiedagarna 2012 är den 9-‐11 oktober på Svenska Mässan i Göteborg. Wictoria Kovats GR Utbildning Bifogat Besöksundersökning Utställarundersökning Data jämfört med tidigare Gymnasiedagar

1

Gymnasiedagarna

Besökarintervjuer

GYMNASIEDAGARNA2011

21 oktober 2011

Undersökningen bygger på

svar från 611 slumpvis utvalda

besökare under Gymnasiedagarna

2011 i Göteborg.

2

GymnasiedagarnaDe tillfrågade fördelade sig över mässdagarna

Antal Procent

Måndag 10/10 86 14%

Tisdag 11/10 302 50%

Onsdag 12/10 223 36%

611 100%

Intervjuerna gjordes klockan

Antal Procent

10 23 4%

11 39 6%

12 87 14%

13 75 12%

14 117 19%

15 85 14%

16 58 10%

17 39 6%

18 88 15%

611 100%

Könsfördelning bland besökarna

Antal Procent

Kvinna 358 60%

Man 242 40%

600 100%

Vilken kategori tillhör besökarna?

Antal Procent

Elev år 7-9 502 83%

Förälder/vårdnadshavare 33 5%

Gymnasieelev 29 5%

Lärare 28 5%

Studie- yrkesvägledare 13 2%

Skolledare 2 0%

Företagare 1 0%

Politiker 1 0%

Utbildningsansvarig 0 0%

Annan 2 0%

611 100%Annan innebär:• Bror.• Praktikant på skola.

Hur många utställare besökte besökarna?

Antal Procent

Ingen 9 1%

1 - 5 132 22%

6 - 10 253 42%

11 - 20 136 22%

Fler än 20 81 13%

611 100%

Har besökarna besökt årets Gymnasiedagar

tillsammans med förälder/vårdnadshavare/

barn?

Antal Procent

Ja 309 55%

Nej 254 45%

563 100%

Hur tyckte besökarna att de blev bemötta i

montrarna?

Antal Procent

Mycket bra 275 46%

Bra 283 47%

Godkänt 39 6%

Mindre bra 4 1%

Dåligt, varför 1 0%

602 100%Medelpoäng: 4,4

Var det utställare som besökarna bestämt sig

för att besöka?

Antal Procent

Ja 118 19%

Både och 285 47%

Nej 206 34%

609 100%

Har besökarna besökt GR gemensamma

vägledarmonter och fått den hjälpen de

behövde?

Antal Procent

Ja 130 21%

Nej 477 79%

607 100%

Hur känner eleverna inför sitt gymnasieval?

Antal Procent

Förvirrad 157 30%

Lugn 133 26%

Förväntansfull 111 22%

Stressad 78 15%

Redo 37 7%

516 100%

3

GymnasiedagarnaHar elevernas besök på Gymnasiedagarna

hjälpt dem i sitt val till gymnasieskola?

Antal Procent

Ja, fått fler alternativ 276 52%

Ja, stärkt mitt val 133 26%

Ja, hittat nytt alternativ 50 10%

Nej 61 12%

520 100%

Har besökarna fått svar på alla sina frågor?

Antal Procent

Ja 517 87%

Nej 80 13%

597 100%

Hur har besökarna fått information om årets

Gymnasiedagar?

Antal Procent

Lärare 428 70%

Studie-, yrkesvägledare 214 35%

Familjemedlem/Förälder/

Vårdnadshavare 76 12%

Vänner 56 9%

Annons i G-P 17 3%

Gymnasiedagarna.se 14 2%

Inbjudan från utställare 14 2%

Ljusskyltar på stan 13 2%

GR Utbildnings hemsida 9 1%

Annons i tidningen SJU89 9 1%

Annons i Metro 6 1%

Annat 27 4%

n=611Annat, innebär:• Jobbet. (9)• GR. (3)• Reklam på spårvagnen. (2)• Broschyrer i skolan.• Föräldrarmöte.• Internet.• Intranät skolan.• Läst.• Radio.• Själv.• Skyltar på skolan.• Via skolan.

Har besökarna sett/läst tidningen SJU89?

Antal Procent

Sett 109 18%

Läst 189 31%

Nej 310 51%

608 100%

Hur har besökarna förberett sitt besök på

Gymnasiedagarna?

Antal Procent

Genomgång med studie-/

yrkesvägledare/lärare 134 22%

Läst SJU89 62 10%

Gymnasiedagarnas

hemsida 39 6%

Annat sätt 62 10%

Inte alls 341 56%

n=605Annat sätt innebär:• Beskökt skolors hemsidor. (11)• Pratat med föräldrarna. (5)• Förberett frågor att ställa till utställarna. (4)• Kollat på internet. (4)• Läst vad ska jag välja. (3)• Pratat med dotter. (3)• Tänkt igenom. (2)• Besök på skolan från GR-utbildning.• Byggt upp montern.• Gymnasieguiden.• Gått igenom med eleverna.• Hemma och funderat.• Intressetest internet.• Katalog i skolan.• Kollat igenom material.• Kollat gymnasium innan.• Letat information om skolorna.• Läst bok om program.• Läst i katalog.• Läst informationsblad som kommit hem och läst broschyren

vad ska jag välja.• Material från GR.• Porthällas hemsida.• Pratat med kompisar.• Pratat mycket med skolor.• Reklam.

4

GymnasiedagarnaHur går eleverna vidare i sitt val till

gymnasieskola?

Antal Procent

Besöker skolornas

Öppet Hus 440 86%

Pratar med föräldrar/

vårdnadshavare 191 37%

Pratar med studie- och

yrkesvägledare 156 31%

Pratar med vänner 98 19%

Söker information på

skolornas hemsidor 94 18%

Broschyren

"Vad ska jag välja" 45 9%

Annat 8 2%

n=510Annat innebär:• Läser igenom mina broschyrer. (4)• Ej aktuellt. (3)

Har besökarna lånat ett yrke i det Levande

biblioteket?

Antal Procent

Ja 42 7%

Nej 557 93%

599 100%

Hur upplevde besökarna sitt besök på årets

Gymnasiedagar?

Antal Procent

Mycket bra 239 39%

Bra 334 55%

Godkänd 34 6%

Mindre bra 2 0%

Dåligt 0 0%

609 100%Medelpoäng: 4,3

Saknar besökarna något på Gymnasiedagarna?

Antal Procent

Nej 556 91%

Ja 53 9%

609 100%Ja, följande:• Bättre ventilation. (4)• Gratis vatten. (4)• Billigare fika. (2)• Prova på aktiviteter för eleverna. (2)• Man skall få lägga in sin väska i garderoben.• Mässan skulle vara uppbyggd efter inriktning.• Bättre struktur på mässan.• Coacher som finns i gångarna på mässan som är lite

opartiska mot skolorna, som hjälper eleverna medvägledning.

• Dåligt engagemang i vissa montrar.• Eftergymnasiala utbildningar.• Ett gemensamt ställe där föräldrar kan få information.• Explorius språkresor/high school.• Godis.• Gymnasium utanför VG-regionen.• Hade velat prata med lärarna på skolan inte bara eleverna.• Hockeygymnasium.• Information om att mässan finns.• Lite för stort.• Lite mindre intensiva utställare.• Matlagningsskolor.• Matställen.• Mer information om allt.• Mer om läkaryrket, vägen dit.• Monternummer i rätt ordning.• Mycket information om skolor, visa var de ligger på en karta

så man vet om de är intressanta.• Polhemsgymnasiet.• Rektorer och lärare i montrarna.• Representanter från skolor som finns på flera orter.• Ridgymnasium.• Läkaryrket i levande biblioteket.• Schema över skolornas aktiviteter.• Skola för brandmän.• Skolor från alla delar av Sverige, större mässa.• Svårt att hitta.• Tydligare skillnad mellan skolorna.• Uddevallaskolan.• Utrymme.• Vattenautomater.• Vissa skolor borde vara mer på. Inte så lätt att ta kontakt

själv.• Zlatan.• Översikt över linjer, inte så mycket skolorna.

Har besökarna besökt GR loungen och pratat

med jobbcoacherna från Arbetsförmedlingen?

Antal Procent

Ja 35 6%

Nej 570 94%

605 100%

5

GymnasiedagarnaVar har besökarna sett reklam eller fått

information om årets Gymnasiedagar?

Elever Föräldrar 2007

Studie-, yrkesvägledare 35% 12%

Lärare 77% 24%

Familjemedlem/Förälder/

Vårdnadshavare 10% 64%

Vänner 10% 3%

GR Utbildnings hemsida 0% 0%

Gymnasiedagarna.se 2% 3%

Ljusskyltar på stan 2% 9%

Annons i tidningen SJU89 1% 0%

Annons i G-P 2% 18%

Annons i Metro 1% 6%

Inbjudan från utställare 1% 3%

Annat 2% 6%

n=531 n=33

Korstabeller

Hur tyckte eleverna att de blev bemötta i

montrarna beroende på kön?

Kvinna Man

Mycket bra 45% 42%

Bra 46% 50%

Godkänt 8% 6%

Mindre bra 1% 1%

Dåligt 0% 1%

100% 100%

n=285 n=213

Medel: 4,4 4,3

Förberedde eleverna sitt mässbesök beroende

på kön?

Kvinna Man

Ja 44% 45%

Nej 56% 55%

100% 100%

n=303 n=213

Vad är elevernas helhetsomdöme beroende på

kön?

Kvinna Man

Mycket bra 42% 35%

Bra 52% 59%

Godkänt 6% 5%

Mindre bra 0% 1%

Dåligt 0% 0%

100% 100%

n=306 n=214

Medel: 4,4 4,3

Hur känner eleverna inför sitt gymnasieval

beroende på kön?

Kvinna Man

Lugn 17% 36%

Stressad 15% 16%

Förvirrad 36% 23%

Förväntansfull 26% 16%

Redo 6% 9%

100% 100%

n=296 n=211

Hur många utställare talade eleverna med

beroende på kön?

Kvinna Man

Ingen 1% 1%

1 - 5 19% 24%

6 - 10 38% 48%

11 - 20 26% 17%

Fler än 20 16% 10%

100% 100%

n=307 n=214

Hur känner eleverna inför sitt gymnasieval

beroende på om man besöker tillsammans med

sina föräldrar eller inte?

Besök Besökmed utan

föräldrar föräldrar

Lugn 23% 30%

Stressad 18% 12%

Förvirrad 34% 27%

Förväntansfull 21% 22%

Redo 5% 9%

100% 100%

n=279 n=237

6

GymnasiedagarnaFelmarginalen

vå man vill ligga på. I marknadsundersökningar och

andra sociologiska sammanhang är det vanligt att välja

en säkerhetsnivå på 95%. Det innebär att man med

95%-ig säkerhet kan säga att det uppmätta resultatet

ligger inom en viss felmarginal.

En grundförutsättning för att felmarginalen eller konfi-

densintervallet, som det egentligen heter, skall gälla är

att urvalet gjorts slumpmässigt. I denna publikunder-

sökning har intervjupersonerna valts ut slumpmässigt.

Det har gjorts genom att intervjuaren, direkt efter det att

en intervju avslutats, valt den person som först passe-

rat vändkorset på väg ut. Här följer nu repris på några

viktiga tabeller med felmarginalen angiven.

Om man tagit stickprovet av besökare slumpmässigt

kan det betraktas som en miniatyrkopia av hela

mässpubliken. Det sägs då vara representativt. Det

betyder att oavsett vilken fråga man väljer, så tenderar

stickprovets svarsfördelning att likna hela mäss-

publikens. Man kan med andra ord generalisera ett

resultat från stickprovet till gälla för hela populationen.

Man kan även ange sannolikheten för att det sanna

värdet för samtliga besökare skiljer sig sig eller så

mycket från stickprovets värde.

Denna osäkerhet kallas i dagligt tal för felmarginalen.

Man kan alltså räkna ut felmarginalens storlek. Hur stor

felmarginalen är beror på bland annat stickprovets

storIek, det erhållna resultatet och vilken säkerhetsni-

Hur upplevde besökarna sitt besök på årets

Gymnasiedagar?

Procent ± F

Mycket bra 39% ± 4%

Bra 55% ± 4%

Godkänt 6% ± 2%

Mindre bra 0% ±

Dåligt 0% ±

100%

n=609

Hur många utställare besökte besökarna?

Procent ± F

Ingen 1% ± 1%

1 - 5 22% ± 3,5%

6 - 10 42% ± 4%

11 - 20 22% ± 3,5%

Fler än 20 13% ± 2,5%

100%

n=611

Undersökningen är gjord av

Tel 031-711 08 60

www.detector.se

Besökarnas helhetsomdöme om Gymnasiedagarna genom åren.

1

2

3

4

5

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Utställarundersökning Gymnasiedagarna 2011 59 svar av 93 utställare

Data jämfört med tidigare Gymnasiedagar:

År Antal utställare

Varav övriga branscher

Förbeställda biljetter

2011 93 10 11340 2010 93 11 11800 2009 87 9 12500 2008 84 4 13500 2007 69 0 13500 2006 69 3 13900 2005 68 2 13500 2004 63 3 13500 2003 69 4 12600 2002 64 12 11700




Benchmarking kring gymnasieantagningen mellan Göteborgsregionen och Stockholmsregionen

Vid redovisningen av resultatet av slutantagningen vid Utbildningsgruppens sammanträde 8 september i år kommenterades antagningsläget även för Stockholmsregionen. Under den efterföljande överläggningen framfördes önskemål om att om möjligt få ta del av motsvarande värden för Stockholmsregionen i en jämförelse med Göteborgsregionen.

I det följande redovisas därför några jämförande tal för arbetet med antagningen till gymnasieskolan i Göteborgsregionen (GR) och Stockholmsregionen (KSL) avseende förstahandsvalsgrad och fyllnadsgrad.

I GR kom 85% av de antagna in på förstahandsvalet, vilket motsvarar ca 8 800 elever. Det innebär att 15%, d v s drygt 1 550 elever, är antagna på lägrehandsval eller inte antagna alls.

För KSL var motsvarande siffra 78%, det vill säga ca 17 100 elever. Det innebär att 22%, d v s drygt 3 000 elever, är antagna på lägrehandsval eller inte antagna alls.

I GR erbjöds 12 035 platser vid nationella program. 10 390 av dessa besattes enligt de sista registrerade uppgifterna vid slutantagning. Detta motsvarar en fyllnadsgrad på 86%. Det fanns alltså 1 645 icke fyllda platser.

I KSL erbjöds 27 806 platser vid nationella program och 21 911 av dessa besattes enligt de sist registrerade uppgifterna vid slutantagningen. Detta motsvarar en fyllnadsgrad på 79%, vilket innebär att det fanns 5 895 icke fyllda platser.


Utbildningsgruppen föreslås att i protokollet anteckna den lämnade informationen.


Börje Rådesjö /Carl Heath

kallelse till sammanträde i utbildningsgruppen · för tydlighetens skull har angetts eleven när...

Documents