kadmiuminventering arlanda - startsida · kadmiuminventering arlanda ett samarbete mellan swedavia,...

Rapport

Diarienummer Projektnummer

213-13/001

Kadmiuminventering Arlanda

Ett samarbete mellan Swedavia, Sigtuna kommun och Käppala

Marcus Frenzel

Käppalaförbundet

2013-01-28

Käppalaförbundet 2 (24)

Sammanfattning

Kadmium är en tungmetall som på grund av sin förmåga att tas upp och lagras i

människokroppen numera är förbjuden i Sverige, med två undantag; flygindustrin och som

pigment i konstnärsfärg. På flygplan används kadmium som ytskikt på bultar och andra

utsatta komponenter för att undvika galvaniska strömmar som kan förstöra materialet.

Spillvattnet från Stockholm Arlanda Airport innehåller ca 300 g kadmium per år (2010 och

2011), vilket motsvarar 4-5% av den totala mängden kadmium som kommer in till Käppala.

För att klarar kraven inom certifieringssystemet REVAQ måste halten kadmium i

avloppsslammet minska och därför omfattas gällande VA-avtal med Sigtuna kommun och

Käppala av ett tillägg att Arlandas kadmiumutsläpp ska komma ner till högst 0,1 µg per liter

avloppsvatten eller ca 50 g per år.

Som en del av Swedavias kadmiumprojekt har Käppala och Sigtuna hjälpt till med att

inventera det östra driftområdet, vars spillvatten har visat sig innehålla förhållandevis

mycket kadmium. Totalt besöktes 17 verksamheter under tre dagar, med fokus på utsläpp av

processavloppsvatten, kemikalie- och golvskurvattenhantering. En provtagning från en av

hangarerna i samband med en s.k. teknisk tvätt av landningsställ genomfördes samt en

stickprovtagning i vattenlås, den senare visade på mycket höga halter kadmium.

Handtvättarna skulle således kunna vara en potentiell källa till kadmium.

Generellt sett fanns det kunskap om kadmiumproblematiken, men inventeringen måste följas

upp under de närmaste åren. Kemikaliehanteringen brast hos nästan alla företag, det

vanligaste var att t.ex. olja men inte rengöringskemikalier förvarades på rätt sätt. En del av

de höga halterna kadmium kan också bero sediment i ledningsnätet.

Alla verksamhetsutövare visade positiv inställning till inventeringen och syftet generellt.


Summary

Cadmium is nowadays banned in Sweden due to the ability of the human body to absorb and

store the metal. However, there are two exceptions; cadmium can still be used in the flight

industry and as pigment in artists paint. On airplanes, cadmium is used as a thin surface layer

on screws and other exposed components in order to avoid galvanic currents that might

destroy the material.

Sewage from Stockholm Arlanda Airport contains about 300 g cadmium annually (2010 and

2011), which corresponds to 4-5% of the total incoming amount to Käppala WWTP. In order

to manage the demands within the certification system REVAQ, the amount of cadmium in

the sewer sludge has to decrease, and due to that Swedavia has met an agreement with

Käppala and Sigtuna municipality aiming to reduce cadmium release from Arlanda to a

maximum of 0,1 µg per liter sewage or about 50 g per year.

As a part of Swedavia´s cadmium project, Käppala and Sigtuna municipality helped

Swedavia with an inventory of the eastern part of the airport, whose sewage has shown to

contain relatively high amounts of cadmium. In total, 17 companies were visited during three

days with focus on process waste water, floor cleaning water and handling of chemicals.

Besides the inventory, samples of waste water were taken from one of the hangars in

connection with a so called technical wash (landing gear and parts of the body of the

airplane) and from water-locks (spot-checks). The samples from the water-locks revealed

very high concentrations of cadmium. Hand-washing could thus be a potential source of

cadmium.

In general, there was knowledge about the complex of problems connected to cadmium

among the companies, but the inventory must be pursued during the following years. The

chemical handling was wanting at all companies, it was very common that oils but not

detergents were stored properly. Partly, the high cadmium content in the waste water may

come from sediment in the sewer system.

In general, all companies were positive to the inventory and its aim.


Innehållsförteckning

1. Inledning __________________________________________________________ 5

1.1. Bakgrund ............................................................................................................... 5

1.2. Syfte ....................................................................................................................... 5

1.3. Mål ......................................................................................................................... 6

2. Förberedande arbete ________________________________________________ 6

2.1. Tidigare undersökningar ........................................................................................ 6

2.1.1. Swedavias egen kadmiuminventering 2011 ................................................. 6

2.1.2. Provtagning östra driftområdet .................................................................... 6

2.1.3. Stickprovtagning vattenlås ........................................................................... 6

2.2. Ansvarsfördelningen inför inventeringen .............................................................. 7

2.3. Informationsträffar ................................................................................................. 7

2.4. Östra driftområdet .................................................................................................. 7

3. Inventeringen ______________________________________________________ 8

3.1. Urval ...................................................................................................................... 8

3.2. Genomförande ....................................................................................................... 8

3.3. Krav på åtgärder .................................................................................................... 8

3.4. Resultat .................................................................................................................. 8

4. Provtagning i samband med inventeringen ______________________________ 9

4.1. Tidigare provtagningar ........................................................................................ 10

4.2. Den aktuella provtagningen ................................................................................. 10

4.3. Resultat ................................................................................................................ 11

5. Slutsatser _________________________________________________________ 13

6. Källor ____________________________________________________________ 14

7. Bilagor ___________________________________________________________ 14


1. Inledning

1.1. Bakgrund

Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ. Inom certifieringssystemet REVAQ är

kadmium den högst prioriterade metallen på grund av dess giftighet mot människor. Mot

bakgrund av detta arbetar Käppala sedan flera år genom sitt uppströmsarbete med att

reducera mängden kadmium in till reningsverket. Det yttrar sig bl.a. i form av kampanjer

mot konstnärsfärger, provtagning av fordonstvättar och en allmän kontroll av olika typer av

avloppsvatten för att försöka hitta nya källor av kadmium. Över tid har det blivit allt svårare

och svårare att finna punktkällor då kadmiumhalterna in till Käppala har minskat och

källorna blivit alltmer diffusa.

Kadmium förbjöds i Sverige i slutet av 70-talet, vilket fick halterna av kadmium i slammet

att hastigt minska. Förbudet var dock inte totalt, utan metallen fick fortfarande användas som

pigment i konstnärsfärger och inom flygindustrin. På flygplan förses bultar och andra utsatta

detaljer med ett ytskikt kadmium för att eliminera galvaniska strömmar (kadmiering). När

man utför service eller när flygplanskroppen tvättas förs små mängder kadmium med till

avloppet varav en viss del sedan går vidare till Käppala reningsverk. Kadmiumet hamnar till

största delen i slammet som sedan sprids på åkermark. Idag sprids ca 65 % av Käppalas slam

på åkermark, men det långsiktiga målet är 90 %.

Utsläppen av kadmium från Arlanda uppgår till ca 300 g per år (2010 och 2011) vilket

motsvarar ca 4-5 % av den totala inkommande mängden till Käppala. Samtidigt står Arlanda

för ca 1 % av det totala inflödet till Käppala (Minnesanteckningar extern samarbetsgrupp

kadmium spillvatten, 2011-10-20). Swedavias gällande VA-avtal med Sigtuna kommun och

Käppala har därför ett tillägg där Swedavia förbinder sig att minska mängden kadmium från

flygplatsen. En handlingsplan har upprättats som har som slutmål att det totala

kadmiumutsläppet från Arlanda inte ska överstiga 50 g per år (eller 0,1 µg/L vilket

motsvaras av normalt hushållsspillvatten) med nuvarande flöde. Detta ska uppnås 2020.

Handlingsplanen är även uppdelad i delmål och den följs upp av en extern samarbetsgrupp,

som träffas två gånger per år.

Som ett led i arbetet har Käppala ställt upp med kompetens och personella resurser för att

kunna genomföra en ordentlig inventering bestående av platsbesök av det östra driftområdet,

varifrån Swedavia har konstaterat att mycket kadmium kommer.

1.2. Syfte

Syftet med inventeringen är att besöka de verksamheter som kan förmodas hantera kadmium

och spåra eventuella källor till metallen i avloppsvattnet. Samtidigt kontrolleras

kemikaliehantering, rutiner kring tvätt av arbetskläder och handtvätt, golvstädning,

omhändertagande av farligt avfall, utsläpp av processvatten och eventuell provtagning,

förekomst och skötsel av oljeavskiljare m.m.


1.3. Mål

Käppala ska senast år 2025 ha en Cd/P kvot på högst 17 mg kadmium per kg fosfor i

slammet. Detta innebär att man måste minska halten kadmium i slammet till ca 0,62 mg/kg

TS från dagens halt på 0,86 mg/kg TS under förutsättning att fosforinnehållet inte ändras

från 2011 års nivå (3,6 %).

Målet är att det totala kadmiumutsläppet från Arlanda år 2020 inte ska överstiga 50 g per år

med nuvarande flöde om ca 500 000 m3 per år (eller 0,1 µg/L vilket motsvaras av normalt

hushållsspillvatten).

2. Förberedande arbete

2.1. Tidigare undersökningar

Swedavia har själva genomfört flera provtagningar och kartläggningar av kadmium på

Arlanda i syfte att kartlägga de förekommande kadmiumströmmarna.

2.1.1. Swedavias egen kadmiuminventering 2011

Vid den periodiska besiktningen i oktober 2011 besöktes de verksamheter som diskuterats

som potentiella kadmiumkällor, vilket bl.a. innefattar hangarer, fordonstvättar, verkstäder,

bagagehantering, städentreprenörer och miljöstation. Vid besöken togs även stickprov på

utgående vatten från verksamheternas oljeavskiljare.

I december 2011 genomfördes en utökad områdesprovtagning (veckoprovtagningar) på åtta

delområden samt det samlade avloppet i Måby. Dessutom togs även stickprover på vatten

från tvätt av golvmoppar, städdukar och verkstadskläder samt golvskurmaskiner. Resultatet

från dessa två aktiviteter visade att det östra driftområdet och B-glykoldammen bidrog med

mest kadmium (Waernbaum E. , 2011).

2.1.2. Provtagning östra driftområdet

Under våren 2012 fortsatte Swedavia med provtagningar inom det östra driftområdet.

Området delades in i sex mindre delområden där både vecko- och stickprovstagning

utfördes. Provtagningen visade att den östra delen av det östra driftområdet (området kring

Skandrentinghangaren, Sterling, Nordic Aero, brandstation norr och Priority) bidrog med

mest kadmium. Man kunde även göra bedömningen att variationerna i kadmiumhalter inte

berodde på kadmiumförorenat inläckande dagvatten (Waernbaum E. , 2012).

2.1.3. Stickprovtagning vattenlås

I samband med det andra informationsmötet i oktober 2012 provtogs vatten från vattenlås i

städskrubbar och handfat hos utvalda verksamheter (provtagningen utfördes av Magnus

Karlsson, WSP). Dessa visade generellt sett på förhöjda eller mycket höga kadmiumhalter,

vilket visade att även servicepersonalens handtvätt efter flygplansservice kan bidra med

kadmium (se bilaga 3).


Plats Kadmiumhalt (µg/L)

Golden Air, handfat 2530

Golden Air, städskrubb 21,8

Golden Air, pumpsump 81,3

Golden Air, Cipax III 120

Patria, GSM-plats 314

Patria, handfat 336

Skandrenting, städskrubb 1660

Skandrenting, handfat 721

Nordic Aero, städskrubb 0,317

Nordic Aero, handfat 13,3

Tabell 1. Stickprover vattenlås (vattenfas) hos utvalda verksamheter.

2.2. Ansvarsfördelningen inför inventeringen

Swedavia höll i själva inventeringen. Totalt finns det omkring 250 företag på Arlanda vars

spillvatten leds ut från Arlanda via samma anslutningspunkt till Sigtuna kommuns

ledningsnät.

Käppala ställde upp med personresurser under själva inventeringen och övrig kunskap om

branscherna. Käppala gjorde också en grov plan av tidsåtgång och tog fram en checklista

som kan användas vid inventeringen i samråd med Swedavia (se bilaga 1).

Sigtuna deltog med miljöinspektör samt beskrev kommunens roll i samband med

informationsträffarna för verksamhetsutövarna inför inventeringen.

2.3. Informationsträffar

Innan inventeringen startade genomfördes två stycken informationsträffar (26/9 och 2/10

2012) för verksamhetsutövarna inom de aktuella branscherna (flygindustri samt

bilverkstäder och tvättar). Dessa var välbesökta och alla inblandade beskrev sina respektive

roller i projektet. En viktig aspekt som framfördes till verksamhetsutövarna var att detta inte

gjordes för att sätta dit någon, utan att det här är ett långsiktigt arbete och att det är en hjälp

för dem att bli bättre i sitt miljöarbete.

2.4. Östra driftområdet

Processavloppsvattnet från Hangar 1 och 2 (SAS inklusive deras fordonstvätthall), ST

Aerospace Solutions och Hangar 4 (TUIfly Nordic, Nordic Aero och Norwegian) går till ett

internt reningsverk som sköts om av Coor innan det leds ut till spillvattennätet. Från

Skandrentinghangaren leds processavloppsvattnet till en sluten tank som töms av Ragn-Sells

några gånger per vecka. Även Patria samlar upp processavloppsvatten i tankar som töms av

Ragn-Sells.

Övriga verksamheter leder sitt processavloppsvatten direkt ut på avloppsnätet. Allt

avloppsvatten från Arlanda samlas sedan i anslutningspunkten Måby, sydväst om

landningsbana 1, innan det leds vidare till Sigtuna kommuns ledningsnät och Käppalas

tunnelsystem.


3. Inventeringen

För inventeringens genomförande anslogs fyra dagar (8-11 oktober), varav den sista var

reservdag. Från Swedavia deltog totalt fem personer, från Käppala tre miljöingenjörer och

från Sigtuna kommun en miljöinspektör. Förutom dessa bereddes även andra personer från

Käppala möjlighet att följa med och se hur uppströmsarbetet går till i praktiken (sammanlagt

10 personer uppdelat på tre dagar följde med).

3.1. Urval

Swedavia hade i ett tidigt skede listat upp de verksamheter som man visste fanns inom

området, och det var utifrån detta underlag som inventeringen skedde. Förutom detta

besöktes fordonstvättar och mekaniska verkstäder på flygplatsen. Se bilaga två för en

förteckning över besökta verksamheter.

3.2. Genomförande

Inför besöken iordningställdes en inventeringsblankett för industrianläggningar (Bilaga 1).

Besöken bokades in i förväg då flera företag har sådana scheman att det inte är personal på

plats hela tiden.

Vid besöken antecknades typ av verksamhet, processer, ev. reningsutrustning, lagring av

kemikalier m.m. på inventeringsblanketten samtidigt som eventuella brister ur

avloppsvattensynpunkt vid anläggningarna kontrollerades. Samtliga uppgifter registrerades

efter besöken i EnvoMap (Käppalas webbaserade industriregister). Personalen på

verksamheterna informerades också om Käppalas krav i de fall där erforderliga

miljöskyddsåtgärder saknades.

3.3. Krav på åtgärder

Efter inventeringen sammanställdes all information gemensamt av Käppala och Swedavia.

Därefter tog Swedavia över ansvaret för kravställande på verksamhetsutövarna.

3.4. Resultat

Arbetet med inventeringen resulterade i besök på 17 verksamheter totalt, varav tio arbetar

med någon form av flygverksamhet. Resten utgörs av fem fordonstvättar/bilverkstäder, en

brandstation och en firma som sätter samman elektronik. En verksamhet kunde inte besökas

vid tillfället, då det inte fanns någon personal där (Sterlinghangaren). Det finns även ett antal

utrymda byggnader som saknar verksamhet idag. En av dessa besöktes men det fanns inget

av intresse där.

Flygverksamhet

Av de tio verksamheter som arbetar med flygverksamhet förelåg en del brister i

kemikaliehanteringen. Exempelvis kunde oljor förvaras invallat eller i särskilda utrymmen

utan avlopp, medan tvättkemikalier kunde stå utan invallning.


Golvskurvattenhanteringen var i vissa fall något oklara, vart töms vattnet och känner berörd

personal eller tredjepart till vad som gäller? Det var också oklart hur man rengör

vingdockorna, hjulförsedda plattformar som skjuts in under vingarna för att man ska få en

lagom arbetshöjd vid underhåll. En batteritvätt påträffades med utlopp till spillvattennätet.

Inget företag hade rutiner kring handtvätt, vilket skulle kunna vara en källa till kadmium har

det visat sig efterstickprovtagningen i vattenlåsen.

Några företag tvättar sina arbetskläder på plats, men enligt tidigare undersökning av

Swedavia har halterna av kadmium därifrån varit låga. I flera fastigheter är det oklart var de

olika delströmmarna från golvbrunnar, tvättmaskiner, handfat m.m. går, vilket bör

kartläggas.

Över lag rådde god ordning, förutom på ett företag där man dessutom pga. platsbrist utförde

en del fordonsunderhåll utomhus på hårdgjorda ytor. Hanteringen av det farliga avfallet var

bristfällig plus att det från den hårdgjorda ytan fanns en direktförbindelse med lokal

recipient. Den stod öppen vid inventeringen för att regn och snö ska kunna rinna undan.

Bilvårdsanläggningar/verkstäder

Samtliga bilvårdsanläggningar och verkstäder var anslutna till oljeavskiljare. Alla utom en

har dessutom kompletterande rening. Generellt sett såg det bra ut, men även här fanns vissa

brister i kemikaliehantering. På ett av företagen spolades golvet i verkstadsdelen och vattnet

rakades ut i garaget utanför. Detta förfarande är inte godtagbart enligt Käppalas riktlinjer för

golvskurvattenhantering.

Hos ett annat företag tömdes golvrännorna på sediment först när de var fulla, vilket skulle

kunna innebära att slam med vidhäftande metaller spolas ut till spillvattennätet och sedan

vidare till Käppala.

Brandstationen

På Brandstation norr rådde god ordning avseende kemikalier och hantering, bedömningen

var att verksamheten inte påverkade spillvattenkvaliteten negativt.

Elektronikföretaget

På det besökta elektronikföretaget förekom ingen verksamhet som skulle kunna påverka

spillvattenkvaliteten negativt, varför det lämnades därhän.

4. Provtagning i samband med inventeringen

Tanken från början var att även utföra provtagning på vattnet från Skandrentinghangaren i

samband med tvätt av flygplan. Detta var dock inte inplanerat under inventeringen, utan

skedde först två veckor senare.

Från denna hangar, som Skandrenting äger och sedan i sin tur hyr ut till andra företag, leds

spillvattnet från rännorna i hangaren till en pluggad oljeavskiljare som Ragn-Sells tömmer

några gånger per vecka. Hangaren, som byggdes under andra halvan av 80-talet, har under


årens lopp byggts om i flera omgångar och i samband med detta har även nya

avloppsledningsrör installerats. Det råder med andra ord en viss tveksamhet kring vilka

delflöden som är anslutna direkt till spillvattennätet och vilka som går till den pluggade

oljeavskiljaren. Anledningen till provtagningen var alltså att se om något kadmium kom ut

till spillvattennätet trots att den delströmmen enligt uppgift ska ledas till en sluten tank.

4.1. Tidigare provtagningar

Provtagning är möjlig i två punkter ut från Skandrentinghangaren. Den första, strax utanför

portarna, är av liten dimension och ca 2,5-3 m djup. För att utföra provtagning här krävs en

automatisk provtagare som måste stå på marken. Detta är mycket besvärligt då den kommer

vara i vägen för in- och utgående flygplan. Den andra punkten befinner sig utanför Nordic

Aeros verkstad, där även ett delflöde från Sterlinghagaren och brandstation norr ansluter.

Swedavia har under kartläggningsfasen av kadmiumprojektet försökt utföra en tidsstyrd

provtagning i den senare punkten, men man fick aldrig något bra prov då provtagnings-

slangen spolades loss och sattes igen av papper och fekalier.

4.2. Den aktuella provtagningen

På kvällen den 22/10 utförde Moose Aviation Services en teknisk tvätt av ett flygplan från

Novair. Teknisk tvätt innebär att landningsställ och vissa partier på buken tvättas. Tvätten

sker manuellt med hjälp av en vattenslang, diskborste och en hink med vatten och

rengöringsmedel. Moose Aviation använder sig av rengöringsmedlet Super Bee 210, ett av

två medel som flygplanstillverkarna har medgett att man får använda på flygplanen. Enligt

den som utförde tvätten åtgår det mellan 400 och 500 liter vatten för en teknisk tvätt.

Tvätten startade ca kl 17:30 och det första provet togs i brunnen utanför Nordic Aero kl

17:54. Därefter uttogs ett prov var 15:e minut med hjälp av ett provrör avsett för

metallanalys med en bit silvertejp som ”handtag”. Provvolymen blev ca 35 mL varje gång.

Totalt uttogs 7 st prover, det sista togs således kl 19:25. Dessa sammanfördes till ett

samlingsprov i en diskad plastflaska. Flödet i provtagningspunkten var lågt, möjligen något

mer flöde i samband med prov nr 2. Samlingsprovet förvarades i utkyld bil (4-5oC) över

natten innan det skickades in till Eurofins dagen efter. Fosfor analyserades på Käppalas eget

laboratorium den 23/10. Utetemperaturen var vid provtagningstillfället runt 5o C med lugnt

väder, halvmåne och nästan vindstilla. När provtagningen var färdig skulle tvätten fortsätta

ytterligare någon timme, enligt personal på plats.


4.3. Resultat

Parameter Halt (µg/L) Varningsvärden (µg/L)

Kadmium 13 Får inte förekomma

Krom 4,2 50

Koppar 100 200

Bly 1,2 50

Zink 120 200

Nickel 8,8 50

Fosfor 9 300 -

Tabell 2. Resultat provtagning Skandrentinghangaren (22/10). Fosfor analyserades på

Käppalas laboratorium, övriga skickades till Eurofins för analys.

Analysen av spillvattnet från Skandrentinghangaren i samband med teknisk tvätt visade att

kadmiumhalten var klart förhöjd, men den var inte alarmerande hög jämfört med vad som

tidigare framkommit vid Swedavias egna undersökningar inom östra driftområdet.

Bild 1. Provpunktens placering utanför Nordic Aero.


Bild 2. Proverna togs i påsticket från vänster med hjälp av det lilla plaströret med blå kork

och hälldes ner i den större plastflaskan. Ur den stora flaskan uttogs ett samlingsprov som

lämnades för analys.

Bild 3. Provtagningspunktens läge. 5 = Skandrentinghangaren, 8 = Nordic Aeros verkstad, 9

= Prioritys uppställningsyta och verkstad.


5. Slutsatser

Sett ur ett kadmiumperspektiv är de flesta verksamhetsutövare mer eller mindre medvetna

om problematiken med kadmium, och några av dem driver själva frågan internt. Dock

behöver uppföljande information riktas till verksamhetsutövarna för att öka och

vidmakthålla intresse och kunskap samt åtgärder vidtas för att minska kadmiumutsläppen

under de närmaste åren. Swedavia kommer också att revidera sin åtgärdsplan för kadmium

utifrån de erfarenheter som dragits vid inventeringen.

Rutiner för golvskurvatten finns redan framtagna av Käppala, vilket är mycket viktigt då

golvskurvattnet från hangarerna är förorenat och inte ska släppas orenat till Käppala.

Swedavia driver flera reningsanläggningar för spillvatten från bl.a. fordonsverkstäder och

tvätthallar. Inom östra driftområdet finns ett internt reningsverk som drivs av SAS. Till

reningsverket leds spillvatten från flygplanshangarer i vilka SAS, TUIfly ST Aerospace

Solutions och Norwegian är verksamma i. I dessa reningsverk finns bra rutiner för att

omhänderta eventuella haltöverskridanden.

Potentiella källor till kadmium har visat sig vara handtvätt och tvätt av arbetskläder främst

kopplade till flygplansverksamhet, samt rengöring av nickelkadmiumbatterier.

Delströmmarna från dessa källor måste noggrant utredas för att på sikt åtgärdas. Idag går det

inte att säga hur mycket kadmium som kommer från tvätt av kläder och händer, men det

måste undersökas.

Vingdockorna som används vid underhåll av flygplanen rengörs också med jämna

mellanrum, men hur detta görs kunde ingen redogöra för. Käppalas riktlinjer för

golvskurvatten bör kunna användas för detta. Käppalaförbundet ansvarar för att ta fram

speciella riktlinjer för handtvätt/tömning av vattenlås och golvskurvatten i hangarerna (om

detta anses nödvändigt).

En stor brist hos merparten av verksamheterna är kemikaliehanteringen. Generellt sett

förvarades kemikalier inte invallat eller på annat sätt felaktigt. Detta gällde även farligt avfall

hos vissa företag.

Den genomförda provtagningen visade inte på ett entydigt samband mellan flygplanstvätt i

Skandrentinghangaren och förhöjda halter kadmium i provtagningspunkten.

Inventeringen visar också att en hel del av de höga bakgrundsvärdena inom östra

driftområdet troligen beror på ”gamla synder” och halterna skulle eventuellt sjunka om en

spolning av ledningsnätet genomfördes.


6. Källor

Minnesanteckningar extern samarbetsgrupp kadmium spillvatten. (2011-10-20).

(Käppalaförbundet dnr 210-11/003).

Waernbaum, E. (2011). Inventering av kadmium i Stockholm Arlanda Airports spillvatten.

Swedavia (D 2012-002081).

Waernbaum, E. (2012). Provtagning av kadmium i Stockholm Arlanda Airports spillvatten –

östra driftområdet. Swedavia (D 2012-005392).

7. Bilagor

1. Inventeringsprotokoll Arlanda

2. Förteckning över besökta verksamheter

3. Analysprotokoll stickprover utförda 2012-10-02

4. Analysprotokoll provtagning Skandrenting 2012-10-22


Bilaga 1. Sid 1(2)


Bilaga 1. Sid 2(2)


Bilaga 2. Sid 1(1)

Besökta företag i samband med inventeringen

Flygverksamheter

Nordic Aero

ST Space Solutions (STAS)

SAS (inkl. reningsverk och fordonstvätt)

Priority

Golden Air

European Flight Service

Patria

Norwegian

TUIfly

Moose Aviation services

Fordonstvättar/verkstäder

Trio Bilservice

Taxi carwash

Statoil Arlanda

KWB car AB

Menzies aviation

Övriga

Brandstation norr

ElTel Networks


Bilaga 3. Sid 1(6)


Bilaga 3. Sid 2(6)


Bilaga 3. Sid 3(6)


Bilaga 3. Sid 4(6)


Bilaga 3. Sid 5(6)


Bilaga 3. Sid 6(6)


Bilaga 4. Sid 1 (1)

kadmiuminventering arlanda - startsida · kadmiuminventering arlanda ett samarbete mellan swedavia,...

Documents