ka 2003-03-26
DESCRIPTION
KA 2003-03-26. BBIC - barns behov i centrum Sammanbrott – ett oplanerat avslut av samhällsvård. Viktoria Westerberg FoU Västernorrland 070-392 00 58. KA 2003-03-26. Barns Behov i Centrum BBIC. ett system för utredning, planering och uppföljning av barn i den sociala barnavården. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
KA 2003-03-26
Viktoria WesterbergFoU Västernorrland
070-392 00 58
BBIC - barns behov i centrumBBIC - barns behov i centrumSammanbrott – ett oplanerat avslut av Sammanbrott – ett oplanerat avslut av
samhällsvårdsamhällsvård
KA 2003-03-26
Barns Barns Behov i Centrum Behov i Centrum BBICBBIC
ett system för utredning,planering och uppföljning av barn
i den sociala barnavården
Förhandsbedömning
Ansökan Anmälan Annat sätt Förfrågan om service eller rådgivning
Förhandsbedömning
Beslut att inleda utredning. Underrätta berörda att utredning inleds.
Ställningstagande att inte inleda utredning.
Hänvisning till öppna insatser utan utredning.
Särskild pärm eller befintlig personakt.
Utredning och insatserUpprätta utredningsplan. Utföra utredning som skall vara slutförd inom fyra månader. Analys, bedömning, förslag till beslut och kommunicering.
Beslut
Inga insatser. Avslag Öppna insatser. Placering utanför det egna hemmet.
Vårdplan Vårdplan
Samtycke Inte samtycke
Beslut enl. SoL Beslut ansöka om vård enl. LVU
Bifall AvslagGenomförandeplan
Genomförande
UppföljningUtvärderingOmprövning
KA 2003-03-26
Bakgrund England• BBIC har sin grund i England. Utifrån
den starka kritik som riktades gentemot engelsk barnavård startade ett utvecklingsarbete.
• Utvecklingen skedde stegvis och gick från att omfatta uppföljning av placerade barn till ett heltäckande system för utredning och uppföljning inom social barnavård.
KA 2003-03-26
Den bärande principen i det engelska systemet är att socialtjänsten måste kunna påvisa att den vård som samhället erbjuder är bättre än den vård som barnet fått i ursprungsfamiljen.
KA 2003-03-26
KA 2003-03-26
”...många socialarbetare ser annorlunda på det placerade barnet jämfört med de förväntningar de har på sina egna barn.
De har inte alltid reflekterat över att barn är barn världen över och att placerade barns behov liknar de behov deras egna barn har och att dessa behov måste uppmärksammas av någon.”
Harriet Ward, senior researcher
Brister i familjehemsvården — enligt länsstyrelsens granskningar 1995
• Vård- och behandlingsplaner saknades ofta
• Tidsgränsen för uppföljning av vård
överskreds ofta
• Barnperspektivet saknades, barnets behov och utveckling beskrevs sällan
• Utbildning till familjehem prioriterades inte
KA 2003-03-26
Bakgrund Sverige
1993 - 1995 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och
stärka familjehemsvården
1996 - 1997 Dartingtonprojektet
KA 2003-03-26
Brister i utredningsarbetet — enligt Länsstyrelsen granskningar, Sundell &
Egelund 2000• Barnen kom sällan till tals och hur barnets syn har
påverkat beslutet redovisades inte• Tonvikten på föräldrarnas problematik och sällan
redovisades barnens behov• Dokumentationen hade stora brister Hur barns och
föräldrars problem utreddes
varierade mellan socialsekreterare resp. mellan olika kommuner
• Socialsekreterarnas personliga värderingar styrde både utredningen och resultatet
KA 2003-03-26
Bakgrund Sverige
1993 - 1995 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att utveckla och
stärka familjehemsvården
1996 - 1997 Dartingtonprojektet
1999 - 2005 BBIC-projektet
2006 BBIC - ett ”färdigt” verksamhetssystem för utredning, planering och uppföljning — nationell spridning påbörjas
KA 2003-03-26
Nationell spridning sedan 2006
November 2008: av 290 kommuner är:• 276 kommuner utbildade• 266 kommuner med prövolicens• 10 kommuner med ordinarie licens
• c:a 550 externa uppdragstagare är utbildade i BBIC
Spridningen av BBIC
KA 2003-03-26
BBIC:s visionära mål
att ge de barn och unga
som är föremål för
socialtjänstens interventioner
samma chanser i livet
som andra barn i samhället
KA 2003-03-26
BBIC:s mål och syfteMålMål:: ett nationellt enhetligt och heltäckande
system för utredning, planering och uppföljning inom social barn- och ungdomsvård
SyfteSyfte::
• Stärka barns ställning• Öka samarbetet med barnet och dess nätverk• Skapa systematik i socialtjänstens arbete och
underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp
• Bidra till ökad rättssäkerhet
KA 2003-03-26
Vad är BBIC?
Forskning
KA 2003-03-26
Forskningsgrund England
• Studien: Assessing Outcomes in Child CareDe sju behovsområdena bygger på utvecklings-psykologiska teorier, empiriska studier om barn som separerats från sina föräldrar samt en uppfattning om vad ”vanliga föräldrar” vill ge sina barn. Parker m.fl. 1991
• Studien: Children´s Needs — Parenting CapacityHur barns utveckling påverkas av att leva med föräldrar som har psykiska problem, missbruks- problem eller där det förekommer familjevåld. Cleaver m. fl. 2000
KA 2003-03-26
Andra teorier om barns och ungas utveckling
• Anknytningsteori • Utvecklingspsykologi • Teorier om familjers funktion och föräldrars
förmåga till omsorgstagande • Risk- och skyddsfaktorer • Sårbarhet och motståndskraft
Teoretiska utgångspunkter –Utvecklingsekologisk syn och andra teorier
om barns och ungas utveckling
KA 2003-03-26
Vad är BBIC?
Forskning Grundprinciper
KA 2003-03-26
Grundprinciperna1. Barn och unga i centrum
2. Teoretiska utgångspunkter- utvecklingsekologisk syn
- andra teorier om barns och ungas utveckling
3. Likvärdiga möjligheter för alla barn
4. Samarbete med barn och deras familjer
5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser
KA 2003-03-26
Grundprinciperna
6. Identifiera resurser och svårigheter
7. Insatser under utredningens gång
8. Utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser
9. Kunskap och beprövad erfarenhet
KA 2003-03-26
Barnet som subjekt och aktörTitti Mattsson (2006)
• Rättssystemet är tydligt i sitt budskap att barn ska betraktas som ett subjekt, med gradvis stigande möjlighet att kunna agera i samband med frågor som rör henne eller honom personligen.
• Barnet ska betraktas som subjekt med fullt människovärde och med egna kunskaper och erfarenheter.
• Barnet ska betraktas som en individ med handlingsförmåga och med gradvis stigande rätt att få påverka sitt liv. Denna syn på barnet ska råda i relationer mellan barn och socialnämnd, domstol, familjehem, och mellan barn och vårdnadshavare.
KA 2003-03-26
• när ska barnet medverka,• varför ska barnet medverka och• på vilket sätt ska barnet medverka
Familjehemsplacerade barn involveras i livsavgörande beslut till skillnad från andra barn.
Viktigt att fundera över:
Barns delaktighet
KA 2003-03-26
KA 2003-03-26
Vad är BBIC?
Forskning Grundprinciper
Dokumentationssystemformulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning
KA 2003-03-26
Formuläröversikt
KA 2003-03-26
Vad är BBIC?
Forskning Grundprinciper
Mötes-struktur
Dokumentationssystemformulär, stöddokument. IT-funktionsbeskrivning
KA 2003-03-26
Mötesstrukturen med koppling till formulär
Utredning
Planeringsmöte
Genomförandeplan
senast samma dag insats börjar
Placeringsmöte
Placeringsinformation
senast samma dag placering börjar
Planeringsmöte
Genomförandeplan
senast 2 v. efter attplacering börjat
Uppföljningsmöte
GenomförandeplanProtokoll uppf.möte
1:a 4 v. efter P-mötedärefter var 6:e mån
Uppföljningsmöte
ÖvervägandeOmprövning
Protokoll uppf.möte
inom 3 mån. efter P-möte, därefter var 6:e mån
PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD
INSATSER I ÖPPENVÅRD
Vårdplan
Placeringsinformation• Innehåller praktisk information som är viktig
i inledningsskedet av placeringen
– kontaktuppgifter
– vardagsrutiner
– umgänge
• Innehåller möjlighet för samtycke till medicinsk vård
• Ska upprättas senast samma dag som barnet placeras.
KA 2003-03-26
Genomförandeplan
• Svarar på frågorna: hur ska insatsen genomföras, vem ansvarar för vad och när ska det ske?
• Ska upprättas senast två veckor efter att barnet placerats och ska följas upp minst var sjätte månad.
KA 2003-03-26
Uppföljning en form av avstämning• Lagkrav att ett övervägande eller omprövning
görs var sjätte månad när barn är placerade.• Vad har barnet för uppfattning om pågående
insatser?• Vad har vårdnadshavarna för uppfattning om
pågående insatser?• Vad har omsorgsgivarna för uppfattning?• Fungerar pågående insatser?• Behövs kompletterande insatser?
KA 2003-03-26
Basen – faktorer i familj och miljö
BARNET
Familj och miljö
Bar
nets
beh
ovFöräldrarnas förm
ågaFa
milj
enät
verk
Boe
nde
Arb
ete
Eko
nom
i
Fam
iljen
s ba
kgru
nd
och
situ
atio
n
Soc
ial i
nteg
rerin
gLo
kals
amhä
llets
re
surs
er
Barnets behov
BARNET
Familj och miljö
Bar
nets
beh
ovFöräldrarnas förm
åga
Hälsa
Utbildning
Känslo- och beteende-mässig utveckling
Identitet
Familj och socialarelationer
Socialt uppträdande
Klara sig själv
Föräldrarnas förmåga
BARNET
Familj och miljö
Bar
nets
beh
ovFöräldrarnas förm
åga
Grundläggande omsorg
Säkerhet
Känslomässig tillgänglighet
Stimulans
Vägledning och gränssättning
Stabilitet
Triangeln
BARNET
Familj och miljö
Bar
nets
beh
ov
Föräldrarnas förmåga
Hälsa
Utbildning
Känslo- och beteende-mässig utveckling
Identitet
Familj och socialarelationer
Socialt uppträdande
Klara sig själv
Grundläggande omsorg
Säkerhet
Känslomässig tillgänglighet
Stimulans
Vägledning och gränssättning
Stabilitet
Fam
iljen
ätve
rk
Boe
nde
Arb
ete
Eko
nom
i
Fam
iljen
s ba
kgru
nd
och
situ
atio
n
Soc
ial i
nteg
rerin
gLo
kals
amhä
llets
re
surs
er
Det tredelade föräldraskapet
Vårdgivare
SocialtjänstFöräldrar BARNET
KA 2003-03-26
Det tredelade föräldraskapet
Vårdgivare
SocialtjänstFöräldrar BARNET
Släktingar
Vänner/socialt nätverk
Skolbarnomsorg
Förskola/skola
Hälso- och sjukvård
Teamet runt barnetTeamet runt barnet
KA 2003-03-26
Vändpunkter
KA 2003-03-26
VändpunkterVändpunkter och förändringsprocesser S A Berglund 2007
När sker vändpunkter:
• speciella situationer och händelser
• speciella människor och relationer
• ökad medvetenhet och mognad
KA 2003-03-26
En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland
KA 2003-03-26
Hur kan samhällsvård för barn studeras?
• Studier om effekter för samhällsvård är ofta dyra och svår att genomföra.
• Sammanbrott ett mått på hur socialtjänsten klarar av att genomföra samhällsvård.
• Sammanbrott har länge varit internationellt erkänt. Det finns en nationell studie i Sverige.
• Återplaceringar är ytterligare ett mått på stabilitet i samhällsvården.
Vad är sammanbrott?
• barnet vägrar stanna kvar eller rymmer hela tiden.• socialtjänsten är missnöjd med omsorgen om
barnet.• omsorgsgivaren avbryter i strid med vad
socialtjänsten vill.
Ett tydligt sammanbrott är när samhällsvården för barnet avbryts oplanerat utifrån att:
Vad är återplaceringar?
Återplacering innebär att barnet flyttar hem men sedan återigen måste placeras i dygnsvård. I denna studie används ett år som uppföljningstid efter avslutad placering.
Sammanbrott och återplaceringar• Frekvens för sammanbrott varierar mellan 20-50 %,
Vinnerljung m.fl. studie visade på 30-37 %.• Sammanbrott är ingen tillfällighet utan mer ett icke
kontextberoende problem.• Sammanbrott har betydelse för vårdens kvalité och
barnens framtida vuxenliv.• Forskning om upplevelsen av sammanbrott är
bristfällig men barn har beskrivit sin barndom som ”hit och dit” och ”hoppig”.
• Frekvens för återplaceringar är mellan 20-30 %.
Syftet Studiens övergripande syfte är att:
analysera vilka faktorer som påverkar stabiliteten för barn i samhällsvård och hur bristande
stabilitet i samhällsvården upplevs av barn, barnens biologiska föräldrar, omsorgsgivare och
socialsekreterare?
Kunskapsbidrag• Översiktlig kunskap om samhällsvård för barn. • Kunskap om vilken insats som har störst möjligheter
att genomföras utifrån barnets problematik. • Aktuell kunskap om frekvens och samband för
sammanbrott. • Kunskap om frekvens och samband för
sammanbrott gällande yngre barn. • Kunskap om konsekvenser av sammanbrott.
Delstudie ett Syftet är att undersöka frekvens samt analysera vilka
faktorer som ökar respektive minskar risken för sammanbrott och återplacering för barn i samhällsvård.
• aktstudie• barn 0-16 år som påbörjade placering 2005 och 2006 i Västernorrlands län.• följer placeringarna i två år samt ett år efter avslut.
Delstudie tvåSyftet är att förstå och analysera hur sammanbrott
upplevs av barnen, biologiska föräldrarna, omsorgsgivarna och socialsekreterarna.
• djupintervjuer 3-6 månader efter sammanbrottet• intervjuer med barn, biologiska föräldrar, omsorgsgivare och socialsekreterare.
KA 2003-03-26
Egna erfarenheter av sammanbrott som familjehem?!
Kommer socialtjänstens arbete med BBIC att påverka ditt uppdrag som familjehem/ omsorgsgivare och i så fall hur?