justerad version av strategisk plan 2008-2017 · · 2016-09-28vvled 2007:60 utgivningsdatum:...

PUBLIKATION 2009:56

Justerad version av

Strategisk plan 2008-2017

Titel: Justerad version av Strategisk plan 2008-2017 Publikation: 2009:56 VVLED 2007:60 Utgivningsdatum: 2009:05 Utgivare: Vägverket ISSN: 1401-9612

StratEgiSk pLan 2008-2017

3

innEhåLL

Innehåll

FörOrd 7

INLedNINg 9

VISION, VerKSAmheTSIdé, KäNNeTecKeN Och LedOrd 10

FörUTSäTTNINgAr För PLANeN 11

De transportpolitiska målen 11

prioriterade förbättringsområden för kunderna 11

Vägverkets sektorsansvar 11

Förändringar i omvärlden 12

INrIKTNINg AV VerKSAmheTeN 2008-2017 13

gemensamma angreppssätt 13

att utnyttja det befintliga vägtransportsystemet effektivt och tillämpa fyrstegsprincipen 14

att balansera måluppfyllelse och ha en helhetssyn vid val av åtgärder 14

att integrera jämställdhet mellan kvinnor och män i all verksamhet 14

att respektera mångfald i kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund, funktionshinder, sexuell läggning 14

att öka engagemanget och tillvarata kreativiteten i omvärlden och i det egna utvecklingsarbetet 15

hantering av målkonflikter i planen 15

UTmANINgAr 16

transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet 16

Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter 17

attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem 19

klok användning av transportsystemet 21

Sund och livskraftig transportbransch 23

Säkra och energieffektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörjning 24

Enklare och tydligare för kunden 25

Effektiv väghållning 26

attraktivt och kompetent Vägverk i en attraktiv transportsektor 27

eTABLerAd VerKSAmheT 28

Väghållning 28

Vägarkitektur och vägutformning 29

god miljö 30

Säker trafik 30

Jämställdhet 31

Samhällsplanering 31

kollektivtrafik 31


4

innEhåLL

Cykeltrafik 31

intelligenta transportsystem (itS) 31

Myndighetsutövning 31

kunskap, innovation och internationellt arbete 31

riskhantering och säkerhet 32

Funktionshinder 32

Effektivisering av verksamheten 32

kommunikation 32

personal 32

UTVecKLINg AV INTerNT ArBeTSSäTT 33

Utveckling av Vägverkets verksamheter 33

Flexibilitet och handlingsberedskap 33

Strategiska avsikter och mål 34

Samhälle 34

Väg 34

Färjerederiet 34

Förarprov 34

Vägsektors utbildningscentrum (VUC) 35

Support 35

Utvecklingsorganisationen 35

PLANerINgSrAmAr Och PrIOrITerINgAr 36

planeringsramar 36

Verksamheter vid ramnivå 36

Verksamheter vid lägre anslagsnivå 37

prioriteringsgrunder 37

genomförande av utmaningar 39

genomförande av etablerad verksamhet 40

BILAgA 1 OmVärLdSFAKTOrer 42

transportstyrelsen 42

Europeisk transportpolitik 42

Sveriges transportpolitik 42

klimatförändringen och utformning av transportsystemet 43

Demografiska och ekonomiska förändringar 44

Samverkande transportsystem 45

BILAgA 2 PLANeNS BIdrAg TILL UPPdrAgSgIVAreNS måL Och KUNderNAS BehOV 46

Uppdragsgivarens mål 46

Ett tillgängligt transportsystem 46

hög transportkvalitet 47

Säker trafik 47

god miljö 48

regional utveckling 49

Ett jämställt transportsystem 49

kundernas behov 50


5

innEhåLL

Ökat kundinflytande 50

Medborgarnas resor 50

Snabbare och mer tillförlitliga resor 50

Ökad regelefterlevnad 51

Bättre förutsättningar för gående och cyklister 51

attraktivare kollektivtrafik, säkrare skolskjuts och bättre färdtjänst 51

Bättre möjligheter för äldre att färdas med bil 51

näringslivets transporter 51

Sund konkurrens 51

Vägnät med garanterad standard 52

Ökad tillgänglighet och framkomlighet i tätort 52

användaranpassad och tillgänglig information 52

Bra arbetsmiljö 52

Bättre förutsättningar för kombinerade transporter 52

Ökad samordning i kollektivtrafiken 52

BILAgA 3 SAmmANSTäLLNINg AV måL Och måTT 54

BILAgA 4 POLIcydOKUmeNT 69

BILAgA 5 BegrePPSFörKLArINg 70


6


7

FÖrorD

Förord

Det här dokumentet är en justerad version av Strategisk plan 2008-2017, med anledning av förändringar i Vägverkets ansvar, uppgifter och orga-nisation under 2008 och 2009. Justeringen omfattar inte någon ny inrikt-ning av Vägverkets verksamhet eller förändringar i prioriteringsgrun-derna.

Vägverkets vision är ”Vi gör den goda resan möjlig”. god mobilitet – den goda resan – är viktig för välfärden. Vi uppnår den goda resan genom ett transportsystem som finns till för medborgarna och näringslivet, och som möjliggör säkra, effektiva och tillförlitliga resor och transporter. Det ska också vara tillgängligt för alla på lika villkor. Men Vägverket åstadkommer inte ensam den goda resan. En förutsättning är ett bra samarbete med andra aktörer i transportsystemet och en bra dialog med våra kunder.

i vårt uppdrag ingår också att verka för att den fysiska samhällsstruk-turen långsiktigt bidrar till önskad samhällsutveckling, där transporter och bebyggelse utgör en samordnad helhet som främjar tillväxt, arbete och en attraktiv livsmiljö.

i Vägverket är vi duktiga på att sköta vägar och vi vill vara bland de främsta i världen. Vi prioriterar drift och underhåll. För att få medel att ytterligare förbättra underhållet av vägarna och snabbare genom-föra nyinvesteringar söker vi därför alternativa finansieringslösningar. Samtidigt kommer vi framöver i allt väsentligt att ha de vägar vi redan har. Det gäller därför att i första hand utnyttja det befintliga vägnätet ännu bättre än idag, bland annat genom att förbättra och effektivisera väghållningen och därmed öka kundnyttan.

Vi fortsätter att satsa på säkrare vägar och att mötesseparera och ka-meraövervaka de större vägarna. Vi vill eliminera besvärliga flaskhalsar i trafiken, särskilt i storstadsområdena. Vi vill också stödja en levande landsbygd och livskraftiga regioner. Väl fungerande transportsystem behövs för den regionala utvecklingen, och en förstoring av arbets-marknadsregionerna främjar fortsatt tillväxt och välfärd i hela landet. Med särskilda insatser på viktiga stråk för arbetspendling, åtgärder för ökad framkomlighet för kollektivtrafik, attraktiva bytespunkter samt säkra och trygga hållplatser, underlättar vi för dem som har lång res-tid till arbetet. Vi satsar även på åtgärder som underlättar näringslivets godstransporter och främjar svensk export.

Vägverket strävar mot ett transporteffektivt samhälle. Det förutsätter goda transportlösningar som på ett effektivt och resurssnålt sätt kan länka samman samhällets olika funktioner. Därför ska vi som kreativa samhällsbyggare medverka redan i tidiga skeden av lokal och regional planering.

Vi ställer upp flera viktiga mål för att minska klimatpåverkan under de närmaste åren, bl a mål för energieffektivare fordon med lägre utsläpp av koldioxid och ökad användning av biodrivmedel. Målen kräver sam-verkan mellan såväl myndigheter som branschaktörer och en målmedve-ten planering för ett transporteffektivt samhälle.

kompetensen i Vägverket och i den övriga transportsektorn måste fort-löpande öka. För att ta tillvara den kreativitet som finns i vår omvärld uppmuntrar vi ett gott innovationsklimat och söker långsiktig samver-


8

FÖrorD

kan med andra aktörer och kunskapsmiljöer, både inom Sverige och in-ternationellt. på så sätt blir vi ännu bättre rustade att hantera nya och ofta snabbt förändrade förutsättningar för vår verksamhet.

Det ska vara enkelt att göra rätt i transportsystemet. trafikanterna ska ha tillgång till stödsystem som hjälper dem att hålla skyltad hastighet, spänna på sig säkerhetsbältet och köra nyktert. trafikanterna behöver också kunskap som underlättar för dem att göra kloka val som ökar sä-kerheten i trafiken, gör det tryggare att vistas i trafikmiljön och minskar belastningen på miljön.

Det ska också vara enkelt att komma i kontakt med Vägverket. Vi kommer att samarbeta med andra myndigheter och organisationer för att skapa fler mötesplatser och utveckla fler informationskanaler. En spännande informationskanal och mötesplats är e-myndigheten Vägverket, som ska göra det enklare för kunden enligt principen ”ett ärende – en kontakt”.

genom att genomföra den strategiska planens mål och strategier ger vi väsentliga bidrag till en god mobilitet, till ett långsiktigt hållbart trans-portsystem och till sysselsättning, tillväxt och ökad välfärd i hela lan-det.

ingemar Skogö generaldirektör


9

inLEDning

Inledning

Den strategiska planen är fastställd av Vägverkets styrelse och är ett internt styrdokument. Den tydliggör den långsiktiga inriktningen av verksamheten och de övergripande prioriteringarna. planen innehåller mål och så långt möjligt resursbedömda strategier, som är kopplade till uppdragsgivarens krav och kundernas behov samt till det interna ar-betet med utveckling, medarbetarfrågor, arbetssätt och den finansiella styrningen.

Vägverkets strategiska plan är ett ramverk och verktyg för strategiska frågor, som ska avlasta verksamhetsplaneringen från avgöranden av strategisk karaktär. planen anger också de förändrade avvägningar som kan komma att behöva göras om förutsättningarna för Vägverkets verk-samhet förändras.

Den strategiska planen är avgränsad till att omfatta de organisatoriska enheter som är underställda generaldirektören. Det innebär att intern-revisionen inte omfattas av planen. planens vägledning i policyfrågor omfattar dock även internrevisionen.

kopplat till den strategiska planen kan vid behov fördjupningsdokument tas fram. Ett fördjupningsdokument ger en fördjupning av någon del i den strategiska planen. Fördjupningsdokument innehåller bland annat strategiska mål, strategier och åtgärdsområden.

Figur 1. Vägverkets strategiska planering.

Vägverkets strategiska plan

Kund-grupps-dokument

Policydokument

Kundbehov

Vägverkets instruktion, regleringsbrev, lagar och förordningar m.m.

NPVS, länsplaner och regionala utvecklingsprogram

StyrkortÖverens-kommelserVerksam-hetsplaner

Leda och styra under året och årsupp- följning

Fördjupnings- dokument


10

ViSion, VErkSaMhEtSiDé, kännEtECkEn oCh LEDorD

Vision, verksamhetsidé, kännetecken och ledord

Vår VISION Och VerKSAmheTSIdéi planeringen av verksamheten är Vägverkets vision vår ledstjärna. Vår vision är: Vi gör den goda resan möjlig.

Visionen ligger till grund för ett gemensamt förhållningssätt när vi ge-nomför verksamheten. Vårt förhållningssätt ska leda till nytta för trafi-kanterna – våra kunder.

resultatet av vår verksamhet ska ge största möjliga värde för medborga-re och näringsliv. De transportpolitiska målen anger riktningen. Därför är Vägverkets verksamhetsidé: Med människan i centrum skapar Väg-verket möjligheter till effektiva, säkra och miljöanpassade transporter för medborgare och näringsliv.

VårA KäNNeTecKeN Och LedOrdVåra kännetecken och ledord ska hjälpa oss att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och att tolka visionen och målen på samma sätt. Det gör vi genom en ständig dialog i organisationen om vår uppgift i väg-transportsystemet och om hur vi omsätter vår vision och våra känne-tecken och ledord i det vardagliga arbetet.

Ett gemensamt förhållningssätt är också ett stöd för medarbetarna att fatta beslut och agera i situationer när mål och regler inte ger tillräcklig vägledning.

Ett gemensamt förhållningssätt gör det tydligt för omvärlden hur vi ska nå de transportpolitiska målen. Därför ska bilden av Vägverket vara tyd-lig för omvärlden och vi som medarbetare uppfattas som öppna, trovär-diga och kreativa samhällsbyggare.

i det dagliga arbetet är våra ledord kundnytta, effektivitet och tydlig-het.


11

FÖrUtSättningar FÖr pLanEn

Förutsättningar för planen

Vägverkets strategiska plan 2008-2017 ska bidra till att nå de trans-portspolitiska målen som riksdagen beslutat och klara de prioriterade förbättringsområden som identifierats för Vägverkets kunder.

de TrANSPOrTPOLITISKA måLeNDet övergripande målet för Sveriges transportpolitik1 är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportför-sörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. till det över-gripande transportpolitiska målet finns sex delmål formulerade.

Våren 2009 redovisade regeringen en ny proposition med förslag till änd-rad transportpolitisk målstruktur. Förslaget består av att de nuvarande sex delmålen ersätts med ett funktionsmål och ett hänsynsmål, som till-sammans ska stödja det övergipande tranportpolitiska målet.

Funktionsmålet tar avstamp i begreppet tillgänglighet och syftar till att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och an-vändbarhet, samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.

hänsynsmålet omfattar aspekterna säkerhet, miljö och hälsa. Målet syf-tar till att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.

Funktions- och hänsynsmålet är jämbördiga och konkretiseras genom preciseringar inom ett antal prioriterade områden.

i bilaga 2 till den strategiska planen beskrivs hur planen bidrar till de tidigare sex transportpolitiska delmålen.

PrIOrITerAde FörBäTTrINgSOmrådeN För KUNderNAVägverket har med stöd av kunderna prioriterat de viktigaste förbätt-ringsområdena2 för att öka kundnyttan för medborgarnas resor och nä-ringslivets transporter.

i bilaga 2 till den strategiska planen beskrivs hur planen bidrar till de prioriterade förbättringsområdena för Vägverkets kunder.

VägVerKeTS SeKTOrSANSVArVägverket har ett samlat sektorsansvar för hela vägtransportsystemet och ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. inom ramen för sitt sektorsansvar ska Vägverket vara samlande, stödjande och pådri-vande i förhållande till övriga berörda parter. Verket ska i sitt arbete ha ett trafikslagsövergripande synsätt.

Vägverkets uppgift är därmed att verka för att andra aktörer inom sek-torn arbetar för en positiv utveckling mot de transportpolitiska målen. Särskilt ska Vägverket se till att:

• fordonenssäkerhets-ochmiljöprestandautvecklas,

• väginformatikutvecklasochutnyttjaseffektivt,

1 Moderna transporter. Regeringens prop 2005/06:160, sid 26

2 Kundprogram Medborgarnas resor, VV Publ 2005:88, samt Kundprogram Näringslivets transporter, VV Publ 2005:89


12

FÖrUtSättningar FÖr pLanEn

• kollektivtrafikenskonkurrenskraftstärks,

• hänsyntastillbarnsochfunktionshindradesbehovinomhelaväg-transportsystemet,

• färdtjänstochriksfärdtjänstäravgodkvalitet,

• yrkestrafikenärtrafiksäker,miljöanpassadocheffektivsamtbe-drivs under lika villkor,

• forskning, utveckling och demonstration (FUD) genomförs ochsprids.

FöräNdrINgAr I OmVärLdeNViktiga omvärldsfaktorer som utgjort underlag för den strategiska pla-nen finns beskrivna i bilaga 1.


13

inriktning aV VErkSaMhEtEn 2008-2017

Inriktning av verksamheten 2008-2017

Vägverket står inför stora utmaningar under den period som den stra-tegiska planen avser. Det finns områden med ett stort gap mellan da-gens tillstånd och de krav som uppdragsgivaren och kunderna ställer på vägtransportsystemet. Det finns andra områden där nya angreppssätt måste hittas för att Vägverket ska kunna lösa sin uppgift på ett fram-gångsrikt sätt.

För stora delar av verksamheten är inriktningen redan fastslagen, vilket innebär att den ska drivas vidare i enlighet med beslutade mål och stra-tegier. grunden är i huvudsak den nationella planen för vägtransport-systemet (npVS) och länsplanerna. Justeringar har dock skett utifrån delvis ny inriktning, bl a genom regeringsbeslut och genom nya stra-tegidokument som lagts fast efter det att npVS fastställdes. Fastlagda inriktningar finns också för Vägverkets roll som sektorsansvarig för väg-transportsystemet och som förvaltningsmyndighet. Under 2009 håller en ny nationell plan för transportsystemet 2010-2021 på att tas fram. an-given inriktning med utgångspunkt i nuvarande npVS gäller fram till år 2010, då den nya planen tar vid.

i strategisk plan pekas nio utmaningar ut, vilka utöver den redan etable-rade verksamheten ovan är särskilt viktiga att kraftsamla kring under planperioden. Men för att klara uppdragsgivarens mål och förbättringar för kunderna inom prioriterade områden, krävs måluppfyllelse i både utmaningarna och den etablerade verksamheten.

inriktningen av verksamheten utgår från de av riksdagen fastslagna eko-nomiska ramarna för npVS och länsplanerna inom de områden som des-sa omfattar. Det antagna ekonomiska utrymmet har kompletterats med budgetpropositionens anslag för administration, myndighetsutövning och enskilda vägar. ramar, anslag och ekonomiska förutsättningar för den avgiftsfinansierade verksamheten antas vidare vara realt oföränd-rade under planperioden. om Vägverket inte erhåller dessa nivåer utan ligger kvar på nuvarande lägre anslagsnivå under planperioden, kommer ambitionsnivån i verksamheten att förändras. Se vidare avsnitt plane-ringsramar och prioriteringar.

nedan beskrivs inriktningen för verksamheten i mål och strategier, in-delad i tre delar. Den inledande delen behandlar angreppssätt som ska tillämpas över hela verksamheten. Den andra delen beskriver mål och strategier i de utmaningar som Vägverket står inför under planperioden. i den tredje delen beskrivs redan beslutade mål och strategier i den eta-blerade verksamheten, som fortsätter att gälla under planperioden. De olika delarna kompletterar varandra, vilket innebär att de tillsammans anger inriktningen för Vägverkets hela verksamhet

i bilaga 3 till den strategiska planen återfinns en sammanställning av mål och mått under dels utmaningar, dels etablerad verksamhet, samt en översikt över målår.

gemeNSAmmA ANgrePPSSäTTFöljande övergripande gemensamma angreppssätt ska genomsyra all verksamhet i Vägverket.


14


Att utnyttja det befintliga vägtransportsystemet effektivt och til-lämpa fyrstegsprincipen

Under planperioden kommer stora delar av vägnätet att vara oförändrat. att möta de utmaningar som vi står inför inom transportsektorn enbart med stora genomgripande investeringsprojekt är inte ekonomiskt möj-ligt och inte alltid samhällsekonomiskt mest effektivt.

Ett viktigt förhållningssätt vid framtagning och analys av olika lösning-ar är den s k fyrstegsprincipen. Den innebär att i första hand ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. i andra hand prövas åtgärder som ger ett effekti-vare utnyttjande av befintligt vägnät, i tredje hand förbättringsåtgärder och i fjärde och sista hand övervägs nyinvesteringar.

– Vi ska inom alla områden hitta lösningar för att både på kort och lång sikt få ut största möjliga nytta och därmed säkerställa mobi-liteten i det befintliga transportsystemet.

– Fyrstegsprincipen ska användas vid all planering i vägtransport-systemet, såväl på övergripande nivå som vid enskilda åtgärder, och både i vår egen planering och i samverkan med andra aktörer inom transportsektorn.

Att balansera måluppfyllelse och ha en helhetssyn vid val av åtgärder

Vägverket strävar efter en balanserad måluppfyllelse för de transportpo-litiska delmålen, liksom för behov och önskemål hos olika kundgrupper. Det betyder att ett mål på kort sikt kan prioriteras, men att sammantaget under planperioden inget mål ska prioriteras framför ett annat.

– Vi ska ha en helhetssyn och välja sådana åtgärder som kan bidra till att flera mål nås samtidigt och som till lägsta kostnad löser flest problem på kort och medellång sikt. Samordningsvinster tas tillvara både i den egna verksamheten och i samarbetet med andra väghållare och aktörer i transportsystemet.

Att integrera jämställdhet mellan kvinnor och män i all verksamhet

– Jämställdheten ska integreras i all verksamhet. Beslut inom alla områden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

– Verksamheten ska bedrivas så att kvinnor och män får del av väg-transportsystemets service på lika villkor. regler och förhållnings-sätt ska systematiskt gås igenom för att säkerställa att värderingar och behov hos olika grupper av kvinnor och män får samma vikt. kunskap om gruppernas förutsättningar, behov och önskemål ska samlas in, analyseras och beaktas i verksamheten.

– resultaten av övriga transportpolitiska delmål ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.

Att respektera mångfald i kön, ålder, etnisk och kulturell bak-grund, funktionshinder, sexuell läggning

– Vägverkets förhållningssätt ska vara öppet och kundorienterat och kännetecknas av respekt för olika individers specifika förutsätt-ningar, önskemål och krav.

– Mångfaldsarbetet ska bedrivas målinriktat och integrerat såväl i kompetensförsörjning som i planering och genomförande av vår verksamhet.


15


Att öka engagemanget och tillvarata kreativiteten i omvärlden och i det egna utvecklingsarbetet

För att på ett effektivt sätt kunna möta de utmaningar Vägverket står inför krävs ett ökat engagemang och större systematik, såväl i det inter-nationella arbetet som i det egna utvecklingsarbetet. Vägverket ska där-för på ett bättre sätt ta tillvara den kreativitet som finns i vår omvärld genom att:

– inom alla områden hitta lösningar som möter de internationella förutsättningarna, främst inom EU, samt utnyttja befintlig kun-skap och teknik i vår omvärld.

– Öka engagemanget i det internationella arbetet, inklusive EUs forskningsprogram.

– Sträva efter samverkan med andra aktörer eller problemägare, både nationellt och internationellt, och eftersträva samfinansie-ring, exempelvis via branschprogram och i samverkan med andra väghållningsmyndigheter.

– Utveckla en långsiktig tillgång till kompetenta utförarmiljöer och en god samverkan med dessa.

– Fokusera på utveckling av nya och förbättrade tjänster för ökad kundnytta samt effektivisering av befintlig verksamhet. Utveck-lingen ska vara inriktad mot funktion snarare än detaljer.

Dessutom ska Vägverket medverka till att föra ut den kunskap som finns i Sverige, främst om hållbart samhällsbyggande, hållbara transporter och trafiksäkerhet. Det gäller inte minst till de länder där utvecklingen idag sker snabbast.

hANTerINg AV måLKONFLIKTer I PLANeNDet transportpolitiska målet och delmålen kan liksom kundernas be-hov och önskemål ge upphov till målkonflikter. Så kan till exempel en ökad tillgänglighet genom investeringar i storstädernas vägnät medföra ökade miljöpåverkande utsläpp. regional utveckling genom förbättrade möjligheter till arbetspendling kan i praktiken medföra att jämställdhe-ten försämras.

även om målkonflikterna av bl a utrymmesskäl inte diskuteras explicit i strategiska planen, tar planen i urvalet och formuleringen av mål och strategier hänsyn till dem. Bedömningen är att planen i sin helhet ger en rimlig avvägning mellan Vägverkets många olika mål.


16

UtManingar

Utmaningar

Vägverket har formulerat utmaningar dels för verksamhetsområden där mål och strategier inte tidigare har lagts fast, dels för områden där av-ståndet till fastställda mål är stort. Det finns därmed mål och strategier i utmaningarna som är nya eller, i de fall de lyfts fram för att det är långt till måluppfyllelse, även återfinns i gällande fördjupningsdokument un-der avsnittet Etablerad verksamhet.

TrANSPOrTeFFeKTIVT SAmhäLLe med gOd TILLgäNgLIgheT

En av vägtransportsystemets stora utmaningar är att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Detta förutsätter ett transporteffektivt sam-hälle, samtidigt som det framtida transportsystemet även i övrigt måste uppfylla de transportpolitiska målen.

transportutvecklingen påverkas i huvudsak av samhällsutvecklingen i övrigt. Storleken av transportbehoven och i vilken utsträckning de kan mötas med exempelvis kollektivtrafik, påverkas bl a av hur vi bygger bo-stadsområden, anlägger arbetsplatser och organiserar handeln. För att Vägverket ska kunna medverka till ett långsiktigt hållbar transportsys-tem krävs att Vägverkets kunskap efterfrågas i den lokala och regionala samhällsplaneringen, samt att transportfrågorna kommer in i ett tidigt skede av planeringen och på strategisk nivå. när vägnät och transport-system sedan utvecklas ska fyrstegsprincipen vara ett naturligt förhåll-ningssätt i planeringen.

transporteffektiva lösningar måste ge en god tillgänglighet så att trafi-kanternas och företagens behov tillgodoses. genom konkret erfarenhet av samhällsbyggande kan Vägverket bidra med konstruktiva förslag och konsekvensbedömningar av olika alternativ, samt främja samordning mellan olika mål. Detta arbetssätt ställer höga krav på Vägverket som kreativ samhällsbyggare.

måL

• Utsläppenavkoldioxidfrånvägtransporterska2010hastabili-serats på 1990 års nivå. år 2020 ska utsläppen ha minskat med 10 procent jämfört med 1990.

• Senast2010skaallakommunalaochregionalaplaneringsans-variga se Vägverket som en naturlig och kompetent dialogpart-ner i samhällsplaneringens tidiga skeden.

• Senast2010skakvinnorsochmänsrespektivemedverkanipla-neringen av vägtransportsystemet vara minst 40 procent.

• Senast2017skamåluppfyllelsenfördetransportpolitiskamå-len vara lika för kvinnor och män.

STraTegIer

– Vägverkets strategiska inriktning för minskade koldioxidutsläpp ska tillämpas och åtgärder genomföras, se Etablerad verksamhet, Miljö.


17

UtManingar

– Vägverket ska aktivt driva på utvecklingen av en långsiktigt håll-bar samhällsstruktur som främjar hållbar tillväxt och social sam-manhållning. Vägtransportsystemet ska bidra till hög inomregio-nal tillgänglighet i funktionella arbetsmarknadsregioner och god framkomlighet i transportsystemet.

– Vägverket ska ge kunder och samverkanspartner större möjlig-heter att delta i planeringsprocessen genom exempelvis rådslag, charretter3 och gemensamma projekt. kvinnor och män ska ha lika möjligheter att påverka.

– Den fysiska planeringsprocessen ska vidareutvecklas tillsammans med berörda aktörer, bl a för att skapa ökad flexibilitet och tempo. Vägverket ska verka för att lagstiftning inom området ses över för att göra planeringen effektivare, samtidigt som skyddet för enskil-da intressen beaktas.

– Vägverket ska genom tillämpning av fyrstegsprincipens steg ett och två verka för att samhällsfunktioner lokaliseras så att den be-fintliga infrastrukturen kan utnyttjas på ett klokt sätt.

– Vägverket ska utveckla sin kompetens för planering i de tidiga ske-dena genom att föra samman erfarenheter och kompetens inom såväl beteendepåverkan som planeringsuppgifterna.

– Vägverket ska utveckla dialogen och bistå med relevant plane-ringsunderlag för kommunala översiktsplaner och regionala ut-vecklingsprogram (rUp), samt bistå vid framtagande av kommu-nala trafikstrategier respektive mobilitetsplaner.

– Vägverket ska vara förebild när det gäller kvalitet, såsom god funktion, genomtänkt form och tidsbeständig utformning av vä-ganläggningar, oavsett storlek och geografiska läge. En god vägar-kitektur med hög kvalitet och en samordnad och balanserad helhet mellan relevanta mål, är särskilt viktigt vid vägprojekt i tätbe-byggda stadsregioner och i känsliga landskap.

BäTTre mOBILITeT För PeNdLAre Och gOdSTrANSPOrTer

transportsystemet ska medverka till hållbar tillväxt och välfärd. Ur det-ta perspektiv är effektiva resor till och från arbetet liksom goda förut-sättningar för godstransporter avgörande. Detta är lika viktigt överallt – i storstad, i tätort och på landsbygd. Bättre transportmöjligheter gör Sverige rundare och mindre.

Fokus på arbetspendling och godstransporter leder till lösningar som är särskilt avpassade för just dessa transporter. i trafikintensiva delar av systemet ska förbättrad framkomlighet längs de viktigaste stråken säkerställas genom ökad information om trafiksituationen, bättre sam-verkan mellan transportslagen, anpassad driftstandard etc. i mer glest trafikerade områden måste insatserna anpassas i tid och rum efter pend-larnas och näringslivets behov.

måL

• Tvåtredjedelaravbärighetsbrister2004påviktiganäringslivs-vägar ska åtgärdas till 2015, så att de har full bärighet året runt och inga restriktioner under tjällossning under normalår. områden med glest vägnät ska prioriteras.

3 Form för samråd och dialog vid t ex infrastrukturprojekt.


18

UtManingar

• Transportörernaochtransportköparnaskatrendmässigtunderplanperioden bli nöjdare med tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet för godstransporterna.

• Yrkestrafikanterna ska trendmässigt under planperioden blinöjdare med drift- och underhållstjänster.

• Energieffektivitetenförgodstransporterochpersontransporterpå väg ska öka under planperioden.

• Medborgarnaskatrendmässigtunderplanperiodenblinöjdaremed tillförlitligheten för arbetspendlingsresor i vägtransport-systemet.

• Andelenkollektivtrafikresorvidarbetspendlingskaökaunderplanperioden.

STraTegIer

– Strategi för bärighet, se Etablerad verksamhet, Väghållning.

– Vägverket ska stödja Banverket och marknadens aktörer vid etablering av strategiska kombiterminaler och hamnar, genom att säkerställa goda anslutningsvägar samt medverka vid vidareut-veckling av tjänster som erbjuds vid terminalerna. Det internatio-nella perspektivet ska beaktas.

– Vägverket ska i dialog med berörda aktörer ta fram samt genomföra åtgärder och serviceåtaganden som underlättar för godstranspor-terna, t ex ett vägnät med särskilda kvaliteter (vinterdrift, vägun-derhåll, rast/uppställningsplatser etc) för de långväga transpor-terna. internationella transporter och transportörer ska beaktas.

– Vägverket ska verka för att godstransporter sker på ett energi- effektivt sätt.

– arbetspendling ska underlättas genom att systematiskt genomfö-ra åtgärder på utpekade pendlingsstråk. handlingsplaner ska tas fram i dialog med berörda aktörer och kunder, och beakta såväl kvinnors som mäns behov. pendlarnas möjligheter att välja färd-sätt för ett hållbart resande ska stödjas.

– Serviceåtaganden ska finnas som garanterar framkomlighet kopp-lad till utpekade pendlingsstråk. Exempel på områden är vinter-väghållning, infartsparkeringar och informationstjänster.

– Drift-, underhålls- och förbättringsåtgärder på främst det lågtra-fikerade vägnätet ska i allt större omfattning styras genom dialog med kunderna (dialogstyrd drift) och anpassas till de lokala förut-sättningarna. godtagbar standard ska tydliggöras.

– tjänster för kundanpassad information före och under hela pend-lingsresan, liksom andra former för att säkerställa mobilitet vid plötsliga trafikhinder med bristande framkomlighet, ska vidareut-vecklas tillsammans med andra aktörer.

– nya tjänster för kollektivtrafik och annan samåkning ska utveck-las tillsammans med marknadens aktörer.

Effektiva godstransporter

Effektiv arbetspendling


19

UtManingar

Effektivt nyttjande av befintligt väg-transportsystem

Alla tätorterinklusive storstäder

– Strategi för bärighet, drift och underhåll, se Etablerad verksamhet, Väghållning.

– Effekten av störningar i trafiken ska minimeras genom utökat samarbete med polis, räddningstjänst m fl och utvecklad teknik för inrapportering, samt genom bättre insikt hos entreprenörer som genomför vägarbeten.

– tjänster ska i samverkan med andra aktörer utvecklas för effek-tivare användning av vägnätet, t ex nya lösningar och tjänster för trafikstyrning, utveckling av regelverk, differentierade brukarav-gifter, väg- eller trängselavgifter, informationstjänster till trafi-kanten och fordon/väg-tjänster.

– nya lösningar och tjänster ska utvecklas för ökad säkerhet vid mö-ten, omkörningar och korsningar.

– Vägverket ska på stamvägnätet samt på utpekade gods- och pend-lingsstråk dels genomföra åtgärder som förebygger oväntade hän-delser i vägnätet, dels ha beredskap att utföra avhjälpande åt-gärder då sådana händelser ändå inträffar. avvägningen mellan förebyggande och avhjälpande åtgärder, liksom nivån på insatta åtgärder, ska styras av de konsekvenser som skadan förväntas ge.

ATTrAKTIVA TäTOrTer Och STOrSTäder med BäTTre TrANSPOrTSySTem

attraktiva tätorter med god tillgänglighet är motorer för en hållbar eko-nomisk tillväxt.

gatorna och vägarna i tätorter skiljer sig från vägarna på landsbygden genom att de har fler funktioner. konflikter mellan olika intressen blir tydliga när gator och vägar samtidigt är en mötesplats där människor ska kunna vistas och känna trygghet, och en del i transportsystemet.

i de större städerna med sin komplexa trafik- och gatumiljö kan det vara särskilt svårt att möta de krav på tillgänglighet och tillförlitlighet som ställs. För de mindre tätorterna är genomfartsvägen mer dominerande än i större tätorter. här är en god utformning av vägmiljön särskilt vik-tig. Vägprojekt ska alltid upplevas som positiva tillskott till den byggda miljön.

grundläggande för storstadsregionernas transportförsörjning är att vid-makthålla och stärka de ekonomiska, sociala och ekologiska fördelarna med en hög och sammanhängande täthet, och samtidigt minska dess ne-gativa effekter för hälsa och miljö.

Brist på tillgänglighet i storstadsregionerna, bl a på grund av trängsel, ska inte vara en begränsande faktor för den ekonomiska tillväxten. i storstäderna är utmaningen därför att lösa trängselproblemen genom att skapa goda förutsättningar för ytsnåla och effektiva lösningar, som möjliggör ett hållbart transportssystem och därmed utveckling av att-raktiva stadsregioner.

måL

• Antaletbarnitätortochpålandsbygdsompåegenhandtryggtoch säkert kan ta sig till skolan ska årligen öka under planpe-rioden.

• Kollektivtrafiken på avVägverket och Banverket utpekat ochprioriterat kollektivtrafiknät, ska senast år 2010 kunna använ-das av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.


20

UtManingar

• Cykeltrafikensandelavantaletkortvägaresorskatrendmäs-sigt öka under planperioden.

• Kollektivtrafikens andel av antalet kortväga resor ska trend-mässigt öka under planperioden.

• Medborgarna ska kunna vistas tryggt och säkert i tätortensväg- och gatumiljö.

• Haltenavkvävedioxidochpartiklar ska inteöverskrida fast-ställda miljökvalitetsnormer (Mkn).

• År2010skaantaletmänniskorsomutsättsförbullerfrånväg-trafiken som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ha minskat med 40 000 längs det statliga vägnätet och med 60 000 längs det kommunala väg-nätet, jämfört med antalet utsatta vid utgången av år 2007. De mest bullerutsatta ska prioriteras.

• Tillgänglighetentillmålpunkterförvaru-ochservicetranspor-ter i större tätorter ska öka under planperioden.

• Restidenochrestidsvariationenförkollektivtrafikpåvägihög-trafik i storstad ska årligen minska under planperioden.

• Restidenochrestidsvariationenförbilpåinfarterochförbifar-ter i högtrafik i storstad ska inte öka under planperioden.

• Restiden och restidsvariationen för gods på utpekade stråk istorstad ska årligen minska under planperioden.

STraTegIer

– Vägverket ska samverka med kommuner och andra berörda aktö-rer och vid behov driva på arbetet med att ta fram en målbild för tätortens fysiska struktur, där transporter och bebyggelse integre-ras till en väl fungerande helhet. Såväl tillgänglighet, samhälls-ekonomi och trafiksäkerhet som miljö- och gestaltningskrav i väg-transportsystemet ska vägas in.

– Vägverket ska i samarbete med kommuner och andra aktörer verka för bättre förutsättningar för ökad och säker gång- och cykeltra-fik i tätort. arbetspendling och barns skolvägar ska prioriteras. Fns konvention för barns rättigheter ska tillämpas i all verksam-het. åtgärder ska genomföras i enlighet med Vägverkets nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik.

– Vägverket ska tillsammans med berörda aktörer identifiera och genomföra åtgärder som främjar framkomligheten i kollektivtra-fiken samt ger mer attraktiva och effektiva bytespunkter. Utgångs-punkterna ska vara kundernas behov och förväntningar, regional utveckling med fokus på tillväxt, samt ökad tillgänglighet för funktionshindrade.

– Vägverket ska tillsammans med berörda aktörer verka för en ökad samordning av kollektivtrafiken och färdtjänsten, som leder till färre särlösningar samtidigt som antalet nöjda färdtjänstresenä-rer inte minskar.

– nya lösningar och tjänster som stödjer en säker och trygg gatumil-jö i tätort ska utvecklas i samarbete med andra aktörer, bl a genom att initiera ett branschgemensamt program.

Storstäderna Stockholm, Göteborg

och Malmö




21

UtManingar

– tillsammans med näringslivet och andra berörda aktörer ska Väg-verket förbättra tillgängligheten till målpunkter för näringslivets transporter i större städer, t ex genom uppställningsplatser i an-slutning till städerna.

– Vägverket ska genomföra åtgärder på de statliga tätortsvägarna för ökad säkerhet, färre bullerutsatta och friskare luft. Se Etable-rad verksamhet, Miljö samt Säker trafik.

– Vägverket ska utifrån pågående samråd och samarbete med berör-da aktörer i storstadsregionerna bidra med åtgärder för att på kort och lång sikt tillhandahålla ett hållbart och tillgängligt transport-system samt minska trängseln i vägtrafiken. åtgärderna ska avse alla transportslag och kan t ex omfatta åtgärder som uppmuntrar trafikanterna att använda kollektivtrafik och cykel, trafikstyrning, finansiella styrmedel samt trimning av trafiksystemen.

– tillsammans med berörda aktörer ska Vägverket öka satsningen på kundanpassade tjänster för trafikledning och trafikstyrning med harmoniserade standarder, gränssnitt och tjänsteutbud, för att optimera användningen av transportsystemet och hantera störningar.

– Vägverket ska verka för att stora projekt nödvändiga för att minska trängseln och sårbarheten, såsom nya älvförbindelser i göteborg och nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet, kommer till stånd inom snar framtid.

– i de tre storstäderna ska Vägverket ta fram en handlingsplan för åtgärder mot barriäreffekter för biologisk mångfald och frilufts-liv.

KLOK ANVäNdNINg AV TrANSPOrTSySTemeT

Både kunder och uppdragsgivare efterfrågar bättre säkerhet och trygg-het, minskad miljöpåverkan och en effektivare energianvändning i trafi-ken. Sådana förbättringar nås genom ökad insikt, kunskap, motivation, stöd och stimulans, eller kombinationer av dessa. härtill krävs övervak-ning av hur vägtransportsystemet används.

Människan ska i sina val och sitt beteende få hjälp av systemet. Det ska vara lätt att förstå hur systemet ska användas, lätt att göra rätt och det ska löna sig. på så sätt kan vägtransportsystemet genom sin utformning stödja och underlätta goda val och regelefterlevnad i trafiken. transport-systemet används därmed på ett mer hållbart sätt, samtidigt som kost-naderna för den enskilda människan minskar.

Särskilt viktigt för säkerheten är nykterhet, bilbälte, cykelhjälm och hastighet. i ”det goda systemet” kör ingen alkohol- eller drogpåverkad, alla använder bilbälte, alla som cyklar bär hjälm och alla följer hastig-hetsreglerna. För nå tillräcklig effekt på trafiksäkerhetsmålet krävs en inriktning mot 100-procentig acceptans och efterlevnad hos såväl sys-temaktörer som trafikanter. anpassning av hastigheten och ett i övrigt miljöanpassat körsätt ger effekter på miljömålen.

Sammantaget har åtgärderna positiva effekter på den upplevda trygghe-ten i trafiken.

Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö


22

UtManingar

måL

• År2010ska50procentavallanyatjänste-ochförmånsbilarhaalkolås.

• Användningavcykelhjälmskatrendmässigtökaunderplanpe-rioden.

• Mängden trafikarbete som stöds avATK ska till år 2010 för-dubblas, jämfört med 2006 års nivå.

• År2010skaallanyafordonhabältespåminnare.

• Människornastrygghetvidanvändningenavvägtransportsys-temet ska trendmässigt öka under planperioden.

• Människornaskunskapomgrundernaförsäkertrafikochetthållbart nyttjande av vägtransportsystemet ska trendmässigt öka under planperioden.

STraTegIer

– Vägverkets sektorsarbete ska inriktas mot att bidra och stödja med kunskap, kompetens och erfarenheter vid gestaltning och kon-struktion av vägtransportsystemet. Det ska ske i samverkan med andra aktörer för att ständigt förbättra vägtransportsystemets egenskaper. Vägverkets fokus förflyttas från att i första hand på-verka hur människor agerar i vägtransportsystemet, till att i större omfattning via andra aktörer påverka utformningen av transport-systemet, så att detta stödjer, skyddar och underlättar kloka val vid användning.

– Vägverket ska öka sitt internationella engagemang och vara pådri-vande i arbetet att åstadkomma förbättringar i de internationella regelverk som påverkar användningen av vägtransportsystemet.

– Vägverket ska genom ökad samverkan med kunder och berörda ak-törer ytterligare utveckla trafik- och förarutbildningen för att nå en säkrare och mer hållbar användning av vägtransportsystemet. Förarutbildningen ska bidra med ökad kunskap om krav och förut-sättningar och därigenom stödja en förbättrad trafiksäkerhet samt miljö, trygghet och jämställdhet i transportsystemet.

– Vägverket ska engagera sig och vara pådrivande nationellt och in-ternationellt i utveckling och införande av intelligenta styr-, stöd- och säkerhetssystem, som främjar en säker och hållbar använd-ning av vägtransportsystemet.

– Vägverket ska i samverkan med andra aktörer verka för bättre in-citament för trafikanterna, t ex genom att kostnader för försäk-ring och drivmedel tydligt minskar vid hållbar användning av väg-transportsystemet.

– genom att påverka branschföreningar och transportköpare ska Vägverket skapa efterfrågan på säkra och miljöanpassade fordon samt stödja inköpare av fordonsflottor och förmånsbilar med fak-taunderlag om bilars miljöegenskaper, säkerhet och ekonomi.

– Vägverket ska verka för effektivare övervakning av trafiken i syfte att skapa trygghet i vägtransportsystemet.

– nya angreppssätt ska tas fram för att öka användningen av cykel-hjälm.


23

UtManingar

– Metoder ska utvecklas för att mäta trygghet i trafiken, med sär-skild tonvikt på jämställdhet.

– Metoder och angreppssätt ska utvecklas för att minska riskerna med trötthet i trafiken.

SUNd Och LIVSKrAFTIg TrANSPOrTBrANSch

En väl fungerande transportbransch har stor betydelse för Sveriges ut-byte med omvärlden, för de svenska konsumenterna och för ett långsik-tigt hållbart transportsystem. Vägverket måste därför tillsammans med branschen och andra berörda aktörer arbeta med problem som överlas-ter, hastighetsöverträdelser samt alkohol- och drogpåverkan. Det ger på både kort och lång sikt positiva effekter för yttre miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö, samt för transportörernas förmåga att leverera trans-porttjänster med efterfrågad kvalitet.

En aktiv medverkan i EU-arbetet inom området är en avgörande fram-gångsfaktor.

måL

• Transportköparnaskaunderplanperiodenblinöjdaremedtill-gången till och kvaliteten på transporterna.

• Transportörernaskaunderplanperiodenblinöjdaremedförut-sättningarna för att bedriva sin verksamhet.

• Denyrkesmässigatrafikenskaårligenhaenökadregelefterlev-nad vad gäller överlaster.

STraTegIer

– Vägverket ska vidareutveckla arbetet med en systematisk dialog med transportbranschen och med köparna av transporterna.

– Vägverkets ska genom sitt arbete bidra till att definiera och kva-litetssäkra ”den goda transporten”. Det ska ske genom att hjälpa andra aktörer att utveckla och erbjuda transportmarknaden na-tionellt och internationellt användbara verktyg och tjänster, exem-pelvis kvalitetssystem för trafiksäkerhet och konsultstöd, samt att verka för att dessa efterfrågas av marknaden.

– Vägverket ska säkerställa att egna och upphandlade transporter uppfyller de miljö-, trafiksäkerhets- och arbetsmiljökrav samt eko-nomiska krav som ”den goda transporten” ställer, samt systema-tisk följa upp dessa krav.

– Vägverket ska stödja transportstyrelsen med att skapa ett EU-har-moniserat regelverk för tung trafik, i syfte att uppnå konkurrens-neutralitet.

– Vägverket ska stödja arbetet för en bättre yttre miljö och arbets-miljö i trafikintensiva verksamheter.

– kunskapen om transportbranschen ska fördjupas genom forskning om transporter och logistik.


24

UtManingar

SäKrA Och eNergIeFFeKTIVA FOrdON med UThåLLIg drIVmedeLSFörSörJNINg

För att nå de transportpolitiska målen för trafiksäkerhet och miljö är en utveckling av fordonsparken nödvändig. Såväl fordonens säkerhets-egenskaper som energieffektivitet måste förbättras. Utsläpp av hälso-skadliga ämnen och buller ska reduceras. En nationell strategi för hur användningen av fossila drivmedel i vägtransportsektorn ska reduceras är nödvändig.

Vägverket ska vara en nationellt betydelsefull kunskapskälla och inspi-ratör för vägtrafikens minskade skadeverkan, samt förse den politiska ledningen nationellt, regionalt och lokalt med relevant underlag så att de kan föra en långsiktigt hållbar klimatpolitik. kunskapen ska inte heller stanna inom landet, utan också ge avtryck i det internationella miljö- och säkerhetsarbetet.

måL

• Bättreteknikifordonenochderasstödsystemskaundervarjeår under planperiodens första fem år resultera i minst 10 färre dödsfall än året före.

• Nyregistrerade personbilar ska i genomsnitt släppa ut högst140 g koldioxid per fordonskilometer år 2012, och högst 100 g koldioxid per fordonskilometer år 2017.

• Nyregistrerade tunga fordon ska i genomsnitt ha 10 procentbättre energieffektivitet 2014 jämfört med 2004.

• SverigeskaklaraEUsmålattbiodrivmedelår2010skautgöra5,75 procent av använda drivmedel inom vägtransportsektorn. år 2017 ska andelen biodrivmedel vara minst 10 procent inom vägtransportsektorn.

• Bullerfrånnyregistreradebilarskaår2012haminskatmedigenomsnitt 2 dB jämfört med 2004.

STraTegIer

– Vägverket ska stimulera utveckling av och underlätta introduktion av bättre fordonsteknik och stödsystem. Detta sker genom att delta i branschgemensamma forskningsprogram med fokus på integre-rad säkerhet samt genom att skapa de incitament som krävs för introduktion av dessa tekniker. äldres förutsättningar ska särskilt beaktas.

– Vägverket ska bidra med beslutsunderlag för förändring av regel-verken för fordon, med syfte att underlätta utveckling av säkra och energieffektiva fordon.

– Vägverket ska medverka till att Sverige, tillsammans med andra länder, verkar för att en metod för att redovisa bränsleförbruk-ningen för tunga fordon beslutas inom EU eller ECE4, liksom för förbättring av fordonens och drivmedlens egenskaper.

– Vägverket ska bidra med beslutsunderlag för förmånsbeskattning och andra styrmedel som stimulerar efterfrågan på fordon och bränslen med god energieffektivitet och säkerhet.

– Vägverket ska aktivt delta i konsumentprogram såsom Euro nCap5

4 United Nations Economic Commission for Europe, FNs ekonomiska kommission för Europa5 European New Car Assessment Programme


25

UtManingar

med syfte att utveckla programmen så att de täcker fler relevanta bedömningsområden, samt verka för motsvarande program inom miljöområdet.

– Vägverket ska bidra med underlag och verka för att de gemensam-ma avgaskraven inom EU utvecklas samt att kravnivåerna anpas-sas till olika fordonsslags förutsättningar.

– Vägverket ska arbeta i enlighet med fastställda strategier för for-don och bränslen. Se Etablerad verksamhet, Miljö.

eNKLAre Och TydLIgAre För KUNdeN

Vägverket ska vara en modern förvaltning som är öppen och lyhörd för kundernas behov och förutsättningar men samtidigt tydlig mot kunden vad gäller Vägverkets uppdrag och förutsättningar. Medborgarna ska ha möjlighet att påverka Vägverkets verksamhet. Det ska alltid vara enkelt för medborgare och näringsliv att ha med Vägverket att göra.

måL

• Andelenkundersomärnöjdamedsinaresorochtransporterivägtransportsystemet ska trendmässigt öka under planperio-den.

• AndelenkundersomärnöjdamedsinakontaktermedVägverket ska öka under planperioden.

• Antalet av Vägverkets IT-baserade informationstjänster tillkunderna som tas över och drivs av kommersiella aktörer ska öka under planperioden.

STraTegIer

– Vägverket ska ha ett kundorienterat arbetssätt som känneteck-nas av en förbättrad kunddialog genom anpassning av befintliga informationskanaler och mötesplatser. Bl a ska förarprövningen utnyttjas som kanal/mötesplats vid kunddialogen. Möjligheten att tillsammans med andra myndigheter och organisationer inrätta mötes- och informationsplatser för kunder ska prövas. kvinnor och män ska ges samma möjligheter till delaktighet.

– grupper med speciella förutsättningar och behov (barn, funktions-hindrade, invandrare m fl) ska ges ökad tillgänglighet till Vägver-ket och delaktighet i kunddialogen.

– Vägverket ska samverka med andra myndigheter, organisationer och kommersiella aktörer i utvecklingen av nya tjänster till kun-derna.

– Vägverket ska genom serviceåtaganden erbjuda tydliga leveranser till kunderna.

– Vägverket och Vägverkets leverantörer ska vara tillgängliga för dialog med kunderna och möta kunderna med vänlighet och res-pekt.

– regelverken ska kontinuerligt och systematiskt ses över för att bli mer funktionella och möta förändrade krav från kunder och upp-dragsgivare.

– Vägverkets myndighetsutövning ska kännetecknas av kundori-entering, effektivitet och rättsäkerhet. Se Etablerad verksamhet, Myndighetsutövning.


26

UtManingar

– Vägverket ska utvecklas till en föredömlig e-myndighet med led-stjärnan: ”Ett ärende – en kontakt”. Vägverket ska samarbeta med andra myndigheter och organisationer och utveckla ett kreativt ar-betssätt, med syfte att gemensamt hitta lösningar som förenklar för kunderna och bidrar till ökad kundnytta.

– genom att se it som en strategisk resurs ska det bli enklare för kunderna att få tillgång till Vägverkets tjänster och information. En strategi ska tas fram och genomföras för att säkra tillgänglig-heten till de it-baserade informationstjänsterna till kund. kvalite-ten på informationen i Vägverkets register och databaser ska vara på en fastställd nivå.

eFFeKTIV VäghåLLNINg

För att möta ökade krav från kunderna måste väghållningen ytterligare effektiviseras.

genom att vara aktiv beställare och leverantör bidrar Vägverket till att effektiviteten i anläggningsbranschen förbättras, bl a genom att uppnå en produktivitetsutveckling i nivå med andra branscher. Den produk-tionstekniska utvecklingen behöver också stimuleras.

Väghållningsåtgärder ska finansieras på ett robust och flexibelt sätt. Det ger Vägverket möjlighet att långsiktigt planera och effektivt genomföra sin verksamhet.

måL

• Produktiviteten för samhällets väghållning ska trendmässigtöka.

• Vägverket ska genomföra effektiviseringar som minst uppgårtill 3 mdkr per år vid planperiodens slut.

• Förattföljaintentionernaiväglagenangåendeägareavvägskatill år 2017 överföring av 3 000 km väg till ny väghållare prövas. (Siffran avser statlig väg som avses bli överförd till enskild väg-hållning och vice versa.)

STraTegIer

– Vägverket ska utveckla nya entreprenad- och samarbetsformer samt funktionskrav på produkter och tjänster, för att stimulera innovation och främja en högre produktivitet i anläggningsbran-schen. Ett exempel är arbetet inom ramen för Fia (Förnyelse i an-läggningsbranschen).

– Vägverket ska aktivt utnyttja sina upphandlingsvolymer för att säkerställa konkurrensen på anläggningsmarknaden.

– åtgärder ska vidtas för att öka antalet svenska såväl som utländ-ska entreprenörer som lämnar anbud, bl a genom harmonisering av regler och krav i angränsande länder.

– Vägverket ska utveckla samarbete med övriga större statliga be-ställare och andra väghållare inom och utom landet för att uppnå ett enhetligare uppträdande på marknaden.

– Effektiviteten i väghållningen ska förbättras genom att Vägverkets egen och andra aktörers FUD-verksamhet genomförs med tyngd-punkt på verksamhetsnära utveckling.


27

UtManingar

– Livscykelanalys ska användas i allt större utsträckning för att uppnå en låg totalkostnad för en väganläggning.

– Vägverket ska verka för nya finansieringsformer för att öka verk-samhetens flexibilitet, effektivitet och nytta, t ex friare använd-ning av anslag, korta lån för investeringar och brukaravgifter.

– Möjligheterna till EU-finansiering och annan samfinansiering ska tas tillvara.

– Förändringar av väghållaransvar kommer att genomföras under planperioden.

ATTrAKTIVT Och KOmPeTeNT VägVerK I eN ATTrAKTIV TrANSPOrTSeKTOr

En viktig framgångsfaktor för ett fungerande transportsystem är till-gången till kompetent arbetskraft. Vägtransportsektorn ska attrahe-ra och behålla kreativa, engagerade och kompetenta medarbetare. För Vägverket innebär det att verksamheten ska kännetecknas av såväl ut-vecklande arbetsuppgifter och goda arbetsvillkor som jämställdhet och mångfald.

måL

• Antalet förstahandssökande per utbildningsplats (högskolaeller gymnasium), som leder till yrken specifika för transport- och anläggningssektorn, ska överstiga 1.

• Antaletpersonerbehörigaattkörataxi,bussellerlastbiliyr-kesmässig trafik, ska årligen öka under planperioden.

• Arbetsmiljönitransport-ochanläggningssektornskaförbätt-ras under planperioden.

• Andelennöjdamedarbetare iVägverketska trendmässigtökaunder planperioden.

• Vägverketskompetensskafortlöpandeöka.Personalenskahaen sådan sammansättning att specifika gruppers behov och för-väntningar på Vägverkets tjänster kan tillgodoses.

STraTegIer

– Vägverket ska genom utformningen av sina beställningar och över-enskommelser med leverantörer och samarbetspartners skapa för-utsättningar för dessa att erbjuda intressanta och utvecklande ar-betsuppgifter samt en god arbetsmiljö för sina medarbetare.

– transportsektorns attraktivitet ska stärkas genom ett aktivt ar-bete mot skolor inom yrkesområden som är intressanta för Väg-verket. hela Vägverket ska samverka för att tydligt lyfta fram de breda utvecklingsmöjligheter som finns inom branschen.

– Vägverket ska aktivt stödja branschen för att åstadkomma en bätt-re arbetsmiljö inom transportsektorn.

– tillsammans med branschen ska Vägverket ta initiativ till att in-rätta ett lärlingssystem inom väghållningen.

– Vägverket ska skapa ett arbetsklimat som kännetecknas av res-pekt, öppenhet och acceptans, vilket är en förutsättning för att kunna utveckla och ta tillvara mångfalden i organisationen.

– Vägverkets verksamhetsområden ska ha en rullande, treårig plan för kompetensförsörjning.


28

EtaBLEraD VErkSaMhEt

etablerad verksamhet

Den största delen av Vägverkets verksamhet ska under planperioden be-drivas i enlighet med redan fastlagda strategidokument. Utgångspunkt för arbetet är nationell plan för vägtransportsystemet (npVS) komplet-terat med länsplanerna samt bilagor och fördjupningsdokument eller andra angivna strategiska dokument i de fall fördjupningsdokument saknas. inom miljö- och trafiksäkerhetsområdena har kompletteringar och förändringar skett som innebär att nya inriktningar har tagits fram. Därutöver finns fördjupningsdokument inom sektors- och myndighets-områdena samt för den inre verksamheten.

Vägverkets verksamhet kommer därmed att följa de inriktningar som finns i beslutade dokument, kompletterade med strategierna i utmaning-arna och de gemensamma angreppssätten. Denna helhet är viktig för att säkerställa att de mål som den strategiska planen formulerar verkligen uppnås.

några av de nedan redovisade fördjupningsdokumenten innehåller mål som har bedömts vara långt från måluppfyllelse. i dessa fall är må-len angivna under berörd utmaning, medan strategierna för att uppnå målen återfinns i de nedanstående dokumenten med hänvisningstext i utmaningen. om fördjupningsdokument anger mål och/eller strategier som inte överensstämmer med dem som anges i den strategiska planen, så gäller mål och strategi i den senare.

Fördjupningsdokumenten, som fastställs av generaldirektören, är natio-nella och gemensamma för hela eller delar av Vägverket. Dokumenten innehåller mål och strategier på medellång eller lång sikt, och är sty-rande för genomförandet av respektive verksamhet under planperioden. Dokumenten finns i sin helhet på Vägverkets intranät infarten.

i bilaga 4 till den strategiska planen återfinns en förteckning över poli-cydokument inom Vägverket som ska fortsätta att gälla, respektive doku-ment som har inarbetats i planen och därmed upphör att gälla.

VäghåLLNINg

NPVS och läNSPlaNerNa

Mål och inriktning i npVS och länsplanerna är en utgångspunkt under planperioden. Undantag är de områden där nya fördjupningsdokument har fastställts efter npVS-beslutet 2004. Dessa områden är miljö, trafik-säkerhet och it i trafiken.

– nationell plan för vägtransportsystemet, npVS (VV publ 2004:93), med reviderad investeringsplan (VV publ 2007:67)

– Länsplaner för regional transportinfrastruktur 2004-2015 (Dnr 2004:5240)

– Strategi för bärighet, drift och underhåll (VV publ 2003:99)

ÖVrIga STraTegISka dokUmeNT – VäghållNINg

– Strategi för minskad saltanvändning i vinterväghållningen (Beslut 2004-03-08, dnr 2004:1984)

– tjälrestriktioner (Beslut 2005-08-30, dnr 2005:7664)

– kund- och leverantörsstrategi (Beslut 2005-09-01, dnr 2005:17974)


29


måL

• Allastatligavägar,ävendelågtrafikerade,skavaraframkom-liga för lätta fordon året runt.

• Alla statliga vägar ska ha minst lägsta standard i FSB-drift(daterad 2004-09-30) eller med kunderna överenskommen lägre standard.

• Bärighetoch tjälrestriktioner,seutmaningenBättremobilitetför pendlare och godstransporter.

• Allabroarpåviktiganäringslivsvägarska2011hafullbärig-het.

• Statliga vägar med trafik över 100 fordon per dygn ska 2015inte ha tillfälliga bärighetsrestriktioner för tunga fordon mer än tre veckor under ett normalår.

• Pådedelaravdetnationellastamvägnätetsomharhastighets-gräns 90 eller 110 km/h och flöden över 3 500 fordon per dygn (2002 års värde), ska 90 procent av trafikarbetet år 2015 ske på mötesseparerade vägar. Motsvarande värde för alla vägar i det nationella stamvägnätet, oavsett trafikflöde och hastighets-gräns, ska vara 70 procent.

• Drift- och underhållsverksamheten ska effektiviseras medminst 1 procent per år i genomsnitt under planperioden.

• Hälften av äldre viktiga näringslivsvägar (före 1974), som pågrund av sin betydelse för samhället inte kan skyddas mot för-tida nedbrytning genom restriktioner, ska till 2015 anpassas till år 2004 upplåtna laster.

• Entredjedelavår2004prioriteradlängdgrusvägpådetstat-liga vägnätet ska beläggas till 2015.

• Investeringarskatill2015hagenomförtsenligtNPVSinveste-ringsbilaga.

• Länsplanernaska2009hagenomförtslikalångtiallalän.

VägArKITeKTUr Och VägUTFOrmNINggod funktion, genomtänkt form och tidsbeständig utformning ska kän-neteckna de vägar, broar och övriga anläggningar som Vägverket bygger och förvaltar.

– Vägarkitektur och vägutformning (Dnr 2007:14540)

måL• Senast 2010 ska alla vägprojekt på det statliga vägnätet ha

landskapsanalys och gestaltningsprogram, samt alla driftom-råden ha gestaltningsprogram.

• Avdeinventeradebristernaavseendefulaochslitnavägmiljöerlängs det statliga vägnätet ska de högst prioriterade miljöerna vara åtgärdade under planperioden.


30


gOd mILJö

– Begränsad klimatpåverkan (Dnr 2007:10291)

– Frisk luft (Dnr 2007:10291)

– Mindre buller (Dnr 2007:10291)

– Vatten och material (Dnr 2007:10291)

– Landskap (Dnr 2007:10291)

måL

• Mål om koldioxid och biodrivmedel se utmaningarnaTrans-porteffektivt samhälle med god tillgänglighet, Bättre mobilitet för godstransporter och arbetspendlare samt Säkra och energi-effektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörjning.

• Mål om kvävedioxid och partiklar, se utmaningen Attraktivatätorter och storstäder med bättre transportsystem.

• Buller,seutmaningarnaAttraktivatätorterochstorstädermedbättre transportsystem samt Säkra och energieffektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörjning.

• Senast år 2010 ska alla stora vattentäkter (mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller som betjänar fler än 50 personer per år) längs det statliga vägnätet, vilka utnyttjas för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten, uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet avseende föro-reningar orsakade av vägar och vägtrafik.

• Under planperioden ska de högst prioriterade värdefulla ochpotentiellt skyddsvärda vattendragen längs det statliga vägnä-tet vara åtgärdade vad gäller vandringshinder för vattenlevan-de djur.

• År2015skaVägverketsäkerställaettvägnät i samklangmedomgivande natur- och kulturmiljölandskap, genom att 90 pro-cent av nybyggnadsprojekt på det statliga vägnätet uppfyller projektmål och alla driftområden uppfyller driftområdesmål för natur och kultur.

• Underplanperiodenskadehögstprioriteradebristernaförna-tur- och kulturvärden vara åtgärdade längs det statliga vägnä-tet.

SäKer TrAFIK– trafiksäkerhet (Dnr 2007:14470)

måL

• Antaletdödadeochsvårtskadadetillföljdavvägtrafikolyckorska minska.

• Mötesseparering,seunderVäghållning.

• Säkerhet för oskyddade trafikanter och barn, se utmaningenattraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem.

• Trafiknykterhet, bältesanvändning, hastighetsanpassning ochanvändning av cykelhjälm, se utmaningen klok användning av transportsystemet.


31


• Säkrarefordon,seutmaningenSäkraochenergieffektivafordonmed uthållig drivmedelsförsörjning.

JämSTäLLdheT– Fördjupningsdokument Jämställdhet 2008-2017 (publ 2007:60)

måL

Se utmaningen transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet.

SAmhäLLSPLANerINg– Vägverkets medverkan i samhällsbyggandet. Från vägbyggare till

samhällsbyggare (VV publ 2005:141)

måL

Se utmaningen transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet.

KOLLeKTIVTrAFIK– nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga

utveckling, koLL Framåt huvudrapport 2007-12-21 (VV publ 2008:33)

måL

Se utmaningen attraktiva tätorter och storstäder med bättre trans-portsystem.

cyKeLTrAFIK– nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik (Beslut 2000-05-

02), med uppdaterad bilaga (VV publ 2000:8)

måL

Se utmaningen attraktiva tätorter och storstäder med bättre trans-portsystem.

INTeLLIgeNTA TrANSPOrTSySTem (ITS)– Fördjupningsdokument itS 2008-2012 (Dnr 2007:14614)

myNdIgheTSUTöVNINg– Vägverkets myndighetsutövning (VVLED 2008:108, dnr aL 10a

2007:27 805)

måL

Se utmaningen Enklare och tydligare för kunden.

KUNSKAP, INNOVATION Och INTerNATIONeLLT ArBeTe– Den effektiva vägen framåt mot ett grönare, säkrare och smar-

tare vägtransportsystem, Forsknings- och innovationsstrategi (VV publ 2008:45)

– Strategi för internationell verksamhet och EU-verksamhet inom vägtrafikområdet 2010-2014. Del 1. Fördjupningsdokument. (Dnr. aL45a 2009:15352)


32


rISKhANTerINg Och SäKerheT– riskhantering och säkerhet i Vägverket (Beslut 2003-11-27, dnr

2003:31288)

– gemensam it-infrastruktur. riktlinjer för it-säkerhet i Vägverket (Beslut 2002-10-28, dnr 2006:2260 alt 2002:27285), samt komplet-tering av Vägverkets riktlinjer för it-säkerhet (Beslut 2006-01-30, dnr 2006:2260)

Dokumenten ovan kommer att ersättas av dokument ”riktlinjer för infor-mationssäkerhet”.

FUNKTIONShINder– Vägverket en tillgänglig myndighet (Beslut 2005-09-06, dnr

2005:17209)

måL

• Vägverkets lokaler, verksamhetoch information skavara till-gängliga för personer med funktionshinder senast 2010.

• Vägverketskavaraettföredömeitillgänglighetsfrågorföröv-riga myndigheter i Sverige.

eFFeKTIVISerINg AV VerKSAmheTeN– plan för effektivisering av administrationen i Vägverket (Beslut

2006-09-06, dnr 2006:3379)

– Förändringar inom investeringsverksamheten (Beslut 2005-11-28, dnr 2005:23366)

– Förändringar inom driftverksamheten (Beslut 2004-09-24, dnr 2004:18834)

måL

• Effektiviseringsprojekt inom styrprocessen och stödproces-serna ska ge ett tillskott till årlig, varaktig besparing om minst 20 mnkr per år.

• Effektiviseringsprojekt inom huvudprocessen ska ge ett till-skott till årlig, varaktig besparing om minst 50 mnkr per år.

KOmmUNIKATION– Vägverkets strategiska inriktning för kommunikation (VV publ

2008:147)

måL

• 75procentavallmänhetenskaanseattVägverketäröppet,tro-värdigt och en kreativ samhällsbyggare.

• 80procentavallmänhetenskakännatillattVägverketharettövergripande ansvar inom vägtransportsektorn.

PerSONAL– personalstrategi 2006-2010 (Beslut 2006-04-24, dnr 2006:9572)


33

UtVECkLing aV intErnt arBEtSSätt

Utveckling av internt arbetssätt

UTVecKLINg AV VägVerKeTS VerKSAmheTer Vägverkets verksamheter ska vägledas av kundnytta, effektivitet och tydlighet i det dagliga arbetet. på så sätt uppfylls de mål, krav och utma-ningar som Vägverket ställs inför och största möjliga värde för medbor-gare och näringsliv uppnås.

Med gemensamma arbetssätt, verktyg och värderingar ska Vägverket le-verera bra tjänster för kunderna. processorientering ger en struktur och säkerhet i sättet att arbeta. Eftersom processerna är gemensamma och utgår från kundernas behov, hjälper de Vägverket att planera verksam-heten effektivt och med helhetssyn som ger hög nytta för kunden.

Vägverkets interna ledarskap ska vara kommunikativt och resultatinrik-tat med uppgiften och medarbetarna i fokus.

Verksamheten ska utvecklas och effektiviseras genom ständiga förbätt-ringar. Det gäller både den inre effektiviteten och förmågan att hantera omvärldens ökade krav på levererade tjänster. Ständiga förbättringar utgör grunden för kunskapsuppbyggnad och ett bra innovationsklimat i Vägverket.

Vägverkets organisation ska utformas för att på effektivaste sätt kunna leverera tjänster till kunderna och möta ett samhälle i snabb föränd-ring. kunskaperna om våra åtgärders effekter ska hela tiden utvecklas. tydligare roller och spelregler är viktiga för att koncentrera kreativitet i organisationen och leverera goda resultat. Samma krav ska ställas på Vägverket som på de utförare som anlitas.

Vägverket ska jämföras med andra framgångsrika företag och myndig-heter genom att verksamheten hela tiden utvärderas och utvecklas för att bli effektivare, såväl i den inre verksamheten som i leveranser till kunderna.

Vägverket ska utveckla och använda it som en strategisk resurs för att ge medarbetarna möjligheter att arbeta oberoende av tid och plats. it ger dessutom Vägverket stora möjligheter till effektivisering av verksam-heten, t ex genom nya och mer effektiva arbetssätt och arbetsformer.

Flexibilitet och handlingsberedskap

oförutsedda händelser kan vara större förändringar på lång sikt, exem-pelvis en större förändring i det politiska systemet vad gäller ansvaret för den nationella väghållningen, drastiska förändringar av anslagen el-ler behovet av transporter. Det kan också vara mer kortsiktiga händelser som leder till kriser eller kollapser i transportsystemet.

Det går inte att planera för det okända, men det går att organisera verk-samheten så att Vägverket klarar att snabbt ställa om. För att ha för-måga att hantera drastiska förändringar ska Vägverket därför känne-tecknas av:

• Stabila och tydliga informationskanaler.

• tydliga beslutsvägar där besluten fattas så nära verksamheten som möjligt.


34


• Ett processorienterat arbetssätt.

• nya medarbetare rekryteras med förändringsbenägenhet som vik-tigt kriterium.

• kompetensutveckling av personal som främjar ökad rörlighet.

• Flexibilitet i budgetprocessen över året och mellan verksamheter.

• Systematisk krishantering, vars tillämpning har utvecklats främst med avseende på beredskap för massiv medieexponering, breddat risktänkande samt ökat nordiskt och internationellt samarbete.

STrATegISKA AVSIKTer Och måL

Samhälle

Vägverkets strategiska avsikt med verksamhetsområdet Samhälle är att möjliggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att:

• utifrån de transportpolitiska målen fånga, ta tillvara och tillgo-dose kundbehoven och bidra till den regionala utvecklingen,

• ansvara för verksamheter som är beroende av dialog och beslut nära kunder och samarbetspartner,

• ansvara för de delar av Vägverkets verksamheter som samman-taget bäst utförs av regionerna ur perspektiven kundorientering, helhetssyn och effektivitet.

Övergripande mål för Samhälle är att:

• Vägverket har nöjda kunder,

• transportpolitiska mål uppnås och Vägverket bidrar till den regio-nala utvecklingen,

• Vägverkets verksamhet bedrivs effektivt.

Väg

Vägverkets strategiska avsikt med verksamhetsområdet Väg är att möj-liggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att:

• säkerställa att investeringsverksamheten genomförs effektivt,

• stärka och utveckla upphandlingsfunktionen,

• tillhandahålla rätt specialistkompetens inom teknik och miljöområ-det.

Färjerederiet

Vägverkets strategiska avsikt med Färjerederiet är att möjliggöra Vägver-kets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att äga verksamheten och därigenom kunna säkerställa kritiska kompetenser i vägtransport-sektorn. Detta ska i sin tur leda till ett bra utbud avseende kapacitet och kvalitet samt en fungerande prisbildning.

Med utgångspunkt från den strategiska avsikten ska Färjerederiet ha en lönsamhet i nivå med branschsnittet.

Förarprov

Vägverkets strategiska avsikt med verksamhetsområdet förarprov är att möjliggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att äga verksamheten och därigenom:

• kunna säkerställa kritiska kompetenser i vägtransportsektorn och


35


som leder till ett bra utbud – avseende kapacitet och kvalitet,

• kunna säkerställa en rättssäker likabehandling av medborgare res-pektive näringsliv.

Verksamheten ska bedrivas på ett kundorienterat och konkurrenskraf-tigt. Verksamhetens kostnader täcks med avgifter som tas ut av kunder-na.

Vägsektorns utbildningscentrum (VUc)

Vägverkets strategiska avsikt med Vägsektorns utbildningscentrum (VUC) är att möjliggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att äga verksamheten och därigenom kunna ge förutsättningar för effektiv kompetensutveckling inom Vägverket.

Support

Vägverkets strategiska avsikt med verksamhetsområdet Support är att möjliggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att äga verksamheten och därigenom:

• skapa förutsättningar för skalfördelar och ett optimalt utnyttjan-de av specifik kompetens i hela Vägverket,

• på ett proaktivt sätt utveckla och leverera effektiva lösningar till Vägverket.

Verksamheten ska bedrivas på ett kundorienterat, konkurrenskraftigt och rättssäkert sätt.

Utvecklingsorganisationen

Vägverkets strategiska avsikt med utvecklingsorganisationen är att möj-liggöra Vägverkets vision ”Vi gör den goda resan möjlig” genom att bedri-va omställningsarbete i syfte att effektivisera och bättre möta framtida kompetensbehov.


36

pLanEringSraMar oCh prioritEringar

PLANerINgSrAmAr Och PrIOrITerINgAr

PLANerINgSrAmArMålnivåer och strategier i den strategiska planen är så långt det varit möjligt avvägda och prioriterade utifrån riksdagens fastställda plane-ringsramar för den nationella planen för vägtransportsystemet 2004-2015 (npVS), liksom motsvarande ramar för länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Dessa planeringsramar har, inom respektive plans område, utgjort utgångspunkt vid beräkningen av det ekonomis-ka utrymmet i den strategiska planen. anslagsnivåer och verksamheter i npVS och länsplanerna har därefter skrivits fram för åren 2016 och 2017.

Under 2009 håller en ny nationell plan för transportsystemet 2010-2021 på att tas fram, som ska ersätta den nuvarande npVS. Det innebär att angivna planeringsramar gäller fram till år 2010, då den nya planen med nya ramar tar vid.

För att täcka all verksamhet har det ekonomiska utrymmet komplette-rats med budgetpropositionens anslag för administration, myndighets-utövning och bidrag till enskilda vägar. nivån på dessa anslag, liksom de ekonomiska förutsättningarna för den avgiftsfinansierade verksam-heten, antas vara realt oförändrade under planperioden.

En ytterligare utgångspunkt för planen är att planeringsramar och anslag värdesäkras med relevanta index för uppräkning mellan år. Skill-nader mellan planeringsramarna i npVS och länsplanerna och de anslag som hittills tilldelats, samt skillnaden i hittillsvarande anslagsuppräk-ning och verkligt index, förutsätts bli justerade under återstående del av planperioden.

Vägverket har vidare förutsatts fritt kunna flytta medel mellan olika verksamheter och anslagsposter inom anslaget ”Väghållning och stats-bidrag”.

Verksamheter vid ramnivå

En grov bedömning har gjorts av resursbehovet för att genomföra den strategiska planen. även planens förväntade effekter har bedömts. Dessa resurs- och effektbedömningar har utgjort ett stöd vid val av målnivåer och strategier för planen.

Utgångspunkten i den strategiska planen är att den verksamhet som om-fattas av npVS och länsplanerna, liksom verksamheten inom områdena administration, myndighetsutövning och bidrag till enskilda vägar, ska genomföras. Sedan npVS och länsplanerna fastställdes 2004 har trans-portpolitiska delmål justerats, nya uppdrag erhållits från regeringen samt nya strategier tagits fram. Delar av verksamheten har därför ef-terhand fått en något förändrad inriktning, vilket inneburit att även an-språken på resurser förändrats.

Mot denna bakgrund har en bedömnings gjorts av resursbehovet för den samlade verksamheten. härutöver kräver några av utmaningarnas mål ytterligare insatser för att kunna uppnås. även detta resursbehov har uppskattats.


37


En samlad bedömning av anslag och resursbehov för att genomföra den strategiska planen visar att hela planen kan förverkligas om Vägverket under planperioden tilldelas anslag i nivå med planens ramnivå, d v s de npVS-nivåer som utgör utgångspunkt för den strategiska planen.

Verksamheter vid lägre anslagsnivå

Vägverket har under senare år för ett flertal anslagsposter inte fått en tilldelning av anslag som når upp till den ramnivå som är utgångspunkt för den strategiska planen. oförändrat låga framtida anslagsnivåer på-verkar naturligtvis möjligheterna att nå planens mål.

En analys har därför genomförts för att belysa hur sådana förändrade ekonomiska förutsättningar påverkar den strategiska planens mål och strategier.

Den lägre anslagsnivån, 2007 års anslagsnivå, under perioden 2010-2017 kräver en nedskärning av verksamheten med ca 4 mdkr årligen från 2010, vilket är den årliga skillnaden mellan fastställd npVS-nivå på 20,6 mdkr, inklusive återhämtning av eftersläpning, och ett anslag på ca 16,6 mdkr årligen vid 2007 års anslagsnivå. Detta innebär en nedskärning på totalt 32 mdkr från 2010 till planperiodens slut, varav 13 mdkr utgörs av efter-släpningen mellan planer och anslag under perioden 2004-2009.

De åtgärder som tidigare prioriterats bort på grund av eftersläpningen av anslag, antas även fortsättningsvis vara de lägst prioriterade. om dessa åtgärder inte ska återhämtas återstår att årligen dra ned verk-samheter med 2,4 mdkr per år, jämfört med ramnivån (npVS). totalt för hela planperioden ger detta en neddragning på 19 mdkr (eftersom nivån i strategisk plan och 2007 års anslag är lika under 2008 och 2009, räknas endast åtta år). Samtliga belopp är angivna i 2008 års prisnivå.

PrIOrITerINgSgrUNderprioriteringar i verksamheten är nödvändiga vid både ramnivån (npVS) och den lägre nivån (2007 års anslag). Vid ramnivån gäller ompriorite-ringar framförallt de två första åren samt inom utmaningarna, vilket beskrivs nedan under avsnitt genomförande av utmaningar. De neddrag-ningar som krävs vid den lägre anslagsnivån berör såväl den etablerade verksamheten som de utmaningar för den framtida verksamheten som

Figur 2. Beräkning av den ekonomiska grundnivån för den strategiska planen, mdkr i 2008 års prisnivå.

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

10

15

20Differens mot planer

Återtagande av differens

2007 års anslagsnivå inklusive lån

Nivå vid återtagande av differens

Ramnivå (NPVS)

0

mdkr


38


utgör utgångspunkt i den strategiska planen. grunderna för prioritering är i huvudsak de transportpolitiska målen och kundernas behov, sam-hällsekonomisk effektivitet och att bevara vägkapitalet.

prioriteringsgrunderna anger prioriteringar mellan olika verksamhets-områden och inom respektive område. ordningen i en sådan priorite-ringslista är med nödvändighet principiell och schematisk, vilket kan innebära att en högt prioriterad verksamhet inom ett område i praktiken kan komma att prioriteras före en lågt prioriterad verksamhet inom ett annat högre prioriterat område.

i stora drag prioriteras Vägverkets verksamheter i följande ordning:

1. Myndighetsutövning enligt uppdragsgivarnas krav ska alltid ge-nomföras.

2. Drift. Möjligheten att göra besparingar är ytterst begränsade inom driftområdet.

3. Underhåll. i första hand prioriteras underhåll av väginformatik, tunnlar och broar samt vägutrustning som är viktig för trafiksä-kerheten. Därefter prioriteras bevarandet av belagda vägar. Lägst prioriteras övrigt underhåll.

4. pågående väginvesteringar, lånefinansierade investeringar samt amorteringar av lån.

5. Bärighetsåtgärder. i första hand prioriteras framkomlighet för lätt trafik, därefter bärighetshöjning för broar och tjälsäkring av vik-tiga näringslivsvägar, i tredje hand anpassning till bärighetsklass 1 och i fjärde hand rekonstruktion. Lägst prioriteras beläggning av grusväg.

6. Verksamheter inom sektorsuppgiften samt övriga myndighetsupp-gifter. inom sektorsuppgiften prioriteras medverkan i tidiga ske-den av samhällsplaneringen samt stöd och bidrag till andra ak-törers arbete med att påverka utformningen och användningen av transportsystemet. Exempel på verksamhet med lägre prioritet är detaljplanegranskning, påverkan riktad direkt till användarna av transportsystemet och informationsinsatser.

Bland övriga myndighetsuppgifter prioriteras arbete med förenk-ling av regelverken.

7. riktade mindre, ej objektsatta, investeringar. i första hand priori-teras åtgärder som bidrar till att nå de transportpolitiska etapp-målen (anpassning för funktionshindrade, trafiksäkerhet, buller, skydd av vattentäkter etc) samt åtgärder med särskilt hög sam-hällsekonomisk lönsamhet och/eller hög kundnytta. i andra hand prioriteras åtgärder som förbättrar barns skolvägar.

8. nystarter av utpekade väginvesteringar. prioritering görs av väg-avsnitten E18 hjulsta-Ulriksdal och E4 norra Länken.

9. nystarter av övriga väginvesteringar samt amorteringar av för-skotterade investeringar.

Särskilda problem uppstår under de första åren då anslagen beräknas ligga kvar på låg nivå, samtidigt som ett antal etappmål vilka är mycket beroende av riktade mindre investeringar ska uppnås. Detta medför att sådana investeringar under dessa år måste prioriteras högre än vissa underhålls- och bärighetsåtgärder. trots sådana omprioriteringar kan etappmål till 2010 såsom målen för funktionshinder, buller och skydd av vattentäkter bli svåra att nå.


39


neddragningar och prioriteringar påverkar Vägverkets verksamhet un-der planperioden. nedan redogörs för de förändringar som blir aktuella i arbetet att nå utmaningarna och målen i den etablerade verksamheten.

geNOmFörANde AV UTmANINgArgenomförandet av utmaningarna vid anslag på ramnivå kräver ett för-ändrat arbetssätt och i vissa utmaningar en omfördelning av resurser inom den etablerade verksamheten för att finansiera speciella satsning-ar.

Utmaningarna kommer i första hand att tillföras resurser genom att nu-varande aktiviteter på respektive område styrs om. Finansieringen av kostnadskrävande åtgärder i utmaningarna kommer vid båda anslags-nivåerna att till stor del ske genom senareläggning av de investeringar som är lägst prioriterade i befintliga planer. Vid den lägre nivån är dock endast mindre insatser möjliga.

nedan redovisas en analys av konsekvenserna för respektive utmaning vid de båda anslagsnivåerna.

Transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet

För att genomföra utmaningen krävs en förändring av arbetssättet ge-nom minskade resurser för detaljplaneringen, såsom detaljplanegransk-ning och yttrande i olika typer av ärenden (utfarter, bygglov, tillstånd, anläggningar etc) samt en omfördelning av sektorsresurser. Detta gäller både vid ramnivån och vid den lägre nivån, 2007 års anslagsnivå.

Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter

Utmaningen förutsätter dels ett utvecklat arbetssätt med bl a fler kund-dialoger, dels att stora delar av den etablerade verksamheten, speciellt vad gäller drift, underhåll och bärighet, kan genomföras. kostnadskrä-vande åtgärder på gods- och pendlingsstråk samt godsterminaler och omlastningsplatser, bedöms ha hög samhällsekonomisk effektivitet och prioriteras därmed vid anslag enligt ramnivån.

Attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem

En förutsättning för att genomföra utmaningen är ett vidareutvecklat samarbete med andra aktörer. Deras insatser är avgörande för att nå målen.

anpassningen av kollektivtrafiken för funktionshindrade på utpekade stråk gäller främst det regionala statliga vägnätet samt de delar som trafikhuvudmännen ansvarar för. kostnaden kan finansieras genom om- fördelning, så att större delen av de riktade mindre investeringarna i länsplanerna används för detta ändamål. För bidragsdelen (trafikhuvud-männens del) bör en omfördelning ske från nyanläggning till anpassning av befintliga anläggningar för funktionshindrade.

åtgärder för oskyddade trafikanter, som resursmässigt till stor del av-ser utbyggnad av cykelvägnätet, bör finansieras inom utökade potter för riktade mindre investeringar. Vid den lägre anslagsnivån får satsningen påbörjas i mindre omfattning.

åtgärder mot buller längs de kommunala vägarna finansieras genom statsbidrag. Under 2008-2010 kan detta ske bl a genom att minska om-fattningen av beläggning av grusvägar samt eventuell omfördelning av de riktade mindre investeringarna.


40


Klok användning av transportsystemet

Utmaningen förutsätter ett nytt arbetssätt inom sektorsuppgiften och myndighetsutövning, vilket innebär omfördelning av resurser inom des-sa områden.

hastighetsdämpande åtgärder genomförs, t ex genom atk (automatisk trafiksäkerhetskontroll). även en förändring av hastighetsgränserna ge-nomförs. åtgärderna bedöms ha så stor betydelse för måluppfyllelsen att de kommer att prioriteras även vid den lägre anslagsnivån.

Sund och livskraftig transportbransch

Utmaningen innebär en omfördelning av befintliga resurser inom sek-torsuppgiften och myndighetsutövning. Det kan bl a ske genom minskad ambitionsnivå inom hållbara resor och transporter (hrt) och effektivi-sering av FUD inom sektorsområdet, exempelvis genom att arbeta med branschgemensamma program. Detta gäller vid båda anslagsnivåerna.

Säkra och energieffektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörj-ning

Utmaningen innebär ett förändrat arbetssätt, bl a genom ett utvecklat samarbete med andra aktörer både inom och utanför landet. resurser omfördelas bl a genom effektivisering av FUD inom fordonsområdet, genom branschgemensamma program samt utveckling av arbetssättet inom myndighetsutövningen. Detta gäller vid båda anslagsnivåerna.

enklare och tydligare för kunden

Utvecklingen av Vägverket till en modern förvaltning med stor lyhördhet för kunderna kräver både ett förändrat arbetssätt och merkostnader för utveckling av tillgängligare och säkrare tjänster. Utvecklingskostnaderna för nya verktyg och tjänster bedöms betala igen sig genom ökad effekti-visering. Under ett övergångsskede kan det bli nödvändigt att finansiera åtgärderna genom omprioriteringar från andra områden.

i sin helhet klaras utmaningen genom ett förändrat arbetssätt samt öka-de intäkter från tjänster till kund. Vid den lägre anslagsnivån måste san-nolikt fler tjänster avgiftsbeläggas.

effektiv väghållning

En effektivisering av anläggningsbranschen minskar kostnaderna, vilket innebär att en betydande nettovinst kan förutses. Effekterna är beaktade vid prioritering av den etablerade verksamheten.

Vägar som ska överföras i enskild ägo upprustas i enlighet med Vägverket Supports utredning 2006 om förändrat väghållarskap. Finansiering sker genom lån på motsvarande sätt som vid byggande av bro som ersätter färja.

Attraktivt och kompetent Vägverk i en attraktiv transportsektor

De merkostnader som uppkommer vid generationsskifte inom Vägverket finansieras genom effektivisering och omfördelning av resurser. Detta gäller vid båda anslagsnivåerna.

geNOmFörANde AV eTABLerAd VerKSAmheT Utöver de förändringar som framgår för respektive utmaning, förutsätts den etablerade verksamheten vid ramnivån (npVS) kunna genomföras enligt den inriktning som anges under avsnittet Etablerad verksamhet. i denna bedömning har hänsyn också tagits till de nya eller förändrade krav från uppdragsgivaren som tillkommit efter att npVS fastställdes.


41


De kostnader som anges utgör en bedömning.

Under planperioden kommer drift- och underhållskostnaden för de stora objekten Södra Länken, götatunneln samt norra Länken att öka. Ett utökat vägnät samt faktorer såsom merkostnad för drift av väg med mitträcke, kommer att ge ökad belastning på drift och underhåll. Dessa kostnadsökningar balanseras mot rationaliseringar och vissa föränd-ringar av servicenivåer.

inriktningen av Vägverkets etablerade verksamhet förändras vid ett an-tagande att 2007 års anslagsnivå gäller under hela planperioden. nedan redogörs för förändringar jämfört med anslagstilldelning på ramnivå, vilket är utgångspunkten för den strategiska planen.

Den stora förändringen mot ramnivån sker inom investeringsverksam-heten, där investeringsobjekt som är lägst prioriterade i befintliga pla-ner senareläggs för att finansiera verksamheter i planen med högre prio-ritet. totalt måste ca 16 mdkr sparas inom området, varav 5 mdkr inom namngivna investeringsobjekt i npVS och 11 mdkr inom länsplanerna.

Det tillgängliga utrymmet i länsplanerna är dock svårt att säkert be-döma. även om stora nedskärningar görs behöver vissa investeringar sä-kerställas, såsom utbyggnaden av mitträcken och anpassning för funk-tionshindrade. Dessa finansieras till största delen genom potter som avsatts i npVS och länsplanerna och som därför behöver säkras.

Utmaningen ”Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter” innebär att vissa vägavsnitt byggs ut för att ”styra” den tunga trafiken till rätt vägnät. Denna ambition är dock inte möjlig vid 2007 års anslagsnivå, utan får i stället uppnås så långt detta är möjligt genom ökad drift och underhåll.

Senareläggning av investeringsobjekt innebär att målet i npVS vad gäller investeringar inte kommer att nås. Detta gäller vid båda anslagsnivåer-na, men med betydligt sämre måluppfyllelse vid det lägre alternativet.

inga neddragningar kommer att göras inom driftverksamheten, medan det kommer att bli nödvändigt att göra vissa besparingar inom under-hållsområdet, t ex inom övrigt underhåll samt inom bärighetsområdet (se avsnitt prioriteringsgrunder ovan).

även inom sektorsuppgiften måste vissa besparingar ske. Detta åstad-koms genom att utnyttja möjligheten att avgiftsfinansiera tjänster till kund. Därutöver kommer utrymmet för påverkansarbete, såsom infor-mationsinsatser och kampanjer, att bli mindre.

För att klara en lägre anslagsnivå behövs ytterligare rationaliseringar även efter 2009, utöver vad som anges vid ramnivån.

KONSeKVeNSer AV Lägre ANSLAgSNIVå (2007 årS NIVå)

Sammanfattningsvis får förändringarna under Utmaningar och Etablerad verksamhet följande konsekvenser:

• Inriktningarnaiutmaningarnaliggerfast.

• Målåristrategiskplansenareläggs.

• MålårenligtNPVSochlänsplanersenareläggs.

• Fåstörreinvesteringsobjektkangenomföras.

• Ambitionsnivåersänksinomettflertalområden.

• Möjligheternaattnåmiljömålenbegränsas.

• Möjligheternaattnåtrafiksäkerhetsmålenbegränsas.

• Vägkapitaletbevaraspånuvarandenivå.


42

BiLaga 1

Bilaga 1 Omvärldsfaktorer

Bilagan beskriver viktiga omvärldsfaktorer som väsentligt påverkar Vägverket och transportsystemets utformning och funktion under pla-neringsperioden.

Transportstyrelsen

Den första januari 2009 bildades en ny myndighet, transportstyrelsen, genom att verksamheterna vid Luftfartstyrelsen, Sjöfartsinspektionen, Järnvägsstyrelsen, Vägtrafikinspektionen samt delar av Vägverket sam-lades i en gemensam myndighet.

transportstyrelsen ska arbeta för god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, väg, luftfart och sjöfart.

transportstyrelsens uppgifter är att ha det samlade ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och med-borgare följer dem. transportstyrelsen ska även ansvara för och utveckla register inom alla fyra trafikslagen.

europeisk transportpolitik

Väl fungerande transporter är ett viktigt medel för att nå de mål för ekonomisk och social utveckling som formulerats av både den svenska riksdagen och på europeisk nivå. Effektiva transporter är också en för-utsättning för EUs Lissabonstrategi att göra Europa till ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi” år 2010.

inriktningen för den europeiska transportpolitiken9 är att förse medbor-gare och näringsliv med ett effektivt transportsystem som kännetecknas av:

• Storrörlighetförmedborgareochnäringsliv

• Miljöanpassning

• Tryggenergiförsörjning

• Godaanställnings-ocharbetsvillkor

• Skyddochsäkerhetförresenärerochallmänhet

• Innovativutveckling

• internationellt samarbete

inriktningen tar hänsyn till och balanserar ekonomisk tillväxt, social välfärd och skydd av miljön. i både den europeiska och den svenska transportpolitiken är kundernas behov en utgångspunkt för förnyelse av transportsystemet.

Sveriges transportpolitik

Det övergripande målet för Sveriges transportpolitik10 är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj-ning för medborgarna och näringslivet i hela landet”.

till det övergripande transportpolitiska målet finns idag sex delmål for-mulerade:

9 Hållbara transporter för ett rörligt Europa – halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transport-politiken.10 Moderna transporter. Regeringens prop 2005/06:160, sid 26


43

BiLaga 1

Delmålet Ett tillgängligt transportsystem betyder att ”transportsyste-met ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses”. transportsystemet ska vara utformat så att det skapar förutsättningar för kvinnor och män, unga och barn, att ha ett fungerande vardagsliv och goda sociala kontakter. Det ska även tillgodose näringslivets krav på snabba, flexibla och tillförlitliga trans-porter.

Med Hög transportkvalitet menas att ”transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för medborgare och näringslivet”. transportsystemet ska uppfylla användarnas behov och kundnytta är det samlade begreppet för att nå målet.

För Säker trafik gäller det långsiktiga målet att ”ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. transportsystemets utform-ning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta”. åtgärder som syftar till att förbättra barns säkerhet i trafiken bör prioriteras.

God miljö innebär att ”transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås”. kritiska områden inom väg-transportsystemet är energianvändning och klimatförändringar, luft-kvalitet, buller, påverkan på vatten samt natur- och kulturvärden.

Delmålet Regional utveckling innebär att ”transportsystemets utform-ning och funktion ska bidra till att uppnå målet för den regionala ut-vecklingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd”. Det betyder bl a att transportsystemet ska medverka till väl fungerande arbetsmarknadsregioner för både kvinnor och män.

i Ett jämställt transportsystem är transportsystemet ”utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt”.

Våren 2009 redovisade regeringen en ny proposition med förslag till ändrad transportpolitisk målstruktur. Förslaget består av att det över-gripande transportpolitiska målet ska stödjas av ett funktionsmål och ett hänsynsmål, som ersätter de sex delmålen.

Funktionsmålet handlar om resans eller transportens tillgänglighet och hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa.

Klimatförändringen och utformning av transportsystemet

transportpolitiken beskriver ett samhälle där transporterna har en stark roll och förväntas fortsätta att öka. Samtidigt ökar energianvändningen medan energiproduktionen står inför en brist- och omställningssitua-tion.

En ökad påverkan på klimatet kommer att påverka de grundläggande förutsättningarna för livet på jorden, som tillgång till vatten, livsmedels-produktion, hälsa och miljö. hundratals miljoner människor kan komma drabbas av hungersnöd, brist på dricksvatten och översvämningar när klimatet förändras. Enligt Sternrapporten11 kan kostnaderna för ett för-ändrat klimat motsvara i storleksordningen 5-20 procent av världens Bnp per år. kostnaderna för att stabilisera halterna av klimatgaser i at-mosfären till långsiktigt hållbara nivåer12 är däremot bara en procent av världens Bnp per år. Detta förutsätter dock att vi börjar agera nu, väntar vi längre kommer kostnaderna att bli högre.

genom utsläppen av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen väntas klimatet i Sverige13 bli varmare och på många platser blötare, sär-

11 Stern, Nicholas (2006), �he Eco-Stern, Nicholas (2006), �he Eco-nomics of Climate Change, �he Stern Review, Cambridge University Press 12 Långsiktigt hållbara nivåer definieras som utsläpp som ger en långsiktig stabilisering av klimatgaser i atmosfären på 500-550 ppm CO2-ekvivalenter. 13 SMHI, Rossby Centre, www.smhi.se, augusti 2005


44

BiLaga 1

skilt under vissa perioder av året. även extrema väderförhållanden, som kraftiga stormar eller stora nederbördsmängder, kommer att bli vanli-gare. internationellt kan klimatförändringarna bli än mer drastiska och i förlängningen komma att förändra samhällets syn på mobilitet och för-utsättningarna för denna.

klimatförändringarna kommer också att påverka förutsättningarna för anläggning och underhåll av vägar i Sverige. Bl a kräver den ökande ne-derbörden större hänsyn till risker för ras och skred samt till förändrade grundvattenförhållanden.

av klimatskäl måste användningen av fossila drivmedel därför reduce-ras. transportsektorns användning av drivmedel styrs i hög grad av den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Som ekonomiska styrmedel ut-nyttjas främst energi- och koldioxidskatter, men även andra styrmedel såsom ”gröna certifikat” utreds. risk för global brist på kapacitet inom oljeproduktion och raffinaderinäring, störningar i råoljeproduktion och geopolitisk oro, har lett till trendmässigt stigande oljepriser och en stor osäkerhet om oljeprisets framtida utveckling.14

De stigande oljepriserna möts genom energieffektivisering i form av förbättringar av existerande teknik och helt nya tekniska lösningar. För vägtransportsektorn väntas hybridbilar och biodrivmedel stå inför ett större kommersiellt genombrott. på längre sikt än femton år kan även bränslecelltekniken vara tillgänglig på marknaden.

demografiska och ekonomiska förändringar

transporternas förutsättningar förändras med samhället. Den parla-mentariska ansvarskommittén15 har beskrivit ett antal trender i samhäl-let som kommer att påverka transporterna och transportpolitiken. kom-mittén konstaterar att:

• Anspråkenpåoffentligtfinansieradevälfärdstjänsterkommerattöka allteftersom antalet mycket gamla medborgare ökar. Detta kommer att vara mest märkbart i glesbygden.

• Den ekonomiska tillväxten i glesbygden förväntas bli lägre än istadsområdena.

• Konkurrensen om arbetskraften ökar och arbetskraften kommeratt röra sig över allt större områden.

• internationalisering och regionalisering kan komma att innebära att ansvaret för offentliga tjänster behöver omprövas.

För att möta dessa trender behöver utvecklingskraften i den offentliga verksamheten förbättras. inom transportområdet kan det innebära att acceptabel tillgänglighet på vägnätet kan behöva upprätthållas till lägre kostnader. högre kompetens och teknikutveckling kan bidra till detta.

individer, enskilt och kollektivt, kan i större utsträckning komma att be-höva medverka i produktion av offentliga tjänster. inom transportom-rådet kan det innebära att dialogen med medborgare och näringsliv om tjänsternas innehåll och utformning blir ännu mer betydelsefull.

En ökad helhetssyn i samhället, avvägningar tvärs över dagens sam-hällssektorer och en förändrad ansvarfördelning för offentliga tjänster, utgör administrativa möjligheter för att möta förutsedda trender. För transportsystemet kan det innebära nya finansieringslösningar, såsom avgiftsfinansiering och/eller privat finansierad infrastruktur.

Utvecklingen inom it-området skapar allt större möjligheter i samhället. allt fler människor använder datorn för att kommunicera med företag

14 Budgetpropositionen 2005/06:1, bilaga 215 Ansvarskommittén tillsattes av regeringen i januari 2003 och lämnade sitt slutbetän-kande i februari 2007.

Figur 3. Prognos över befolkningsutveckling i arbetsmarknadsregionerna fram till 2020. Vägverket.

Befolkningsökning

Osäker utveckling

Befolkningsminskning


45

BiLaga 1

och myndigheter och internet har blivit en plats för att söka och utbyta information och kunskap. inriktningen i regeringens it-politiska propo-sition 200516 är bl a att informationstekniken ska bidra till att minska transporternas miljö- och hälsopåverkan, främst genom ökad effektivi-sering, styrning och ersättning.

inriktningen innebär också att den offentliga förvaltningen ska vara en föregångare i användningen av it.

Samverkande transportsystem

i halvtidsöversynen 2006 av EU-kommissionens vitbok om den gemen-samma transportpolitiken17 riktas intresset mot godslogistik, intelligen-ta transportsystem, ny teknik och ”gröna bränslen”. i översynen nämns bl a tätorternas transporter, intelligenta avgiftssystem samt transpor-ternas skydd och säkerhet. För att åstadkomma en effektiv och hållbar användning av resurserna betonas sammodalitet, d v s en effektiv an-vändning av olika transportslag enskilt och i kombination.

Vägverket, kommuner och andra myndigheter har uppgiften att tillhan-dahålla förutsättningar för goda logistiska lösningar, som i sin tur leve-reras av marknadens aktörer. För myndigheternas del innebär det främst att hålla en god infrastruktur och ett funktionellt regelverk för transpor-ter. Den fortsatta utvecklingen av det svenska transportsystemet kom-mer i ökad grad att behöva ta hänsyn till det internationella perspektivet och en ökande europeisk samordning. här måste de svenska förutsätt-ningarna i form av långa avstånd, gles befolkning och vinterklimat upp-märksammas i det europeiska arbetet.

16 Från I�-politik för samhället till politik för I�-samhället. Regeringens prop 2004/05:17517 Hållbara transporter för ett rörligt Europa – halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transport-politiken.


46

BiLaga 2

Bilaga 2 Planens bidrag till uppdragsgivarens mål och kundernas behov

i bilagan beskrivs hur målen i Vägverkets strategiska plan 2008-2017 bidrar till riksdagens transportpolitiska mål och till de prioriterade för-bättringsområdena för Vägverkets kunder.

Beskrivningen förutsätter att Vägverket erhåller anslag enligt ramnivå npVS samt att regeringens uppsatta etappmål, exempelvis avseende kol-dioxid, uppnås genom åtgärder som delvis ligger utanför Vägverkets di-rekta kontroll.

UPPdrAgSgIVAreNS måLtransportpolitikens övergripande mål är ”att säkerställa en samhälls-ekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. till det övergripande målet finns sex delmål formulerade.

ett tillgängligt transportsystem

För att tillgodose medborgarnas och näringslivets grundläggande trans-portbehov riktar planen insatserna mot åtgärder för en bekväm och till-förlitlig arbetspendling på viktiga och tunga pendlingsstråk. De största insatserna för näringslivets transporter kommer att genomföras på ett utpekat vägnät för gods.

andra viktiga insatsområden för Vägverket är åtgärder som ökar trygg-heten och säkerheten för barn, andelen cykel- och kollektivtrafikresor, tillgängligheten för funktionshindrade resenärer i kollektivtrafiken samt tillgängligheten och tillförlitligheten i trafiksystemet i storstäderna.

planen bidrar till att uppfylla följande målbilder:

• andelen kollektivtrafikresor vid arbetspendling har ökat.

• år 2010 är kollektivtrafiken på ett utpekat och prioriterat kol-lektivtrafiknät tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

• antalet barn i tätort och på landsbygd som på egen hand tryggt och säkert kan ta sig till skolan har ökat årligen fram till 2017.

• Cykel- och kollektivtrafikens andel av kortväga resor har ökat.

• tillgängligheten till målpunkter för varu- och servicetransporter har ökat i större tätorter.

• restiden för kollektivtrafiken på väg samt för gods på utpekade stråk i högtrafik i storstäderna har minskat.

• restiden för bil i storstäderna har inte ökat under planperioden.


47

BiLaga 2

hög transportkvalitet

transportsystemet ska medge en hög transportkvalitet för medborgare och näringslivet. kvaliteten i transportsystemet mäts i termer av till-förlitlighet, trygghet, flexibilitet, bekvämlighet och framkomlighet samt tillgång till information.

insatserna i pendlingsstråk och för näringslivets transporter leder till ökad transportkvalitet genom bl a utvecklade informationsinsatser och dialogstyrd drift. genom ökade satsningar på kundanpassade tjänster för trafikledning och trafikstyrning optimeras användningen av hela transportsystemet. Detta innebär att även de samhällsekonomiska kost-naderna kommer att minska. restidsvariationen minskar i storstäderna, vilket leder till ökad tillförlitlighet i trafiksystemet på dessa orter.

Framkomligheten för fordon på det lågtrafikerade vägnätet, d v s i gles-bygd och till stor del på landsbygd, kommer även fortsättningsvis att hålla en låg standard. Lätta fordon kan dock använda hela vägnätet året om.


• Restidsvariationenförkollektivtrafikenpåvägsamtförgodspåutpekade stråk i högtrafik i storstäderna har minskat.

• Restidsvariationenförbilistorstädernaharinteökatunderplan-perioden.

• Människorstrygghetvidanvändningenavvägtransportsystemethar trendmässigt ökat under planperioden.

• Medborgarnakanvistastryggtochsäkertitätorternasväg-ochgatumiljö.

• Allavägar,ävendelågtrafikerade,ärframkomligaförlättafordonåret runt. Vägarna har minst lägsta standard i FSB-drift, eller en med kunderna överenskommen lägsta standard.

• År2015hartvåtredjedelaravbärighetsbrister2004påviktiganä-ringslivsvägar åtgärdats och de har full bärighet året runt samt inga restriktioner under tjällossning under normalår. områden med glest vägnät har prioriterats.

• Broarpåviktiganäringslivsvägarharår2011fullbärighet.

• Hälftenaväldreviktiganäringslivsvägar(före1974),sompågrundav sin betydelse för samhället inte kan skyddas mot förtida ned-brytningar genom restriktioner, har år 2015 anpassats till år 2004 upplåtna laster.

• Entredjedelavprioriteradlängdgrusvägharbelagtsår2015.

• År2015har ingavägarmedöver100 fordonperdygntillfälligabärighetsrestrektioner för tunga fordon mer än tre veckor under ett normalår.

Säker trafik

Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Under planperioden bidrar Vägverket till att antalet dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor minskar. Etappmålet för 2007 var högst 270 döda i vägtrafiken. när den strategiska planen 2008-2017 fastställs är ett nytt etappmål ännu inte formulerat.


48

BiLaga 2

18 Målet är svårt att nå och kräver omfattande insatser, både från Vägverket och från övriga aktörer i vägtransportsystemet.


• på de delar av det nationella stamvägnätet som har hastighets-gräns 90 eller 110 km/h och flöden över 3 500 fordon per dygn (2002 års medelvärde), sker 90 procent av trafikarbetet år 2015 på mötesseparerade vägar. Motsvarande värde för alla vägar i det na-tionella stamvägnätet, oavsett trafikflöde och hastighetsgräns, ska vara 70 procent.

• Antaletbarnitätortochpålandsbygdsompåegenhandtryggtoch säkert kan ta sig till skolan har ökat årligen fram till 2017.

• År2010har50procentavallanyatjänste-ochförmånsbilaralko-lås.

• Användningavcykelhjälmharökatunderplanperioden.

• Medborgarnakanvistastryggtochsäkertitätortensväg-ochga-tumiljö.

• Trafikarbetet med stöd av ATK (automatisk trafiksäkerhetskon-troll) har till år 2010 fördubblats, jämfört med 2006 års nivå.

• År2010harallanyafordonbältespåminnare.

• Människornaskunskaperomgrundernaförsäkertrafikochhåll-bart användande av vägtransportsystemet har ökat under planpe-rioden.

• Bättreteknikifordonochdessstödsystemharundervarjeårun-der planperiodens första fem år resulterat i minst 10 färre dödsfall än året före.

god miljö

För att vägtransportsystemet ska bidra till att regeringens och riksda-gens uppsatta miljökvalitetsmål uppnås, krävs kraftiga insatser från Vägverkets sida i myndighets-, sektors- och väghållarrollen. Samverkan med andra myndigheter, kommuner, näringsliv och intresseorganisatio-ner är en förutsättning för att lyckas. Speciellt kritiskt är att begränsa koldioxidutsläppen, minska halterna av partiklar samt att klara buller-situationen i tätorterna.

En rad insatser kommer att genomföras för att öka energieffektiviteten i transportsystemet och begränsa klimatpåverkan. åtgärder för frisk luft och färre bullerstörda kommer att genomföras, liksom åtgärder som ger bättre kvalitet på dricksvatten. även insatser som begränsar transport-systemets negativa effekter på natur-, kultur- och bebyggelsemiljö samt biologisk mångfald genomförs.


• År 2010 har utsläppen av koldioxid från vägtransporter stabili-serats på 1990 års nivå. år 2020 har utsläppen minskat med 10 procent jämfört med 1990.18

• Fordonsparken har förbättrats genom att nyregistrerade person-bilar år 2012 i genomsnitt släpper ut 140 g koldioxid per fordons-kilometer samt år 2017 högst 100g.

• nyregistrerade tunga fordon har i genomsnitt 10 procent bättre energieffektivitet år 2014 jämfört med 2004.

• Sverige har klarat EUs mål att biodrivmedel år 2010 ska utgöra 5,75 procent av använda drivmedel i vägtransportsektorn, och år 2017 minst 10 procent.


49

BiLaga 2

• halten av kvävedioxid och partiklar överskrider inte fastställda miljökvalitetsnormer.

• år 2010 har antalet människor som utsätts för bullerstörning-ar från vägtrafiken som överstiger de riktvärden som riksdagen ställts sig bakom för buller i bostäder, minskat med 40 000 längs det statliga vägnätet och med 60 000 längs det kommunala vägnä-tet, jämfört med antalet utsatta vid utgången av år 2007. De mest bullerutsatta har prioriterats.

• Bulleremissioner från nyregistrerade bilar har år 2012 minskat med i genomsnitt 2 dB jämfört med 2004.

• år 2010 uppfyller alla stora vattentäkter längs det statliga väg-nätet, vilka används för uttag av dricksvatten, gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet vad avser föroreningar or-sakade av vägar och vägtrafik.

• Längsdetstatligavägnätetärdehögstprioriteradevärdefullaochpotentiellt skyddsvärda vattendragen åtgärdade vad gäller vand-ringshinder för vattenlevande djur.

• Dehögstprioriteradebristernaförnatur-ochkulturvärdenlängsde statliga vägarna är åtgärdade.

• Avinventeradebristeravseendefulaochslitnavägmiljöer,hardehögst prioriterade miljöerna åtgärdats.

• År2015harVägverketsäkerställtettvägnätisamklangmedom-givande natur- och kulturmiljölandskap, genom att 90 procent av nybyggnadsprojekt uppfyller projektmål och alla driftområden uppfyller driftområdesmål för natur och kultur.

regional utveckling

De insatser som beskrivs under delmålet Ett tillgängligt transportsys-tem har också bäring på delmålet Regional utveckling.

Vägverket genomför under planperioden åtgärder på viktiga och potenti-ella pendlingsstråk samt på utpekat vägnät för näringslivet. Samverkan mellan transportslagen är grundläggande vid planering av åtgärder.

tillväxt genom regionförstoring sker inom ramen för hållbar utveckling. Det innebär bl a att transportsystemets bidrag till regionförstoring görs inom ramen för miljökvalitetsmålen samt att kvinnors och mäns pend-lingsmönster beaktas vid genomförande av åtgärder. planering för tra-fik, infrastruktur, bebyggelse och regional utveckling samordnas i ökad utsträckning.


• Senastår2010serallakommunalaochregionalaplaneringsansva-riga Vägverket som en naturlig dialogpartner i samhällsplanering-ens tidiga skeden, såsom i program- och översiktsplaneringen.

• Andelenkollektivtrafikresorvidarbetspendlingharökat.

ett jämställt transportsystem

transportpolitikens delmål om Ett jämställt transportsystem genomsy-rar alla de övriga transportpolitiska delmålen och har därmed en annan dimension.


50

BiLaga 2

19 Kundprogram Medborgarnas resor, VV Publ 2005:88, samt Kundprogram Närings-livets transporter, VV Publ 2005:89

planen bidrar till att uppfylla följande målbilder, med direkt bäring på ett jämställt transportsystem:

• Måluppfyllelsenfördetransportpolitiskamålenärlikaförkvin-nor och män.

• År 2010 har planeringsprocessen utvecklats så att kvinnors ochmäns respektive medverkan i planeringen är minst 40 procent.

• Vägverketskompetensharökatochpersonalenharensådansam-mansättning att specifika gruppers behov och förväntningar på Vägverkets tjänster tillgodoses.

• Andelenkollektivtrafikresorvidarbetspendlingharökat.

• Cykel-ochkollektivtrafikensandelavkortvägaresorharökat.

• Gatumiljöer i tätorterna som upplevs som hotfulla har minskat,vilket gör transportsystemet mer tillgängligt för både kvinnor och män.

• Människorstrygghetvidanvändningenavvägtransportsystemethar trendmässigt ökat under planperioden.

KUNderNAS BehOVgenomförande av den strategiska planen 2008-2017 innebär förbättring-ar för både medborgare och näringsliv. De formulerade utmaningarna har ett tydligt kundfokus, men även utvecklingen av Vägverkets interna arbetssätt med tillhörande strategier och inriktningar leder till ökad kundnytta.

Vägverket har med stöd av kunderna prioriterat de viktigaste förbätt-ringarna som kunderna efterlyser.19 Dessa har utgjort underlag för inne-hållet i denna plan. nedan beskrivs hur planen bidrar till de prioriterade förbättringsområdena för att öka kundnyttan för medborgarnas resor och näringslivets transporter.

ökat kundinflytande

En förutsättning för att nå de mål som beskrivs i planen är att möjlighe-terna för kundernas inflytande och delaktighet utvecklas. Förbättringar kommer att ske inom bl a följande områden:

• Kundernasinflytandepåplaneringenökar.

• Kvinnorochmänpåverkarvidplanperiodenssluttransportsyste-met i lika stor utsträckning.

• KundernasmöjlighettillgodakontaktermedVägverketökar.

medBOrgArNAS reSOr

Snabbare och mer tillförlitliga resor

Vägverket kommer att lägga stort fokus på medborgarnas möjligheter till arbetspendling, där tillförlitlighet och förutsägbarhet är viktiga kva-liteter. goda valmöjligheter såsom tillgänglig kollektivtrafik och sam-manhängande stråk för cykel- och gångtrafikanter bidrar till ökad kund-nytta. åtgärder i tätort och storstad kommer också att bidra till snabbare och mer tillförlitliga resor.

• Tillförlitlighetenförpendlingsresortillarbetetökar.

• Restidenochrestidsvariationenförbilpåinfarterochförbifarteri högtrafik i storstad ökar inte.


51

BiLaga 2

ökad regelefterlevnad

Vägverket kommer systematiskt att arbeta för en ökad regelefterlevnad i trafiken. Strategierna innebär i huvudsak att stödja användaren att ge-nom kunskap använda vägtransportsystemet bättre, att förbättra förar-utbildning och körkortssystem samt att verka för en effektivare övervak-ning av regelefterlevnad.

• Bättreregelefterlevnadledertillräddadeliv.

• Användningenavstödsystemökar.

• Användningenavcykelhjälmökar.

• Människornas trygghet vid användning av transportsystemetökar.

Bättre förutsättningar för gående och cyklister

Förutsättningar för gående och cyklister kommer att förbättras genom samarbete med kommuner och andra aktörer. åtgärder för ökad och sä-ker cykeltrafik kommer att genomföras.

• Cykeltrafikensandelavantaletkortvägaresorökar.

• Antaletbarnitätortochpålandsbygdsompåegenhandtryggtoch säkert kan ta sig till skolan ökar.

Attraktivare kollektivtrafik, säkrare skolskjuts och bättre färd-tjänst

Satsningar på kollektivtrafik kommer att genomföras under planperio-den, vilket innebär ett ökat utbud, snabbare resor och ökad tillgänglig-het.

• Kollektivtrafikens andel av antalet pendlingsresor till arbetetökar.

• Kollektivtrafikenpåutpekadenätär2010tillgängligförpersonermed funktionshinder.

• Kollektivtrafikensandelavantaletkortvägaresorökar.

• Restidenochrestidsvariationenförkollektivtrafikenpåvägihög-trafik i storstad minskar.

Bättre möjligheter för äldre att färdas med bil

genom ett förändrat beteende hos dem som använder vägtransportsys-temet ökar den upplevda tryggheten för äldre och därmed transportsys-temets tillgänglighet. Utveckling av fordon anpassade för äldre bilförare bidrar till förbättrade möjligheter för äldre att färdas med bil.

• Bättreregelefterlevnadledertillräddadeliv.

• Användningenavstödsystemökar.

• Människornas trygghet vid användning av transportsystemetökar.

NärINgSLIVeTS TrANSPOrTer

Sund konkurrens

Vägverket kommer tillsammans med berörda parter att arbeta för en sund transportbransch. Detta sker genom att påverka både transport-köpare och transportörer att efterfråga sunda transporter samt att för-bättra kvaliteten på de transporter som erbjuds.


52

BiLaga 2

• Tillgångentillochkvalitetenpåtransporterökar.

• Förutsättningarna för att bedriva transportverksamhet förbätt-ras.

• Den yrkesmässiga trafiken följer i ökad utsträckning regler föröverlaster.

Vägnät med garanterad standard

åtgärder enligt nationell plan för vägtransportsystemet (npVS) kom-mer att bidra till ökad kundnytta vad avser transportkvalitet. härutöver kommer speciella åtgärder att genomföras för att underlätta för gods-transporter.

• Yrkestrafikanternablirnöjdaremeddrift-ochunderhållstjänster.

• Tillgängligheten,tillförlitlighetenochsäkerhetenförgodstrans-porter ökar.

ökad tillgänglighet och framkomlighet i tätort

åtgärder kommer att genomföras för att främst förbättra förutsägbar-heten och tillgängligheten för näringslivets transporter i tätorter och storstäder.

• Tillgänglighetentillmålpunkterförvaru-ochservicetransporteristörre tätorter ökar.

• Restidenochrestidsvariationenförgodspåutpekadestråkistor-stad minskar.

• Restidenochrestidsvariationenförbilpåinfarterochförbifarteri högtrafik i storstad ökar inte.

Användaranpassad och tillgänglig information

Det kommer att bli enklare för kunderna att få tillgång till Vägverkets tjänster och informationsdatabaser, och kvaliteten på den offentliga in-formationen i Vägverkets informationsdatabaser kommer att förbättras.

Bra arbetsmiljö

En förbättrad arbetsmiljö för transportörerna kommer att bli en del av resultatet av ansträngningarna för att åstadkomma en sund och livs-kraftig transportbransch. Dessutom kommer Vägverket att genomföra åtgärder för att öka attraktiviteten i transportsektorn för framtida ar-betstagare.

• Trafiksäkerheten förbättras genom ökad regelefterlevnad samtförbättrad fordonsteknik och användning av stödsystem.

• Arbetsmiljönitransportsektornförbättras.

Bättre förutsättningar för kombinerade transporter

Vägverket kommer att stödja Banverket och andra aktörer på marknaden med goda anslutningsvägar och förutsättningar att utveckla tjänster, när strategiska kombiterminaler och hamnar etableras.

ökad samordning i kollektivtrafiken

För att åstadkomma en effektivare användning av kollektivtrafiken kom-mer samordningen mellan kommuner, landsting och trafikhuvudmän att utökas. Vägverket kommer att medverka för att nå målen för kollektiv-trafiken:


53

BiLaga 2

• Kollektivtrafikensandelavantaletarbetspendlingsresorökar.

• Kollektivtrafikenpåutpekadenätär2010tillgängligförpersonermed funktionshinder.

• Kollektivtrafikensandelavantaletkortvägaresorökar.


54

BiLaga 3

Bil

aga

3

Sa

mm

an

stä

lln

ing

av

må

l o

ch m

ått

Tra

nsp

ort

effe

kti

vt

sam

hä

lle

med

go

d t

illg

än

glig

het

må

l Uts

läp

pen

av

kold

ioxi

d f

rån

väg

tran

spor

ter

ska

•20

10 h

a st

abil

iser

ats

på

1990

års

niv

å. å

r 20

20

ska

uts

läp

pen

ha

min

skat

med

10

pro

cen

t jä

mfö

rt

med

199

0.

Sen

ast

2010

ska

all

a ko

mm

un

ala

och

reg

ion

ala

•p

lan

erin

gsan

svar

iga

se V

ägve

rket

som

en

nat

ur-

lig

och

kom

pet

ent

dia

logp

artn

er i

sam

häl

lsp

lan

e-ri

nge

ns

tid

iga

sked

en.

må

TT Väg

traf

iken

s u

tslä

pp

av

kold

ioxi

d f

örd

elat

på

oli-

–ka

for

don

styp

er, M

ton

och

pro

cen

t (5

987)

.

kom

mu

nal

a p

rogr

am

och

öv

ersi

ktsp

lan

er

som

–

han

tera

r d

en f

ysis

ka p

lan

erin

gen

, d

är V

ägve

rket

d

elta

git

i fr

amta

gan

det

, an

del

(%

) av

tot

alt

anta

l p

rogr

am o

ch ö

vers

ikts

pla

ner

(248

3).

nöj

dh

et h

os p

lan

erin

gsan

svar

iga

i kom

mu

ner

res

- –

pek

tive

reg

ion

ala

pla

ner

ings

orga

n, a

nd

el (6

939)

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

Bil

agan

inn

ehål

ler

en s

amm

anst

älln

ing

av d

en s

trat

egis

ka p

lan

ens

mål

och

m

ått

för

utm

anin

gar

och

eta

ble

rad

ver

ksam

het

un

der

pla

np

erio

den

, oc

h

följ

er p

lan

ens

dis

pos

itio

n. t

idsa

xeln

i h

ögra

kol

um

nen

an

ger

mål

amb

itio

-n

en f

ör v

arje

en

skil

t m

ål. M

ål s

om h

ar e

tt (

elle

r fl

era)

tyd

liga

mål

år ä

r an

-gi

vna

med

blå

fär

g. M

ål s

om s

ka u

pp

fyll

as f

ortl

öpan

de

un

der

pla

np

erio

den

är a

ngi

vna

med

grö

n f

ärg.

all

a m

ål o

ch m

ått

kop

pla

de

till

Str

ateg

isk

pla

n

fin

ns

i M

ål-

och

måt

tdat

abas

en u

nd

er f

like

n ”

pla

ner

a st

rate

gisk

t”. E

n d

el

måt

t är

par

kera

de

pga

att

de

inte

mät

s va

rje

år. F

ör a

tt f

å fr

am a

lla

måt

t i

Stra

tegi

sk p

lan

väl

j sö

kfu

nkt

ion

en ”

park

erad

e (a

lla)

”. E

n å

rlig

up

pd

ater

ad

utg

åva

av B

ilag

a 3

fin

ns

till

gän

glig

dig

ital

t p

å in

fart

en.

UT

mA

NIN

gA

r


55

BiLaga 3

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

Sen

ast

2010

ska

kvi

nn

ors

och

män

s re

spek

tive

•

med

verk

an i

pla

ner

inge

n a

v vä

gtra

nsp

orts

ys-

tem

et v

ara

min

st 4

0 p

roce

nt.

Sen

ast

2017

ska

mål

up

pfy

llel

sen

för

de

tran

s-•

por

tpol

itis

ka m

ålen

var

a li

ka f

ör k

vin

nor

och

m

än.

må

l två

tr

edje

del

ar

av

bär

igh

etsb

rist

ern

a 20

04

•p

å vi

ktig

a n

ärin

gsli

vsvä

gar

ska

åtgä

rdas

til

l 20

15, s

å at

t d

e h

ar f

ull

bär

igh

et å

ret

run

t oc

h

inga

res

trik

tion

er u

nd

er t

jäll

ossn

inge

n u

nd

er

nor

mal

år. o

mrå

den

med

gle

st v

ägn

ät s

ka p

ri-

orit

eras

.

tra

nsp

ortö

rern

a oc

h

tran

spor

tköp

arn

a sk

a •

tren

dm

ässi

gt u

nd

er p

lan

per

iod

en b

li n

öjd

are

med

til

lgän

glig

het

, ti

llfö

rlit

ligh

et o

ch s

äker

-h

et f

ör g

odst

ran

spor

tern

a.

Yrk

estr

afik

ante

rna

ska

tren

dm

ässi

gt

un

der

•

pla

np

erio

den

bli

nöj

dar

e m

ed d

rift

- oc

h u

n-

der

hål

lstj

änst

er.

kvi

nn

or s

om m

edve

rkar

i a

rbet

sgru

pp

er e

ller

–

and

ra s

amar

bet

sfor

um

i V

ägve

rket

s ex

tern

a ve

rksa

mh

eter

, an

del

(%

) av

tot

alt

anta

l p

erso

-n

er (2

597)

.

kvi

nn

or s

om m

edve

rkar

i a

rbet

sgru

pp

er e

ller

–

and

ra s

amar

bet

sfor

um

i V

ägve

rket

s in

tern

a ve

rksa

mh

et,

kop

pla

t ti

ll

verk

sam

het

spla

ne-

rin

g oc

h s

trat

egis

k p

lan

erin

g, a

nd

el (

%)

av t

o-ta

lt a

nta

l p

erso

ner

(259

8).

Må

tt –

: Se

resp

ekti

ve s

akom

råd

e.

må

TT Bär

igh

etså

tgär

der

för

tjä

lsäk

rin

g/h

öjn

ing

av

–b

ärig

het

skla

ss

för

stat

liga

vä

gar,

an

tal

km

(171

1).

nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) fö

r tr

ansp

ortf

öret

ag,

in-

–d

exvä

rde

0-10

0 (2

810)

.

tra

nsp

ortk

öpar

nas

nöj

dh

et (

måt

tnu

mm

er t

as

–fr

am)

Yrk

estr

afik

ante

rsb

etyg

öve

rd

rift

och

un

der

- –

hål

l av

de

stat

liga

väg

arn

a, a

nd

el (

%)

nöj

da

traf

ikan

ter

(377

9).

Yrk

estr

afik

ante

rsb

etyg

öve

rvi

nte

rdri

ften

av

–d

e st

atli

ga v

ägar

na,

an

del

(%

) n

öjd

a tr

afik

an-

ter

(tra

fika

ntb

etyg

)(378

0).

Yrk

estr

afik

ante

rnas

bet

ygö

ver

som

mar

dri

f- –

ten

av

de

stat

liga

väg

arn

a, a

nd

el (%

) nöj

da

tra-

fika

nte

r (t

rafi

kan

tbet

yg)(8

521)

.

Bä

ttre

mo

bil

itet

fö

r p

end

lare

och

go

dst

ran

spo

rter

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


56

BiLaga 3

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

En

ergi

effe

ktiv

itet

en f

ör g

odst

ran

spor

ter

och

•

per

son

tran

spor

ter

på

väg

ska

öka

un

der

pla

n-

per

iod

en.

Med

bor

garn

a sk

a tr

end

mäs

sigt

un

der

pla

n-

•p

erio

den

bli

nöj

dar

e m

ed t

illf

örli

tlig

het

en f

ör

arb

etsp

end

lin

gsre

sor

i vä

gtra

nsp

orts

yste

-m

et.

an

del

en k

olle

ktiv

traf

ikre

sor

vid

arb

etsp

end

-•

lin

g sk

a ök

a u

nd

er p

lan

per

iod

en.

må

l an

tale

t b

arn

i t

ätor

t oc

h p

å la

nd

sbyg

d s

om p

å •

egen

han

d t

rygg

t oc

h s

äker

t ka

n t

a si

g ti

ll s

ko-

lan

ska

årl

igen

öka

un

der

pla

np

erio

den

.

Väg

traf

iken

s en

ergi

effe

ktiv

itet

p

erso

ntr

an-

–sp

orte

r, M

J/p

erso

nkm

(373

6).

Väg

traf

iken

s en

ergi

effe

ktiv

itet

god

s, M

J/to

n-

–km

(373

5).

nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) fö

r m

edb

orga

rnas

nöj

d-

–h

et m

ed t

illf

örli

tlig

het

en f

ör a

rbet

spen

dli

ngs

-re

sor

i vä

gtra

nsp

orts

yste

met

, in

dex

värd

e 0-

100

(nk

i)(2

809)

.

Yrk

esar

bet

and

em

äns

omr

eser

med

kol

lek-

–ti

vtra

fik

till

sit

t ar

bet

e, a

nta

l ar

bet

sres

or o

ch

and

el (

%)

av t

otal

t an

tal

arb

etsr

esor

för

män

(3

777)

.

Yrk

esar

bet

and

ekv

inn

ors

omr

eser

med

kol

- –

lekt

ivtr

afik

til

l si

tt a

rbet

e, a

nta

l ar

bet

sres

or

och

an

del

(%

) av

tot

alt

anta

l ar

bet

sres

or f

ör

kvin

nor

(377

6).

må

TT Bar

n s

om g

enom

Väg

verk

ets

fysi

ska

åtgä

rder

–

un

der

åre

t h

ar f

ått

möj

ligh

et a

tt p

å eg

en h

and

ta

sig

til

l n

ärm

aste

sko

la m

ed g

od s

äker

het

, an

tal

(158

1).

Att

rak

tiv

a t

äto

rter

och

sto

rstä

der

med

bä

ttre

tra

nsp

ort

syst

em


57

BiLaga 3

kol

lekt

ivtr

afik

en p

å av

Väg

verk

et o

ch B

anve

r-•

ket

utp

ekat

och

pri

orit

erat

kol

lekt

ivtr

afik

nät

, sk

a se

nas

t år

201

0 ku

nn

a an

vän

das

av

per

so-

ner

med

ned

satt

rör

else

- el

ler

orie

nte

rin

gs-

förm

åga.

Cyk

eltr

afik

ens

and

el a

v an

tale

t ko

rtvä

ga r

esor

•

ska

tren

dm

ässi

gt ö

ka u

nd

er p

lan

per

iod

en.

kol

lekt

ivtr

afik

ens

and

el a

v an

tale

t kor

tväg

a re

-•

sor

ska

tren

dm

ässi

gt ö

ka u

nd

er p

lan

per

iod

en.

Med

bor

garn

a sk

a ku

nn

a vi

stas

try

ggt

och

sä-

•ke

rt i

tät

orte

ns

väg-

och

gat

um

iljö

.

hal

ten

av

kväv

edio

xid

och

par

tikl

ar s

ka i

nte

•

över

skri

da

fast

stäl

lda

mil

jökv

alit

etsn

orm

er

(Mk

n).

Fu

nkt

ion

shin

dra

de

som

kan

an

vän

da

koll

ek-

–ti

vtra

fike

n, a

nd

el (2

003)

.

Bu

ssh

ållp

lats

er p

å st

atli

gt r

egio

nal

t vä

gnät

–

som

är

åtgä

rdad

e en

ligt

fas

tstä

lld

kva

lite

ts-

niv

å, a

nd

el %

(113

8).

åtg

ärd

ade

bu

ssh

ållp

lats

er p

å n

atio

nel

la

–vä

gar

inom

det

nat

ion

ellt

utp

ekad

e ko

llek

-ti

vtra

fikn

ätet

som

ska

var

a an

vän

db

art

för

fun

ktio

nsh

ind

rad

e år

201

0, a

nd

el %

(574

6).

Cyk

elre

sor

av d

et t

otal

a an

tale

t ko

rtvä

ga

–re

sor,

an

del

(%)(1

725)

.

Bu

ssre

sor

av d

et t

otal

a an

tale

t ko

rtvä

ga

–re

sor,

an

del

(%)(1

677)

.

nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) för

med

bor

garn

as n

öjd

- –

het

med

avs

een

de

på

tryg

ghet

och

säk

erh

et,

ind

exvä

rde

0-10

0 (2

807)

.

Död

ade

på

det

kom

mu

nal

a vä

gnät

et, t

otal

t –

anta

l (S

tr

aD

a) (

1805

).

Svår

t sk

adad

e p

å d

et k

omm

un

ala

vägn

ätet

,

–to

talt

an

tal

(St

ra

Da

)(325

2).

om

råd

en d

är m

iljö

kval

itet

snor

mer

na

för

kvä-

–ve

dio

xid

för

vän

tas

över

skri

das

län

gs d

et s

tat-

liga

väg

nät

et, a

nta

l km

(294

0).

om

råd

en d

är m

iljö

kval

itet

snor

mer

na

för

par

- –

tikl

ar (

pM

10)

förv

änta

s öv

ersk

rid

as l

ängs

det

st

atli

ga v

ägn

ätet

, an

tal

km (2

942)

.

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


58

BiLaga 3

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7å

r 20

10 s

ka a

nta

let

män

nis

kor

som

uts

ätts

•

för

bu

ller

frå

n v

ägtr

afik

en s

om ö

vers

tige

r d

e ri

ktvä

rden

som

rik

sdag

en s

täll

t si

g b

akom

för

b

ull

er i

bos

täd

er, h

a m

insk

at m

ed 4

0 00

0 lä

ngs

d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

och

med

60

000

län

gs d

et

kom

mu

nal

a vä

gnät

et, j

ämfö

rt m

ed a

nta

let

ut-

satt

a vi

d u

tgån

gen

av

år 2

007.

De

mes

t b

ull

er-

uts

atta

ska

pri

orit

eras

.

åtg

ärd

ade

bu

ller

uts

atta

län

gs s

tatl

iga

väga

r,

–an

tal

per

son

er (3

804)

.

åtg

ärd

ade

bu

ller

uts

atta

län

gs k

omm

un

ala

vä-

–ga

r, a

nta

l p

erso

ner

(380

3).

til

lgän

glig

het

en

till

m

ålp

un

kter

fö

r va

ru-

•oc

h s

ervi

cetr

ansp

orte

r i

stör

re t

ätor

ter

ska

öka

un

der

pla

np

erio

den

.

res

tid

en o

ch r

esti

dsv

aria

tion

en f

ör k

olle

k-•

tivt

rafi

k p

å vä

g i

hög

traf

ik i

sto

rsta

d s

ka å

r-li

gen

min

ska

un

der

pla

np

erio

den

.

res

tid

en o

ch r

esti

dsv

aria

tion

en f

ör b

il p

å in

-•

fart

er o

ch f

örb

ifar

ter

i h

ögtr

afik

i s

tors

tad

sk

a in

te ö

ka u

nd

er p

lan

per

iod

en.

res

tid

en o

ch r

esti

dsv

aria

tion

en f

ör g

ods

på

•u

tpek

ade

strå

k i

stor

stad

ska

årl

igen

min

ska

un

der

pla

np

erio

den

.

Må

tt u

tvec

kla

s –

Må

tt u

tvec

kla

s –

Må

tt u

tvec

kla

s –

res

tid

i h

ögtr

afik

i s

tors

täd

er, e

j öka

d (j

a/n

ej)

–(5

980)

.

has

tigh

et i

hög

traf

ik i

sto

rstä

der

, ej m

insk

ad

–(ja

/nej

)(230

5).

Må

tt u

tvec

kla

s –

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


59

BiLaga 3

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7å

r 20

10 s

ka a

nta

let

män

nis

kor

som

uts

ätts

•

för

bu

ller

frå

n v

ägtr

afik

en s

om ö

vers

tige

r d

e ri

ktvä

rden

som

rik

sdag

en s

täll

t si

g b

akom

för

b

ull

er i

bos

täd

er, h

a m

insk

at m

ed 4

0 00

0 lä

ngs

d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

och

med

60

000

län

gs d

et

kom

mu

nal

a vä

gnät

et, j

ämfö

rt m

ed a

nta

let

ut-

satt

a vi

d u

tgån

gen

av

år 2

007.

De

mes

t b

ull

er-

uts

atta

ska

pri

orit

eras

.

åtg

ärd

ade

bu

ller

uts

atta

län

gs s

tatl

iga

väga

r,

–an

tal

per

son

er (3

804)

.

åtg

ärd

ade

bu

ller

uts

atta

län

gs k

omm

un

ala

vä-

–ga

r, a

nta

l p

erso

ner

(380

3).

til

lgän

glig

het

en

till

m

ålp

un

kter

fö

r va

ru-

•oc

h s

ervi

cetr

ansp

orte

r i

stör

re t

ätor

ter

ska

öka

un

der

pla

np

erio

den

.

res

tid

en o

ch r

esti

dsv

aria

tion

en f

ör k

olle

k-•

tivt

rafi

k p

å vä

g i

hög

traf

ik i

sto

rsta

d s

ka å

r-li

gen

min

ska

un

der

pla

np

erio

den

.

res

tid

en o

ch r

esti

dsv

aria

tion

en f

ör b

il p

å in

-•

fart

er o

ch f

örb

ifar

ter

i h

ögtr

afik

i s

tors

tad

sk

a in

te ö

ka u

nd

er p

lan

per

iod

en.

res

tid

en o

ch r

esti

dsv

aria

tion

en f

ör g

ods

på

•u

tpek

ade

strå

k i

stor

stad

ska

årl

igen

min

ska

un

der

pla

np

erio

den

.

Må

tt u

tvec

kla

s –

Må

tt u

tvec

kla

s –

Må

tt u

tvec

kla

s –

res

tid

i h

ögtr

afik

i s

tors

täd

er, e

j öka

d (j

a/n

ej)

–(5

980)

.

has

tigh

et i

hög

traf

ik i

sto

rstä

der

, ej m

insk

ad

–(ja

/nej

)(230

5).

Må

tt u

tvec

kla

s –

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

må

l år

2010

ska

50

pro

cen

t av

all

a n

ya t

jän

ste-

och

•

förm

ånsb

ilar

ha

alko

lås.

an

vän

dn

ing

av c

ykel

hjä

lm s

ka t

ren

dm

ässi

gt

•ök

a u

nd

er p

lan

per

iod

en.

Män

gden

tra

fika

rbet

e so

m s

töd

s av

at

k s

ka

•ti

ll å

r 20

10 f

örd

ub

bla

s, j

ämfö

rt m

ed 2

006

års

niv

å.

år

2010

ska

all

a n

ya f

ord

on h

a b

älte

spåm

in-

•n

are.

må

TT nya

tjä

nst

e- o

ch f

örm

ånsb

ilar

med

alk

olås

, –

and

el (%

) (m

ätm

etod

utv

eckl

as).

Bef

intl

igt

må

tt:

– C

ykli

ster

som

an

vän

der

cy

kelh

jälm

, an

del

(%) (

1729

).

tra

fika

rbet

e p

å vä

g so

m s

töd

s av

at

k,

–an

del

(%) (

3411

).

nya

for

don

med

bäl

tesp

åmin

nar

e, a

nd

el (%

) –

(278

0).

Klo

k a

nv

än

dn

ing

av

tra

nsp

ort

syst

em

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

Män

nis

korn

as t

rygg

het

vid

an

vän

dn

inge

n a

v •

vägt

ran

spor

tsys

tem

et s

ka t

ren

dm

ässi

gt ö

ka

un

der

pla

np

erio

den

.

Män

nis

korn

as k

un

skap

er o

m g

run

der

na

för

•sä

ker

traf

ik o

ch e

tt h

ållb

art

nyt

tjan

de

av v

äg-

tran

spor

tsys

tem

et s

ka t

ren

dm

ässi

gt ö

ka u

n-

der

pla

np

erio

den

.

nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) för

med

bor

garn

as n

öjd

- –

het

med

avs

een

de

på

tryg

ghet

och

säk

erh

et,

ind

exvä

rde

0-10

0 (2

807)

.

Må

tt u

tvec

kla

s –

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


60

BiLaga 3

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

Su

nd

och

liv

skra

ftig

tra

nsp

ort

bra

nsc

h

må

l tra

nsp

ortk

öpar

na

ska

un

der

pla

np

erio

den

bli

•

nöj

dar

e m

ed t

illg

ånge

n t

ill

och

kva

lite

ten

på

tran

spor

tern

a.

tra

nsp

ortö

rern

a sk

a u

nd

er p

lan

per

iod

en b

li

•n

öjd

are

med

för

uts

ättn

inga

rna

för

att

bed

riva

si

n v

erks

amh

et.

Den

yrk

esm

ässi

ga t

rafi

ken

ska

årl

igen

ha

en

•ök

ad r

egel

efte

rlev

nad

vad

gäl

ler

över

last

er.

må

TT tra

nsp

ortk

öpar

nas

nöj

dh

et (

måt

tnu

mm

er t

as

–fr

am)

nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) fö

r tr

ansp

ortö

rern

as

–n

öjd

het

med

för

uts

ättn

inga

rna

för

att

bed

ri-

va s

in v

erks

amh

et,

ind

exvä

rde

0-1

00 (

nk

i)

(281

1).

Öve

rlas

ter,

an

del

(%) (

3851

). –

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

Sä

kra

och

en

erg

ieff

ekti

va

fo

rdo

n m

ed u

thå

llig

dri

vm

edel

sfö

rsö

rjn

ing

må

l Bät

tre

tekn

ik i

for

don

en o

ch d

eras

stö

dsy

s-•

tem

ska

un

der

var

je å

r u

nd

er p

lan

per

iod

ens

förs

ta f

em å

r re

sult

era

i m

inst

10

färr

e d

öds-

fall

än

åre

t fö

re.

nyr

egis

trer

ade

per

son

bil

ar s

ka i

gen

omsn

itt

•sl

äpp

a u

t h

ögst

140

g k

old

ioxi

d p

er f

ord

ons-

kilo

met

er å

r 20

12, o

ch h

ögst

100

g k

old

ioxi

d

per

for

don

skil

omet

er å

r 20

17.

må

TT Eff

ekte

n a

v b

ättr

e te

knik

i f

ord

on,

anta

l fä

rre

–d

ödad

e (1

809)

.

Eff

ekte

n a

v st

ödsy

stem

i f

ord

on,

anta

l fä

rre

–d

ödad

e (1

810)

.

nyr

egis

trer

ade

per

son

bil

ars

uts

läp

p a

v ko

ldi-

–ox

id, g

ram

per

for

don

skil

omet

er (2

901)

.


61

BiLaga 3

nyr

egis

trer

ade

tun

ga f

ord

on s

ka i

gen

omsn

itt

•h

a 10

pro

cen

t b

ättr

e en

ergi

effe

ktiv

itet

201

4 jä

mfö

rt m

ed 2

004.

Sver

ige

ska

klar

a E

Us

mål

att

bio

dri

vmed

el å

r •

2010

ska

utg

öra

5,75

pro

cen

t av

an

vän

t d

riv-

med

el i

nom

väg

tran

spor

tsek

torn

. år

2017

ska

an

del

en b

iod

rivm

edel

var

a m

inst

10

pro

cen

t in

om v

ägtr

ansp

orts

ekto

rn.

Bu

ller

frå

n n

yreg

istr

erad

e b

ilar

ska

år

2012

•

ha

min

skat

med

i g

enom

snit

t 2

dB

jäm

fört

m

ed 2

004.

En

ergi

effe

ktiv

itet

fö

r n

yreg

istr

erad

e tu

nga

–

last

bil

ar r

esp

ekti

ve E

ner

gief

fekt

ivit

et f

ör n

y-re

gist

rera

de

tun

ga b

uss

ar (1

844)

.

an

vän

t b

iod

rivm

edel

in

om v

ägtr

ansp

orts

ek-

–to

rn, a

nd

el (%

) (15

12).

För

änd

rin

g av

bu

ller

frå

n n

ya p

erso

nb

ilar

–

jäm

fört

med

200

4, d

B. (

2085

).

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

en

kla

re o

ch t

yd

liga

re f

ör

ku

nd

en

må

l an

del

en k

un

der

som

är

nöj

da

med

sin

a re

-•

sor

och

tra

nsp

orte

r i

vägt

ran

spor

tsys

tem

et

ska

tren

dm

ässi

gt ö

ka u

nd

er p

lan

per

iod

en.

an

del

en k

un

der

som

är

nöj

da

med

sin

a ko

n-

•ta

kter

med

Väg

verk

et s

ka ö

ka u

nd

er p

lan

-p

erio

den

.

an

tale

t av

Väg

verk

ets

it-b

aser

ade

info

rma-

•ti

onst

jän

ster

til

l ku

nd

ern

a so

m t

as ö

ver

och

d

rivs

av

kom

mer

siel

la a

ktör

er s

ka ö

ka u

n-

der

pla

np

erio

den

.

må

TT nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) fö

r m

edb

orga

re,

ind

ex-

–vä

rde

0-10

0 (2

805)

.

nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) fö

r tr

ansp

ortf

öret

ag,

in-

–d

exvä

rde

0-10

0 (2

810)

.

nöj

da

exte

rna

kun

der

til

l ku

nd

tjän

st, a

nd

el (%

) –

(292

0).

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


62

BiLaga 3

må

l pro

du

ktiv

itet

en

för

sam

häl

lets

vä

ghål

lnin

g •

ska

tren

dm

ässi

gt ö

ka.

Väg

verk

et

ska

gen

omfö

ra

effe

ktiv

iser

inga

r •

som

min

st u

pp

går

till

3 m

dkr

per

år

vid

pla

n-

per

iod

ens

slu

t.

För

att

föl

ja i

nte

nti

oner

na

i vä

glag

en a

ngå

en-

•d

e äg

are

av v

äg s

ka t

ill

år 2

017

över

föri

ng

av

3 00

0 km

väg

til

l n

y vä

ghål

lare

prö

vas.

(Si

ff-

ran

avs

er s

tatl

ig v

äg s

om a

vses

bli

öve

rför

d

till

en

skil

d v

ägh

ålln

ing

och

vic

e ve

rsa.

)

må

TT inre

eff

ekti

vite

t fö

r d

rift

res

pek

tive

un

der

hål

l,

–(J

a/n

ej) (

2412

).

gen

omfö

ra V

ägs

utm

anin

gar

inom

sex

str

ate-

–gi

ska

områ

den

(817

0).

årl

ig b

esp

arin

g ge

nom

eff

ekti

vise

rin

gsp

roje

kt

–in

om h

uvu

dp

roce

ssen

, Mn

kr (8

617)

.

Stat

lig

väg

som

öve

rför

s ti

ll e

nsk

ild

väg

hål

l- –

nin

g, k

m v

äg (3

205)

.

En

skil

d v

äg s

om ö

verf

örs

till

sta

tlig

väg

hål

l- –

nin

g, k

m v

äg (1

864)

.

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

eff

ekti

v v

ägh

åll

nin

g

Att

rak

tiv

t o

ch k

om

pet

ent

Vä

gver

k i

en

att

rak

tiv

tra

nsp

ort

sek

tor

må

l an

tale

t fö

rsta

han

dss

ökan

de

per

utb

ild

nin

gs-

•p

lats

(h

ögsk

ola

elle

r gy

mn

asiu

m),

som

led

er

till

yrk

en s

pec

ifik

a fö

r tr

ansp

ort-

och

an

lägg

-n

ings

sekt

orn

, ska

öve

rsti

ga 1

.

må

TT För

stah

and

ssök

and

e p

er u

tbil

dn

ings

pla

ts t

ill

–h

ögsk

olep

rogr

am s

om l

eder

til

l yr

ken

sp

eci-

fika

fö

r tr

ansp

ort-

oc

h

anlä

ggn

ings

sekt

orn

, kv

ot (2

073)

.

För

stah

and

ssök

and

e p

er u

tbil

dn

ings

pla

ts t

ill

–n

atio

nel

la g

ymn

asie

pro

gram

som

kan

led

a ti

ll

yrke

ssp

ecif

ika

för

tran

spor

t- o

ch a

nlä

ggn

ings

-se

ktor

n, k

vot

(207

4).

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


63

BiLaga 3

an

tale

t p

erso

ner

beh

örig

a at

t kö

ra t

axi,

bu

ss

•el

ler

last

bil

i y

rkes

mäs

sig

traf

ik,

ska

årli

gen

ök

a u

nd

er p

lan

per

iod

en.

arb

etsm

iljö

n

i tr

ansp

ort-

oc

h

anlä

ggn

ings

-•

sekt

orn

ska

för

bät

tras

un

der

pla

np

erio

den

.

an

del

en n

öjd

a m

edar

bet

are

i V

ägve

rket

ska

•

tren

dm

ässi

gt ö

ka u

nd

er p

lan

per

iod

en.

Väg

verk

ets

kom

pet

ens

ska

fort

löp

and

e ök

a.

•p

erso

nal

en s

ka h

a en

såd

an s

amm

ansä

ttn

ing

att

spec

ifik

a gr

up

per

s b

ehov

och

för

vän

tnin

g-ar

på

Väg

verk

ets

tjän

ster

kan

til

lgod

oses

.

per

son

er b

ehör

iga

att

köra

tax

i, a

nta

l (2

964)

. –

per

son

er b

ehör

iga

att

köra

bu

ss, a

nta

l (2

962)

. –

per

son

er

beh

örig

a at

t kö

ra

last

bil

, an

tal

–(2

963)

.

nM

i (n

öjm

edar

bet

arin

dex

), in

dex

1-

100

–(2

831)

.

Jäm

stäl

ldh

etsi

nd

ex, a

nd

el m

edar

bet

are

och

–

chef

er s

om ä

r kv

inn

or (2

466)

.

an

del

med

arb

etar

e m

ed u

tlän

dsk

bak

gru

nd

, –

and

el (%

) (11

86).

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


64

BiLaga 3

Vä

ghå

lln

ing

eT

AB

Le

rA

d V

er

KS

Am

he

T

må

l all

a st

atli

ga v

ägar

, äve

n d

e lå

gtra

fike

rad

e, s

ka

•va

ra f

ram

kom

liga

för

lät

ta f

ord

on å

ret

run

t.

all

a st

atli

ga v

ägar

ska

ha

min

st l

ägst

a st

an-

•d

ard

i F

SB-d

rift

(dat

erad

200

4-09

-30)

ell

er m

ed

kun

der

na

över

ensk

omm

en l

ägre

sta

nd

ard

.

all

a b

roar

p

å vi

ktig

a n

ärin

gsli

vsvä

gar

ska

•20

11 h

a fu

ll b

ärig

het

.

Stat

liga

vä

gar

med

tr

afik

öv

er

100

ford

on

•p

er d

ygn

ska

201

5 in

te h

a ti

llfä

llig

a b

ärig

-h

etsr

estr

ikti

oner

för

tu

nga

for

don

mer

än

tre

ve

ckor

un

der

ett

nor

mal

år.

på

de

del

ar a

v d

et n

atio

nel

la s

tam

vägn

ätet

•

som

har

has

tigh

etsg

rän

s 90

ell

er 1

10 k

m/h

oc

h f

löd

en ö

ver

3 50

0 fo

rdon

per

dyg

n (

2002

år

s vä

rde)

, sk

a 90

p

roce

nt

av

traf

ikar

bet

et

år 2

015

ske

på

möt

esse

par

erad

e vä

gar.

Mot

-sv

aran

de

värd

e fö

r al

la v

ägar

i d

et n

atio

nel

la

stam

vägn

ätet

, oa

vset

t tr

afik

flöd

e oc

h h

asti

g-h

etsg

rän

s, s

ka v

ara

70 p

roce

nt.

må

TT Sv

årfr

amko

mli

ga/o

fram

kom

liga

väg

ar p

g a

–

tjäl

e, a

nta

l km

(325

1).

Up

pn

ått

dri

ftti

llst

ånd

på

det

sta

tlig

a vä

gnä-

–te

t. D

rift

till

stån

d s

om u

pp

fyll

er s

tan

dar

d i

%

(Väg

verk

et)(5

997)

.

Bro

ar m

ed l

ägre

bär

igh

etsk

lass

nin

g än

mot

- –

svar

and

e B

k1

på

utp

ekad

e vi

ktig

a n

ärin

gs-

livs

väga

r, a

nta

l (1

671)

.

Väg

ar m

ed t

rafi

k öv

er 1

00 f

ord

on p

er d

ygn

, –

med

ti

llfä

llig

a b

ärig

het

sres

trik

tion

er

län

gre

än t

re v

ecko

r fö

r tu

nga

for

don

un

der

ett

nor

-m

alår

, km

väg

(371

3).

Väg

so

m

förs

etts

m

ed

möt

esse

par

erin

g/ –

mit

träc

ke, a

nta

l km

(371

1).

Väg

på

det

nat

ion

ella

sta

mvä

gnät

et m

ed h

as-

–ti

ghet

sgrä

ns

90 e

ller

110

km

/h o

ch f

löd

en ö

ver

3 50

0 fo

rdon

per

dyg

n (

2002

års

vär

de)

, so

m

förs

etts

med

möt

esse

par

erin

g/m

ittr

äcke

, an

-d

el (%

) av

traf

ikar

bet

e (3

709)

.

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


65

BiLaga 3

Vä

ghå

lln

ing

eT

AB

Le

rA

d V

er

KS

Am

he

T

må

l all

a st

atli

ga v

ägar

, äve

n d

e lå

gtra

fike

rad

e, s

ka

•va

ra f

ram

kom

liga

för

lät

ta f

ord

on å

ret

run

t.

all

a st

atli

ga v

ägar

ska

ha

min

st l

ägst

a st

an-

•d

ard

i F

SB-d

rift

(dat

erad

200

4-09

-30)

ell

er m

ed

kun

der

na

över

ensk

omm

en l

ägre

sta

nd

ard

.

all

a b

roar

p

å vi

ktig

a n

ärin

gsli

vsvä

gar

ska

•20

11 h

a fu

ll b

ärig

het

.

Stat

liga

vä

gar

med

tr

afik

öv

er

100

ford

on

•p

er d

ygn

ska

201

5 in

te h

a ti

llfä

llig

a b

ärig

-h

etsr

estr

ikti

oner

för

tu

nga

for

don

mer

än

tre

ve

ckor

un

der

ett

nor

mal

år.

på

de

del

ar a

v d

et n

atio

nel

la s

tam

vägn

ätet

•

som

har

has

tigh

etsg

rän

s 90

ell

er 1

10 k

m/h

oc

h f

löd

en ö

ver

3 50

0 fo

rdon

per

dyg

n (

2002

år

s vä

rde)

, sk

a 90

p

roce

nt

av

traf

ikar

bet

et

år 2

015

ske

på

möt

esse

par

erad

e vä

gar.

Mot

-sv

aran

de

värd

e fö

r al

la v

ägar

i d

et n

atio

nel

la

stam

vägn

ätet

, oa

vset

t tr

afik

flöd

e oc

h h

asti

g-h

etsg

rän

s, s

ka v

ara

70 p

roce

nt.

må

TT Sv

årfr

amko

mli

ga/o

fram

kom

liga

väg

ar p

g a

–

tjäl

e, a

nta

l km

(325

1).

Up

pn

ått

dri

ftti

llst

ånd

på

det

sta

tlig

a vä

gnä-

–te

t. D

rift

till

stån

d s

om u

pp

fyll

er s

tan

dar

d i

%

(Väg

verk

et)(5

997)

.

Bro

ar m

ed l

ägre

bär

igh

etsk

lass

nin

g än

mot

- –

svar

and

e B

k1

på

utp

ekad

e vi

ktig

a n

ärin

gs-

livs

väga

r, a

nta

l (1

671)

.

Väg

ar m

ed t

rafi

k öv

er 1

00 f

ord

on p

er d

ygn

, –

med

ti

llfä

llig

a b

ärig

het

sres

trik

tion

er

län

gre

än t

re v

ecko

r fö

r tu

nga

for

don

un

der

ett

nor

-m

alår

, km

väg

(371

3).

Väg

so

m

förs

etts

m

ed

möt

esse

par

erin

g/ –

mit

träc

ke, a

nta

l km

(371

1).

Väg

på

det

nat

ion

ella

sta

mvä

gnät

et m

ed h

as-

–ti

ghet

sgrä

ns

90 e

ller

110

km

/h o

ch f

löd

en ö

ver

3 50

0 fo

rdon

per

dyg

n (

2002

års

vär

de)

, so

m

förs

etts

med

möt

esse

par

erin

g/m

ittr

äcke

, an

-d

el (%

) av

traf

ikar

bet

e (3

709)

.

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

Dri

ft-

och

un

der

hål

lsve

rksa

mh

eten

ska

eff

ek-

•ti

vise

ras

med

min

st 1

pro

cen

t p

er å

r i

gen

om-

snit

t u

nd

er p

lan

per

iod

en.

häl

ften

av

äl

dre

vi

ktig

a n

ärin

gsli

vsvä

gar

•(f

öre

1974

), so

m p

å gr

un

d a

v si

n b

etyd

else

för

sa

mh

älle

t in

te k

an s

kyd

das

mot

för

tid

a n

ed-

bry

tnin

g ge

nom

res

trik

tion

er, s

ka t

ill 2

015

an-

pas

sas

till

år

2004

up

plå

tna

last

er.

En

tr

edje

del

av

år

20

04

pri

orit

erad

lä

ngd

•

gru

sväg

på

det

sta

tlig

a vä

gnät

et s

ka b

eläg

gas

till

201

5.

inve

ster

inga

r sk

a ti

ll 2

015

ha

gen

omfö

rts

en-

•li

gt n

pV

S in

vest

erin

gsb

ilag

a.

Län

spla

ner

na

ska

2009

h

a ge

nom

fört

s li

ka

•lå

ngt

i a

lla

län

.

må

l Sen

ast

2010

ska

all

a vä

gpro

jekt

på

det

sta

t-•

liga

väg

nät

et h

a la

nd

skap

san

alys

och

ges

talt

-n

ings

pro

gram

, sam

t al

la d

rift

områ

den

ha

ge-

stal

tnin

gsp

rogr

am.

av

de

inve

nte

rad

e b

rist

ern

a av

seen

de

fula

och

•

slit

na

vägm

iljö

er l

ängs

t d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

sk

a d

e h

ögst

pri

orit

erad

e m

iljö

ern

a va

ra å

t-gä

rdad

e u

nd

er p

lan

per

iod

en.

inre

eff

ekti

vite

t fö

r d

rift

res

pek

tive

un

der

hål

l,

–(J

a/n

ej) (

2412

).

Bär

igh

etså

tgär

der

för

an

pas

snin

g av

vik

tiga

–

när

ings

livs

väga

r ti

ll d

agen

s la

ster

, an

tal

km

(170

7).

Län

gd g

rusv

äg >

250

åD

t p

å d

et s

tatl

iga

väg-

–n

ätet

, an

tal

km (2

633)

.

red

ovis

as i

års

red

ovis

nin

g. –

Län

spla

ner

som

gen

omfö

rts,

an

del

(%

) av

ut-

–fa

ll i

för

hål

lan

de

till

eko

nom

isk

ram

(263

7).

må

TT Väg

pro

jekt

som

har

ges

talt

nin

gsp

rogr

am,

an-

–d

el (%

)(373

3).

Dri

ftom

råd

en s

om h

ar g

esta

ltn

ings

pro

gram

, –

and

el (%

)(179

2).

åtg

ärd

ade

fula

och

sli

tna

vägm

iljö

er s

om å

t- –

gärd

ats

med

rik

tad

e m

iljö

med

el, a

nta

l (3

806)

.

Vä

gark

itek

tur

och

vä

gutf

orm

nin

g

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


66

BiLaga 3

go

d m

iljö

må

l Sen

ast

år

2010

sk

a al

la

stor

a va

tten

täkt

er

•(m

er ä

n 1

0 m

3 p

er d

ygn

i g

enom

snit

t el

ler

som

b

etjä

nar

mer

än

50

per

son

er p

er å

r) l

ängs

det

st

atli

ga v

ägn

ätet

, vil

ka u

tnyt

tjas

för

utt

ag a

v va

tten

som

är

avse

tt a

tt a

nvä

nd

as s

om d

rick

s-va

tten

, up

pfy

lla

gäll

and

e sv

ensk

a n

orm

er f

ör

dri

cksv

atte

n a

v go

d k

vali

tet

avse

end

e fö

rore

-n

inga

r or

saka

de

av v

ägar

och

väg

traf

ik.

Un

der

pla

np

erio

den

ska

de

hög

st p

rior

iter

ade

•vä

rdef

ull

a oc

h p

oten

tiel

lt s

kyd

dsv

ärd

a va

t-te

nd

rage

n l

ängs

t d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

var

a åt

gärd

ade

vad

gäl

ler

van

dri

ngs

hin

der

för

vat

-te

nle

van

de

dju

r.

år

2015

ska

Väg

verk

et s

äker

stäl

la e

tt v

ägn

ät

•i

sam

klan

g m

ed o

mgi

van

de

nat

ur-

och

ku

l-tu

rmil

jöla

nd

skap

, ge

nom

at

t 90

p

roce

nt

av

nyb

yggn

adsp

roje

kt p

å d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

u

pp

fyll

er p

roje

ktm

ål o

ch a

lla

dri

ftom

råd

en

up

pfy

ller

dri

ftom

råd

esm

ål f

ör n

atu

r oc

h k

ul-

tur.

Un

der

pla

np

erio

den

ska

de

hög

st p

rior

iter

ade

•b

rist

ern

a fö

r n

atu

r- o

ch k

ult

urv

ärd

en v

ara

åt-

gärd

ade

län

gs d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

.

må

TT Stor

a va

tten

täkt

er p

å st

atli

gt v

ägn

ät s

om i

nte

–

up

pfy

ller

gäl

lan

de

sven

ska

nor

mer

avs

een

de

föro

ren

inga

r or

saka

de

av v

ägar

och

väg

traf

ik,

anta

l kä

nd

a (3

212)

.

åtg

ärd

ade

van

dri

ngs

hin

der

på

stat

ligt

väg

nät

–

för

vatt

enle

van

de

dju

r, a

nta

l (3

807)

.

pro

jekt

dir

ekti

v fö

r vä

gpro

jekt

m

ed

krav

p

å –

pro

jekt

mål

för

nat

ur,

ku

ltu

rmil

jö o

ch f

rilu

fts-

liv,

an

del

(%) (

3025

).

Dri

ftom

råd

en

up

ph

and

lad

e m

ed

till

ämp

ade

–in

rikt

nin

gsm

ål f

ör n

atu

r, k

ult

urm

iljö

och

fri

-lu

ftsl

iv, a

nd

el (%

) (17

94).

Byg

gda

dju

rpas

sage

r p

å st

atli

gt v

ägn

ät, a

nta

l –

(167

8).

red

ovis

nin

g av

res

tau

rera

de

allé

er o

ch k

ul-

–tu

rob

jekt

på

stat

ligt

väg

nät

, an

tal

(305

2).

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


67

BiLaga 3

go

d m

iljö

må

l Sen

ast

år

2010

sk

a al

la

stor

a va

tten

täkt

er

•(m

er ä

n 1

0 m

3 p

er d

ygn

i g

enom

snit

t el

ler

som

b

etjä

nar

mer

än

50

per

son

er p

er å

r) l

ängs

det

st

atli

ga v

ägn

ätet

, vil

ka u

tnyt

tjas

för

utt

ag a

v va

tten

som

är

avse

tt a

tt a

nvä

nd

as s

om d

rick

s-va

tten

, up

pfy

lla

gäll

and

e sv

ensk

a n

orm

er f

ör

dri

cksv

atte

n a

v go

d k

vali

tet

avse

end

e fö

rore

-n

inga

r or

saka

de

av v

ägar

och

väg

traf

ik.

Un

der

pla

np

erio

den

ska

de

hög

st p

rior

iter

ade

•vä

rdef

ull

a oc

h p

oten

tiel

lt s

kyd

dsv

ärd

a va

t-te

nd

rage

n l

ängs

t d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

var

a åt

gärd

ade

vad

gäl

ler

van

dri

ngs

hin

der

för

vat

-te

nle

van

de

dju

r.

år

2015

ska

Väg

verk

et s

äker

stäl

la e

tt v

ägn

ät

•i

sam

klan

g m

ed o

mgi

van

de

nat

ur-

och

ku

l-tu

rmil

jöla

nd

skap

, ge

nom

at

t 90

p

roce

nt

av

nyb

yggn

adsp

roje

kt p

å d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

u

pp

fyll

er p

roje

ktm

ål o

ch a

lla

dri

ftom

råd

en

up

pfy

ller

dri

ftom

råd

esm

ål f

ör n

atu

r oc

h k

ul-

tur.

Un

der

pla

np

erio

den

ska

de

hög

st p

rior

iter

ade

•b

rist

ern

a fö

r n

atu

r- o

ch k

ult

urv

ärd

en v

ara

åt-

gärd

ade

län

gs d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

.

må

TT Stor

a va

tten

täkt

er p

å st

atli

gt v

ägn

ät s

om i

nte

–

up

pfy

ller

gäl

lan

de

sven

ska

nor

mer

avs

een

de

föro

ren

inga

r or

saka

de

av v

ägar

och

väg

traf

ik,

anta

l kä

nd

a (3

212)

.

åtg

ärd

ade

van

dri

ngs

hin

der

på

stat

ligt

väg

nät

–

för

vatt

enle

van

de

dju

r, a

nta

l (3

807)

.

pro

jekt

dir

ekti

v fö

r vä

gpro

jekt

m

ed

krav

p

å –

pro

jekt

mål

för

nat

ur,

ku

ltu

rmil

jö o

ch f

rilu

fts-

liv,

an

del

(%) (

3025

).

Dri

ftom

råd

en

up

ph

and

lad

e m

ed

till

ämp

ade

–in

rikt

nin

gsm

ål f

ör n

atu

r, k

ult

urm

iljö

och

fri

-lu

ftsl

iv, a

nd

el (%

) (17

94).

Byg

gda

dju

rpas

sage

r p

å st

atli

gt v

ägn

ät, a

nta

l –

(167

8).

red

ovis

nin

g av

res

tau

rera

de

allé

er o

ch k

ul-

–tu

rob

jekt

på

stat

ligt

väg

nät

, an

tal

(305

2).

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

Sä

ker

tra

fik

må

l an

tal

död

ade

och

svå

rt s

kad

ade

till

föl

jd a

v •

vägt

rafi

koly

ckor

ska

min

ska.

må

l Väg

verk

ets

loka

ler,

ver

ksam

het

och

in

form

a-•

tion

ska

var

a ti

llgä

ngl

iga

för

per

son

er m

ed

fun

ktio

nsh

ind

er s

enas

t 20

10.

Väg

verk

et s

ka v

ara

ett

före

döm

e i

till

gän

glig

-•

het

sfrå

gor

för

övri

ga m

ynd

igh

eter

i S

veri

ge.

må

TT Död

ade

på

hel

a d

et s

ven

ska

vägn

ätet

, to

talt

–

anta

l (1

806)

.

Svår

t sk

adad

e p

å h

ela

det

sve

nsk

a vä

gnät

et,

–to

talt

an

tal

(325

3).

må

TT han

dik

app

anp

assa

de

pu

bli

ka V

ägve

rksl

oka-

–le

r, a

nd

el (%

)(225

6).

Fu

nk

tio

nsh

ind

er

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

eff

ekti

vis

erin

g a

v v

erk

sam

het

en

må

l Eff

ekti

vise

rin

gsp

roje

kt

inom

st

yrp

roce

ssen

•

och

stö

dp

roce

sser

na

ska

ge e

tt t

ills

kott

til

l år

lig,

var

akti

g b

esp

arin

g om

min

st 2

0 m

nkr

p

er å

r.

Eff

ekti

vise

rin

gsp

roje

kt i

nom

hu

vud

pro

cess

en

•sk

a ge

ett

til

lsko

tt t

ill

årli

g, v

arak

tig

bes

pa-

rin

g om

min

st 5

0 m

nkr

per

år.

må

TT årl

ig b

esp

arin

g ge

nom

eff

ekti

vise

rin

gsp

roje

kt

–in

om s

tyr-

och

stö

dp

roce

sser

na,

Mn

kr (8

619)

.

årl

ig b

esp

arin

g ge

nom

eff

ekti

vise

rin

gsp

roje

kt

–in

om h

uvu

dp

roce

ssen

, Mn

kr (8

617)

.

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


68

BiLaga 3

Ko

mm

un

ika

tio

n

må

l 75 p

roce

nt

av a

llm

änh

eten

ska

an

se a

tt

•V

ägve

rket

är

öpp

et, t

rovä

rdig

t oc

h e

n k

reat

iv

sam

häl

lsb

ygga

re.

80 p

roce

nt

av a

llm

änh

eten

ska

kän

na

till

att

•

Väg

verk

et h

ar e

tt ö

verg

rip

and

e an

svar

in

om

vägt

ran

spor

tsek

torn

.

må

TT Med

bor

gare

som

tyc

ker

att

Väg

verk

et ä

r en

öp

- –

pen

, tr

ovär

dig

oc

h

krea

tiv

sam

häl

lsb

ygga

re,

and

el %

(979

9).

all

män

het

ens

kun

skap

om

V

ägve

rket

so

m

–öv

ergr

ipan

de

ansv

arig

in

om v

ägtr

ansp

orts

ek-

torn

, an

del

(%)(1

095)

.

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7

08 0

9 1

0 1

1 1

2 1

3 1

4 1

5 1

6 1

7


69

BiLaga 4

Bilaga 4 Policydokument

Budskapet i nedanstående policydokument har arbetats in i den strate-giska planen. Därmed upphör dokumenten att gälla.

• Policyförbarnfrågor

• Policyförhandikappfrågor

• Policyförriskhanteringochsäkerhet

• Policyförvägarkitektur

• Trafiksäkerhetspolicy

Följande policydokument ska fortsätta att gälla.

• Kommunikationspolicy

• Kvalitetspolicy

• Miljöpolicy

• Affärsetiskpolicy

• Personalpolicy

• Resepolicy


70

BiLaga 5

automatisk trafik-säkerhetskontroll/atk

Balanserad måluppfyllelse

Bilaga 5 Begreppsförklaring

ansvarskommittén Den parlamentariska kommitté som har sett över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen, särskilt mellan staten, landstingen och kommunerna. kommittén läm-nade sitt slutbetänkande i februari 2007.

atk är ett system av nya trafiksäkerhetskameror med elektronisk avläsning på utsatta och olycks-drabbade vägsträckor. atk genomförs i samar-bete mellan polisen och Vägverket, med syfte att sänka hastigheten och därigenom minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken.

Vägverket strävar efter en balanserad målupp-fyllelse för de transportpolitiska delmålen och behov och önskemål hos olika kundgrupper. Det betyder att ett mål på kort sikt kan prioriteras, men att sammantaget under planperioden inget mål ska prioriteras framför ett annat.

Barriäreffekt Vägar (och järnvägar) utgör ibland ett hinder – barriär – för människors samt floras och faunas kontakt- och spridningsmönster.

Biodrivmedel Biodrivmedel är flytande och gasformiga bio-bränslen som kan användas inom transporter. De vanligaste biodrivmedlen som används idag är etanol, biogas och biodiesel, t ex rME (rapsme-tylester).

Bärighet Förmågan hos en väg att bära en viss belastning. Vägens bärighet har avgörande betydelse för möjligheten att köra tunga transporter.

Charrette En form av samråd och dialog med berörda vid åtgärder i transportsystemet. En charrette ge-nomförs under en intensiv period på i genomsnitt 6-8 dagar. i charretten deltar myndigheter, sam-arbetspartners, markägare, byggherre, intressen-ter och andra berörda grupper av medborgare och näringsliv.

Dialogstyrd drift Drift- och förbättringsåtgärder i vägnätet som styrs genom dialog med kunderna.


71

BiLaga 5

Det tillstånd på vägnätet som Vägverket ska leve-rera. Driftstandard uttrycks i form av gränsvär-den, t ex maximalt tillåtet snödjup, för när åtgär-der ska vidtas.

ECE Fns ekonomiska kommission för Europa, United nations Economic Commission for Europe.

Effektivisering Sparsammare användning av åtgärder utan att därigenom åstadkomma negativa effekter i väg-transportsystemets egenskaper.

Euro nCap European new Car assessment programme, Euro nCap, är ett konsumentprogram som tillhanda-håller en oberoende bedömning och utvärdering av säkerheten hos de mest sålda bilarna i Euro-pa. Euro nCap stöds av EU, myndigheter i flera länder, bl a Vägverket i Sverige, samt motor- och konsumentorganisationer.

Fia Fia står för förnyelse i anläggningsbranschen. Fia samlar den svenska anläggningsbranschen från beställare till enskilda entreprenörer, kring förändring och förnyelse vad gäller öppenhet, ar-betssätt, kompetens- och kvalitetsutveckling.

FSB-drift Drift enligt upprättad funktions- och standard-beskrivning.

FUD Forskning, utveckling och demonstration.

Fyrstegsprincipen Förhållningssätt som innebär att i första hand övervägs och prövas åtgärder som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. i andra hand prövas åtgärder som ger ett effek-tivare utnyttjande av befintligt vägnät, i tredje hand förbättringsåtgärder och i fjärde och sista hand övervägs nyinvesteringar.

gröna certifikat gröna certifikat är en annan benämning på de elcertifikat som betalas av elanvändaren via el-räkningen för att stimulera förnyelsebar elpro-duktion, d v s el som produceras med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle.

hybridbil En hybridbil utnyttjar både förbränningsmotor och elmotor och kombinerar el- och bensindrift.

Driftstandard


72

BiLaga 5

intelligenta avgifts-system

intelligenta trans-portsystem/itS

klimatgaser/växthusgaser

hållbara resor och hållbara resor och transporter (hrt) är ett pro-jekt inom Vägverket som samordnar och utveck-lar delprojekten kvalitetssäkra transporter (tQ) och hållbart resande (hr).

it-baserade system för uttag av avgifter, elektro-nisk avläsning och debitering. Exempel är försö-ket med trängselskatt i Stockholm.

användning av informationsteknik i trafiken för att bättre utnyttja vägtransportsystemet. Exem-pel på itS är förarstöd, trafikstyrning och trafik-information.

iSa iSa står för ”intelligent stöd för anpassning av hastighet” och är ett tekniskt stöd som hjälper fö-raren att anpassa sin hastighet.

Utsläppen av klimatgaser, eller växthusgaser, för-stärker jordens naturliga växthuseffekt. Det gör i sin tur att temperaturen ökar och att klimatet påverkas. transportsektorn, och främst vägtrafi-ken, svarar för ett stort bidrag genom utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila drivmedel.

kombiterminal En last- och lossningsplats för gods, vilken ut-nyttjas av två eller flera transportslag.

Lissabonstrategin EUs tillväxtstrategi. EU-länderna ställde våren 2000 upp målet att unionen år 2010 ”ska bli värl-dens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sam-manhållning”.

Livscykelanalys En livscykelanalys (LCa) beskriver de samlade effekterna av en verksamhet eller en produkt un-der hela dess livstid.

Länsplan planeringsansvariga regionala organ upprättar ”länsplaner för regional transportinfrastruktur”, vilka anger inriktningen av den långsiktiga regi-onala infrastrukturplaneringen av vägar (länsvä-gar), järnvägar, flyg och kollektivtrafik.

transporter/hrt


73

BiLaga 5

Långsiktigt hållbar En långsiktigt hållbar transportförsörjning inne-bär att transportsystemet utvecklas för att till-godose såväl dagens som kommande generatio-ners behov. hållbar utveckling betyder att alla politiska beslut utformas så att de tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga konse-kvenser på lång sikt.

Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmålen beslutas av riksdagen. De idag 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen mot en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Mil-jömålen utgör riktmärken för allt svenskt miljö-arbete, oavsett var och av vem det bedrivs.

Ett styrmedel i svensk miljörätt som regleras i miljöbalken. Miljökvalitetsnormer finns bl a för utomhusluft och rör högsta halt av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, ben-sen, partiklar (pM10) och ozon.

Mobilitet Övergripande begrepp som uttrycker ändamålet med vägtransportsystemet. Det används av Väg-verket som områdesbenämning vid sidan av sä-kerhet och miljö.

Myndighetsutövning Myndighetsutövning är ett uttryck för samhäl-lets maktbefogenheter i förhållande till medbor-garna och grundas på lag eller annan författning. i myndighetsutövning ingår för Vägverkets del även det föreskriftsarbete som sker med stöd av författning av högre rang, och beslutas och kun-görs i Vägverkets författningssamling (VVFS).

Mötesseparering Väg där trafik med olika körriktning skiljs åt, t ex med ett mitträcke.

nki nöjdkundindex. Ett index som används för att följa kundtillfredsställelse.

nMi nöjdmedarbetarindex. Ett index som används för att följa anställdas tillfredsställelse med ar-bete och arbetsplats.

offentlig-privat samverkan (opS) avser olika former av samarbete mellan offentlig och privat sektor. Vanligtvis gäller dessa samarbeten upp-handling och genomförande av infrastrukturpro-jekt. Sådan samverkan kallas också public priva-te partnership (ppp).

Miljökvalitetsnormer/Mkn

offentlig-privat samverkan/opS

transportförsörjning


74

BiLaga 5

processorientering/processer

regionalt utvecklings-program/rUp

Vägverkets processer är framtagna utifrån kun-dernas behov av att kunna planera och genomföra sina transporter och resor. processerna beskriver hur arbetet i Vägverket ska bedrivas för att leve-rera de tjänster som kunder och uppdragsgivare efterfrågar, d v s hur Vägverket ska arbeta för att uppfylla mål, krav och åtaganden. Exempel är Fånga kundbehov, Förbättra transportvillkor, Erbjuda resemöjligheter, Stödja under resa.

En strategi för regional långsiktig hållbar utveckling som tas fram av länsstyrelse, självstyrelse-organ eller kommunalt samverkansorgan. pro-grammet ska visa vilka åtgärder som är viktigast för att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen.

regionförstoring Med regionförstoring menas en geografisk vidg-ning av funktionella regioner, i första hand genom ökad integration och bättre tillgänglighet mellan lokala arbetsmarknader, men även vad gäller ex-empelvis service, utbildning och näringsliv.

Sammodalitet Ett EU-begrepp som betecknar en effektiv an-vändning av transportsätt som fungerar vart och ett för sig eller i kombination, för att uppnå ett optimalt och hållbart utnyttjande av resurserna.

Sektorsuppgift Vägverkets sektorsuppgifter, se avsnittet Förut-sättningar för planen, Vägverkets sektorsansvar.

Sternrapporten Den s k Sternrapporten (Stern review on the Economics of Climate Change) skrevs av Världs-bankens förre chefekonom nicholas Stern på uppdrag av den brittiska regeringen. rapporten beskriver ett scenario för följderna av den globa-la uppvärmningen, och presenterades i oktober 2006.

Strategi planerat eller beslutat tillvägagångssätt som en-samt eller tillsammans med andra tillvägagångs-sätt avser att åstadkomma uppfyllelse av ett pla-nerat mål.

tEn/tEn-t EU-begreppet tEn uttyds transeuropeiska nät. tEn-t avser upprättande och utbyggnad av transeuropeiska nät inom transportsektorn, med mål att säkerställa varaktig framkomlighet för per-soner och varor under bästa möjliga betingelser samt integration av alla transportslag utifrån komparativa fördelar.


75

BiLaga 5

trafikarbete Mått på användningen av trafiksystemet. Det anges i fordonskilometer och uttrycks som pro-dukten av trafikflöde och den väglängd som till-ryggaläggs under viss tid.

trafikstyrning reglering (styrning) av trafiken med hjälp av t ex vägmärken, vägmarkeringar, trafiksignaler etc, för att skapa en säker och störningsfri trafik.

Vägverket, en kommun eller förening/enskild med övergripande ansvar för att bygga vägar och för drift och underhåll. är vägen allmän är stat eller kommun väghållare. är vägen enskild kan väghållaren vara en kommun, förening eller en-skild.

Väginformatik Samlingsbegrepp för automatiserade förfaran-den för att stödja trafikarbetet.

Växthusgaser Se klimatgaser.

Väghållare, väghållningsansvar


76

BiLaga 5

Vägverket781 87 Borlänge

www.vv.se [email protected]: 0771-119 119. texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758 25.

VÄ

GV

ER

KE

�. M

AJ

20

09

. P

RO

DU

K�

ION

: A

�E

LJÉ

N,

VÄ

GV

ER

KE

�. F

O�

O:

VÄ

GV

ER

KE

�. �

EX

�: G

ULL

ER

S G

RU

PP

IN

FOR

MA

�IO

NS

RÅ

DG

IVA

RE

AB

. �

RY

CK

: IN

�E

LLE

C�A

S�

RÅ

LIN

S.

justerad version av strategisk plan 2008-2017 · · 2016-09-28vvled 2007:60 utgivningsdatum:...

Documents