jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2013 · text magnus enell och jämtkraft 2014. grafisk...

Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2013 | 3

Jämtkraftshållbarhetsredovisning

2013

4 | Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2013

TEXT Magnus Enell och Jämtkraft 2014.

GRAFISK PRODUKTION Björn Dahlfors.

OMSLAGSBILD Johnér Bildbyrå.

FOTO/ILLUSTRATIONER Sandralee.se, Björn Dahlfors/dahlfors.com, Stefan Linnerhag, Tina Stafrén, Getty Images, Marie Birkl, Vision 2, Östersunds FK och M. Axelsson/Azote.

TRYCK DanagårdLiTHO, april 2014.

PAPPER Arctic Silk och Munken Lynx.

123341

InnehållInnehållsförteckning 2Vår tredje hållbarhetsredovisning 3Fokus på hållbar utveckling 4Det här är Jämtkraft 6Vår organisation 10Rankningar och utmärkelser 12Produkter och tjänster 14Verktyg för hållbar utveckling 18Program för hållbar utveckling 24Jämtkrafts intressenter 26Ekonomisk prestanda 30Miljöprestanda 32Social prestanda 38GRI-matris 42

e nitioner 44Utlåtande från oberoende granskning 45


Denna hållbarhetsredovisning, som beskriver verksamhetsåret 2013, är vår tredje i ordningen. Vår första hållbarhetsredovis-ning var för 2011 och den andra för 2012. Att vi ”bara” har publicerat tre hållbarhetsredovisningar innebär inte att vi bara arbetat med miljö och hållbar utveckling i tre år.

Jämtkrafts energiproduktion har sedan starten 1889 och fram till nu till övervägande del baserats på vatten, ved och biomassa. Men 100 procent förnybara energikällor har vi inte. Vid fjärrvärmeverket i Lugnvik använder vi en del torv, som är långsamt förnybart. Det ger upphov till koldioxid. Merparten av bränslet vid värmeverket är dock förnybart, i form av bipro-dukter från skogsbruk och sågverk.

Jämtkrafts arbete med hållbar utveckling betyder att vi, så långt det är möjligt, integrerar ekonomi, miljö och sociala as-pekter i vår verksamhet. En grundläggande del i detta arbete är att vi involverar interna och externa intressenter i verksamheten.

Jämtkraft ansluter till den definition av hållbar utveckling som presenterades av Brundtland-kommissionen 1987, vilket innebär ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

Basen i Jämtkrafts arbete med hållbar utveckling, baseras på den information som kommer från den dagliga verksamheten och de olika områdena kvalitet, miljö, arbetsmiljö, hälsa, säker-het, personal, inköp, ekonomi och försäljning. En viktig del i miljöarbetet är bland annat miljöledningssystemet ISO 14001 som infördes redan 2003. Så tidigt som 1996 presenterade Jämt-kraft sin första miljöpolicy, där det fastslogs att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling.

Den information som presenteras i Jämtkrafts årliga hållbar-hetsredovisning kommer från de olika verksamhetsområdena, samt från olika rapporteringssystem och databaser. Informa-tion och data om arbetsmiljö, hälsa, säkerhet och personal kommer från de system som används löpande för uppföljning inom dessa ansvarsområden. Information tas också från andra rapporteringssystem och databaser, till exempel rapporter till myndigheter och Jämtkrafts ägare. När det gäller ekonomisk prestanda hänvisas till Jämtkrafts årsredovisning 2013, i vil-ken en detaljerad beskrivning finns om mätmetoder och be-räkningsunderlag.

GRIs vägledning är inte bara ett förslag på vad och hur vi ska redovisa med avseende på hållbarhetsprestanda, utan också ett förslag på hur arbetet kan struktureras. Jämtkraft har därmed breddat arbetssättet under senare år inom miljö, till

att också inkludera det bredare konceptet hållbar utveckling. Konkret kan vi sammanfatta att med GRI så fokuserar vi arbe-tet på väsentligheter, värdekedjan, intressentdialoger och att få in hållbar utveckling i affärsplanen.

Hållbarhetsredovisningens innehåll och upplägg följer Glo-bal Reporting Initiative’s vägledning G 3.1. Redovisningsni-vån är B och genom att vi låtit en extern granskare kontrollera information och siffror (se sidan 45), så erhåller vi också ett plus (+), det vill säga B+.

På sidorna 42–43 finns en matris som visar var i hållbarhetsre-dovisningen de olika GRI-aspekterna och -indikatorerna finns.

GRI lanserades 1997 och i maj 2013 presenterades version G4, som Jämtkraft valt att inte använda för 2013 års redovis-ning. Detta eftersom rutinerna och databasupplägget de tre ti-digare åren varit baserade på versionerna G3 och G3.1.

Processen för att bestämma redovisningens innehåll och avgränsning är bland annat baserad på de ledningssystem för miljö (certifierat) och arbetsmiljö (planerat) som används för företagets verksamheter. Väsentligheter är därmed identiskt med betydande aspekter, och resultat av de aspekter som iden-tifierats i genomförda intressentdialoger.

Den förväntade läsekretsen för hållbarhetsredovisningen är såväl interna som externa intressenter. Exempel på dessa är medarbetare, ägare, kunder, leverantörer, entreprenörer, andra företag och samarbetspartners, myndigheter, kommuner, ban-ker, finansiärer, media och frivilligorganisationer.

De utmaningar och möjligheter som Jämtkraft har i arbetet med hållbar utveckling är fortsatt vägledning i den kort- och långsiktiga planeringen och en viktig del i ständig förbättring. De viktigaste riskerna och utmaningarna för Jämtkraft är lik-som tidigare år: biologisk mångfald och undanträngning, hu-vudsakligen kopplat till vatten- och vindkraften, samt använd-ningen av torv i värmeproduktionen.

Inga förändringar har skett i vår verksamhet under 2013 som väsentligen förändrar den avgränsning, omfattning och de mätmetoder som vi använder i redovisningen, jämfört med tidigare år.

Avslutningsvis – vi uppskattar om du som läsare ger oss återkoppling till vad du tycker är bra och dåligt i denna redo-visning och i vår verksamhet, vad du vill läsa mer om och hur du tycker att vi framöver ska kommunicera och berätta om vårt arbete. o

Vår tredje hållbarhetsredovisningDet är viktigt att vi talar om vad vi gör, vad vi har gjort och vad vi planerar att göra. Vi ska berätta om det vi gör bra, men vi ska även berätta om det vi inte lyckats lika bra med.

INLEDNING


Det råder inte längre någon som helst tvekan att världen står inför den största energiomställningen någonsin, att på mindre än 50 år helt fasa ut våra fossila energikällor, som fortfarande idag står för närmare 80 procent av världens energiförsörjning. Det råder heller inte någon tvekan om att förnybar el, från sol, vind, vatten och biomassa, kommer att utgöra en mycket stor del av lösningen. Länder, energibolag och sektorer som går i fronten för denna utveckling är dagens och morgondagens vinnare.

Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Center

och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet


Fokus på hållbar utveckling

Att arbeta med och vara proaktiv inom miljö och hållbar utveckling är viktigt och en självklarhet för Jämtkraft.

Det är också en förutsättning för att vi ska kunna bedriva vår verksamhet och uppfylla ägarnas, kundernas och omgivning-ens krav och förväntningar.

Jämtkraft och dess ägare har sedan länge förstått att arbetet med miljö och hållbar utveckling ger nytta – inte bara miljön-ytta utan också affärsnytta! Dessa nyttor ger positiva effekter inte bara för Jämtkraft som företag och dess anställda, utan också ekonomiskt, socialt och miljömässigt för regionen och dess innevånare. Jämtkraft ägs av regionen, i form av de tre kommunerna Östersund, Krokom och Åre.

Jämtkraft antog redan 1996 en miljöpolicy och beslutade 2003 arbeta enligt ett certifierat miljöledningssystem (ISO 14001). Som en självklar fortsättning i detta proaktiva arbete presenterade vi 2013 en Uppförandekod. Med den som stöd kommer vi att bli ännu bättre på att upptäcka eventuella felak-tigheter i vår verksamhet.

År 2012 började Jämtkrafts Miljöfond sin verksamhet och under 2013 har fondens arbete intensifierats.

I fondens stadgar står det att ”Jämtkrafts miljöfond skall bi-dra med finansiering av aktiviteter inriktade på att skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till Jämtkrafts verksamhet.” Under året har arbetet bland annat varit inriktat på restaurering av Billstaån och en förstudie för att utreda möj-ligheterna att återskapa biologisk mångfald efter torvbrytning på Ope Brynjeflon upphört.

För att vårt arbete fortsatt ska vara proaktivt och lyckat, måste och vill vi samarbeta med samhället i stort, med specia-lister och generalister, med ekonomer och ekologer, med tek-niker och samhällsvetare – ja, med alla som på olika sätt vill och kan hjälpa oss att bli ännu bättre. En viktig och värdefull del i vårt arbete att ständigt bli bättre, innebär att vi ska lyssna på vad våra intressenter tycker om vårt arbete. Vid två tillfäl-len, 2012 och 2013, har vi genomfört intressentundersökning-ar för att ta reda på intressenternas åsikter och bedömningar. Vi blir bättre, vilket svaren på undersökningarna visar, men vi ska bli ännu bättre. För det behöver vi fortsatt dialog med alla de som på ett eller annat sätt berörs av vår verksamhet.

I vår fortsatta strävan att bli bättre, inte bara i att producera energi från förnybara källor, utan också i vårt sätt att arbeta med miljö och människor, är kommunikation en nödvändig del. Vi ska vara öppna, ärliga och konstruktiva i dialogen med omgivningen. Vi välkomnar alla som läser denna vår tredje hållbarhetsredovisning, att återkoppla till oss med positiva och negativa kommentarer, för det bidrar till vårt förbättringsar-bete.

Östersund i mars 2014

AnnSofie Andersson Anders EricssonOrdförande Vd

ORDFÖRANDE OCH VD HAR ORDET


Bakom Jämtkraft står de tre ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Jämtkraft har av dem fått i uppdrag att säkerställa tillgången på miljömässigt hållbar energi till rimlig kost-nad. Bolaget har sedan starten 1889 produce-rat förnybar energi och sedan 2011 ingår 100 procent förnybar energi från skog, vind och vatten i alla våra nya elavtal för privatkun-der. På så sätt bidrar kunder som köper och använder el från Jämtkraft till ett mer hållbart samhälle. Kunderna har dessutom möjlighet att välja att köpa ursprungsmärkt vind- eller vattenkraftel som är märkt Bra Miljöval.

JÄMTKRAFTKONCERNEN

I Jämtkrafts koncern ingår förutom moder-bolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbo-lagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtkraft Telecom AB, Jämtlandskraft AB, Åre Fjärrvärme AB, Jämtlands Mineral AB, Kyrkberget Vindkraft AB, Jämtkraft Park Management AB samt Scandem AB, Scandem Market AB och finska Scandem Oy. Detaljerad information om före-tagens verksamheter, delägda bolag, företagens ekonomi och finanser, marknader etcetera går att hitta i Jämtkrafts Årsredovisning för 2013.

STYRELSE OCH LEDNING

Jämtkrafts styrelse består av tio ledamöter och sex ersättare. Östersunds kommun utser fem ledamöter och två ersättare samt en extern ledamot. Åre och Krokoms kommuner utser en ledamot och en ersättare var. De anställdas organisationer utser två ledamöter som inte har rösträtt samt två ersättare. Av ledamöterna i styrelsen är två kvinnor och åtta män, med-elåldern är 60 år.

Jämtkrafts ledningsgrupp består av nio

personer varav tre är kvinnor och sex är män, medelåldern är 53 år. Styrelsen och lednings-gruppen består av två separata grupper.

Jämtkrafts styrelse har genom individuell bedömning utvärderat sitt eget samt vd:s arbe-te under året. Den individuella utvärderingen ligger till grund för en diskussion i styrelsen om potenitella förbättringsområden.

I styrelsen har vi åtta ledamöter varav sju är tillsatta via kompetens och politisk majoritet från våra tre ägarkommuner. En extern leda-mot är tillsatt för sin finansiella kompetens.

Risk för jäv vid beslut hanteras kontinuer-ligt av styrelsen.

För mer information om styrelsens arbete, kvalifikationer och ersättningar hänvisas till Jämtkrafts årsredovisning för 2013.

Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2013 är, precis som fjolårets, avgränsad till helägda bolag som ingår i Jämtkraftkoncernen. Mer in-formation om de delägda dotterbolag som inte ingår i hållbarhetsredovisningen går att hitta i Jämtkrafts årsredovisning för 2013.

PÅVERKAN, RISKER, MÖJLIGHETER, UTMANINGAR

Redan idag kommer nästan hela Jämtkrafts produktion av el och värme från förnybara en-ergikällor – vatten, vind, biomassa och träflis. Förutom att leverera hållbara energialternativ till kunderna så förväntas leveransen vara sä-ker och trygg, det vill säga utan avbrott.

Jämtkrafts verksamhet innebär i olika grad påverkan, risker, möjligheter och utmaningar. Hur verksamheten ska prioritera mellan möj-ligheter och utmaningar styrs av begreppet Triple Bottom Line, TBL. TBL kan jämstäl-las med själva grunden i begreppet ”hållbar utveckling” det vill säga ska baseras på vad

Det här är JämtkraftJämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar samt säljer el och värme. Koncernen er j der även red andsansl tning via ernät o radioför indelser ess to er j ds förvaltning av vindkraftsparker och administrativa tjänster inom kundhantering.

• Jämtkraft AB (556001-6064) har sitt huvudkontor i Östersund, Jämtlands län.

• Jämtkraft ägs av kommu-nerna Östersund, Krokom och Åre enligt följande äga-randelar: Östersund 98,2 procent, Krokom 1 procent och Åre 0,8 procent.

• Av rösterna på bolagsstäm-man har Östersund 87,5 procent, Krokom 6,3 pro-cent och Åre 6,2 procent.

• Kunder boende inom ägarkommunerna erbjuds ett Lokalpris, allt enligt det ägardirektiv som säger att Jämtkraft ska erbjuda boende verksamma inom ägarkommunerna lång-siktigt konkurrenskraftiga priser på el, värme och elnät.

DET HÄR ÄR JÄMTKRAFT


VERKSAMHETSOMRÅDE PÅVERKAN RISKER MÖJLIGHETER

Elkraft – Vattenkraft UndanträngningBiologisk mångfald

DammbrottVandringshinder

Förnybar elproduktionReglerkraftSkapande av vandringsvägar

Elkraft – Vindkraft UndanträngningBiologisk mångfaldLjudutbredning

Lokal begränsning av tillgänglighet av naturBegränsning i utbredning av ora o fa naExponering av ”ljudförorening” Nedfallande is

Förnybar elproduktion

Elnät inklusive Telecom UndanträngningBiologisk mångfaldElektromagnetiska fält

StrömavbrottAvbrott i kommunikationen

Tillgång till elTillgång till bredband

Värme Användning av torvUndanträngningBiologisk mångfaldTransporter

Utsläpp i luften Avbrott i värmetillförsel

Ersätta med biomassa Förnybar värme Elproduktion

som är ekonomiskt möjligt, ekologiskt rea-listiskt och socialt ansvarsfullt. Ett exempel på tydlig prioritering är att produktionen ska vara baserad på förnybara energikällor och att den delen av Jämtkrafts produktion ska öka. För kommande generationer och för Jämtkraft som helhet är det nödvändigt att fortsätta att producera el från förnybara energikällor. Det för att motverka den pågående klimatföränd-ringen. Jämtkrafts prioritering och möjligheter är därmed baserade på de tre delarna i TBL och är även en självklarhet i ett ansvarsfullt företagande.

Jämtkrafts påverkan, risker och möjligheter beskrivs lämpligen utifrån de fyra verksam-hetsområdena Elproduktion – Vattenkraft, Elproduktion – Vindkraft, Elnät inklusive Telecom och Värme. Att Elhandel och Af-färsstöd inte är med (i tabellen nedan) beror på att dessa verksamheter inte medför någon särskild miljöpåverkan.

Eftersom kundens vilja att konsumera mil-jömedvetet är starkt kopplad till priset på varan använder Jämtkraft Lokalpriset som drivkraft. Till ett rabatterat pris levereras förnybar el till kunder som bor i någon av ägarkommunerna. På så sätt bidrar Jämtkraft till att undvika för-säljning av icke förnybara energikällor. Pris-dialogen om fjärrvärmen mellan kunder och energibolag, i det här fallet Jämtkraft, samt de effektiviseringar som bolaget genomfört inom fjärrvärmen gör att Jämtkraft kan lova sina kunder i Östersunds och Krokoms kommuner en prishöjning på värme på högst 1 procent un-

der 2014, priset i Åre kommun blir detsamma som under 2013. 2015 höjs priset med högst 2 procent och prognosen för 2016 talar också för några enstaka procents höjning.

Vattenkraften står inför en stor utmaning, bland annat kopplat till EU-direktivet om mi-nimivattenflöden i vattendragen. En viktig del här är de vandringshinder som vattenkraften innebär för uppvandrande och nedvandrande fisk. Arbete med biologisk mångfald är ett pri-oriterat område för Jämtkraft oavsett om det handlar om påverkade vattendrag, områden med vindkraftsparker eller skogar som levere-rar biomassa. Jämtkrafts Miljöfond har i dags-läget projekt till förmån för biologisk mång-fald, bland annat vandringstrappor i Billstaån.

Jämtkrafts olika prioriteringar, utmaningar, möjligheter och risker inom hållbar utveck-ling kopplade till vår produktion utvärderas löpande med den så kallade SWOT-metoden. SWOT står för Strengths, Weaknesses, Oppor-tunities och Threats. Först när analyserna har genomförts kan styrmekanismerna för att han-tera styrkorna, svagheterna, möjligheterna och riskerna beskrivas.

I kapitlet Vårt program för arbetet med hållbar utveckling på sidan 24 finns en sam-manfattande tabell för Jämtkrafts övergripan-de mål, handlingsprogram för både kortsiktiga och långsiktiga mål samt resultat för 2013. Kapitlet innehåller information om de fyra områdena miljö, samhället, medarbetare och organisationen samt om kunder och leveran-törer. o

DET HÄR ÄR JÄMTKRAFT


Att arbeta med hållbar utveckling är integrerat i varje enskild medarbetares sätt att tänka och arbeta. Med hållbar utveckling menar Jämtkraft ett samspel mellan de tre områdena ekonomi, miljö och sociala aspekter, och dessa tre delar faller in under koncepten ekonomiskt försvarbart, ekologiskt riktigt och so-cialt ansvarsfullt, som i sin tur ingår i Jämtkrafts miljöpolicy. Arbetet med hållbar utveckling ingår i både det kortsiktiga och det långsiktiga arbetet.

Jämtkraft har sedan 2003 ett certifierat miljöledningssys-tem, ISO 14001. Utöver att vara ett system och ett sätt att arbeta på inom hela företaget, så används det för att styra ar-betet med processer och uppföljning av arbetet med hållbar utveckling. Miljöarbetet kontrolleras bland annat genom åter-kommande externa revisioner samt vid genomgångar med fö-retagsledningen. Då följs även satta mål upp. Ytterst har Jämt-krafts vd ansvar för att arbetet sköts enligt lagar, förordningar och tillstånd. Vd ansvarar också för att Jämtkraft arbetar enligt de frivilliga åtaganden som företaget har antagit.

För att synliggöra hur viktigt det är att agera som ett an-svarsfullt företag har Jämtkraft arbetat fram en uppförandekod som gäller för alla medarbetare och de entreprenörer som Jämtkraft gör affärer med. Uppförandekoden sammanfattas med följande delar: Målbild och miljöpolicy. Miljö och håll-bar utveckling. Människor, arbetsmiljö och samhällen. Leve-rantörer och kunder. Affärsetik. Kommunikation. Läs mer om implementeringen av uppförandekoden på sidan 25.

För att underlätta, effektivisera och strukturera arbetet med hållbar utveckling är det kopplat till verksamhetens samtliga samordningsfunktioner, det vill säga Stab (Miljö och Affärsut-veckling), Ekonomi/Finans, HR, IT, Kommunikation, Logis-tik/Inköp samt Mark.

Av organisationsschemat till höger framgår att hållbar ut-veckling går som en funktion och uppgift genom alla verk-samhetsområden. o

VÅR ORGANISATION

Vår organisationArbetet med hållbar utveckling är integrerat i varje del av Jämtkrafts organisation och verksamhet.


VÄRME

ELPRODUKTIO

N

ELNÄT &

TELE

COM

ELHANDEL &

PORTFÖLJF

ÖRVALT

NING

AFFÄRSSTÖD

SAMORDNINGSFUNKTIO

N

STAB (MILJÖ & AFFÄRSUTVECKLING)EKONOMI/FINANS

HRIT

KOMMUNIKATION LOGISTIK /INKÖP

MARK

Jämtkrafts organisation

HÅL

LBAR

UTV

ECK

LIN

G


Liksom 2012 hamnade Jämtkraft 2013 på en femteplats i SKI:s, Svenskt Kvalitetsindex, mätning av kundnöjdheten bland Sveriges elhandelsföretag. Jämtkraft har som mål att vara bland de fem bästa i SKI:s mätning.

Femteplatsen ses som ett kvitto på att vårt kontinuerliga arbete med kunden i fokus ger resultat. Att Jämtkraft levererar bra produkter och ger bra service uppskattas av våra kunder.

För att skapa förtroende hos kunderna arbetar Jämtkraft mycket med tillgänglighet. Ett exempel på det är tydliga-re fakturor som ska ge kunden en chans att förstå vad de betalar för. Även Jämtkrafts kontaktcenter och dess service och tillgänglighet i form av personligt bemötande liksom

produktutbud, leveranssäkerhet och prisvärde har bidragit till kundnöjdheten. SKI:s mätning visar också att tre av fyra elhandelskunder upplever att de behandlas som värdefulla kunder.

TOPP 20 I NILS HOLGERSSONUNDERSÖKNINGEN

I den årliga Nils Holgerssonundersökningen hamnar Jämt-krafts fjärrvärmepris i Östersund på 16:e plats av 260 inrap-porterade prissättningar. I undersökningen ”förflyttas” en fler-bostadsfastighet över landet och sedan jämförs prisbilden på bland annat fjärrvärme på de olika platserna.

Bakom Nils Holgerssonundersökningen står bland annat

Rankningar och utmärkelserä t raft ar era interna l satta för sitt ll ar etsar ete o an onstatera

att arbetet gav resultat i form av goda placeringar i olika mätningar under 2013. Bland annat när det gäller Svenskt Kvalitetsindex.

RANKNINGAR OCH UTMÄRKELSER


Fastighetsägarna Sverige, HSB Riksförbund, Hyresgästfören-ingen, Riksbyggen och SABO.

HÅLLBART VARUMÄRKE

Sustainable Brand Index är Skandinaviens största konsument-undersökning om hållbarhet. Varje år får konsumenter värdera och svara på frågor om hur de ser på miljöansvar och socialt ansvarstagande hos olika varumärken. Frågorna är baserade på FN:s tio principer i Global Compact och svaren ger en bild av hur varumärket uppfattas, men även av vad som kan för-bättras. 2013 fick 9 000 konsumenter utvärdera 228 svenska varumärken. Jämtkraft, som har som mål att finnas bland de 30 bästa, hamnade på en 30:e plats. Året innan hamnade Jämt-kraft på en 27:e plats.

Enligt Sustainable Brand Insights egen definition innebär en bra placering att ”företaget har ett varumärke vars löfte inte bara omfattar pris och kvalitet, utan också ett ansvars-

fullt och öppet sätt att skapa detta pris och denna kvalitet”.

SKAPANDE FOTBOLLSSPELARE

En av Jämtkrafts sponsorpartners, Östersunds Fotbollsklubb, ÖFK, och klubbens Kulturakademi nominerades 2013 tillsam-mans med Kult PR till ett pris i Spinngalan. Spinngalan kan beskrivas som SM i marknadsföring, där tävlade ÖFK tillsam-mans med tio starka motkandidater om att vinna kategorin ”årets experiential marketing”. ÖFK, Kulturakademin och Kult PR var nominerade för en kampanj som på ett smart, effek-tivt och kreativt sätt marknadsfört ett varumärke. Anledning-en var kultursamarbetet mellan ÖFK, Kult PR och Jämtlands Kulturkompani där fotbollsspelarna bland annat har satt upp teaterföreställningar, en bild från repetitionen finns här nedan. Som vinnare av det ärofyllda priset stod tillslut Deportivo med Sweat for water för UNICEF och Gothia Cup, en kampanj för att lyfta barns rätt till rent vatten. o


PRODUKTER OCH TJÄNSTER


Ungefär 80 procent av Jämtkrafts elproduk-tion kommer från vattenkraft. Bolaget började använda sig av vatten för att producera el re-dan i slutet av 1800-talet och vattenkraft utgör fortfarande stommen i Jämtkrafts förnybara elproduktion.

Idag har bolaget 17 vattenkraftstationer där Hissmofors, Kattstrupeforsen och Granbofor-sen i Indalsälven är de tre största. Under ett normalår producerar Jämtkrafts vattenkraft-verk 939 GWh (se tabell på sidan 16). 2013 producerades 781 GWh vid 16 kraftverk.

Kraftverket Långfors har stått stilla sedan 2010 då en dammskada upptäcktes. Då bygg-des också en fångdamm för att avhjälpa pro-blemet akut. Sedan dess har Långfors varit föremål för prövning i Miljödomstolen. Jämt-kraft väntar fortfarande på beslut.

Den omfattande ombyggnationen av Hiss-mofors blev klar i slutet av 2013 och kraftsta-tionen togs i bruk strax före jul. Renoveringen av Hissmofors har ökat kraftverkets kapacitet med 10 GWh och Jämtkraft har genom om-byggnationen säkrat leveransen av förnybar el för lång tid framöver.

Jämtkraft är också delägare i Troms Kraft-forsyning og Energi, vilket innebär att Jämt-kraft äger en tredjedel av vattenkraftverken Skibotn och Lavka som finns i den norska

fjällvärden. Tillsammans har de en normalårs-produktion på 370 GWh.

VINDKRAFT

Jämtkraft planerar att satsa mer på vindkraft under det kommande decenniet. Vind är med modern teknologi en konkurrenskraftig ener-gikälla och kommer till stor del att vara basen i Jämtkrafts fortsatta arbete med att öka an-delen förnybar energi i produktionen. Under 2013 producerades 101 GWh i Jämtkrafts helägda vindkraftverk på Hornberget i Väs-terbotten, på Kyrkberget i Dalarna samt i Al-måsa i Jämtland. Jämförelsevis producerades 80 GWh i parkerna under 2012.

I Mullberg strax utanför Rätan i Bergs kommun har Jämtkraft tillsammans med Skanska under 2013 arbetat med bygget av Mullberg vindkraftspark som beräknas kunna tas i drift i maj 2014. Jämtkrafts ägarandel är 50 procent. Mullbergs vindpark har 26 vind-kraftverk som beräknas kunna producera 247 GWh under ett år. För driften av vindparken kommer Jämtkrafts nystartade bolag Park Management AB att stå. Park Management sköter drift och underhåll av både interna och externa vindkraftsparker.

Jämtkraft driver i samarbete med Skanska och O2 även vindkraftsparken Sjisjka i Gäl-

Produkter och tjänsterJämtkraft har sedan starten 1889 producerat förnybar el och värme från skog, vind och vatten. Bolagets förnybara elproduktion ska fortsätta att växa och den största delen kommer vindkraften att stå för, bland annat genom nybyggda Mullbergs vindpark.

• Ju mer förnybar energi vi kan bidra med, desto mindre blir behovet av energi från fossila källor. Därför fortsätter vi vår satsning på att öka vår förny-bara elproduktion.

• Under 2013 producerade Jämt-kraft 781 GWh el från vatten-kraft, 197 GWh i kraftvärme-verket, 1 GWh från biogas och 101 GWh från vindkraft.

• Vindkraftsparken i Mullberg i Rätan som Jämtkraft har byggt under 2013 består av 26 vindkraftverk som tillsammans kommer att ha en beräknad årsproduktion av el på ungefär 247 GWh.

• Ett normalår säljer Jämtkraft cirka 600 GWh värme och cirka 200 GWh el från vårt kraftvärmeverk. Det motsvarar ungefär 70 procent av bolagets värmeproduktion. Under 2013 uppgick den faktiska försälj-ningen till 604 GWh värme och 198 GWh el.

VINDKRAFTVERK I PRODUKTION SEDAN NORMALÅRSPRODUKTION* PRODUKTION 2013

Hornberget 2007 31 GWh 32 GWh

Kyrkberget 2011 72 GWh 67 GWh

Almåsa 2003 1,5 GWh 2 GWh

* Bygger på vindmätningar som gjordes inför projektering av vindpark.


VATTENKRAFTVERK I PRODUKTION ÅRSPRODUKTION, ÅRSPRODUKTION, SORT SEDAN NORMALÅR* 2013

Hissmofors 1894 312 245 GWhKattstrupeforsen 1942 280 241 GWhGranboforsen 1980 120 97 GWhNäsaforsen 1926 73 67 GWhHögfors 1985 62 59 GWhLövhöjden 1989 24 18 GWhÅlviken 1989 17 15 GWhRönnöfors 2000 14 13 GWhDuved 1918 10 7 GWhHandöl övre 1985 8 5 GWhHandöl nedre 1938 4 1 GWhSlagsån 1982 4 4 GWhDammån 1982 3 3 GWhStrömbacka 1988 2 2 GWhLillå 1988 2 2 GWhBillsta 1911 2 2 GWhLångfors 1918 2 0 GWhTotalt 939 781 GWh

livare kommun. Parken är med sina 30 vindkraftverk en av Sveriges största landbaserade anläggningar, ligger i Natura 2000 område, och Jämtkrafts ägarandel uppgår till 25 procent.

VÄRME

Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik togs i drift 2002. Anlägg-ningen levererar både el och värme och där eldas med 99 pro-cent biobränsle och torv samt en procent olja. Ungefär en tred-jedel blir el och resten värme. Biobränslet används effektivt och förbränningen ger aska som restprodukt. Biobränslet be-står av avverkningsrester som grenar och toppar, restprodukter från träindustrin, rötvirke och rivningsvirke. Jämtkraft strävar efter att hitta nya möjligheter till att optimera användningen av bioenergi. Ett exempel på det är Jämtkrafts egna skogs-fastigheter med planteringar av olika trädslag för att utveckla skogsbruket.

År 2005 kompletterades kraftvärmeverket med en ackumu-latortank, Arctura. Arctura ligger på skidstadion i Östersund och fungerar som en viktig komponent för energiförsörjning-en i regionen. Ackumulatortanken innehåller 26 miljoner liter hetvatten, en värmereserv som gör att Jämtkraft kan maximera nyttan av sin elproduktion, trygga leveransen av fjärrvärme och minska behovet av olja.

Jämtkraft har även ett mindre värmeverk i Minnesgärde

samt flera mindre värmeanläggningar i Östersunds, Åre och Krokoms kommuner.

BIOGAS

Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att ta tillva-ra på biogas innan den tränger ur marken och ut i luften och använda gasen som energikälla. Jämtkrafts biogasmotor om-vandlar deponigas från Östersunds kommuns avfallsdeponi i Gräfsåsen till el och värme. Under 2013 producerades 1 GWh el och 1 GWh värme.

ELHANDEL

Jämtkrafts drygt 85 000 elkunder finns både i de tre ägarkom-munerna och i andra delar av Sverige. Sedan 2011 erbjuds pri-vatkunderna endast förnybar el. Jämtkrafts kunder kan också välja att köpa ursprungsmärkt el från vind eller vatten och att

* Årsproduktion normalår är ett medelvärde för 1996 till 2013.


Elhandelskunder 2012 2013

Lokalpriskunder 53 536 53 759Jämtpriskunder 3 091 3 071Sverigekunder 22 158 19 205Scandemkunder inkl. Elaton 8 600 9 600Totalt 87 385 85 635


köpa el som är märkt med ”Bra Miljöval”. Jämtkraft erbju-der också en inköpstjänst, Elaton, för el till privatpersoner. Elinköparna håller koll på marknaden åt kunden, låter elpriset följa med nedåt, som ett rörligt pris, och bromsar uppgångarna genom prissäkringar.

PORTFÖLJFÖRVALTNING

Jämtkrafts helägda dotterbolag Scandem erbjuder elhan-delstjänster till stora och medelstora företag. Det är till exempel portföljförvaltning, fysiska elleveranser i Norden samt handel med utsläppsrätter och elcertifikat. Portfölj-förvaltning är en form av ständig bevakning av elmarkna-den och genom att göra flera långa och korta prislåsningar då priset ses som förmånligt, skapar Scandem ett elpris till kunden. Scandem har Finansinspektionens godkännande för värdepappershandel.

TELECOM

Jämtkrafts Stadsnät finns i samtliga ägarkommuner samt i Bergs kommun. Stadsnät är ett fibernät förberett för framtida internettjänster. Namnet till trots finns det både i tätorter och på landsbygden vilket innebär tillgång till toppmoderna kom-munikationstjänster för både boende och näringsliv i stora delar av regionen. Totalt är över 100 byar anslutna runt om i

länet. Under de kommande åren går Jämtkraft mot slutfasen av utbyggnaden vilket innebär en ny fas med mer förvaltning och kundvård på agendan.

ELTRAFIK

För att nå regeringens mål om en fossilbränslefri transport-flotta år 2030 krävs satsningar på eltrafik. Jämtkraft har under flera år varit en del av utvecklingen kring elfordon, bland an-nat som medlem i projektet Green Highway som drivs av Öst-ersunds, Sundsvalls och Trondheims kommuner samt ett antal energi- och elnätsbolag i respektive kommuner.

Jämtkrafts del i projektet har bland annat varit att instal-lera laddstationer för elfordon i Green Highway-regionen. Under 2013 togs bland annat två snabbladdstationer, en i Trångsviken och en i Storlien, i bruk. Under året blev det också klart att Jämtkraft kommer att vara del i projektet ”Laddinfrastruktur för elfordon längs Green Highway” som fått stöd med sju miljoner kronor från Energimyndigheten för att bygga ut laddinfrastrukturen i regionen. Antalet laddare ska öka från dagens 30 till 120. o


VERKTYG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING


Med Global Reporting Initiative’s (GRI:s) vägledning för redovisning av arbetet med hållbar utveckling har vi tillgång till ett dokument som beskriver hur och vad som är viktigt att kommunicera med interna och externa intressenter. Med olika typer av ledningssystem, till exempel miljöledningssys-temet ISO 14001, har vi en standard för hur vi ska genomföra arbetet.

STRUKTUR OCH ORGANISATION

Ett företags arbete med miljö och hållbar utveckling består av att planera, genomföra, följa upp, kommunicera, besluta om stän-dig förbättring, och att förankra arbetet hos ledningen. Arbetet handlar om de dagliga och praktiska uppgifterna, men också om långsiktig planering. Tidsaspekten för arbetets olika delar kan vara allt från månader och upp till ett år, men också med ett långsiktigt perspektiv, tre till fem år och ibland ännu längre.

Basen i Jämtkrafts miljöarbete har sedan 2003 varit ett certifierat miljöledningssystem. Genom detta arbete finns väl definierade och externt reviderade mät- och beräkningsmeto-der, för de aspekter och indikatorer som bedömts som bety-dande. Metoderna som används följer de krav som tillsyns-myndigheterna ställer på företaget, för de tillstånd som givits för de olika verksamheterna. De betydande miljöaspekterna är dessutom viktiga att inkludera i dialogerna med de berörda intressentgrupperna.

Med miljöledningssystemet sätter vi upp konkreta mål och bedriver ett aktivt miljöarbete, som baseras på ständig förbätt-ring – oavsett om det handlar om ekonomi, miljö eller sociala aspekter. Det kan illustreras med den cykel som ledningssys-tem normalt bygger på (se bild till höger). Genom att ta fram och implementera Policyer & strategier, som leder till upprät-tande av Mål, som mäts med Indikatorer, som sedan Kom-municeras, och stäms av genom Uppföljning & ständig för-bättring, så kommer företagets arbete med miljö och hållbar utveckling ständigt förbättras. Cykeln för olika arbetsinsatser kan ha olika tidsperspektiv, i vissa fall årsinsatser och i andra fall tre år eller mer. Fördelen med ett certifierat miljölednings-

system är att det med regelbundenhet kontrolleras av externa miljörevisorer.

Miljöledningssystemet i sig klarar inte att styra och genom-föra ett effektivt hållbarhetsarbete på Jämtkraft. Det behövs också engagerade medarbetare i hela företaget och det behövs en verktygslåda som innehåller de verktyg som gör att arbetet blir riktigt, effektivt, uppföljningsbart, känt och uppskattat. Uppskattningen bedöms genom medarbetarsamtal, de externa revisionerna och enkäterna som löpande görs med kunder, myndigheter, ägare och samhället i stort.

Jämtkraft har under senare år tagit fram en verktygslåda, som består av verktyg som används för att på ett trovärdigt och effektivt sätt genomföra det dagliga och långsiktiga arbetet. Det går inte att prioritera mellan de olika verktygen, eftersom alla är viktiga, det vill säga nödvändiga vid olika tillfällen och uppgifter, och i kombination med varandra. En grundförut-

Våra verktyg i arbetet med miljö och hållbar utvecklingDet är med kunskap och erfarenhet som Jämtkraft bedriver sitt arbete med miljö och hållbar utveckling. Eftersom kunskap, erfarenhet och utveckling är färskvara så måste vi hela tiden vara vakna och uppmärksamma på den utveckling som sker inom området, med avseende på strukturer, system, processer och vägledande dokument. För att effektivisera och strukturera vårt arbete har vi tagit fram en verktygslåda, som innehåller de viktigaste delarna i arbetet.

POLICYER & STRATEGIER

INDIKATORER& MÄTNING

KOMMUNIKATIONINTERN/EXTERN

UPPFÖLJNING & STÄNDIG

FÖRBÄTTRINGMÅL

Planering

Genomförande

Uppföljning

Ständig förbättring

Ledningens genomgång


sättning för ett effektivt och trovärdigt arbete är att styrelsen, ledningen och företagets alla medarbetare har ett engagemang och tycker att arbetet med miljö och hållbar utveckling är angeläget och nödvändigt.

VISION, UPPDRAG OCH KÄRNVÄRDEN

Jämtkrafts styrelse och medarbetare har i samverkan utvecklat företagets vision – en drivkraft för regionen, vilket innebär att leverera energi med hög kvalitet och god service till kon-kurrenskraftiga priser. Med hög kvalitet menar vi att det ska finnas el och värme tillgängligt, och att vår leverans av värme och el ska vara pålitlig. Våra kärnvärden är framsynta, enga-gerade och lysande och det innebär att vi vill uppnå konkur-renskraftiga priser, nöjda kunder och bra affärer.

UPPFÖRANDEKOD

Under 2012 tog Jämtkraft fram en uppförandekod och under 2013 im-plementerades koden. Koden ska vägleda medarbetare och samar-betspartners, minimera risker och stärka företagskulturen. Det vikti-gaste innehållet i koden är hur vi ska uppföra oss mot varandra, nor-mer och värderingar.

Sedan tidigare stödjer Jämt-kraft FNs Global Compact, som med tio grundläggande principer fokuserar på mänskliga rättig-

heter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Med FNs Global Compact, GRI och den egna uppförandekoden, kan Jämtkraft definiera sex viktiga fokusområden: Miljö (inklusive klimat), mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mång-fald, jämlikhet, affärsetik och antikorruption. Där så är till-lämpligt och relevant förväntar vi oss också att dessa fokus-områden används av våra leverantörer och entreprenörer.

STANDARDER OCH VÄGLEDNINGAR

Jämtkraft använder eller stödjer ett antal externt framtagna standarder, vägledningar, initiativ, deklarationer och princi-per inom ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Inom dessa områden är det flera initiativ som hjälper oss i vårt dag-liga och långsiktiga arbete.

Ekonomiredovisningen följer Årsredovisningslagen. Dess-utom leder statens bolagsstyrningskod oss i det arbete som beskriver hur företag ska och måste uppföra sig.

Miljöledningssystemet baserat på ISO 14001, som vi berättade om tidigare i detta kapitel, är viktigt för att vi ska ha struktur och positiv effekt i vårt certifierade miljöarbete.

Sedan 2010 finns en vägledningsstandard för socialt ansvar, ISO 26000. Vi har ännu inte börjat arbeta efter denna struktur, men utvärderar för närvarande implementering i organisatio-nen.

GRIs vägledning (G3.1) för hållbarhetsredovisning är mo-dellen och processen för hur Jämtkraft arbetar med hållbarhet. Redovisningen för 2012 följde G3 och 2013 G3.1. Ambitionen är att 2014 ska följa G4. GRI tar bland annat hänsyn till doku-

VERKTYG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Vision, uppdrag och kärnvärden

UtbildningOrganisationer

och nätverk

Handlings-program

Standarder och vägledning

Lagefterlevnad

Försiktighets- principen

UppförandekodJämtkrafts miljöfond

Engagemang

Intressentdialog

Ledarskap

Kommunikation

Riskanalys och -hantering


Våra fjorton verktyg

ment från International Labour Organization (ILO) och Organi-zation for Economic Co-operation and Development (OECD).

LEDARSKAP

En förutsättning för ett proaktivt och lyckat arbete med hållbar utveckling är att styrelsen och ledningen visar öppenhet och tydlighet i roller, befogenheter och uppgifter. Styrelsen, vd och ledning har det högsta ansvaret för verksamheten. Det är deras sätt att arbeta och stödja företagets anställda i de dagliga och långsiktiga uppgifterna som gör positiv skillnad. Genom styrande dokument som antagits i företaget, till exempel upp-förandekod och olika policyer, beskrivs hur man ska agera.Ledarskapet innebär att ta ansvar, tänka framåt samt utvärdera risker och konsekvenser utifrån de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ansvar. Jämtkrafts ledning har det yttersta ansvaret för arbetet med hållbar utveckling vilket har resul-terat i att företaget som helhet har förstått att arbetet ger mer-värde i form av miljö-, social- och affärsnytta för företaget och samhället som Jämtkraft verkar i.

JÄMTKRAFTS MILJÖFOND

Arbetet med Jämtkrafts miljöfond startade 2012 och kommer i första omgången verka under fyra år, 2012–2015. Efter denna tid ska fondens verksamhet utvärderas avseende nyttan och om det är ett bra sätt att driva hållbarhetsarbetet. Huvudsyftet med fondens arbete är att identifiera aktiviteter med fokus på skydd och återskapande av hotade biologiska värden, i anslut-ning till Jämtkrafts verksamhet. Aktiviteterna ska utgå från

Jämtkrafts miljöpolicy och ska gå utöver de krav och villkor som ställs på företagets verksamheter. Uppdraget för miljöfon-dens styrelse är att:

• Inventera förslag på lämpliga åtgärder som främjar biolo-gisk mångfald i områden där Jämtkraft har verksamhet och säkerställa att relevant information och beslutsunderlag samlas in.

• Fatta beslut om att medel avsätts till förstudier, aktiviteter eller projekt.

• Säkerställa att samråd sker med olika intressentgrupper.

UTBILDNING

Kunskap om miljö och hållbar utveckling, vilket innebär för-ståelse för orsak och verkan, leder till att man gör rätt och und-viker ett mindre bra beteende. Under ett par år har Jämtkraft använt en egen utvecklad utbildningstrappa för de anställda, som går från grundläggande miljöutbildning till utbildning i specifika faktaområden.

ENGAGEMANG

Med engagemang menar vi att alla våra medarbetare, oavsett arbetsuppgift, ska tycka att det är angeläget att vi arbetar pro-aktivt med miljö och hållbar utveckling. När medarbetarna känner stolthet i att arbeta på Jämtkraft, för att företaget tar ansvar för miljön och sociala aspekter, då har vi kommit långt i arbetet. Att skapa engagemang gäller för både för interna som externa intressenter, och det får vi genom att vi syns och hörs, och att vi lyssnar på de åsikter som förs fram. Vi vill att män-


niskorna i de områden vi verkar i ska vara stolta över Jämt-kraft, de ska känna att det är rätt att vara kund eller på annat sätt vara kopplad till Jämtkraft.

LAGEFTERLEVNAD

Jämtkrafts verksamheter styrs av många lagar, förordningar och tillstånd. Vi betraktar lagarna, förordningarna och till-stånden som miniminivåer som sträcker sig från vår miljöpå-verkan och direkta utsläpp i luft, mark och vatten, till hur vi sköter jämställdhet och ekonomi. Genom att vi använder olika typer av standarder, vägledningar och instruktioner i vårt arbete, visar vi att vi vill göra mer än lagarna kräver. Frivilliga åtaganden gör också att vi får mer motiverade medarbetare och nöjdare kunder, ägare och myndigheter. Två gånger per år utvärderar organisationen att den följer gällande miljölagstift-ning, och varje enhet går löpande igenom sin verksamhet och lagförteckning. Vid ny lagstiftning och personalomsättning kan det bli aktuellt med kompletterande utbildning.

KOMMUNIKATION

Jämtkraft vill ha en öppen och ärlig kommunikation med alla berörda intressenter. Vi vill också bli uppskattade och upp-märksammade utanför vår region. En viktig del i vår kommu-nikation är att synas och höras, vilket vi gör på många olika sätt bland annat genom kundtidningen Drivkraft, hållbarhets-redovisningen, att hålla föredrag och presentationer och ge-nom sponsring. För att nå trovärdighet i vår kommunikation om Jämtkraft anser vi att det är viktigt att även berätta om tillkortakomanden.

Som ett led i kommunikationsarbetet genomför vi med re-gelbundenhet intressentdialoger, för att ta reda på vad olika intressentgrupper tycker är bra och mindre bra i vårt arbete. Vi söker också nya kommunikationsvägar för att föra ut informa-tion om vad vi har gjort, gör, planerar och behöver hjälp med samt för att få förslag och idéer.

ORGANISATION OCH NÄTVERK

I kapitlet Organisation beskrivs den övergripande strukturen för hur Jämtkraft arbetar. I arbetet med miljö och hållbar ut-veckling bedömer vi att medlemskap i olika branschorgani-sationer och nätverk är viktiga. Genom dialog och utbyte av erfarenheter med andra företag och organisationer, förbättrar vi vårt eget arbete.

Exempel på nätverk som Jämtkraft är verksamma i är Svensk Energi, där vi har ordförandeuppdraget, ledamöter i flera utskott samt ordförandeskapet i utskottet för miljö. Vi är också engagerade i Svensk Fjärrvärme, Svensk Torv, Elforsk och Indalsälvens Vattenvårdsförbund, där vi innehar ordföran-deuppdraget. Dessutom medverkar vi i Näringslivets Miljö-chefer (NMC), Close och i GEODE, ett nätverk i Europa för medelstora Europeiska energiföretag.

HANDLINGSPROGRAM

Med handlingsprogram definieras övergripande och definie-rade mål, strategiska områden och aktiviteter på kort och lång sikt, samt resultat. För en mer detaljerad beskrivning av hand-lingsprogrammet hänvisas till kapitlet Program för hållbar utveckling, sidan 24-25. Med det certifierade miljölednings-

Verktyg för hållbar utvecklingVERKTYG FÖR HÅLLBAR UTVECKLING


systemet har vi också definierande miljömål, som årligen följs upp av externa revisorer.

INTRESSENTDIALOG

Ett väl fungerande miljö- och hållbarhetsarbete för Jämtkraft bygger på att vi för en öppen och ärlig dialog med och lyss-nar på interna och externa intressenter. Jämtkraft har många olika intressentgrupper, med olika fokusområden som påver-kas eller påverkar Jämtkraft på skilda sätt. Det finns flera sätt att genomföra en intressentdialog, beroende på vilken intres-sentgrupp det handlar om. Medarbetare har medarbetarsamtal, kunder besvarar kundenkäter, alla intressentgrupper deltar i undersökningar/enkäter per telefon, webben eller vid direkta möten. Det finns också externa undersökningar som beskriver kundnöjdhet och hur varumärken uppfattas.

I kapitlet Jämtkrafts intressenter beskrivs vad de olika in-tressentgrupperna tycker, tänker och prioriterar i Jämtkrafts pågående och framtida miljö- och hållbarhetsarbete.

FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN

Jämtkraft tillämpar försiktighetsprincipen i arbetet, vilket innebär att företaget systematiskt utvärderar, mäter, leder och kommunicerar risker kopplade till ekonomi, miljö och sociala aspekter.

RISKANALYS OCH HANTERING

Världen är föränderlig och vi som företag och människor på-verkar och påverkas av denna förändring. Även energimark-naden är föränderlig, vilket innebär att vi som energiföretag

påverkar och påverkas av olika risker. Vi måste på bästa sätt kunna möta och kontrollera riskerna på ett systematiskt sätt. Under senare år har vi fokuserat på riskhantering genom för-utbestämda strategier och styrdokument, eller riskpolicyer, och dessa revideras årligen. Inom energibranschen gäller en ganska enhetlig syn på hur riskerna och hanteringen ser ut. Det yttersta ansvaret för Jämtkrafts riskhantering ligger hos styrelsen, som till sin hjälp har alla affärsområdenas egna risk-policyer. Alla avvikelser från en riskpolicy rapporteras till vd, och större avvikelser rapporteras direkt till styrelsen.

Jämtkrafts arbete med riskanalys och hantering beskrivs ut-förligt i företagets årsredovisning 2013 och övergripande med koppling till hållbar utveckling i tabellen på sidan 24 i denna hållbarhetsredovisning. o

Vi söker också nya kommunikations- vägar för att föra ut information om vad vi har gjort, gör, planerar och behöver hjälp med samt för att få

förslag och idéer.


Jämtkrafts arbete med miljö och hållbar utveckling är ingen ny arbetsuppgift som

kommit in i verksamheten under senare år. Vi har ett viktigt styrdokument för vårt miljöar-bete och det är miljöpolicyn från 1996, som har uppdaterats en gång sedan dess. I miljö-policyn står det att ”miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja hållbar utveck-ling”. 2013 kompletterades Jämtkrafts styr-dokument med en uppförandekod, som bland annat beskriver mer om hur vi människor ska uppföra oss gentemot varandra.

Miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja hållbar utveckling. Vad menar vi då med hållbar utveckling? Kort kan det be-skrivas med att vi hela tiden ska tänka, beakta

och planera för ”ekonomiskt rimligt, miljö-mässigt riktigt och socialt ansvarsfullt”.

Eftersom Jämtkraft har ett certifierat mil-jöledningssystem enligt ISO 14001 så har vi också definierat övergripande och specifice-rade mål, tillsammans med åtgärdsplaner för hur målen ska nås. Genom en årlig extern granskning, kontrolleras att de åtaganden som definierats genomförs.

Utan koppling till någon specifik standard eller liknande styrdokument, så har Jämtkraft också övergripande och specificerade mål, med koppling till de sociala aspekterna. De sociala aspekterna kopplar vi gentemot sam-hället, medarbetare och organisationer, samt kunder och leverantörer.

Vårt program för arbetet med hållbar utveckling

MILJÖ

ÖVERGRIPANDE MÅL Jämtkraft ska minimera sin negativa miljöpåverkan.

Elproduktion Öka produktionen av förnybar el med 1 TWh mel-lan 2009-2020. Fortsatt byte till miljöoljor i kraftstationer. Minska risk för oljeläckage i Hissmofors nya vattenkraftstation. Öka miljö-kunskapen genom utbildning.

Värme rida 600 ton gas a som naturlig gödsling till skogs-mark. Åtgärda de 70 minst ef-fektiva kundanläggningarna. Max 1 % olja av tillförd energi vid våra fjärrvärmeanläggningar. Andel värme som produceras med rökgaskondensering vid Sösias

och Röjsmons fastbränslepannor ska vara minst 10%.

Elnät Åtgärdsplan för att sä-kerställa tömning av regn- och smältvatten i oljeuppsamlingskärl under transformatorer. Ta fram underhållsplaner för att säker-ställa skyddade miljöer för 145 kV- och 45 kV ledningar. Minska 5 procent energiförbrukning i teknikbodar genom effektivare klimatstyrning jämfört med 2011. Anlägga en snabbladdstation för elbilar inom Jämtkrafts nätom-råde under 2013.

Elhandel För privatpersoner ska vi ha grundprodukten el som utgörs av förnybar el.Sälja minst 200 energidisplayer för att kunderna ska bli mer energismarta.

Gemensam Minska el- och vär-meanvändningen med 5 procent vid våra kontor under 2013 jäm-fört med 2012.

Miljöfond Fatta beslut om minst en ioto öjande tgärd nansie-rad via vår miljöfond.

Elproduktion Ökning 2013: Hissmofors: 10 GWh (totalt +517 GWh från 2009).Bytt 2000 l mineralolja till miljöolja i vattenkraftverk.Luckhydraulik i nya Hissmoros station kommer ej i kontakt med vatten. Genomfört miljöutbildningsdag för hela enheten Elproduktion.

Värme Spridit 811 ton aska till skogsmark.Åtgärdat de 67 minst effektiva kundanläggningarna.0,9 % olja vid våra fjärrvärmeanläggningar.Rökgaskondensering Sösia: 6,7% Röjsmon: 8,4%

Elnät Åtgärdsplan följs och ytterligare ett uppsam-lingskärl åtgärdad 2013. 17 mil ledningar invente-

rade för att identi era s ddade iljöer Ö ning 2 3 procent. Snabbladdstation i Trångsviken anlagd.

Elhandel Alla privatkunder har förnybar el.Sålt 265 energidisplayer.

GemensamtEl: -5,22%Värme: -14,9%

Miljöfond Vi har ansökt om biotophöjande åtgärder i vattenkraftsstationen Billsta och inväntar beslut från EU.

HANDLINGSPROGRAM2013-2020

RESULTAT 2013

PROGRAM FÖR HÅLLBAR UTVECKLING


KUNDER OCHLEVERANTÖRER

En viktig del i arbetet med miljö och hållbar utveck-ling är att lyssna på vad olika intressentgrupper säger, tycker, tänker, kräver och föreslår. En del i denna kom-munikation är också att Jämtkraft framför vad företaget tycker, tänker och planerar. Vårt förhållande till omvärl-den, det vill säga, intressenterna, kan illustreras av ett cykliskt upplägg, där ständig förbättring ger resultat (se bild till höger).

En viktig del i arbetet med miljö och hållbar utveck-ling är förutom att ta fram och beskriva målen och hur de uppfylls, att också beskriva eventuella orsaker till varför målen inte uppfylls.

I tabellen nedan beskriver vi våra övergripande mål, handlingsprogram 2013–2020 och uppnådda resultat 2013. Viktigt att påpeka är att målen har olika tidsskalor, allt från att vara uppfylla nästa år (2014) till uppfyllda först 2020. o

Jämtkraft ska vara en drivkraft i samhället och uppfattas som proak-tiv inom hållbarhetsfrågor.

Genomföra intressentdialog. Aktivt arbeta med Jämtkrafts sponsrings-samarbeten.

Intressentdialog för 2013 presente-rad i Hållbarhetsredovisningen. Inom kategorierna idrott, miljö, kultur och samhället har en rad sponsringssamarbeten genomförts. Några sponsorssamarbeten sam-lades ihop i ett koncept som kallas ”Kraftprovet”.

Arbetsmiljö och hälsa Aktivt arbete med hälsa, friskvård och arbetsmiljö utifrån ambitionen att ”bevara det friska friskt”. Den totala sjukfrånvaron ska inte överstiga 4 procent.

Nöjda medarbetare Kontinuer-ligt arbete med att mäta, följa upp och vidta åtgärder för att ha nöjda medarbetare.

Ledarutveckling Jämtkraft har påbörjat ett arbete för att se över och tydliggöra vision och målbild.

Utbildning För att ge ledarna verktyg som kan skapa en tydlig linje mellan Jämtkrafts mål och den enskilde medarbetaren.

Arbetsmiljö och hälsa Den tota-la sjukfrånvaron för hela Jämt-kraft var 3,5 procent att jämföra med 3,2 procent för 2012.

Nöjda medarbetare Genomfört medarbetarundersökning. NMI Index har stigit från 68 2012 till 69 2013.

Ledarutveckling Chefer som kan skapa en tydlig linje mellan Jämtkrafts mål och den en-skilda medarbetaren.

Utbildning 560 timmar för vision och målbild.

Uppförandekod skaimplementras.

Under året har uppfö-randekoden skickats ut till alla anställda och implementerats.

Jämtkraft vill ha engagerade medarbetare.

Jämtkraft vill ha leveran-törer som arbetar proak-tivt med miljö och hållbar utveckling.

SAMHÄLLET MEDARBETARE OCH ORGANISATION

Vilka är det som ställer kraven/önskemålen?

Vad kostar det alt. vad

tjänar/sparar vi på att uppfylla kraven/

önskemålen?

Vilka är kraven/önskemålen Igår-idag-imorgon?

Jämtkrafts hållbarhets-

redovisning. Vilken betydelsehar den?

Miljö och hållbar utveckling en viktig

del – vad gör vi alt. vad gör

vi inte?

Miljö och hållbar utveckling är en del i affärsnyttan och

varumärket.


JÄMTKRAFTS INTRESSENTER


Det samhälle som Jämtkraft arbetar och verkar i, och är bero-ende av, består av många intressenter; dels lokalt och regio-nalt, dels nationellt och internationellt. Genom dialoger, mö-ten och kommunikation med dessa intressenter har Jämtkraft identifierat tre viktiga delar i arbetet: värdekedjan, leverantörs-kedjan och det bredare intressentperspektivet. Med denna bild kan vi bättre beskriva hur vi arbetar och hur vi önskar dialog med intressenterna.

De flesta företag, oavsett storlek, geografisk placering och typer av produkter och tjänster, har en leverantörs- och kund-kedja som sträcker sig långt utanför den egna regionen. Med det menas en värdekedja som sträcker sig från leverantörer, genom det egna företaget och till kunderna.

INTRESSENTDIALOG

För att bli betraktad som seriös, ärlig och proaktiv behöver Jämtkraft fokusera på det som är viktigt och relevant. Företa-get och intressenterna har oftast samma typ av fråga. Jämtkraft undrar: Vad vill de och hur kan vi påverka dem? Med påverka menas oftast hur kan Jämtkraft få dem att förstå vad vi gör och tycka bättre om det vi gör.

Intressenterna undrar: Vad gör Jämtkraft, och hur kan vi påverka dem till att bli bättre i det de gör? Med påverka, me-nas i det här fallet, hur får vi dem att arbeta bättre med miljö och hållbar utveckling, att bättre informera oss om vad de gör, samt att de lyssnar på vad vi tycker, tänker och kan.

Kommunikationen och dialogen är en grundförutsättning för att företaget och intressenterna kan skapa ett förtroende för varandra och varandras åsikter.

Innehållet i hållbarhetsredovisningen för 2013, följer GRI:s redovisningsprinciper, precis som de två tidigare årens redo-visningar. Det gäller särskilt de principer som beaktar väsent-lighet, hållbarhetsinnehåll och fullständighet. För att definiera

innehållet i redovisningen och för att definiera den framtida in-riktningen har vi tagit hänsyn till vad som framförts från olika intressentgrupper genom intervjuer, enkäter, möten och dialo-ger. Jämtkraft har genomfört två omfattande intressentanalyser vid årsskiftena 2012–2013 och 2013–2014, med interna och externa intressenter. Genom utvärderingen av intressenternas åsikter och prioriteringar får Jämtkraft värdefull information och förslag på hur vi går vidare i egna prioriteringar.

JÄMTKRAFTS PRIORITERADE INTRESSENTER

Jämtkrafts intressenter kan delas in i åtta grupper: leveran-törer, entreprenörer, anställda, kunder, andra företag/sam-arbetspartners, frivilligorganisationer (NGO), myndigheter/kommuner, banker/finansiärer och samhället i stort. I gruppen samhället i stort ingår bland annat media och akademi. Svaren och prioriteringarna skiljer sig åt mellan grupperna, eftersom

Jämtkrafts intressenterJämtkrafts intressenter är en viktig inspirationskälla och bedömare för hur vårt arbete med miljö och hållbar utveckling ska planeras, genomföras och kommuniceras. Därför arbetar vi tillsammans med de personer, grupper och organisationer som påverkas av eller kan påverka vår verksamhet, produkter och tjänster.

VAD ÄR VIKTIGT?

FÖRETAGET

INTRESSENTER

KOMMUNIKATIONOCH DIALOG

Vad gör de och hur kan vi påverka

dem?

Vad vill de och hur kan vi påverka

dem?

Leverantörskedja Värdekedja Bredare intressentperspektiv

JämtkraftAnställda

Leverantörer/entreprenörer Kunder

Andra företag/samarbetspartners

Myndigheter/kommuner

Banker/finansiärer

Frivillig-organisationer

Samhälleti stort*

* I intressentgruppen ”Samhället i stort” ingår bland annat media, branschorga-nisationer, akademi och sponsringsmottagare.

MILJÖMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

ARBETSVILLKORMÅNGFALDJÄMLIKHET

AFFÄRSETIK

Utsl

äpp

till l

uft

Klim

atVa

tten

(gen

erel

lt) in

kl u

tslä

ppBi

olog

isk

mån

gfal

dM

er fö

rnyb

art

När

varo

i re

gion

enBe

hand

la a

lla li

kaSt

älla

kra

v vi

d in

köp

Följa

laga

r, av

tal,

tills

tånd

Säke

rhet

, sky

ddsu

trust

ning

Löne

r, le

digh

et, a

rbet

stid

erH

änsy

n til

l olik

a ku

lture

rG

öra

det m

an s

äger

Lyss

naÄr

lighe

t

20122013

20122013

20122013

20122013

20122013

20122013


de representerar olika intresseområden i samhället och med olika inriktningar på ekonomi, miljö och sociala aspekter. Bilden på föregående sida illustrerar intressentgrupperna för leverantörskedjan och värdekedjan och det bredare intressent-perspektivet beskrivs.

INTRESSENTERNAS PRIORITERINGAR

Intressenternas prioriteringar av viktiga delområden för Jämt-kraft att arbeta med inom hållbar utveckling, representerat av de sex områdena: miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mångfald, jämlikhet och affärsetik. Områdena är ganska iden-tiska 2012/2013 och 2013/2014, och kan illustreras med ned-anstående tabell. Prioriteringarna baseras på åsikter framförda av alla intressentgrupper. Se tabell på sidan 29.

En fråga som tas upp i samband med intressentenkäterna och dialogerna är på vilket sätt Jämtkraft kan förbättra samarbetet. Förslag som ges är bland annat fysiska möten, elektroniska ny-hetsbrev och aktiviteter genom sociala medier. Att synas, höras och att lyssna är en återkommande uppmaning till Jämtkraft.

INTRESSENTERNAS BETYGSÄTTNING

Intressenterna har genom intervjuer och enkäter, vid två tillfäl-len, betygsatt Jämtkrafts arbete inom de sex områdena nämnda ovan. De har även angivet hållbarhetsområdet generellt och kommunikationen om hållbar utveckling. Betygsättningen har vid de två tillfällena varit med samma skala som underlag, från 1 (mycket dåligt) till 9 (mycket bra). Vid första tillfället var klimat ett eget område, men vid tillfälle två inkluderades kli-mat i miljö. Detta eftersom så många av intressenterna direkt

kopplar utsläpp till luft och förnybar energi som viktiga delar i både miljö och klimat.

Betygsättningen inom alla de sex delområdena och de två specifika områdena hållbarhet generellt och kommunikation om hållbarhet har ökat något sedan mätningen 2012-2013. Vi note-rar speciellt att ökningen är relativt stor och positiv för arbets-villkor, mångfald och kommunikation om hållbarhet.

INTRESSENTAKTIVITETER

Vi måste på olika sätt träffa våra interna och externa intres-senter, och det finns många olika sätt att göra detta på. All-mänhetens intresse för Jämtkraft och dess verksamheter måste baseras och diskuteras på ett öppet, tydligt och ärligt sätt. För att leva upp till ständig förbättring krävs att vi har dialog och möten med intressenterna och får återkoppling på vad vi gör bra och vad vi gör mindre bra.

Vid intressentdialogerna lyfts viktiga områden och frågor fram och dessa ska vi förklara och besvara. Priser för el och kostnader för värme är ofta ställda frågor. Andra ofta förekom-mande frågor är den fysiska planeringen och påverkan på mil-jön. På elnätsidan handlar frågorna om kraftledningar och för vindkraften rör det sig ofta om ljus och ljud.

LEVERANTÖRER

Jämtkraft ställer formella miljökrav i alla upphandlingar, både på leverantören och på produkten, ofta med stöd från de råd som ges av Miljöstyrningsrådet. För många produktområden omfattas Jämtkraft av Östersunds kommuns beslut, att ställa högre krav, så kallade avancerade krav på energieffektivitet enligt Miljöstyrningsrådet.

Jämtkraft är en stor lokal aktör och vi fokuserar på att ar-beta aktivt framförallt med de områden där vi bedömer att vi har goda möjligheter att påverka. Exempel på detta är bränsle till vår fjärrvärmeverksamhet, där ett omfattande arbete har gjorts av våra bränsleinköpare med att precisera miljökrav med samtliga leverantörer. Det här gäller både skogsbruket och hur transporterna sker till våra anläggningar. Vi har också precise-rat miljökrav på de maskiner som används vid krossnings- och grävtjänster. På så sätt bidrar vi till att leverantörer och entre-prenörer uppdaterar sina maskinparker till mer moderna som förbrukar mindre bränsle.

KUNDER

Till våra privatkunder säljer vi endast förnybar el från vatten, vind och skog. På så sätt påverkar vi kundernas elkonsumtion positivt genom minskade CO2-utsläpp. Våra företagskunder erbjuds också 100 procent förnybar el, men de har även möj-lighet att välja hur deras el ska produceras. Gör de inget aktivt val får de Nord Pools ursprungsmix som består av förnybar el, fossila bränslen samt kärnkraft.

Från vår värmeproduktion kommer Jämtkrafts högsta CO2-utsläpp och det beror på att vi använder torv. Drygt hälften av hela Jämtkraft CO2-utsläpp från alla verksamheter och aktivi-teter kommer från torvanvändningen. Läs mer om detta under kapitlet Miljöprestanda. o

6,5 6,7

6,1 6,3

6,4 7,0

5,9 6,6

6,5 6,7

6,3 6,5

6,4 6,7

5,5 6,0

20122013

20122013

20122013

20122013

20122013

20122013

20122013

20122013

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Miljö(inkl. klimat)

Mänskligarättigheter

Arbetsvillkor

Mångfald

Jämlikhet

Affärsetik

Hållbarhetsarbetetgenerellt

Kommunikationom hållbarhet

JÄMTKRAFTS INTRESSENTER


Intressentaktiviteter

INTRESSENTGRUPP AKTIVITETFREKEVENS

Anställda Utbildningar inom miljö, hållbar utveckling, arbetsmiljö och säkerhet

Medarbetarsamtal

Löpande information ”om allt möjligt” till de anställda

Intranät

Webb

Se Utbildning, Löpande

Alla anställda

Regelbundet

Löpande

Löpande

Kunder – företag

Information om Nya Lokalpriset, elmarknaden, Jämtkraft

öten ed s e i a företag

Kundtidningen Drivkraft

Kundtidningen Fjärrvärmenytt

Webb

Kundmöten med koppling till el och värme

Närvaro på företagsträffar

Nyhetsbrev

Prognos Portföljförvaltning

1 stCa 60-65 st

1 nr/år

2 nr/år

Löpande

Regelbundet

Regelbundet

11 utskick/år

Löpande

Kunder – privatpersoner

Kampanj Lokalpriset

Kundtidningen Drivkraft

Kundtidningen Fjärrvärmenytt

Informationsfolder tillsammans med fakturorna

Möten i samband med sponsringsarrangemang

Webb

Kundmöten med koppling till el och värme

Prisprognos och marknadskommentar

1 ggr

1 nr/år

2 ggr/år

2 ggr/år

Regelbundet

Regelbundet

Regelbundet

1ggr/månad

Leverantörer Dialoger i samband med upphandling och möten Regelbundet

Myndigheter Samråd med kommuner och Länsstyrelsen

Möten i samband med inlämnande av rapporter, bland annat kopplat till tillståndskrav

Regelbundet

Regelbundet

Ägare Ägardirektivet

Styrelsemöte och Årsstämma

Regelbundet

5 stycken

Media onta t ed edia geno era oli a analerRegelbundet

Frivillig organisationer Samrådmöten i samband med tillståndsärenden, hittills huvudsakligen i samband med

vattenkraften

När samrådsmöten efterfrågas

Samhället i stort

ndig etssa r d ang ende Br nns rs on aj 2013

Utö at sa r d ang ende Br nns rs on j ni a g sti 2013

Informationsmöte, Mullbergs vindpark med Jämtlands Gymnasium, Rätans byalag och

markägare

1 st1 st1 st

Andra företag/ Samarbets partners

Information om Jämtkraft, besök på Hissmofors kraftstation och Mullbergs vindkraftpark

Gemensam webbplattform, framtagande av webbsida för JK partners

Medverkan i Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och andra branschföreningar

Regelbundet

Löpande

Regelbundet

Akademi Kommunikation med Mittuniversitetet, bland annat genom projekt av studenter etc Regelbundet


När Jämtkraft i december tog den nya stationen i Hissmo-fors vattenkraftverk i drift var det en del i arbetet med att

långsiktigt säkra framtidens behov av klimatneutral elproduk-tion.

Jämtkrafts år 2013 blev stormigt, stolt och strävsamt. Under några veckor i november och december drog tre

stormar fram över vår region. Förödelsen var bitvis stor, tu-sentals träd föll över ledningar och förstörde betydande delar av vårt elnät. Många kunder drabbades av strömavbrott och uppröjningsarbetet blev massivt. När lugnet lagt sig, efter den tredje stormen, kunde vi ändå konstatera att vi har en organi-sation som är uthållig och professionell. Vi har lojala medar-betare som anstränger sig för att kunderna ska drabbas i så liten omfattning som möjligt. Vi ser också att investeringen i vädersäkringen av elnätet bidragit stort till att begränsa antalet strömavbrott.

Hållbarhet är den ständiga ledstjärnan i Jämtkrafts arbete. Hållbarhet utifrån ekonomiskt-, socialt- och miljömässigt per-spektiv. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla och envar, på olika sätt. Elförsörjningen har en viktig roll när det handlar om att lösa klimatfrågorna. Jämtkrafts strategi är att delta i den hållbara utvecklingen och vi har som långsik-tigt mål att öka produktionen av förnybar el som bidrar till en minskning av växthusgaserna.

Det är därför med en viss stolthet vi ser att bygget av en ny kraftstation i Hissmofors har gått helt enligt planerna. I decem-ber 2013 kunde den nya stationen börja producera förnybar el till våra kunder. Investeringen är att se som mycket långsiktig och ska bidra till en hög leveranssäkerhet av klimatanpassad el för framtidens marknad.

Långsiktiga spelregler är en förutsättning för vår bransch. Därför är det med oro vi tar del av miljödepartementets delbe-tänkande om förslag till förändrade regler rörande vattenverk-samhet. Där föreslås att kraftverk som har fått tillstånd före 1999 ska omprövas vart 25:e år. Hissmofors nya vattenkraft-verk är en investering på nästan en miljard kronor och beräk-nas ha en teknisk livslängd på cirka 100 år. De aktörer som gör en sådan kalkyl måste kunna lita på att deras rätt att äga och driva anläggningen inte kan rivas upp om 25 år vid en ny pröv-ning. Jämtkraft agerar långsiktigt, under 2014 firar vi 125 år som energibolag, vi räknar med att finnas minst lika länge till.

Transporterna utgör ett av de större hoten mot ett håll-bart samhälle. För att skapa alternativ till användningen av fossila bränslen fortsätter Jämtkraft satsningen på att bygga upp en fungerande laddinfrastruktur för elbilar. Under året har vi dessutom flyttat fram våra positioner och medverkar i ett forskningsprojekt för att försöka påskynda omställningen till en fossilbränslefri fordonsflotta. Under 2013 har vi också

öppnat för våra privatkunder att delta i energiomställningen genom att producera egen el från sol som på sikt kan bli bety-delsefullt för energisystemet.

Redan på förhand insåg vi att 2013 skulle bli ett år med ett svagt resultat. Vi mötte upp förväntningarna genom att dra ner på kostnadssidan, och på så sätt kan vi säga att det har varit ett strävsamt år. Elpriserna har under en tid varit låga och vi kan se i våra framskrivningar att de kommer att fortsätta vara det ett antal år framöver. Vi lämnar tider med uppåtgående ekonomiska kurvor, och står istället redo att möta ett lite mer bekymmersamt läge. För vi är väl rustade. Vi har välinveste-rade anläggningar och en stark finansiell grund. Vi saknar inte heller sked om det skulle regna manna från himlen. De låga elpriserna gynnar givetvis våra kunder men för oss betyder det att vi måste fortsätta att skära i våra kostnader och begränsa våra investeringar. Med detta sagt ser vi ändå hur vindkraft-verken i Mullberg nu börjar stå klara för att tas i drift under 2014. Sammanlagt tillför de ungefär 200 GWh per år vilket betyder att de kommer att försörja cirka 50 000 hushåll med klimatanpassad el i minst 25 år.

Ekonomisk prestanda

EKONOMISK PRESTANDA

Anders Ericsson, vd

För en fullständig redovisning av ekonomiska nyckeltal hänvisas till Jämtkrafts Årsredovisning 2013.

2011 2012 2013

Rörelsens intäkter, kkr 2 817 642 3 605 672 4 386 100

Resultat före skatt, kkr 279 493 299 582 184 035

Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 13,9 13,3 7,8

Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 10,0 15,2 4,4

Räntabilitet på totalt kapital, % 6,5 5,8 4,7

Soliditet, % 36,3 30,2 30,3

assa öde fr n den lö ande ver sa eten före förändringar av rörelsekapital, kkr 579 821 550 181 486 926

Investeringar, kkr 597 000 1 924 000 333 000


Nyckelfakta

Övrigt• Jämtkraft omfattas av Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) inom försäljningssektorn och har

därmed begränsade möjligheter att företrädesvis använda lokala leverantörer.

• Jämtkraft har inga speciella rutiner för vilka regioner som rekrytering sker från.

• Jämtkraft har lokal prissättning av el, värme och elnät för boende inom de tre ägarkommunerna. Detta medför ”rabatt” för lokala kunder.

• nvesteringar i att vädersä ra elnätet o t ggnad av ernätet ar inte gjorts elt kommersiella grunder, utan också med hänsyn tagen till samhällsnyttan.

• Jämtkraft Elnät AB har under 2013 erhållit 1 337 kkr i EU-stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Genom Revisionsberättelsen presenterad av Deloitte AB i mars 2014 beviljades Jämtkrafts styrelse ekonomisk ansvarsfrihet som en del i den årliga revisionen.


Jämtkraft förädlar i huvudsak jämtländska naturresurser till energi med hänsyn till vad

som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att

miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling.

Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt

samarbeta med ägare, kunder, myndigheter och andra intressenter på miljöområdet.

Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera

negativ miljöpåverkan samt verka för att öka andelen förnyelsebar energi.

Jämtkraft följer gällande lagar och andra krav.

Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i

ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser.

Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälso- och miljöpåverkan och

utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten.

Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer/

entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav.

Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet

för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt

ansvarsområde.

Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare.

Anders EricssonVd

Vår miljöpolicy beskriver vilka ambitioner vi har i miljöarbetet. Miljöpolicyn är en del i vårt

erti erade iljöledningss ste O 14001 so vi använt o tve lat sedan 2003

FÖR KONCERNEN JÄMTKRAFT, ANTAGEN AV STYRELSEN 1996-03-19

(REVIDERAD 2008-08-13)

Miljöpolicy

MILJÖPRESTANDA


MATERIAL

Jämtkrafts viktigaste råvara består av vatten, vind och biomassa. De lokala- och regionala naturresurserna används för att göra el och värme.

Vid de tolv fjärrvärmeverken, av vilka Lugnvik är det i särklass största, används grot, bark, spån, torv och mindre mängder brännbart trämaterial från rivningssektorn. Den totala materialanvändningen vid fjärrvärmeverken är enligt tabell nedan.

Intressant att notera är att under 2013 var materialanvändningen vid fjärrvärmeverken för energiproduktionen till 92 procent baserad på förnybara material. Om torven inräknas, eftersom den definieras som långsamt förnybar, så var 99 procent av materialslagen förnybara.

ENERGI

Jämtkrafts koppling till energi har två dimensioner:• Egen produktion och försäljning av el och värme• Egen förbrukning av el och värme

En sammanställning över Jämtkrafts produktion, inköp och för-säljning av el och värme framgår av bifogade tabell. Mer än 99 pro-cent av el- och värmeproduktionen baseras på de förnybara energi-källorna vatten, vind och biomassa.

Jämtkrafts dotterbolag Scandem har under 2013 förmedlat 10 TWh, att jämföra med 6,8 TWh under 2012. Jämtkrafts egen an-vändning av el och värme för 2013 kopplas till:

• kylning, uppvärmning och ventilation av kontor• uppvärmning, värme och ventilation av garage och förrådslo-

kaler• drift och kylning av datorutrustning• drift av vattenkraft-, vindkraft- och fjärrvärmeverk• belysning och kontorsapparater• laddning av elbilar• värme för uppvärmning av kontor, garage och produktionsan-

läggningarFörutom den egna användningen beskriven ovan så behövs en-

ergi för en del andra ändamål:

• personbilstransporter i arbetet• transportfordon, t ex lastbilar (bensin och diesel)• arbetsmaskiner (diesel)• resor med taxi, buss, tåg, båt och flyg

En sammanfattning av Jämtkrafts klimatpåverkan, baserad på vari-från koldioxiden kommer, finns beskriven på sidan 37, uppdelat på 1) egna källor, 2) egna tjänstebilar, fordon och maskiner, 3) köpt el och värme samt 4) indirekt klimatpåverkan (leverantörer och tjänsteresor).

VATTEN

Jämtkraft använder vatten från Storsjön, för processutrustning vid kraftvärmeverket i Lugnvik, och vattnet leds åter till sjön efter an-vändning. Vattenmängden för 2013 och 2012 uppskattas till cirka 500 000 m3/år.

Jämtkraft använder oerhört stora mängder vatten för att produ-cera el, och det är det vatten som rinner genom de 17 vattenkraftver-ken. Någon uppskattning av vilka vattenvolymer som rinner igenom vattenkraftverken har Jämtkraft inte, utan bara vilka kvantiteter el som produceras: 944 GWh (2011), 1124 GWh (2012) och 781 GWh (2013).

BIOLOGISK MÅNGFALD

Begreppet biologisk mångfald/biodiversitet definieras på sidan 44. Definitionen kommer från den så kallade Riodefinitionen (Konven-tionen om biologisk mångfald), som trädde i bruk redan 1993.

MiljöprestandaJämtkrafts el- och värmeproduktion baseras till nästan 100 procent på energikällorna vatten, vind och skogsråvara. Vid värmeproduktionen används en del torv och denna ger upphov till ett CO2-utsläpp. Jämtkrafts huvudsakliga miljöpåverkan kopplas till materialanvändning, utsläpp till luft, mark och vatten, påverkan på biologisk mångfald, uppkomst av avfall och transporter.

MaterialslagA 2011 m3 2012 m3 2013 m3 2011 MWh 2012 MWh 2013 MWh

Biomassa, förnybart 1 089 000 1 081 000 1 049 000 871 000 864 700 839 600Torv, långsamt förnybart 83 000 119 000 89 000 58 000 83 500 62 400Olja, icke förnybart 965 1 006 843 9 622 10 100 8 500Övrigt, förnybartB n/aC n/aC n/aC 10 900 8 800 9 000Totalt n/aC n/aC n/aC ca 950 000 967 000 ca 919 000

A Underlaget baseras på fakturor från leverantörerna. Indata är ursprungligen vikt, volym, torrhalt och sortimenttyp av respektive bränsle.B Till exempel deponigas, rötgas, spillvärme, elpannor. C Övrigt mäts inte i m3, vilket gör att inte heller totalen kan anges i m3.

GWh 2011 2012 2013

Egen produktion av el 1 236 1 406 1 101

Inköp av el 1 657 2 740D 2 606D

Försäljning av el 2 893 2 740D 2 606D

Överföringsförluster 60 62 58

Egen produktion av fjärrvärme 665 738 698

Försäljning av fjärrvärme 574 639 606

D Jämtkraft + Scandem Market


Arbetet med biologisk mångfald på Jämtkraft har inte tidi-gare varit systematiskt kopplat till program för att undersöka, säkerställa samt generellt och systematiskt arbeta med biologisk mångfald för de ekosystem som Jämtkrafts verksamheter påver-kar. Under de senaste åren har dock Jämtkrafts behov, nödvän-dighet, krav samt interna och externa intressen för att mer aktivt kartlägga och stärka insatserna utvecklats. Sedan 2012 är biologisk mångfald en prioriterad arbetsuppgift för Jämtkraft. De två senaste årens intressentundersökningar visar också tydligt att Jämtkrafts externa intressenter sätter biologisk mångfald, speciellt med kopp-ling till vatten- och vindkraften samt utvinning av biobränsle från skogen, högt.

I februari 2012 antog Jämtkrafts vd stadgarna för Jämtkrafts mil-jöfond, som i sitt syfte ”…. skall bidra med finansiering av aktivite-ter inriktade på att skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till Jämtkrafts verksamhet. Dessa aktiviteter skall utgå från Jämtkrafts miljöpolicy och skall gå utöver de krav och villkor som fastställts för våra verksamheter.” Fondens verksamhet har nu pågått i cirka 1,5 år och kommer till att börja med att verka under fyra år, 2012–2015. Efter denna tid skall utvärdering ske av vilken nytta fonden bidragit med och om det är ett bra sätt att driva arbete för biologisk mångfald och hållbarhet.

Miljöfonden består av en styrelse på fem personer, av vilka tre är externt rekryterade och som har kunskaper och erfarenheter inom området biologisk mångfald, och två från Jämtkrafts egen organisa-tion (en från Jämtkrafts styrelse och en från det dagliga miljö- och hållbarhetsarbetet).

Under den tid som fondens verksamhet nu har bedrivits, har fo-kus varit att systematiskt inventera och prioritera konkreta och re-levanta åtgärder, med koppling till vatten- och vindkraft samt torv-brytning. Gemensamt för de tre områdena är dels att kartlägga hur den biologiska mångfalden påverkas av verksamheterna, vilka arter som påverkas och hur, dels att beskriva vilka möjligheter som finns att minimera påverkan och att restaurera redan påverkade områden.

Fondens arbete under 2013 har bland annat inneburit möten med sakkunskap och myndigheter, med kunskap och ansvar för biologisk mångfald, specifik och generellt. Exempel på möten och diskussio-ner är Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Mittuniversitetet, Naturskyddsföreningen, IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs Energi. Dessutom har studiebesök genomförts vid ett flertal vattenkraftverk, vindkrafts-parker, fjärrvärmeverk och områden för torvbrytning.

Konkret har fonden prioriterat arbetet med Billstaåns restaure-ring, vilket inneburit att återskapa fria vandringsmöjligheter för fisk och annan akvatisk fauna i Billstaån, som löper från Näkten till Storsjön. Projektet Billstaån är ett stort projekt som involve-rar många parter förutom Jämtkraft och miljöfonden, till exem-pel Länsstyrelsen, Bergs kommun, Indalsälvens Vattenreglerings Företag i Jämtlands län, Naturvårdsverket, Havs- och Vatten-myndigheter, Naturskyddsföreningen och Life+ ansökan till EU. Havs- och Vattenmyndigheten och Naturskyddsföreningen (Bra Miljövals-finansiering) och Jämtkrafts Miljöfond kommer finan-siellt stödja restaureringen. För närvarande handläggs medfinan-siering hos EU för Life+ medverkan.

Torvbruk är ett stort ingrepp i naturmiljön med konsekvenser för

bland annat biologisk mångfald, rennäring och friluftsliv. Brytning sker i områden som är kraftigt påverkat av förberedande dräneringar.

Jämtkrafts miljöfond har initierat en förstudie som syftar till att undersöka möjliga efterbehandlingsmetoder för Ope Brynjeflon som inom några år kommer att vara avslutad som torvtäkt.

Efterbehandling är en möjlighet att sammantaget öka värdet av ett tidigare hårt brukat område, det finns flera tänkbara möjligheter vid efterbehandling. Området kan till exempel utvecklas för skogsbruk, jordbruk, trädklätt impediment, till exempel sumpskog eller skog som inte brukas, återställd myrmark, sjö eller våtmark. Förstudien kommer att visa ett antal platsspecifika förutsättningar och förutsätt-ningar för biologisk mångfald, vad man väljer beror på intressen och ambitioner från Jämtkraft, markägare och samhällets intressen.

Kunskapen om förekomst av IUNC rödlistade och nationellt skyddsvärda arter med hemvist inom de områden som påverkas av Jämtkrafts verksamheter är begränsad och inte systematiskt invente-rat. Detta är en insats som kräver samordning av information från ett flertal aktörer, till exempel kommunerna, länsstyrelsen i Jämtlands län, berörda miljö- och naturorganisationer, universitet/högskolor.

Jämtkrafts begränsade kunskap om specifikt intressant och skyddsvärd flora och fauna inom området är en del lavar, orkidén brunkulla, hackspettar och granboöring. Genom Artdatabanken, som administreras av Sveriges lantbruksuniversitet, kan intressanta flora- och faunaregistreringar i Jämtkrafts geografiska verksamhets-områden hittas. Under 2014 kommer Jämtkraft studera Artdataban-kens registreringar för att sammanställa en observationslista för flora och fauna för de områden som är relevanta och kopplade till företagets verksamheter.

Inom Jämtkrafts fastighetsbestånd finns cirka 100 hektar skyddade områden, och dessa finns inlagda i Jämtkrafts kart- och fastighets-system Solen. Systemet bygger på ett geografiskt informationssystem (GIS), där information från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksan-tikvarieämbetet och Sametinget finns inlagt. Exempel på informa-tion i systemet är rennäringen, fornlämningar, Natura 2000-områden, naturvärden, nyckelbiotoper, skyddade vattendrag, rikekärr och skogshistoria.

UTSLÄPP TILL LUFT

Jämtkrafts utsläpp av växthusgaser är ämnen som påverkar atmos-fären och den globala uppvärmningen. Utsläppen mäts i enheten koldioxidekvivalenter (CO2ekv) och omfattar utöver koldioxid, bland annat metan och lustgas. Jämtkraft använder sig av det web-baserade klimatprogrammet Svante för att beräkna utsläppen av växthusgaser. Svante ger företag stöd och inspiration att rapportera inom Greenhouse Gas Protocol, som utvecklats av World Resources Institute i samarbete med World Business Council for Sustainable Development.

På sidan 37 finns en sammanställning över Jämtkrafts utsläpp av växthusgaser, uppdelat på fyra delar:

1. Direkt klimatpåverkan från egna källor2. Egna tjänstebilar, fordon och maskiner3. Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värme4. Övrig indirekt klimatpåverkan, bland annat från leverantörer

och tjänsteresorJämtkrafts direkta klimatpåverkan omfattar utsläpp som sker

MILJÖPRESTANDA


från egna anläggningar. Indirekt klimatpåverkan från inköpt el och värme inkluderar utsläpp som skett i anläggningar från vilka Jämt-kraft köpt el och värme, exklusive energibärare som inte förbrukats av Jämtkraft. Inom övrig indirekt klimatpåverkan redovisas utsläpp från källor som vi inte äger, men är beroende av i vår verksamhet, till exempel leverantörernas godstransporter till och från våra an-läggningar samt egna tjänsteresor med bil, tåg, flyg, båt och taxi.

Varifrån kommer Jämtkrafts utsläpp av koldioxid?Av stapeldiagrammet på sidan 37 framgår andelarna av de fyra delarna och kvantiteterna av respektive aktivitet. Under den senaste 3-årsperio-den 2011–2013 har följande totala koldioxidutsläpp skett: 41 739 ton (2011), 58 681 ton (2012) och 40 671 ton (2013). De två huvudorsa-kerna till de stora skillnaderna mellan de tre åren beror på:

• Ökad/minskad användning av torv i fjärrvärmeverket Lugnvik.• Ökade/minskade inköpta tjänster från leverantörer och entre-

prenörer.

Jämtkraft har inget definierat mål och initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, och kan därmed inte heller beskriva uppnådda minskningar. Majoriteten (>50 %) av Jämtkrafts totala utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser kommer från använd-ningen av torv vid fjärrvärmeverket Lugnvik.

Energiproducenter brukar beskriva sin klimatpåverkan i enheten kg CO2/producerad MWh och med detta mått placerar sig Jämtkraft bland de bästa i Sverige och Europa, eftersom intensiteten ligger på 20-30 kg CO2/producerad MWh för de tre åren 2011–2013. I PwC:s rapport ”Climate change and Electricity” (2012), där 20 europeiska energiföretag jämförs, noteras att endast ett företag hamnar under 80 kg CO2/producerad MWh, och det är Statkraft i Norge (23 CO2/producerad MWh).

Förutom utsläppet av koldioxid från fjärrvärmeverket Lugnvik, sker också utsläpp av kväveoxider, svaveloxider, stoft, kadmium och kvicksilver (se tabellen nedan). Den koldioxid som släpps ut från förbränning av biomassa betraktas som biogen koldioxid och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. I den fossila koldioxiden ingår torv och olja, enligt systemet för utsläppshandel. Fossil koldioxid beräknas av Jämtkraft enligt Naturvårdsverkets regler och föreskrifter.

Jämtkrafts utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, som kommer från Jämtkrafts verksamheter, begränsas till SF6, som används i elkoppla-

re med funktionen ljusbågssläckning och isolering och HFC i kylut-rustningar. CFC, HCFC, haloner, metylbromider, etc. som omnämns i Montrealprotokollet, används inte i Jämtkrafts anläggningar.

Under 2013 fanns sammanlagt 401 kilo SF6 installerat, och under året påfylldes 2,25 kilo, motsvarande utläckt gas. För 2012 fanns sammanlagt 431,5 kilo SF6 installerat, och 1,3 kilo påfylldes. Vi har ändrat beräkningssättet i år till att endast redovisa mängd SF6, ef-tersom vi tidigare redovisat blandgas kväve (N2) och SF6 som SF6, därav det högre värdet år 2012. Från och med 2012 används inte längre SF6 i nyinstallerad utrustning, i spänningsnivåer under 45 kV.

Under 2013 påfylldes sammanlagt 3,6 kilo HFC i ny utrust-ning och 3,6 kilo HFC omhändertogs i samband med skrotning av aggregat. Motsvarande siffor för 2012 var 4 kilo HFC påfyllt och 63 kilo HFC omhändertaget.

UTSLÄPP TILL VATTEN

Jämtkrafts utsläpp 2013 till vatten härrör från kylvatten och kon-densatvatten, cirka 149 000 m3, som kommer från rökgaskonden-seringsanläggningarna i Lugnvik och Minnesgärde. Utsläppet från Minnesgärde är försumbart i jämförelse med utsläppen från

Lugnvik Minnesgärde2011 2012 2013 2011 2012 2013

Fossilt koldioxid, ton 29 000 30 300 24 700 178 220 173 KväveoxiderF, ton 39 51,9I 49,6 2,3 5,5J 3,7SvaveloxiderF, ton 1 0,9 0,8 0,1 0,2 0,1StoftG, ton 4 2,5 4,4 0,1 0,2 0,1KadmiumG, kg 0,2 0,2 0,7 H H H

KvicksilverG, kg 2,1 0,5 0,6 H H H

F Hälften av kväveoxider och svaveloxider mäts i rökgaskanal. Rökgasflödet mäts med flödesmätare eller beräknas med hjälp av indata från bland annat bränsle, effekt, temperaturer. Genom att multiplicera halt med flöde erhålls en mängd i kg/timme. G Stoft, kadmium och kvicksilver mäts genom provtag-ning i rökgaskanal. Utförs av ackrediterad mätkonsult. H Under tröskelvärde för rapportering. I Värden varierar på grund av driftstörningar och bränsle-val. J Större årsproduktion.

Utsläpp egen produktion el och värme

E Mängden mäts via flödesmätare samt beräknas genom att producerad energi mäts, därefter används faktorn 1,1 m3/MWh. Utsläppen från Minnes-gärde är mycket små i förhållande till utsläppen från Lugnvik, bland annat. beroende på att volymen kondensatvatten från Minnesgärde var cirka 1000 m3/år 2011–2013, jämfört med Lugnviks kondensatvattenvolym på cirka 160 000 m3/år. Utsläpp till vatten kontrolleras genom att månadsprov analyseras. Provtagningar utförs av Jämtkraft.

2011 2012 2013

Zink 2,7 1,3 5,1

Bly 0,17 0,09 0,1

Koppar 0,22 0,17 0,32

Krom 0,26 0,28 0,22

Nickel 0,19 0,26 0,25

Kadmium 0,02 0,01 0,03

Kvicksilver 0,054 0,205 0,21

Tallium 0,31 0,14 0,14

Arsenik 0,13 0,07 0,18

Under 3-årsperioden 2011-2013 har följande kvantiteter (kg) metaller släppts ut från fjärrvärmeverket LugnvikE:

Lugnvik. Från Lugnvik leds kondensatvattnet, tillsammans med kylvattnet, till Storsjön. Vattenvolymerna återförda till Storsjön för 2011–2013 var cirka 516 000 m3, 417 000 m3 respektive 464 000 m3. Kondensatvattnets innehåll av en del metaller är villkorade till tillstånden för verkens drift, varvid rikt- och gränsvärden för utsläpp är angivna.

AVFALL

Jämtkrafts verksamheter, produktion av el och värme, ger upphov till stora mängder avfall av olika typer, speciellt i samband med om-byggnader och renoveringar av anläggningar. I vår miljöpolicy står bland annat att vi ska ”... i ett långsiktigt perspektiv hushålla med jordens resurser”. Det är också en viktig del i Det Naturliga Stegets systemvillkor, som vi anslutit oss till. Vår ambition är att i så stor ut-sträckning som möjligt betrakta avfallet som en resurs, som kan och ska återvinnas och/eller återanvändas, eller bli råvara för energipro-duktionen, speciellt vid våra fjärrvärmeverk. I nedanstående tabell sammanfattas de olika typerna av avfall som Jämtkraft genererat under 2011–2013, med hänvisning till behandlingsmetod.

Inga signifikanta spill skedde i verksamheten under 2013, vilket också var fallet 2011 och 2012. I december 2010 skedde dock ett större spill på ca 40 m3 tjockolja vid Minnesgärde. Detta spill åtgär-dades under 2011.


Från 2011 och fortsatt sedan dess, levererar Jämtkraft bara förnybar el till privatkunderna. Se Energi för kvantiteter el och värme som produceras respektive säljs.

LAGEFTERLEVNAD

Jämtkraft noterade under 2013 inga överträdelser av miljölagstiftning-en eller miljöbestämmelser, vilket inte heller skedde 2011 och 2012.

TRANSPORTER

Transporterna av Jämtkrafts produkter och tjänster sker genom olika kraftledningssystem, till exempel 45 eller 145 kV-ledningar.

För värmeproduktionen vid företagets tolv fjärrvärmeverk behövs ganska omfattande transporter av råvara (biomassa, torv, olja) till ver-ken. Sammanlagt rör det sig om 1 049 000 m3 biomassa, 89 000 m3 torv och 843 m3 olja. Dessa volymer var i ungefär samma storleksord-ning under 2011 och 2012. I redovisningssystemet Svante är lastbils-transporternas koldioxidutsläpp också redovisade. o


MILJÖPRESTANDA

Behandlingsmetod Typ av avfall Kvantitet 2011A Kvantitet 2012A Kvantitet 2013A Sort

Återvinning Metall 1 517,8 580,8 894,1 TonPapper 9,5 11,0 9,4 TonWellpapp 7,1 6,8 6,2 TonPlast 8,2 8,1 4,2 TonGlas 0,6 0,7 0,54 TonAska till skog 517 852 811 TonAska som konstruktionsmaterial 0 7 633 3 981 Ton

Deponi Rivningsavfall, isolering, etc. 39,9 - 1,1 TonIndustriavfall för sortering - 7,8 56,5 TonIndustriavfall för deponi - 24,6 - TonAska 7 857 7 984 3 266 Ton

Farligt avfall Oljigt vatten och spillolja 22,7 11,4 7,2 TonElektronik 6,6 3,5+1 6,3 Ton+stKyl och frys - 1 - StBrytare, Hg-vippor 21+15 - 1 StTransformator 1 st 32,5 + 2 st 1 Ton+stÖvrigt 3,5 16,0B 107 Ton

Förbränning Trä, brännbart avfall 96,7 615,6 347 TonImpregnerade trästolpar 4 576 - 9,6 St

Övrigt Kompost 0,2 0,2 0,7 TonBygg- och rivavfall 1,2 3,9 9,8 TonAvloppsslam 1,6 - Ton

A Underlaget baseras på fakturor från leverantörerna. B I övrigt under farligt avfall ingår bland annat lampor, lysrör, batterier, aerosoler, acku-mulatorblyskrot, absorbenter, fett, emulsioner, glykol, lösningsmedel, oljefilter, färg, blästersand, kisaska, brännbart farligt avfall och oljekabel.

MiljöinvesteringarÅrligen redovisar Jämtkraft miljöskyddskostnader till Statistiska

entral r n B fterso gifterna till B nns tillgängliga först i maj–juni, redovisas uppgifterna med ett års fördröjning. I bifogade tabell framgår att 2011 och 2012 års miljöskyddsinves-teringar ökade markant jämfört med 2010. Det berodde huvud-sakligen på investeringar inom vattenkraften och fjärrvärmen.

Mkr 2010 2011 2012

Miljöskyddsinvesteringar

Större 6,010 35,267 4,050 Mindre 0,024 0,000 0,250Löpande miljöskyddskostnader

Interna kostnader 11,358 11,128 14,897 Köpta tjänster och avgifter 0,313 1,451 2,073Summa totalt 17,705 47,846 21,270

Varifrån kommer 40 671 ton koldioxid?

1. Klimatpåverkanfrån egna källor

2. Egenägda tjänstebilar,egna fordon och maskiner

3. Klimatpåverkan frånköpt el och värme

4. Indirektklimatpåverkan

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000

2013

2012

2011

2013

2012

2011

2013

2012

2011

2013

2012

2011

Olja 2 264

Torv 32 843

Torv 22 791

Underleveran-törer 5 006

Underleverantörer 13 748

Underleverantörer6 961

Torv 24 536 Träflis 7 556

Träflis 7 634

Träflis 7 712

Olja 2 701

Olja 2 681

Biogas 7Övrigt 54

Biogas 11

Biogas 11

Övrigt 3734 417

43 226

33 095

514

404

398

429

913

1 005

5 312

14 138

7 241

Tjänsteresor 306

Tjänsteresor 390

Tjänsteresor 208TON

1 2 ire t li at ver an 2011 2012 2013 33 493 43 630 34 931 ton3 4 ndire t li at ver an 2011 2012 2013 8 246 15 051 5 740 ton

Varifrån kommer 40 671 ton koldioxid?


Indirekt klimatpåverkan tjänstresor:

Flyg <450 km 421 gram C02/personkilometer

Flyg 450 - 1600 km 278 gram C02/personkilometer

Flyg >1600 km 213 gram C02/personkilometer

Direkt klimatpåverkan:

Eldningsolja 1 2,68 ton CO2/m3

Eldningsolja 2-5 2,73 ton CO2/m3

Torv 0,3931 ton CO2/MWh

Biogas 0,0023 ton CO2/MWh

Övrigt trädbränsle 0,009 ton CO2/MWh

Bensin 2,33 ton CO2/m3

Diesel 2,53 ton CO2/m3

Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värme:

El 2,87 g CO2/kWh Jämtkraft

El 7,9 g CO2/MWh Scandem

Fjärrvärme 38,3 g CO2/kWh Jämtkraft

Emissionsfaktorer

2011 2012 2013 2011 2012 2013

Från egna källor 33 095 43 226 34 417 79,3% 73,7% 84,6%

Från egna bilar, fordon, maskiner 398 404 514 1% 0,7% 1,3%

Från köpt el och värme 1 005 913 429 2,4% 1,5% 1,1%

Från underleverantörer och tjänsteresor 7 241 14 138 5 312 17,3% 24,1% 13,3%

Totalt 41 739 58 681 40 671 100% 100% 100%


Social prestandaJämtkraft vill ha engagerade medarbetare och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Vi vill ockås vara en drivkraft för den region vi verkar i. För att nå dit krävs det att vi har ett strukturerat hållbarhetsarbete.

SOCIAL PRESTANDA


Jämtkraft har inget specifikt ledningssystem för hur vi arbetar med de sociala aspekterna. Men eftersom vi använder GRI:s vägledning för hållbarhetsredovisning har vi också ett verktyg för att fokusera på de viktigaste processerna och aspekterna för att arbeta och be-skriva vår sociala prestanda.

I detta kapitel beskriver vi vår sociala prestanda, med koppling till arbetsvillkor, medarbetare, utbildning, mångfald och jämlikhet, mänskliga rättigheter, hur våra produkter och tjänster påverkar män-niskorna och vår roll i samhället.

ARBETSVILLKOR

Antalet anställda per den sista december 2013 var 334, av vilka 261 var män och 73 var kvinnor. Av det totala antalet anställda var 322 tillsvidareanställda (253 män och 69 kvinnor) och 12 visstidsan-ställda (8 män och 4 kvinnor).

Medelåldern för våra anställda är 47,4 år för männen och 42,4 år för kvinnorna, och medelvärdet 46,4 år. Under året nyanställdes 22 personer och 25 slutade. Personalomsättningen var 7,7 procent.

Jämtkraft har ett antal förmåner som ges till alla tillsvidarean-ställda: friskvårdsbidrag, sjukvårdsförsäkring, föräldrapenningstil-lägg och koppling till företagets resultatpremiestiftelse.

100 procent av Jämtkrafts personalstyrka omfattas av kollektiv-avtal och vi följer tillämpliga regler i Medbestämmandelagen. Av

den totala personalstyrkan har 34 personer, 1,5 procent, förmåns-bestämda pensioner, vilket innebär att 1,5 procent av lönen avsätts.

Baserat på företagets arbetsmiljöpolicy täcks hela företagets personalstyrka av formella och gemensamma ledningsstrukturer. Linjeorganisationen har delegerade arbetsuppgifter i det systema-tiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Arbetet med hälsa och säkerhet ska genomsyra allt arbetsmiljöarbete, vilket innebär förebyggande åtgärder, utbildning och samverkan mellan olika aktörer. I Jämt-krafts uppförandekod nämns specifikt att vi ska säkerställa att våra medarbetare arbetar i en säker och hälsosam miljö. I arbetet ingår ett antal olika roller i form av chefer, medarbetare och arbetsmiljö-ombud, och samverkansformer som arbetsplatsträffar, skyddsron-

der och samverkanskommitté. Den sista december 2013 fanns det inom Jämtkraft personer med följande roller: åtta skyddsombud, fyra ombudsmän från olika fackliga organisationer, nio medlem-mar i skydds- och samverkanskommitté, en arbets- och säkerhets-samordnare på HR-avdelningen, en säkerhetsskyddschef och en IT-säkerhetschef.

Under 2013 var den totala sjukfrånvaron för hela Jämtkraft 3,5 procent att jämföra med 3,2 procent för 2012 och 2,6 procent för 2011. Tyvärr är inte rapporteringssystemet uppbyggt för redovisning av arbetsrelaterade sjukdomar. Under 2013 rapporterades 41 arbets-skadeanmälningar (14 olycksfall, 0 arbetssjukdom, 14 tillbud och 13 säkerhetsrelaterade anmälningar), att jämföra med 10 arbetsskadean-mälningar för 2012 respektive 2011. Frånvaro på grund av olycks-händelser under 2013 uppgick till 75 dagar. Varken under 2013 eller många tidigare år har några dödsfall inträffat relaterat till arbetet.

Jämtkraft har ett flertal olika insatser kopplade till utbildning för förebyggande åtgärder och riskhantering, för att bistå medar-betarna beträffande sjukdomar. Exempel på detta är Friskvårdsåret, sjukvårdsförsäkring, företagshälsovård, krisorganisation, Hjärt- och Lungräddning och första hjälpen enligt LABC (L - livsfarligt läge, A - andning, B - blödning, C - chock eller cirkulationssvikt), tjänst-barhetsgrundande hälsoundersökningar, och medvetandegörande och tillsyn inom arbetsmiljön.

NÖJDA MEDARBETARE

Jämtkraft genomför med årlig regelbundenhet en medarbetarun-dersökning, för att ta reda på vad medarbetarna tycker är bra och mindre bra i företagets verksamhet, organisation, arbete och kom-munikation. Genom att använda och väga samman tre helhetsfrågor som generellt används i liknande medarbetarundersökningar i andra organisationer, så erhålles ett så kallad nöjdmedarbetarindex (NMI). Frågorna besvarar på en tiogradig skala, vägs samman och kan ha ett teoretiskt värde mellan 1 och 100. Generellt anses värden under 40 vara ”underkänt”, värden runt 50 ”godkänt” och värden över 60 ”väl godkänt”.

De tre helhetsfrågorna är:1. Gör en helhetsbedömning av ditt arbete och dina arbetsförhål-

landen. Hur nöjd är du med ditt nuvarande arbete?2. Hur väl uppfyller din nuvarande arbetssituation dina förvänt-

ningar på arbete och arbetsförhållanden?3. Föreställd dig ideala arbetsförhållanden. Hur nära eller långt

ifrån sådana perfekta arbetsförhållanden är din nuvarande ar-betssituation?

Indexet för 2013 var 69, att jämföra med 68 för 2012, vilket pla-cerar medarbetarnas nöjdhet inom bedömningen ”väl godkänt”. I Jämtkrafts affärsplan används NMI som ett mål, där värdet 65 har satts som mål.

Trots att Jämtkrafts NMI är ”väl godkänt” så finns det förbätt-ringsområden att arbeta med. Förbättringsområden att arbeta med är till exempel återkoppling, ledarskap, att tydliggöra mål och uppfölj-ning av dem, medarbetarsamtalen samt trakasserier. För trakasserier råder det nolltolerans och eftersom några få medarbetare angivit att de upplevt trakasserier så har alla chefer uppmanats att förtydliga företagets nolltolerans för alla medarbetare samt informera om var medarbetaren ska vända sig för att få hjälp.

PERSONALSTRUKTUR

Tillsvidareanställda per den 31/12 2013

Ålder Män Kvinnor

20-29 9 3

30-39 53 24

40-49 83 27

50-59 73 13

60- 35 2

Totalt 253 69


UTBILDNING

Ett effektivt sätt att få medarbetarna att förstå och göra rätt inom miljö, arbetsmiljö och hållbar utveckling är att genomföra utbild-ningar. Under 2013 genomfördes utbildningar enligt tabell nedan.

Utbildningarna 2013, enligt tabell, för egen personal och entre-prenörer uppgick till sammanlagt 3 166 timmar, att jämföra med 4 144 timmar 2012 och 2 812 timmar 2011.

Förutom den omfattande utbildningen av de anställda, så genom-går alla anställda regelbunden utvärdering och uppföljning av sina prestationer.

MÅNGFALD OCH JÄMLIKHET

Jämtkrafts styrelse består av tio ledamöter, åtta med rösträtt och två utan. Östersunds kommun utser fem ledamöter och två ersättare, medan Åres och Krokoms kommuner utser en ledamot och en ersät-tare vardera. Styrelsen har också en extern ledamot. De anställdas organisationer utser två ledamöter (utan rösträtt) och två ersättare. Medelåldern för ledamöterna, åtta män och två kvinnor är 60 år.

Jämtkrafts ledningsgrupp består av nio personer, av vilka tre är kvinnor och sex män. Medelåldern för ledningen är 52,9 år.

Medellönen är 32 450 kronor, baserat på tillsvidareanställda medarbetare, avdelnings- och enhetschefer, exklusive två verkstäl-lande direktörer. Kvinnornas medellön är 31 573 kronor och män-nens, exklusive två verkställande direktörer är 32 693 kronor.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Under senare år har Jämtkraft arbetat systematiskt med att utveckla arbetssättet för samrådsprocesser i samband med utbyggnad av vindkraft och kraftledningar från vindkraftsparker. Vi har lyssnat på berörda intressentgrupper, och tagit hänsyn till deras åsikter. Vi har inga fall av diskrimineringar anmälda under treårsperioden 2011–2013, och vi har inga anmälda kränkningar av ursprungsbe-folkningens, i vårt fall samernas rättigheter.

För våra egna anställda har vi inga inrapporterade fall av dis-kriminering, mobbning eller trakasserier. Det gäller också för åren 2011 och 2012. Alla våra anställda har full föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal, beroende på tjänstetillhörighet. Vid upphand-lingar ställer vi krav på att leverantörer följer gällande lagstiftning.

Under 2013 implementerades Jämtkrafts uppförandekod som tydliggör hur vi ska uppföra oss mot varandra.


Jämtkraft ska vara en drivkraft för regionen. I det uppdraget ingår många olika uppgifter bland annat att leverera en säker tillgång på el och värme, samt tillgång till ett fibernät som möjliggör bred-bandsuppkopplingar.

Våra privatkunder kan endast köpa förnybar el från vatten, vind och skog. De produkter och tjänster vi erbjuder som har koppling till el från vind är ursprungsmärkta och är också miljömärkta Bra Miljöval enligt Naturskyddsföreningen. Våra företagskunder er-bjuds också 100 procent förnybar el, men de har även möjlighet att välja hur deras el ska produceras. Om företagen inte gör något aktivt val får de Nord Pools ursprungsmix som består av förnybar el, fossila bränslen samt kärnkraft.

Genom vårt Kontaktcenter och vår Facebooksida gör vi det möj-ligt för kunderna att ställa frågor och få svar, men också att ge gene-rella kommentarer på vad som är bra och mindre bra.

Under 2013, och under 2012, förekom inga anmälningar eller fällningar till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN), Reklamom-budsmannen (RO) eller liknande. 2011 gjordes en anmälan till RO, som beslutade att inte behandla anmälan.

Jämtkraft ska enligt lag ersätta kunder i samband med elavbrott. Andra skadeersättningar som betalas ut har oftast sin grund i till exempel ellagen, skadeståndslagen. De senaste tre åren har följande utbetalningar skett till kunder:

VÅR ROLL I SAMHÄLLET

Jämtkraft är ett välkänt företag lokalt och regionalt, delvis tack vare ägarstrukturen med de tre ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Jämtkraft är primärt ett regionalt energiföretag, men fö-retaget har också kunder och samarbetspartners utanför regionen i Sverige, men också i Norge och Finland.

Jämtkraft implementerade under 2013 en uppförandekod, som bland annat innehåller regler för korruption. Jämtkraft känner inte till några fall av korruption inom bolaget.

Även om Jämtkraft ägs av tre kommuner, och sju av styrelsens åtta ledamöter (med rösträtt) är politiskt tillsatta, så förekom under 2013 och tidigare år inga politiska ställningstaganden. Jämtkraft har heller inte bidragit med pengar till politiska partier eller enskilda politiker.

SOCIAL PRESTANDA

UTBILDNING Antal timmar Innehåll

Miljö och hållbar utveckling

360 (2013)332 (2012)

Hållbarhet och interna miljörutiner.Introduktion nyanställda.

Ledarutveckling 560 (2013) 1 280 (2012)

Vision och målbild

Arbetsmiljö och säkerhet

2 246 (2013) 2 532 (2012)

Hjärt- och lungräddning, Systematiskt brandskyddsa-bete, Arbete med spänning, Terränghjuling, Motorsåg, Elschemaläsning

*Jämtkraft har under 2013 haft 1772 avbrott längre än 24 timmar. Av dessa inträffade 1692 som en följd av skadorna efter stormen Ivar.

kkr 2011 2012 2013

Elnät

Avbrottsersättning 3 220 90 9 080,8*

Skadeersättning 75 3 256,6 56,1

Telecom

Skadersättning 0 0 37,3

Fjärrvärme

Skadeersättning 32,8 0,7 5,8

Totalt 3 328 3 347 9 180

Avbrotts- och skadeersättning 2011-2013


Jämtkraft har under 2013, liksom tidigare år, inte dömts till böter eller andra sanktioner för brott mot gällande lagar och bestämmel-ser. Detta gäller också att inga juridiska åtgärder har vidtagits för konkurrenshämmande aktiviteter.

Jämtkraft bidrar med finansiellt stöd till olika typer av aktiviteter och föreningsliv. Framför allt genom sponsring till klubbar, fören-ingar och organisationer av olika slag, inom till exempel idrott och kultur samt miljö och samhälle.

Huvudsyftet med sponsringen är att främja aktiviteter och ut-veckling i regionen. Sponsringen är uppskattad och förfrågningarna om sponsring är många. Vi kan inte vara med på allt och därför ska ett avtal om sponsring vara till nytta för sponsortagaren och för Jämtkraft, och bygga på prestationer från båda hållen. Jämtkraft försöker ha en bra fördelning i sponsringen mellan idrott, kultur, miljö och social sponsring.

Under 2013 hade vi sammanlagt 68 sponsringssamarbeten och några exempel på dessa är: Jämtland Basket, Östersunds damfot-bollsförening, Medvinden (skridskobana på Storsjöns is), Åsbyg-dens Ryttarförening. o

KRITERIER FÖR SPONSRINGSAMARBETEN:

• Ha en tydlig utvecklingsprägel.

• Ligga i linje med vår vision – Drivkraft för regionen.

• Ha en klar marknadsföringseffekt som uppfyller sponsringsbeloppet. Gärna erbjuda samarbetsformer utöver reklamplats.

• Alla ansökningar ska ske skriftligt och komma in i god tid. Vi vill ha klara förslag på hur Jämt-kraft kan synliggöras och andra samarbets-förslag samt vilket belopp som är aktuellt.

• Våra sponsringssamarbeten gäller inte enskilda utövare.


GRI-matris för Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2013

GRI-MATRIS

GRI # Indikator Sida Status

Profil 1.1 Uttalande från högsta ledningen 5 F1.2 Påverkan, risker och möjligheter 6-8 F

Organisationsprofil 2.1 Organisationens namn 6 F2.2 Produkter och tjänster 15-17 F2.3 Organisationens struktur 10-11 F2.4 Lokalisering huvudkontor 6 F2.5 änder i vil a ver sa et nns 6 F2.6 Ägarstruktur och företagsform 6 F2.7 Marknader för verksamheten 6 F2.8 Organisationens storlek 39 F2.9 Förändringar sedan tidigare 3 F2.10 Utmärkelser och priser 12-13 F

Kriterier för redovisningen 3.1 Redovisningsperiod 3 F3.2 Senaste redovisningen 3 F3.3 Redovisningscykel 3 F3.4 Kontaktperson 47 F3.5 e nition av inne llet 3 F3.6 Avgränsningar 3 F3.7 Begränsningar 3 F3.8 Principer för dotterbolag 6 F3.9 Hur mätningar/beräkningar gjorts 3, 33-37, 39-41 F3.10 Förklaring av effekten av förändringar 3 F3.11 Förändringar sedan tidigare 3 F3.12 Innehållsförteckning 2 F3.14 Externt bestyrkande 45 F

Styrning, åtaganden och intressentrelationer 4.1 Organisationens bolagsstyrning ÅR 36, 41, 42, 53, 61 F4.2 Roller för ordförande och VD 6, ÅR 42 F4.3 Styrelsen och deras roller ÅR 42 F4.4 Aktieägares/anställdas påverkan ÅR 41, 42 F4.5 Ersättningar ÅR 53-54 F4.6 ör indrande av intresse on i ter 6 F4.7 Styrelsens expertis 6 F4.8 Mission, uppförandekod, principer 20 F4.9 Styrelsens styrning 19-23, ÅR 42 F4.10 Utvärdering av styrelsen 6 F4.11 Försiktighetsprincipen 23 F4.12 Externa standarder etc. 20-21 F4.13 Medlemskap 22 F4.14 Intressentlista 27-29 F4.15 rin i er för intressentidenti ering 27-29 F4.16 Kommunikation med intressenter 27-29 F4.17 Frågor vid intressentdialoger 27-29 F

Ekonomisk påverkan EC1 Skapat och levererat värde 31, ÅR 66 FEC3 Förmånsbestämda åtaganden ÅR 53-54 FEC4 Finansiellt stöd från allmänna 31 FEC6 Lokala leverantörer 31 FEC7 Lokalanställning 31 FEC8 Investeringar i infrastruktur 31 F


GRI # Indikator Sida Status

MiljöpåverkanEN1 Materialanvändning 33 FEN3 Direkt energianvändning 33 FEN4 Indirekt energianvändning 33 FEN6 Energieffektiva produkter/tjänster 28 FEN8 Vattenanvändning 33 FEN11 Ägd, brukad och hyrd mark 34 FEN12 Påverkan från aktiviteter 33-34 FEN13 Skyddade/restaurerade miljöer 33-34 FEN14 Strategier för biologisk mångfald 33-34 FEN15 IUCN rödlistade arter 33-34 FEN16 Utsläpp av växthusgaser 34-35, 37 FEN17 Andra relevanta indirekta utsläpp 37 FEN19 Utsläpp av ozonnedbrytande 35 FEN20 Utsläpp av andra luftföroreningar 35 FEN21 Utsläpp till vatten 35 FEN22 Total avfallsvikt 36 FEN23 Antal och volym av spill 36 FEN28 Monetärt värde av böter 36 FEN29 Miljöpåverkan transporter 36-37 FEN30 Miljöinvesteringar 36-37 F

Social påverkanLA1 Personalstyrka 39 FLA2 Anställda och personalomsättning 39 FLA3 Förmåner 39 FLA4 Kollektivavtal 39-40 FLA6 Samarbetskommitteer 39 FLA7 Skador, sjukdomar, sjukdagar 39 FLA8 Utbildning ang sjukdomar 39 FLA10 Utbildningstimmar 40 FLA12 Utvärdering av medarbetare 39-40 FLA13 Sammansättning styrelse/ledning 6, 40 FLA14 Löneskillnader 40 FHR4 Fall av diskriminering 40 FHR5 Föreningsfrihet/kollektivavtal 40 FHR9 Ursprungsbefolkningar 40 FSO4 Korruptionsincidenter 40 FSO5 Politiska processer och lobbying 40 FSO6 Bidrag/gåvor till politiken 40 FSO7 Konkurrenshämmande aktiviteter 41 FSO8 Böter och andra sanktioner 41 FPR3 Information om produkter/tjänster 40 FPR5 Kundnöjdhet 40 DPR7 Regler och frivilliga koder 40 FPR9 Böter och andra sanktioner 40 F

ÅR - Årsredovisning F - Fullt redovisat D - Delvis redovisat


AVGRÄNSNING för en hållbarhetsredovisning anger de delar av företaget som inkluderas i data- och informationssamman-ställningen.

BIOLOGISK MÅNGFALD är variationsrikedomen bland levan-de organismer av alla ursprung, inklusive från bl.a. landbase-rade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekolo-giska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

BIOMASSA är enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2002:26 produkter bestående av vegetabiliskt material från jord- och skogsbruk som kan användas som bränsle för utvin-ning av energiinnehållet samt följande avfall som används som bränslen:• avfall från jord- och skogsbruk• vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den al-

strade värmen återvinns• vegeta ilis t er altigt avfall so st tt vid rod tion

av n er a ers assa• korkavfall • träavfall, med undantag för träavfall som kan innehålla

organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller till följd av ytbehand-ling

FÖRNYBAR ENERGI är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid.

FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN innebär i tekniska sammanhang att när osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet skall det betraktas som farligt.

GLOBAL REPORTING INITIATIVE (GRI) är en multi-intressent-process och oberoende institut som har uppgiften att ta fram och utveckla en globalt användbar vägledning för hållbarhets-redovisning.

GROT är förkortning av grenar och toppar, och är ett så kallat tredje sortiment efter sågtimmer och massaved, som ibland tas ut vid slutavverkningar. Grot är enkelt uttryckt det spill som uppstår när skördaren tagit trädstockarna.

HÅLLBAR UTVECKLING är en utveckling som ”… tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov…”. (FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), kallad Brundtlandrapporten).

INTRESSENT är individ, grupper av människor eller organisa-tioner som påverkas av eller kan påverka ett företags/organi-sations verksamhet, produkter och tjänster.

ISO 14001 är en internationell standard, som utgör grunden för fastställande av miljöledning, och som kan användas i alla typer av organisationer inom alla slags industrier.

IUCN, International Union for Conservation of Nature, är ett internationellt organ för naturskydd med över 1 000 med-lemsorganisationer. IUCN samordnar arbetet med att ta fram rödlistan över hotade växt- och djurarter.

KÄRNINDIKATOR är en indikator som är av intresse för de esta intressenterna o so etra tas so väsentlig för att

beskriva företagets påverkan.

MILJÖASPEKT är delar av en organisations aktivitetsverksam-het, produkter eller tjänster som kan inverka på miljön.

MONTREALPROTOKOLLET är ett internationellt traktat (1987) som är utformat för att skydda ozonskiktet genom att fasa ut produktionen av ett antal substanser som tros vara ansvariga för uppkomsten av ozonhål.

PRISSÄKRING innebär att el köps in vid gynnsamma tillfällen i förväg för att kunna erbjuda ett lågt pris till kunderna.

SVAVELHEXAFLUORID, SF6 är en arti iell gas so används i ställverk. SF6 har en potential för global uppvärmning som är omkring 23 900 gånger större än den för koldioxid.

TORV är i vidsträckt mening en jordart, huvudsakligen bestå-ende av växtrester, som på grund av hämmat/hindrat lufttill-träde mer eller mindre undgått nedbrytning. Den ofullständiga nedbrytningen gör att en stor del av energiinnehållet i det

iologis a aterialet nns var varför torv an användas so ränsle 2006 o lassi erades torven till l ngsa t förn el-

sebar energikälla, från att tidigare ha ansetts som ett fossilt bränsle.

UN GLOBAL COMPACT omfattar internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag.

Definitioner

DEFINITIONER


Utlåtande från oberoende granskningDet här är ett utlåtande från den oberoende granskningen som

gjorts av Respect Sustainable Business RSB AB (Respect) för Jämtkraft AB med helägda dotterbolag avseende Hållbarhetsredo-visning 2013 för perioden 1 januari – 31 december 2013, enligt Global Reporting Initiative (GRI) riktlinjer för B+ nivå. Utlåtandet riktar sig i första hand till hållbarhetsredovisningens läsare samt Jämtkrafts ledning och styrelse.

SLUTSATSERUtifrån granskningens avgränsning och de metoder som använts drar vi följande slutsatser:1. Jämtkraft har implementerat processer och procedurer, som följer

principerna vilka omfattas av GRI G3.1 Riktlinjer för hållbar-hetsredovisning och AA1000 Accountability Principles Standard 2008 (AA1000APS); och

2. Grundat på genomförd granskning, har det inte framkommit någ-ra omständigheter som ger oss anledning att anse att Jämtkrafts hållbarhetsredovisning inte uppfyller gällande kriterier.

KRITERIERGRI G3.1 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning och principer för AA1000 Assurance Standard 2008 (AA1000AS) har använts som kriterier för granskning av Jämtkrafts hållbarhetsredovisning. Granskningen genomfördes i enlighet med AA1000 AS. Respect hade i uppdrag att genomföra en omfattande granskning (Type 2) vilket omfattar en utvärdering av hur väl verksamheten efterlever principerna om fullständighet, väsentlighet och lyhördhet som de är formulerade i AA1000APS. Respects uppdrag avsåg även att gran-ska trovärdigheten i redovisade GRI-indikatorer.

AVGRÄNSNINGGranskningen har genomförts övergripande inom samtliga områ-den. En fullständig granskning gällande ursprungsgarantier har gjorts utan anmärkningar.

METOD FÖR GRANSKNING Respect har genomfört granskningen enligt följande metodik under mars 2014:• Genomgång av Jämtkrafts arbetsprocess för att identifiera och

bestämma väsentliga frågor som inkluderas i hållbarhetsredovis-ningen.

• Utvärdering av Jämtkrafts process för identifiering av och enga-gemang med intressenter.

• Intervjuer med ett urval av externa intressenter samt övergripande mediascreening för att säkerställa relevant innehåll i redovisning-en.

• Intervju med person ansvarig för framtagningen av Jämtkrafts hållbarhetsredovisning, för att förstå processen för framtagningen av redovisningen.

• Intervjuer med representanter från HR, kundservice och miljö an-gående interna processer.

• Intervju med vd, angående strategi, hot och möjligheter.• Intervju med extern styrelseledamot i Miljöfonden.• Analys och genomgång av processer. • Verifiering av redovisad data.• Genomgång av Jämtkrafts uttalande i hållbarhetsredovisningen

om årets resultat och prestanda. • Genomgång av Jämtkrafts efterlevnad av GRIs riktlinjer på B+ nivå.

EFTERLEVNAD AV PRINCIPERNA I AA1000APS (2008) Baserat på granskningens omfattning och metoder kan vi dra slut-satsen att Jämtkraft har implementerat processer som följer princi-perna i AA1000APS (2008)

VÄSENTLIGHETJämtkraft har under året visat exempel på aktiviteter för att säker-ställa att hållbarhetsredovisningen omfattar de viktigaste frågorna för berörda intressenter.

FULLSTÄNDIGHETJämtkraft har förbättrat etablerade interna processer och metodik för att genomföra intressentdialoger och har under året fört strukture-rade dialoger med sina intressenter.

LYHÖRDHET Att hållbarhetsredovisningens fokus och det arbete som avspeglas i denna, överensstämmer med intressenternas förväntningar, visar på att Jämtkraft har svarat upp mot sina intressenter.

TROVÄRDIGHET I REDOVISAT MATERIALRespect bedömer redovisat material vara trovärdigt baserat på granskning av underlag presenterat av Jämtkraft. Se dock notering om avgränsning.

OBSERVATIONER OCH REKOMMENDATIONER Jämtkraft har visat god utveckling gällande både hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Respect bedömer tillgängligt material som representativt och trovärdigt.

ROLL, ANSVAR OCH KOMPETENS Jämtkraft är ansvarig för sammanställning av hållbarhetsredovis-ningen samt för den information och de uttalanden som den inne-håller. I samband med granskningen är Respect endast ansvariga gentemot Jämtkrafts ledning. Respect säkerställer en oberoende roll i uppdraget genom att tillsätta ett granskningsteam som inte är eller har varit involverad i projekt med Jämtkraft under redovisningspe-rioden och som skulle kunna ha haft inverkan på teamets oberoende eller objektivitet. Vårt granskningsteam har adekvat kunskap och lång erfarenhet inom hållbarhetsarbete och redovisning samt god kännedom om relevanta standarder som GRI, AA1000APS och AA1000AS. För ytterligare information, vänligen besök vår hem-sida www.respect.se

Respect Sustainable Business ABStockholm, 2014-04-02

UTLÅTANDE

Alexandra Frenander Erik Adriansson


Anteckningar


GranskningExtern granskning och bestyrkandeVi har valt att för denna vår andra hållbarhetsredovisning genomföra en extern granskning och be-styrkande av kvalitet och kvantitet, gentemot GRIs vägledning. Detta för att stärka trovärdigheten i redovisad information och data. Granskningen och bestyrkandet har gjorts av Respect Sustaina-

le B siness B o en sa anfattning av res ltatet av deras grans ning nns sidan 45

Sammanställningen över koldioxidemissionerna har också granskats av Respect Sustainable Business AB, eftersom beräkningarna är baserade på deras modell som kallas Svante. Svante är baserad på riktlinjerna i Greenhouse Gas protocol (www.ghgprotocol.org) som utvecklats av World Resources Institute (WRI) i samarbete med World Business Council for Sustainable Development (WBCSD).

KontaktuppgifterKontaktperson på Jämtkraft för hållbarhetsredovisningen, dess innehåll och övriga frågor om före-tagets arbete med miljö och hållbar utveckling är miljösamordnaren Claes-Göran Bergh. Dessutom nns arin aerne o ettersson so ad inistrerar det dire ta iljöar etet ä t rafts e -

sida nns o fattande infor ation o företagets iljöar ete o annan intressant infor ation ja t raft se ä t rafts ll ar etsredovisningar för 2011 2012 o 2013 nns nedladd-

ningsbara som pdf från Jämtkrafts hemsida (www.jamtkraft.se/hallbarhetsredovisning).


Jämtkraft ABKyrkgatan 21

Box 394831 25 Östersund

tfn 063-14 90 00fax 063-10 64 41

[email protected]

jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2013 · text magnus enell och jämtkraft 2014. grafisk...

Documents