inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker › ... · sofc, fastoxid...
TRANSCRIPT
Inventering av framtidens el- och
värmeproduktionstekniker
Delrapport Småskalig teknik
Elforsk rapport 08:82
Bengt Ridell Grontmij AB December 2008
Inventering av framtidens el- och
värmeproduktionstekniker
Delrapport Småskalig teknik
Elforsk rapport 08:82
Bengt Ridell December 2008
ELFORSK
Förord Fokus för hela projektet avseende inventering av framtidens
produktionstekniker för el- och värmeproduktion har varit framtida möjlig
utveckling av olika produktionstekniker för kraft- och värmeproduktion med
bedömning av prestanda samt när en eventuell implementering och
kommersialisering kan vara möjlig. Att kunna göra en sådan bedömning är av
största vikt för att kunna planera inför kommande förändringar och
investeringar och när dessa kan komma, men också för att kunna sätta in de
FoU-resurser som erfordras.
Projektet har genomförts som olika deluppdrag inom de olika
produktionsområdena med föreliggande rapport avseende delrapport
Småskalig teknik. Bengt Ridell, Grontmij AB, har varit projektledare för
delstudien. Alla övriga delrapporter inom projektet samt en syntesrapport
återfinns för nedladdning på Elforsks hemsida www.elforsk.se.
Projektet har finansierats av AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad,
E.ON Värmekraft AB, Jämtkraft AB, Kraftringen Produktion AB, Mälarenergi
AB, Skellefteå Kraft AB, Umeå Energi AB, Vattenfall AB, Öresundskraft AB
samt av Statens Energimyndighet.
Projektet har följts av en styrgrupp bestående av Björn Fredriksson Möller och
Mikael Palmgren E.ON Värmekraft, Sten Grahn Fortum Värme, Anders
Johansson och Svante Söderholm Statens Energimyndighet, Maria Jonsson
och Leif Liinanki Vattenfall Research and Development, Ulf Lindqvist
Jämtkraft, Magnus Stenvall Umeå Energi samt Lars Wrangensten Elforsk.
Elforsk tackar styrgruppen för värdefulla synpunkter och uppslag.
Lars Wrangensten
Elforsk AB
Programområde El- och Värmeproduktion
December 2008
ELFORSK
1. Sammanfattning I Elforskprojektet, Inventering av framtidens produktionstekniker för el och
värmeproduktion, har följande tekniker för småskalig produktion valts ut för
att studeras mer ingående,
Bränsleceller
Solceller
ORC, Organic Rankine Cycle
Vågkraft
Av de fyra utvalda teknikerna är bränsleceller, ORC och solceller lämpliga att
använda för så kallad distributed generation, att användas nära en förbrukare
och eventuellt även för produktion till elnätet. Vågkraft är mer likt vindkraft
till sin karaktär och är förmodligen mer lämpad att användas av kraftbolag för
direkt inmatning till transmissionsnätet.
Ingen av dessa tekniker är idag direkt konkurrenskraftiga mot att köpa el från
det svenska elnätet. Det finns dock möjligheter för alla att genom
massproduktion få ner tillverkningskostnaderna så att de skall kunna bli
konkurrenskraftiga alternativ i framtiden. Det beror till stor del på den
allmänna utvecklingen av elpris, skatter, leveranssäkerhet mm.
1.1 Teknikbeskrivning
Bränslecellens arbetsprincip är en elektrokemisk process där väte förs till en
anod och syre till en katod via ett elektrokemiskt membran produceras el och
värme och restprodukten är vatten.
Vätgasen kan framställas på många olika sätt, t.ex. från förnybara och fossila
bränslen. Biobränslen kan rötas eller förgasas och användas som bränsle.
Idag används ofta naturgas eller metanol. Vätgas kan även enkelt produceras
via elektrolys. Då används elektricitet från till exempel sol, vind eller
vattenkraft. Syrgasen tas med fördel direkt ur luften.
Typiska egenskaper för bränslecellen är
Hög verkningsgrad jämfört med andra tekniker i samma storlek
Bra miljöegenskaper – i princip inga miljöpåverkande emissioner
Bränsleflexibilitet – såväl förnybar energi och bränslen som fossila
bränslen kan användas
Flexibilitet – bränslecellen kan användas för kraftvärme eftersom den
producerar både el och värme
Modularitet – bränslecellen har hög verkningsgrad även i små enheter
och dessa kan byggas samman till större anläggningar
Det finns idag flera olika typer av bränsleceller med något olika egenskaper.
De benämns efter elektrolytens sammansättning. De vanligaste typerna
nämns här nedan,
Lågtemperaturbränsleceller som arbetar vid 80°C – 200°C
PEFC, polymerelektrolyt bränsleceller
ELFORSK
PAFC, fosforsyra bränsleceller
DMFC, direktmetanol bränsleceller
Högtemperaturbränsleceller som arbetar vid 600°C – 1000°C.
SOFC, fastoxid bränsleceller
MCFC, smältkarbonat bränsleceller
I ORC-processen, där ORC står för organisk Rankine-cykel, har ångcykelns
normala arbetsmedium, vatten, ersatts av ett organiskt arbetsmedium.
Genom att man använder ett organiskt medium, med lägre förångnings-
temperatur än vatten, kan ångprocessen arbeta vid lägre temperatur utan att
man riskerar att få fuktig ånga och risk för korrosion och erosion i turbin eller
expander.
ORC-processen bygger på samma komponenter som en vanlig vatten-
ångprocess. Det organiska arbetsmediet förångas in en förångare, får
expandera i en turbin eller skruvexpander, kondenseras i en kondensor och
pumpas tillbaka till förångaren.
I biobränsleeldade ORC-kraftvärmeverk har vattenångcykeln ersatts av en
ORC-cykel. ORC-kretsen drivs av energin i rökgaserna från en biobränsleeldad
ugn. Mellan rökgaserna och ORC-kretsens förångare finns en trycklös
mellankrets i form av en hetoljepanna.
Solceller benämns ofta PV vilket betyder Photovoltaics. Det finns två huvud-
typer av solceller kiselsolceller och tunnfilmsolceller.
En vanlig solcell består av ett halvledarmaterial som är uppdelat i två skikt.
Ett skikt är p-dopat och det andra är n-dopat för att skapa en
potentialskillnad. När solljus träffar solcellen exiteras (frigörs) elektroner och
till följd av potentialskillnaden kommer elektronerna att röra sig mot det
positiva n-skiktet. Med metallkontakter samlas elektronerna upp och ström
kan erhållas i en yttre krets.
Kiselsolcellen är idag den vanligaste och mest utvecklade typen för stationär
elproduktion. Tillförlitligheten är hög och den har en lång livslängd, mer än 25
år. Kostnaderna är dock för höga för att kiselsolceller skall kunna vara
konkurrenskraftiga för produktion till elnätet gentemot konkurrerande
energiomvandlingstekniker.
Tunnfilmssolceller kan delas in i tre huvudgrupper,
Vanliga tunnfilmssolceller exempelvis a-Si (amorft-kisel), CIGS, CdTE,
CIGS
Tandem solceller som täcker breda spektra
Dye/Organic solar cells
De har olika principiell uppbyggnad och funktion.
ELFORSK
Den låga materialåtgången tillsammans med tillverkningsmetoderna gör att
tunnfilmssolceller har stor potential att kunna tillverkas i stor skala till ett lågt
pris.
Vågkraft alstras från vågornas energi som är en förnybar energikälla som
alstras via solenergi. Solen värmer luften vilket orsakar vindar som alstrar
vågrörelser på vattenytor. Av dessa förnybara energiformer sol, vind och
vågenergi är vågenergin den jämnaste. Vågenergin varierar kraftigt över året
och är som störst under hösten.
Vågkraftverk anses i regel vara småskaliga. Men de är knappast så kallad
distribuerad produktion utan mer lika vattenkraft eller vindkraft till sin
karaktär eftersom de måste placeras på ställen där det finns vågor och inte
vid elförbrukarna. De finns planer på att tillverka stora vågkraftverk i multi-
MW, upp till storleksordningen 100 MW planeras, men det är vid placeringar
där dessa speciella förutsättningar finns.
Det finns flera olika metoder att utnyttja vågornas kraft för elproduktion.
Enligt organisationen Wave-Energy finns det mer än 60 st olika tekniker under
utveckling. De flesta har testats som prototypanläggningar.
De olika teknikerna kan delas in i olika huvudområden till exempel,
OWEC, Ocean Wave Energy Converter, Bojkraftverk ex bojar med
linjär bottenförankrad generator
Slack-Mooored Energy converter, upphöjda plattformar med central
turbin
OWC, Oscillating Water Columns, med luftturbin land eller havsbaserad
Kilrännkraftverk
1.2 Kostnadsutveckling och prisbild
Det är svårt att uppskatta kostnadsutvecklingen för dessa småskaliga tekniker
eftersom de kostnader som anges idag är i regel måltal som måste uppnås för
att tekniken skall kunna vara konkurrenskraftig i framtiden.
Den framtida kostnadsutvecklingen för bränsleceller är optimistisk, flera
olika internationella program arbetar intensivt för att minska kostnaderna att
tillverka bränsleceller. I USA drivs av Department of Energy SECA-
programmet som syftar till att ta fram en SOFC-modul i mindre storlek, 5-10
kW. Ett av programmets mål är att kunna tillverka en anläggning för 400
USD/kWe (2 600 SEK/kWe) vid en tillverkningsvolym om 50 000 enheter.
I Japan är ett av målen i det stora programmet för små stationära
bränsleceller att priset för kompletta anläggningar för både el och
värmeproduktion i småhus, inklusive installation, skall var ca 1 MYEN eller 10
000 USD (65 000 SEK) per kWe. Det förutsätter en tillverkningsvolym på
10 000 enheter per år vilket beräknas uppnås före år 2010. Detta pris skall
senare kunna halveras till motsvarande 5 000 USD vid en kommersiell
produktion av 100 000 kraftvärmeenheter per år.
ELFORSK
Priset för en MCFC demonstrationsanläggning på 250 kWe är idag i storleks-
ordningen 4 000 €/kWe (32 000 SEK/kWe). Dessa priser beräknas vid större
volymer om några år komma ner till under 1 000 €/kWe eller cirka 10 000
SEK/kWe.
För bränslecellsstackar avsedda för bilindustrin prognostiseras kostnader ner
mot 50 USD/kW.
Att de prognostiserade kostnaderna varierar kraftig beror på anläggningarnas
storlek, teknikval och användningsområde.
Dagens ORC-moduler är tillverkas i storleksområdet från några 100 kWe till 2
MWe. Investeringen för en komplett ORC-modul på 2 MWe är ca 20 Mkr,
motsvarande en specifik investering på ca 10 000 kr/kWe. För
spillvärmekoppling används normalt mindre moduler. Den specifika
investeringen för en modul på 0,5 MWe är ca 15-25 000 kr/kWe.
Investeringskostnaden för en hel bränslebaserad ORC-anläggning är för en
2 MWe anläggning i storleksordningen 40 000 SEK/kWe.
För solceller är idag kostnaden för att uppföra stationära demonstrations-
anläggningar i Europa ca 5 000 €/kWp eller 50 000 SEK/kWp, kWp betyder
kW peak dvs den effekt som en solcell kan ge vid optimal solinstrålning, i
producerar en solcell ca 900 kWh per installerad kWp och år.
Det är samma pris i Sverige för anläggningar som är optimerade för
elproduktion, en del nya anläggningar har tillkommande höga kostnader för
byggnadsintegrering. Kostnaden för själva solcellsmodulerna är idag i
storleksordningen 30 000 SEK/kWp. Kostnaderna för drift och underhåll av
solcellsanläggningar är i regel mycket låga.
Enligt EU:s visionsrapport för solceller är ett uttalat mål att denna kostnad
skall sänkas till en tiondel, eller 500 € /kWp (4700 SEK/kWp), senast år 2050.
För vågkraft i Elforsk rapporten ”El från nya anläggningar” har följande
kostnadsbilder redovisats.
Uppnådd produktion och således även elproduktionskostnad för vågkraftverk
beror på läget och den på platsen specifika vågeffekten. Den angivna
elproduktionskostnaden från olika leverantörer spänner över ett stort
intervall, från 30 öre/kWh till 1,5-2 kr/kWh.
Dessa uppgifter visar att kostnaden för att producera vågkraft är starkt
beroende av läget och teknikval men det viktigaste att det finns stora
möjligheter för vågkraften att i rätt sammanhang i framtiden vara en
konkurrenskraftig teknik.
Att kostnaden kommer att minska kraftigt från dagens investeringskostnader
som är baserade i de flesta fall på demonstrationsanläggningar för de tekniker
som lyckats med att bli kommersiella är uppenbart.
ELFORSK
1.3 Bedömt FoU behov fram till kommersialisering
Eftersom de småskaliga teknikerna ännu inte är konkurrenskraftiga så behövs
ett omfattande FoU arbete för att minska kostnader och för att öka
effektiviteten. Det måste göras med produktutveckling, i flera fall genom
minskade materialbehov och en effektivare industriell tillverkningsprocess.
För bränslecellerna är det i speciellt livstid, hållbarhet och minskat materiel-
behov. För ORC är det marknadsutveckling och solcellerna teknikutveckling
för tunnfilmsolcellerna och industriell tillverkning. För vågkraft är det teknik-
utveckling. För alla teknikerna är det viktigt att kraftigt minska tillverknings-
kostnaderna. För det krävs bland annat större tillverkningsvolymer
De specifika behoven för varje teknik och pågående FoU-verksamhet finns
beskrivna mer i detalj i rapporten.
1.4 Möjlig utveckling
Det är de olika småskaliga teknikernas egenskaper och marknadsutveckling
för energimarknaden, elpris, bränslepriser, skatter, miljöavgifter,
subventioner som kommer att avgöra hur teknikernas konkurrenskraft
kommer att utvecklas.
De tekniker som inte använder externt bränsle till exempelvis vågkraft och
solceller är till stor delen beroende av fortsatt teknikutveckling och minskade
tillverkningskostnader. Teknikutvecklingen är viktig både för att öka
verkningsgraden och för att minska tillverkningskostnaderna. I princip är båda
dessa faktorer lika viktiga för att få en låg produktionskostnad men
verkningsgraden har i längden större betydelse eftersom investerings-
kostnaden är beroende av ränteläget. Det väsentliga är att produktions-
kostnaden kan konkurrera med elpriset.
Bränsleceller
Hög verkningsgrad
Förnybara bränslen och vätgas
Kompakta tysta anläggningar
Litet platsbehov
Idag demonstrationsfas
2020 förkommersiell fas
100 tals MW installerat globalt i
Sverige enstaka MW
2030 vanlig teknik för
kraftproduktion i Sverige
används främst med
biobaserade bränslen i större
anläggningar
Vågkraft
Fritt bränsle, klimatneutralt
Begränsade lokaliseringar
Underhållskostnader osäkra
Pilottester sker idag, val av
kommersiella tekniker ej klart
2020 demonstrationer vanliga
2030 kommersiella
anläggningar vid havsbaserade
industriella installationer samt
eventuellt i vågkraftparker
ELFORSK
ORC
Mer ekonomiskt idag än
konventionell ångteknik för
biobränsle anläggningar <
2MWe
I vissa fall klimatneutralt
beroende på bränsleval
I dag kommersiellt i länder
med inmatningspriser på
biobränslebaserad el
Ökad användning även
anläggningar i Sverige främst i
spillvärmekoppling
2030 lägre kostnader används
för nya applikationer,
Solceller
Fritt bränsle, klimatneutralt
Lång livstid, litet underhåll
Kräver stora ytor
Idag demonstrationsfas eller
förkommersiell
Kraftiga subventioner idag
2020 kraftigt ökad användning
fortfarande subventionerat
2030 nya tekniker är
kommersiella och väsentligt
billigare
För de tekniker som använder externt bränsle ORC och bränsleceller är
verkningsgraden betydligt viktigare än för de andra. En hög verkningsgrad är
väsentlig fördel vid höjningar av bränslepriser. Vid användning av spillvärme
eller direkt förnybar energi som sol- och vindenergi så verkningsgraden viktig
men investeringskostnaden är den dominerande faktorn.
De fyra olika teknikerna har olika utvecklingsfaser och krav som påverkar
möjligheten till ett större kommersiella genombrott.
Dessa tekniker kommer förmodligen inte alla att få kommersiella genombrott i
Sverige. Småskaliga tekniker kommer inom tidrymden fram till 2030 inte att
kunna konkurrera i stor skala med de storskaliga tekniker som finns i dagens
kraftnät.
I det längre perspektivet kan situationen bli annorlunda. Elnätet kan kanske
minska i betydelse om de småskaliga teknikerna blir billiga pålitliga och lätta
att använda. El kan då produceras lokalt direkt i samband med användarens
behov.
ELFORSK
Innehåll 1.1 Teknikbeskrivning ............................................................................. 5 1.2 Kostnadsutveckling och prisbild .......................................................... 7 1.3 Bedömt FoU behov fram till kommersialisering...................................... 9 1.4 Möjlig utveckling ............................................................................... 9
2 Inledning småskalig produktion 1
3 Stationära bränsleceller 3 3.1 Inledning ......................................................................................... 3 3.2 Teknikbeskrivning ............................................................................. 4 3.3 Nuvarande status och utvecklingsläge ................................................. 6 3.4 Bedömt FoU behov fram till kommersialisering.................................... 10 3.5 Prisbild och kostnadsutveckling ......................................................... 10 3.6 Pågående FoU verksamhet ............................................................... 11 3.7 Möjligt utvecklingsscenario ............................................................... 12
4 ORC Organic Rankine Cycle 14 4.1 Teknikbeskrivning ........................................................................... 14
4.1.1 ORC i biobränsleeldade kraftvärmeverk .................................. 14 4.1.2 Prestanda ........................................................................... 15
4.2 Miljöegenskaper .............................................................................. 15 4.2.1 Möjlighet till klimatneutral produktion .................................... 16
4.3 Kostnader ...................................................................................... 16 4.3.1 Spillvärmekoppling .............................................................. 17 4.3.2 Biobränslekoppling ............................................................... 17 4.3.3 Sammanfattning ekonomi ..................................................... 18
4.4 Potential ........................................................................................ 18 4.4.1 Spillvärme i vatten ............................................................... 18 4.4.2 Spillvärme i avgaser............................................................. 19 4.4.3 Biobränslebaserade ORC-kraftvärmeverk ................................ 19
4.5 Utvecklingsläge ............................................................................... 19 4.6 FoU-behov fram till implementering ................................................... 19 4.7 Pågående FoU-verksamhet ............................................................... 20
4.7.1 Sverige .............................................................................. 20 4.8 Möjligt utvecklingsscenario (ORC) ..................................................... 22
4.8.1 Direktvärmeväxling mot rökgas ............................................. 22 4.8.2 ORC-teknik i fjärrkylakopplingar ............................................ 22
5 Solceller 23 5.1 Inledning ....................................................................................... 23 5.2 Teknikbeskrivning ........................................................................... 23 5.3 Nuvarande status och utvecklingsläge ............................................... 26
5.3.1 Kritiska komponenter ........................................................... 28 5.4 Solceller i Sverige ........................................................................... 28 5.5 Bedömt FoU behov fram till kommersialisering.................................... 30 5.6 Möjligt utvecklingsscenario ............................................................... 32 5.7 Prisbild och kostnadsutveckling för solceller ........................................ 33
6 Vågkraft 36 6.1 Inledning ....................................................................................... 36 6.2 Teknikbeskrivning ........................................................................... 36
6.2.1 Bojkraftverk OWEC .............................................................. 37 6.2.2 OWC Oscillating Water Columns ............................................ 38 6.2.3 Kilrännkraftverk .................................................................. 39
ELFORSK
6.2.4 Slack-Mooored Energy converter Plattform med turbin, Wave Dragon ............................................................................... 40
6.3 Nuvarande status, utvecklingläge och kostnadsbild ............................. 40 6.4 Bedömt FoU behov fram till kommersialisering.................................... 41 6.5 Pågående FoU verksamhet ............................................................... 41 6.6 Möjligt utvecklingsscenario ............................................................... 42
7 Jämförelse småskalig produktion 44 7.1 Kostnadsutveckling och prisbild ........................................................ 44
ELFORSK
1
2 Inledning småskalig produktion
I detta Elforskprojekt, Inventering av framtidens produktionstekniker för el
och värmeproduktion, har följande tekniker för småskalig produktion valts ut
för att studeras mer ingående,
Bränsleceller
Solceller
ORC, Organic Rankine Cycle
Vågkraft
Av dessa tekniker är bränsleceller, ORC och solceller lämpliga att använda för
så kallad distribuerad produktion, att användas nära en förbrukare och
eventuellt även för produktion till elnätet. Vågkraft är mer likt vindkraft till sin
karaktär och är förmodligen mer lämpad att användas av kraftbolag för direkt
inmatning av el till transmissionsnätet.
Det finns naturligtvis flera andra tänkbara småskaliga tekniker, Stirling,
gasmotorer, mikroturbiner, men de omfattas inte av denna studie.
Småskalig elproduktion har idag i Sverige som i de flesta andra industriländer
svårt att vara konkurrenskraftigt gentemot det centrala elnätet. Det beror till
största delen på att de är väsentligt dyrare att använda jämfört med att köpa
el från det allmänna elnätet. Det kan dock inom en snar framtid finnas stora
fördelar med en småskalig lokal teknik, nätkostnaderna undviks, oberoende
av störningar i elnätet och fluktuerande elpriser, leveranssäkerheten ökas
eller säkerställs, miljömässiga fördelar, skatter mm
Elkostnad småskalig teknik
El från nätet Distribuerad
produktion
ElprodElprod
Nät
Skatt
Skatt
ELFORSK
2
Denna bild visar att produktionskostnaderna för småskalig tekniker kan vara
väsentligt högre än vad produktionskostnaderna är för konventionell
baslastteknik och ändå vara konkurrenskraftiga beroende på att nät-
kostnaderna undviks och skatterna blir med stor sannolikhet väsentligt lägre.
Andra utvecklingssteg som kan komma att förändra dagens förutsättningar
kan vara användning av likström i byggnader. Flera småskaliga
produktionstekniker producerar likström som idag oftast omvandlas till
växelström till exempel solceller och bränsleceller. Andra faktorer som kan
komma att påskynda införandet av distribuerad elproduktion kan vara
svårigheter att öka kapaciteten i dagens elnät på grund av höga kostnader,
tillståndsfrågor, miljöfrågor etc.
Genom produktutveckling och industriell masstillverkning så kan kostnaderna
för småskalig teknik i framtiden bli direkt konkurrenskraftiga gentemot det
allmänna elnätet.
ELFORSK
3
3 Stationära bränsleceller
3.1 Inledning
Bränsleceller möjliggör omvandling av ett bränsle till el och värme med hög
verkningsgrad och mycket låga emissioner. Bränslecellen har hög
verkningsgrad även för mindre anläggningar och kan då med fördel användas
för så kallad distribuerad produktion – mindre kraft- eller kraftvärmeverk som
placeras nära kunden. Det kan t.ex. vara på känsliga platser ute i elnätet där
leveranserna är mindre säkra eller hos industrier och kommuner som har
tillgång till ett lämpligt bränsle. Bränsleceller använder i regel vätgas som
bränsle. Vätgasen kan tillverkas på många olika sätt. Reformering av naturgas
är idag det vanligaste sättet men även olika sorters avfall, rötslam och
biomassa kan användas eller vätgas tillverkad med elektrolys med hjälp av
förnybara bränslen såsom sol, vind eller vattenkraft. Bränsleceller har funnits i laboratoriemiljö sedan 1839 då dess funktion
visades av Sir William Grove. Den första egentliga praktiska tillämpningen var
inte förrän rymdprogrammet startade. Då valdes bränslecellen som kraftkälla
därför att den ansågs vara det mest effektiva och kompakta sättet att
producera el, värme och vatten ombord en rymdfarkost. Tekniken med så
kallade alkaliska bränsleceller AFC utvecklades. De är mycket tillförlitliga och
relativt enkla att tillverka. De kräver dock både ren vätgas och rent syre. Det
är inget direkt problem i rymden eftersom allt syre måste tas med ombord
rymdfarkosten. Däremot på jorden så krävs det att luften behandlas, bland
annat måste CO2 tas bort vilket medför ökande kostnader och högre
komplexitet varför den alkaliska bränslecellen inte anses kunna bli
konkurrenskraftig mot andra tekniker.
Stationära bränsleceller har testas i olika demonstrationsanläggningar sedan
tidigt 1980-tal. Då utvecklade UTC i USA och Fuji Electric i Japan fosforsyra
bränsleceller PAFC som kunde använda luft i stället för ren syrgas. Dessa
bränsleceller har demonstrerats i mer än 200 anläggningar i storlekar från 50
kWe upp till 200 kWe. Det kan nämnas att fyra av dessa har använts i
Sverige. Livstiden och degraderingen av prestanda uppfyllde inte helt kraven
för kommersiella anläggningar och försäljningen har avstannat. UTC utvecklar
nu en ny generation som inom kort kommer att lanseras på marknaden
förmodligen under 2009.
Idag koncentreras utveckling en av stationära bränsleceller på antingen
högtemperaturbränsleceller i storlekar från 100 kWe upp till några MWe. De
har väsentligt högre verkningsgrad än konkurrerande tekniker för
elproduktion och de kan använda flera olika typer av förnybara bränslen.
Det andra utvecklingsspåret är små stationära bränsleceller 1 – 10 kWe som
används för kraftvärme i småhus och mindre byggnader. Det utvecklas både
lågtemperatur bränsleceller PEFC och SOFC för dessa ändamål. Ett stort
ELFORSK
4
demonstrationsprogram i Japan har placerat ut ca 3000 små stationära
bränsleceller.
3.2 Teknikbeskrivning
Bränslecellens arbetsprincip är en elektrokemisk process där väte förs till en
anod och syre till en katod. Via ett elektrokemiskt membran produceras el och
värme och restprodukten är vatten.
Vätgasen kan tillverkas på många olika sätt, t.ex. från förnybara och fossila
bränslen. Biobränslen kan rötas eller förgasas och användas som bränsle.
Idag används ofta naturgas eller metanol. Vätgas kan även enkelt produceras
via elektrolys. Då används elektricitet från till exempel sol, vind eller
vattenkraft. Syrgasen tas med fördel direkt ur luften.
Typiska egenskaper för bränslecellen är
Hög verkningsgrad jämfört med andra tekniker i samma storlek
Bra miljöegenskaper – i princip inga miljöpåverkande emissioner
Bilden visar en av 3000 små bränslecellsanläggningar i Japan. Den lilla enheten innehåller bränslecellen och den stora en varmvattenenhet.
ELFORSK
5
Bränsleflexibilitet – såväl förnybar energi, biobränslen som fossila
bränslen kan användas
Flexibilitet – bränslecellen kan användas för kraftvärme eftersom den
producerar både el och värme
Modularitet – bränslecellen har hög verkningsgrad även i små enheter
och dessa kan byggas samman till större anläggningar
Det finns idag flera olika typer av bränsleceller med något olika egenskaper.
De benämns efter elektrolytens sammansättning. De vanligaste typerna
nämns här nedan,
Lågtemperaturbränsleceller som arbetar vid 80°C – 200°C
PEFC, polymerelektrolyt bränsleceller
PAFC, fosforsyra bränsleceller
DMFC, direktmetanol bränsleceller
Högtemperaturbränsleceller som arbetar vid 600°C – 1000°C.
SOFC, fastoxid bränsleceller
MCFC, smältkarbonat bränsleceller
Lågtemperaturbränslecellerna är i regel billigare att tillverka men har
väsentligt lägre verkningsgrad max ca 35 % när högtemperatur-
bränslecellerna kan ha upp till 55 % verkningsgrad och för större
anläggningar i MW-klass sammankopplade med en gasturbin över 60 %.
SOFC och MCFC är väsentligt mindre känsliga för föroreningar jämfört med
PEFC och är därför lämpliga för biogastillämpningar. PEFC kräver mer
avancerad reformering av bränslet, vätgasen får exempelvis endast innehålla
enstaka ppm av CO, för SOFC är CO ett bra bränsle.
PEFC är mest lämpad för små bränsleceller som använder ren vätgas som
bränsle exempelvis som APU (additional power unit). Bilindustrin är också
inriktad på att använda PEFC eftersom de kan göras kompakta, ha kort
starttid eftersom de inte kräver uppvärmning.
Bränsleceller kan användas inom många olika områden.
Transportområdet är det område som kan få mycket stor betydelse vid ett
eventuellt kommersiellt genombrott för bränslecellen som alternativ till
bilmotorn. De flesta stora biltillverkarna har demonstrationsbilar med
bränsleceller. Ett stort hinder för ett snabbt genombrott på marknaden är att
bränslecellerna kräver vätgas som bränsle och det behövs därför en
infrastruktur för vätgas.
För det stationära området används oftast naturgas som bränsle men för
att nå ett större genombrott inom kraftmarknaden krävs andra bränsle. Olika
typer av biobränslen har testas och demonstrerats med gott resultat. Flera
demonstrationsanläggningar i full skala använder rötgas som bränsle. För
anläggningar avsedda för småhus och mindre byggnader är det fortfarande
naturgas som är det dominerande bränslet.
Portabla små bränsleceller är oberoende av fast infrastruktur och används
utanför elnätet som alternativ till batterier eller som batteriladdare. De
ELFORSK
6
använder ofta metanol eller vätgas som bränsle. Dessa bränsleceller har
väsentligt större kapacitet än dagens batterier
Bild European commission vision report Hydrogen and Fuel Cells 2003
Denna bild beskriver olika typer av bränslen och användningsområden för
bränsleceller. Det finns många olika sorters bränsleceller som kan använda
olika sorters bränsle och användas för inom en mängd olika områden.
3.3 Nuvarande status och utvecklingsläge
Forskningen inom bränslecellsområdet är kraftigt ökande och det investeras
globalt ca 2000 MUSD per år för FoU och demonstration inom bränslecells-
området. Bränsleceller är dock fortfarande långt ifrån kommersiella och
konkurrenskraftiga. Utvecklingen har gått snabbt fram och flera olika koncept
kan inom en snar framtid bli framgångsrika. De bränsleceller som först blir
konkurrenskraftiga är de små portabla bränslecellerna som ersätter batterier i
till exempel små datorer, för militära ändamål och andra batteritillämpningar.
Små portabla bränsleceller kan också användas för batteriladdare för
exempelvis mobiltelefoner.
Inom det stationära området har speciellt två olika användningsområden
utvecklats. Något större bränsleceller från ca 100 kWe upptill multi-MW klass
som är placerade nära användaren det kan till exempel vara bryggerier,
sjukhus, industrier, kontor eller hotell. Dessa bränsleceller har hög
verkningsgrad men är och kommer förmodligen att vara relativt dyra i inköp.
Det betyder att anläggningarna bör ha lång drifttid per år. Dessa bränslen
ELFORSK
7
använder med fördel lokalt producerade alternativa bränslen exempelvis
biogas. Naturgas är dock fortfarande det vanligaste bränslet.
De stora fördelarna med att använda bränsleceller för denna typ av
användning är att verkningsgraden är hög jämfört med konkurrerande
tekniker. För användaren är det en möjlighet att säkerställa elleveransen vid
strömavbrott. För en del industrier är det också en möjlighet att på ett
effektivt sätt ta hand om avfall genom rötning av till exempel biologiskt avfall
eller direkt användning av avfallsgaser från en kemisk industri.
Bilden till vänster visar en 1 MWe MCFC (4*250 kWe) som är installerad vid
ett Sheraton hotell i San Diego, Kalifornien, USA och den högra bilden visar
en 300 kWe MCFC installerad vid Kirin bryggeriet i Japan som använder rötat
biologiskt avfall från bryggeriet som bränsle. Det har installerats ca 400
bränsleceller ute på fältet för denna typ av användning.
MCFC tekniken har visat sig vara framgångsrik som demonstrations-
anläggningar. Mer än 35 anläggningar i storlekar från 250 kWe upp till MW-
klass finns i drift. De är många olika typer av användare sjukhus, bryggerier,
militäranläggningar, hotell, kontor m.fl. MCFC används i regel som
kraftvärmeanläggningar, flera använder olika typer av biobränslen som
bränsle. De största tillverkarna är Fuel Cell Energy i USA, MTU i Tyskland,
Ansaldo i Italien och IHI i Japan. Den elektriska verkningsgraden för dessa
system med naturgas är i regel 47 % därtill kommer uttag av värme. För en
hybridanläggning där en gasturbin användes i en bottencykel har
verkningsgraden 56 % uppmätts.
I USA bedrivs forskning och utveckling av SOFC inom det av DOE finansierade
SECA programmet. Huvudsyftet är att är att utveckla kommersiella SOFC
system i storlekar upp till 10 kWe som senast år 2012 vid stora volymer skall
kunna tillverkas för 400 USD/kWe. Ett senare mål är att utveckla SOFC
ELFORSK
8
system i storlekar upp till 100 MWe som skall användas i Future-Gen
kraftverk i USA, se nedanstående Figur. De första leveranserna av enheter
större än 5 MWe beräknas ske kring år 2015. Future-Gen är ett så kallat
clean-coal kraftverk som kommer att ha hög verkningsgrad. Tekniken bygger
på IGCC kolförgasning med en integrerad bränslecell- och gaskombicykel.
Verkningsgraden för ett 300 MWe kraftverk beräknas till 57,4 % (LHV).
Future-Gen projektet har nyligen stoppats och kommer att omarbetas men
utvecklingen av stora SOFC-enheter fortsätter enligt de tidigare planerna.
Den andra typen av stationära bränsleceller som utvecklas målinriktat är små
bränsleceller som används som kraftvärmeanläggningar i småhus och mindre
byggnader. De görs i storlekar från enstaka kWe upptill storleksordningen 25
kWe.
Coal Fueled SOFC
Parasites
STST
GTGTGasif.,
Cleanup, etc.
Steam
IGCC (BGL)
IGFC (BGL)
Power output improved by ~35% over IGCC…
Potential for 10% improvement in CoE
Fuel
523 MW
(LHV) Syngas
221MW Net Power
42.2% LHV Eff
Parasites
GT
SOFCGasif.,
Cleanup, etc.
Steam
Fuel
523 MW
(LHV) Syngas
300MW Net Power
57.4% LHV Eff
ST
Parasites
GTGT
SOFCSOFCGasif.,
Cleanup, etc.
Steam
Fuel
523 MW
(LHV) Syngas
300MW Net Power
57.4% LHV Eff
STST
Based on GE Study
Processen beskriver användning
av SOFC i stor skala. Utvecklingen
av den här typen av bränsleceller
har mycket stor betydelse för
utveckling av mindre enheter
ELFORSK
9
Bild: VVS-Forum April 2008
Det kan vara svårt att med dagens energipriser se vilka drivkrafter som finns
för att installera bränsleceller i småhus eftersom utnyttjningstiden i regel är
relativt kort och laständringarna kan vara stora. Ett sätt att kringgå dessa
problem är att använda sig av så kallade ”virtual utility”. Bränslecellerna är då
installerade i småhus men de kan styras centralt från ett kraftbolag.
I Japan pågår ett större demonstrationsprojekt där det i slutet av innevarande
år kommer att finnas ca 3000 st små 1 kWe stationära bränsleceller i drift i
olika hushåll. Idag är det i huvudsak PEFC lågtemperaturbränsleceller som har
installerats men i Japan kommer i nästa fas även SOFC att användas.
I Europa finns i storleksordningen 100 små stationära bränsleceller i drift i
småhus och mindre byggnader, det är både SOFC och PEFC. De flesta finns i
Tyskland men även Nederländerna, Schweiz, Österrike och Frankrike har ett
antal anläggningar för demonstration. Det är främst tillverkarna Vaillant
(PEFC), Hexis (SOFC), Ceres Power(SOFC) och CFCL (SOFC) som är har större
program.
Ceramic Fuel Cells, CFCL från Australien har beslutat att bygga en större
tillverkningsanläggning i Tyskland med en kapacitet av 10 000-tals
anläggningar per år. De har fått en större beställning från kraftbolaget NOUN
50 000 st 2 kWe SOFC anläggningar som skall levereras under 6 år.
I USA är det till största delen elproduktion som är intressant. Företaget Plug
Power (PEFC) är marknadsledande. De tillverkar idag främst mindre PEFC
anläggningar men håller nu på att utveckla högtemperatur PEFC främst för
användning på den Europeiska marknaden där kraftvärme är ett krav.
Teknikvalet för dessa bränsleceller är under omarbetning. PEFC arbetar vid för
låg temperatur för att kunna ge tillräckligt med värme för att värma husen,
de kräver i regel tillsatseldning. SOFC har väsentligt högre verkningsgrad och
lämpar sig på grund av den högre temperaturen för kraftvärmetillämpningar.
Deras största nackdel är idag problem med snabba laständringar samt långa
uppstartstider.
Idag är det flera företag som utvecklar så kallade HT-PEFC, högtemperatur
PEM, de arbetat vid något högre temperaturer 120ºC – 200ºC. De lämpar sig
ELFORSK
10
bra för kraftvärme och är väsentligt mindre känsliga för föroreningar i
vätgasen jämfört med vanliga PEFC.
3.4 Bedömt FoU behov fram till kommersialisering
Tekniken med stationära bränsleceller har demonstrerats i flera tusen
anläggningar. Det har visat att tekniken fungerar det behövs dock ytterligare
FoU insatser innan bränsleceller är kommersiella och konkurrenskraftiga. Det
gäller främst
Livslängdsfrågor, degradering av prestanda
Lägre tillverkningskostnader genom kompaktare stackar, billigare
material och effektiv industriell tillverkning
Utveckling av kringutrustning speciellt reformers och växelriktare
Utveckling av nya typer av bränsleceller som kan bli billigare och
effektivare än dagens exempelvis HT-PEFC som ännu inte har
demonstrerats ordentligt ute på fältet.
Integrering av bränsleceller med gasturbiner antingen som ersättning
för brännkammare eller i bottencykler
Utveckling av trycksatta högtemperaturstackar
Även en fortsatt utveckling av standards och säkerhetsfrågor behövs
Det kan nämnas att reformera bränslen ombord en bil till exempel metanol,
bensin eller naturgas har visat sig vara så svårt att bidrag till FoU för
ombordreformering har stoppats i USA. Nu är det trycksatt vätgas som är
huvudlinjen som framtida fordonsbränsle för bränslecellsfordon.
3.5 Prisbild och kostnadsutveckling
Den framtida kostnadsutvecklingen för bränsleceller är optimistisk. I USA
finns SECA-programmet som finansieras av Department of Energy, det syftar
till att ta fram en SOFC-modul i mindre storlek, 5-10 kW. Ett av målen är att
nå en kostnad på 400 USD/kWe (2 600 SEK/kWe) vid en tillverkningsvolym
om 50 000 enheter.
I Japan är ett av målen för det stora programmet för små stationära
bränsleceller att priset för kompletta anläggningar, inklusive installation, skall
var ca 1 MYEN eller 10 000 USD (65 000 SEK) per kWe. Det förutsätter en
tillverkningsvolym på 10 000 enheter per år vilket beräknas uppnås före år
2010. Detta pris skall senare kunna halveras till motsvarande 5 000 USD vid
en kommersiell produktion av 100 000 enheter per år.
Idag kostar en MCFC demonstrationsanläggning på 250 kWe i storleks-
ordningen 5 000 €/kWe (47 000 SEK/kWe). Dessa priser beräknas vid större
volymer komma ner till under 1 000 €/kWe eller cirka 10 000 SEK/kWe.
ELFORSK
11
För bränslecellsstackar avsedda för bilindustrin prognostiseras tillverknings
kostnader ner mot 50 USD/kW. Dessa bränsleceller har dock helt andra
prestanda krav än stationära bränsleceller.
Att de prognostiserade kostnaderna varierar kraftig beror på anläggningarnas
storlek, teknikval och användningsområde.
3.6 Pågående FoU verksamhet
Det finns flera skäl till att många länder har stora FoU program för
bränsleceller. Det kan vara för att,
Minska beroendet av importerade fossila bränslen
Bygga upp en exportindustri för att möta en stor internationell
efterfrågan
Militär användning, personlig utrustning, APU i fält
Vara långt framme i forskningsfronten för att kunna påverka och
bedöma teknikutvecklingen och den framtida marknaden
Utnyttja lokalt producerade förnybara bränslen på ett effektivt sätt, ex
rötgasanläggningar
Minska utsläpp av växthusgaser
Förbättra leveranssäkerhet av el, förstärka svaga nät, användning som
APU (additional power units)
Det pågår sedan många år en betydande global FoU verksamhet inom
bränslecellsområdet. De länder som visar störst intresse för bränsleceller är
USA, Kanada, Japan och Tyskland. Europa ligger industriellt något efter
Nordamerika och Japan men är i flera fall ledande inom grundforskning.
Tillverkning av bränsleceller görs i första hand i Nordamerika och Japan med
några få undantag. Utvecklingen sker parallellt inom bilindustrin och för det
stationära området.
Intresset för bränsleceller har på senare år ökat markant även i Sveriges
närområde. Danmark, Finland och Norge har alla kraftigt ökande aktiviteter
och inom området och har redan speciella forskningsprogram eller utbredda
planer för sådana. Exempel på andra länder som nyligen har formaliserat sin
forskningsverksamhet och även i många fall startat samarbetsorganisationer
mellan näringslivet och finansiärer är Storbritannien, Frankrike, Italien och
Österrike.
EU har kraftigt ökat insatserna för forskning, utveckling och demonstrationer
inom området vätgas och bränsleceller. European Commission har initierat en
Hydrogen and Fuel Cells Technology Platform där EU tillsammans med
industrin och forskarvärlden planerar den framtida verksamheten. Under 2008
lanseras ett stort demonstrations- och utvecklingsprogram av European
Commission och en industrigrupp. Programment är 940 M€ och skall pågå
under 6 år. Det är ett så kallat public-private partnership, JTI Joint
Technology Initiative. Det kommer att ersätta forskningsprogrammet inom
det sjunde ramprogrammet.
ELFORSK
12
Det offentliga stödet i olika länder för FoU och demonstration av bränsleceller
och vätgas som energibärare uppskattas år 2008 till,
USA 330 (400) MUSD
Japan 310 MUSD
Tyskland 170 MUSD (135 MEUR)
EU 100 MUSD (67 MEUR)
Danmark 11 MUSD (55 MDKK)
Finland 12 MUSD (8,5 MEUR)
Det totala kapitalet som globalt används för utveckling av bränsleceller
offentligt stöd och privat kapital kan uppskattas till i storleksordningen 2000
MUSD motsvarande 13 miljarder SEK
3.7 Möjligt utvecklingsscenario
Många tillverkare och politiker är mycket positiva till marknaden för
bränsleceller. Det har dock varit ett bränslecellsindustrin stora problem att
tekniken har marknadsförts kraftigt före det att den är kommersiellt
konkurrenskraftig och tillgänglig. Det har lett till en del bakslag när
överoptimistiska prognoser inte har uppfyllts.
Nedanstående tabell visar den bild som har publicerats av EUs Technology
Platform, Implementation panel.
Den bilden är mycket optimistisk för att detta skall vara möjligt så krävs
enligt rapporten investeringar i storleksordningen 7,4 miljarder € under åren
2007 – 2015, motsvarande 70 miljarder SEK.
< 100 €/kW
(for 150.000
units per
year)
2.000 €/kW (Micro)
1.000-1.500 €/kW
(industrial CHP)
500 €/kW1-2 €/ WFC system cost
target
80 kW<100 kW (Micro HP)
>100 kW (industrial
CHP)
10 kW15 WAverage power FC
system
Mass market
roll-out
GrowthEstablishedEstablishedEU Expected 2020
Market Status
1-5 million400,000 to 800,000
(8-16 GWe)
~ 600,000
(~ 6 GWe)
n.a.EU cumulative sales
projections until
2020
0.4 million to
1.8 million
100,000 to 200,000 per
year
(2-4 GWe)
~ 100,000 per year
(~ 1 GWe)
~ 250 millionEU H2/ FC units sold
per year
projection 2020
Road
Transport
Stationary FCs
Combined Heat and
Power (CHP)
Portable Generators
& Early Markets
Portable FCs
for handheld
electronic
devices
< 100 €/kW
(for 150.000
units per
year)
2.000 €/kW (Micro)
1.000-1.500 €/kW
(industrial CHP)
500 €/kW1-2 €/ WFC system cost
target
80 kW<100 kW (Micro HP)
>100 kW (industrial
CHP)
10 kW15 WAverage power FC
system
Mass market
roll-out
GrowthEstablishedEstablishedEU Expected 2020
Market Status
1-5 million400,000 to 800,000
(8-16 GWe)
~ 600,000
(~ 6 GWe)
n.a.EU cumulative sales
projections until
2020
0.4 million to
1.8 million
100,000 to 200,000 per
year
(2-4 GWe)
~ 100,000 per year
(~ 1 GWe)
~ 250 millionEU H2/ FC units sold
per year
projection 2020
Road
Transport
Stationary FCs
Combined Heat and
Power (CHP)
Portable Generators
& Early Markets
Portable FCs
for handheld
electronic
devices
ELFORSK
13
Det är ett tekniskt möjligt scenario men knappast realistiskt. Det är svårt att
se att drivkrafterna skulle bli så starka inom en denna korta tidsrymd. Det
gäller både de stationära bränslecellerna och transportsidan.
En mer realistisk bedömning skulle kunna vara att det år 2020 finns
kommersiella bränsleceller på en något subventionerad marknad förmodligen i
storleksordningen flera 100 MWe globalt. I Sverige finns då uppskattningsvis
ett par MWe installerade som använder biobränslen från rötgasanläggningar
för lokal el- och värmeproduktion.
År 2030 är betydligt längre fram och tills dess kan ett väsentligt större
genombrott på marknaden ha skett. Bränsleceller är då förmodligen en
ganska vanlig produkt med många konkurrerande tillverkare. För svenska
förhållanden finns det förmodligen då även bränsleceller i många byggnader
som back-up exempelvis sjukhus, kontor, stormarknader mm och även i flera
olika typer av industrier. Ett större genombrott på småhusmarknaden i
Sverige är dock svårt att se. I USA utvecklas i programmet SECA Coal Based
Systems stora bränsleceller för användning som komponenter i fullskaliga
kolkraftverk. Dessa bränsleceller kan komma att vara i storleksordningen flera
10-tals MW och om projekten lyckas vara i kommersiell drift kring år 2030.
ELFORSK
14
4 ORC Organic Rankine Cycle
Detta avsnitt om ORC har författats av Barbara Goldschmidt, Grontmij AB
Från att tidigare huvudsakligen ha använts i geotermitillämpningar, har ORC-
tekniken under 2000-talet utvecklats till ett konkurrenskraft alternativ för
elproduktion i mindre biobränsleeldade kraftvärmeverk. Idag finns ett
sjuttiotal biobränslebaserade ORC-kraftvärmeverk i Europa. Anläggningarna
är i storleksområdet 0,5-2 MWe.
4.1 Teknikbeskrivning
I ORC-processen, där ORC står för organisk Rankine-cykel, har ångcykelns
normala arbetsmedium, vatten, ersatts av ett organiskt arbetsmedium.
Genom att man använder ett organiskt medium, med lägre
förångningstemperatur än vatten, kan ångprocessen arbeta vid lägre
temperatur utan att man riskerar att få fuktig ånga och risk för korrosion och
erosion i turbin eller expander.
ORC-processen bygger på samma komponenter som en vanlig
(vatten)ångprocess. Det organiska arbetsmediet förångas i en förångare, får
expandera i en turbin eller skruvexpander, kondenseras i en kondensor och
pumpas tillbaka till förångaren.
4.1.1 ORC i biobränsleeldade kraftvärmeverk
ORC-kretsen drivs av energin i rökgaserna från en biobränsleeldad ugn.
Mellan rökgaserna och ORC-kretsens förångare finns en trycklös mellankrets i
form av en hetoljepanna.
ELFORSK
15
Figur: Biobränsleeldat ORC-kraftvärmeverk med hetoljepanna
4.1.2 Prestanda
Liksom för den vanliga ångprocessen, Rankine-cykeln, beror den teoretiskt
maximala verkningsgraden för ORC-processen på temperaturen, enligt
Carnot-verkningsgraden
Eftersom ORC-processen används i låga temperaturområden, från
spillvärmetemperaturer kring 50-100°C och upp till maximalt 200-300°C, blir
processens verkningsgrad inte lika hög som verkningsgraden för en
konventionell ångprocess som arbetar vid högre temperatur. Verkningsgraden
blir jämförbar med verkningsgraden i en konventionell ångprocess som
arbetar vid samma låga temperaturnivå.
Elverkningsgraden i en ORC-process ligger normalt i området 5-20%,
beroende på valt temperaturområde. I spillvärmekoppling, med spillvatten,
ligger verkningsgraden kring 5-10%, beroende på spillvattentemperatur. I
biobränsleeldade ORC-kraftvärmeverk, som har ett arbetstemperaturområde
upp till 300-320°C, har ORC-kretsen en verkningsgrad på närmare 20%
netto. Elverkningsgraden baserat på insatt biobränsle är ca 16%.
4.2 Miljöegenskaper
Traditionellt har vanliga köldmedier, dvs samma arbetsmedier som i
värmepumpar, använts i ORC-sammanhang. Precis som för värmepumpar,
ELFORSK
16
har man övergått från de först använda CFC-föreningarna, som hade en stark
ozonpåverkan, till mindre ozonpåverkande HCFC-föreningar eller också till
ickehalogenerade kolväten.
I ORC-tillämpningar, där fjärrvärme används som kylmedium, används
ickehalogenerade kolväten, eftersom de halogenerade HCFC-föreningarna har
för låga kokpunkter för att de skall kunna kondenseras.
I de nya biobränsleeldade ORC-anläggningarna, som har byggts i Europa
under senare år, används silikonbaserade arbetsmedier med kokpunkter som
ligger på en lagom nivå för ORC-processens arbetstemperaturområde i dessa
tillämpningar. Silikonoljan har ingen ozonnerbrytande effekt (ODP-värde,
Ozon Depleting Potential = 0). Oljan är inte heller giftig eller explosiv, men
däremot brandfarlig.
ORC-anläggningar monteras normalt som kompletta tättslutande moduler,
precis som värmepumpanläggningar. Liksom värmepumpanläggningarna,
förses de med läckageövervakning.
4.2.1 Möjlighet till klimatneutral produktion
När ORC-tekniken utvecklades på 1960-talet, var det främst för elproduktion
på otillgängliga platser. ORC-tekniken valdes här på grund av sin driftsäkerhet
och robusthet. ORC-anläggningarna drevs med fossila bränslen, som t ex
gasol.
Därefter började ORC-tekniken introduceras i lågtemperaturtillämpningar,
såsom i geotermianläggningar eller i spillvärmekopplingar. Geotermi-
tillämpningarna är i princip helt klimatneutrala. De använder geotermisk
värme som värmekälla. El behövs bara som hjälpkraft för att driva pumpar
och annan kringutrustning.
Spillvärmetillämpningarna har aldrig lyckats slå igenom riktigt, troligen
beroende på att spillvärmen med högst temperaturnivå har utnyttjats på
annat sätt medan den riktigt lågvärdiga spillvärmen har gett för låg
elverkningsgrad för att investering i ORC-teknik skulle vara lönsam.
Klimatneutraliteten hos ORC-tillämpningar i spillvärmekoppling är inte helt lätt
att bedöma, eftersom värderingen av spillvärme i klimattermer inte är helt
enkel. Utnyttjandet av spillvärme för elproduktion med ORC-teknik är snarare
en fråga om resurshushållning än om klimatneutralitet. Frågan om den
utnyttjade spillvärmen härstammar från fossila eller förnybara energikällor är
kanske mindre relevant i sammanhanget. Det relevanta är att outnyttjad
spillvärme tas tillvara, och därigenom bidrar till att minska behovet av andra
energikällor, fossila eller förnybara.
4.3 Kostnader
Dagens ORC-moduler är ofta i storleksområdet från några 100 kWe till 2 MWe.
Investeringen för en komplett ORC-modul på 2 MWe är ca 20 Mkr,
motsvarande en specifik investering på ca 10 000 kr/kWe. För
spillvärmekoppling används normalt mindre moduler. Den specifika
investeringen för en modul på 0,5 MWe är ca 15-25 000 kr/kWe.
ELFORSK
17
Investeringskostnaden för en hel anläggning, inklusive bränslehantering,
biobränsleugn, ORC-modul, ställverk och byggnad, är för en 2 MWe
anläggning i storleksordningen 40 000 SEK/kWe.
4.3.1 Spillvärmekoppling
Om ORC-modulen kopplas in på ett spillvärmenät, beror elproduktions-
kostnaden huvudsakligen på investeringen för ORC-modulen. Dessutom
tillkommer kostnader för värmeväxlare mot spillvärmenätet samt mot
kylvattennät. Ifall ingen frikyla finns tillgänglig, tillkommer kostnader för
kyltorn. Elproduktionskostnaden blir mycket beroende av utnyttjandegraden
under året. Om spillvärme finns tillgänglig hela året, hamnar elproduktions-
kostnaden i området 20-40 öre/kWe1. Om spillvärme bara finns tillgänglig
under en del av året, ökar kostnaden.
I de fall där spillvärmen har ett värde, t ex motsvarande fjärrvärmepriset,
kommer elproduktionskostnaden att öka i motsvarande grad, och hamna på
närmare 35-55 öre/kWhe2.
4.3.2 Biobränslekoppling
Dagens biobränsleeldade anläggningar med ORC-koppling byggs oftast som
kraftvärmeverk, där elproduktionen innebär en minskad fjärrvärme- och/eller
processvärmeproduktion. I de fallen måste hänsyn tas till en förlorad intäkt
för fjärrvärmeförsäljning.
I Österrike och Tyskland, där huvuddelen av de biobränsleeldade ORC-
kraftvärmeverken finns idag, är det dock inte ovanligt att ORC-
anläggningarna körs i kondensdrift, mot kyltorn, när inget fjärrvärmeunderlag
finns tillgängligt. Systemen med inmatningspriser på biobränslebaserad
elproduktion, som gäller i dessa länder, gör att detta betalar sig för befintliga
anläggningar.
I de biobränsleeldade ORC-anläggningarna tas energin till elproduktion i ORC-
kretsen ut från rökgasen, precis som i en vanlig (vatten)ångpanna. Hittills har
ingen anläggning av denna typ byggts med direktvärmeväxling mellan rökgas
och ORC-krets, utan alla anläggningarna har en trycklös mellankrets för
värmeöverföring mellan rökgas och ORC-arbetsmedium. Vid beräkning av
specifik elproduktionskostnad för denna typ av anläggning måste hänsyn
också tas till investeringen för hetoljepannan som används som mellankrets.
Den tillkommande kostnaden för hetoljepannan uppskattas till ca 60% av
kostnaden för ORC-modulen. För en anläggning på 2 MWe ger detta en
specifik investering på 16 000 kr/kWe.
Den specifika elproduktionskostnaden beror på den årliga drifttiden, precis
som vid spillvärmekoppling. Eftersom biobränslebaserad kondensdrift inte är
aktuell i Sverige, kommer ORC-anläggningen bara att vara i drift under
fjärrvärmesäsongen (eller möjligen hela året om anläggningen är till för att
producera processånga). Om anläggningen är i drift ungefär halva året blir
1 Investering 15-25 000 kr/kWe, annuitet 0,1, årsdrifttid 8 000 h 2 Investering 15-25 000 kr/kWe, annuitet 0,1, årsdrifttid 8 000 h, kostnad för minskad intäkt från fjärrvärmeförsäljning 15 öre/kWhe (minskad intäkt under 5000 av 8000
h/år ger 25*(5000/8000)=15)
ELFORSK
18
den specifika elproduktionskostnaden närmare 60 öre/kWhe3 för den större
ORC-modulen på 2 MWe. Mindre ORC-moduler medför en högre kostnad.
4.3.3 Sammanfattning ekonomi
Årlig
drifttid
Specifik
investering
ORC-modulen
Specifik el-
prodkostnad
Inkl förlorad
fjärrvärmeintäkt
Spillvärme
500 kWe
8 000 h 15000 - 25000
kr/kWe
20-40
öre/kWhe
35-55 öre/kWhe
Kraftvärme
2 MWe
5 000 h 16 000 kr/kWe - 60 öre/kWhe
4.4 Potential
För Sverige, som inte har stora geotermitillgångar, är ORC intressant främst i
spillvärmekopplingar och biobränslekopplingar. I ORC-sammanhang
diskuteras oftast spillvärme i form av vatten. Också spillvärme i varma
avgaser, från t ex industriella processer eller motorer, kan dock utnyttjas för
ORC-baserad elproduktion.
4.4.1 Spillvärme i vatten
Den outnyttjade spillvärmepotentialen i Sverige är fortfarande stor, även om
den minskar i takt med att industrin sluter sina processer. Enligt rapporten
”Industriell spillvärme”4 uppskattades den teoretiskt tillgängliga
spillvärmepotentialen i Sverige 2002 till 9,5 TWh/år, vilket motsvarade drygt
två gånger det faktiska spillvärmeutnyttjandet på knappt 4 TWh/år. Eftersom
ofta inte mer än 40% av tillgänglig industriell spillvärme kan utnyttjas på
årsbasis, beroende på begränsat fjärrvärmeunderlag under sommarhalvåret,
och med tanke på att fjärrvärmeunderlaget sällan matchar
spillvärmeunderlaget geografiskt, borde det finnas flera TWh tillgänglig
spillvärme som skulle kunna utnyttjas för elproduktion.
Temperaturen på spillvärmen är avgörande för vilken elverkningsgrad som
kan fås med ORC-teknik. Om man utgår ifrån att spillvärmetemperaturerna
ligger under eller i nivå med fjärrvärmens arbetstemperaturområde, kommer
elverkningsgraden i ORC-koppling troligen inte att ligga över 5%. 5% av ca 5
TWh/år outnyttjad spillvärme motsvarar en elproduktionspotential på 250
GWh/år. Om mer spillvärme används för fjärrvärmeproduktion, kommer
potentialen för ORC-el att minska, eftersom fjärrvärmen är en konkurrent om
den varmaste spillvärmen, som är den spillvärme som ger högst
elverkningsgrad.
Eftersom spillvärmen finns tillgänglig hela året, och eftersom den lämpligast
används i ORC-kopplingar med frikyle- eller kyltornskylning, kommer
utnyttjandetiden också att sträcka sig över hela året. Den producerade elen
kan användas lokalt eller anslutas till elnätet.
3 Specifik investering 16 000 kr/kWe, annuitet 0,1, årsdrifttid 5 000 h, kostnad för minskad intäkt från fjärrvärmeförsäljning 25 öre/kWhe 4 Svensk Fjärrvärme, rapport FVF 02 11 49
ELFORSK
19
4.4.2 Spillvärme i avgaser
Inga uppgifter har funnits tillgängliga på outnyttjad spillvärme i avgaser från
industriella processer. Potentialen bör dock vara betydande. Vid en eventuell
utbyggnad av lokal biobränslebaserad elproduktion med t ex biogas- eller
biodieselmotorer, skulle också utnyttjande av restvärme i avgaserna med
ORC-teknik kunna bli intressant.
Eftersom avgaserna oftast håller en mycket högre temperatur än industriellt
spillvatten, kommer också ORC-elverkningsgraderna att bli högre.
Elverkningsgrader i nivå med elverkningsgraden hos biobränslekopplade
anläggningar, dvs 15-20%, verkar inte orimliga.
Utnyttjandetiden och möjligheten till anslutning till elnät kommer att vara
minst lika bra som för ORC-anläggningar i spillvattenkoppling. Om motorerna
går som baslast med jämn last, kommer också ORC-anläggningarna att ha en
jämn elproduktion hela året.
4.4.3 Biobränslebaserade ORC-kraftvärmeverk
Dessa anläggningar är ett alternativ till mindre biobränsleeldade
kraftvärmeverk med ångpanna och ångturbin. Elverkningsgraden hos ORC-
kraftvärmeverken är jämförbar med elverkningsgraden hos enkla små
ångturbiner som används i mindre biobränsleeldade kraftvärmeverk på 5-10
MWtermiskt. Potentialen för biobränslebaserad ORC är därför jämförbar med
potentialen för mindre biobränsleeldade kraftvärmeverk totalt.
4.5 Utvecklingsläge
Utvecklingen på ORC-området har pågått i perioder. Under oljekrisen på
1970-talet blev ORC-tekniken intressant som ett alternativ för elproduktion ur
jordvärme eller spillvärme, och ett antal anläggningar byggdes. Under 1980-
talet avtog intresset för tekniken och tidigare verksamma leverantörer slutade
satsa vara aktiva på området. En bidragande orsak var att CFC-köldmedierna,
som användes som arbetsmedier i första ORC-anläggningarna, började fasas
ut på grund av sin ozonpåverkan.5
Under 2000-talet har förnyat intresse uppstått för ORC-tekniken i Europa.
Intresset är idag dock främst riktat mot ORC-teknik kopplad till
biobränsleeldade anläggningar. Efter att den första anläggningen, som
byggdes med EU-stöd, togs i drift i Österrike 1999, har ett sjuttiotal
biobränslebaserade ORC-krafvärmeverk tagits i drift i Europa och ytterligare
ett trettiotal håller på att levereras. Anläggningarna är i storleksområdet 0,5-
2 MWe. De flesta anläggningarna finns i Österrike och Tyskland, där det finns
system med inmatningspriser på förnybar elproduktion.
4.6 FoU-behov fram till implementering
ORC-tekniken är idag beprövad både i geotermitillämpningar och i
tillämpningar med biobränsleeldade kraftvärmeverk. ORC i spillvattenkoppling
har inte slagit igenom ännu, trots att just denna tillämpning har diskuterats
5 ”Studie av ORC-tekniken för konvertering av biobränsleeldade hetvattencentraler
tillkraftproduktion”, Värmeforskrapport 507 (1994)
ELFORSK
20
under ett antal år. Skälet är dock inte bristande teknikutveckling, utan dålig
lönsamhet. Vid ändrade ekonomiska förutsättningar, skulle dagens
geotermiska ORC-anläggningar kunna användas i spillvärmekoppling utan
vidare.
4.7 Pågående FoU-verksamhet
På grund av den starka utvecklingen på området biobränsleeldade
kraftvärmeverk i Europa under senare år, finns det idag ett antal europeiska
leverantörer som har referenser på området6.
På ORC-marknaden, som länge dominerades av Ormat som är den ledande
tillverkaren av ORC-anläggningar för geotermitillämpningar och som
fortfarande levererar anläggningar både för geotermi och spillvärme, finns
numera god konkurrens och ett antal alternativa leverantörer. Flera av dessa
åtar sig att leverera rökgaskopplade ORC-anläggningar som totalentreprenad.
Andra fungerar huvudsakligen som underleverantörer av biobränsle-
anläggningar eller hetoljepannor till ORC-anläggningar.
Leverantörer med referenser på biobränsleeldade ORC-anläggningar
Tillverkare av biobränsleugnar Kohlbach Gruppe
Mawera Holzfeuerungsanlagen GmbH
Polytechnik Luft- und Feuerungstechnik GmbH
Tillverkare av hetoljepannor Maxxtec AG
Kohlbach Gruppe
Mawera Holzfeuerungsanlagen GmbH
HTT Energy Systems GmbH
Tillverkare av turbiner och ORC-enheter Turboden S. r. l.
Adoratec GmbH
Dresser-Rand Nadrowski Turbienen GmbH
GMK Gesellschaft für Motoren und Kraftanlagen
AG Kühnle, Kopp & Kausch (Siemens)
Entreprenörer och ingenjörsföretag Bios Bioenergiesysteme
Adoratec GmbH
Aldavia BioEnergy GmbH
GMK ovan har också referenser på ORC-teknik för geotermi och spillvärme.
4.7.1 Sverige
I Sverige finns två aktörer på ORC-området idag.
Opcon satsar på ORC för spillvärmetillämpningar. ORC-anläggningarna
baseras på skruvexpandrar från dotterbolaget SRM (Svenska Rotor Maskiner).
Man har driftsatt en första ORC-modul, kopplad till spillvärme från
kraftvärmeverket i Eskilstuna, under hösten 2007. Dessutom har det nyligen
tecknats ett avtal om att installera en ORC-anläggning på Stora Ensos
massabruk i Skutskär. 7
6 ”ORC för elproduktion i värmeverk”, Värmeforskrapport 1021 (2007) 7 www.opcon.se
ELFORSK
21
Figur: Opcons ORC-modul
Entrans har patent på ett system för ORC-baserad elproduktion i
värmepumpar med fjärrkylaproduktion. Genom att sätta in en skruvexpander
i värmepump/kylmaskinskretsens expansionssteg kan man öka
värmeunderlaget när detta inte räcker till för maximal kylproduktion. När
inget värme- eller kylbehov finns körs värmepumpkretsen baklänges, via en
extrainsatt pump, för att producera el i ORC-expandern.
Också Entrans håller för närvarande på att leverera sitt första ORC-aggregat.8
Figur: Entrans ORC-aggregat
8 www.entrans.se
ELFORSK
22
4.8 Möjligt utvecklingsscenario (ORC)
I takt med att elpriserna stiger, och om styrmedel införs för att främja el från
förnybara energikällor och spillvärme, kommer ORC-tekniken att bli mer
konkurrenskraftig än den är idag. Tekniken är färdigutvecklad för installation i
spillvattentillämpningar, och skulle kunna bidra med flera hundra GWh
spillvattenbaserad el bara i Sverige.
Tekniken med en ORC-anläggning kopplad till rökgas via en hetolje-
mellankrets har hittills huvudsakligen tillämpats på biobränsleeldade
kraftvärmeverk i Europa. I storlekssegmentet upp till 2 MWe är tekniken
ekonomiskt konkurrenskraftig jämfört med dagens konventionella
biobränsleeldade kraftvärmeverk. Vid ett eventuellt framtida främjande av
småskalig biobränslebaserad elproduktion är ORC-tekniken ett klart
alternativ.
Dessutom finns en okänd potential med spillvärme i avgaser från industriella
processer som, tillsammans med avgaser från framtida lokal biobränsle-
baserad elproduktion med t ex biogas- eller biodieselmotorer, skulle kunna
utnyttjas för elproduktion med ORC-teknik.
4.8.1 Direktvärmeväxling mot rökgas
I dagens biobränsleeldade ORC-kraftvärmeverk har man använt beprövad
teknik, med värmeöverföring via hetolja från rökgasen till ORC-kretsen. ORC-
cykelns arbetstemperaturområde begränsas därför av hetoljans stabilitet.
Utvecklingen hittills har begränsat sig till att man har övergått från att
använda traditionella mineraloljor till syntetiska oljor i hetoljepannorna.
Därigenom har hetoljans högsta temperatur kunnat ökas från 300°C till
320°C, och elverkningsgraden i anläggningen har kunnat ökas med någon %-
enhet. Ytterligare någon %-enhets ökning skulle vara möjlig vid
direktvärmeväxling mot rökgasen, genom att verkningsgradsförlusten
förbigås vid värmeöverföringen via hetoljepannan.
4.8.2 ORC-teknik i fjärrkylakopplingar
I Sverige, som har en tradition med central produktion av fjärrvärme, och
numera också fjärrkyla, skulle alternativet med ORC-baserad elproduktion i
värmepumpar med fjärrkylaproduktion, enligt Entrans koncept, eventuellt
kunna bli intressant, förutsatt att utbyggnaden av fjärrkylanät fortsätter.
ELFORSK
23
5 Solceller
5.1 Inledning
Att utnyttja solenergi för uppvärmning har varit självklart långt före
industrialismen men att utnyttja solenergi direkt för att producera el är en
mer avancerad teknik.
Att använda solceller för att använda solinstrålningen för elproduktion är ett
av flera olika sätt att producera elenergi med hjälp av solen. Andra sätt kan
vara termisk sol-el att genom att koncentrera solinstrålningen för att kunna
uppnå så höga temperaturer att värmen kan användas i en ångturbin,
stirlingmotor, en ORC–cykel eller som förvärmning i Rankine-cykler.
I Sverige är tyvärr situationen sådan att när solinstrålningen är som störst så
är elbehovet litet och på vintern när elbehovet är som störst så är
solinstrålningen liten. För att solenergin skall kunna användas i ett storskaligt
sammanhang så krävs därför någon form av långtidslagring av från solen
producerade el. Det kan göras på flera sätt genom ett samspel med till
exempel snabbreglerad vattenkraft eller export till dem som behöver el för
tillfället. För mindre lokala elbehov kan däremot solenergin med fördel
utnyttjas direkt. Att lagra solenergi från dagen till användning under dygnets
mörka timmar kan göras enkelt med vanliga ackumulatorer.
5.2 Teknikbeskrivning
Solceller benämns ofta PV vilket betyder Photovoltaics. Det finns två huvud-
typer av solceller kiselsolceller och tunnfilmsolceller.
En solcell eller en fotovoltaisk cell är en anordning bestående av halvledare
(ofta kisel) som fungerar som dioder. När solljuset träffar solcellen frigörs
elektroner i halvledarmaterialet. En spänning mellan cellens fram- och baksida
driver elektronerna genom en elektrisk krets
ELFORSK
24
Tabellen visar uppnådda verkningsgrader för olika typer av solceller.
Den kristallina kiselsolcellen är idag den vanligaste och mest utvecklade
typen för stationär elproduktion. Tillförlitligheten är hög och den har en lång
livslängd, mer än 25 år. Kostnaderna är dock för höga för att kiselsolceller
skall kunna vara konkurrenskraftiga för produktion till elnätet gentemot
konkurrerande energiomvandlingstekniker.
Tillverkningsprocessen är högt utvecklad men med de idag kraftigt ökande
volymerna så beräknas produktionskostnaden fortsatt minska.
Kiselsolcellerna tillverkas idag i stor utsträckning med avfall från
elektronikindustrin, eftersom solceller tillåter högre föroreningsgrad än
halvledarelektronik. Efterfrågan på elektronikavfall är idag större än
tillgången. Därför byggs idag anläggningar som direkt skall producera kisel
avsett för tillverkning av solceller. Industrin har varit tveksam till detta
beroende på marknadens osäkerhet men nu förefaller det som om att det inte
längre skall vara ett problem. Den minskade tillgången på rent kisel från
elektronikindustrin på grund av den kraftigt ökade efterfrågan från
solcellsindustrin har bidragit till att hålla priserna på solcellsmoduler uppe.
Kiseltekniken har en del viktiga fördelar, råvaran finns tillgänglig i stora
mängder och är relativt ofarlig och kopplingen till microelektronikindustrin gör
att utvecklig av tillverkningsprocessen kommer fortsatt att vara stark.
Verkningsgraden för kommersiella kiselsolceller är upp till 14%. Cell-
temperaturen vid extremt höga temperaturer försämras verkningsgraden.
Kiselsolceller tillverkas både som multi- och monokristallina solceller. Den
främsta skillnaden är utseendet. Monokristallina har något högre
verkningsgrad.
Tunnfilmssolceller kan delas in i tre huvudgrupper,
Vanliga tunnfilmssolceller exempelvis a-Si (amorft-kisel), CIGS, CdTE,
CIGS
ELFORSK
25
Tandem solceller som täcker breda spektra
Dye/Organic solar cells
De har olika principiell uppbyggnad och funktion.
Den låga materialåtgången tillsammans med tillverkningsmetoderna gör att
tunnfilmssolceller har stor potential att i framtiden kunna tillverkas i stor skala
till ett lågt pris.
a-Si, Amorft kisel
Dessa tunnfilmsolceller är mycket tunna, mindre än 1 mm i tjocklek.
Materialåtgången är därför relativt liten. Tunnfilmsolcellerna kan göras i
denna tjocklek eftersom materialen i cellerna har egenskapen att kunna
absorbera ljuset på en mycket kort sträcka, materialet har en hög
absorptionskoefficient. De kan tillverkas i böjliga material och formas efter
underlaget.
Tunnfilmssolceller av amorft kisel är billiga att tillverka och inga sällsynta
ämnen är nödvändiga för att tillverka dem. Verkningsgraden är relativt låg 5-
7% främst beroende på att endast det blåa ljuset kan omvandlas till
elektricitet. Idag består en väsentlig del av världsproduktionen av solceller av
typen amorft kisel. De används främst för konsumentprodukter typ klockor,
miniräknare, kameror etc.
CIS, CIGS, CdTe
Dessa tunnfilmssolceller innehåller flera tunna skikt som appliceras på en
glasskiva med hjälp av t.ex. vakuumförångning, sputtring (katodförstoftning)
eller våtkemiska processer. Tillverkning kan ske snabbt. En hög renhet är
mycket viktig, även små föroreningar påverkar cellens prestanda.
I laboratorieskala har CIGS-celler med verkningsgrader kring 17% uppmätts.
För större moduler är verkningsgraden fortfarande väsentligt lägre, under
10%.
CIS och CIGS celler är uppbyggda av skikt av koppar, indium och för CIGS
även Gallium. Ett tunt skikt av kadmiumsulfid höjer verkningsgraden
märkbart. Indium och selen är relativt sällsynta ämnen i klass med silver. De
mängder som kan komma att krävas för en storskalig solcellsproduktion torde
dock inte vara något problem att producera. Det största problemet är
kadmiumskiktet eftersom kadmium räknas som ett starkt toxiskt material.
Utveckling pågår för att minimera och eventuellt ersätta skiktet av
kadmiumsulfid.
Den sammanlagda tjockleken av de aktiva skikten är i storleksordning 5µm.
Tillsammans med glasskivorna, som skyddar cellen, är solcellen ca 4 mm
tjock.
CdTe, solcellen är uppbyggd av Kadmiumtelleruid som är ett polykristallint
material. Den har idag en verkningsgrad kring 10%, för större moduler
ca.7%, fördelarna med CdTe solcellen är att den är relativt billig att tillverka.
Den stora nackdelen är det inte går att undvika kadmium som en
huvudbeståndsdel.
ELFORSK
26
Användning av kadmium i solceller är en ständig diskussion. Många tycker att
kadmium skall undvikas eftersom det finna andra alternativ och kadmium är
ett högtoxiskt ämne. Andra säger att solceller är ett utmärkt säkert förvar av
kadmium. För att kadmium skall accepteras som material vid storskalig
tillverkning av solceller kommer det förmodligen att krävas välutvecklade
system för återvinning och säker hantering vid tillverkning. Men det är
förmodligen bäst att undvika kadmium så mycket som möjligt eftersom det
finns alternativa tekniker.
Det finns flera andra typer av tunnfilmsolceller utvecklade i laboratoriemiljö.
Ett exempel är Gallium-arsenid solcellen som har ett mycket stort ljusupp-
tagningsområde. Verkningsgrader på 22% har uppmätts. Både Gallium och
Arsenik är dock mycket giftiga vilket väsentligt försvårar en introduktion av
denna typ av solceller i stor skala.
Dye/Organic Solar cells
Graetzelcellen kallas även våt solcell eftersom den innehåller en elektrolyt.
Arbetsprincipen bygger på fotokemiska processer, ljusabsorption och
elektron-excitation i ett färgämne och laddningsseparation i en halvledare på
vilken färgämnet är adsorberat. Denna typ av solcell kallas därför
färgämnessensiterade solceller, på engelska dye sensitised solarcells, och
förkortas DSC. Graetzelcellen omvandlar mer än 90% av det gröna ljuset till
elektricitet. Verkningsgraden är ca.11% i laboratoriemiljö och väsentligt lägre
i större enheter på fältet. Graetzel har väsentligt högre verkningsgrad i
molnigt väder och under vintern jämfört med andra typer av solceller.
Utvecklingen av Graetzelcellen är koncentrerad på tillverkningsmetoder för att
få ner kostnaderna vid storskalig tillverkning samt utveckling av elektrolyt-
material och färgämnen för att på så sätt höja verkningsgraden och samtidigt
undvika stabilitetsproblem.
Ett annat utvecklingsspår är så kallade multi-junction solceller, tunnfilms-
solceller som består av många skikt som tillsammans täcker stora delar av
solspektrat. Dessa solceller kan uppnå extremt höga verkningsgrader,
ca 45 % har uppmätts i labskala. Kostnaderna är mycket höga och idag är
rymdindustrin en viktig målgrupp. Multi-Junction solceller används också i
högkoncentrerande system då solinstrålningen koncentreras till en liten yta
med hjälp av optiska linser.
5.3 Nuvarande status och utvecklingsläge
Solcellsmarknaden idag kan beskrivas som väldigt dynamisk, optimistisk och
subventionerad.
Den globala marknaden är mycket snabbt växande,
Den totala marknaden är mer 100 miljarder SEK per år
Subventionerad marknad i många länder, feed-in tariffer i
storleksordningen 4 SEK/kWh är vanliga
De kraftiga subventioneringarna i Tyskland med feed-in tariffer utan
tak har haft ett enormt genomslag
Bristen på renad kisel lämplig för solcellstillverkning har tillfälligt
dämpat marknaden och försvårat kostnadssänkningar
Nya effektiva billiga tekniker är under utveckling, stora investeringar
görs för att utveckla olika typer av tunnfilmsolceller
ELFORSK
27
Sverige har fortfarande få installationer, bidrag för offentliga
byggnader har ökat antalet installationer markant
Kostnaderna kommer att minskas kraftigt på lång sikt, idag hålls
priserna uppe av subventionssystemen och stor efterfrågan vilket
minskar incitamenten för att reducera kostnaderna
Idag domineras marknaden fortfarande av kristallina kiselsolceller. Under
2005 märktes för första gången en negativ påverkan på priset på grund av
vikande tillgång på rent kisel som utgångsmaterial till kristalltillverkningen.
Flaskhalsen bedöms vara bortbyggd inom 3-4 år efter det att investeringar i
produktion av solar-grade kisel har startats.
I världen är det framförallt fyra länder som utmärker sig när det gäller
installerad effekt; Tyskland, Japan, USA och Spanien. Japan hade länge den
största solcellsmarknad tack vare det omfattande stödsystemet för solcells-
installationer i privata hem. Detta stöd har avvecklats successivt för och togs
bort helt under 2005, vilket har lett till att marknadens tillväxt har avstannat.
Diagrammet ovan visar den starka ökningen av antalet installerade solceller i
Tyskland de senaste åren. Större delen av ökningen är beroende på
subventioner genom så kallade feed-in tariffer. Taket för dessa subventioner
togs bort år 2004. Det är främst i Tyskland som den kraftiga globala
expansionen har skett.
Den snabba utvecklingen av marknaden har fört med sig en lika snabb ut-
ELFORSK
28
veckling av industrin som idag har över 100 000 anställda. De största solcells-
tillverkarna är Sharp i Japan och Q-Cells i Tyskland, följt av japanska Kyocera,
Sanyo och Mitsubishi. Trots att Q-Cells har växt mycket kraftig och därmed
brutit den japanska dominansen i toppen produceras runt 36% av alla solcel-
ler i Japan (920MW av totalt ca 2 500MW under 2006). I Kina finns också en
kraftigt expanderande solcellsindustri.
På systemsidan är en stark trend att använda så kallade byggnadsintegrerade
solceller. Dessa solceller har fler funktioner än elproduktion, t.ex. solskydd
eller en del av takets klimatskal. På så sätt kan kostnaderna fördelas på flera
nyttigheter samtidigt som arkitekturen kan vara tilltalade.
En annan trend är att utveckla lämplig teknik för gigantiska anläggningar som
skall placeras i öknar. Det sker idag i USA, Kina, Mellan Östern och Australien.
Det finns även planer på att uppföra mycket stora anläggningar i Algeriet.
Ett område som tidigare var högprioriterat var att elektrifiera landsbygden i
U-länder. Enstaka lampor kan betyda mycket för utvecklingen i en by. Denna
verksamhet expanderar inte lika starkt längre, främst beroende på de höga
subventionerna för sol-el i vissa industriländer som gör ulandsinvesteringarna
mindre lönsamma.
5.3.1 Kritiska komponenter
Den mest kritiska komponenten är kisel av en kvalité lämplig för
solcellstillverkning, solar grade. Tidigare har denna kisel tagits från kisel som
inte uppnått kvalitén för halvledartillverkning. Nu har solcellsmarkanden växt
så kraftigt att det inte finns tillräckligt mycket att tillgå från
halvledartillverkningen. Det gör att priserna för solceller stigit och
utbyggnaden av tillverkningskapacitet har inte hängt med så leveranstider har
försämrats.
Kisel i sig är ingen bristvara, utan det är tillverkningskapaciteten för
kiselkvaliteter lämpliga för solcellstillverkning som idag är för låg för att
försörja världsmarknaden. Det finns nu flera större kemiföretag som har
planer på att öppna nya tillverkningsanläggningar avsedda främst för
solcellstillverkning. Det finns dock en viss tvekan eftersom hela marknaden är
kraftigt subventionerad och andra icke-kiselbaserade tekniker förmodligen
kommer att expandera kraftigt.
Det kan nämnas att livslängden för solcellsmodulerna är mycket lång,
moduler som är 30 år gamla fungerar i många fall problemfritt. Det är oftast
kringutrustningen som utgör felkällor.
I vissa typer av tunnfilmssolceller används små mängder kadmium. Det är i
jämförelse med andra kadmiumanvändare en mycket liten kvantitet som
behövs, men det stör trots allt solcellernas miljöprofil. Problemet
uppmärksammas allt mer i forskarvärlden och det finns alternativa tekniker
att tillgå.
5.4 Solceller i Sverige
Den sammanlagda mängden solceller som installerats i Sverige uppgick vid
ELFORSK
29
slutet av 2007 till ca 7 MWp, vilket är lågt i jämförelse med de länder som
leder utvecklingen. Mängden nätanslutna anläggningar har dock ökat kraftigt
tack vare stödet till anläggningar på offentliga byggnader.
Forskning och utveckling
Solcellsforskningen i Sverige har främst inriktats på cellteknik, med en större
satsning genom Ångström Solar Center under åren 1996 – 2004 vid Uppsala
universitet. Idag finns det en grupp vid Uppsala universitet som arbetar med
tunnfilmsteknik, och forskningen kring Grätzelsolceller i Sverige bedrivs vid
Uppsala universitet, KTH och Swerea IVF. Dessutom finns det ett antal
grupper som delvis arbetar med solceller,
t.ex. i Linköping, Lund och vid Chalmers. Även om Solibro AB är sålt till
Q-Cells i Tyskland så finns fortfarande Solibro Research AB kvar i Sverige för
utveckling av tunnfilmssolceller.
Svensk solcellsforskning finansieras främst genom Energimyndigheten. Mer
användarnära utvecklingsarbete utförs i Elforsks SolEl program som
samfinansieras av Energimyndigheten och ett antal andra aktörer.
Svensk solcellsindustri
Den tillverkande solcellsindustrin i Sverige har växt mycket kraftigt de
senaste åren, parallellt med den starka utvecklingen på världsmarknaden.
Främst gäller det tillverkning av moduler, d.v.s. montering av importerade
solceller till moduler färdiga för användning. Här återfinns även majoriteten
av de anställda inom solcellsnäringen, 350 av ca 400 stycken. Den stora
merparten av produktionen exporteras, främst till Tyskland och Sydeuropa.
Det finns fem företag som tillverkar moduler i Sverige: GPV, ArcticSolar, REC
ScanModule, PV Enterprise samt n67 Solar. Totalt producerades 55 MWp i
Sverige under 2006, ca 2% av världsproduktionen.
Det finns även två företag i Sverige som arbetar med att kommersialisera
tunnfilmsteknik som baseras på Cu(In,Ga)Se2. Det ena, som tidigare hette
Solibro, är ett spinn-off företag från Uppsala universitet som under 2006
köptes upp av tyska Q-cells. Q-Cells är ett av de ledande företagen in
solcellsområdet i världen. Företaget siktar på produktionsstart i Tyskland
under 2008. Det andra företaget, Midsummer, använder en något annorlunda
teknik och siktar på att starta tillverkning under 2008.
Exempel på solceller i Sverige.
ELFORSK
30
Tunnfilmsolceller på taket till Johanneshovs isstadion, tunnfilmssolceller
valdes främst på grund av de hade väsentligt lägre vikt än kristallina
kiselsolcellsmoduler. Tunnfilmssolcellerna är integrerade i gummimattor som
enkelt rullas ut på taket.
Den vänstra bilden visar semitransparenta solceller som är monterade
solskydd i en korridor på KTH. De solcellerna har då en dubbel funktion de
producerar el och är samtidigt ett solskydd. Den högra bilden är från en skola
i Älvsjö. Den installationen ingår i ett större program med solceller på
skolorna i Älvsjö. Att ha solceller på skolor har flera syften det är både elever,
föräldrar och personal som kommer i kontakt med solcellerna och kan då öka
intresset för solenergi.
5.5 Bedömt FoU behov fram till kommersialisering
Eftersom marknaden redan är mycket stor men kraftigt subventionerad så är
det i visa fall svårt för tillverkarna att prioritera FoU eftersom marknaden
köper allt de kan tillverka till ett bra pris. Detta är dock förmodligen ett
tillfälligt förhållande och verkningsgraderna måste öka och kostnaderna
minskas om marknaden skall kunna överleva på dagens och högre nivåer i en
mer konkurrensutsatt marknad.
En del av utvecklingsbehovet fram till en kommersialisering är,
Utveckling av system för billiga och enkla montage
Byggnadsintegrering av solceller måste utvecklas till att bli mer
kostnadseffektivt.
Verkningsgraderna för olika typer av solceller behöver och kommer att
ökas
Materialbehovet för kristallina solceller måste sänkas eftersom
tillgången på kristallint kisel för solcellstillverkning är en flaskhals
ELFORSK
31
Kostnader för tunnfilmssolcellers måste sänkas kraftigt samtidigt som
verkningsgraden bör öka. Det är kanske den allra viktigaste punkten
för det längre perspektivet.
Metoder och design för Industriell masstillverkning
Lagringsmetoder för sol-el
En stor del av forskningen kring solceller idag är att utveckla tekniken för att
öka verkningsgraden och sänka kostnaderna. Det är viktigt att industriella
tillverkningsmetoder utvecklas så att tillverkningskostnaderna kan minskas.
Detta görs idag för speciellt kristallina solceller.
För tunnfilmstekniken är det viktigt att höja verkningsgraderna samt att
utveckla metoder för masstillverkning. Det finns en potential för
tunnfilmssolceller som tillverkas på tunna substrat typ folier som gör att de
kan komma att masstillverkas till en väsentligt lägre kostnad än dagens.
Tunnfilmssolceller tillverkas redan idag på gummimattor som enkelt kan rullas
ut på till exempel plana tak.
Ett område som studeras speciellt i Sverige är att samtidigt producera el och
värme från solcellsanläggningar. Sverige ligger relativt långt framme inom
detta område med ett företag som har börjat marknadsföra en produkt
avsedd för denna applikation, se www.pvtnytt.se .
Bilden ovan visar att FoU kring olika typer av solceller ökar kraftigt och att vid
forskningsfronten dominerar tunnfilmssolceller. Antalet publicerade artiklar
har mångdubblats de senaste 15 åren samtidigt som antalet olika tekniker har
ELFORSK
32
ökat. Det visar bland annat att teknikvalet för de kommersiella solcellerna
ännu inte är utkristalliserat.
5.6 Möjligt utvecklingsscenario
Nätanslutna solceller I Europa kommer att var kraftigt subventionerade
under lång tid framöver
Billiga tunnfilmssolceller kan komma att ta en betydande
marknadsandel
Marknaden för småhus och avlägsna områden kan bli stor
Kristallina solceller är mycket robusta och kommer att ha säkra
nischmarknader under lång tid framöver.
Användning av solceller utanför elnätet kommer att öka kraftigt
Solcellsfält tveksamt i Sverige, kanske i en längre tidsperiod
I det närmaste skedet kommer verkningsgraderna för de kristallina solcellerna
att ökas, bättre moduler kommer att utvecklas. De blir enklare att montera
och får högre verkningsgrad på grund av mindre randförluster mm.
Det som gör att utvecklingen är svårbedömd är att marknaden har växt
kraftigt och fort. Den globala marknaden är nu i storleksordningen 100
miljarder SEK. Detta har skett till stor del på grund av mycket stora
subventioner för nätansluten sol-el. Den icke nätanslutna marknaden stand-
alone system, små system i avlägsna områden, u-landsmarknaden, fritidshus
mm har växt men i betydligt lugnare takt. Marknaden för icke-nätanslutna
system är idag i princip helt kommersiell och konkurrenskraftig.
Det utvecklingsscenario som kan tänkas komma i det kortare perspektivet
fram till år 2020 är att de kristallina solcellerna fortfarande dominerar och att
många länder fortfarande har kraftiga subventioner för solcellsinstallationer.
Solceller är en förnybar och klimatneutral teknik och kommer därför att
utvecklas. Med minskade kostnader och högre elpriser så kommer denna typ
av tekniker att gynnas. Internationellt så kommer installationerna att öka i
USA och Japan I Europa med EUs nya teknikplattform för solceller och att
liknande subventioner som i Tyskland kommer att införas mer och mer i flera
länder gör att expansionen kommer att fortsätta.
Solcellerna är dock små och dyra vilket gör det svårt att för tekniken att bli en
baslastproduktion av el speciellt i Sverige. Trenden blir förmodligen att
solceller kommer att användas i allt större utsträckningen för dem som har
relativt höga nätkostnader exempelvis fritidshus tillfälliga arbetsplatser där
det är svårt att dra ut kablar etc. Marknaden för nätanslutna solceller
kommer under den närmaste tiden till stor del att styras av olika
subventionsformer.
I det något längre perspektivet fram till år 2030 är bilden ganska osäker. En
möjlighet är att investeringskostnaderna har minskat så kraftigt att
solcellerna kommer att var i det närmaste konkurrenskraftiga i länder med
höga elpriser. Tunnfilmsteknikerna bör vara ganska långt utvecklade och har
väsentligt bidragit till att sänka kostnaderna för solcellsgenererad el. Statusen
för solceller år 2030 beror även till stor del på hur elnäten har utvecklats
ELFORSK
33
transmissionskostnader mm. Det finnas pessimistiska scenarier i Europa för
hur elnäten kan komma att få stora problem med flaskhalsar
investeringsovilja mm. Politikernas vilja och handlingskraft kommer att
avgöra. Att tekniken har möjlighet att utvecklas med låga kostnader och
industriell masstillverkning är nog ganska säkert det gäller bara att
marknadens drivkrafter är tillräckligt stora.
I denna figur visar branschen en prognos med en möjlig utveckling. Enligt det
scenariot så skulle tunnfilmstekniken vara en dominerande år 2030 men de
kristallina solcellerna är fortfarande stora. Diagrammet förutspår väldigt stora
volymer kring år 2030 i storleksordningen 130 GWp per år.
5.7 Prisbild och kostnadsutveckling för solceller
Kostnaderna för att installera solcellssystem idag varierar kraftigt. I Sverige
ligger priserna för solcellsanläggningar som hittills beviljats stöd inom ramen
för det så kallade OFFROT programmet för energiåtgärder i offentliga
byggnader generellt på 50 000 SEK/kWp och uppåt. Kostnaden inkluderar allt
som behövs för att anläggningen skall kunna tas i drift.
Större stationära demonstrationsanläggningar i Europa uppvisar i regel
kostnader i samma storleksordning, dvs ca 5 000 €/kWp. Enligt EU:s
visionsrapport för solceller är ett uttalat mål att denna kostnad skall sänkas
till en tiondel, eller 500 € /kWp (4700 SEK/kWp), senast år 2050.
Kostnaden för själva solcellsmodulerna är idag i storleksordningen 30 000
SEK/kWp. Kostnaderna för drift och underhåll av solcellsanläggningar är i
regel mycket låga.
ELFORSK
34
Solceller har idag en etablerad nisch inom elproduktion på platser där det är
för dyrt att ansluta sig till elnätet. I dagsläget är dock solcellstekniken för dyr
för konventionell kraftproduktion.
Kostnadsreduktionen för solcellssystem är ca 4 procent årligen. Med denna
reduktionstakt är tidshorisonten fortfarande mer än 30 år innan solcells-
system är konkurrenskraftiga gentemot etablerade typer av kraftproduktion.
I nedanstående figur visas en prognos över prisutvecklingen för solceller. Den
förutsätter att volymerna ökar kraftigt. Det kan vara osäkert eftersom dagens
kraftiga ökningstakt helt bygger på stora subventioner.
Kostnadsreduktion för solcellsmoduler, historik och prognoser. Källa: RWE Schott Solar genom ”Statusrapport 2005 om teknik- och marknadsutvecklingen på solcellsområdet”
ELFORSK
35
Referenser
1. Olle Nyström mfl, Grontmij AB, El från nya anläggningar, Elforsk, 2008
2. Ulf Malm, Uppsala Universitet; Solceller i Sverige och världen 2007,
IEA PVPS
3. Energibanken information, www.energibanken.se
4. Lars Stolt, Solibro AB, Statusrapport teknikutveckling solcellsområdet
PV-SEC 2005,
5. Bengt Ridell, Sydkraft Konsult, Sydkraft-Vision 2050, 2000
6. Mats Rydehell, Kanenergi, Maria Hall m.fl. , Statens Energimyndighet,
Solceller, Teknik, marknad och svensk forskning, 2007
7. www.solcell.nu
8. www.iea-pvps.org
ELFORSK
36
6 Vågkraft
6.1 Inledning
Idéerna att utnyttja vågenergi för kraftproduktion är gamla de första kända
konstruktionerna är från slutet av 1700-talet. Flera projekt startades runt om
i världen i oljekrisens spår på 70-talet. De flesta av dessa lades ner under
början av 80-talet. Tekniken att utnyttja vågornas energi för kraftproduktion
är helt mekanisk och förnybar energi jämförbar med vattenkraft och
vindkraft.
6.2 Teknikbeskrivning
Att utnyttja vågornas kraft för elproduktion är ett av flera olika sätt att
producera elenergi med hjälp av havet. Andra metoder kan vara att utnyttja
saltgradienter, temperaturskillnader, havsströmmar och tidvatten.
Vågkraft från vågenergi är en förnybar energikälla som alstras via solenergi.
Solen värmer luften vilket orsakar vindar som alstrar vågrörelser på
vattenytor. Av dessa förnybara energiformer sol, vind och vågenergi är
vågenergin den jämnaste. Vågenergin varierar kraftigt över året och är som
störst under hösten.
Det bästa tillgången på vågenergi är ute i de stora världshaven bra område är
t.ex. Nordatlanten och Nordsjön. I vårt närområde är de bästa platserna för
att utnyttja vågenergi utanför Norges västkust, Bohuslän och vissa områden i
södra Östersjön
Vågkraften har en stor effektpotential jämfört med andra intermittenta
förnybara energikällor.
- 120 kW/m vågfront i de stora oceanerna,
- Storbritannien 80 kW/m,
- Norges västkust 20-40 kW/m,
- Sverige (på västkusten och
utanför Blekinge) 10-25 kW/m.
Trots relativt ”dåliga” vågor längs Sveriges kuster har potentialen uppskattats
till 10 TWh/år.
Effekten är ungefär dubbelt så stor på höst och vinter jämfört med
sommaren. En yta på 4 km2 utanför Irlands kust kan ha en effekt på 120
MWe. Motsvarande yta vid kusten skulle för vindkraftverk ha en effekt på ca
20 MWe.
De stora kraftfulla vågorna finns ute i oceanerna speciellt i Nordatlanten
utanför Storbritannien och vid Australiens sydkust. För att utnyttja kraften i
dessa vågor krävs mycket kraftiga anläggningar men då kan också ganska
betydande mängder el produceras. En annan stor potential för vågkraft finns i
väsentligt lugnare vatten där stora mängder mindre vågkraftverk kan
placeras.
ELFORSK
37
Vågkraftverk anses i regel vara småskaliga. Men de är knappast så kallad
distribuerad produktion utan mer lika vattenkraft eftersom de måste placeras
på ställen där det finns vågor och inte vid elförbrukarna. De finns planer på
att tillverka stora vågkraftverk i multi-MW, upp till storleksordningen 100 MW
planeras, men det är vid placeringar där dessa speciella förutsättningar
finns.
Det finns flera olika metoder att utnyttja vågornas kraft för elproduktion.
Enligt organisationen Wave-Energy finns det mer än 60 st olika tekniker under
utveckling. De flesta har testats som prototypanläggningar.
De olika teknikerna kan delas in i olika huvudområden till exempel,
OWEC, Ocean Wave Energy Converter, Bojkraftverk ex bojar med
linjär bottenförankrad generator
Slack-Mooored Energy converter, upphöjda plattformar med central
turbin
OWC, Oscillating Water Columns, med luftturbin land eller havsbaserad
Kilrännkraftverk
Det finns flera olika tekniker för att utnyttja vågenergi för kraftproduktion.
Dock finns ännu ingen entydig information om vilka typer av tekniker som kan
nå kommersiell status i större skala. Sannolikt kommer tekniken snarare att
behöva anpassas efter lokala förhållanden, dvs. det bör finnas utrymme för
flera varianter. Vilken typ av kraftverk som väljs beror till stor del på
förhållanden vid platsen samt naturligtvis kostnader och teknikstatus mm.
6.2.1 Bojkraftverk OWEC
Oavsett typ brukar bojar inordnas under beteckningen OWEC (Ocean Wave
Energy Converter). En eller flera bojar kopplas samman till en gemensam
generator, som i sin tur kopplas till större system. Flera varianter finns. En av
dem är den vid Uppsala universitet och av Mats Leijon utvecklade typen där
vågrörelsen överförs till en linjärgenerator förankrad på botten. En anläggning
som totalt kommer att omfatta 10 bojar med en total effekt på 100 kWe
uppförs utanför Lysekil. Energimyndigheten, Vattenfall och andra elbolag
investerar 50 MSEK.
En annan tidigare utvecklad variant är den likaledes svenska IPS-bojen där
bojens rörelse överförs via en stång till en slangpump eller kolvpump som
kombineras med en Peltonturbin. Andra liknande konstruktioner är den
danska DWP-principen där bojens rörelser via en lina överförs till en
konstruktion som sitter fast i botten där en kolvkonstruktion via hydraulik
drar vatten fram och tillbaka förbi en turbinkonstruktion.
ELFORSK
38
6.2.2 OWC Oscillating Water Columns
Principen för OWC, Oscillating Water Columns bygger på att vattnet
från vågorna pressas in under vattenytan i ett stående rör. Då
vattnet i röret stiger pressas luften i vattenpelaren ut genom en
luftturbin som genererar el. Luftturbinen kan arbeta i båda riktningar
så att energin generas både på utblås- och insugsfas. Denna typ av
kraftverk byggs i regel nära kusten så att de kan förankras fast på
botten eller vid helt enkelt på land i kustlinjen.
Denna typ av arbetsprincip används för de kommersiella lysbojar som finns
idag. Dessa har typiskt en effekt på 60 W.
Bilden visar principen
för ett mindre flytande
OWC kraftverk.
Park av bojkraft enligt skiss från Uppsala Universitet
ELFORSK
39
SPERBOYTM ett OWC kraftverk med luftturbiner som testas utanför Englands
västkust.
Företaget räknar med att i de förhållande som finns i Nordsjön och
Nordatlanten skall en fullskaleanläggning, ca 50m hög och 30m diameter,
kunna ha en medeleffekt på 450 kWe.
Ett landbaserat OWC kraftverk arbetar enligt nedanstående princip
d.
6.2.3 Kilrännkraftverk
Kilrännkraftverk har framförallt utvecklats i Norge av Norwave A/S. Principen
är att vågorna leds in i en så kallad kilränna i t.ex. en bergsformation vid
kusten. Kilrännan leder vattnet upp till en artificiell damm/sjö för att sedan
släppas tillbaka till havet via en vattenturbin. Kilrännkraftverk har hög
Det landbaserade OWC kraftverket Wavegen
LIMPET 0,5 MW power plant installerad på ön Islay i
Scotland
ELFORSK
40
verkningsgrad och är driftsäkra. Det största problemet är att det är svårt att
finna lämpliga platser. Ett av de större norska kilrännkraftverken finns utanför
Bergen i Toftestallen. Det har en effekt på 350 kWe. Ett annat större
kilrännkraftverk har uppförts av norska företag på Java i Indonesien med en
effekt på ca 1,5 MWe.
6.2.4 Slack-Mooored Energy converter Plattform med turbin, Wave Dragon
Det danska företaget Wave Dragon Har utvecklat ett robust vågkraftverk som
är avsett att användas i hav med stora vågor.
Vågorna och vattnet leds via ”fångstarmar” upp över en ramp och in i en
flytande löst förtöjd bassäng varifrån vattnet leds till en Kaplan-turbin.
Anläggningen konstrueras för 1-4 m fallhöjd varvid ca 10-12 % av vågenergin
kan utnyttjas. Flera enheter kan kopplas samman till en ”park”. För
närvarande uppförs i en demonstrationsfas en vågkraftspark av denna typ
utanför Wales kust. Uppfångningsområdet blir 300 m och 16 turbiner och
generatorer på vardera 440 kW ger effekten 7 MW. Investeringskostanden
uppges till 230 MSEK, dvs ca 33 000 kr/kW. I kommande etapper avser man
bygga ut till 70 MW.
6.3 Nuvarande status, utvecklingläge och kostnadsbild
Vågkraft har fått ett kraftigt ökat intresse tekniken befinner sig under
utveckling och val av lämplig teknik är fortfarande mycket osäkert. Trenden
idag är att flera olika tekniker utvecklas parallellt. De olika teknikerna kan
vara optimala under olika förutsättningar det kan vara skillnader i tillgänglig
vågenergi, våghöjd, havsdjup, närhet till användare etc som avgör val av
teknik. Det finns vissa likheter med vindkraftens tidiga utveckling då flera
olika tekniker testades och demonstrerades.
Sedan 1991 har EU lämnat bidrag för utveckling av vågenergi
och uppförande av demonstrationsanläggningar.
ELFORSK
41
För Wave-Dragon 7 MWe kraftverket anges investeringskostanden till
230 MSEK, dvs ca 33 000 kr/kW. I kommande etapper avser man bygga ut till
70 MW. Då kommer priset per kW att minska kraftigt.
Uppnådd produktion och således även elproduktionskostnad för vågkraftverk
beror på läget och den på platsen specifika vågeffekten. Den uppgivna
elproduktionskostnaden spänner över ett stort intervall, från 30 öre/kWh till
1,5-2 kr/kWh.
6.4 Bedömt FoU behov fram till kommersialisering
Det återstår mycket utveckling innan vågkraften slår igenom som
kommersiellt accepterad elproduktionsteknik i större skala. Även om
anläggningarna är baserade på konventionell och robust teknik, vilket bl.a.
uttrycks som en ledstjärna för Wave Dragon: ”The basic idea of the Wave
Dragon wave energy converter is to use well-known and well-proven
principles from traditional hydropower plants in an offshore floating platform”,
så kan vägen vara lång.
Erfarenheterna från havsbaserad vindkraft kan visa vägen. Tidigare
erfarenhet från vågkraftverk placerade där vågenergin är stor har visat att de
stora krafter som uppstår vid extrema stormar är svåra att bemästra
Till exempel det utanför Skottland sjunkna Osprey-verket ett havsförankraft
OWC-kraftverk som sjönk i större storm Nordatlanten. Kvaerner Energi har
liknande erfarenhet från en demonstrationsanläggning av OWC-typ vid Norges
västkust som fungerade bra men tyvärr slogs sönder under en kraftig storm.
Utgående från dessa erfarenheter går det inte att peka på någon specifik
kritisk komponent. Allt måste sannolikt dimensioneras baserat på ”off-shore”-
teknik t.ex. utgående från den standard som krävs vid oljeutvinning till havs
och havsbaserad vindkraft.
De största problemen som måste lösas är i dag kostnader och livstid. De
flesta demonstrationsanläggningarna har haft väsentligt kortare livstid än
förväntat. De har havererat under kraftiga stormar. När väl bra fungerande
tekniker har utvecklats så kan med stor sannolikhet även kostnaderna
minskas genom förfinad produktutveckling och effektiv industriell produktion.
6.5 Pågående FoU verksamhet
Det finns flera internationella organisationer som arbetar med FoU och
information om vågenergi
IEA Ocean Energy Systems, www.iea-oceans.org . detta så kallade
Implementing Agreement har 26 medlemsländer, vilket är högt för
IEA. Representanter för Sverige är Energimyndigheten och Uppsala
universitet.
European Ocean Energy Association, www.eu-oea.com finansieras
till stor del av EU och är en organisation som skall samla intresset för
havsbaserad kraftproduktion i Europa. Det skall vara ett nätverk och
en gemensam plattform som skall planera finansiering, forskning,
ELFORSK
42
standards, lagar kunskapsspridning mm. Workshops och andra typer
av möten planeras löpande.
Coordinated Action on Ocean Energy, EU-finansierat nätverk, se
www.ca-oe.org
CA-OE består av 41 europeiska företag eller organisationer samt
ytterligare ett 30-tal associerade medlemsföretag. Från Sverige
deltager Uppsala universitet. Koordinator för nätverket är Ramböll,
Danmark. Syftet är i första hand att sprida kunskap om vågkraft och
annan havsbaserad energi, att planera forskning och demonstrations-
projekt.
Wave Energy Centre, en organisation baserad i Portugal som har
som avsikt att samla kunskap om tekniken och skapa internationella
samarbeten.
The Ocean Renewable Energy Coalition (OREC) är en national
trade association för förnybar marin energi I USA. OREC bildades I
april 2005 och har idag mer än 40 medlemsföretag, se
www.oceanrenewable.com
6.6 Möjligt utvecklingsscenario
Vågkraft är en helt förnybar energiform. Vågenergin är helt fri. De rörliga
kostnaderna är likartade som vattenkraft och vindkraft. Kostnaderna för
vågkraften är till största delen investeringskostnaden. Ett visst underhåll
kommer också att behövas med en erfarenhet och produktutveckling borde
underhållskostnaderna kunna minimeras.
Problemen med vågkraft är även dessa likartade. Det kan bli svårt att få
tillstånd att bygga kraftverken vid lämpliga lokaler. Det är med hänsyn till
natur och miljö och fartygsleder och annan båttrafik. Långsiktigt torde
vågkraften vara mycket miljövänlig eftersom de ganska enkelt kan vid behov
monteras ner och naturen kan på så sätt återställas.
Vågkraften har en stor energipotential och kan förmodligen även till viss del
användas för effekthöjning i nät på grund av den Det kommer med stor
sannolikhet att byggas vågkraftverk på många olika typer av platser,
exempel,
Avlägsna kustområden till exempel öar där det idag är dieselkraftverk
som är den dominerande kraftkällan. En nackdel är att det krävs
någon form energilagring eller back-up eftersom vågkraften inte är
kontinuerlig och kan variera kraftigt vid olika årstider.
Kustnära områden som inte är intressanta för sjöfart
I samband med offshoreverksamhet, plattformar, vindkraftparker
För fiskenergi till fiskodlingar
Elektrifiering av fyrar och andra havsbaserade elbehov
År 2020 kommer vågkraft att demonstreras i många olika utförande på flera
platser. Internationellt kommer det att finnas flera större anläggningar i
multi-MW klass en del i samband med havsbaserade vindkraftsanläggningar
och vid fasta offshore anläggningar. I Sverige kommer det att finnas flera
mindre anläggningar i drift med olika tekniker. Tekniken kommer inte att vara
fullt ut kommersialiserad.
ELFORSK
43
Eventuellt kommer det att finnas konkurrenskraftiga installationer utanför det
stora elnätet, vid öar, fyrar, lysbojar och andra flytande installationer.
År 2030 vid denna tid har det förmodligen utvecklats ett antal tekniker som
är helt kommersiella och konkurrenskraftiga i likhet med vindkraft och
vattenkraft. Driftssäkerheten är stabil, lång livslängd och minimalt underhåll.
Vågkraften kommer att finnas vid de ställen som mest lämpliga med bra
effektpotential, ej störande för sjöfart och möjlighet att mata in på elnätet.
Referenser
1. Olle Nyström mfl, Grontmij AB, El från nya anläggningar, Elforsk, 2008
2. Ridell, Bengt, Carl Bro Energi, Sydkraft Vision2050, Vågenergi 2000
internrapport
3. www.nyteknik.se, flera artiklar:
2008-03-06, 2007-12-19, 2006-03-22,
ELFORSK
44
7 Jämförelse småskalig produktion
De tekniker som beskrivits här har alla olika egenskaper och olika
förutsättningar för att kunna få ett kommersiellt genombrott i Sverige och i
övriga världen. De kan få betydelse på olika energimarknader beroende på
utveckling av energipriser och möjliga teknikgenombrott.
De viktigaste faktorerna för att en småskalig teknik skall kunna bli ett viktigt
val för en elkund,
Investeringskostnaden
Verkningsgrad
Livslängd
Platsbehov
Aktuella kostnader för att köpa el dvs el-, nät- och skattekostnader
Vikten av oberoende från nätet
Miljöfaktor
7.1 Kostnadsutveckling och prisbild
Det är svårt att uppskatta kostnadsutvecklingen för dessa småskaliga tekniker
eftersom de kostnader som anges idag är i regel måltal som måste uppnås för
att tekniken skall kunna vara konkurrenskraftig i framtiden.
Den framtida kostnadsbilden för bränsleceller är optimistisk I USA drivs av
Department of Energy SECA-programmet som syftar till att ta fram en SOFC-
modul i mindre storlek, 5-10 kW. Ett av målen är att nå en kostnad på 400
USD/kWe (2 600 SEK/kWe) vid en tillverkningsvolym om 50 000 enheter.
I Japan är ett av målen i det stora programmet för små stationära
bränsleceller att priset för kompletta anläggningar, inklusive installation, skall
var ca 1 MYEN eller 10 000 USD (65 000 SEK) per kWe. Det förutsätter en
tillverkningsvolym på 10 000 enheter per år vilket beräknas uppnås före år
2010. Detta pris skall senare kunna halveras till motsvarande 5 000 USD vid
en kommersiell produktion av 100 000 enheter per år.
Idag kostar en MCFC demonstrationsanläggning på 250 kWe i storleks-
ordningen 5 000 €/kWe (47 000 SEK/kWe). Dessa priser beräknas vid större
volymer komma ner till under 1 000 €/kWe eller cirka 10 000 SEK/kWe.
För bränslecellsstackar avsedda för bilindustrin prognostiseras kostnader ner
mot 50 USD/kW.
Dagens ORC-moduler är ofta i storleksområdet från några 100 kWe till 2 MWe.
Investeringen för en komplett ORC-modul på 2 MWe är ca 20 Mkr,
motsvarande en specifik investering på ca 10 000 kr/kWe. För
ELFORSK
45
spillvärmekoppling används normalt mindre moduler. Den specifika
investeringen för en modul på 0,5 MWe är ca 15-25 000 kr/kWe.
Investeringskostnaden för en hel bränslebaserad ORC-anläggning är för en
2 MWe anläggning i storleksordningen 40 000 SEK/kWe.
För solceller är idag kostnaden för att uppföra stationära demonstrations-
anläggningar i Europa ca 5 000 €/kWp eller 50 000 SEK/KWe. Det är samma
pris i Sverige för anläggningar som är optimerade elproduktion. Kostnaden för
själva solcellsmodulerna är idag i storleksordningen 30 000 SEK/kWp.
Kostnaderna för drift och underhåll av solcellsanläggningar är i regel mycket
låga.
Enligt EU:s visionsrapport för solceller är ett uttalat mål att denna kostnad
skall sänkas till en tiondel, eller 500 € /kWp (4700 SEK/kWp), senast år 2050.
För vågkraft i Elforsk rapporten ”El från nya anläggningar” har följande
kostnadsbilder redovisats.
Uppnådd produktion och således även elproduktionskostnad för vågkraftverk
beror på läget och den på platsen specifika vågeffekten. Uppgiven
elproduktionskostnad från olika leverantörer spänner över ett stort intervall,
från 30 öre/kWh till 1,5-2 kr/kWh.
Dessa uppgifter visar att kostnaden för att producera vågkraft är starkt
beroende av läget och teknikval men det viktigaste är att det finns stora
möjligheter för vågkraften att i framtiden vara ett konkurrenskraftigt i rätt
sammanhang.
Att kostnaden kommer att minska kraftigt för småskalig produktion från
dagens investeringskostnader som är baserade i de flesta fall på
demonstrationsanläggningar är uppenbart för de tekniker som lyckats med att
bli kommersiella.
De är de olika småskaliga teknikernas egenskaper och marknadsutveckling för
energimarknaden, elpris, bränslepriser, skatter, miljöavgifter, subventione-
ringar som kommer att avgöra hur teknikernas konkurrenskraft kommer att
utvecklas.
De tekniker som inte använder externt bränsle till exempelvis vågkraft och
solceller är till största delen beroende av teknikutveckling och låga
tillverkningskostnader. Teknikutvecklingen är viktig både för att öka
verkningsgraden och för att minska tillverkningskostnaderna. I princip är båda
dessa faktorer lika viktiga för att få en låg produktionskostnad men
verkningsgraden har i längden större betydelse eftersom kostnaden för
investeringen är beroende av ränteläget. Det väsentliga är att
produktionskostnaden kan konkurrera med kostnaderna för att köpa el.
För de tekniker som använder externt bränsle ORC och bränsleceller är
verkningsgraden betydligt viktigare än för de andra. En hög verkningsgrad är
väsentlig fördel vid höjningar av bränslepriser. Vid användning av spillvärme
eller direkt förnybar energi som sol- och vindenergi så är i första hand
investeringskostnaden är den dominerande faktorn.
ELFORSK
46
Bränsleceller
Hög verkningsgrad
Förnybara bränslen och vätgas
Kompakta tysta anläggningar
Litet platsbehov
Idag demonstrationsfas
2020 förkommersiell fas
100 tals MW installerat globalt i
Sverige enstaka MW
2030 vanlig teknik för
kraftproduktion i Sverige
används främst med
biobaserade bränslen i större
anläggningar
Vågkraft
Fritt bränsle, klimatneutralt
Begränsade lokaliseringar
Underhållskostnader osökra
Pilottester sker idag, val av
kommersiella tekniker ej klart
2020 demonstrationer vanliga
2030 kommersiella
anläggningar vid havsbaserade
industriella installationer samt
eventuellt i vågkraftparker
ORC
Ekonomiskt idag för biobränsle
anläggningar < 2MWe
I vissa fall klimatneutralt
beroende på bränsleval
I dag en förkommersiell
demonstrationsfas
2020 kraftigt ökad användning
även anläggningar i Sverige
2030 lägre kostnader används
för nya applikationer,
kommersiell teknik
Solceller
Fritt bränsle, klimatneutralt
Lång livstid, llitet underhåll
Kräver stora ytor
Idag demonstrationsfas,
förkommersiell
Kraftiga subventioner idag
2020 kraftigt ökad användning
fortfarande subventionerat
2030 nya tekniker är
kommersiella och väsentligt
billigare
De fyra olika teknikerna har olika utvecklingsfaser och krav som påverkar
deras möjlighet till ett större kommersiella genombrott.
Dessa tekniker kommer förmodligen inte alla att få kommersiella genombrott i
Sverige. Småskaliga tekniker kommer inom tidrymden fram till 2030 inte att
kunna konkurrera i stor skala med de storskaliga tekniker som finns i dagens
kraftnät.
I det längre perspektivet kan situationen bli annorlunda. Elnätet kan kanske
minska i betydelse om de småskalliga blir billiga pålitliga och lätta att
använda. El kan då produceras lokalt direkt i samband med användarens
behov.