ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Socionomprogrammet

C-uppsats, 15 högskolepoäng

Vt 2014

”Inte bara glass och ballong” En kvalitativ studie av svenska militära utlandsveteraners upplevelser av stöd och förståelse

från Försvarsmakten och allmänheten efter utlandstjänstgöring.

Författare:

Byhlén, Kristian

Toll, Andreas

Handledare:

Katrin Boström

”Inte bara glass och ballong”- En kvalitativ studie av svenska militära utlandsveteraners

upplevelser av stöd och förståelse från Försvarsmakten och allmänheten efter

utlandstjänstgöring

Byhlén, Kristian & Toll, Andreas

Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Socionomprogrammet

C-uppsats, 15 högskolepoäng

Vt 2014

Sammanfattning

Syftet med vår studie var att undersöka hur svenska militära utlandsveteraner upplever att

stödet såg ut efter utlandstjänstgöring och om stödet var tillräckligt. Vidare undersökte vi hur

Försvarsmaktens stöd för de återvändande militärerna såg ut och hur militärerna önskade att

stödet skulle se ut. Vi har valt att ha tre frågeställningar som har väglett arbetet med studien

och varit grunden för dem intervjuer vi har gjort. Frågeställningarna har även utgjort grunden

för analysen. De teorier vi har valt att använda oss av är rollteori, kristeori, systemteori,

strengthteori och KASAM. Teorierna är valda för att analysera resultatet av intervjuerna

utifrån olika nivåer. Rollteorin är vald för att analysera veteranernas upplevelser av sin

uppgift i relation till det omgivande samhället. Systemteorin har använts för att analysera dels

veteranerna som grupp men också i relation till sin familj och sina bekanta. Kristeorin har vi

använt för att analysera hur händelser i krigssituationer påverkar det stöd som Försvarsmakten

erbjuder veteranerna. Vi har även använt strengthteorin för att analysera hur ett framtida stöd

kan utformas och militärernas egna tankar om hur stödet kan utvecklas. Det har framkommit

under intervjuerna att veteranerna kände sig omotiverade att ha hemkomstsamtal, dels på

grund av att de ansåg att samtalen inte var något bra och dels på grund av att de bara ville hem

till familj och vänner. En av slutsatserna vi kan se är att veteranerna upplever ett oförstående

från allmänheten och att detta leder till att de sluter sig och håller sina känslor inom sig. En

annan sak som vi har uppmärksammat är den starka gemenskap som veteranerna upplever att

de hade med de andra militärerna i deras förband. Detta talar för, anser vi, att använda denna

styrka i att utveckla det stödarbete som ges till veteraner.

Nyckelord: stöd, utlandsveteraner, psykisk ohälsa, upplevelser, militärer

”Inte bara glass och ballong”- En kvalitativ studie av svenska utlandsveteraners upplevelse av

stöd och förståelse från Försvarsmakten och allmänheten efter utlandstjänstgöring.

Byhlén, Kristian & Toll, Andreas

Örebro University

School of Law, Psychology and Social work

Social Work Program

C-essay, 15 points

Spring term 2014

Abstract

The purpose of our study was to examine how the support of Swedish internationally

stationed military veterans was perceived and if it, in the eyes of the veterans, was sufficient.

We also wanted to study the form of support offered to the Swedish armed forces and how the

veterans themselves wished it to be. We chose three research questions as a basis for our

study and the base of our interviews. The research questions also provided a base for the

analyses. The theories we chose were role theory, crisis theory, systems theory, strength

theory and sense of coherence (KASAM).The theories were chosen to enable the analyses of

the interview on different levels. Role theory was chosen for an analysis of the veterans own

experiences in relation to the surrounding community. System theory was used to analyze

veterans as a group but also their relations to family and friends. Crisis theory was used to

analyze the impact of the combat situation on the support given by the Swedish armed forces.

We also chose the strength theory to analyze how a future support can be developed and the

veterans own thoughts on how their ideal support can be developed. Something that has come

to light through the interviews is that the veterans are feeling unmotivated to undergo

counseling in conjunction with their homecoming. The reason why is that they don´t

considered the counseling session to do any good and also because they are eager to get home

to their friends and families. One of the conclusions that we have drawn from the study is that

the veterans feel a lack of understanding from the surrounding community and that this leads

to the veterans withdrawing and isolating themselves , keeping their feelings bottled up

inside. Another pattern that we have identified is how highly the veterans speak of the strong

fellowship experienced among the soldiers in their units. We think that this strength should be

used in developing the support given to veterans.

Keywords: support, international veterans, psychological distress, experience, military

Förord

Vi vill tacka de utlandsveteraner som ställt upp med sin tid och delat med sig av sina

personliga upplevelser och erfarenheter vilket därmed gjort denna studie möjlig.

Vi vill rikta ett tack till Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna som har hjälp oss att sprida

vår annons där vi sökte intervjupersoner till vår studie.

Vi vill även tacka Michael Calmhede som har hjälpt oss med tips om lämplig litteratur och

personligt kunnande.

Slutligen vill vi tacka vår handledare Katrin Boström som har gett oss värdefulla råd under

framställandet av uppsatsen.

Tack!

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 2

2. Bakgrund ................................................................................................................................ 2

3. Syfte ....................................................................................................................................... 3

3.1 Frågeställningar ................................................................................................................ 3

4. Begrepp .................................................................................................................................. 3

5. Tidigare forskning .................................................................................................................. 3

6. Teorier .................................................................................................................................... 5

6.1 Systemteori ....................................................................................................................... 5

6.2 KASAM ............................................................................................................................ 6

6.3 Rollteori ............................................................................................................................ 6

6.3.1 Rollkonflikt ................................................................................................................ 7

6.3.2 Role-set ...................................................................................................................... 7

6.3.3 Rollförlust .................................................................................................................. 7

6.3.4 Rollbyte ...................................................................................................................... 8

6.3.5 Stigma ........................................................................................................................ 8

6.4 Kristeori ............................................................................................................................ 8

6.5 Strengthteori ..................................................................................................................... 9

7. Metod ................................................................................................................................... 10

7.1 Intervjuernas genomförande ........................................................................................... 10

7.2 Urval ............................................................................................................................... 11

7.3 Intervjupersoner .............................................................................................................. 12

7.4 Litteratursök .................................................................................................................... 13

7.5 Analysmetod ................................................................................................................... 13

7.6 Forskningsetik ................................................................................................................ 13

8. Resultat och Analys .............................................................................................................. 14

8.1 Veteraners upplevelse av stöd efter utlandstjänstgöring ................................................ 14

8.1.1 Analys av stödet efter hemkomst ............................................................................. 15

8.2 Omgivningens förståelse för veteranernas upplevelser .................................................. 16

8.2.1 Analys av omgivningens förståelse av veteranernas upplevelser ............................ 17

8.3 Veteranernas syn på hur ett bra stöd ska vara utformat .................................................. 20

8.3.1 Analys av veteranernas syn på hur ett bra stöd ska vara utformat ........................... 21

9. Slutsats ................................................................................................................................. 22

10. Diskussion .......................................................................................................................... 22

11. Förslag till vidare forskning ............................................................................................... 23

Referenslista ............................................................................................................................. 23

Bilagor ...................................................................................................................................... 27

Bilaga 1 ................................................................................................................................. 27

Bilaga 2 ................................................................................................................................. 28

Bilaga 3 ................................................................................................................................. 29

2

“Back there I could fly a gunship, I could drive a tank, I was in charge of million dollar

equipment, back here I can´t even hold a job parking cars!” (John Rambo, ur filmen First

Blood)

1. Inledning

Sverige har varit i fred i över 200 år och trots Sveriges strävan att hålla en neutral ställning

gentemot omvärlden så har svenska militärer deltagit i flera internationella insatser under FN-

mandat. Insatserna kan ibland genomföras av Nato- och EU-styrkor men då på uppdrag av

FN. Då Sverige har deltagit i militära insatser så har det varit av fredsbevarande karaktär.

Sverige har enligt Försvarsmakten (2014a) tolv stycken pågående internationella insatser

utspridda på olika platser i världen exempelvis i Afghanistan, Mali och Somalia. År 2011

tillsatte regeringen en utredning om hur den frivilliga försvarsverksamheten skulle kunna

utvidgas till att omfatta verksamheter till stöd för Försvarsmaktens personal i internationella

militära verksamheter och veteraner (SOU 2014:27). År 2012 beslutades det om en

utvidgning av veteranutredningen till att även innefatta en uppföljning av den nuvarande

veteranpolitiken och bedöma om den behöver utvecklas mer (veteranutredningen

delbetänkande, 2013). Sverige ställde sig tillsammans med resten av världssamfundet bakom

USA och FN-stadgan paragraf 51 som godkände ett anfall av Afghanistan (FN-stadgan,

1945). Enligt Eriksson (Norrbottenskuriren, 2014) så har de svenska militärerna kommit att

användas som ideologiska slagträn i debatten för och mot USA.

2. Bakgrund

På senare år har debatten tilltagit och Försvarsmaktens förmåga och vilja att ge stöd till

återvändande militärer blivit uppmärksammade. I radiodokumentären Krigaren (2014) gjord

av Anna Ivemark och Håkan Engström framträder en av de svenska soldaterna i Afghanistan

som efter hemkomsten drabbats av psykiska besvär i form av PTSD. Han säger i

dokumentären att han är kritisk till bristen på hjälp från Försvarsmaktens sida. Enligt lagen

(2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser, talas det om att

Försvarsmakten ska utreda om personal som deltagit i en internationell insats har fått fysiska

eller psykiska skador till följd av internationella insatser. Detta ansvar kvarstår i fem år efter

att personalen avslutat sin tjänstgöring.

Försvarsmakten har utformat ett program som ska hjälpa soldater till en återgång till ett civilt

liv (Försvarsmakten, 2009). Uppföljningen sker i tre steg. Det första steget är vid hemkomst

där det bland annat ingår ett hemkomstsamtal. I samtalet har individen möjlighet att reflektera

och förbereda sig för att komma hem. Andra saker som tas upp i samtalet är eventuella

problem som uppstått under tjänstgöringen. Efter cirka tre till sex månader (gäller förband)

och inom nio månader (gäller enskilda insatser) sker en obligatorisk återsamling som syftar

till att göra ett känslomässigt bokslut över insatstiden. Saker som tas upp under denna

återsamling kan till exempel vara hur tiden efter hemkomst varit. Efter två år sker så det tredje

steget i försvarets hemkomstprogram då en enkät skickas ut med frågor om hur individen mår

och information om att individerna kan be Försvarsmakten kontakta dem (Att komma hem,

Försvarsmakten). Enligt Savitsky, Illingworth och Dulaney (2007) så bidrar inte den litteratur

som finns på området social arbete med någon praktisk kunskap för socialarbetarna att bäst

kunna hjälpa och stödja soldater och veteraner.

3

3. Syfte

Studien syftar till att öka kunskapen om det stöd som svenska militärer upplever att de får från

Försvarsmakten och närstående efter hemkomst från internationell tjänstgöring samt om de

upplever att stödet motsvarar deras behov.

3.1 Frågeställningar

1. Hur ser stödet ut för de återvändande militärerna efter internationell tjänstgöring?

2. Upplever militärerna att det erbjudna stödet är tillräckligt?

3. Hur anser de svenska militärerna att ett bra stöd ska vara utformat?

4. Begrepp

Psykisk ohälsa - Övergripande benämning som innefattar både psykisk sjukdom och

psykiska besvär. Det kan exempelvis handla om att tillvaron känns meningslös, att individens

resurser inte tas till vara, att de inte är delaktiga i samhället samt att de inte upplever att de har

förmågan att hantera normala motgångar i livet (SKL, 2014)

Psykiska besvär – Olika tillstånd och symtom som visar på tecken till psykisk obalans vilka i

olika grad kan påverka funktionsförmågan hos individer. Exempel kan vara nedstämdhet,

sömnsvårigheter, oro och ångest. Besvären är oftast normala reaktioner av en påfrestande

livssituation. (SKL, 2014)

PTSD – Posttraumatisk stress syndrom, kan drabba individer som upplevt en svår händelse

som inneburit livsfara eller där den personliga integriteten allvarligt kränkts. Traumat kan

vara riktat direkt mot individen, som misshandel, eller mer opersonligt som vid till exempel

en olycka. Den traumatiska händelsen kan leda till att yttre sinnesintryck och andra liknande

händelser leder till ett återupplevande av den ursprungliga händelsen där individen kan

reagera med skräck eller vrede (Försvarsmakten, 2014b).

Stöd – Vi definierar stöd som den hjälp som ges från Försvarsmaktens och anhörigas sida när

soldater återvänder hem från utlandstjänstgöring och hur stödet upplevs av den enskilda

militären.

Veteran – En veteran är enligt Försvarsmakten (2014c) de som har tjänstgjort i

Försvarsmakten oavsett om det har varit internationellt eller nationellt. De individer som

tjänstgjort utomlands kallas för utlandsveteraner.

Emotionell Debriefing – En psykologisk genomgång på gruppnivå som ett hjälpmedel att

hantera och bearbeta starka känslor och intryck i samband med yrkesutövningen

(Hammarlund, 2012)

Mission (numera benämnt internationell insats) – Försvarsmaktens tjänstgöring för att

skapa fred och säkerhet i länder drabbade av konflikter och krig. Beslutat av Sveriges riksdag

och regering och då endast i de fall FN gett legitimitet (Försvarsmakten, 2014d).

5. Tidigare forskning

Amerikanska försvarsdepartementet (Department of Defense) har i en rapport fört fram kritik

mot det nuvarande systemet och menar att vården är otillräcklig och oförmögen att möta de

nuvarande behov som veteranerna har och dem som kan uppstå i framtiden (Wheeler &

Bragin, 2007). I det nuvarande systemet används en medicinsk modell som behandlar

psykosociala problem som om de vore en sjukdom. Denna modell skiljer sig från det

4

biopsykosociala ramverket som det sociala arbetet bygger på vilken innebär att individen ses

som ett subjekt istället för ett objekt (Wheeler & Bragin, 2007). Enligt Wheeler och Bragin

(2007) så består utmaningen av att använda det sociala arbetets arbetsmetoder så att de går att

använda för att återanpassa de militära veteranerna till ett civilt samhälle och förstå och

mildra effekterna av utsatthet för våld på militärer och civila. Wheeler och Bragins (2007)

slutsats är att det sociala arbetet måste avstå att överlåta veteraners återanpassning eller

klienters vård av traumatiska livshändelser till en medicinsk modell. En medicinsk modell

riskerar att patologisera individer och misslyckas med att erbjuda en effektiv behandling.

Wheeler och Bragin (2007) förespråkar istället en utveckling av det sociala arbetets synsätt

som bygger på ett biopsykosocialt och strenght-baserat perspektiv. Författarna menar att ett

sådant synsätt skulle medföra att veteraner och andra som drabbats av våld skulle framträda

som delaktiga medlemmar och ledare i samhället (Wheeler & Bragin, 2007).

Savitsky, Illingworth och Dulaney (2009) beskriver begreppet deployment som innehållande

tre delar som var och en beskriver militärernas upplevelser och känslor före, under och efter

utstationering. Under den första delen så förbereds militärerna för sin stationering och

genomgår sin stridsträning. Detta medför förväntningar som i sin tur kan leda till oro för

militärerna. Under den andra delen så möts militärerna av den stressande miljön i stridszonen

i kombination av oro för familjens välmående på hemmaplan. Efter stationeringen så måste

militärerna och deras eventuella familjer anpassa sig till den förändring som militärerna har

genomgått. Detta innebär ett omförhandlande av roller och ansvar (Savitsky, Illingworth &

Dulaney, 2009). Författarna menar att den största risken för anpassning till ett civilt liv är

isolering. De mentala och känslomässiga skador som militärerna kan ha är ofta osynliga tills

de manifesterar sig i ett avvikande beteende. Hoge, Castro, Messer, McGurk, Cotting och

Koffman (ref i Savitsky et al., 2009) hävdade att rädslan för att bli stigmatiserad var

oproportionerligt störst bland de som var i störst behov av psykisk vård. Savitsky, Illingworth

och Dulaney (2009) hävdade att den amerikanska försvarsmakten har blivit mer benägen att

arbeta för att destigmatisera behandlingen och göra den mer tillgänglig för militärerna.

Mumford (2012) förklarar det brittiska samhällets minskande förståelse för och samhörighet

med militärerna som ett resultat av avskaffandet av den obligatoriska militärtjänstgöringen

1960. Bristen på synlighet inför resten av samhället kan förklaras med militärernas osynliga

närvaro i vardagslivet då de istället träffas i slutna grupper på barer och olika evenemang.

Marquez (2012) hävdar att en central del i socialt arbete är antagandet att individerna är en del

av mänskliga system och att problematiska händelser är situationsbundna och bör behandlas

utifrån en ekologisk modell. Detta innebär att kontexten runt individen spelar stor roll för hur

individerna visar upp sina känslor, kognitioner och beteenden. Författaren hävdar att inte alla

militärer som befinner sig i krigszoner drabbas av PTSD men att de alla blir förändrade av

upplevelsen. En del av militärerna önskar bara att de ska få ett erkännande av att deras

erfarenheter av sina upplevelser är normala och att de inte har behov av professionell hjälp.

För att återanpassa sig till ett civilt liv har de återvändande militärerna olika strategier. En del

av militärerna har kvar ett tänkande som fungerar i stridszonen men kan bli till problem i det

civila livet (Marquez, 2012). Andra problematiska frågor som rör återanpassning kan handla

om komplicerade omständigheter som påverkar militärernas villighet och möjlighet att

återanpassa sig till det liv och de relationer som fanns före tjänstgöringen. De olika processer,

funktioner och handlingar som ingår i en upplevelse av militär gestaltning kan definieras som

ett militärcentrerat socialt arbete. Ett militärcentriskt perspektiv i det sociala arbetet utgår från

ett ekologiskt perspektiv som innebär att konstruktionen krigaren-i-krigszonen reflekterar

5

konstruktionen individen-i-miljön. Detta innebär att det sociala arbetet passar väl in i ett

arbete med militärer (Marquez, 2012).

Hall (2011) hävdar med stöd av Fennel att förutom att det finns kulturella, religiösa och

etniska skillnader inom militären också finns en egen unik kultur. Sue, Arredondo och

McDavies (ref i Hall, 2011) skriver att detta medför att de professionella har ett ansvar att

vara väl bevandrade inom tre multikulturella kompetenser. Den första innebär att vara

medveten om de egna beteenden, värderingar, biases, förutfattade meningar och personliga

begränsningar. För det andra att förstå den syn på världen som våra kulturellt annorlunda

klienter har utan att göra negativa bedömningar av dem. För det tredje handlar det om att

aktivt utveckla och praktisera lämpliga, relevanta och lyhörda strategier i arbetet med klienter

med annorlunda kulturella synsätt.

Wertsch (ref i Hall, 2011) diskuterar olika orsaker till varför unga personer söker sig till det

militära. Dessa orsaker kan vara familjetraditioner, olika fördelar såsom ekonomiska eller

utbildning, en identifikation med krigarmentaliteten och en flykt. När det kommer till identitet

som krigare så handlar det om att strukturen, förväntningarna och reglerna ger en trygghet

samtidigt som det ger individerna en identitet, säkerhet och en känsla av ändamål. Vidare så

ger det militärerna en bekräftelse på ett trossystem och en personlig identitet.

6. Teorier

6.1 Systemteori

För att förstå den enskilda militären och dess relation till närstående och bekanta kommer vi

att använda oss av systemteorin. Systemteorin handlar om hur delar i system påverkar och

samspelar med varandra (Forsberg & Wallmark, 2002). När människor är tillsammans bildar

de kommunikationssystem. En människas identitet utvecklas i det pågående samspelet med

andra människor. Det är samspelet och kommunikationen mellan människor som är det

centrala i systemteorin (Forsberg & Wallmark, 2002). Problem som uppstår är inte något som

endast uppstår inom individen utan existerar också i samspelet mellan människor (Forsberg &

Wallmark, 2002). Några grundsatser inom systemteorin är för det första att varje system

organiseras hierarkiskt, detta innebär att varje system ingår i större system samt att inom

systemet ryms mindre sub- delsystem. Inom familjesystemet kan ett delsystem vara make-

makasystemet. Ett begrepp som kan användas för att beteckna en enhet bestående av två

personer är dyad. Ett annat grundantagande inom systemteorin är att när det sker en

förändring i en del av systemet så innebär det förändring i de andra delarna också. Ett system

behöver för att fungera vara öppna. Ett system som är öppet innebär att det finns ett utbyte

med andra och för att inte kollapsa måste det finnas gränser som skyddar och definierar vem

som är en del av systemet eller inte. Vidare så måste ett system för att vara levande och leva

vidare vara i ständig rörelse. Detta för att anpassa sig från krav som ställs både från yttre och

inre system. Inom varje system förs en kommunikation mellan de olika parterna och det som

utväxlas är information. För att informationen ska bli meningsfull måste mottagaren uppfatta

kommunikationen som meningsfull (Forsberg & Wallmark, 2002). Människans sinnesceller

har en tröskel där vi under denna tröskel inte uppfatta någon skillnad. Vidare så behöver

människan sätta in informationen i ett sammanhang för att informationen ska göras

tillgänglig. Om det är för stor skillnad mellan vad någon säger till oss och vad vår världsbild

säger oss, så går informationen oss förbi (Forsberg & Wallmark, 2002).

Inom den socialekologiska systemteorin (Forsberg & Wallmark, 2002) pågår det ett samspel

mellan den individuella nivån och de sammanhang som individen är en del av och det

6

omgivande samhället. Systemet där individen ingår i kallas för mikrosystem. Vidare så finns

det mezzosystem som innebär de kommunikationsvägar som finns mellan en individs olika

mikrosystem. Utanför en individs mikrosystem finns exosystem, som innebär de system där

individen inte är en del utav men som hen indirekt påverkas av. Ett samhälles samlade

kulturella värderingar som uttrycks i lagar, religion och den politiska och ekonomiska makten

betecknas makrosystem. Massmedia hör till makrosystemet och det som sägs där påverkar

individerna (Forsberg & Wallmark, 2002). Enligt Forsberg och Wallmark (2002) så har

forskning visat att det finns en tydlig koppling mellan nätverket och förekomsten av fysiska

och psykiska sjukdomstillstånd. Vidare så visar det sig att individer som saknar socialt stöd

när de utsätts för livskriser har en större risk att drabbas av hälsorisker (Forsberg & Wallmark,

2002). Ett sätt att se på varför vissa människor klarar påfrestningarna bättre än andra är att

använda Antonovskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang). KASAM handlar om att

individerna upplever sin omgivning som begriplig och förutsebar. Vidare så är det viktigt att

individen har resurser för att hantera de olika yttre krav och utmaningar som ställs på hen

(Forsberg & Wallmark, 2002).

6.2 KASAM

Enligt Lindström (1998) ingår tre begrepp inom KASAM. De tre begreppen är begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet. Individen måste för det första förstå tillvaron och bli

förstådd. För det andra så måste individen uppleva att hen bemästrar sin situation. För det

tredje måste hen se en mening med sin existens för att vara motiverad att fortsätta. KASAM är

under ständig förändring men den största möjligheten att påverka är under de tre första

decennierna. Efter trettioårsåldern krävs stora livsförändringar för att ändra på en individs

känsla av sammanhang. (Lindström, 1998).

6.3 Rollteori

Rollteorin söker förklara individers samspel och beteenden i sociala sammanhang utifrån

deras uppfattningar om sina egna och andras positioner och uppgifter (Egidius, 2008).

Angelöw och Jonsson (2000) poängterar att de sociala rollerna i samhället är av betydelse och

påverkar individers beteenden och kan enligt Johansson (1999) beskrivas med en uppsättning

av normer, regler och värderingar som styr individers möjligheter att agera.

Inom funktionalismen beskrivs roller som uppgifter som individer utför inom samhället eller

en organisation. Funktionalismen skiljer på roll och status där status både är en position i ett

samhälle och summan av olika positioner inom samhället. Roll är i denna betydelse dynamisk

på så sätt att individen sätter rättigheter och skyldigheter som är knutna till en viss position i

rörelse och utför på så sätt en roll. Vidare så måste individen förhålla sig till förväntningarna

som andra har på rollen (Persson, 2012). En individs personlighet och beteende kan förstås

utifrån dennes roll i sin omgivning. Utifrån olika faktorer som exempelvis förväntningar på

individen, hur omgivningen uppfattar och tolkar den och interaktionen med andra människor

så skapas roller som individen sedan förhåller sig till och agerar utifrån. Individens

personlighet kan förklaras genom sociala förklaringar, vilka kompletterar de psykologiska

förklaringarna (Payne, 2008). Beroende på vilken position och roll individen har så inverkar

det på olika sätt i hur konflikter och förändringar kan uppstå i det dagliga livet (Payne, 2008)

Rollteorin kan delas upp i två olika former: dramaturgisk som handlar om skapandet av en

roll och funktionalistisk som handlar om hur en redan skapad roll anammas.

Den dramaturgiska rollteorin handlar om hur individer lever upp till förväntningar som hör

samman med den sociala status i samhället de tillhör. När individer samspelar sinsemellan så

fångar de upp signaler från varandra, vilket gör att de därmed kan styra vilken uppfattning de

7

andra ska få av dem genom att skicka ut information de vill att andra ska tolka, bedöma och

därefter bilda en uppfattning om individen. Utifrån sättet som individen beter sig skapar den

ett intryck med vilket syftet är att uppfylla de sociala förväntningar som råder för den sociala

statusen vilken är sammankopplad med positionen och rollen de innehar (Payne, 2008). Den

dramaturgiska rollteorin kan enligt Goffman (2004) förklaras med att individer under livet

kommer att vilja uppvisa olika sidor av sig själva beroende på i vilken situation de befinner

sig i för tillfället. Då individer befinner sig tillsammans med andra så vill de oftast uppvisa

positiva sidor av sig själva, medan beteendet förändras då de blir ensamma. De här olika

arenorna benämner Goffman bakre och främre region (Angelöw & Jonsson, 2000). Det finns

ett samband mellan den process då individer internaliseras och den sociala rollen den innehar

vilken kan förklaras med att det finns en rad förväntningar på vad som av omgivningen anses

vara ett passande beteende i samhället. Individens jag införlivar de förväntningar, förklaringar

och teorier från samhället vilket oftast sker omedvetet. Beroende på i vilken livssituation

individen befinner sig så tas de olika kraven och förväntningarna emot och blir till viss del till

individens egna förväntningar på sig själv (Angelöw & Jonsson, 2000). Det är en skillnad på

roller som blir tillskrivna och de som förvärvas. En tillskriven roll tilldelas individen och är i

stort sett opåverkbar, exempelvis rollen som man eller kvinna. Den förvärvade rollen däremot

är någon som individen själv skaffat sig genom att till exempel utbilda sig eller sökt det yrke

den arbetar med (Angelöw & Jonsson, 2000).

6.3.1 Rollkonflikt

Begreppet rollkonflikt kan innebära två olika saker. Individen kan i sin position möta olika

förväntningar på vad som är ett riktigt rollbeteende i dess position. Individen kan också

inneha flera positioner vilka i sin tur motsäger varandra (Angelöw & Jonsson, 2000).

6.3.2 Role-set

Ett annat begrepp inom rollteorin är role-set som innebär de relationer som följer med en viss

roll och med dessa relationer följer förväntningar från de andra. Goffmans beskrivning av roll

innebär att individer tar roller i samspel med samhällets identitetsvärden. Identitetsvärden är

de normer och förväntningar som läggs på en individ och bestämmer hur denne ska vara

(Persson, 2012).

Inom den strukturfunktionalistiska rollteorin tilldelas varje individ en position i den sociala

struktur som råder. Kan individen förstå rollen den tilldelats så har den lättare att handskas

med förändringar (Payne, 2008). Angelöw och Jonsson (2000) redogör för rollteorin och

beskriver att rollteoretiker tar reda på hur samhället påverkar personens egna handlingssätt.

Teoretikerna ville undersöka hur en individ kan komma att påverkas av alla de förväntningar

som finns riktat mot dem (Angelöw & Jonsson, 2000).

6.3.3 Rollförlust

Individer upplever ibland att de förlorar en del av sin roll. Angelöw (1988) beskriver hur

individer som förlorat sina arbeten och är arbetslösa kan uppleva en förlust av sin självkänsla,

av att vara värdelösa, kasserade och obrukbara. Då de innehar ett arbete känner de att de har

en mening, en viss makt över sin situation och ett socialt erkännande från omgivningen.

Arbetslöshet innebär istället en förlust där deras sociala status försvunnit i och med att de blir

avskurna och isolerade från den gemenskap de haft i sin tidigare arbetsgrupp (Angelöw,

1988).

8

6.3.4 Rollbyte

Johansson (1999) hävdar att individer vid flera tillfällen i livet kan vara benägna att byta

roller. På samma sätt som en individ tidigare tagit en roll och därmed valt att följa de olika

normer som råder inom ramen för den, så kan den även välja att byta roll. Beslutet till det är

en process som påverkas av olika faktorer såsom betydelsen för individens identitet, möjlighet

att ångra sig, olika valmöjligheter och den sociala prägel den nya rollen innebär. Orsaker till

att individen väljer att byta roll kan vara exempelvis skilsmässa, hälsoproblem eller avsked

från arbetet. Individen upplever sig som en främling i såväl den gamla som den nya rollen och

miljön och känner sig därmed vilsen och ensam (Johansson, 1999).

6.3.5 Stigma

Björkman och Lundberg (2014) menar att begreppet stigma vanligen används för att beskriva

de värderingar av sociala roller som finns i samhället och den sociala utstötning som inträffar.

Persson (2012) skriver att stigma rör sig i förhållandet mellan individen och samhällets

identitetsvärden. Dessa reglerar de förväntningar och föreställningar som finns på hur

individer ska vara. Personen som har ett stigma bryter på ett eller annat sätt med dessa värden

(Persson, 2012). Ett stigma kan enligt Goffman (Persson, 2012) delas in i tre delar: kropp,

karaktär och kategoritillhörighet. Ett stigma som rör kroppen kan vara tatueringar eller

piercingar. Stigma kopplat till karaktär har istället att göra med personliga

tillkortakommanden som uppfattas som exempelvis viljesvaghet och därmed fastställer hur

personer är. Kategoritillhörighet handlar om den grupp som personen tillhör och därmed blir

stämplad i allmänhetens uppfattning (Goffman, 1971)

Persson (2012) skriver att en individ som saknar ett socialt erkännande från sin omgivning på

grund av att den saknar något som värdesätts av samhället blir därmed stigmatiserad.

6.4 Kristeori

Enligt Persson (1995) finns det två definitioner på kris, dels en beskrivande definition som

menar att en kris utgörs av en situation som den drabbade individen inte har förmåga att

komma ur på egen hand. Den andra definitionen menar att kris är ett identitetshotande avbrott

i en människas liv (Persson, 1995).

Enligt Otto, Bliding, Fries och Lundin (1982) så innebär den traumatiska krisen ett tillstånd

som kännetecknas av att individen möter ett hinder för viktiga livsmål och som hen inte kan

lösa med de vanliga metoderna för problemlösning. Vidare så beskriver författarna (Otto et al,

1982) de fyra faserna i den traumatiska krisen. De faser som ingår i den traumatiska krisens

förlopp är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Under den

första fasen kännetecknas individens känslor kring händelsen av förnekelse. Förnekelsen är en

försvarsmekanism som innebär ett kraftigt psykiskt avvärjningsförsök av händelsen. Efter den

första fasen följer reaktionsfasen som innebär att verkligheten kommer ikapp individen som

börjar reagera på det inträffade. Vanliga känslor som kännetecknar denna fas är ångest och

depressivitet. De försvarsmekanismer som kännetecknar denna fas är regression,

rationalisering, undertryckande, förnekande och projektion.

Under den tredje fasen sker en psykisk bearbetning genom drömmar och ett repeterande och

återupplevande i vaket tillstånd. I denna fas behöver den drabbade tala om det inträffade och

kan av andra upplevas som ältande. Den här fasen innebär en separation och ett lösgörande

från den traumatiska händelsen. Slutligen kommer den sista fasen som innebär en läkning av

såret från den traumatiska händelsen. Nyorienteringsfasen innebär inte att händelsen

försvinner utan det kommer att lämna efter sig ett ”ärr” som individen får lära sig leva med.

9

Händelsen kommer att leva kvar och påverka individens självbild. Individer som gått igenom

dessa faser på ett riktigt sätt kan uppleva personlighetsmässiga vinster i form av ökad mognad

och erfarenhet (Otto et al., 1982).

Enligt Otto et al. (1982) så är de psykosomatiska symtom eller de fysiologiska störningar som

uppkommer stressreaktioner. Det är traumat som är den utlösande faktor, stressorn. Den

psykiska stressen innebär att ett hot föreligger t.ex. en strid. Ett begrepp som handlar om vilka

processer som sätts igång vid en hotfull situation är coping. Coping innebär en strävan att

minska eller utplåna den hotande faran genom att hantera den (Otto et al., 1982).

Coping är ett begrepp som beskriver olika bemästringsåtgärder som människor använder för

att bemöta och anpassa sig till yttre och inre former av hot (Michel, Berg Johannesson,

Lundin, Nilsson & Otto, 2010). Vidare så nämner författarna två personlighetsdrag som

underlättar coping och minskar sårbarheten för hot. Dessa två är jagstyrka och en god

impulskontroll. Det finns fyra typer av bemästringsstrategier där varje grupp rymmer en

hierarki från negativ till positiv bemästring. De fyra bemästringsstrategierna är fysiologisk,

emotionell, kognitiv och beteendemässig (Michel et al., 2010).

Enligt Michel et al. (2010) så är två av de mest ångestreducerande metoderna kunskap och

insikt. Genom att individen har kunskap så ökar hens möjligheter att vidta konkreta åtgärder

för att minska skadeverkningar. Ett hot som uppfattas kommer att ge effekt på hela

personligheten, såväl på en medveten och en omedveten nivå. Detta kan innebära en

ommöblering av vårt psykologiska försvar. Det kan visa sig genom att minnet av det vi trodde

att vi hade trängt bort kommer tillbaka. Det aktuella hotet behöver bara på ett symboliskt plan

efterlikna det tidigare hotet för att väcka minnen och känslor kring den traumatiska händelsen

(Michel et al., 2010).

Enligt Hammarlund (2012) så stöds uppfattningen att en krisintervention som sker ibland

kamrater är till gagn för de drabbade individerna av flera studier rörande krisintervention.

6.5 Strengthteori

Weick, Rapp, Sullivan och Kisthardt (1989) beskriver i sin artikel strenght perspektivet i

socialt arbete. Strength perspektivet innebär en värdering av en individs positiva attribut och

kapacitet och de olika sätt individuella och sociala resurser kan utvecklas och upprätthållas.

Strenght perspektivet innebär att en tro på en människas potential är knuten till dennes

outnyttjade behållare av psykiska, fysiska, sociala och andliga förmågor.

Samspelet mellan att vara och att bli samt vad en individs totala personlighet är och vad som

kan utvecklas till en större helhet markerar den grundläggande dynamiken i att växa. Strenght

perspektivet hävdar att människor inte kan växa om tyngdpunkten ligger på deras problem.

Det finns vissa tillhörande principer som vägleder fokus för ett strenght perspektiv. Den första

principen är en tro på att människor har en kapacitet att själva bestämma vad som är bäst för

dem. Vidare så är den andra principen att människor gör så gott de kan även om det från en

utomståendes perspektiv kan tyckas vara fel val. Socialarbetares icke-dömande attityd

föreskriver inte bara att socialarbetare inte ska döma utan också att de inte kan döma. Istället

så innebär principen om kunnande om vad som är bäst och att göra vad som är bäst att

beslutsfattandet placeras där det hör hemma, nämligen hos klienten. En strenght-baserad

praktik innebär att fokus läggs på en klients resurser istället för på klientens symptom och

beteendeproblem. Fokuset ligger på vilket liv klienten vill ha. Arbetet går ut på att föra fram

de personliga och sociala resurser som finns tillgängligt för att uppnå dessa mål. Betoningen

10

inom strenght-perspektivet är på att hjälpa människor att erkänna och uppskatta sina styrkor.

Detta innebär en förändrad roll för socialarbetaren när klienten bestämmer kursriktningen i

arbetet.

7. Metod

Vi valde att använda oss av en kvalitativ ansats i vår studie för att besvara syftet i uppsatsen. I

syftet framgår det att vi önskade få militärernas egna upplevelser kring stödet. Bryman (2011)

skriver att en karakteristisk del i kvalitativ forskning är att det är deltagarnas uppfattning som

ska vara utgångspunkten för studien. En annan grundtanke inom den kvalitativa forskningen

är att fokus ligger på att förståelse av den sociala verkligheten bygger på hur individerna

tolkar denna (Bryman, 2011). Vi hade för avsikt att fånga individernas upplevelser av stödet

från Försvarsmakten utifrån deras berättelser hur de upplever världen.

Ett argument för att använda en kvalitativ ansats i studien vi gör är att vi vill komma så nära

intervjupersonerna som möjligt för att vi vill försöka förstå deras upplevelse av världen.

Bryman (2011) skriver att det som kännetecknar kvalitativ forskning till skillnad mot

kvantitativ är den strävan att komma undersökningspersonerna nära för att se världen från

deras perspektiv.

En nackdel med att uppfatta en situation utifrån undersökningspersonernas perspektiv kan

vara risken för att ”going native”, detta innebär att forskaren kan riskera att identifiera sig

med forskningsobjektet allt för mycket och därigenom förlorar syftet med studien (Bryman,

2011). En annan nackdel med en kvalitativ metod som Bryman (2011) tar upp är risken att

forskaren bara ser vissa personers synsätt och bortser från andra synsätt. Vi menar att det

finns en risk att vi är så fokuserade på de enskilda militärerna upplevelser av stödet och

glömmer bort de insatser som Försvarsmakten och Regeringens faktiskt har gjort för

veteranerna.

Sverige har ändrat sin försvarsmakt från en allmän värnplikt till en yrkesarmé. I studien

intervjuas svenska militärer som genomfört utlandstjänstgöring under värnpliktsystemet. Vi

ville undersöka deras upplevelser av stöd och förståelse från omgivningen.

Inom kvalitativ forskning används begreppet trovärdighet för att beskriva att forskaren delger

sina resultat till de som forskningen berör och att de kan kontrollera att de har blivit korrekt

uppfattade (Bryman, 2011). Eftersom vi i vår studie har ett litet antal intervjupersoner så kan

det vara svårt att dra slutsatser om den större gruppen militärer. Enligt Bryman (2011) så

innebär begreppet överförbarhet att forskaren som använder en kvalitativ ansats bör producera

fylliga och täta beskrivningar för att andra forskare ska kunna bedöma om det går att överföra

till andra miljöer. Vi har i vår studie fått ut ett stort material från de intervjuer vi har

genomfört och anser därför att det som intervjupersonerna har berättat om kan anses gälla den

större populationen svenska militärer som gjort utlandstjänstgöring.

7.1 Intervjuernas genomförande

Den metod vi använt oss av är kvalitativa intervjuer där vi följt en semi-strukturerad

intervjuguide utifrån ett frågeschema med allmänt formulerade frågor som vi förberett innan

intervjuerna (se bilaga 1), som hade sin grund i våra frågeställningar. Det vi fokuserade på

var riktat mot att undersöka intervjupersonernas egna upplevelser och tankar kring det stöd

som de fått eller inte fått från Försvarsmakten efter genomförd utlandstjänstgöring, och

utifrån det belysa vad de ansåg var relevant och viktigt för en återhämtning till ett civilt liv.

Semi-strukturerade intervjuer innehåller olika teman som forskaren vill beröra, men ger också

personen som blir intervjuad möjlighet och frihet att utforma sina svar. Vi får som forskare

11

möjligheten att ställa följdfrågor gällande det vi tycker är intressant. Dessutom ges

intervjupersonen möjligheten att själv tillföra teman som de anser vara viktiga (Bryman,

2011).

Vi intervjuade fem veteraner som genomfört utlandstjänstgöring. Två intervjuer gjordes i

närvaro av personerna hemma hos en av uppsatsförfattarna utifrån intervjupersonernas

önskemål att göra intervjuerna öga mot öga, medan de övriga tre gjordes via telefon från

samma ställe. Under intervjuerna tillkom det frågor som vi inte hade förberett innan och då

gjordes en kompletterande insamling via email och telefon för att alla intervjupersoner skulle

få samma frågor. Dessa frågor rörde hur de intervjuade såg på de eventuella erfarenheterna

som de fick under utlandstjänstgöringen, och hur detta hjälpte de i det civila livet när de

kommit hem. De frågor som tillkom handlade om de erfarenheter som militärerna fick under

utlandstjänstgöring och huruvida det kom till användning i det civila livet och om de upplevde

att det var meriterande på arbetsmarknaden. I diskussionen förs ett resonemang kring dessa

frågor.

Under intervjuerna tillkom det även följdfrågor gällande specifika händelser som vi tyckte var

intressanta att fråga vidare kring. Bryman (2011) skriver att ett viktigt kriterium för att

bedöma kvaliteten i en kvalitativ undersökning är respondentvalidering, som innebär att

forskaren delar med sig av sitt resultat till personerna som deltagit i studien.

Respondentvalideringen har som mål att få en bekräftelse på att forskarens beskrivning är

riktig. Vi har efter att intervjuerna var färdiga skickat de renskrivna intervjuerna till

respondenterna för att de ska se att vi inte har förvanskat eller missförstått deras svar. Vi fick

svar från samtliga intervjupersoner som godkände transkriberingen av intervjuerna.

Under arbetets gång så har vi insett att vi skulle ha skrivit med i informationsbrevet att en av

uppsatsförfattarna har egen erfarenhet av att ha tjänstgjort i utlandsstyrkan. Detta hade kanske

gjort det lättare för veteranerna att orka ta kontakt då de kände att de blev förstådda på ett

annat sätt än om det är någon utan personlig erfarenhet som har svårare att förstå deras

upplevelser. Vi har även haft nytta av den kunskap om militära begrepp som

intervjupersonerna har använt i sina berättelser som kommer av att en av uppsatsförfattarna

har egen erfarenhet av utlandstjänst. Vi anser vidare att det är bra att inte båda

uppsatsförfattarna har denna erfarenhet då det blir en bättre balans och minskar risken för en

ensidig snedvridning mot veteranernas upplevelser. Innan och efter de intervjuer vi

genomförde på plats och på telefon såg vi till att det fanns tid att samtala med

intervjupersonerna. Detta upplevde vi var väldigt positivt på grund av att det blev en

inbjudande och trivsam atmosfär som möjliggjorde för intervjupersonerna att slappna av och

känna sig trygga.

7.2 Urval

Då vi hade för avsikt att komma i kontakt med intervjupersoner som är av relevans för det vi

avser studera och därmed skapa en överensstämmelse mellan våra frågeställningar och

urvalet av respondenter använde vi oss av ett målinriktat urval. Bryman (2011) hävdar att ett

målinriktat urval garanterar att intervjupersonerna är relevanta för forskningsfrågan. På grund

av att vi hade svårt att få kontakt med intervjupersoner som hade lidit av psykisk ohälsa så

valde vi att bredda vår sökning till veteraner från utlandstjänst som hade varit med om

allvarliga händelser men kanske inte lidit av psykisk ohälsa på grund av det. Med allvarliga

händelser menar vi med stöd i Försvarsmakten (2014b) händelser som hotar livet eller är en

12

kränkning av individens integritet. Anledningen till att vi endast har intervjuat män är att vi

inte kom i kontakt med någon kvinna.

För att komma i kontakt med svenska militära veteraner som kunde tänka sig bli intervjuade

av oss kontaktade vi Fredsbaskrarna som är en kamratförening för utlandsveteraner. Vi

sammanställde därefter ett informationsblad (se bilaga 2) där syftet med vår studie framgick

och hur de som var intresserade av att medverka kunde kontakta oss. Fredsbaskrarna hjälpte

oss sedan att dela informationsbladet på sina olika informationskanaler: Facebook, Twitter

och Fredsbaskrarnas hemsida.

I informationen framgick även att intervjuerna skulle vara anonyma, att intervjupersonerna

hade rätt att dra sig ur när de ville utan att behöva uppge skäl till det samt att de kommer

erbjudas möjlighet att läsa igenom och godkänna att vi tolkat det som framkommit i intervjun

på ett korrekt sätt. Syftet med arbetssättet var att säkerhetsställa att inga missförstånd uppstått

och att intervjupersonerna inte skulle riskera att känna sig kränkta (se avsnittet

forskningsetik).

Efter att vi kommit i kontakt med några intervjupersoner visade det sig att några befann sig

långt bort från oss vilket gjorde att vi därför fick överväga om vi kunde genomföra

intervjuerna över telefon.

Under arbetets gång så har vi ställts inför varierande svårigheter. Det första hindret vi stötte

på var när vi skulle söka efter intervjupersoner. Fredsbaskrarna hjälpte oss att lägga ut ett

informationsbrev på deras hemsida samt på deras olika sociala mediekanaler. Svarsfrekvensen

var väldigt dålig och ledde till att vi fick söka i det egna personliga kontaktnätet och dela

annonsen på olika Facebook grupper för veteraner. Vi fick dock kontakt med en potentiell

intervjuperson som kontaktade oss efter att ha läst annonsen via Fredsbaskrarna men efter att

vi varit i kontakt med honom via mejl så avslutade han kontakten och slutade svara på våra

mejl.

7.3 Intervjupersoner

De nedanstående personerna var de som blev utvalda att ingå i studien. Namnen är fingerade.

Personerna som intervjuats har haft olika uppgifter under missionerna exempelvis

lastbilschaufför eller skyttesoldat. En av intervjupersonerna har varit FN-observatör och till

skillnad mot de andra så var han inte en del av en grupp åkte gemensamt från Sverige.

”Adam” 35-årig man boendes i en mellanstor svensk stad. Han var 22-år när han genomförde sin första

mission i Kosovo och därefter ytterligare en mission i Liberia.

”Bertil” 67-årig man boende i en större svensk stad tillsammans med sin fru. Han är reservofficer och

har tjänstgjort som observatör för FN i Mellanöstern och då Egypten/Libanon och

Libanon/Syrien (UNTSO). Därefter har han tjänstgjort som observatör för FN

(UNPROFOR/UNPF) i forna Jugoslavien. Som observatör var han obeväpnad och arbetade

tillsammans med personer från andra länder.

”Ceasar” 35-årig man boende med sin fru och sina barn i en förort till en större svensk stad. Han

började sin militära bana ganska så tidigt då han redan som 15-åring gick med i en

frivilligorganisation. Han åkte som 21-åring på sin första mission till Kosovo. Ceasar har

senare även tjänstgjort i Liberia och Afghanistan.

13

”David” 41-årig man boendes tillsammans med sin fästmö och barn i en mindre svensk stad. Hans

militära bakgrund är värnplikt, flertalet missioner i Kosovo med den första som 26-åring. Han

är nu med i Hemvärnet.

”Erik” 44-årig ensamstående man boendes utanför en större svensk stad. Han genomförde sin

värnplikt 1988 och åkte därefter som 24-åring till Bosnien. Han har även tjänstgjort i Kosovo,

Tchad och Afghanistan.

7.4 Litteratursök

Vi använde oss av databasen Social Services Abstracts i syfte att söka internationella och

svenska artiklar för att få en översikt över vad tidigare forskning har att säga om psykisk

ohälsa bland veteraner. De sökord vi använde oss av var armed forces*, mental

health*, health*, military*, veterans*, Social Work*. Vidare så skulle artiklarna vara

tillgängliga i fulltext och vi ville få tillgång till artiklarna över internet. Artiklar som inte gick

att få i fulltext eller som vi inte hade behörighet att läsa sorterades bort. Vidare så sorterades

artiklar på mikrofilm bort. Utöver artikelsökningen använde vi oss av relevant litteratur för

vår studie.

7.5 Analysmetod

Vi har använt oss av en narrativ analys för att analysera våra intervjuer. En narrativ analys

handlar enligt Bryman (2011) om att fokusera analysen på det meningsskapande som

människor lägger i händelser som de är med om. Den narrativa analysen är inriktad på de

tidsmässiga sekvenserna som människor finner i sina berättelser (Bryman, 2011). Vidare

beskriver Bryman (2011) hur en narrativ analys innebär en koppling mellan olika händelser

och hur dessa hänger ihop. Vi vill i vår studie se hur händelser i missionen och det stöd som

de upplever att de fått eller inte fått påverkar deras upplevelse av psykisk ohälsa. Vi har efter

att intervjuerna var färdiga transkriberat materialet för att därefter lyfta ut citat som beskrivit

likheter och olikheter i intervjupersonernas berättelser. Därefter har vi sammanställt materialet

i teman utifrån frågeställningarna. De olika teman som vi har använt oss av har varit:

Veteranernas upplevelse av stöd efter utlandstjänstgöring, omgivningens reaktioner på

veteranernas upplevelser och veteranernas syn på hur ett bra stöd ska vara utformat.

7.6 Forskningsetik

För att försäkra oss om att studien uppfyller god forskningsetik har vi varit noga med att följa

de forskningsetiska principer som antagits av Humanistisk och Samhällsvetenskapliga

Forskningsrådet (1990). På grund av de känsliga uppgifterna som kommit fram i intervjuerna

så är det viktigt att individskyddskravet uppfylls. Individskyddskravet säger att individen inte

får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Inom

Individskyddskravet finns det fyra krav som ska uppfyllas för att god forskningsetik kan sägas

råda. Informationskravet innebär att forskaren informerar intervjupersonerna om syftet med

studien och att medverkan är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Samtyckeskravet

innebär att deltagarna i studien deltagit frivilligt. Deltagarna i vår studie har själva tagit

kontakt med oss och uttryckt önskan om att deltaga i studien. Konfidentalitetskravet innebär

att deltagare i studien inte ska kunna identifieras av utomstående. Vi har under arbetets gång

varit noga med att informera intervjupersoner om att de är anonyma och att avidentifiera dem

i det färdigställda materialet. I arbetet har intervjupersonernas namn bytts ut till fingerade

namn för att säkerställa deras anonymitet. Nyttjandekravet innebär att uppgifter från

14

deltagarna i studien inte får användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den

enskilde utan dennes särskilda medgivande. Vi har dock givigt en av deltagarna i studien

kontaktuppgifter till en person med erfarenhet och kontaktnät som kan stödja honom i

kontakten med Försvarsmakten. Detta gjorde vi efter att ha talat med den berörda efter

intervjun, då personen uttryckt ett hjälpbehov som han inte ansåg sig ha fått hjälp med.

8. Resultat och Analys

Resultatet kommer att presenteras utifrån tre teman som har sitt ursprung i de frågeställningar

som formulerats för studien. De tre teman som analysen kommer att beröra är: Veteranernas

upplevelse av stöd efter utlandstjänstgöring, upplevelserna av det erbjudna stödet och hur de

anser att ett bra stöd ska vara utformat. Resultatet kommer sedan att analyseras utifrån tidigare

forskning och teorier.

Intervjupersonerna skiljer sig åt vilken typ av tjänstgöring de haft. En av de respondenterna

har varit ute som observatör åt FN och var därmed ensam till skillnad mot de andra

intervjuade som återvände i grupp.

8.1 Veteraners upplevelse av stöd efter utlandstjänstgöring

Flera av respondenterna tyckte att det stöd de fick direkt efter hemkomst var otillräckligt och

bortkastad tid. De beskrev att den allmänna attityden bland veteranerna till de obligatoriska

hemkomstsamtal som Försvarsmakten anordnade var att dessa inte skulle tas på allvar. De

olika tjänstgöringstyperna märks i skillnaden i attityden inför stödet, där han som var FN-

observatör hade en mycket mer positiv inställning till det givna stödet. Bertil säger i intervjun

att han upplevde att han fick ett fantastiskt stöd av Försvarsmakten både när händelsen med

gisslansituationen inträffade och när han kom hem och fick problem, även om det tog ett tag

mellan hemkomsten och när hans problem uppmärksammades.

Två av intervjupersonerna uppger att den allmänna attityden var att det inte var okej att

behöva hjälp och att alla skulle hålla tyst så att de snabbt kunde avverka hemkomstsamtalen

och få åka hem till familj och bekanta. Vidare uppgav Ceasar att han upplevde en sorg över

att behöva skiljas från gruppen. Veteranerna uppger i intervjuerna att en av anledningarna till

att samtalen inte fungerade i direkt anslutning till hemkomsten var att militärerna var glada att

vara hemma och inte brydde sig så mycket om att diskutera det som hänt under missionen och

om de mådde dåligt utan var mer intresserade av att komma hem till familj och vänner. Adam

tror att Försvarsmaktens sätt att utforma samtalen kan ha bidragit till att hemkomstsamtalen

inte blev så bra som han önskade. Adam upplevde att Försvarsmakten sparade in pengar

genom att hålla ganska stora gruppmöten med få samtalsledare.

”Innan vi roterade hem till Sverige så gick ju snacket att ja, `nu ska man ha hemkomstsamtal och de är helt

dumma i huvudet´ … attityden var ju att ingen gav dem som höll hemkomstsamtalen en chans och alla såg ner

på de där människorna fruktansvärt mycket”

Adam

En av respondenterna var med om en allvarlig händelse under tjänstgöringen och sa i

intervjun att stödet från Försvarsmakten pågick under hela missionen. Han var osäker på om

det var på grund av händelsen i sig eller om det var bestämt redan från början.

Intervjupersonen uppger dessutom att han tyckte att stödet efter den allvarliga händelsen som

han fick från Försvarsmakten var bra. Det som han uttryckte var positivt var att de hade en

extra återträff efter hemkomst då hela kompaniet träffades.

15

”Just efter kravallerna så tycker jag att Försvarsmakten gjorde ett bra jobb. De hade en uppföljning när vi kom

hem, återträffen och sen ytterligare en extra återträff ett halvår efteråt då de följde upp och sedan brevenkäter”

David

Vid ett av hemkomstsamtalen berättade Erik att han hade fått ett enskilt samtal då han

tjänstgjort som gruppbefäl. Han höll till en början skenet uppe av att han inte behövde någon

hjälp men när samtalsledaren började ställa mer ingående frågor så bröt han ihop. Han säger i

intervjun att han upplevde att det låg på hans ansvar att säga om han mådde dåligt vilket visar

sig i följande citat: ”Om jag hade sagt att `allting är glass och ballong, allt är jättebra´ då hade dem sagt,

`trevligt! Tack och adjö!´”

Sammanbrottet under samtalet upplevde han till stor del berodde på samtalsledarens

kompetens och inte på Försvarsmaktens generella metoder.

”Jag höll full min under hemkomstsamtalet eftersom jag tänkte `jag ska klara mig igenom det här, jag ska inte

ha någon hjälp, det här är lugnt´. Jag hamnade hos en poliskommissarie som var väldigt bra på att lura ut saker

och ting så det slutade med att jag brakade ihop totalt. Han fixade lite så jag fick kontakt med en psykolog på

Försvarsmakten.”

Erik

8.1.1 Analys av stödet efter hemkomst

Flera av intervjupersonerna talar om hur attityden är till hemkomstsamtalen och att dessa inte

tas på allvar. Adam, Ceasar och Erik pratar om känslorna vid hemkomst. De sa att de bara

ville komma hem och återgå till ett civilt liv. Erik pratar om att känslan vid hemkomst var

glädje över att vara hemma och därför ville de klara av samtalen så snabbt som möjligt.

Inom funktionalismen beskrivs roller som uppgifter som individer utför inom samhället eller

en organisation (Persson, 2012). Vid hemkomst upplever veteranerna att deras roller har

ändrats och nu övergår i en annan roll. Detta blir tydligt när vi tittar på deras uttalanden om

stödet i samband med hemkomsten. Rollen ändrades efter hemkomst och gjorde att

veteranerna upplevde sig inte var motiverade att ha några samtal, de var redan någon

annanstans i tankarna. Ceasar pratar om hur han upplevde hemkomsten efter hans sista

mission. Han pratade om hur vetskapen om att han skulle bli far påverkade hans känslor i

samband med hemkomsten. Detta kan kopplas till begreppet rollbyte på grund av att han

lämnar rollen som militär och går in i en ny roll som pappa. Vidare säger han att bytet av

rollidentitet påverkade honom i återanpassningen till ett civilt liv. Detta då han inte längre

bara hade sig själv att ta hänsyn till.

Skillnaden som blev tydlig var mellan rollen i det militära livet och de nya rollerna i det

civila. Denna skillnad kan förklara den attityd inför hemkomstsamtal som framkommit i

intervjuerna. Enligt Hoge, Castro, Messer, McGurk, Cotting och Koffman (2004) så är rädslan

för att stigmatiseras störst bland de som är i behov av psykisk vård. Något som framkom

under intervjuerna var upplevelsen att attityden inför hemkomstsamtalen var att det inte var

okej att behöva hjälp och att behöva emotionell debriefing vilket kan kopplas till det som

Hoge et al. (2004) skriver om rädslan för att stigmatiseras. Attityden kan motverka att de som

verkligen mår dåligt av sina upplevelser från tjänstgöringen inte vågar föra fram det och får

därmed inte det stöd de behöver.

I kristeorin beskrivs olika former av bemästringsstrategier som en individ under stark psykisk

påfrestning kan användas sig av. Dessa kallas copingstrategier (Michel et al., 2010). Erik

nämner hur han ”höll full min” under hemkomstsamtalen och tänkte att ”jag ska inte ha någon

16

hjälp, det här är lugnt”. Han hade utvecklat en copingstrategi som han använde för att klara

sig igenom samtalen med Försvarsmakten. Erik hade tur och mötte en samtalsledare som såg

igenom honom och som Erik säger ”var väldigt bra på att lura ut saker” vilket gjorde att han

bröt ihop och fick hjälp att komma i kontakt med en psykolog.

8.2 Omgivningens förståelse för veteranernas upplevelser

Samtliga intervjuade uppger att de upplever ett oförstående från omgivningen i form av

familj, vänner och andra i deras närhet av vad de har varit med om och vad deras uppgift har

varit i utlandsstyrkan. Det är flera som uppger att de har slutat att berätta och istället valt att

hålla upplevelserna inom sig. En av veteranerna uppger att han valt att bryta med familj och

släkt efter att hans mor gick bort. Han upplevde att de inte förstod honom och att han blev kall

och hård och hade lätt för att stöta bort personer i sin närhet.

”Det var intressant att lyssna i typ en, två minuter och sen såg man att de började skruva på sig… började titta

på klockan och sådana grejer… till slut så blev man en mussla… man sa inte ett ljud när folk frågade… man la

allting inom sig”

Erik

Veteranerna säger att de upplever att omgivningen har en skev bild av vad de har gjort och att

den vanligaste frågan de får är hur många de dödat. En annan sak som militärerna berättade är

att reaktionen som de får av allmänheten när de berättar om sina upplevelser i

utlandstjänstgöring är att de får skylla sig själva och att de åkte iväg frivilligt. Det här kan

förklara veteranernas upplevelse av att omgivningen saknar förståelse för vad deras uppgift

var i utlandsstyrkan. Något som samtliga har uppgett som den viktigaste orsaken till att de

åkte iväg på utlandstjänstgöring var möjligheten att göra en insats och hjälpa andra

människor, något som de upplevde att omgivningen inte hade någon kunskap om och därför

var oförstående inför.

En annan sak som militärerna tagit upp i intervjuerna är hur människor i deras omgivning

tystnade efter att de hade ställt frågor om deras upplevelser och de svarat ärligt. Orsaken till

det tror intervjupersonerna kan ha att göra med en oförmåga att kunna relatera till de uppgifter

de haft i det militära.

”Inte alls! Jag skulle nog säga det… inte alls nära… folk har antingen ingen aning alls om vad verksamheten

handlar om vilket gör att jag nuförtiden väldigt sällan överhuvudtaget säger till främmande människor att jag

varit i utlandsstyrkan”

Adam

En annan sak som militärerna uppger är att de saknar att politikerna tar ett tydligt ansvar när

det gäller att stå upp för det beslut de har tagit att sända ut militärer utomlands. Veteranerna

upplever att det i dagsläget uppkommer en situation där de blir utelämnade inför

omgivningens ifrågasättande utan att de får den uppbackningen de önskar från politikerna.

Adam uppger att han sett hos vänner vilken extrem livserfarenhet det har varit att tjänstgöra i

utlandsstyrkan och hur det speciellt har påverkat de unga och blivit en väldigt stor del av

deras identitet.

”så att folk inte blir så upphängda på att hela deras identitet handlar om den där utlandsstyrkan för

utlandsstyrkan är någonting som tar slut, och det måste det få göra och då ska du ha ett annat liv”

Adam

17

”jag märkte att det finns ju en… det fanns en viss risk att man skulle fastna kvar i det där och det har vi ju sett

på jättemånga kompisar som har varit i utlandsstyrkan att, det är rätt många som, är kvar i det där ganska lång

tid efter”

Adam

Bertil talar om det stöd han upplevde sig få från den kollega han satt gisslan tillsammans med

vilket visar sig i följande citat: ”Jag satt tillsammans med en kille som jag samarbetat med under lång tid

och det hade varit ett fantastiskt samarbete. Det var en erfaren och mycket omdömesgill kille och hade det inte

varit för honom så vet jag inte om jag hade klarat mig så bra som jag gjorde… vi brukar skoja och säga att `om

vi inte hade varit av samma kön så hade vi varit gifta idag´. Så bra fungerade vi ihop”.

8.2.1 Analys av omgivningens förståelse av veteranernas upplevelser

Persson (2012) skriver att stigma rör sig i förhållandet mellan individen och samhällets

identitetsvärden. Omgivningens bristande kunskap av militärernas uppgifter reglerar de

förväntningar och föreställningar som finns på hur militärer är.

Erik pratar om hur han blev bemött av invandrarungdomar och hur deras syn på honom var.

Attityden var att svenska soldater åkte ner till deras länder för att döda deras barn, fruar och

kvinnor. Persson (2012) skriver att stigma handlar om de förväntningar och föreställningar

som finns på hur en individ ska vara. Invandrarungdomarna har kanske fått med sig sin bild

av militärerna från sina föräldrar och genom det samtal som förs hemma bildat sig en

uppfattning om hur militärer är och vad de gör. Vidare så pratar Adam om hur han uppfattade

universitetsstudenters bild av vad svenska militärer gjorde i utlandstjänst. Han upplevde det

som att han var tvungen att försvara sig i diskussioner med andra studenter då han läste på

universitet. Studenterna hade skapat sig en bild utifrån massmedia om vad militärerna gjorde

vilket enligt Adam var en felaktig bild av vad de gjorde. Detta upplevde Adam som

provocerande och gjorde att han valde att vara tyst och inte prata om sina upplevelser. Utifrån

vad Persson (2012) framhåller om de förväntningar och föreställningar som skapar en

stigmatisering kan vi se att studenterna genom sina förväntningar och föreställningar på

militärer i utlandstjänst bidrar till att stigmatisera de svenska militärerna.

Adam säger också att människors bristande kunskap om vad militären gjorde i

utlandstjänstgöring innebar att han sällan ville prata om vad han varit med om. Människors

förutfattade meningar kring vad militärerna gjorde vid tjänstgöring i utlandet omöjliggjorde

en förståelse av veteranernas upplevelse och bidrog därmed till en stigmatiserande bild av

svenska militärer. Människan kan på grund av olika kategoritillhörigheter stigmatiseras vilket

innebär att en grupp i allmänhetens ögon blir stämplad utifrån denna allmänhets förutfattade

mening om gruppen. Det som veteranerna berättar om hur de upplever att folk reagerar då de

svarar på frågor om deras tjänstgöring i utlandsstyrkan stödjer antagandet att det kan röra sig

om okunskap kring militärernas uppdrag under tjänstgöring.

En individs personlighet och beteende kan bland annat förstås utifrån dennes roller i sin

omgivning. Utifrån olika faktorer som exempelvis förväntningar på individen, hur

omgivningen uppfattar och tolkar den och interaktionen med andra människor så skapas roller

som individen sedan förhåller sig till och agerar utifrån. Angelöw och Jonsson (2000) skriver

att det beror på livssituationen som individen befinner sig i hur individen kommer att

påverkas av förväntningarna från omgivningen och hur individen uppfattar och tolkar dessa

förväntningar. Dessa förväntningar blir till en del av individens egna förväntningar på sig

själv. Detta kan kopplas till det som Adam säger om att för många unga personer så innebär

de starka livserfarenheter som de utsätts för i utlandstjänstgöring en sådan stor del av deras

identitet. Detta förklarar varför många återvänder till nya missioner. Det kan också vara så att

18

det negativa bemötandet militärerna möter från övriga samhället kan leda till att de söker sig

till den grupp som de känner tillhörighet med.

Veteranernas tendens att hålla upplevelserna inom sig kan förklaras av omgivningens

uppfattningar och reaktioner när de berättar om sina upplevelser under utlandstjänstgöring.

Flera av dem upplever att det blev en motsättning mellan omgivningens syn på militären och

deras egen syn på militärens roll. Adams upplevelse att han ofta hamnade i diskussioner med

studenter om vad militären gjorde i utlandsstyrkan kan kopplas till begreppet rollkonflikt

eftersom det blir en konflikt mellan de olika förväntningar som Adam upplever inom sig. Det

kan vara så att studenternas ifrågasättande skapar en konflikt hos Adam leder till att han

ifrågasätter sina egna upplevelser. Det framkommer i veteranernas berättelse att deras bild av

vad de utför och allmänhetens bild inte går ihop. Här blir det en konflikt mellan omgivningens

syn på vad det innebär att vara militär och den roll som militärerna anser att de har i

utlandsstyrkan. Omgivningens syn på att militärerna ”får skylla sig själva” och att de åkte ner

frivilligt kan kopplas till rollförlust då militärerna upplever sig sakna ett socialt erkännande

för sina insatser och en oförmåga från omgivningens sida att förstå varför de valt att engagera

sig i utlandsstyrkan samt vad de upplevt sig vara utsatt för. Rollförlusten leder till att

militärerna kan uppleva en förlust i sin självkänsla och en avsaknad av mening om vad de har

uträttat. Det kan också leda till att militärerna vid hemkomst och avsked från Försvarsmakten

kan uppleva att deras sociala status har försvunnit i och med att allmänheten har en sådan

attityd att militärerna får skylla sig själva om de mår dåligt.

Veteranerna talar i intervjun om politikernas ansvar gentemot de som de skickat ut till

krigshärdar: Detta kan kopplas till begreppet role-set då militärerna skapar en roll utifrån de

förväntningar och normer som är bestämda av politikerna. När så militärerna vid hemkomst

upptäcker att de inte får det stöd som de förväntat sig från de som de har arbetat för kan de

uppleva ett svek. På samma sätt som politikerna inte tar sitt ansvar gentemot de återvändande

militärerna så bidrar även omgivningens bristande intresse och förståelse till att militärerna

kan ifrågasätta vad deras roll egentligen var och varför de åkte på utlandstjänstgöring. Detta

kan leda till att de ifrågasätter det de har gjort i utlandstjänst och därmed får svårare att

hantera den förändring som en återgång till det civila innebär.

19

Fig.1

Bilden ovan illustrerar hur det civila systemet och det militära systemet interagerar med

varandra och påverkar de enskilda militärerna efter hemkomst från utlandstjänstgöring.

Forsberg och Wallmark (2002) hävdar att systemteorin utgår från antagandet att varje

människa ingår i olika system och hur dessa påverkar och samspelar med varandra.

Intervjupersonerna rör sig i skärningspunkten mellan de olika systemen, både under

utlandstjänstgöringen och när de kommer hem till det civila livet. Påverkan kommer från två

håll, dels tankarna på familjen och hur deras liv ser ut, och dels den militära rollen och

gemenskapen som är nödvändigt för att fungera som en grupp. Ett citat som illustrerar den

påverkan som sker mellan det civila systemet och det militära är när Bertil säger: ”… jag var ju

socialarbetare i Sverige… då trodde jag ju på det, att vi har en uppgift att komma dit och hjälpa till och lära

dem, och övervaka. Så det var ju mycket idealitet”. Det Bertil säger visar på hur de svenska

militärerna tar med sig sina erfarenheter från det civila systemet in i det militära systemet. Det

system som en individ tillhör och aktivt påverkas av är mikrosystemet vilket innefattar familj

och släkt. Bertil säger i intervjun att när han kom hem efter gisslansituationen och talade om

sina tankar om att åka tillbaka och fortsätta sin tjänstgöring med familjen. Inom systemteorin

finns det system som befinner sig utanför människornas direkta kontroll men som påverkar

dem indirekt. Dessa system kallas för makrosystem. Ett sådant system är det militära

konfliktområde där Bertil arbetar. Eftersom Bertil är en del av sin familj så påverkas det

mikrosystemet av att han arbetar i ett konfliktområde. När Bertil ville åka tillbaka till området

så var det viktigt att familjen fick vara med och diskutera och föra fram sina åsikter. När

Bertil återvände till sin tjänstgöring så drabbades han av en infektionssjukdom vilket gjorde

att han återigen var tvungen att återvända till Sverige. Han diskuterade även den här gången

igenom om han skulle återvända till tjänstgöringen med sin familj. Det har visat sig att

individer som har ett starkt socialt stöd när de utsätts för livskriser har ett starkare skydd än

individer som inte har något eller ett svagt socialt stöd (Forsberg & Wallmark, 2002). Att ha

en familj som individen kan söka stöd hos och som även stöttar ett beslut att åka ut på

utlandstjänstgöring ger en större chans att klara de påfrestningar som man utsätts för under

tjänstgöringen. Detta skiljer Bertils upplevelse från en annan av veteranerna som uppger att

han inte hade det stödet från familjen utan blev ensam med sina upplevelser. Detta kan

förklara att Bertil klarade av de psykiska påfrestningar som gisslansituationen skapade hos

honom på ett bättre sätt. Om en människa inte haft det starka stöd från sin familj så kan det

ha gjort att de inte kunnat fokusera på det arbete de var där för att utföra. En sak som kan

20

förklara att Bertil hade lättare att klara påfrestningen som utlandstjänstgöringen ställde på

honom är det faktum att han var i fyrtio års ålder när han gav sig ut på utlandstjänstgöring.

Lindström (1998) skriver att det efter trettioårsåldern krävs stora livsförändringar för att ändra

en individs känsla av sammanhang. Utifrån det kan det antas att ålder och livserfarenhet

spelar en stor roll i hur militärerna hanterar den påfrestning som en militär utlandstjänstgöring

innebär.

Inom varje system ryms mindre system. I en familj kan det vara make/maka-system Ett sådant

system kallas också för dyad. När Bertil berättar om sin upplevelse som gisslan beskriver han

det starka band som han utvecklade till en officer han satt gisslan med. Detta kan kopplas till

begreppet dyad då Bertil känner ett starkt band till sin kollega som han satt gisslan med. Det

kan vara så att individer som hamnar i starka och pressande händelser söker sig till någon och

att de då skapar särskilt starka band mellan varandra som de då delar resten av livet.

8.3 Veteranernas syn på hur ett bra stöd ska vara utformat

Efter att militärerna återvänt från sin tjänstgöring utomlands uppger intervjupersonerna att de

blev erbjudna samtal i grupp eller enskilt beroende på tjänstgöringstyp. Efter ett antal

månader så anordnade Försvarsmakten återträffar där militärerna fick träffas och tala med

dem som de tjänstgjort med. Då kunde de utbyta erfarenheter och tala om gemensamma

händelser. En del av Intervjupersoner uppgav i intervjuerna att de tyckte att återträffarna inte

fick det syftet som det var tänkt. Ceasar uppger att återträffarna urartade med mycket alkohol

och att han tyckte att det inte gav så mycket.

”… det behöver inte sluta som alla andra återträffar i världens fylleslag liksom”

Ceasar

Intervjupersonerna uppger att de tycker att stödet ska pågå hela livet om problemen kan

härledas till tjänstgöringen. Vidare så anser en del av dem att det bör vara enskilda samtal

medan de andra tycker att det ska vara mindre grupper gemensamt med de som de tjänstgjort

tillsammans med. Samtliga anser att det ska vara fler uppföljningar och att Försvarsmakten

ska vara mer aktiv i att söka upp de som mår dåligt.

I intervjuerna fanns det vissa skillnader på hur militärerna ställde sig angående enkäterna som

de fick utskickade. Det fanns de som tyckte att det var ett bra sätt att få reda på hur militärerna

hade det men det fanns även de som ansåg att det kunde bli jobbigt att svara på dem i

ensamhet och därför ansåg att det var bättre att göra det tillsammans under överseende av

professionella. Detta för att de då kunde få hjälp snabbt vid behov. Erik säger: ”Det de har gjort

nu är att skicka ut en enkät till oss, där vi skulle svara på en massa frågor, hemma, i sin egen lägenhet, och då

varnade de för att du kunde få lite flashbacks, det kunde bli lite jobbigt, och om det vart det så skulle man ringa

till sitt hemmaförband eller HRC, och det gör man ju när man mår dåligt, nä”.

Adam säger att han tycker det är väldigt viktigt att de som håller i samtalen måste vara väl

insatta i hur verksamheten fungerar och att militärerna är unika och har olika erfarenheter av

vad de upplever som traumatiska händelser. I annat fall kommer de inte ta samtalen på allvar

och då förlorar samtalen sitt syfte.

En av intervjupersonerna, David, säger att han skulle vilja att det skedde mer uppföljning

under missionen. Han berättar att under en av missionerna han var iväg på så hade de

avlastningssamtal varje vecka då de kunde sitta ner och reflektera över saker och ting som var

oklart. Han tror att det skulle vara positivt för det skulle innebära att de hela tiden hade koll på

varandra och om det var något speciellt så var det enklare att följa upp.

21

Veteranerna uppger att det som de upplevde som positivt med tjänstgöringen var den

gemenskap som de hade under missionen. Erik säger att det som var jobbigt med att komma

hem var insikten om att han var helt ensam, utan att någon var bredvid honom dygnet runt.

Han säger att det var jobbigt att behöva göra allt själv. Ceasar säger något liknande om att

jobba i grupp och känna att de ”satt i samma båt”.

”Jobbigt... ensamt. Du hade inte någon bredvid dig tjugofyrasju längre, allting fick du göra själv helt plötsligt”.

Erik

”Jag har alltid tyckt om att jobba i grupp, tight, det har varit kul, nästan känslan av att `nej, fan vi sitter så

djävla mycket i samma båt´, även om det har varit en dålig båt ibland så har man gillat det. `Vi sitter i alla fall

tillsammans, vi har varandra´, det har jag gillat, den känslan.”

Ceasar

David berättar att han har föreläst om sina erfarenheter inför militärer som ska åka iväg på

mission. Han säger att detta har gjort att han upplever sig ha fått en kontinuerlig bearbetning

av sina upplevelser.

8.3.1 Analys av veteranernas syn på hur ett bra stöd ska vara utformat

I och med att militärerna kan återuppleva händelser när de skriver enkäter i ensamhet hemma

så kan det vara bra om det istället sker i grupp under överseende av professionella. Om

militärerna skriver enkäten på plats i grupp så är det lättare att få hjälp om det skulle behövas.

Enligt Hammarlund (2012) så styrker flera studier att krisintervention sker i grupp

tillsammans med kamrater och att detta är till storhjälp för de drabbade individerna. Det här

kan kopplas till vad veteranerna säger om att de tycker att stödet blir bäst när de får prata med

varandra. Det Försvarsmakten varnade enligt en av veteranerna för att de kunde uppleva

reaktioner i form av flashbacks när de skrev enkäten och då skulle kontakta Försvarsmakten,

vilket han ifrågasätter att de som mår dåligt kommer att göra. Inom kristeorin talas det om

fyra faser och i den tredje fasen, bearbetningsfasen, sker ett återupplevande av tidigare

händelser till exempel i form av drömmar eller flashbacks (Otto et al., 1982). Bertil nämner

också att enkäter är en bra metod men i likhet med Erik så efterlyser han behovet av ett mer

aktivt uppsökande från Försvarsmakten till de som inte svarar. Erik säger också i intervjun att

han tyckte det var jobbigt att komma hem eftersom han från att ha varit i en nära relation med

sina kamrater i utlandsstyrkan nu blev ensam och tvungen att göra allting själv. Det innefattar

även hans tankar och funderingar. I kristeorin talas det om psykisk bearbetning som sker

under den tredje fasen. Under denna fas så sker ett repeterande och återupplevande i vaket

tillstånd och den drabbade behöver tala om det inträffade, vilket av andra kan upplevas som

ett ältande. Den upplevelse av att vara ensam med sina tankar kan kopplas till behovet av att

prata med någon som förstår upplevelserna och har liknande erfarenheter. Vidare kan det som

Erik säger visa på antagandet om de olika systemens påverkan på varandra (se fig.1, s.18).

Det militära systemet präglas av en gemenskap och en känsla av att alla jobbar tillsammans

mot samma mål, medan det civila systemet en mer individualistisk inriktning där varje

människa har sina egna mål och mening med sitt liv.

Den strenghtbaserade teorin utgår från att det är klienterna som bestämmer kursriktningen i

samtalen. Vidare så innebär strenghts teorin att individens styrkor erkänns och tas till vara.

Genom att arbeta utifrån en strenght teori så tar de professionella socialarbetarna till vara på

den känsla av gruppgemenskap och styrka som finns i gruppen (Weick, Rapp, Sullivan &

Kisthardt 1989). Det veteranerna uppger om känslan av gemenskap som förmedlas stödjer

22

detta arbetssätt. Genom att stödja militärerna i att erkänna och ta till vara på styrkan som

kommer av gruppgemenskapen och att de själva väljer kursriktningen i samtalen så möjliggör

det att stödet sker på militärernas villkor.

David säger att han önskar mer uppföljnings- och avlastningssamtal där de ges möjlighet att

reflektera över händelser som skett under missionen. David menar också att det blir ett sätt att

hålla koll på varandra om någon mår dåligt. Detta kan kopplas till KASAM genom att det ger

militärerna en chans att sätta sin egen roll i en kontext som blir meningsfull och begriplig för

de enskilda militärerna och därmed göra situationen hanterbar. Dessa samtal blir också ett sätt

för militärerna att fortsätta vara motiverade genom att de upplever en mening med det de gör.

Genom att diskutera sina upplevelser skapas en förståelse för varandra och de olika

individuella reaktioner bland militärerna om vad de gör och varför. Detta kan leda till en

starkare identitet bland militärerna, som i sin tur leder till en större möjlighet att hantera sina

känslor vid mötet med omgivningens oförståelse, ointresse och okunskap. En annan sak som

kan kopplas till KASAM är föreläsningar där en veteran berättar om sina upplevelser. Detta

blir en dubbel effekt där dels veteranen genom sin berättelse bearbetar sina upplevelser och

gör de hanterbara. Det ger också de militärer som tar del av föreläsningen en förberedelse

inför vad de kan komma att utsättas för och därmed kunna hantera händelserna bättre.

9. Slutsats

En slutsats som vi kan dra av den analys vi har gjort är att det finns en skillnad mellan en

militär roll och en civil roll och hur detta måste tydliggöras i utformandet av ett stöd till

veteraner.

Vidare kan vi dra slutsatsen att Försvarsmakten bör arbeta för att ändra den bild som de

svenska militärerna har av psykisk ohälsa. Vi har fått en bild av att det inte var helt okej för

veteranerna att prata om att svenska militärer mår psykiskt dåligt av sina upplevelser i

utlandstjänst. Detta tror vi är en av anledningarna att vi hade svårt att få kontakt med personer

att intervjua men också att de kan vara rädda för att dra upp jobbiga händelser till ytan på nytt,

något som kan skapa oro för återupplevandet av gamla besvär.

En annan slutsats som vi kan dra är att synen på Försvarsmakten och dess militärer hänger

samman med deras synlighet i övriga samhället. Ett tydligt exempel på detta är veterandagen

där svenska militära veteraner hedras och hyllas för sina insatser runt om i världen. I

dagsläget så är det en dag som glöms bort av den stora allmänheten, förutom de som har

direkt anknytning till det militära så som anhöriga och veteranerna. Vi tror att för att undvika

att den syn som finns på militärer skapar ett utanförskap, så är det viktigt att uppmärksamma

veterandagen i massmedia, till exempel sända från ceremonin i radio eller teve.

Alla intervjupersoner har talat om den gemenskap som de upplevde under

utlandstjänstgöringen och avsaknaden av träffar för veteranerna. De träffar som har anordnats

har ofta varit arrangerade av frivilligorganisationer eller veteranerna själva. Vi anser att en

viktig stödfunktion kan vara träffar för veteraner där de kan mötas och dela erfarenheter och

upplevelser med varandra och därför något som Försvarsmakten bör använda sig av i arbetet

med veteranerna.

10. Diskussion

Citatet i början av uppsatsen kommer från en spelfilm och har till uppgift att väcka ett intresse

att läsa vidare men det finns också en djupare mening. Vi ville med citatet lyfta fram den

23

erfarenhet och kunskap som de svenska militärerna har fått när de varit ute på tjänstgöring. Vi

anser att det civila samhället bör utnyttja den kompetens som veteranerna skaffat sig.

Kompetensen kan vara väldigt bred och innefatta till exempel konflikthantering, förmåga att

arbete i grupp och en kulturell kompetens. Samtliga intervjuade svarade när vi frågade om hur

de ansåg att de har nytta av erfarenheter från utlandstjänstgöringen att de upplevde att detta

hade varit värdefullt när de sökte civila arbeten. Veteranerna upplevde att den kompetens som

de hade skaffat sig under utlandstjänstgöringen efterfrågades av arbetsgivaren. Den

kompetens som veteranerna hade skaffat sig kunde röra sig om praktiska saker som att köra

lastbil eller att samarbeta och att leda en grupp. En del sa att det var upplevelser de inte skulle

vilja vara utan men att de inte skulle vilja uppleva dem igen.

Veteranernas tankar om hur länge stödet ska pågå efter avslutad tjänstgöring var

genomgående från alla intervjuade att det skulle vid behov vara livslångt. I

veteranutredningen (SOU 2014:27) diskuteras Försvarsmaktens ansvar, vilket inte ska vara

tidsbestämt utan om det kan härledas att problemet har sitt ursprung i händelser under

tjänstgöringen ska Försvarsmakten ge de drabbade råd och stöd. Detta innefattar att vägleda

de drabbade till rätt instans.

Johanne Hildebrandt (Aftonbladet, 2009) skriver om hur det i media skrivs om den svenska

utlandsstyrkan och hur detta bidrar till att allmänheten får en felaktig bild av Försvarsmaktens

verksamhet i utlandet: ”Någon som minns det svenska befäl som på, bybornas begäran, åkte till Boka i

Afghanistan för att driva bort en gangsterledare? De kriminella öppnade eld vilket besvarades, och

gangsterledaren dog med en RPG i handen. Det förvandlades i media till att svensken mördade oskyldiga

afghaner”. Vi tror att risken med en felaktig rapportering i media kan påverka bilden av den

kompetens som svenska veteraner har fått i utlandstjänst. Om bilden är att svenska militärer

åker ner till krigshärdar och mördar ”oskyldiga afghaner” så får det konsekvenser för hur

allmänheten ser på den kompetens som de faktiskt fått under vistelsen i utlandet. Det blir inte

lätt att under en anställningsintervju försöka berätta om sina kompetenser om intervjuaren har

en fördomsfull bild av svenska militärer.

11. Förslag till vidare forskning

Resultatet som vi har fått fram i vår studie, pekar på bristfällig förståelse och kunskap hos de

samtalsledare som skötte hemkomstsamtalen. Det intervjupersonerna uppgav i intervjuerna

var att samtal i grupp med de som varit med om samma saker eller liknande saker fungerade

bäst. Ett förslag på vidare forskning anser vi skulle kunna vara att studera hur kamratstödet

kan utvecklas och vilken effekt det i så fall har på återanpassning till ett civilt liv. Det kom

fram ur intervjuerna att gemenskapen bland militärerna var viktig för de enskilda militärerna

och vi anser därför att vidare forskning på detta bör ske för att utveckla modeller och

arbetssätt för ett arbete med militära veteraner.

24

Referenslista

Aftonbladet (2009). Hämtad den 13 juni 2014, från

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johannehildebrandt/article11950680.ab

American Psychiatric Association.American Psychiatric Association. DSM-5 Task Force.

(2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. (5. ed.)

Arlington, Va.: American Psychiatric Association.

Björkman, T & Lundberg, B (2005). Stigma. I Brunt, D. & Hansson, L. (red.) (2005). Att

leva med psykiska funktionshinder: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser.

Lund: Studentlitteratur.

Boothby, N, Crawford, J & Halperin, J (2006). Mozambique child soldier life outcome study:

Lessons learned in rehabilitation and reintegration efforts, Global Public Health

Vol. 1, Iss. 1, 2006.

Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

FN-Stadga (1945). http://www.fn.se/PageFiles/1158/FN-stadgan.pdf Hämtad den 20 augusti

2014

Forsberg, G. & Wallmark, J. (2002). Nätverksboken: om mötets möjligheter. (2., [bearb. och

utök.] uppl.) Stockholm: Liber.

Försvarsdepartementet (SOU 2014:27). Svensk veteranpolitik- ett ansvar för hela samhället

Hämtad den 12 juni 2014. Från www.regeringen.se/sb/d/18578/a/239809

Försvarsmakten (2009) Hämtad den 13 maj 2014 från

http://www.forsvarsmakten.se/Global/Myndighetswebbplatsen/2-Var-

verksamhet/anhorig/att-komma-hem.pdf

Försvarsmakten (2014a) Hämtad den 8 maj 2014, från http://www.forsvarsmakten.se/sv/var-

verksamhet/internationella-insatser/pagaende-internationella-insatser/

Försvarsmakten (2014b) Hämtad den 16 maj 2014, från

http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/03/militar-psykiatri/

Försvarsmakten (2014c) Hämtad den 2 maj 2014, från

http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/for-veteraner/

Försvarsmakten (2014d) Hämtad den 30 juni 2014, från http://www.forsvarsmakten.se/sv/var-

verksamhet/internationella-insatser/

Goffman, E. (2004). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. (4. uppl.)

Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Goffman, E (2011). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedts

Hall, L. K. (2011). The importance of understanding military culture. Social Work in Health

Care, 50(1), 4-18. doi:http://dx.doi.org/10.1080/00981389.2010.513914

Hammarlund, C. (2012). Bearbetande samtal: krisstöd, avlastningssamtal, stress- &

konflikthantering. (2. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Hipes, C. (2009). The framing of PTSD: narratives of mental health workers and veterans.

Diss. : University of Arkansas, 2009. Ann Arbor, MI.

25

Hoge, C W, Castro, C A, Messer, S C, McGurk, D, Cotting, D I, & Koffman, R. L. (2004).

Combat duty in Iraq and Afghanistan, mental health problems, and barriers to care. New

England journal of Medicine, 351,13-22.

Ivermark, Anna och Engström, Håkan (2014) Krigaren. Radiodokumentär.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/332169?programid=909 Hämtad den 13 maj 2014

Lindström, B (1998) Antonovsky och salutogenesen i den postmoderna

folkhälsovetenskapen.. I Kumlin, T (red.), Känsla av sammanhang i teori, empiri och

kritik. (s.15-20). Forskningsrådsnämnden, Rapport 98: 9, Uppsala: Ord & Form AB

Marquez, M. R. (2012). Not just about posttraumatic stress disorder: A call for military-

centric social work. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 22(8), 960-

970. doi: http://dx.doi.org/10.1080/10911359.2012.707942

Michel, P. (red.) (2010). Psykotraumatologi. (2., [omarb. Och utök.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur AB.

Mumford, A. (2012). Veteran care in the United Kingdom and the sustainability of the

'military covenant'. The Political Quarterly, 83(4), 820-826.

doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1467-923X.2012.02358.x

Norrbottenskuriren (2014) http://kuriren.nu/nyheter/johan-eriksson-veteranerna-fortjanar-mer-

respekt-7655440.aspx Hämtad den 2 juni 2014

Otto, U. (1986). Katastrof- och försvarspsykiatri. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. (2., svenska utg.) Stockholm: Natur

& Kultur.

Persson, T. (1995). Att möta människor i kris: om kristeori och krisbistånd. ([Ny utg.]).

Lund: Studentlitteratur.

Persson, A. (2012). Ritualisering och sårbarhet: ansikte mot ansikte med Goffmans

perspektiv på social interaktion. (1. uppl.) Malmö: Liber.

Repstad, P. (2005). Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. (2. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Savitsky, L., Illingworth, M., & DuLaney, M. (2009). Civilian social work: Serving the

military and veteran populations. Social Work, 54(4), 327-339. Retrieved from

http://search.proquest.com/docview/61356155?accountid=8028

Williamson, J. (2006). The disarmament, demobilization and reintegration of child soldiers:

Social and psychological transformation in Sierra Leone. Intervention: The international

Journal of Mental Health, Psychosocial works and councelling in areas of armed

conflict, 4, 185-205.

Weick, A., Rapp, C., Sullivan, W. P., & Kisthardt, W. (1989). A strengths perspective for

social work practice. Social Work, 34(4), 350-354. Retrieved from

http://search.proquest.com/docview/61595929?accountid=8028

Wheeler, D. P., & Bragin, M. (2007). Bringing it all back home: Social work and the

challenge of returning veterans. Health & Social Work, 32(4), 297-300. Retrieved from

http://search.proquest.com/docview/61428278?accountid=8028

26

Sveriges kommuner och landsting, http://www.skl.se/psynk/om-psynkprojektet/om-psykisk-

halsa/for-dig-som-ar-anhorig_1/vad_ar_psykisk_ohalsa_1 Hämtad den 12 juni 2014

27

Bilagor

Bilaga 1

Information innan intervjun

Intervjun kommer att spelas in för att sedan transkriberas.

Möjlighet att ta del av den transkriberade intervjun kommer att erbjudas. Detta för att

minimera missförstånd.

Inspelningen kommer att förstöras efter att uppsatsen färdigställts.

Du kan när som helst välja att avbryta intervjun utan att ange orsak.

Resultatet från intervjun kommer att anonymiseras och din medverkan kommer att vara

anonym.

Bakgrund

Hur gammal är du?

Hur gammal var du då du tjänstgjorde?

Vill du berätta lite om din bakgrund?

Hur många gånger har du tjänstgjort?

Finns det någon eller några händelser som du kommer ihåg extra starkt.

Varför valde du att söka till försvarsmakten?

Vad hade du för tankar om utlandstjänstgöring innan du for ut?

Blev det som du tänkte dig, eller vad var det som var annorlunda?

Omgivningens och de egna känslorna kring tjänstgöringen

Kan du beskriva hur det kändes att komma hem?

Hur upplever du att folk här hemma förstår dina upplevelser och erfarenheter?

Hur blir du bemött av folk i din närhet när du berättar om dina upplevelser från

krigszoner? Brukar du berätta för folk om vad du upplevt under tjänstgöringen?

Hur tror du att du påverkats av och förändrats som person av dina erfarenheter från

utlandstjänstgöring?

Hur talas det om psykisk ohälsa bland militärer?

Hur såg du på psykisk ohälsa innan tjänstgöringen?

Hur tror du att militärer ser på dem som drabbats av psykisk ohälsa?

Har du upplevt ett utanförskap bland civila eller militärer pga. psykisk ohälsa?

Stöd och hjälp

Hur såg stödet ut i direkt anslutning till hemkomst från utlandstjänstgöring?

Hur upplever du att Försvarsmakten/arbetsgivare/närstående varit till stöd efteråt? På

vilket sätt var de till stöd?

Var anser du att du har fått störst hjälp och stöd?

Vilken typ av stöd fick du?

Var det något som var extra viktigt för dig?

Anser du att du fick det stöd och hjälp du behövde?

På vilket sätt har närstående varit till stöd och upplever du att detta har varit viktigt för

dig?

Hur tycker du att ett bra stöd ska vara utformat?

Under hur lång tid anser du att stödet ska pågå?

Har du haft nytta av dina kunskaper och erfarenheter från utlandstjänstgöring i det civila

28

Bilaga 2

Intervjupersoner sökes till studie.

Vi är två socionomstudenter från Örebro Universitet som ska skriva en c-uppsats om svenska

veteraners erfarenheter/upplevelser av psykisk ohälsa efter utlandstjänstgöring och hur de

upplever stödet de fått från försvarsmakten, arbetsgivare eller övriga samhällsinstanser.

Vi söker därför personer som är villiga att ställa upp i en intervju. Intervjun kommer att ta

cirka en timma och den kommer spelas in för att sedan skrivas ut ordagrant. Er medverkan

kommer att vara anonym och era svar kommer att anonymiseras. Vi planerar att utföra

intervjuerna i slutet av april och i början av maj.

De som önskar kommer att få ta del av den färdiga uppsatsen och intervjupersonerna kommer

även kunna ta del av de transkriberade intervjuerna.

Vi är flexibla gällande vart intervjuerna kommer att genomföras men gärna i Örebro eller

Stockholm.

Om ni har några frågor eller funderingar kan ni kontakta oss på

Mail: socionom.uppsats@outlook.com

Andreas Toll

Kristian Byhlén

29

Bilaga 3

Information innan intervjun

- Intervjun kommer att spelas in för att sedan transkriberas.

- Möjlighet att ta del av den transkriberade intervjun kommer att erbjudas. Detta för att

minimera missförstånd.

- Inspelningen kommer att förstöras efter att uppsatsen färdigställts.

- Du kan när som helst välja att avbryta intervjun utan att ange orsak.

- Resultatet från intervjun kommer att anonymiseras och din medverkan kommer att vara

anonym.