Institutionen för kultur och medievetenskaper  Kulturentreprenörsprogrammet  Umeå Universitet 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En kvalitativ studie av människors upplevelser av och föreställningar kring kulturkonsumtion 

 

 

What does culture do with us? 

A qualitative study of people's experiences and perceptions of cultural consumption 

 

  

 

 

 

 

 

 

Viktoria Mellin 

Examensarbete VT 2018  

Handledare: Torkel Molin  

 

 

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 4 1. 2 BAKGRUND 4 1.3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 6 

1.3.1 TEORI 6 SOCIALT KAPITAL 6 KULTURELL KAPITAL OCH EKONOMISKT KAPITAL 8 KASAM 9 KÄNSLOR 10 IDENTITET 11 ESKAPISM 11 

1.3.2 BEGREPP 12 KULTUR 12 DEFINITION AV “ESTETISK KULTUR” 12 DEFINITION AV “ANTROPOLOGISK KULTUR” 13 

1.4 METOD 14 1.4.1 AVGRÄNSNINGAR 14 1.4.2 METOD FÖR INSAMLING AV MATERIAL 15 1.4.3 METOD FÖR ANALYS 17 1.4.4 REFLEXIVITET 18 1.4.5 FORSKNINGSETISKT HÄNSYNSTAGANDE 19 1.4.6 DISPOSITION 20 

2. RESULTAT 21 2.1 KULTURBESKRIVNINGAR 21 2.2 INDIVIDEN 21 

2.2.1 KÄNSLOR 21 Trygghet 22 Välmående 22 

2.2.2 UPPLEVELSER 23 Inspiration 23 Underhållning, eskapism och reflektion 23 

2.2.3 ÖNSKAN OCH AVSAKNAD 24 2.3 SAMHÄLLET 25 

2.3.1 IDENTITETSSKAPANDE 25 2.3.2 GEMENSKAP 26 

Bidrar till ett bättre samhälle 26 Gemensamma referenser 27 Skapar förståelse 27 

2.4  RESULTATSAMMANFATTNING 27 

1 

 

3. AVSLUTANDE DISKUSSION 29 3.1 RESULTATDISKUSSION 29 3.2 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 34 

4. SAMMANFATTNING 36 

5. KÄLL­ OCH LITTERATURFÖRTECKNING 37 

 

   

2 

 

1. INLEDNING 

 

Vad ska vi ha kultur till? Varför ska vi betala för den? Varför ska samhället                             

betala för den? Såklart för att den får oss att imponeras, roas, oroas, mötas,                           

utmanas, förundras, skratta, gråta, ifrågasätta, dra slutsatser, lära oss nytt,                   

få en bredare och mer nyanserad syn på världen, hålla oss friskare och                         

tänka mer självständigt. Men lika mycket för att kvalitetskultur är en av de                         

bästa vägvisare, följeslagare och bollplank jag kan få. På min egen, enda och                         

enastående livsresa.   1

 

Detta skriver krönikören Susanne Holmlund en artikel i Sundsvalls Tidning den 8:e                       

Februari 2018. I samma artikel refererar hon även till två kulturpersonligheter från                       

Medelpad, Arne Jones och Lars Ahlin, och deras tes om att konsten blir till först i                               

mötet med betraktaren. Mycket av detta håller jag med om och det skapar ett                           2

intresse hos mig som kulturentreprenör. Det känns ofta som att jag behöver försvara                         

kulturens existens och dess behov ur såväl ett socialt som ett ekonomiskt perspektiv.                         

Och då brukar det dyka upp funderingar kring vad kultur egentligen gör med                         

människor, hur den påverkar oss, vad den kan användas till och varför den behöver                           

finnas i ett samhälle.  

Utifrån dessa funderingar valde jag att skriva min uppsats om just idéer kring                         

kulturens påverkan, idéer kring kulturkonsumtion och kring upplevelsen av kultur. ‘ 

 

    

1Susanne Holmlund, “ Kulturupplevelser är viskningar som vägleder mig på min inre resa , ” http://www.st.nu/kultur/susanne­holmlund­kulturupplevelser­ar­viskningar­som­vagleder­mig­pa­min­inre­resa, 2018­02­13. 2Ibid . 

3 

 

1.1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 

Syftet med denna uppsats är att undersöka den individuella upplevelsen av och idéer                         

kring kulturens påverkan på samhälle och individ.  

 

FRÅGESTÄLLNINGAR 

1. Vad upplever människor när de konsumerar kultur? 

2. Vad anger de för anledning till att konsumera kultur? 

3. Vilka idéer finns kring kulturens roll i samhället? 

 

1. 2 BAKGRUND 

På nyårsafton år 2004 höll dåvarande utbildnings- och kulturministern Leif                   

Pagrotsky ett nyårstal där han sa att: 

 

Det finns ett tydligt samband mellan kulturkonsumtion och bättre                 

hälsa. Gå på teater, läs en bok eller lyssna på en stråkkvartett - och lev                             

längre och friskare! I den forskningsproposition som presenteras i                 

början av 2005 tänker jag därför föreslå ett forskningsprogram om                   

kulturens roll för hälsan. Jag vill lyfta fram ett viktigt och intressant                       

forskningsområde som kan få betydelser både för kulturens och                 

folkhälsans utveckling.   3

 

Redan för över 10 år sedan fanns alltså åsikter om att forskning kring kulturens                           

påverkan på vår hälsa är av vikt. Sedan dess har det hänt mycket vad gäller                             

kunskapen om kulturens betydelse för hälsan. Exempelvis har Hälsa på lika villkor ,                       

Nationella folkhälsokommiténs slutbetänkande, slagit fast att det finns vetenskapligt                 

stöd för att kulturaktiviteter kan fungera som kompletterande behandling och                   

rehabilitering. Både nationell och internationell forskning har visat att kulturella                   

aktiviteter och deltagande i dessa kan fungera hälsofrämjande. Men vad är det då                         4

3Regina Winzer (red) Kultur för hälsan: en exempelsamling från forskning och praktik (Stockholm 2005) s. 6 . 4Ibid., 10.  

4 

 

som gör att kulturen kan fungera hälsofrämjande? Vad är det vi upplever när vi tar                             

del av kultur, vad händer inom oss?  

Ett sorts svar på detta ger Statens folkhälsoinstitut i Kultur för hälsan , en                         

exempelsammanställning som lyfter fram forskning och praktik inom området                 

kulturupplevelser och hälsa. I skriften står det att förmågan att skilja mellan olika                         

känslor, såsom ilska, glädje, oro och sorg är en viktig del av den mänskliga                           

utvecklingen. Dessa känslor är centrala för att kunna förstå psykosomatiska                   

processer. Det ser mycket olika ut från person till person i hur vi utvecklar och                             

uttrycker våra känslor, såväl under uppväxten som senare i livet. Vissa miljöer kan                         

främja dessa processer och tillåter tolkning av känslor medan andra miljöer hämmar                       

dem. Flera av de undersökningar som presenteras i Kultur för hälsan visar att                         

kulturupplevelser kan hjälpa oss att tolka såväl våra egna som andras känslor och att                           

det kan hjälpa oss att finna uttryck för dessa känslor. Jag ville ta reda på mer om                                 5

detta och blev även nyfiken på att ta reda på vad människor anser att kulturen har för                                 

effekter på dem själva och deras omgivning. Ur detta intresse växte ämnet för denna                           

studie fram.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  

5Regina Winzer (red) Kultur för hälsan: en exempelsamling från forskning och praktik (Stockholm 2005) s. 75. 

5 

 

1.3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER  

I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter som senare används i                     

analysen av det empiriska materialet. För att komma åt både ett mikro- och ett                           

makroperspektiv kring individens subjektiva upplevelse av kulturkonsumtion så               

utgår studiens valda teori från två olika riktningar. Fokus kommer att ligga på                         

begreppet socialt kapital samt Aaron Antonovskys teori KASAM. Utöver detta                   

presenteras även teorier kring eskapism, identitet, ekonomiskt och kulturellt kapital.  

 

1.3.1 TEORI   

SOCIALT KAPITAL 

Socialt kapital är ett samhällsvetenskapligt begrepp som förekommer i många olika                     

varianter med skiftande innebörd. Vanligen betecknar det de egenskaper som vid                     

sociala relationer gör att människors samverkan grundas på tillit. Enligt                   

Nationalencyklopedin så är en effekt av socialt kapital att människor i större                       

utsträckning ömsesidigt litar på varandra och därmed samverkar i en positiv anda.                       

Detta är till fördel för samhället och för den politiska demokratin.  6

Den amerikanske statsvetaren Robert D. Putnam menar att kärnan i teorin                     

om det sociala kapitalet är att sociala nätverk har ett konkret värde i att de sociala                               

kontakter som skapar socialt kapital anses öka produktiviteten hos en individ. Han                       

menar även att kulturen är viktig för skapandet av detta sociala kapital. Putnam                         

hävdar också att både individen och kollektivet påverkas positivt av socialt kapital då                         

de sociala band som individen knyter är gynnsamma för individens egna intresse.                       

Samtidigt skapar dessa sociala band värde för kollektivet i och med de tjänster som                           

individerna gör åt varandra. De sociala band som skapar socialt kapital är alltså på                           

samma gång gynnsamt för individen som för kollektivet.  7

6  Nationalencyklopedin,  socialt kapital.http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialt­kapital (hämtad 2018­04­04). 7  Robert D. Putnam  Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse (Stockholm 2006) s.19f. 

6 

 

Enligt de två författarna av boken Socialt kapital ­ ett välfärdsperspektiv ,                     

Bengt Starrin och Rolf Ronning, så finns det olika former av socialt kapital. Nedan                           8

listar jag de olika former som jag valt att utgå från i denna uppsats.  

 

1.Formellt kontra informellt socialt kapital 

Deltagande i organisationer, som fackföreningar eller idrottsföreningar, är formellt                 

socialt kapital. Det formella kapitalet är i princip tillgängligt för alla medlemmar, och                         

det råder en öppenhet om vilka som är med.  9

Det informella kapitalet är förvärvat genom informella nätverk. Det kan                   

utvecklas informella strukturer utifrån de formella. Då blir det betydligt svårare att                       

avgöra vem som har tillgång till det sociala kapitalet.  10

 

2.Tätt kontra tunt socialt kapital 

I täta nätverk där vi interagerar på olika sätt genom att vi exempelvis arbetar                           

tillsammans, bor i närheten av varandra och har samma fritidsintressen, kan vi tala                         

om tätt socialt kapital. Tätt socialt kapital, eller starka band, definieras i relation till                           

slutenhet och kontaktfrekvens. När vi har starka band eller tätt socialt kapital brukar                         

det innebära att vi är tillsammans med vänner eller släktingar där alla känner alla i                             

nätverket.  11

Motsatsen till detta är tunt socialt kapital och syftar till personer som vi bara                           

har mött eller möter i ett enda sammanhang, exempelvis i hissen eller i ett visst                             

jobbsammanhang. Tunt socialt kapital, eller svaga band, har vi till personer som vi                         

möter i få sammanhang och med vilka vi har få gemensamma vänner. Tunt socialt                           

kapital kan dock leda till nya gemenskaper och kontakter och kan fungera som en                           

inkörsport till nya sammanhang.  12

 

 

 

 

8 Rolf Rønning & Bengt Starrin  Socialt kapital: i ett välfärdsperspektiv  (Malmö 2011) s. 33. 9 Ibid., 35. 10Ibid., 35. 11Ibid., 35. 12Ibid., 35. 

7 

 

3. Bridging (inkluderande) kontra  Bonding (exkluderande)  

Bridging, överbryggande socialt kapital, handlar om att skapa nätverk tillsammans                   

med människor som är olika oss själva. På liknande sätt som vid svaga band eller                             13

tunt kapital kan också bridging vara positivt för att skapa ömsesidig förståelse och                         

för att undvika uppkomsten av konflikter. Samtidigt kan det ge flera möjligheter att                         

korsa nätverksgränser för dem som har förmåga till det.    14

Socialt kapital som bonding, eller sammanbindande socialt kapital, handlar                 

om det vi utvecklar tillsammans med andra som i mångt och mycket liknar oss själva.                           

Bonding kan vara negativt därför att det stärker täta och slutna nätverk och på så                               15

sätt kan fungera exkluderande.   16

 

KULTURELL KAPITAL OCH EKONOMISKT KAPITAL 

Nedan presenteras två teoretiska perspektiv, ekonomiskt- och kulturellt kapital.                 

Dessa presenteras då jag vill undersöka om de på något sätt påverkar informanternas                         

tankar, idéer och inställning till kultur och konsumtionen av den.  

Kulturellt kapital är enligt sociologen Pierre Bourdieu ett kapital som                   

uttrycker sin dominans i ett givet kulturellt sammanhang. Det som en kultur                       

värdesätter högt, och som det finns en icke ekonomiskt betingad marknad för är det                           

kulturella kapitalet. Kulturellt kapital kan beskrivas som symboliska tillgångar av                   

exempelvis böcker, musik eller konst. Det kan också vara förkroppsligat i form av det                           

som Bourdieu kallar för habitus ( kollektiv livsstil, innefattande sätt att föra sig,                       

tankesätt, smak ) eller institutionaliserade i form av titlar eller diplom. Enligt                     17 18

Bourdieu påverkas en individs mängd av kulturellt kapital av familjen och skolan.   19

  Det ekonomiska kapitalet är enligt Bourdieu det som representerar välstånd                   

och materiell rikedom. Detta ekonomiska kapital är i en modern kapitalistisk                     

13Rolf Rønning & Bengt Starrin  Socialt kapital: i ett välfärdsperspektiv  (Malmö 2011) s.36f. 14Ibid. 15Ibid. 16Ibid. 17Nationalencyklopedin,  Pierre Bourdieu http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pierre­bourdieu (hämtad 2018­05­15). 18Søren  Gytz Olesen & Peter Møller Pedersen  Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv  (Lund 2004) s.147f. 19Pierre Bourdieu  Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori  (Göteborg 1999) s.31.  

8 

 

ekonomi också ett mått på makt. På samma sätt kan det sociala eller kulturella                           

kapitalet i vissa sammanhang vara ett mått på makt.   20

Som jag tolkar Bourdieu, och såsom jag kommer att använda dessa teorier i                         

denna studie, så kan dessa två kapitalformer tillsammans med socialt kapital                     

påverkas av varandra på olika sätt. Jag tolkar det även som att de olika                           

kapitalformerna kan förändras i värde och i förhållande till maktposition i olika                       

sammanhang och situationer.  

 

KASAM  

KASAM, känsla av sammanhang, är en teori formulerad av den medicinske                     

sociologen Aaron Antonovsky och består av de tre begreppen begriplighet,                   

hanterbarhet och meningsfullhet.  

Begriplighet - En känsla av att det man upplever är begripligt och                       

förnuftsmässigt gripbart, att det går att organisera och strukturera både det yttre och                         

inre stimuli som man får och att dessa inte ses som slumpmässiga och oförklarliga.                           

Stimuli som är direkt negativt och icke önskvärt räknas även in i detta, såsom krig,                             

död samt andra traumatiska händelser. Begriplighet kan likställas med en känsla av                       

“jag vet”.  21

Hanterbarhet - En persons upplevelse av tillgång till resurser som gör att hen                         

kan möta de kravs som ställs eller de stimuli som hen utsätts för. De här upplevda                               

tillgångarna eller resurserna behöver inte vara något som personen själv besitter                     

utan kan tillhöra någon närstående som man litar på och räknar med, exempelvis                         

livspartner, syskon, vänner eller Gud. En person med hög känsla av hanterbarhet                       

känner sig inte som offer inför hur livet behandlar en utan möter istället olycka med                             

en känsla av att detta är en del av livet. Hanterbarhet kan likställas med en känsla av                                 

“jag kan”.  22

Meningsfullhet - En form av motivationskomponent. Sådant som personer                 

upplever som viktigt för dem, som de är engagerade i och som har en känslomässig                             

betydelse för dem. Syftar på i vilken utsträckning som en person känner att livet har                             

20  Søren  Gytz Olesen & Peter Møller Pedersen  Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv  (Lund 2004) s.147f. 21 Aaron Antonovsky  Hälsans mysterium  (Stockholm 2005) s.45. 22 Ibid., 46. 

9 

 

en känslomässig innebörd, eller åtminstone att en del krav och problem i livet är                           

värda att investera engagemang och energi i och ser dessa som utvecklande                       

utmaningar snarare än som bördor som man hellre skulle slippa. Känslan av                       

meningsfullhet kan likställas med en känsla av “jag vill”.  23

 

Antonovsky själv sammanfattar KASAM så här:  

 

Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken                     

utsträckning man har en genomträngande och varaktig men               

dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens                         

inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara                   

och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta                         

de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3)                       

dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.  24

 

Min utgångspunkt utifrån denna teori är att undersöka om upplevelsen av kultur                       

skulle kunna vara sammanlänkat med känslan av KASAM.  

 

KÄNSLOR 

Forskningsrapporten Kultur för hälsa publicerad av Kulturrådet  presenterar ett                 

flertal undersökningar som visar att kulturupplevelser kan hjälpa oss att tolka både                       

vår egna och andras känslor samt hjälpa oss att finna uttryck för dessa känslor.                           

Förmågan att skilja mellan olika känslor är en viktig del av den mänskliga                         

utvecklingen och känslorna är centrala för att kunna förstå psykosomatiska                   

processer. Enligt dessa undersökningar skulle det alltså kunna sägas finnas ett                     

samband mellan kulturkonsumtion och känslobearbetning.  25

 

23 Aaron Antonovsky  Hälsans mysterium  (Stockholm 2005) s.46. 24 Ibid. 25 Regina Winzer (red) Kultur för hälsan: en exempelsamling från forskning och praktik (Stockholm 2005) s 75. 

10 

 

IDENTITET 

Etnologen Billy Ehn beskriver konstruktivism som något som skapas och omskapas                     

beroende på sammanhang vilket alltid är relativt. Ett exempel som Ehn lyfter fram                         

kring identitet är etnicitet och han beskriver hur det enligt konstruktivismen är något                         

som konstrueras och byggs av människor själva och som beror på möten och                         

omständigheter. Detta till skillnad från exempelvis essentialism som istället menar                   

att människan föds med en etnicitet och att denna är bestående. På samma sätt vill                               26

jag undersöka om människor på något sätt använder sig av kulturen för att                         

konstruera sin verklighet.  

ESKAPISM 

Enligt nationalencyklopedin så betyder eskapism “flykt från verklighetens problem”.               

Ordet användes först som en benämning på en flykt undan påfrestande eller                         27

rutinmässiga uppgifter och under 1940-talet hade det en moralisk innebörd och                     

saker som ansågs ge näring åt eskapismen var exempelvis underhållningsfilmen och                     

veckopressarnas socitetsspalter. Idag har ordet till viss del tappat sin negativa klang                       

och används på ett mer neutralt sätt. Eskapism handlar alltså om någon form av                           28

verklighetsflykt. Det kan handla om att fly från en verklighet för att den är oönskad                             

men det kan också handla om att fly till en overklighet för att denna är mer                               

intressant eller lockande. I ett examensarbete i Medie- och                 

kommunikationsvetenskap skrivet av Sofia Augustsson hänvisas till författaren Yi-Fu                 

Tuan och dennes teori om eskapism. Där förklaras hur verklighetsflykt även handlar                       

om bearbetning på olika nivåer och att eskapism inom musik-, film- och                       

konstbranschen anses vara en av de främsta anledningarna till att människor                     

konsumerar kultur i dessa former.  29

 

 

26  Billy Ehn & Alf Arvidsson  Kultur och erfarenhet: aktuella teman i svensk etnologi  (Stockholm 1993) s.68. 27  Nationalencyklopedin, Eskapism.http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/eskapism (hämtad 2018­05­15). 28  Ibid. 29Sofia Augustsson, Verklighetsflykt genom paradiset, examensarbete, http://www.diva­portal.org/smash/get/diva2:787523/FULLTEXT01.pdf , 2014. 

11 

 

1.3.2 BEGREPP 

KULTUR 

Kultur kommer från franskans culture, eller latinets cultura och betyder ‘odling’ eller                       

‘bildning’. Antikens romerska författare Cicero talade om själsodling och                 

renässansens humanister talade om att odla intellektet. Oftast används begreppet i                     30

betydelsen ‘andlig odling’ och syftar till sådant människor ägnar sig åt för att de                           

tycker om det, för att det ger upplevelser av olika slag. Kultur är ett väldigt brett                               31

begrepp och bör därför vid varje användning förklaras på ett eller annat sätt. I denna                             

uppsats är det av största vikt att göra några definitioner av det då det används utifrån                               

flera olika perspektiv. Samtidigt som jag som forskare kan definiera kultur utifrån                       

mina valda ramar och perspektiv så har jag gett fria tyglar åt mina respondenter att                             

göra sina egna definitioner i och med att jag låter dem tolka begreppet själva vid                             

frågan “Vilken kultur konsumerar du?”.   

Jag har alltså i denna studie valt att inte definiera begreppet kultur för de                           

medverkande utan låtit dem själva tolka begreppet när jag lagt fram det på bordet.                           

Jag har försökt att i största möjliga mån låta bli att diskutera min uppsats syfte och                               

ämne innan intervjuerna, och när jag väl ställt frågan så har jag försökt att inte  styra                               

respondenterna i deras egna definitioner. Detta gör att det i materialet från                       

intervjuerna finns en mängd olika definitioner av begreppet kultur.  

För den teoretiska delen av uppsatsen har jag däremot behövt definiera                     

begreppet. Jag har valt att göra två olika definitioner där den ena syftar till ett                             

estetiskt kulturbegrepp och den andra till ett mer antropologiskt kulturbegrepp.  

 

DEFINITION AV “ESTETISK KULTUR” 

Det estetiska kulturbegreppet är det jag avser att fokusera min undersökning kring.                       

Det syftar till de klassiska konstarterna som musik, teater, konst, litteratur och dans,                         

men även nya former av konstarter som film, tv-serier, populärkultur via internet                       

30  Nationalencyklopedin,  Kultur. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kultur(hämtad 2018­03­20). 31  Ibid. 

12 

 

och liknande. Denna definition av kultur kommer i uppsatsen endast att benämnas                       

som kultur.  

 

DEFINITION AV “ANTROPOLOGISK KULTUR” 

Det antropologiska kulturbegreppet syftar till livsprocesser, sociala sammanhang,               

folklig kultur, ett sätt att leva och kultur som en livsform. Detta kan sägas vara en                               

vidare definition av begreppet som åsyftar en totalitet av en viss populations                       

handling, tankar och omgivande förhållanden. När den här definitionen av kultur är                       

aktuell i denna uppsats kommer den att benämnas som antropologisk kultur.   

 

   

13 

 

1.4 METOD 

 

I detta avsnitt redovisas studiens avgränsningar, val av metod för insamling av 

material och val av analysmetod. Det innehåller även ett stycke med en reflexiv 

diskussion, etiska ställningstaganden samt en disposition.   

 

1.4.1 AVGRÄNSNINGAR 

För att göra denna studie möjlig att genomföra har jag varit tvungen att göra vissa                             

avgränsningar. Geografiskt har jag valt att avgränsa mig till Sundsvall, detta av                       

praktiska skäl. Jag har valt att endast intervjua personer över 18 år, också detta av                             

praktiska skäl då jag inte behövt gå via föräldrar för att få ett godkännande inför                             

intervjuerna.  

Vad gäller mitt material så har jag avgränsat studien på så sätt att jag endast                             

använt mig av intervjuer. Detta då jag söker individens uppfattning av sin egen                         

upplevelse. Jag har även valt att ha ett fokus kring kulturkonsumtion som bygger på                           

vad som upplevs då en person tar del av kultur, jag har alltså valt att inte undersöka                                 

perspektiv kring vad som händer när en person skapar eller deltar i kulturaktiviteter.  

När det gäller själva begreppet kultur presenteras två definitioner av det under                       

rubriken teori men jag har valt att inte diskutera detta i kombination med begreppet                           

kvalitet. I denna studie är alltså kultur det som respondenterna definierar som                       

kultur, jag har inte gjort någon skillnad på vad som räknas som mer eller mindre fin                               

eller kvalitativ kultur. 

Utifrån dessa avgränsningar går det att säga något om vad mitt material inte                         

kan svara på. Då jag främst är intresserad av individers upplevelser och perspektiv                         

kring kultur kan jag endast säga något om den direkt upplevda effekten av                         

kulturkonsumtion, jag kan genom teorierna sedan analysera vilka effekter kultur kan                     

ha på människan ur ett makroperspektiv. Men jag kan inte säga något om långvariga                           

effekter eftersom studien inte löper under lång tid. Då det inte är en kvantitativ                           

studie kan jag inte heller visa på kvantitativt vetenskapliga mätningar av kulturens                       

14 

 

effekter på människan eller samhället. Jag vill poängtera att mitt resultat inte bygger                         

på objektiv fakta utan på subjektiva upplevelser. Jag undersöker upplevelser av och                       

idéer kring effekten av kultur, inte den objektivt verkliga effekten av kultur.  

 

1.4.2 METOD FÖR INSAMLING AV MATERIAL 

Denna studie baseras på fem kvalitativa intervjuer. Valet av kvalitativa intervjuer                     

grundas i att dessa har som syfte att använda sig av det direkta mötet mellan mig                               

som forskare och intervjupersonen och det samtal som uppstår i en specifik unik                         

kontext. I detta sammanhang är forskaren det viktigaste redskapet för att få fram och                           

följa upp den specifika respondentens berättelser och förståelser. Det som utmärker                     

en kvalitativ intervju är att den följer upp delar av intervjupersonens berättelse som                         

kan kasta ljus över personens förståelse av temat ifråga. Formen för de kvalitativa                         32

intervjuerna är semistrukturerade, det vill säga de följer en lösare mall men har inte                           

ett fast frågeformulär som följs till punkt och pricka. Detta då jag ville att                           

intervjuerna i stor utsträckning ska likna samtal för att ge så mycket information som                           

möjligt. Intervjuguiden har byggts kring ämnen, teman och inriktningar men gett                     

stort utrymme för möjlighet till följdfrågor och fördjupning.  

Studien kräver inte en avgränsning kring gruppen respondenter, snarare                 

eftersträvas bredd och variation. Jag har valt att intervjua personer som jag är bekant                           

med, dels för att detta gjort det enklare att komma igång med studien samt att jag                               

tror att det inte spelar någon större roll för resultatet huruvida respondenterna                       

känner mig eller inte sedan tidigare. En anledning till att jag valde att inte söka upp                               

slumpmässigt utvalda personer var för att det kändes svårt att kontakta dem för                         

intervjuer på den nivån som denna uppsats är skriven utifrån, därför valde jag istället                           

att utgå från min bekantskapskrets. I studiens inledning ville jag undvika att välja                         

respondenter som jag är för nära relationsmässigt då jag trodde att det hade kunnat                           

påverka resultatet negativ på olika sätt. Exempelvis genom att det, både från min och                           

från respondentens sida, hade kunnat räknats med att man kan läsa mellan raderna                         

vilket kan leda till att för mycket av mina personliga tankar och åsikter läggs in i                               

respondentens reella svar. Detta har jag varit noggrann med i min tolkning och                         

32 Karin Widerberg  Kvalitativ forskning i praktiken , (Lund 2002) s.16. 

15 

 

analys att undvika i största möjliga mån. En annan oro var att respondenten av olika                             

anledningar inte skulle vilja berätta om sin upplevelse av kultur på grund av                         

exempelvis känsla av obekvämlighet inför att jag i framtiden ska veta detta om                         

personen eller på grund av en respekt inför mig som kulturarbetare. Detta är dock                           

inte något jag märkt av under mina intervjuer. Jag var också noggrann med att säga                             

att de inte skulle försöka svara “rätt svar” för att göra mig nöjd som kulturarbetare                             

utan att jag ville att de skulle svara precis det de tänkte.   

Anledningen till att jag valde intervjuer var att jag ville studera människors                       

förståelse av ett fenomen. Kanske hade jag kunnat använda mig av en                       33

enkätundersökning för att få en större mängd material att arbeta med och utgå från.                           

Dock anser jag att intervjuer gav mig mer eftersom min önskan inte var en mängd                             

svar mätbara i siffror utan snarare har handlat om olika perspektiv och                       

uppfattningar. Det har också gett mig möjligheten att under undersökningens gång                     

fördjupa, gräva vidare och med hjälp av studiens respondenter upptäcka nya                     

riktningar och tankar.  

För att kunna börja utformandet av min intervjuguide gjorde jag en förstudie                       

där jag frågade en nära bekant väldigt lösa frågor kring upplevelsen av kultur, hur det                             

påverkar hen och vad hen tycker att kultur har för funktion i samhället. Jag ställde                             

sedan dessa frågor även till mig själv och skrev ner tankar som jag själv hade kring                               

ämnet. Detta dels för att tydliggöra olika riktningar och ideér som kunde vara                         

spännande att utforska vidare och dels för att jag som forskare i intervjusituationen                         

inte skulle börja analysera och utvärdera mig själv och mina egna uppfattningar.                       34

Dock anser jag att det i vissa fall kan vara av värde att den information som kommer                                 

från respondenten kan öppna ögonen för nya perspektiv hos forskaren just genom att                         

informationen får analyseras mot forskarens egen uppfattning och på så sätt kunna                       

leda vidare samtalet i en givande riktning.  

Vid intervjuerna diskuterades tre teman. Dessa var kultur, upplevelsen av den                     

samt kulturens roll i samhället. Dessa teman arbetades fram utifrån teorin och                       

uppsatsens frågeställningar. 

33Karin Widerberg  Kvalitativ forskning i praktiken , (Lund 2002) s.17. 34 Ibid., 63. 

16 

 

Intervjuguiden har två delar där den första är menad att undersöka                       

respondentens kulturkonsumtion samt dennes upplevelse av hur             

kulturkonsumtionen påverkat hen. Den andra delen går mer direkt på den offentliga                       

kulturen och där finns även frågan om denna typ av kultur konsumerades över huvud                           

taget av respondenten. Frågor om kulturens vikt i samhället är också inkluderade i                         

denna del. Något annat som var viktigt i intervjuguiden var frågan “Vad händer när                           

det inte finns kultur?”, alltså hur avsaknad av kultur upplevs av respondenten. Detta                         

för att ge respondenten hjälp att se vad kultur gör när den finns. Samtalen spelades                             

in med hjälp av mobiltelefon för att sedan transkriberas. Valet att spela in                         

intervjuerna bygger på att jag då kunde ägna all uppmärksamhet åt samtalet och                         

respondenten utan att behöva tänka på att hinna anteckna samtidigt. Parallellt med                       35

intervjuinspelningarna och transkribering av dessa fördes också en fältdagbok där                   

tankar och analyser fick plats innan själva bearbetningen av materialet.  

Valet av plats för intervjuer kan spela mer eller mindre roll för en studie. Det                             

kan påverka känslan för situationen såväl för forskaren som för respondenten. Det                       

påverkar även kvaliteten på ljudinspelningen. Intervjuerna för denna studie har                   36

skett på olika platser vid varje intervjutillfälle. Gemensamt för alla intervjuerna är att                         

de ägde rum i mindre lokaler, med möjlighet till stängd dörr och avskildhet, detta för                             

att skapa en känsla av trygghet för respondenterna.  

 

1.4.3 METOD FÖR ANALYS 

För att kunna bearbeta insamlad information i form av text har jag transkriberat                         

intervjuerna. Jag lyssnade av det inspelade materialet i nära anslutning till själva                       

intervjutillfället, detta för att ha någorlunda färskt i minnet hur samtalet hade varit,                         

olika skiftningar i stämning och eventuella icke ljudliga kommunikationsformer. Jag                   

skrev ner samtalet relativt noggrant med fokus på respondenternas svar, jag lade                       

också redan här till egna kommentarer inom parenteser utifrån mina tolkningar av                       

svaren. Efter att detta gjorts skrev jag en sammanfattande text av den transkriberade                         

intervjun där jag fritt analyserade texten. Detta har sedan fungerat som material för                         

35Lars Kaijser & Magnus Öhlander  Etnologiskt fältarbete  (Lund 1999) s.67. 36 Karin Widerberg  Kvalitativ forskning i praktiken , (Lund 2002) s.93. 

17 

 

min studie. Efter transkribering och analys lästes texterna och kodades utifrån teman                       

och teori. Detta material låg sedan till grund för min analys.  

Då syftet med denna studie inte har varit att belysa individen eller individuella                         

sammanhang så har inte heller materialet analyserats eller redovisats utifrån ett                     

individfokus. Jag är i studiens syfte inte intresserad av intervjupersonerna som                     

personer, vad de har för kön, bakgrund, ålder eller liknande, utan snarare av vad de                             

kan lära mig om upplevelsen av kultur och dess påverkan på människan.                       

Intervjumaterialet har därför presenterats och analyserats frikopplat från               

intervjupersonerna vilket skapar en trygghet för dem då resultatet inte bygger på                       

dem som individer utan att de istället får representera ett perspektiv.  37

 

1.4.4 REFLEXIVITET 

Som forskare är det omöjligt att inte bli en del av sitt forskningsmaterial, speciellt vid                             

intervjuer. Även om forskaren anstränger sig för att hålla en låg profil för att låta                             

respondenten styra intervjun så är forskaren genom sin person och sitt sätt att vara i                             

hög grad medskapare av samtalet. En intervju är en social situation och ur denna                           38

skapas ett material som är en form av social konstruktion. Vad som sägs och inte sägs                               

har till viss del att göra med hur intervjusituationen upplevs och hur                       

kommunikationen fungerar mellan forskare och respondent. Som i andra sociala                   

situationer pågår en typ av spegling och ett härmande av exempelvis ord och                         

ordanvändningar. På grund av detta är det av stor vikt att forskaren vid                         

genomläsning och analys av sitt intervjumaterial granskar sin egen roll i samtalet.                       39

Som Billy Ehn och Barbro Klein skriver i boken Från erfarenhet till text  så är varje                               

beskrivning ett urval av begrepp och synvinklar som står i mer eller mindre öppen                           

strid med andra beskrivningar. De beskriver det som att författaren av en text                         

ordnar, förklarar, utesluter, lägger till och ställer till rätta och att detta skapar                         

verkligheten snarare än att kopiera den, omvandlar snarare än att återge. Detta har                         40

jag tagit stor hänsyn till i mitt analysarbete, att jag endast beskriver                       

37  Karin Widerberg  Kvalitativ forskning i praktiken , (Lund 2002) s.67. 38Lars Kaijser & Magnus Öhlander  Etnologiskt fältarbete  (Lund 1999) s.59. 39 Ibid., 60f. 40 Billy Ehn & Barbro Klein  Från erfarenhet till text: om kulturvetenskaplig reflexivitet  (Stockholm 1994) s.42. 

18 

 

verklighetsuppfattningar och att det jag skapar genom min studie inte är en sanning,                         

då någon sådan inte finns, utan ett perspektiv.  

 

1.4.5 FORSKNINGSETISKT HÄNSYNSTAGANDE 

Vid arbetet med denna studie har hänsyn tagits till en del forskningsetiska krav,                         

närmare bestämt informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt           

nyttjandekravet.  

Utifrån informationskravets regler har samtliga respondenter inför sitt               

deltagande informerats om sin roll i studien samt vilka villkor som gäller för dem                           

som deltagande. De har även fått information kring att deras medverkan är frivillig                         

och att de när som helst har möjlighet att avbryta sin medverkan.  

Utifrån samtyckeskravet har hänsyn tagits till respondenternas samtycke till                 

att medverka i studien. Det har tydligt framgått att den som deltar som respondent                           

har rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de vill                           

medverka. Det har gjorts tydligt att de när som helst kan avböja frågor eller avbryta                             

sin medverkan och att detta inte på något sätt skulle påverka dem negativt.  

Utifrån konfidentialitetskravet har alla uppgifter kring de deltagande               

respondenterna givits största möjliga konfidentialitet. De insamlade             

personuppgifterna har förvarats och kodats på ett sådant sätt att icke behöriga ej kan                           

ta del av dem. Uppgifter om kön och ålder har bokförts men har ej använts i                               

analysen. Detta dels för att skydda respondenterna så att det ej går att ta reda på vem                                 

det är som sagt vad, men också på grund av att detta inte varit relevant för resultatet. 

Utifrån nyttjandekravet informerades samtliga respondenter om att uppgifter               

om enskilda personer som samlats in under studien för forskningsändamål endast                     

får och kommer att användas för vetenskapligt syfte och främst i denna studie.                         

Informationen kommer ej att användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller                     

liknande.  41

 

41 Forskningsetiska principer: inom humanistisk­samhällsvetenskaplig forskning, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf , Hämtad 2018­02­20. 

19 

 

1.4.6 DISPOSITION 

Uppsatsens disposition är följande: Inledningsvis presenteras resultatet av den                 

materialinsamling som utförts i denna studie, detta görs under de tre rubrikerna                       

Kulturbeskrivningar , Individen  och Samhället . Därefter analyseras och diskuteras               

resultatet utifrån den valda teorin i kapitlet Avslutande diskussion . I diskussionen                     

besvaras även studiens syfte och frågeställningar. Efter det presenteras ett antal                     

slutsatser samt förslag till vidare forskning. Avslutningsvis presenteras en                 

sammanfattning av studien i sin helhet.  

 

 

   

20 

 

2. RESULTAT  

 

Resultatet utgår från studiens syfte, en undersökning av människors upplevelse av                     

och idéer kring kulturkonsumtion. Resultatet presenteras genom två perspektiv, ett                   

individperspektiv och ett samhällsperspektiv, som båda har underkategorier. Vissa                 

av de teman som diskuteras går ihop med varandra och många begrepp har flera                           

innebörder vilket gör att de kan diskuteras inom båda perspektiven. Avslutningsvis                     

presenteras en sammanfattning av resultatet. 

 

2.1 KULTURBESKRIVNINGAR 

Jag har medvetet valt att låta informanterna själva definiera kultur på så sätt att jag                             

exempelvis ställt frågan “Vilken kultur konsumerar du?”. Genom analys av mitt                     

intervjumaterial kan jag utläsa hur studiens informanter definierar kultur. Det som                     

nämns är framför allt film, musik, tv, tv-serier och litteratur. Även museer, konst,                         

bio, bibliotek, konserter, musikal, teater, dans och radio nämns vid ett eller ett flertal                           

tillfällen. Utöver detta så beskrivs kultur i ord som teknisk kultur, kulturhistoria,                       

historia och dataspel. Flera av informanterna tar också upp funderingar kring att                       

kultur kan vara många olika saker och vissa tycker att detta gör det aningens                           

problematiskt att svara rakt på frågor om upplevelsen av kultur då de menar att det                             

skiljer sig mycket beroende på vilken form av kultur det handlar om.   

 

2.2 INDIVIDEN 

2.2.1 KÄNSLOR 

Alla informanter berättar på olika sätt om hur upplevelsen av kultur ger dem                         

upplevelser av känslor. Vissa anser att dessa upplevelser av känslor blir starkare när                         

de upplever kultur live. En informant förklarar att kultur kan fungera                     42

42 Intervju 2 (Sundsvall 2018). 

21 

 

känsloförstärkande och tar exemplet att om hen känner sig nedstämd och vill få                         

uttryck för detta så kan hen se en film som förstärker känslan vilket kan hjälpa hen                               

att på något sätt må bättre. På samma sätt så kan en mysig stämning skapas med                               

hjälp av film eller musik.   43

Många av informanterna beskriver att upplevelsen av kultur beror på vilken                     

typ av kultur som konsumeras. Exempelvis kan upplevelsen av musik på en konsert                         

vara allt från att känna en känsla av upprymdhet och glädje till att känna sorg och                               

släppa ut tårarna. Samma sak gäller för musik som man lyssnar på själv via                           44

exempelvis telefonen hemma. Känslor som beskrivs här är lugn, pepp, avslappning,                     

förbannelse och eufori. Även provokation, ilska och upprymdhet nämns som                   45

känslor.  

Trygghet 

Något annat som vissa informanter beskrev i samband med frågor kring vad de                         

upplever när de konsumerar kultur var trygghet. Konsumtionen av kultur har då                       

beskrivits som ett tidsfördriv som skapar en stämning och då ofta en trygghet. Det                           

har också beskrivits som något som kan fylla tystnaden och göra att man känner sig                             

mindre ensam.  

En annan form av trygghet som beskrivits är hörlurarna och deras funktion,                       

hur de kan fungera som ett skydd mot omvärlden genom att de stoppas i öronen och                               

spelar upp musik, radio eller en podcast. Här är kulturen både ett sällskap och ett                             

skydd, två olika former av trygghet.   46

 

Välmående 

Många av informanterna har pratat om hur upplevelsen av kultur eller                     

konsumtionen av kultur ger dem en känsla av välbefinnande, att de mår bra av kultur                             

och att det ger dem något positivt. En informant beskriver hur hen inte själv                           

konsumerar så mycket kultur idag men att hen aktivt försöker se till att hens barn får                               

möjlighet att på olika sätt konsumera kultur och att hen själv därigenom också får ta                             

43 Intervju 4 (Sundsvall 2018). 44 Intervju 4 (Sundsvall 2018). 45 Intervju 5 (Sundsvall 2018). 46 Intervju 4 (Sundsvall 2018). 

22 

 

del av denna positiva känsla. På frågan varför hen ändå upplever en önskan om att ta                               

del av mer kultur svarar hen att det handlar om en känsla av välbefinnande, att må                               

bra, att man får något positivt. Informanten säger även att det nu då är för att hens                                 

barn ska få detta men att informanten själv ju då också får en del av detta på köpet.                                   47

Glädje, tillfredsställelse och välbehag är andra ord som använts för att beskriva vad                         

konsumtion av kultur ger. 

 

2.2.2 UPPLEVELSER 

Inspiration 

Något som kommit upp i flera intervjuer har varit att konsumtion av kultur leder till                             

inspiration på olika sätt. Det har inte alltid varit tydligt vad denna inspiration ger,                           

vad det inspirerar till eller hur denna inspiration tar sig uttryck. En beskrivning har                           

varit att konsumtion av kultur live, exempelvis på teater, har gett känslan av att “gud                             

vad det går att skapa saker” och en fascination över vad människor kan skapa, och en                               

glädje och känsla av upprymdhet kring att något kan få vara så häftigt. Inspiration                           48

kan vara både en känsla och en upplevelse, och det går att diskutera vad inspiration                             

egentligen är. Detta har jag dock låtit vara relativt orört i denna studie. Ett kortare                             

utlägg går att läsa i diskussionen.  

 

Underhållning, eskapism och reflektion 

Något som nämnts i flera av intervjuerna är hur kulturen ger plats och möjlighet för                             

reflektion. Hur kulturen kan skapa tillfällen för informanten att vara “ensam med sig                         

själv” och kunna reflektera över tankar, åsikter och perspektiv genom det hen                       

upplever vid konsumtionen av kulturen.    49

Upplevelse av kultur beskrivs också som en slags känsla av tillfredsställelse                     

och mindfulness, en paus då man inte behöver tänka på någonting annat, som en                           

form av meditation. Denna upplevelse av mindfulness kan dock variera beroende på                       

47 Intervju 3 (Sundsvall 2018). 48 Intervju 3 (Sundsvall 2018). 49 Intervju 2 (Sundsvall 2018). 

23 

 

vilken kultur som konsumeras och på vilket sätt detta görs, vad det är för plats, vilka                               

som är där, vilken typ av atmosfär det är på platsen och i gruppen av människor som                                 

befinner sig på platsen eller om det är i ensamhet. Flertalet informanter har också                           50

förklarat hur konsumtion av kultur kan vara en form av verklighetsflykt. Det har                         

även beskrivits i ord som fantasi, tidsfördriv och eskapism.   51

Något som varit övergripande för alla informanternas svar, och som ofta varit                       

det första de svarat på frågan varför de konsumerar kultur är att de gör det för att det                                   

är underhållande och roligt.  

 

2.2.3 ÖNSKAN OCH AVSAKNAD 

Något som flera gånger i olika intervjuer uttrycktes var olika former av önskan kring                           

att ta del av mer kultur. Någon önskar att hen skulle läsa mer böcker men anser inte                                 

att hen har tid eller ork, någon önskar att hen hade mer koll på de lokala scenerna för                                   

dans och teater. En annan önskar att hen brukade mer kultur då det ger glädje och                               52

välbehag. Det finns också en tanke om att vara dålig på att ta del av den kultur som                                   53

finns. En beskriver det som att hen har varit dålig på att aktivt lyssna på musik på                                 

senaste tiden men att det ofta står på i bakgrunden och fungerar som bakgrundsbrus.                           

Det lyfts även in en ekonomisk aspekt där informanten diskuterar att hen på grund                           

av sin ekonomiska situation inte kan konsumera så mycket kultur som hen önskar                         

utan istället får välja varsamt när det kommer till att ta del av kultur som kostar,                               

exempelvis bio, konserter eller liknande.   54

Jag har ställt frågan om hur informanterna tror att de skulle uppleva att inte                           

få konsumera kultur. Alla har varit mer eller mindre eniga om att de skulle tycka att                               

det var tråkigt. Allt från uttryck som “tristess”, “ganska skittråkigt” och “inte så kul”                           

har använts. Det har beskrivits som att det är viktigt för det mentala och att om det                                 

bara är vardag hela tiden så blir det lätt tristess. Kulturen är i detta fall alltså något                                 

som ställs som en motpol till vardag, eller i alla fall något skilt från vardagen.   55

50 Intervju 3 (Sundsvall 2018). 51 Intervju 5 (Sundsvall 2018). 52 Intervju 4 (Sundsvall 2018). 53 Intervju 2 (Sundsvall 2018). 54 Intervju 4 (Sundsvall 2018).  55 Intervju 1 (Sundsvall 2018). 

24 

 

En annan beskrivning av avsaknad av kultur är att det skulle göra att informanten                           

upplever verkligheten som fattig, trist och tråkig och att det inte skulle finnas någon                           

näring till känslorna.  56

En informant som anser att hen i dagsläget inte konsumerar så mycket kultur                         

svarar att det väl inte är så att hen mår dåligt av att inte konsumera kultur utan att                                   

det mer är en längtan. Hen beskriver dock hur den känsla som infinner sig vid                             

konsumtion av kultur även kan infinna sig vid andra aktiviteter, exempelvis av att                         

vara i naturen. Denna idé om att kulturen kan gå att ersätta med annat har också                               57

andra informanter diskuterat. Ett förslag har varit att istället börja träna, eller hitta                         

en annan “hobby”. En informant beskriver det som att om kultur skulle försvinna                         

eller förbjudas så skulle det finnas mycket tid över i personens liv som hen idag inte                               

vet vad hen skulle göra med. Beskriver det även som att hen då inte skulle tycka om                                 

att vara hemma lika mycket som hen gör nu.  58

 

2.3 SAMHÄLLET 

2.3.1 IDENTITETSSKAPANDE  

Under intervjuerna ställdes också frågor kopplade till hur informanterna tror att                     

kulturen påverkar samhället, om den har betydelse och i så fall på vilket sätt. Svaren                             

var blandade men merparten av deltagarna ansåg att kulturen är viktig för samhället.                         

Någon beskrev att den offentliga kulturen, som i detta fall var museer och liknande,                           

är mindre avslappnande och istället fungerar mer bildande. Denna offentliga kultur                     

som respondenten syftar till kan sägas vara kopplad till kulturarv vilket hen tycker är                           

viktigt för att ej tappa bort sin historia, och respondenten anser att kulturhistoria är                           

viktigare än vår samtidskultur. Informanten beskriver det som att vår samtidskultur                     

kommer att bli viktigt i framtiden, men att “du vet inte vart du är på väg om du inte                                     

vet var du kommer ifrån”.  59

56 Intervju 2 (Sundsvall 2018). 57 Intervju 3 (Sundsvall 2018). 58 Intervju 5 (Sundsvall 2018) . 59 Intervju 1 (Sundsvall 2018). 

25 

 

Någon svarade tvekande ja på frågan om kultur är viktigt för ett samhälle. Hen                           

anser att det finns så många olika former av kultur och att det är bra att det finns                                   

variation då allt inte passar alla. Hen diskuterar också hur samhället och                       

omgivningen kan påverka vad man blir intresserad av. Hen kan dock se funktionen                         

av exempelvis ett museum och syftar då på just hur den historiska delen av kultur                             

kan fungera bildande och att det kan lära oss om misstag som begåtts tidigare och                             

hur kulturen på så sätt kan skapa förbättring.   60

Jag kan i denna del av materialet se hur vissa av informanterna berör ett mer                             

antropologiskt kulturperspektiv där det inte längre är fokus på en form av kultur som                           

upplevs utan mer på hur kulturen skapar en kunskap om och förståelse av vilka vi är,                               

vart vi kommer från och vart vi ska. För informanterna är denna kunskap en form av                               

verklighet. Och även om det går att diskutera huruvida det egentligen endast är                         

konstruktioner så är det fortfarande informanternas upplevelse av kulturens                 

betydelse för samhället.  

 

2.3.2 GEMENSKAP 

Bidrar till ett bättre samhälle 

Ett stort tema som dyker upp vid frågan om huruvida kultur är viktigt för ett                             

samhälle eller inte är gemenskap. Många av informanterna anger detta som                     

anledning till varför de tycker att samhället behöver kultur. En informant tycker att                         

kulturen är viktigt men kan inte peka på varför, men uttrycker det som att det kanske                               

är på grund av att hen tror att det blir känslomässigt fattigt utan kultur. En annan                               61

av informanterna anser att kultur är jätteviktigt för ett samhälle och tror att det                           

skulle kunna användas mycket mer för att få ett bättre samhälle.  62

 

60 Intervju 5 (Sundsvall 2018). 61 Intervju 2 (Sundsvall 2018). 62 Intervju 3 (Sundsvall 2018). 

26 

 

Gemensamma referenser 

Kultur beskrivs också som något som kan vara till hjälp för att lyfta fram skillnader                             

och kanske kunna skapa något gemensamt, eller en sorts gemenskap, genom att man                         

belyser dessa skillnader.  63

Kultur anses också viktigt för ett samhälle då det skapar en gemenskap genom                         

att det ger oss gemensamma referensramar och leder till samtal. Det finns även                         64

upplevelse av gemenskap kring evengemang som skapas kring kultur och några                     

respondenter pratar om att kulturen skapar mötesplatser. Det diskuteras även att                     

olika typer av kultur drar till sig olika typer av personer och att det skapar en                               

gemenskap mellan de personer som tycker om samma sak. Kultur beskrivs som                       

något som för folk samman, exempelvis om man gillar samma musik som någon                         

annan så kan man gå tillsammans och lyssna på den artisten och en av                           

informanterna menar att det är det som är kulturens funktion, att föra folk samman                           

och skapa gemenskap.  65

 

Skapar förståelse 

Kultur beskrivs också som något som kan göra det lättare att förstå olika problem.                           

Ett exempel på detta som beskrivs är hur en teater exempelvis kan ta upp olika                             

ämnen och att detta kan underlätta för förståelse av detta ämne och leda till nya                             

perspektiv. En viktig kommentar kring detta är dock hur kulturen kan sammanfoga                       

men även splittra människor.  66

 

2.4 RESULTATSAMMANFATTNING 

Majoriteten av studiens respondenter beskriver och definierar kultur i klassiska                   

termer som musik, tv, film, litteratur, museer och olika former av scenkonst. Flera                         

informanter reflekterar också över att kultur är ett brett begrepp.  

63 Intervju 2 (Sundsvall 2018). 64 Intervju 4 (Sundsvall 2018). 65 Intervju 5 (Sundsvall 2018). 66 Intervju 2 (Sundsvall 2018). 

27 

 

Ur ett individperspektiv så skapar kultur upplevelser av känslor. Dessa                   

känslor beror på vilken kultur som konsumeras och kan vara allt från glädje till sorg.                             

Kulturen kan också fungera känsloförstärkande. Några upplever känslor av trygghet i                     

koppling till kulturkonsumtion, då i form av sällskap och skydd. Något annat som                         

upplevs i samband med konsumtion av kultur är välmående och välbehag. Kulturen                       

ger också inspiration, underhållning samt plats och tid för reflektion. Vissa beskriver                       

även verklighetsflykt och en paus.  

Återkommande nämner informanterna på olika sätt att de önskar att de                     

konsumerade mer kultur. Denna upplevda avsaknad beror på olika faktorer som tid,                       

ekonomi och prioritering. Vid frågan om hur informanterna skulle uppleva livet utan                       

kultur så är alla överens om att det skulle uppleva tristess i olika grad.  

Merparten av respondenterna anser att kultur är viktigt för ett samhälle och                       

kulturens roll beskrivs som bildande och socialiserande. Den beskrivs som att den                       

bidrar till ett bättre samhälle, skapar gemenskap och gemensamma referensramar                   

och att kultur är något som kan hjälpa människor att få förståelse för sig själva och                               

sin omvärld.   

 

 

 

 

   

28 

 

3. AVSLUTANDE DISKUSSION  

 

I denna del av uppsatsen presenteras en resultatdiskussion relaterat till                   

intervjumaterialet och de teoretiska utgångspunkterna. Här besvaras uppsatsens               

syfte att undersöka den individuella upplevelsen av och idéer kring kulturens                     

påverkan på samhälle och individ. Detta görs genom att besvara frågeställningarna                     

“Vad upplever människor när de konsumerar kultur?”, “Vad anger de för anledning                       

till att konsumera kultur?”  och “Vilka idéer finns kring kulturens roll i samhället?”                         

utifrån de valda teoretiska utgångspunkterna. Avslutningsvis presenteras ett antal                 

slutsatser samt förslag till vidare forskning.  

 

3.1 RESULTATDISKUSSION 

 

Vad upplever människor när de konsumerar kultur? Utifrån det material jag arbetat fram genom denna studies valda metod så kan jag                           

utläsa att det överlag är så att människor upplever att de genom kultur på olika sätt                               

får en känsla av att tillhöra något och en känsla av gemenskap. I de flesta av fallen                                 

där detta diskuterats har det som beskrivits gått att koppla till teorin om informellt                           

socialt kapital då det inte handlat om att tillhöra någon organisation eller förening                         

och därigenom känna gemenskap utan att det mer rört sig om socialt kapital som                           

förvärvas genom informella nätverk. Exempel på detta är beskrivningar av hur det                       67

kan uppstå en känsla av gemenskap vid konsertbesök. Detta går även att koppla ihop                           

med tunt socialt kapital då det i de flesta fall endast nämns att kultur skapar allmän                               

gemenskap och att det kan vara en flyktig form av gemenskap som endast upplevs i                             

stunden.  68

Något som alla informanter berättar om på olika sätt är hur upplevelsen av                         

kultur ger dem upplevelser av känslor. Kulturen kan i vissa fall sägas fungera                         

67Rolf Rønning & Bengt Starrin  Socialt kapital: i ett välfärdsperspektiv  (Malmö 2011) s.35. 68 Ibid. 

29 

 

känsloförstärkande och en av informanterna beskriver hur känslan kan hjälpa hen                     

att må bättre. Detta går att koppla ihop med teorin som tidigare presenterats om att                             

det kan sägas finnas ett samband mellan kulturkonsumtion och känslobearbetning                   

och att kulturen, genom att fungera känsloförstärkande, kan hjälpa en individ att                       

känna en känsla och på så sätt dessutom förstå den bättre. Kulturen kan även hjälpa                             

människor att testa olika känslor genom att man får uppleva situationer genom                       

kulturuttryck som man annars inte ställs inför. Genom detta testande av känslor kan                         

kulturen också sägas hjälpa människor att finna uttryck för och tolka sina egna och                           

andras känslor.  69

Trygghet är ytterligare en upplevelse som kan komma ur konsumtionen av                     

kultur. Trygghet i form av sällskap då den fyller tystnaden och gör att det kan kännas                               

mindre ensamt. Men även trygghet i form av skydd mot omvärlden, exempelvis                       

genom hörlurar. Detta skulle kunna kopplas till teorin om eskapism. Som tidigare                       

beskrivits behöver inte eskapism vara en verklighetsflykt från utan kan också fungera                       

som en verklighetsflykt till . Till något som känns bättre än den verklighet som en                           

person befinner sig i för stunden. När det handlar om trygghet i form av sällskap                             

tolkar jag det som en verklighetsflykt till något bättre, genom att skapa sig ett fiktivt                             

sällskap som gör att en känsla av trygghet uppstår. När det handlar om trygghet i                             

form av skydd mot världen kanske det snarare är en verklighetsflykt från, det är en                             

flykt från verkligheten för att den känns lite otrevlig, obehaglig eller tråkig.  

Inspiration har nämnts i olika former i några av intervjuerna. Inspiration kan                       

både vara en upplevelse och en känsla, det kan vara att en person upplever                           

inspiration, exempelvis en fascination över vad som går att skapa, men det kan även                           

vara en känsla av att bli inspirerad till att själv skapa något. Oavsett så kan                             

inspiration göra att en person känner glädje och en form av upprymdhet. Detta kan                           

kopplas till KASAM-teorins begrepp hanterbarhet och hur en persons upplevelse                   

eller känsla av inspiration kan bidra till en känsla av “jag kan” och hur kulturen vid                               

problem i livet kan fungera som en resurs för att kunna hantera situationen. Enligt                           

denna teori så har en person med hög känsla av hanterbarhet i större utsträckning en                             

känsla av att problem som hen möter är en naturlig del av livet och att dessa problem                                 

69 Regina Winzer (red) Kultur för hälsan: en exempelsamling från forskning och praktik (Stockholm 2005) s 75. 

30 

 

går att lösa. Utifrån detta skulle alltså kulturen kunna bidra till en ökad möjlighet                           70

att se flera perspektiv, öka kreativiteten hos människor och indirekt dessutom hjälpa                       

dem att lösa problem som de ställs inför.  

 

Vad anger de för anledning till att konsumera kultur? Det har under studiens gång kommit fram en mängd olika anledningar till att                         

människor väljer att konsumera kultur. Många har pratat om välbefinnande, att                     

kulturen ger dem något positivt och att den får dem att må bra. Detta går att koppla                                 

till KASAM-teorins begrepp meningsfullhet som syftar till att en person känner att                       

livet har en känslomässig innebörd och att det finns ett värde i att leva, och här kan                                 

kulturen fungera som en krydda i livet, som ger just en känsla av meningsfullhet och                             

därmed minskar eventuella känslor av meningslöshet. En annan anledning som                   71

även den kan kopplas till denna teori är den om att kulturen konsumeras för att                             

personen inspireras av den. KASAMs begrepp meningsfullhet syftar också till att vara                       

en känsla av “jag vill” vilket kan sägas vara en känsla som kan infinna sig då en                                 

person känner sig inspirerad. Något som visar på att kulturen bidrar till                       

meningsfullhet och också KASAMs begrepp begriplighet kopplat till svaren kring                   

upplevelsen av avsaknad av kultur. Alla informanter är överens om att det skulle vara                           

tråkigt utan kultur och det beskrivs bland annat som fattigt och som känslomässig                         

näringsbrist. Avsaknad av kultur kan alltså leda till en känsla av meningslöshet som                         

gör det svårare att känna begriplighet inför sin omgivning. I resultatet beskrivs också                         

hur kulturen ger personerna plats och möjlighet till reflektion och hur det kan hjälpa                           

dem att förstå, exempelvis samhällsproblem, vilket visar på hur kulturen kan ge just                         

begriplighet och göra känslor eller upplevelser mer greppbara. Kulturen kan hjälpa                     

människor att komma närmare sig själva och sin omvärld vilket då kan göra den mer                             

begriplig.  

Några av informanterna lyfter fram tankar kring hur samhället, familjen,                   

omgivningen och skolan kan påverka vad man blir intresserad av och vilken kultur                         

som olika individer tar del av. Detta visar på att det finns idéer om det som Bourdieu                                 

kallar för kulturellt kapital, att symboliska tillgångar av exempelvis musik eller konst,                       

70  Aaron Antonovsky  Hälsans mysterium  (Stockholm 2005) s. 46. 71 Ibid. 

31 

 

samt miljöer och familj påverkar vilken kultur vi tar del av och i vilken utsträckning                             

vi tar del av den. Något annat som påverkar är det ekonomiska, några av                           72

informanterna nämner att ekonomin spelar in i både mängd konsumerad kultur och                       

val av kultur att konsumera. Det ekonomiska kapitalet spelar alltså in till viss del i                             

förhållande till det kulturella kapitalet. Båda kapitalformerna kan sägas påverka                   

vilken kultur en person konsumerar. Detta stämmer överens med Bourdieus teori om                       

de olika kapitalformerna och min tolkning av att de på olika sätt påverkar varandra.  

Flera av informanterna pratar om att de konsumerar kultur för att ta en paus i                             

vardagen, en undanflykt, en stund då man inte behöver tänka på något speciellt alls.                           

Det har även beskrivits som att kulturen skapar tillfällen att vara “ensam med sig                           

själv” och tid för reflektion. Detta stämmer överens med tidigare presenterad teori                       

om eskapism, verklighetsflykt, och hur detta kan kopplas samman med bearbetning                     

på olika nivåer. Kulturen hjälper människor att få ta en paus från vardag och                           73

verklighet och i samband med detta ges ett andrum med tid för bearbetning.                         

Kulturen kan här sägas fungera som en form av terapi. 

En annan anledning till att konsumera kultur som nämns i några av                       

intervjuerna är att kulturen fungerar bildande och att den kan lära oss något om vart                             

vi kommer från och lära oss om tidigare misstag i historien. Denna anledning till att                             

konsumera kultur bygger på idén om ett kulturarv och är enligt konstruktivistisk                       

teori starkt kopplat till identitetsskapande. Likt det exempel som presenterats i                     

teorikapitlet om konstruktivism och angående skapandet av etnicitet så kan här                     

sägas att människor använder kulturen för att skapa “bilden av sig själv” genom den                           

konstruerade berättelsen om vilka “vi” är och vart “vi” kommer från. Utifrån denna                         

teori kan alltså kultur sägas fungera som en identitetsmarkör.  

 

Vilka idéer finns kring kulturens roll i samhället? Jag är medveten om att den information jag fått ut från mitt material är subjektiva                             

uppfattningar och att temat kring kulturens betydelse för samhället inte ger mig                       

någon fakta kring kulturens inverkan på samhället i stort. Däremot kan jag utifrån                         

respondenternas svar på frågor kring kulturens betydelse för samhället utläsa hur                     

72 Søren  Gytz Olesen & Peter Møller Pedersen  Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv  (Lund 2004) s.147f. 73 Sofia Augustsson, Verklighetsflykt genom paradiset, examensarbete, http://www.diva­portal.org/smash/get/diva2:787523/FULLTEXT01.pdf , 2014. 

32 

 

dessa personer ser på kulturens betydelse i ett större perspektiv då de sätter sig själva                             

i en större kontext. Det handlar alltså om kulturens upplevda nytta i samhället.  

Om vi återvänder till teorin om att kulturarv är identitetsskapande i en                       

konstruktivistisk form så kan det ur ett samhällsperspektiv här sägas att kulturarv                       

och dess bildande funktion också kan bidra till det som kallas för sammanbindande                         

socialt kapital. Kulturarvet, eller idéerna som det bygger på, kan här vara något som                           

vi konstruerar tillsammans med andra som i mångt och mycket liknar oss själva                         

vilket kan vara negativt då det stärker täta och slutna grupper vilket kan fungera                           

negativt i ett samhälle. Idéer kring detta benämns även på ett annat och kanske                           

tydligare sätt i en av intervjuerna när en av informanterna reflekterar över att                         

kulturen kan fungera sammanbindande men samtidigt splittrande i ett samhälle.  

I motsats till detta så anser flera av informanterna att kulturen är väldigt                         

viktig för samhället och att den skulle kunna användas mycket mer för att få ett                             

bättre samhälle. Om vi utgår från att kulturen bidrar med socialt kapital så kan                           

denna tanke styrkas genom teorin om sociala kapitalets effekter på samhället och hur                         

människor i samhällen med stort socialt kapital i större utsträckning litar på                       

varandra och samverkar i positiv anda vilket är till fördel för exempelvis den politiska                           

demokratin. Också det som sägs om att kulturen underlättar förståelsen för olika                       74

ämnen eller problem vilket kan leda till nya perspektiv visar på kulturens upplevda                         

roll i samhället. Visserligen är upplevelsen av kultur väldigt personlig men trots detta                         

kan den ur ett makroperspektiv sägas ge oss gemensamma kunskaper i form av olika                           

perspektiv och fungera som en form av dörröppnare i våra medvetanden.  

Ur studiens material går det att utläsa att kultur anses bidra till gemenskap                         

och samhörighet och att den skapar mötesplatser, såväl fysiska som virtuella.                     

Återigen finns en stark koppling till teorier om det sociala kapitalet och här främst                           

tunt- och informellt socialt kapital. Tunt eftersom det handlar om tillfälliga möten                       

som är icke frekvent återkommande och informellt då det förvärvas genom                     

informella nätverk. Exempel på typer av mötesplatser som nämns är konserter och                       

teaterföreställningar. Ofta handlar det också om en skenbart upplevd gemenskap,                   

exempelvis i vetskapen om att andra också ser samma serier eller lyssnar på samma                           

74  Nationalencyklopedin,  Socialt kapital, http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialt­kapital (hämtad 2018­04­04). 

33 

 

musik utan att personerna på något sätt interagerar med varandra. I andra fall är                           

denna virtuella gemenskap inte endast skenbar utan något som aktivt sker på                       

internet via olika forum och communities, även detta skapar ett socialt kapital. I                         

samband med detta kan det också diskuteras vad en mötesplats egentligen är.                       

Utifrån ovan nämnda teorier så är socialt kapital något som vi får genom att möta                             

andra människor och skapa nya relationer i olika former. I kombination med socialt                         

kapital nämns ofta just mötesplatser. Dessa mötesplatser behöver dock, enligt mig,                     

inte vara fysiska utan kan lika gärna vara exempelvis virala. Mötet behöver inte heller                           

vara direkt utan kan vara i forma av ett möte i åsikt i ett forum på internet. Mycket av                                     

den kultur som nämns och diskuteras bland informanterna i denna studie är                       

kopplade till media och internet, ändå är upplevelsen av att den skapar gemenskap                         

stark.  

 

3.2 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING  

Konsumtion av kultur bidrar utifrån denna studies resultat till att öka känslan av                         

KASAM hos individer. Genom att konsumera kultur får de på olika sätt en ökad                           

känsla av sammanhang vilket leder till psykiskt välmående och minskar psykisk                     

ohälsa. Kulturen är alltså bra för människan, inte bara för att “bota den redan sjuke”                             

utan för att motverka att psykisk sjukdom uppstår. Även det sociala kapitalet ökar                         

när människor konsumerar kultur och detta gynnar både samhället och individen.                     

Och likt det Putnam beskriver kan det sociala kapitalet bidra till ett öppnare                         

samhälle, engagerade och mer produktiva medborgare och en större känsla av                     

gemenskap. Detta kan också vara till stor hjälp för att motverka psykisk ohälsa.                         75

Utifrån denna studie kan det väckas en tanke kring att kultur för hälsan inte bara bör                               

vara något på recept som skrivs ut när en människa redan drabbats av sjukdom utan                             

att det är något som är av stor vikt i vårt samhälle för att förebygga sjukdom, och då                                   

framförallt psykisk ohälsa.  

Kulturen har många positiva effekter, men jag vill för studiens vetenskapliga                     

relevans också lyfta fram de problem som kulturen kan tänkas bidra till. Ett problem                           

75 Robert D. Putnam  Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse (Stockholm 2006) s.19f  

34 

 

som berörs är att kultur kan skapa grupperingar och genom dessa grupperingar även                         

utesluta andra eller skapa ett “vi” och ett “dem”. Detta går till viss del ihop med det                                 

antropologiska kulturbegreppet och handlar inte nödvändigtvis om             

kulturkonsumtionen i sig utan om mänskliga psykologiska mekanismer som spelar in                     

i den mänskliga kommunikationen. Kulturen kan här sägas fylla en roll som verktyg                         

som kan användas på olika sätt. 

En annan, heller icke nödvändigtvis negativ effekt, men en effekt som kan                       

vara intressant att fundera kring är den att flertalet av informanterna först och                         

främst pratar om kultur som de konsumerar i hemmet. En informant beskriver                       

exempelvis hur hen vid avsaknad av kultur inte skulle tycka lika mycket om att vara i                               

sitt hem som hen gör nu. Kanske är detta dock inte alls något negativt, våra hem är                                 

idag inte stängda från omvärlden utan mycket av det sociala kapital och känslor av                           

gemenskap som vi skapar idag skapas via media och internet. Och att informanten                         

anser att hen trivs bättre i sitt hem tack vare kultur visar att kulturen fyller en stor                                 

och viktig roll också i hemmet.  

Som tidigare nämnts så har mycket av det som diskuterats i min undersökning                         

handlat om att ta del av och konsumera kultur vilket har visat sig till stor del handla                                 

om att tillgodogöra sig tunt- och informellt socialt kapital. Något som skulle vara                         

intressant för vidare forskning är att göra en jämförelse och se om det skiljer sig från                               

att aktivt delta i eller skapa kultur. Kanske kan det vara så att det vid deltagande och                                 

skapande i större utsträckning rör sig om tätt- och formellt socialt kapital. Om så är                             

fallet skulle det även vara intressant att undersöka vilka olika effekter detta får på                           

människan och samhället.  

 

 

 

 

 

 

 

35 

 

4. SAMMANFATTNING  

 

Uppsatsens syfte är att undersöka den individuella upplevelsen av och idéer kring                       

kulturens påverkan på samhälle och individ. Frågeställningar för att besvara detta                     

syfte är: 

 

- Vad upplever människor när de konsumerar kultur? 

- Vad anger de för anledning till att konsumera kultur? 

- Vilka idéer finns kring kulturens roll i samhället? 

 

Studiens teoretiska utgångspunkter har främst varit olika teorier kring socialt kapital                     

samt Aaron Antonovskys teori KASAM. Utöver detta har även teorier kring eskapism,                       

identitet, ekonomiskt- och kulturellt kapital använts. Metoder som har använts är                     

kvalitativ intervju och transkribering.  

Resultatet visar att kultur påverkar människor på flera olika sätt. Ur ett                       

individperspektiv så skapar kultur upplevelser av känslor och kulturen kan fungera                     

känsloförstärkande. Kulturkonsumtion ger känslor av välbehag, inspiration,             

trygghet, underhållning, verklighetsflykt och tid för reflektion. Det finns en vilja att                       

konsumera kultur och många beskriver en önskan att kunna konsumera mer kultur.                       

Anledningar som beskrivs som hinder för att kunna göra detta är ekonomi, tid och                           

prioritering. Konsumtion av kultur bidrar utifrån denna studies resultat till en ökad                       

känsla av sammanhang vilket bidrar till psykiskt välmående.  Ur ett samhällsperspektiv så visar studien på det finns en upplevelse av att                         

kultur skapar gemenskap och är viktig för samhället. Kulturens roll beskrivs som                       

bildande och socialiserande. Kulturen beskrivs även som att den bidrar till ett bättre                         

samhälle, gemensamma referensramar och är något som kan hjälpa människor att få                       

förståelse för sig själva och sin omvärld. 

36 

 

5. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING  

 

OPUBLICERADE KÄLLOR Mellin, Viktoria; 

Inspelning av samtal med Informant 1, 2018-02-20 

Inspelning av samtal med Informant 2 2018-02-22 

Inspelning av samtal med Informant 3 2018-02-23 

Inspelning av samtal med Informant 4 2018-03-01 

Inspelning av samtal med Informant 5 2018-04-05 

 

Samtliga opublicerade källor och bearbetningar finns i författarens ägo.  

 

PUBLICERADE KÄLLOR OCH BEARBETNINGAR Antonovsky, Aaron, Hälsans mysterium , 2. utg., Natur och kultur, Stockholm, 2005. 

 

Augustsson , Sofia; Verklighetsflykt genom paradiset, Examensarbete för medie- och 

kommunikationsvetenskap (Södertörns högskola, 2014). 

 

Bourdieu, Pierre, Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori , Daidalos, Göteborg, 1999. 

 

Ehn, Billy & Arvidsson, Alf (red.), Kultur och erfarenhet: aktuella teman i svensk etnologi , 

Carlsson, Stockholm, 1993. 

 

Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text: om kulturvetenskaplig reflexivitet , 

Carlsson, Stockholm, 1994. 

37 

 

Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning; 

Vetenskapsrådet Webbadress: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, Hämtad 

2018-02-20.  

 

Gytz Olesen, Søren & Møller Pedersen, Peter (red.), Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv: 

en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Focault, Niklas 

Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens , 

Studentlitteratur, Lund, 2004. 

 

Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.), Etnologiskt fältarbete , Studentlitteratur, Lund, 

1999. 

 

Putnam, Robert D., Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans 

upplösning och förnyelse , 2. uppl., SNS förlag, Stockholm, 2006.  

 

Rønning, Rolf & Starrin, Bengt (red.), Socialt kapital: i ett välfärdsperspektiv , 1. uppl., 

Liber, Malmö, 2011. 

 

Widerberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken , Studentlitteratur, Lund, 2002 

Winzer, Regina (red.), Kultur för hälsa: en exempelsamling från forskning och praktik , 

Statens folkhälsoinstitut, Stockholm,2005. 

 

INTERNETKÄLLOR  

Holmlund Susanne, “Kulturupplevelser är viskningar som vägleder mig på min inre resa” 

Sundsvalls tidning 

http://www.st.nu/kultur/susanne-holmlund-kulturupplevelser-ar-viskningar-som-vagleder-

mig-pa-min-inre-resa ”, 2018-02-13 

 

38 

 

Nationalencyklopedin, Uppslagsord Eskapism, 

http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/eskapism, 2018-05-15. 

 

Nationalencyklopedin, Uppslagsord Kultur, 

http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kultur, 2018-03-20. 

 

Nationalencyklopedin, Uppslagsord Pierre Bourdieu, 

http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pierre-bourdieu , 

2018-05-15. 

 

Nationalencyklopedin,  Uppslagsord Socialt kapital. 

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/socialt-kapital , 2018-02-13. 

 

 

 

 

 

 

  

 

39