innehåll - stockholm växer · 2018. 4. 4. · svarsfrekvenserna för boende i norra...

2

Innehåll Innehåll .......................................................................................................................................................... 2

Sammanfattning ............................................................................................................................................ 3

1. Om uppdraget ...................................................................................................................................... 4

1.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 4

1.2 Metod och genomförande ................................................................................................................ 4

2. Om de svarande ....................................................................................................................................... 6

2.1 Kön och ålder .................................................................................................................................... 6

2.2 Nuvarande boende ............................................................................................................................ 6

2.3 Utbildning och inkomst .................................................................................................................... 7

3. Tidigare boende ........................................................................................................................................ 8

4. Att bo i Norra Djurgårdsstaden ........................................................................................................... 10

5. Den egna bostaden ................................................................................................................................ 12

5.1 Buller ................................................................................................................................................. 12

5.2 Luftkvalitet och temperatur ........................................................................................................... 12

6. Kommunikationer och färdsätt ............................................................................................................ 14

6.1 Färdsätt ............................................................................................................................................. 14

6.2 Bilinnehav ......................................................................................................................................... 15

6.3 Cykel .................................................................................................................................................. 17

7. Avfallshantering ...................................................................................................................................... 19

7.1 Miljörum och miljöstation .............................................................................................................. 20

7.2 Avfallskvarn och avlopp ................................................................................................................. 21

8. En miljövänlig livsstil ............................................................................................................................. 22

8.1 Inköp ................................................................................................................................................. 22

9. Att bo och leva i Norra Djurgårdsstaden ........................................................................................... 24

9.1 Förväntningar ................................................................................................................................... 24

10. Den fortsatta utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden .................................................................. 27

10.1 Kännedom om planerna för området ........................................................................................ 27

10.2 Positivt och negativt...................................................................................................................... 28

10.3 Informationsvägar ......................................................................................................................... 29

10.4 Önskemål om information framöver ......................................................................................... 32

10.5 Samråd ............................................................................................................................................ 33

11. Påverkan av utbyggnaden i Gärdet och Hjorthagen ....................................................................... 34

3

Sammanfattning Sweco Society har på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholms stad under hösten 2016 genomfört en enkätundersökning bland inflyttade i Norra Djurgårdsstaden samt bland boende i närområdet. Frågeställningarna i undersökningen har handlat om hur man som boende uppfattar området generellt, frågor kopplade till områdets miljöprofil, transportmöjligheter samt behovet av information. Vissa jämförelser görs även i rapporten med preliminära resultat för hela staden från den stadsövergripande miljöenkäten i Stockholms stad.

Undersökningens resultat visar att de allra flesta är nöjda med att bo i Norra Djurgårdsstaden. Totalt 94 % uppger att de är antingen mycket nöjda eller ganska nöjda med att bo i Norra Djurgårdsstaden. Mest nöjda är de boende med tillgången till parker och naturområden där 9 av 10 svarar att de är mycket nöjda. Minst nöjda är de boende med skolor, övrigt serviceutbud som exempelvis restauranger samt kulturutbudet.

Närmare 3 av 4 hushåll i Norra Djurgårdsstaden är relativt nöjda med möjligheten att gå eller cykla till närliggande stadsdelar ifrån Norra Djurgårdsstaden. Trafiksäkerheten för såväl fotgängare som cyklister upplevs av många som ett problem. Närmare 40 % är ganska eller mycket missnöjda med trafiksäkerheten för fotgängare eller cyklister. Minst nöjda är de boende med kollektivtrafiken där enbart 2 av 10 hushåll anser sig vara mycket eller ganska nöjda med kollektivtrafiken.

Undersökningens resultat visar att hushållen i Norra Djurgårdsstaden upplever att förutsättningarna för att leva på ett mer miljövänligt sätt när det gäller källsortering och möjligheten att gå och cykla har ökat som boende i Norra Djurgårdsstaden jämfört med tidigare boenden. Däremot upplever man en försämring avseende inköp, kollektivtrafik samt bilåkning när det gäller förutsättningarna för att leva på ett mer miljövänligt sätt som boende i Norra Djurgårdsstaden jämfört med tidigare boenden. Det är ett stort antal boende som uppger att man förändrat sitt beteende efter flytten och numera gör mer miljövänliga val i sin vardag. I undersökningen framkommer att närmare hälften av alla hushåll i Norra Djurgårdsstaden alltid eller oftast väljer att köpa såväl ekologiska livsmedel som miljömärkta varor.

Norra Djurgårdsstaden är väl känt som namn på stadsutvecklingsområdet bland de närboende. Alla svarande i Hjorthagen känner till namnet på området och 93 % av de svarande i Gärdet gör det. Projektets egna informationskanaler – hemsida, facebooksida och nyhetsbrev – har utnyttjats av många i nybyggnationen. För de boende i Hjorthagen och Gärdet dominerar lokala media bland använda informationskanaler.

De boende i Norra Djurgårdsstaden upplever att utvecklingsplanerna kommer leda till positiva effekter för området. Utifrån 13 aspekter på service i Norra Djurgårdsstaden ser en klar majoritet att samtliga aspekter kommer att utvecklas positivt. Boende i Hjorthagen och Gärdet är också positiva till stadens utvecklingsplaner för området. Boende i Hjorthagen är något mer positivt inställda än i Gärdet.

4

1. Om uppdraget

1.1 Bakgrund Norra Djurgårdsstaden är ett av Stockholms miljöprofilerade områden och även ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden. Fram till och med år 2030 planeras för 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser i området. Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Husarviken i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. De 670 första bostäderna började byggas i maj 2011 och de första familjerna flyttade in i oktober 2012. I dagsläget har cirka 4000 personer flyttat in i Norra Djurgårdsstaden. År 2008 gjorde dåvarande Utrednings- och statistikkontoret en enkätundersökning bland de boende i Hjorthagen samt delar av Gärdet och Lidingö. Studien undersökte bland annat hur de boende trivdes med sitt bostadsområde samt deras kunskap om och inställning till byggplanerna. Under våren 2013 genomförde Sweco en uppföljning av 2008 års studie. Den undersökningen omfattade boende i såväl Hjorthagen som delar av Gärdet och Lidingö. Syftet var framförallt att studera kännedom, kunskap och inställning till utvecklingsplanerna. 2016 års undersökning är en uppföljande undersökning med ett delvis liknande innehåll och upplägg som 2013. Undersökningen har genomförts på uppdrag av och i samarbete med Exploateringskontoret i Stockholms stad. I rapporten presenteras först studiens genomförande, därefter resultaten från undersökningen bland de boende i diagram och tabeller med kommentarerande text. Rapporten är framtagen av Sweco Society AB på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholms Stad.

1.2 Metod och genomförande Undersökningen har genomförts som en postal enkätundersökning. Bland de boende i närområdet, samt bland redan inflyttade i Norra Djurgårdsstaden, drogs ett slumpmässigt urval. Med närområdet avses i 2016 års uppdrag Hjorthagen samt närliggande av delar av Gärdet (östra områdena närmast hamnen i linje med 2013 års undersökning). I årets undersökning har inte Lidingö ingått. Totalt omfattar urvalet 1000 hushåll i årets uppdrag (2013 bestod urvalet av totalt 800 hushåll). I årets uppdrag ligger större fokus på de redan inflyttade i Norra Djurgårdsstaden. I dagsläget är cirka 1700 hushåll inflyttade. Den tänkta urvalsstorleken om 1000 hushåll valdes för att möjliggöra statistiskt säkerställda nedbrytningar av resultaten på exempelvis område, kön eller åldersgrupp. Urvalet begränsades liksom 2013 åldersmässigt till att omfatta personer 18–85 år. Ett obundet slumpmässigt urval per område har dragits ur KID (kommunens invånardatabas). I urvalet har ingått 300 hushåll i ”Gamla” Hjorthagen (dvs exklusive boenden i Norra Djurgårdsstaden), 200 hushåll i Gärdet samt 500 hushåll i Norra Djurgårdsstaden. Den del av Gärdet som ingår i undersökningsområdet har avgränsats till de östra områdena närmast hamnen. Det innebär områdena mellan Tegeluddsvägen och Kampementsgatan från Värtavägen i väster till Sehlstedsgatan i sydöst.

5

De två frågeformulären har tagits fram i samarbete med Exploateringskontoret. I den aktuella studien har de boende i olika områden fått olika enkäter vilket var samma upplägg som i 2008 års studie. I 2013 års undersökning fick samtliga svaranden besvara samma enkät. Frågeställningarna omfattar bland annat hur man uppfattar området generellt, frågor kopplade till områdets miljöprofil, transportmöjligheter, behovet av information samt några övriga frågor. En del frågor som ställdes i uppdraget 2013 har även att ställts i årets undersökning. Enkäten riktad till de boende i Norra Djurgårdsstaden har varit mer omfattande än den enkät som skickats ut till boende i Hjorthagen och Gärdet. Frågeformuleringarna i årets undersökning framgår av enkätformulären som bilaga till rapporten. Vissa jämförelser görs med preliminära resultat för hela staden från den stadsövergripande miljöenkäten i Stockholms stad som genomfördes hösten 2016. Noteras bör att enbart ett fåtal av frågorna är direkt jämförbara med den stadsövergripande enkäten. I vissa fall görs även jämförelser mellan kön, boendeform etc. Svarsfrekvenserna för boende i Norra Djurgårdsstaden är god med totalt 62 % svarsfrekvens. Även svarsfrekvensen sammantaget för Hjorthagen respektive Gärdet är relativt god på strax över 50 %, varav 53 % för Hjorthagen och 48 % för Gärdet. I samtliga områden finns en viss skevhet i svarsmönstren såtillvida att unga svarspersoner besvarat frågorna i lägre grad. Ingen skillnad i svarsfrekvens föreligger mellan män och kvinnor. Svarsfrekvenser och nettourval per område framgår av tabellen nedan.

Etapp 1-2 Etapp 3 Gärdet Hjorthagen

Bruttourval 300 134 200 300

Övertäckning/bor ej kvar 6 0 13 11

Nettourval 294 134 187 289

Vill ej delta 1 1 15 8

Svarande,antal 184 82 90 153

Svarande, % 63% 61% 48% 53%

6

2. Om de svarande Inledningsvis kan det vara på sin plats med några ord om de boende i de områden som redovisas i resultatsammanställningen – Norra Djurgårdsstaden samt Hjorthagen och Gärdet. Det finns vissa skillnader mellan områdenas karaktär som kan vara bra att ha i minnet när man tar del av svarsresultaten från enkätens frågor.

2.1 Kön och ålder Män och kvinnor finns representerade i ungefär samma utsträckning bland de svarande, dock med en liten överrepresentation av kvinnor. Endast en enkät per hushåll har samlats in. Få unga (18-24 år) finns i Norra Djurgårdsstaden. Detsamma gäller de boende i Hjorthagen och Gärdet. Största ålderskategorin är 25 - 44 år.

De svarandes kön De svarandes ålder

2.2 Nuvarande boende Sex av tio i Norra Djurgårdsstaden bor i bostadsrätt. Hjorthagen har en betydligt högre andel bostadsrätter än Gärdet. Lägenheterna i Norra Djurgårdsstaden är generellt större än i Gärdet och – än mer – i Hjorthagen. Bostäderna är även större än bland flerfamiljshus i staden som helhet.

48 45 43

52 55 57

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

NDS Gärdet Hjorthagen

Man Kvinna

10 7 7

50

35 42

29

31

37

1127

14

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


18-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år

7

Upplåtelseform Lägenhetsstorlek

2.3 Utbildning och inkomst En hög andel av de svarande i samtliga områden har eftergymnasial utbildning. Hushållsinkomsten är generellt högre bland de boende i Norra Djurgårdsstaden jämfört med Hjorthagen och Gärdet. Bland svarande i samtliga stadsdelar är utbildningsnivån över genomsnittet för staden. Inkomst Högsta utbildning

I huvudsak förvärvsarbetar de svarande i alla områden. Andelen pensionärer är högst i Gärdet.

4254

15

5846

85

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


Hyresrätt Bostadsrätt

3 9 4

33

4064

40

38

2924

133

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


-35 kvm 36-70 kvm 71-100 kvm 101- kvm

513 13

24

3848

27

2824

44

21 16

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


80 000- kr/månad

55 000-79 999 kr/månad

20 000-54 999 kr/månad

- 19 999 kr/månad

1 3 213

2418

8572

80

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


Eftergymnasial utbildning/högskola,universitet eller liknandeGymnasieexamen eller motsvarande

Grundskola eller motsvarande

8

Sysselsättning (%)

3. Tidigare boende Varifrån kommer de som nu har flyttat in i Norra Djurgårdsstaden och varför har de valt att flytta dit? En stor del (närmare hälften) av de nyinflyttade kommer från andra delar av innerstaden. Drygt var femte kommer från andra delar av Stockholms stad. Tre av tio är inflyttade från andra kommuner. Andra kommuner betyder oftast (för ca två tredjedelar) andra delar av Stockholms län. Var bodde du innan du flyttade till denna bostad?

Åtta av tio har flyttat till samma upplåtelseform som de kom ifrån – från hyresrätt till hyresrätt eller från bostadsrätt till bostadsrätt. De som lämnade ett småhus flyttade främst till en bostadsrätt i Norra Djurgårdsstaden.

72

105

12

1 1

56

15

1

31

03

75

82

15

0 30

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Hel ellerdeltidsarbetande

Studerande Tjänstledig/föräldraledig

Pensionär Arbetslös Annat

NDS

Gärdet

Hjorthagen

48%

13%

9%

30%Stockholms stad - innerstaden

Stockholms stad - söderort

Stockholms stad - västerort

Annan kommun

9

I vilken upplåtelseform bodde du innan du flyttade till denna bostad?

Det finns många orsaker bakom flytten till Norra Djurgårdsstaden. Många av de intervjuade anger fler än ett skäl. Att bo i Stockholms innerstad är en viktig orsak för många. Att få en större bostad var också viktigt. Män anger större bostad som anledning i större utsträckning än kvinnor. Tre av tio lyfter fram natur, grönområden och parker. Bostadens standard var viktigt för tämligen många. Områdets miljöprofil nämns av 12 %. Alternativet är vanligare bland kvinnor än män. De yngsta har oftare än andra sökt eget kontrakt. De något äldre har ofta sökt en större bostad och de äldsta har oftare än andra sökt en annan boendeform. Varför flyttade du från ditt tidigare boende till nuvarande bostad? % För att bo i Stockholms innerstad 35

För att få en större bostad 33

För att komma närmare naturen, grönområde, parker 30

För att bo i just det här området/den här stadsdelen 28

Förändring i hushållssammansättningen 26

För att få en högre standard 17

För att komma närmare arbetet, skola, dagis, service etc 17

För att få eget kontrakt/egen bostad 13

Områdets miljöprofil 12

För att ändra boendeform 11

För att få en mindre bostad 10

För att detta är ett bättre område för barn 10

För att lösa ett akut bostadsbehov 8

För att komma närmare släkt och vänner 8

För att ändra upplåtelseform 7

För att få ett billigare boende 2

Annat 6

34%

45%

21%

Hyresrätt

Bostadsrätt

Villa/radhus

10

Annat i tabellen ovan handlar t ex om arbetssituation, att man flyttade till Sverige eller hittade någon specifik kvalitet i den bostad som man flyttade till.

4. Att bo i Norra Djurgårdsstaden Undersökningens resultat visar att de allra flesta boende är nöjda med att bo i Norra Djurgårdsstaden. Totalt 94 % uppger att de är antingen mycket nöjda eller ganska nöjda med att bo i Norra Djurgårdsstaden. Kvinnor är något nöjdare än männen. Mest nöjda är de boende med tillgången till parker och naturområden där 9 av 10 svarar att de är mycket nöjda. Minst nöjda är de boende med skolor, övrigt serviceutbud som exempelvis restauranger samt kulturutbudet. Kvinnor är mer nöjda än män på de flesta alternativen (odlingsplatser/torg/mötesplatser/ förskola och skola, lekplatser samt tryggheten), undantaget är kulturutbudet. Alla har inte kunnat bedöma alla aspekter, t ex sådant som tillgång till förkola, skola och lekplatser. Diagrammet nedan visar därför svaren exklusive svarsalternativet ”vet ej”. Hur nöjd/missnöjd är du med Norra Djurgårdsstaden när det gäller...

Undersökningen visar att tillgången till parker och naturområden är de boende i Norra Djurgårdsstaden mycket nöjda med (91 % är mycket nöjda). Motsvarande andel för staden som helhet är 42 % visar resultaten i Stockholms stads miljöenkät 2016. Resultaten visar även att parker och naturområden i hög utsträckning används av de boende i Norra Djurgårdsstaden. På frågan om hur ofta under sommarhalvåret man går ut i någon park eller naturområde i närheten av sin bostad uppger närmare varannan att detta sker flera gånger i veckan. Närmare 4 av 10 uppger att detta sker dagligen under sommarhalvåret. Motsvarande andel för hela staden från Stockholms stads miljöenkät 2016 är lägre – 35 % respektive 24 %.

1

4

1

2

4

6

12

20

13

20

1

1

5

3

7

7

6

17

16

23

19

38

38

2

1

5

6

25

18

46

28

30

14

36

24

29

4

8

43

45

31

43

22

30

34

39

17

23

12

36

91

46

46

33

30

24

20

14

12

7

2

2

58

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

...tillgången till parker och naturområden?

...utemiljön i stort (rabatter, trädplanteringar, bänkar)?

...trygghet?

...förskola?

...lekplatser?

...tillgången till platser för odling?

...idrotts- och fritidsaktiviteter?

...tillgången till torg/mötesplatser?

...dagligvarubutiker?

...skola?

...övrigt serviceutbud (t ex restauranger)?

...kulturutbud?

...att bo i Norra Djurgårdsstaden på det hela taget?

Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken eller Ganska nöjd Mycket nöjd

11

Hur ofta går du under sommarhalvåret ut i någon park/naturområde i närheten där du bor (inom 5-6 min. gångavstånd)? (%)

38

45

14

20 0

24

35

23

96

4

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Dagligen Flera gånger iveckan

Någon gång iveckan

Någon/någragånger i månaden

Någon/någragånger om året

Aldrig

ND_S Miljöenkäten 2016

12

5. Den egna bostaden 5.1 Buller De boende i Norra Djurgårdsstaden anser att under de senaste 12 månaderna, i den mån de har störts eller besvärats av något, bullret från byggnationen har varit det största problemet. Närmare 4 av 10 av de boende uppger att buller från närliggande byggarbetsplatser har orsakat mycket eller väldigt mycket besvär. Kvinnor har i högre utsträckning än män störts mycket av detta. För boende som uppger att de blivit störda av annan bullerkälla är de vanligaste anledningarna till detta ljud från grannar samt större musikarrangemang och arrangerade fester i närområdet.

Om Du tänker på de senaste 12 månaderna och gör en sammantagen bedömning av hur det varit när du var hemma (inomhus och utomhus). Hur mycket har du störts eller besvärats av...

5.2 Luftkvalitet och temperatur På frågan om hur man upplever luftkvaliteten i bostaden är de flesta nöjda. Drygt 8 av 10 uppger att luftkvaliteten är mycket bra eller ganska bra. Motsvarande andel för staden som helhet är 66 % visar resultaten i Stockholms stads miljöenkät 2016. För de boende i Norra Djurgårdsstaden som anser att luftkvaliteten är ett problem är den vanligaste orsaken att eget matos sprids i lägenheten, vilket 4 av 10 av de som upplevt problem uppger. Drygt 20 % av de som upplevt problem anger att luften i bostaden ofta känns instängd eller unken eller att man upplevt problem med tobaksrök etc från grannar. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor, däremot är boende i hyresrätt mer missnöjda än boende i bostadsrätt. Det gäller även vid jämförelse med staden som helhet.

0

2

3

15

8

1

3

7

23

6

5

12

17

23

10

15

32

27

26

11

79

52

47

13

64

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

...industri/affärsverksamhet/restaurang?

...vägtrafikbuller?

...ventilation/fläkt?

...buller från byggarbetsplatser?

...annan bullerkälla?

Väldigt mycket Mycket Måttligt Lite Inte alls

13

Vad anser du om luftkvaliteten i bostaden i allmänhet?

På frågan om hur man upplever temperaturen i bostaden är de boende i Norra Djurgårdsstaden inte lika nöjda som med luftkvaliteten. Knappt 7 av 10 uppger att temperaturen i bostaden är mycket bra eller ganska bra, dock är det en större andel som enbart svarar ganska bra. Bland de som anser att temperaturen är ett problem upplever varannan att det är för kallt på vintern. Fyra av tio som upplever problem uppger att det under sommarhalvåret är för varmt i den egna bostaden. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor, däremot är boende i hyresrätt mer missnöjda än boende i bostadsrätt.

Vad anser du om bostadens temperatur i allmänhet?

39%

42%

13%

5%

2%

Mycket bra

Ganska bra

Acceptabel

Dålig

Mycket dålig

28%

41%

18%

11%

2%

Mycket bra

Ganska bra

Acceptabel

Dålig

Mycket dålig

14

6. Kommunikationer och färdsätt

6.1 Färdsätt Kollektivtrafik är det vanligaste färdsättet för de boende i Norra Djurgårdsstaden oavsett årstid. Under vinterhalvåret uppger 4 av 10 att de åker kollektivt minst 5 dagar per vecka. Under sommarhalvåret minskar den andelen till 27 %. Andelen som antingen cyklar eller går till/från Norra Djurgårdsstaden minst 3 dagar per vecka ökar under sommarhalvåret till 44 % respektive 40 %.

15

Hur tar du dig till/från Norra Djurgårdsstaden?

6.2 Bilinnehav Två av tre hushåll i Norra Djurgårdsstaden uppger att de har tillgång till bil genom egen bil, medlemskap i bilpool eller förmånsbil. För staden som helhet är motsvarande siffra 61 % visar resultaten i stadens miljöenkät 2016. Att ha tillgång till bil i Norra Djurgårdsstaden är vanligare bland män än kvinnor. Så är även fallet för staden som helhet. Drygt 5 % av de boende i Norra Djurgårdsstaden uppger att de har tillgång till bil har detta genom medlemskap i en bilpool, vilket är en högre andel jämfört med staden som helhet där 2 % är medlemmar in en bilpool. Den vanligaste anledningen till att man har tillgång till en bil är för att kunna göra resor på fritiden vilket 2 av 3 hushåll uppger. Det finns ingen nämnvärd skillnad mellan män och kvinnor beträffande anledningen till att man har tillgång till en bil.

28

1

47

7

26

1

22

5

28

19

18

32

34

29

18

28

21

19

11

31

18

24

16

27

9

22

12

15

10

19

17

23

14

39

12

15

11

27

27

17

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Under vinterhalvåret

Med bil

Med kollektivtrafik

Cyklar

Går

Under sommarhalvåret

Med bil

Med kollektivtrafik

Cyklar

Går

Aldrig Någon eller några gånger/månad 1-2 dagar/vecka 3-4 dagar /vecka Minst 5 dagar/vecka

16

Vilka är de främsta anledningarna till att hushållet har bil? (% av de som har tillgång till bil)

8 av 10 boende i Norra Djurgårdsstaden parkerar bilen på en egen reserverad plats i parkeringshus/garage. Det är enbart ett fåtal av de boende som uppger att de oftast använder gatuparkering i en närliggande stadsdel som vanligaste platsen för att parkera vid bostaden. Vissa av de boende som var nyinflyttade hade inte fått tillgång till sina garageplatser när de skulle besvara enkäten vilket kan ha påverkat svarsfördelningen på frågan.

Var parkerar hushållet oftast bilen/bilarna vid bostaden? (% av de som har tillgång till bil)

I undersökningen uppger 1 av 4 hushåll med bil att de under 2015 körde bil mellan 1001-1500 mil, vilket är det vanligaste körintervallet. Näst vanligast är att hushållet körde bil 501-1000 mil under 2015 vilket drygt 20 % av hushållen uppger.

67

53

49

48

40

31

22

18

12

9

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Resor på fitiden

Inköp av sällanköpsvaror

Resor till fritidshus

Semesterresor

Inköp av daglgvaror

Reser till och från arbete/studier

Använder bil i tjänsten

Serviceresor (t ex läkarbesök)

Hämta/lämna barn

Annan orsak

76%

1%

20%

3%

Parkeringshus/garage, egen reserverad plats

Parkeringshus/garage, ej reserverad plats

Gatuparkering i stadsdelen

Gatuparkering i närliggande stadsdel

17

Uppskatta grovt hur många mil hushållet körde med bil under 2015? (% av de som har tillgång till bil)

På frågan om hushållet tror att de kommer ha fler eller färre bilar om 5 år tror drygt 6 av 10 på oförändrat antal. 17 % av hushållen bedömer att de kommer minska antalet bilar inom den närmaste 5-årsperioden.

Tror du att ditt hushåll kommer äga/leasa fler eller färre bilar inom de närmaste 5 åren?

6.3 Cykel Närmare 9 av 10 hushåll uppger att de äger eller disponerar en cykel. Förekomsten av elcyklar, lastcyklar och cykelkärror är generellt låg bland de boende.

12

20

25

17

13

7 6

0

5

10

15

20

25

30

-500 mil 501-1 000 mil 1 001-1 500 mil 1 501-2 000 mil 2 001-2 500 mil 2 501-3 000 mil 3 001- mil

7%

17%

60%

16%

Fler

Färre

Oförändrat antal

Vet ej

18

Vanligast är att parkera cykeln i ett cykelrum. En av tio uppger den egna lägenheten eller balkongen som vanligaste platsen att parkera cykeln. Var parkerar du din cykel vid bostaden? (% av hushåll med cykel)

Undersökningen visar att närmare 3 av 4 hushåll i Norra Djurgårdsstaden är relativt nöjda med möjligheten att gå eller cykla till närliggande stadsdelar ifrån Norra Djurgårdsstaden. Överlag är de boende mer nöjda med tillgången till gångbana/trottoar (77 % svarar antingen mycket eller ganska nöjd) än med tillgången till cykelbanor (55 %). Trafiksäkerheten för såväl fotgängare som cyklister upplevs som ett problem. Närmare 40 % är ganska eller mycket missnöjda med trafiksäkerheten för fotgängare eller cyklister. Motsvarande siffra för staden som helhet är 25 % visar resultaten i Stockholm stads miljöenkät 2016. Minst nöjda är de boende med kollektivtrafiken där enbart 2 av 10 hushåll anser sig vara mycket eller ganska nöjda med kollektivtrafiken jämfört med staden som helhet är andelen är 76 %. I Norra Djurgårdsstaden uttrycker 7 av 10 hushåll mycket eller ganska stort missnöje på frågan om kollektivtrafiken. För staden som helhet är den motsvarande siffra 12 % visar Stockholms stads miljöenkät 2016. I diagrammet visas svaren för de som kunnat bedöma respektive aspekt, dvs exklusive svarsalternativet ”vet ej”.

67

34

19

11

10

4

0

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Cykelrum

Cykelställ på gården

Källarförråd

Cykelställ på gatan

I lägenheten/på balkongen

Inget av ovanstående

Vet inte

19

Hur nöjd/missnöjd är du med din stadsdel när det gäller...

7. Avfallshantering Diagrammet nedan visar tydligt att en betydande majoritet av de boende i Norra Djurgårdsstaden alltid sorterar ut snart sagt allt sitt avfall för återvinning. Vid jämförelse med stadens miljöenkät 2016 så ser man att boende i Norra Djurgårdsstaden i högre grad alltid sorterar ut förpackningar. Andelen som alltid sorterar ut farligt avfall, grovavfall och textilier är dock något lägre än i staden som helhet. Äldre är mer noggranna med att sortera avfall än de yngsta. De som bor i bostadsrätt sorterar i högre grad ut de flesta avfallstyper jämfört med boende i hyresrätt.

3

3

4

8

10

9

37

10

11

11

24

16

30

34

10

13

26

13

20

18

9

41

38

39

41

37

35

15

36

34

19

14

17

8

5

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

...tillgången till gångbana/trottoar?

...möjligheten att gå/cykla till närliggande stadsdelar?

...skötsel och underhåll av gång- och cykelbanor?

...tillgången till cykelbanor?

...tillgång till cykelparkering?

...trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister?

...kollektivtrafiken?

Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken eller Ganska nöjd Mycket nöjd

20

Brukar du/ditt hushåll...

7.1 Miljörum och miljöstation Norra Djurgårdsstaden är planerad så att förutsättningarna för att sortera ut och lämna olika avfallstyper i fastighetens miljörum ska vara goda. Så är det också med förpackningar av metall, glas och kartong så till vida att nio av tio eller fler svarar att de kan sortera ut dessa avfallsslag i fastighetens miljörum idag. Något lägre är andelen för smått elavfall och batterier. Vilka avfallstyper kan du sortera ut och lämna i din fastighets miljörum idag? (%)

1

2

1

3

3

1

2

3

4

9

1

0

2

0

4

1

1

4

3

13

2

2

3

2

1

4

4

5

5

15

6

6

11

10

10

14

17

9

13

29

91

84

83

83

82

80

76

70

66

29

6

1

2

1

1

10

9

5

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

...sortera glas och glasburkar för återvinning?

...lämna elavfall (TV, datorer, elapparater m.m.) tillåtervinning?

...sortera tidningar och papper för återvinning?

...återlämna era förbrukade batterier?

...panta era returburkar och returflaskor?

...sortera kartonger och pappersförpackningar föråtervinning?

...sortera förpackningar av metall och plast för återvinning?

...lämna in farligt avfall (färgrester, kemikalier m.m.) föromhändertagande?

...lämna grovavfall på återvinningscentral?

...sortera ut textil för återbruk/återvinning?

Aldrig Sällan Ibland Oftast Alltid Vet ej

92 9395

34

84

22

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Förpackningar avmetall

Ofärgat och färgatglas

Kartong Mindre grovavfall Smått elavfall ochbatterier

Annat

21

I Norra Djurgårdsstaden finns en miljöstation som är automatisk, där det går att lämna farligt avfall och mindre elektronikavfall dygnet runt. Detta är inte särskilt väl bekant för de boende i Norra Djurgårdsstaden. Sämst är kännedomen bland de yngsta. Känner du till att det finns en miljöstation i Norra Djurgårdsstaden som är automatisk där det går att lämna farligt avfall och mindre elektronikavfall dygnet runt? (%)

7.2 Avfallskvarn och avlopp Bostäderna i Norra Djurgårdsstaden är försedda med en matavfallskvarn. Avfallskvarnen är väl utnyttjad. Två av tre anger att de lägger allt, eller nästan allt, avfall i avfallskvarnen och närmare nio av tio lägger mer än hälften av sitt matavfall i kvarnen. Andelen som inte alls nyttjar avfallskvarnen är mycket låg. Boende i större lägenheter – vilket många gånger innebär hushåll med barn – utnyttjar matavfallskvarnen i högre utsträckning än i boende i de mindre lägenheterna. Hur stor andel av hushållets matavfall lägger du i matavfallskvarnen?

28%

72%

Ja

Nej

65%

21%

10%

4%

Allt eller nästan allt

Mer än hälften

Mindre än hälften

Inget

22

Enkäten innehöll en fråga där de svarande ombads att ange om det hände att de slängde olika saker i avloppet. Frågan rörde saker som inte hör hemma i avloppet. Tre av fyra anger att de inte slänger något av det som räknades upp i enkäten i avloppet. I stadens miljöenkät 2016 finns inte denna fråga med så någon jämförelse med staden som helhet kan inte göras. Bomullstussar, tamponger och bomullspinnar är sådant som flest någon gång slänger i avloppet. Händer det att du ibland slänger någon eller några av följande saker i avloppet? (%)

63 % av svarande mellan 18 och 24 år slänger inget av ovanstående i avloppet. Bland svarande över 64 år var motsvarande andel 82 %. 80 % av männen mot 69 % av kvinnorna avhåller sig från att slänga något av ovanstående saker i avloppet.

8. En miljövänlig livsstil Undersökningens resultat visar att hushållen i Norra Djurgårdsstaden upplever att förutsättningarna för att leva på ett mer miljövänligt sätt när det gäller källsortering och möjligheten att gå och cykla har ökat som boende i Norra Djurgårdsstaden jämfört med tidigare boenden. Däremot upplever man en försämring avseende inköp, kollektivtrafik samt bilåkning när det gäller förutsättningarna för att leva på ett mer miljövänligt sätt som boende i Norra Djurgårdsstaden jämfört med tidigare boenden. Det är också ett stort antal boende som även upplever att man förändrat sitt beteende efter flytten och numera gör mer miljövänliga val i sin vardag.

8.1 Inköp Närmare en tredjedel av hushållen i Norra Djurgårdsstaden har valt att teckna avtal och beställa miljömärkt el från sitt energibolag. För staden som helhet är motsvarande andel 30 % visar resultaten i Stockholms stads miljöenkät 2016. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor. Drygt 4 av 10 hushåll uppger att de inte vet om de har miljömärkt el eller inte i sin bostad.

9

7

5

4

4

3

2

1

0

0

0

3

73

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Bomullstussar

Tamponger

Bomullspinnar

Kondomer

Våtservetter

Färgrester

Flytande kemikalier/läsningsmedel

Dambindor/trosskydd

Medicin

Cigarettfimpar

Kattsand

Annat

Inget av ovanstående

23

Har du/ditt hushåll tecknat avtal om miljömärkt el från ert energibolag?

Hushållets inköp av livsmedel och dagligvaror sker i stor utsträckning i en affär i den egna stadsdelen. Drygt 2 av 3 hushåll uppger att allt eller större delen av dessa inköp görs i en affär i stadsdelen. För staden som helhet är andelen 69 %.

På frågan om hushållet köper livsmedel och dagligvaror över internet, dvs näthandel eller matkasse med hemleverans, uppger drygt 3 av 10 hushållen att man gör detta ofta eller till viss del. Motsvarande andel för staden är 24 %.

Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor avseende var man handlar hushållets livsmedel och dagligvaror förutom att kvinnor i högre utsträckning än männen uppger att de oftare handlar mat över internet.

Var handlar du/ni hushållets livsmedel och dagligvaror?

31%

27%

42%Ja

Nej

Vet ej

49

33

68

33

40

60

27

67

11

7

5

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Affär i egna stadsdelen

Stormarknad utanför den egna stadsdelen

Annan affär utanför den egna stadsdelen

Internet – näthandel eller matkasse med hemleverans

Inget Viss del Allt eller större delen

24

I undersökningen framkommer att närmare hälften av alla hushåll i Norra Djurgårdsstaden alltid eller oftast väljer att köpa såväl ekologiska livsmedel som miljömärkta varor. Motsvarande andel för staden är 47 %. För kategorierna inköp av rättvisemärkta varor samt närproducerade varor är Norra Djurgårdsstadens andel lägre – 27 % respektive 30 %. För staden som helhet är motsvarande andel 30 % respektive 32 %. För samtliga alternativ är andelen kvinnor högre, det gäller även för staden. När du handlar livsmedel och dagligvaror brukar du då...

9. Att bo och leva i Norra Djurgårdsstaden 9.1 Förväntningar De boende i Norra Djurgårdsstaden upplever att förväntningarna på det egna boendet i hög utsträckning har infriats. Drygt var tionde tycker inte att förväntningarna har infriats. Vanligaste svaret är dock att boendet i Norra Djurgårdsstaden hittills har varit ungefär som väntat. Kvinnor är mer positiva i sina svar än män. Anledningar som nämns till att man upplever boendet som bättre än förväntat är det naturnära läget, lägenhetens standard samt områdets närhet till centrala Stockholm. I de fall de man uppger att boendet är sämre än förväntat är kollektivtrafiken samt störningar och damm från den pågående byggnationen de vanligaste orsakerna.

2

3

6

2

8

7

16

12

40

38

47

51

41

43

25

27

8

6

2

3

1

2

4

5

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

...välja att köpa ekologiska grönsaker, frukt och andraekologiska livsmedel (t.ex. KRAV-märkt)?

...välja miljömärkta varor (t.ex. Svanen, Bra Miljöval)?

...välja att köpa Rättvisemärkta varor?

...välja närproducerade varor?

Aldrig Sällan Ibland Oftast Alltid Vet ej

25

Hur väl har de förväntningar som du hade på ditt boende när du flyttade in infriats?

Norra Djurgårdsstaden är ett område med uttalad miljöprofil. Det är rimligt att de boende ska uppleva att förutsättningar för att leva på ett miljövänligt sätt är väl tillgodosedda i stadsdelen, och kanske även att förutsättningarna här är bättre än i det boende som de flyttade från. Samtidigt är Norra Djurgårdsstaden en stadsdel som inte är helt färdigbyggd. Det är något som sannolikt påverkar de boendes bedömning av om förutsättningarna för hushållet att leva på ett miljövänligt sätt faktiskt har förbättrats eller försämrats i samband med inflyttningen, t ex när det gäller kollektivtrafik och dagligvarubutiker.

Möjligheten att källsortera och även förutsättningarna för att välja att gå eller cykla upplevs vara bättre i Norra Djurgårdsstaden än i den stadsdel som de flyttat från. Tvärtom är det med kollektivtrafiken, där 63 % anser att de nu har sämre förutsättningar för ett miljömedvetet agerande. Även när det gäller miljöansvariga inköp är det fler som ser försämringar än förbättringar. När det gäller källsortering är boende i bostadsrätt mest positiva.

35%

50%

14%

1%

Bättre än förväntat

Som förväntat

Sämre än förväntat

Vet ej/kan ej bedöma

26

Om du jämför hur det var innan du flyttade till Norra Djurgårdsstaden, är förutsättningarna för ert hushåll att leva på ett miljövänligt sätt bättre eller sämre i Norra Djurgårdsstaden när det gäller…

Att förutsättningarna i vissa fall upplevs vara sämre i Norra Djurgårdsstaden än i tidigare boende avspeglar sig inte direkt i de nyinflyttades agerande. De flesta menar förvisso att de varken agerar mer eller mindre miljövänligt idag jämfört med hur det var innan de flyttade till stadsdelen. Samtidigt visar resultaten att för samtliga bedömda aspekter svarar en högre andel att de idag lever mer än mindre miljövänligt än tidigare. Bättre källsortering och att man nu går och cyklar mer än innan flytten till Norra Djurgårdsstaden framhålls mer av kvinnor än män. Har hushållet sedan inflyttningen till Norra Djurgårdsstaden ändrat beteende när det gäller…

12

29

63

12

25

32

53

17

42

39

53

14

17

42

18

2

4

2

4

19

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

…källsortering?

…inköp?

…kollektivtrafik?

...gå/cykla?

...bilåkning?

Sämre Ingen skillnad Bättre Kan ej bedöma

6

4

16

4

15

47

75

53

52

50

44

15

21

37

21

2

6

10

8

14

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

…källsortering?

…inköp?

…kollektivtrafik?

...gå/cykla?

...bilåkning?

Mindre miljövänligt Ingen skillnad Mer miljövänligt Kan ej bedöma

27

10. Den fortsatta utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden I frågedelen som rörde information och samråd ställdes i många fall identiska frågor till de nyinflyttade i Norra Djurgårdsstaden och till hushållen i Hjorthagen och Gärdet. I några fall var frågorna till Hjorthagen och Gärdet av mer övergripande karaktär.

10.1 Kännedom om planerna för området Norra Djurgårdsstaden är väl känt som namn på stadsutvecklingsområdet bland de närboende. Alla svarande i Hjorthagen känner till namnet på området och 93 % av de svarande i Gärdet gör det. Vid 2013 års mätning var 98 % respektive 90 % bekanta med begreppet Norra Djurgårdsstaden. Att Norra Djurgårdsstaden utvecklas med en särskild miljöprofil var också väl känt redan vid 2013 års mätning. 63 % av de boende i Gärdet och 80 % i Hjorthagen kände då till detta. När samma fråga ställs 2016 är andelen oförändrad i Hjorthagen, medan 72 % av de boende i Gärdet nu känner till att området utvecklas med miljöprofil. Men hur väl känner de boende och de kringboende till planerna mer konkret? Tämligen få, en av fem, av de boende i Norra Djurgårdsstaden menar att de har god kännedom om stadens planer. De flesta svarar att de har viss kännedom om planerna för området. Var tredje har begränsad kunskap om vad som planeras. De boende i Hjorthagen bedömer sina kunskaper på liknande sätt som de boende i Norra Djurgårdsstaden, medan kännedomen i Gärdet är lägre. Hur väl känner du till stadens utvecklingsplaner för området?

6

10

3

11

5

27

42

26

27

17

48

39

55

51

56

19

9

16

10

22

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

NDS

Gärdet

Hjorthagen

Gärdet 2013

Hjorthagen2013

Jag känner inte alls till planerna

Jag har begränsad kännedomom planerna

Jag har viss kännedom omplanerna

Jag har god kännedom omplanerna

28

10.2 Positivt och negativt De boende i nybyggnationen ser ändå med tillförsikt fram emot att utvecklingsplanerna ska leda till positiva effekter för området. När de svarande ombads att bedöma 13 aspekter på service i Norra Djurgårdsstaden ser en klar majoritet att samtliga aspekter kommer att utvecklas positivt. Inte minst gäller det service som restauranger och dagligvarubutiker – service som man inte upplever som fullt ut är tillfredsställande idag. De farhågor man har gäller kommunikationer och kollektivtrafik. De svarande har i varierande grad kunnat bedöma de olika serviceslagen. I diagrammet nedan visas därför svaren för de som har en uppfattning, dvs exklusive svarsalternativet ”vet ej”. Om du bortser från ombyggnadsperioden, hur tror du att följande påverkas av utvecklingsplanerna för Norra Djurgårdsstaden?

De boende i Hjorthagen och Gärdet fick göra en mer allmän bedömning av stadens utvecklingsplaner för området. Även den är positiv. Dock väljer fler av de närboende alternativet ”ganska positiv” framför ”mycket positiv”. Boende i Hjorthagen är något mer positivt inställda än i Gärdet. Jämfört med 2013 är svarsmönstret påfallande likt.

1

1

0

1

0

8

6

1

2

2

1

5

1

5

2

1

1

9

7

4

8

10

12

17

15

20

18

21

26

27

13

18

26

59

64

54

58

48

48

49

52

49

28

50

50

45

31

24

34

24

32

31

28

24

24

44

20

18

23

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Övrigt serviceutbud (t ex restauranger)

Dagligvarubutiker

Lekplatser

Idrotts- och fritidsaktiviteter

Skola

Kulturutbud

Förskola

Övrig offentlig service

Bibliotek

Tillgången på parker och grönområden

Kollektivtrafik

Kommunikationer

Vårdcentral

Mycket negativt Ganska negativt Varken positivt eller negativt Ganska positivt Mycket positivt

29

Är du på det hela taget positiv eller negativ till Stockholms stads planer för Norra Djurgårdsstaden?

Enkäten till de boende i Hjorthagen och Gärdet innehöll frågor där de svarande med egna ord kunde beskriva vad som enligt dem kännetecknar utvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Både positiva och negativa synpunkter återfinns i dessa fritextsvar. Stadsdelen beskrivs som exklusiv, men även som dyr och inte tillgänglig för alla. Ett flertal intervjuade tar upp tillgången till natur som positivt. Andra fokuserar på arkitekturen. Här finns både positiva och negativa synpunkter. Några tycker att bebyggelsen är alltför tät, andra att det ser fint och inbjudande ut.

Stadsdelen uppfattas av många som modern. Miljötänket i stadsdelen nämns av ännu fler.

Som det mest positiva med Norra Djurgårdsstaden framhåller många att fler bostäder på detta sätt tillkommer i Stockholm. Vissa ser som en fördel att just industrimark omvandlas till bostäder. Andra tycker att det blir ett spännande område. Hela området får ett rikare serviceutbud, anser vissa. Många lyfter fram miljöaspekten på området.

På den negativa sidan återfinns synpunkter på att området endast är till för en välbeställd medelklass. Det finns även kritiska synpunkter på arkitekturen i området. Dålig kollektivtrafik och dåliga parkeringsmöjligheter nämns också av flera. Några anser att natur förstörs i samband med byggnationerna.

10.3 Informationsvägar Projektet Norra Djurgårdsstadens hemsida har tillsammans med lokala media hittills varit de boendes huvudsakliga källa till information om utvecklingsplanerna för området. Drygt hälften i nybyggnationen har tagit del av information den vägen. Här har även annan information direkt från staden haft god effekt – Norra Djurgårdsstadens facebooksida och nyhetsbrev. För de boende i Hjorthagen och Gärdet dominerar lokala media bland använda informationskanaler. Att boende i Hjorthagen känner sig mer berörda än de svarande i Gärdet illustreras även av att fler i Hjorthagen har tagit del av information genom fler kanaler.

3

2

5

1

7

7

5

7

22

15

20

15

40

44

36

45

24

32

25

30

3

1

9

1

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Gärdet

Hjorthagen

Gärdet 2013

Hjorthagen 2013

Mycket negativ Ganska negativ Varken positiv eller negativ

Ganska positiv Mycket positiv Ingen åsikt

30

Hur har du tagit del av information om utvecklingsplanerna? (%)

NDS Gärdet Hjorthagen Gärdet 2013

Hjorthagen 2013

Lokal media (ex. tidningar, radio, TV) 52 59 68 71 71

Bilagor i dagspress 13 19 22 21 20

Samrådsmöten 5 0 6 2 8

Andra föredrag /informationsträffar 9 2 3 4 7

Har besökt utställningar 9 8 20 8 22

Norra Djurgårdsstadens hemsida 56 24 23 10 21

Norra Djurgårdsstadens nyhetsbrev 26 9 16 2 7

Norra Djurgårdsstadens facebooksida 39 2 10 2 3

Broschyrer om Norra Djurgårdsstaden 26 11 25 19 29 Information och annonser från byggherrar 26 21 24 16 28

Har tagit del av detaljplanehandlingar 14 4 14 3 10

Annat 11 17 17 13 19

Har inte tagit del av någon information 9 10 7 6 3

Vet ej 3 4 3 6 2

Genom vilka kanaler man tar till sig information brukar kunna skilja sig åt mellan yngre och äldre. Webbplatsen har utnyttjats mest av svarande mellan 25 och 64 år, mindre av såväl äldre som yngre. Lokala media är viktigast bland äldre. Nyttjandet av broschyrer ökar också med stigande ålder. Facebook har relativt sett varit en viktigare informationskälla för de lite yngre (18-44 år). Projektets egna informationskanaler – hemsida, facebooksida och nyhetsbrev – har utnyttjats av många i nybyggnationen. I huvudsak är de som kan bedöma dessa kanaler tillfreds med den information som de har tagit del av på detta sätt. Tämligen få sätter högsta betyg för hemsida och nyhetsbrev, men en hög andel är ganska nöjda och få (en av tio) är uttalat kritiska. Projektets facebooksida får ännu bättre omdömen. Var fjärde som tagit del av information den vägen är mycket nöjd.

31

Är du nöjd eller missnöjd med den information som du hittills har tagit del av om Stockholms stads planer för Norra Djurgårdsstaden genom... (% av de som kunnat bedöma respektive informationskanal)

Frågan ställdes även i enkäten till Gärdet/Hjorthagen och svaren ligger i linje med Norra Djurgårdsstaden. Vad är det då som har varit bra och mindre bra i projektets egen information genom hemsida, facebook och nyhetsbrev? I enkäten gavs utrymme att med egna ord formulera positiva och negativa synpunkter. Bra bilder, uppdaterad och lättillgänglig information nämns bland de positiva omdömena om projektets egna informationskanaler. Negativa synpunkter rör exempelvis att informationen inte är tillräckligt uppdaterad.

1

0

1

10

5

7

31

27

36

49

44

47

10

25

9

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

...Norra Djurgårdsstadens hemsida?

...Norra Djurgårdsstadens facebooksida?

...Norra Djurgårdsstadens nyhetsbrev?

Mycket missnöjd Ganska missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd

32

10.4 Önskemål om information framöver Alla kategorier svarande är fortsatt intresserade av att ta del av information om utvecklingen i Norra Djurgårdsstaden. Störst intresse visar naturligt nog de som bor i nybyggnadsområdet. Även i Hjorthagen är intresset betydande, två av tre har mycket stort eller ganska stort intresse för att fortsatt bli informerade. Bland de boende i Gärdet är den andelen lägre, 46 %. Hur intresserad är du av att få veta mer om utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden?

Vilken information som främst efterfrågas skiljer sig inte mellan de olika områdena. Konkret information om aktiviteter under byggnadstiden och tidplan hamnar högst på listan. Drygt åtta av tio i Norra Djurgårdsstaden kryssar för detta alternativ. Därefter följer information om störningar under byggperioden och byggnationens påverkan på trafiken.

Vad vill du bli informerad om när det gäller den fortsatta utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden? (%)

2

6

3

15

47

27

36

31

34

47

15

33

1

2

2

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

NDS

Gärdet

Hjorthagen

Inget intresse

Visst intresse

Ganska stort intresse

Mycket stort intresse

Ingen åsikt

83

60

53

46

19

3

64

41

38

33

8

16

72

57

47

24

14

6

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Vad som händer under bygget, t ex tidplan ochbyggaktiviteter

Eventuella störningar under byggperioden

Byggets påverkan på trafik

Kommande informationsaktiviteter

Annat

Är inte intresserad av information

Samtliga NDS

Gärdet

Hjorthagen

33

Med annan information i diagrammet ovan uppger man t ex specifik information om kollektivtrafik, annan service och även vad som ska hända med och i gasklockorna. Det är tydligt att de boende i allt väsentligt önskar att ta del av information framöver på samma sätt som tidigare. I Hjorthagen och Gärdet är lokala media de mest efterfrågade informationskällorna. I Norra Djurgårdsstaden lutar många sig främst mot projektets informationskanaler – hemsida, nyhetsbrev och facebook. Ett undantag från iakttagelsen om att samma informationskällor som används idag även efterfrågas fortsättningsvis, är att alla kategorier vill ha mer information hem i brevlådan. Det gäller boende i alla områden. Facebook attraherar främst yngre. Äldre efterfrågar i högre grad än yngre broschyrer och annonser. Hur vill du fortsättningsvis ta del av information om utvecklingsplanerna? (%)

10.5 Samråd Att hålla sig informerad om utvecklingen i området är betydelsefullt för de flesta som bor i Norra Djurgårdsstaden. Intresset för att mer aktivt delta i och påverka den fortsatta utvecklingen är mindre. Ändå uttrycker en majoritet intresse för olika samrådsformer. I första hand kan man tänka sig att delta i samråds- och informationsmöten. 16 % respektive 11 % markerar intresse för att delta i den nystartade intresseföreningen respektive eventuella workshops på temat hållbarhet.

62

49

48

43

42

26

23

19

17

16

12

11

1

3

1

26

21

42

10

48

14

14

3

7

11

4

20

1

10

2

33

25

44

14

57

16

12

8

7

10

6

16

5

5

4

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Norra Djurgårdsstadens hemsida

Norra Djurgårdsstadens nyhetsbrev

Information hem i brevlådan

Norra Djurgårdsstadens facebooksida

Lokal media (ex. tidningar, radio, TV)

Broschyrer om Norra Djurgårdsstaden

Ta del av detaljplanehandlingar

Besöka utställningar

Andra föredrag /informationsträffar

Information och annonser från byggherrar

Samrådsmöten

Bilagor i dagspress

Annat

Jag har inte behov av mer information

Vet ej

Samtliga NDS Gärdet Hjorthagen

34

Hur vill du delta i den fortsatta utvecklingen i området? (%)

11. Påverkan av utbyggnaden i Gärdet och Hjorthagen Det är angeläget att byggarbeten inte negativt påverkar de kringboende i Hjorthagen och i Gärdet mer än nödvändigt och att positiva effekter av utbyggnaden kan noteras. Hittills har de boendes vardag i Gärdet påverkats i liten utsträckning – varken positivt eller negativt. Hjorthagen har påverkats mer där 22 % noterar en negativ påverkan. Samtidigt menar 38 % att vardagen påverkats positivt. Det innebär att fler, framför allt i Hjorthagen men även på Gärdet, idag ser positiva effekter jämfört med hur det var 2013. Hur tycker du att utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden har påverkat dig i din vardag under den senaste tiden?

Störningar som har uppstått till följd av utbyggnaden har främst noterats av de boende i Hjorthagen. I de flesta fall är det störningar i samma omfattning som 2013. Den största

41

16

11

10

44

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Besöka samråds- och informationsmöten

Delta i intresseförening som har startats i NorraDjurgårdssstaden

Delta i workshops och liknande på temat hållbarhet

Annat

Är inte intresserad av att delta i utvecklingen av området

1

6

1

6

3

16

8

25

70

39

68

56

13

28

5

2

1

10

2

2

11

1

17

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Gärdet 2016

Hjorthagen 2016

Gärdet 2013

Hjorthagen 2013

Mycket negativt Ganska negativt Varken positivt eller negativt

Ganska positivt Mycket positivt Vet ej

35

störningen – försämrad framkomlighet – upplevs dock ha försämrats sedan 2013. Fler i Hjorthagen besväras idag också av försämrade parkeringsmöjligheter. I vilken utsträckning har du till följd av utbyggnaden besvärats av följande:

212

113

211

39

15

13454

81345

19

412

123

520

39

45

328

1229

428

325

724

128

109

215

717

622

113

717

622

827

939

1731

416

57

69

311

1115

813

1317

1017

1630

2334

1729

2026

1529

1227

1118

2018

1010

1515

1023

2026

1413

1518

1226

1331

1828

1622

419

815

417

1116

1020

1020

1624

1221

2014

1620

98

310

06

00

7119

7618

6019

7024

7036

6634

6833

5929

7335

6731

6626

5622

6013

4715

7544

6852

7744

7042

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Gärdet 2016Hjorthagen 2016


















Sprä

ngni

ngar

Anna

t bul

ler

Öka

deav

gase

rSm

uts

och

dam

mLe

rig/s

örjig

utom

husm

iljö

Förs

ämra

dtra

fiksä

kerh

etFö

rsäm

rad

fram

kom

lighe

t

Förs

ämra

depa

rker

ings

-m

öjlig

hete

rAn

nat

I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning Varken eller I ganska liten utsträckning Inte alls

InnehållSammanfattning1. Om uppdraget1.1 Bakgrund1.2 Metod och genomförande

2. Om de svarande2.1 Kön och ålder2.2 Nuvarande boende2.3 Utbildning och inkomst

3. Tidigare boende4. Att bo i Norra Djurgårdsstaden5. Den egna bostaden5.1 Buller5.2 Luftkvalitet och temperatur

6. Kommunikationer och färdsätt6.1 Färdsätt6.2 Bilinnehav6.3 Cykel

7. Avfallshantering7.1 Miljörum och miljöstation7.2 Avfallskvarn och avlopp

8. En miljövänlig livsstil8.1 Inköp

9. Att bo och leva i Norra Djurgårdsstaden9.1 Förväntningar

10. Den fortsatta utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden10.1 Kännedom om planerna för området10.2 Positivt och negativt10.3 Informationsvägar10.4 Önskemål om information framöver10.5 Samråd

11. Påverkan av utbyggnaden i Gärdet och HjorthagenOmslag20170111 nds.pdf

innehåll - stockholm växer · 2018. 4. 4. · svarsfrekvenserna för boende i norra...

Documents