ingenting är omöjligt

INGENTING ÄR OMÖJLIGT

3

Det händer mycket inom det textila området

just nu. Nya material och smarta texilier

bereder väg för nya områden som traditionellt

inte förväntas vara något för textilbranschen,

exempelvis stickade blodådror och underlag

för motorvägar. Därför är också behovet av

duktiga och kreativa människor stort.

Textilhögskolan är ett självklart val för många

som vill satsa på en framtid inom det textila

området. Många kallar Textilhögskolan i Borås

för Sveriges textilhögskola.

Tillsammans med andra verksamheter i

branschen utgör Textilhögskolan Textile Fashion

Center som ligger centralt i Borås. Närheten

till såväl Textilmuseet som textilföretag och

branschorganisationer bidrar till många

utvecklingsmöjligheter för dig som student.

Läs mer på sidan 23.

Textilområdet är ett av de hetaste yrkesområdena idag. Visste du förresten, att svensk textilexport är större än vodka- och popmusikexporten tillsammans, till och med större än svensk exports gamla flaggskepp järnmalmen. FOTO: SIMON ARMSTRONG, JAN BERG OCH THERESE ROSENBLAD

Ett hett område….

Hos oss råder stor kreativitet och en ”Ingenting är omöjligt”-mentalitet. Välkommen att bli en del av den.

Anneli BentzlinSTUDENTREKRYTERARE/INTERNATIONELL KOORDINATOR TEXTILHÖGSKOLAN

BILD OVAN Från Andreas Eklöfs kollektion “Expression of Tape” som visats under mode-veckorna i både Stockholm och London 2014.

BILD TILL VÄNSTER Ett exempel på framtidens textila material; en möbelpuff vars färgstarka mönster exponeras stegvis när någon sitter på möbeln, men gömmer sig igen när puffen inte används. En prototyp framtagen av Smart Textiles Design Lab och möbelföretaget IRE.

2

OMSLAGSBILD Modedesignstudenten Felix Roll har använt kroppens rörelser som ett grundläggande element i designprocessen för sitt examensarbete.

3

Bilden är tagen under ett experiment i den pågående forskningen Body, Dress, Space. Textilhögskolan har både generella och konstnärliga forskarutbildnings-rättigheter.

5

– Vi erbjuder stora möjligheter för engagerade och målinriktade studenter. Här finns kreativitet och en experimentell lust. Både lärare och studenter utmanar varandra och hela tiden utvecklas utbildningen på ett dynamiskt sätt, konstaterar Erika Blomgren, utbildningsledare för modedesign.Hon berättar att du som börjar på modedesign-utbildningen idag, kommer att få ta del av re-sultatet efter ett omfattande förändringsarbete.

Hög klass internationellt– Vi har byggt om utbildningen från grunden, fortsätter hon och pekar på att nivån på studen-ternas arbeten håller hög kvalitet och tål en internationell jämförelse. Något som student-erna också utsätts för i form av olika tävlingar och visningar.– Många grundläggande ämnen är självklart samma som tidigare, men vi angriper dem på ett annat sätt nu. Det handlar om ett förhåll-

ningssätt. Samtidigt har även en del nya ämnen integrerats i utbildningen för att ge ett förhåll-ningssätt som vi är nöjda med.

Bra stämningAlla som går på modedesignutbildningen har en gedigen bas att stå på redan innan de kom-mer in på utbildningen. Konstnärlig träning och en utvecklad teknik i konstruktion och sömnad är en grundförutsättning för att bli antagen, lik-som branscherfarenheter från antingen design, produktion eller handel.Samtliga studenter på modedesignutbildningen får en egen arbetsplats. – Studenter från första året sitter i samma arbetsrum som andra- och tredjeårsstudenter och arbetar parallellt med varandra. Det ger en väldigt bra stämning. Erfarna blandas med nybörjare och kan därmed ta del av varandras arbete vilket ger en ökad diskussion och rör-lighet bland studenterna. Alla studenter har

Modedesign – bland världens tio-i-toppTextilhögskolans modedesignutbildning håller hög klass och finns med bland världens absolut bästa. Kraven är höga på dig som student men samtidigt får du möjlighet att arbeta med internationellt renommerade lärare från Borås, London, New York och Tokyo. TEXT: ANNIE ANDRÉASSON. PORTÄTTFOTO: ANNIE ANDRÉASSON OCH HAGLÖFS.

4

Med en karriär inom outdoorföretag som Craft, Peak Performance och Tierra är han tillbaka på Haglöfs för andra gången - denna gång som designchef. Möt Fredrik Lundberg vars jobb och fritid ständigt går hand i hand via hans stora intresse för

friluftsliv och outdoor-sport.

NAMN Fredrik Lundberg

FÖDD ÅR 1974

EXAMEN Modedesigner 1997

OM UTBILDNINGEN

Det var under utbildningen jag tilläts utforska hantverket och fick en ökad förståelse för produktion och konstruktion. Det har jag fort- farande med mig.

utöver sina arbetsplatser självfallet också tillgång till ateljé, datorsal och Textilhögskolans unika verk-städer med den senaste tekniken. Studenterna ut-nyttjar verkligen Textilhögskolans resurser på ett bra sätt, förklarar Erika Blomgren.Hon berättar att undervisningen ofta sker i projekt-form, där studenterna får ta ett stort eget ansvar för att driva sin process framåt. Lärarna är många gånger yrkesverksamma och Textilhögskolans goda rykte gör att nationellt och internationellt väl-renommerade profiler vill undervisa och forska här.

En god cirkel– Det är som en cirkel. Utbildningens upplägg och möjligheter lockar skickliga lärare hit, vilket ger inspirerade och duktiga studenter, vilket igen lockar intressanta och begåvade lärare och så vidare, säger Erika Blomgren. ■

Läs mer om modedesignutbildningen på www.hb.se/ths/modedesign

Erika Blomgrenutbildningsledare

FaktaANSÖKNINGSUPPGIFT: Sista helgen i januari håller

Textilhögskolan öppet hus och då presenteras årets

ansökningsuppgift till modedesignutbildningen.

Uppgiften finns också på: www.hb.se/ths/anmalan

ANTAL STUDENTER: 15

URVAL: Se mer på utbildningens webbplats www.hb.se/

ths/modedesign

EXAMEN: Kandidatexamen

VIDAREUTBILDNING: Masterutbildning

Fredrik har gått utbildningen< BILD TILL VÄNSTER Skiss av Nathali Elfström,student på modedesignutbildningen.

5

Textilhögskolan i rymdenÄventyrskan Renata Chlumska ska bli den första svenska kvinnan i rymden. Studenter från Textilhögskolan har skapat hennes rymddräkt.

I ett projekt tillsammans med Spaceport Sweden har studenter från utbildningen textil produktutveckling och entrepre-nörskap och designteknikerutbildningen fått ge förslag på nyskapande utstyrslar som ska fungera i rymden. - Framtidens möjligheter för rymdfärder bäddar för en tänkt konstumtion som tar sig nya uttryck. Studenterna har utforskat det textila uttrycket i samband med rymdfärden, säger Stig Nilsson, utbildningsledare för textil produktut-veckling och entreprenörskap.

BILD Rymddräkten på bilden har gjorts i två exemplar. En som finns i Textile Showroom på Textilhögskolan och en som skickades upp till Spaceport Sweden i Kiruna. Studenterna som gjort dräkten: Andrea Djurle, Malin Brytting, Ting Hsuan Chen och Sabina Svensson (som också är modell).

FOTO: JAN BERG

76

7

Utmanar med textil design på Milanos möbelmässaTextil tar sig nya uttryck. Med utställningen LIKE TEXTILE under möbelmässan i Milano 2011 visade studenter och doktorander från Textilhögskolan vad textil kan vara idag.Den textila traditionen, innovativ teknik och poetisk sprängkraft ger form till samtida textil.

Smart Textiles, (un)beautiful textile, Integrity och Textibel är namn på projekt och kurser inom textil design på kandidat-, master- och forskarnivå på Textilhögskolan. Projekt som spänner från innovativ produktdesign till att vilja utmana våra föreställningar om vad som är attraktivt eller motbjudande med textil.

Bilden ovan visar Ann-Sofie Granströms design.

Textildesign – med stor spännviddSpännvidden på en textildesigners arbetsuppgifter är stor eftersom det textila materialet ingår i så många olika områden i vårt liv och vår vardag. Det kan vara alltifrån att du formger textilier för privat eller offentlig miljö till att du utformar färg- och materialkoncept i en bil. De textildesigners som utbildas på Textilhögskolan får en alldeles särskild kombination av designkompetens, konstnärlig fördjupning och teknik- och materialkunskap, säger utbildningsledare Delia Dumitrescu.TEXT: ANNIE ANDRÉASSON FOTO: HENRIK BENGTSSON OCH ANNA SIGGE

Hon vill särskilt framhålla materialkännedomen som en viktig spetskompetens för utbildningens studenter. Redan under första året på textildesignutbildningen får studenterna pröva alla textila tekniker. Det egna uttryckssättet och det personliga formspråket är något som successivt växer fram under utbildningstiden. Ofta syns detta tydligt i det avslutande examensarbetet. Delia Dumitrescu menar att något av det vik-tigaste för en textildesigner är att våga experi-mentera. Både med tekniker och material, men också med användningsområden och oväntade produkter.

Den röda tråden– Textildesignutbildningen passar dem som har en passion för textila material, färg och form och

som vill arbeta med både hand och tanke. Om man även är intresserad av föremålen omkring oss, dess design och hur vi förhåller oss till dem är textildesign rätt utbildning, säger Delia Dumitrescu. På textildesignutbildningen arbetar student-erna många gånger med uppdrag från externa aktörer. – Det är en viktig del där studenterna får an-vända sina kunskaper och det ger också en bra möjlighet till kontakter, säger Delia Dumitrescu.

– Under utbildningen till textildesigner står alla dörrar och möjligheter öppna och som stu-dent har man alla chanser att testa idéer och experimentera på ett område man själv väljer. Dessutom påverkas utbildningen ständigt av

8 9

Tror du att en textildesigner enbart kan

skapa mönster på platta tyger? Glöm det!

Eva Holfve och Ingrid Persson är exempel på

färska textildesigners som arbetar tredimen-

sionellt. Tillsammans har de startat företaget

Mönsterverket där de ska designa inredning

i hela rum, utifrån idén att medveten form-

givning kan skapa trivsel och god stämning i

offentliga miljöer.

NAMN Eva Holfve och Ingrid Persson

FÖDD ÅR 1982 respektive 1985

EXAMEN Kandidatexamen i textildesign

RÅD Ta för dig under utbildningen, och försök att våga utmana och spränga gränser!

Textilhögskolans forskningsmiljö. Konventionella metoder kombineras med nya för att förbereda den blivande textildesignern för den kommande karriären.Utbildningen kräver engagemang, menar Delia Dumitrescu, vilket innebär att man som student spenderar mycket tid i Textilhögskolans lokaler. På skolan finns en unik tillgång till teknisk utrust-ning och kompetens. Den som sätter gränserna är egentligen bara du själv. Som student har du en egen arbetsplats i en ateljé tillsammans med andra studenter från utbildningens olika års-

kurser. ■

Läs mer om textildesignutbildningen på www.hb.se/ths/textildesign

Delia Dumitrescuutbildningsledare

Ansökningsuppgiften till textildesignutbildningen

innehåller en problemlösning inom designområdet där

man utgår från en konstnärlig kunskap och ett kreativt

tänkande. Uppgiften presenteras när Textilhögskolan

håller Öppet Hus i januari. Uppgiften publiceras även

på www.hb.se/ths/anmalan.

ANTAL STUDENTER: Upp till 12

URVAL: Se mer på utbildningens webbplats

www.hb.se/ths/textildesign


VIDAREUTBILDNING: Masterutbildning

< BILD TILL VÄNSTER Johanna Björcks examensprojekt. Foto: Anna Sigge.

Mönsterverket gör hela rummet

9

1110

Lady Gaga i ironisk päls från Textil-högskolanNär Lady Gaga besökte Stockholm

i augusti 2012 valde hon att synas

i en outfit designad av Daniel

Bendzovski, modedesignstudent

på Textilhögskolan.

Daniels examenskollektion, som

visades som en del av Textilhög-

skolans EXIT-visning på Mercedes-

Benz Fashion Week i Stockholm,

är en ironisering av trender och

framförallt användandet av päls.

Han vill genom kollektionen ifråga-

sätta den pälstrend som råder

och öka medvetenheten kring

konsumtion.

BILD Här syns Lady Gaga när hon lämnar sitt hotell iförd Daniel Bendzovskis outfit. Foto: ISOIMAGES

11

11

Storslam på nordisk designtävlingModedesignstudenterna Andreas Eklöf och Per Hansson kammade hem första- respektive tredjeplatsen när Designers’ Nest avgjordes i Köpenhamn i augusti 2014. Det är andra gången en student från Textilhögskolan vinner tävlingen.

Av 27 bidrag från ett tiotal kända design-skolor i Norden valdes fem bidrag ut att delta i finalen av Designers’ Nest varav tre från Textilhögskolan. – Det är häftigt att vi är tre som deltar från Textilhögskolan i år. Detta är ett kvitto på att utbildningen fungerar väldigt bra, säger Andreas Eklöf. I sin vinnande kollektion ”Expression of

Tape” har han arbetat med action taping som handlar om improvisation i skapandet, en typ av performance. – Jag stannar inte när plagget är klart utan tar det hela tiden vidare. Andreas Eklöf har också blivit tilldelad TEKOs och Svenska moderådets stipen-dium för bästa examensarbete. FOTO: PETER HÅKANSSON

11

13

Utbildningens kombination av studier i före-tagsekonomi, textil produktion och den textila värdekedjan är ensam i sitt slag i norra Europa. Du får både teoretiska och praktiska kunskaper genom den unika tillgången till Textilhögskolans avancerade maskinpark. – På Textilhögskolan får du branscherfarenheten i huset. Istället för att läsa om hur en vävmaskin fungerar får du prova själv. Det är viktigt som textilekonom att kunna bedöma en produktion genom att veta hur tillverkningen går till, kon-staterar Lars Hedegård, utbildningsledare för textilekonomutbildningen. De flesta kurser, som textil produktion samt mode- och textilinriktade kurser, studerar du hos oss på Textilhögskolan. En del grundläggande ekonomkurserna läses med ekonomstudenter på Institutionen Handels – och IT-högskolan

– det kan handla om marknadsföring, analys, redovisning eller management. – Som textilekonom är du den förenande länken under hela produktionsprocessen – från design till butik. Kombinationen av textil- och ekonomi-kurser gör dig inte bara väl förberedd, du kom-mer dessutom utveckla yrkesrollen på företaget.

Internationellt Även om Textilhögskolan ligger i Borås är det en internationell miljö du blir en del av.– Vi har studenter från hela världen som du kommer studera tillsammans med under både andra och tredje året. Eftersom textilbranschen är global är det viktigt att få lära sig att sam- arbeta med personer med andra nationaliteter och kulturella bakgrunder.

Textilekonom – den förenande länkenEn av Textilhögskolans mest populära utbildningar förbereder dig inför en spännande ekonomkarriär inom inköp och marknadsföring med världen som arbetsplats. TEXT: THERESE ROSENBLAD. FOTO: ANNA SIGGE OCH ERIK WASSELIUS.

12

Det finns dessutom möjlighet att studera en termin eller skriva examensarbetet utomlands. Textilhög-skolan har samarbeten med universitet i Europa, Asien, Sydamerika och Australien.

EftertraktadeUtbildningen utvärderas ständigt av ett verksam-hetsråd med representanter från branschen och intresset är stort när textilekonomerna tar examen. – Att studenterna får rätt kunskaper märks efter-som många får jobb direkt efter utbildningen. De är eftertraktade och i dag har vi gamla studenter

på företag i hela världen. ■

Läs mer om textilekonomutbildningen på www.hb.se/ths/textilekonom

Att resa till Kina, Turkiet och andra produk-tionsländer är vardag för Martin Svahn som är inköpare på MQ. Det var precis ett sådan här jobb som han ville ha när han gick textilekonomutbildningen.

– Jag har världens bästa jobb.

NAMN Martin Svahn

FÖDD ÅR 1979

EXAMEN Textilekonomutbildningen, 2007

RÅD Försök att få in praktisk erfarenhet redan under utbildningstiden.

Lars Hedegårdutbildningsledare

Gränslösa affärer för Martin Svahn

< BILD TILL VÄNSTER Som textilekonom är du den förenande länken under hela produktionsprocessen från utformning till butik.

13

FaktaANTAL STUDENTER: 48

URVAL: Betyg och högskoleprov

EXAMEN: Kandidatexamen eller högskoleexamen

15

Henrik Vibskov är också just nu en av Danmarks mest omtalade modede-signer. Han genomförde ett seminarium på Textil- och Modefabriken där han skildrade de processer som han använ-

der sig av i sitt skapande. 140 personer deltog i seminariet som följdes av en workshop. Inledningsvis fick samtliga en ögonbindel och därefter leda var-andra runt i lokalen hand i hand.

Mångkonstnär förblindar studenterMånga framstående föreläsare besöker Textilhögskolan varje år. En av dem var Henrik Vibskov, modeskapare, musiker och konstnär.

Textilhögskolan starten till hållbarhetsrevolutionI november 2014 står hållbarheten i fokus då det internationella toppmötet The Design of Prosperity hålls på Högskolan i Borås.

När konferensen The Design of Pros-perity körs för fjärde gången ska det handla om hur företag och konsu-menter tillsammans kan bidra till en mer hållbar mode- och textilindustri. Pionjärer i utvecklingen av hållbarhets-området såsom Patagonia, H&M och Woolpower är på plats för att dela med sig av sina erfarenheter.

- The Design of Prosperity är ett forum för alla aktörer som är involverade i att skapa en hälsosam och hållbar framtid genom att använda design som ett verk-tyg. Inte bara för att skapa produkter, utan för att skapa välstånd, säger Sim-onetta Carbonaro, professor i Design Management vid Textilhögskolan.

1414

18 miljarder kronor…Så mycket exporterades svenska textilier för år 2010. När svensk textilexport slår nya rekord tar Textilhögskolan åt sig en del av äran. Den tydliga branschinriktningen och det faktum att Textilhögskolan är den naturliga samlingspunkten för branschfolk som vill höja sin kompe-tens. Förutom grundutbildning och forskning arrangerar Textilhögskolan workshops och konferenser, liksom distansutbildningar och uppdrags-utbildningar.

Textilingenjörerna Frida Bruce och Johanna Thulin utförde sitt ex-jobb om lågenergitvättmedel på Teknologisk Institut i Köpenhamn. Resultatet av deras studie presenterades i den danska konsumenttidningen Taenk.

15

17

I första hand handlar utbildningen om att lära sig driva butik med allt vad det innebär. Man studerar säljteknik, inköp, personalhantering, butikskommunikation och ekonomi. Det som gör den här utbildningen unik gentemot andra butikschefsutbildningar är den omfattande tex-tila utbildningen som ingår. – Under det första året får man lära sig olika textila tekniker. Det innebär att när man t.ex. studerar vävteknik får man även utöva det prak-tiskt i vävlabbet på Textilhögskolan. Jag får ofta frågan om man behöver kunna sy för att söka till butikschefsutbildningen, men det behövs inte. Däremot ska man ha ett stort intresse för textil och mode, säger Agneta Nordlund-Andersson som är utbildningsledare.

VerklighetsförankringUtbildningen utvärderas ständigt i samråd med representanter från näringslivet. Personerna kommer från både stora och små butiker inom traditionell handel likaväl som från e-handeln. – Dessutom har utbildningens lärare ofta lång och gedigen bransch- och ämneserfarenhet. Alla de här personerna berikar ständigt utbild-ningen med sina kunskaper och håller den verklighetsförankrad. Under det andra året går det att välja en fem veckor lång praktik och på höstterminen det tredje året finns det möjlighet till en utbytester-min utomlands.

Butikschef – eftertraktad utbildningPå Textilhögskolans populära butikchefsutbildning får du en gedigen ledar-skapsutbildning samtidigt som du får lära dig om hela den textila värdeked-jan. Det är en utbildning som passar dig som brinner för att möta kunden och leda personal samt har ett stort intresse för textil och mode.TEXT: THERESE ROSENBLAD. FOTO: ANNA SIGGE.

16

– Textilhögskolan har partneruniversitet över hela världen, bland annat Australien, Hong Kong och många länder i Europa, säger Agneta Nordlund-Andersson.

Efter tre års studier får du en kandidatexamen i textilt management inriktning textil detaljhandel men det går också att avsluta studierna redan

efter två år och istället få en högskoleexamen. ■

Läs mer om butikschefsutbildningen på www.hb.se/ths/butikschef

Agneta Nordlund Anderssonutbildningsledare



EXAMEN: Kandidatexamen eller högskoleexamen

Ami fick chefsjobb direkt

< BILD TILL VÄNSTER Butikserfarenhet är viktigt. På Textilhögskolan finns möjlighet att inom ramen för en fristående kurs få praktisk erfarenhet av butiksarbete.

Hon hade länge sneglat på Textilhögskolan och även läst en kurs i mönsterkonstruktion hemma i Stockholm, så istället för att söka jobb efter examen i kulturvetenskap sökte Ami butikschefsutbildningen. Hon kom in och spetsade sitt CV ytterligare genom utbildnin-

gen i Borås. Nu är hon butikschef på Karltex.

NAMN Ami Mörén

FÖDD ÅR 1981

EXAMEN Butikschefsutbildningen

RÅD Utnyttja studietiden väl genom att samverka med övriga program- studenter. Då får du värdefull kunskap om den totala textila värdekedjan.

17

19

Textil tradition Borås har en lång textil tradition och är ett naturligt centrum för handelmed mode och textil. I Sjuhäradsbygden finns den svenska textil- och konfektionsindustrin samlad. Här finns allt från konfektionsföretag, spinnerier, stickerier och väverier, till företag som producerar teknisk textil. Eftersom en stor del av produktionen idag sker utomlands har textilföretagen istället koncentrerat sig på produktutveckling och design. I Borås finns ett av Europas förnämsta textilmuseer och här ligger också SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Bilden är från Algots fabriker som fram till hösten 2013 har huserat Textilhögskolan. FOTO: MATS NORDQVIST.

18

Y-graft – det stickade blodkärletEtt unikt designat stickat blodkärl ska öka livskvaliteten för personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Hemligheten ligger främst i designen men också i det speciella polyestermaterialet. Prototypen har stick-ats fram i Textilhögskolans verkstäder som ett projekt inom Smart Textiles Company Driven Projects. FOTO: HENRIK BENGTSSON

19

Smarta textilier förändrar och förnyar textil-branschenStickade blodkärl, möbelpuffar som byter mönster när någon sitter på dem och tyg som spelar musik. Det som sker inom forsknings-området Smart Textiles kan låta overkligt men det är forskning som pågår just nu på Textilhögskolan.

2008 vann Textilhögskolan forskningsfinan-siärens VINNOVA:s utlysning och säkrade den textila forskningen i Sjuhäradsbygden. Det handlar om sju miljoner om året, i åtta år, med motfinansiering på minst lika mycket. Smarta textilier är textilier med smarta och funktionella egenskaper som till exempel kan reagera på sin omgivning. – Har du en idé med koppling till textila fibrer och processer ska du testa den i Borås, här finns kompetensen, säger Erik Bresky, processledare för Smart Textiles.

FOTO: JAN BERG

21

Idén till designteknikerutbildningen kommer från Danmark, där studenter kan utbilda sig till modelltekniker. Utbildningen på Textilhög-skolan har utvecklats i linje med vad företag i branschen vill ha och det är stor efterfrågan på studenterna. Det finns 15 utbildnings- platser och av dem som tagit examen har de allra flesta idag jobb som exempelvis design-tekniker, inköps- eller designassistenter.

Nätverk med experterUtbildningen bygger på ett samarbete med företag och att externa föreläsare anlitas. – Studenterna skall få en akademisk men också en ämnesmässigt gedigen grund att stå på när de går vidare ut i näringslivet, detta uppnås bland annat genom att knyta experter till utbildningen, säger utbildningsledare Niina Hernández. Hon har tidigare arbetat med mönsterkonstruktion

och produktutveckling med stort fokus på pass-form och produktionsfärdiga CAD-mönster.– Det är en fördel att jag har en kombination av både akademisk- och näringslivserfarenhet i mötet med studenter och externa företag.Designteknikerutbildningen är datorintensiv och studenterna har tillgång till relevanta program-varor i speciella datasalar på Textilhögskolan. Dessutom kan studenterna jobba hemifrån, tack vare företag som erbjuder programvarorna för heminstallation under studietiden.

Krävs det förkunskaper för att gå utbildningen?För att söka utbildningen krävs förkunskaper i manuell mönsterkonstruktion och sömnad. – Tanken är att studenten ska kunna ta ett jobb direkt efter utbildningen och då gäller det att ha grunderna med sig, förklarar Niina Hernandez.

Designtekniker – skisserna blir verklighetLänken mellan design och produktion – så kan man beskriva design-teknikern. För någon med detta yrke kan en vanlig arbetsdag innebära allt från att konstruera mönster till att finnas på plats i en fabrik och övervaka produktionen. Att kunna hålla många bollar i luften är med andra ord en viktig egenskap. TEXT: JENNIFER LILJENVALD TYDÉN. FOTO: ANNA SIGGE. PORTRÄTTFOTO: HENRIK BENGTSSON

20

– Att ha en bra fördjupad grund att stå på är ett måste och då behöver studenterna arbeta prak-tiskt för att kunna omsätta och testa den teoretiska kunskapen. Detta görs främst genom framtagning av fysiska prover och produkter. Genom studiebesök och externa föreläsare byg-ger studenterna även upp en förståelse för hur produktframtagningen sker i Sverige. En djupare förståelse för yrkesrollen som är länken mellan design och produktion får studenterna genom en veckas utomlandsresa. De studerar då industri-ell tillverkning och därigenom ökar förståelse för

produktutvecklingens förutsättningar. ■

Läs mer om designtekniker-utbildningen på www.hb.se/ths/designtekniker

Cecilia Rinnarv arbetar som design-tekniker på Team Sportias huvudkontor. Hennes ansvarsområde är främst trikå, t-shirt och fleece för både barn, dam och herr. Det är Cecilia som ser till att designers skisser blir verklighet genom beskrivande texter om material och måttlistor för stor-lekar, som sedan skickas till fabriken. – Det bästa med jobbet är att det är kreativt och tekniskt på samma gång. När jag som idrottsintresserad dessutom får jobba med sportkläder är det ett riktigt roligt jobb.

NAMN Cecilia Rinnarv

FÖDD ÅR 1984

EXAMEN Designtekniker 2011

RÅD Sug åt dig så mycket kunskap du kan från de du träffar under utbildningen.

Niina Hernandezutbildningsledare

Cecilia mixar sport och kläder< BILD TILL VÄNSTER En designtekniker ser till att designers skisser blir verklighet.


URVAL: Betyg, högskoleprov och alternativt urval


21

Can you do covers in fashion like you do in music? Den frågan ställde sig Textilhögskolans doktorand Rickard Lindqvist och skapade en kollektion baserad på andra designers arbeten. Detta är en version av Vivienne Westwoods ”The propaganda dress”.

FOTO: ANDREA BJÖRSELL

Sex designers i fokus i modebokLotta Lundstedt, doktorand vid Textilhögskolan, har samtalat och professor Lars Hallnäs har fotat några av Sveriges unga modefavoriter.

Resultatet blev en bok om hur man kan arbeta som modedesigner. ”Modedesign – samtal med Ann-Sofie Back, Astrid Olsson (Fifth Avenue shoe repair), Åsa Görans-son (Blank), Karl-Wilhelm Björk (Velour), Rickard Lindqvist och Sandra Backlund” är titeln på detta nya grepp att presentera arbetet bakom modekollektionerna. Boken som kom ut 2008 utforskar på olika sätt hur det är att arbeta som modedesigner.

Labbrocken påEn grupp textilingenjörer i full färd med en laboration. Tack vare specialanpassade salar kan studenterna testa sina teoretiska kunskaper praktiskt. På Textilhögskolan imponeras besökaren av den maskinella utrustningen. Institutionen är placerad i en anrik textilindustribyggnad. FOTO: JERKER ANDERSSON.

22 23

23

Textilhögskolans campusStadsdelen Simonsland i Borås har i mer än 150 år varit platsen där företagsamma människor valt att utveckla sina idéer. I dag samlar Textile Fashion Center verksamheter inom mode, textil och design. Ett kreativt centrum där Textilhög-skolan har en självklar plats.

Förutom Textilhögskolan ligger också Textilmuseet, Marketplace Borås och Almåsgymnasiets textila utbildningar i samma byggnad. Närheten bäddar för nya samarbets- och utvecklingsmöjligheter för såväl mode- och textilbranschen som för dig som student.

Läs mer om Textile Fashion Center: www.textilefashioncenter.se FOTO: ANNA SIGGE

25

Du som vill bli textilingenjör kan bara studera det på Textilhögskolan i Borås. Utbildningen är unik i Norden och finns endast här. Men en textilingenjör får vara redo för resor. – Eftersom textilindustrin är internationell blir inte bara Skandinavien, utan också Europa och Asien en arbetsplats, säger Mats Johansson som är utbildningsledare.

Stora valmöjligheterEn textilingenjör kan välja mellan en mängd olika arbetsområden; allt från produktion och inköp till miljöfrågor och produkt- eller kvalitets-utveckling. – Kunskapen som textilingenjörerna får och som utmärker utbildningen, är inblicken i den textila värdekedjan med miljö- och kvalitets- aspekter. Många tidigare studenter jobbar, för-utom i modebranschen, på arbetsplatser som inom sjukvårdsprodukter, med bilklädsel, filter och möbler.

Studenterna får alltså kunskaper från fiber-framställning, väv- och sticktekniker till färgning, beredning och hur plagg sys. – Eftersom vi har tillgång till en stor maskinpark med bl.a. väv- och stickmaskiner och färg- och trycklabb så får studenterna många praktiska övningar. Nu ska det tilläggas att maskinerna på Textilhög-skolan är avancerade och representerar många gånger den senaste tekniken. Det finns få, om ens några, textila utbildningar där studenterna har liknande tillgång. Att kunna praktiskt genom-föra det studenterna har läst om är A och O. Många studenter väljer också att studera en termin utomlands. Textilhögskolan har många partneruniversitet i Europa, men också i Taiwan, Hong Kong och Sydkorea.

Framtidens textilierDet händer mycket inom textilbranschen just nu. Textilhögskolan är basen för forskningen

Textilingenjör – spännande utmaningarSpännande utmaningar väntar dig som vill bli textilingenjör. Det händer mycket inom textilbranschen idag med stora utvecklingsmöjligheter både på materialsidan men också miljömässigt. Dessutom får du vara beredd på att få hela världen som arbetsfält. TEXT: THERESE ROSENBLAD. FOTO: HENRIK L. BENGTSSON.

24

inom området i Norden och här finns bland an-nat forskare som tittar på framtidens textilier – de smarta. – Redan i grundutbildningen har därför student-erna möjlighet att ta del av det som kan bli fram-tidens textilier. Han nämner också att studenterna många gånger genomför projekt tillsammans med andra utbild-ningar. Det ger ett tvärvetenskapligt perspektiv och en helhetssyn som man har nytta av i sitt kom-mande yrkesliv. ■

Läs mer om textilingenjörsutbild-ningen på www.hb.se/ths/textilingenjor

Hytter, biosalonger och badrum. Det finns en hel del att inreda på en oljeplattform. Textilingenjören Marika Peterson arbetar med att utforma just inredningen. Hon är projektin-genjör på det internationella företaget Kaefer Energy i Stavanger i Norge. Ett jobb som hon fick tack vare att hon tidigare arbetat som interiöransvarig på flygbolaget Norwegian.– Skillnaden mellan att inreda ett flygplan eller plattform är inte så stor.

NAMN Marika Peterson

FÖDD ÅR 1981

RÅD Något som jag gärna tänker på när jag ska ta ett svårt beslut är att vägen till framgång består i att fördubbla sina misstag.

Mats Johanssonutbildningsledare


BEHÖRIGHET: Grundläggande behörighet för

högskolestudier och MaD, FyB och KeA



Marika inreder oljeriggar< BILD TILL VÄNSTER Från konstgjorda korsband till betongarmering eller kläder som kyler ner kroppen. Det är bara några exempel på smarta textilier.

25

Amanda gör nytt av gammaltAmanda Ericsson, doktorand på Textil-högskolan, reser runt i världen och visar och lär ut hur man kan förnya gamla klänningar så att de blir mer värdefulla – en affärsidé som är utvecklande för individer och dessutom miljövänlig.Amanda Ericsson driver utöver sitt doktorandprojekt sitt märke dream-andawake.

FOTO: JAN BERG

26 27

I sin forskning leder hon workshops och deltar i projekt i olika delar av världen, för att sprida kunskap om hur man driver och utvecklar affärer kring uppgraderade kläder.

27

29

DIGNITY. Så heter Textilhögskolans spännande projekt baserat på visuell kommunikation. I grunden handlar DIGNITY om ett ömsesidigt beroende mellan konsumenterna i väst och människorna i de s.k. lågkostnadsländerna. Under rubriken”humanistic implications” följde fyra team med studenter från textilekonom- och modedesignutbildningen varuflöden, människor och kultur-yttringar i den globala modevärlden. Slutresultatet syns i utställningen DIGNITY

IV som visats både på Textilmuseet i Borås och i Stockholm på KG52.

28

Det finns ingen liknande entreprenörsutbildning med textil inriktning i hela världen. Utbildningen vänder sig till dig som funderar på att förverk-liga en textil produktutveckling eller utveckla en innovation och klä detta i en affärsinramning. Kanske har du gått en entreprenörsutbildning på gymnasienivå. Men du behöver inte nöd-vändigtvis vara den som startar eget, du kan lika gärna hamna på ett företag som produktutvecklare eller projektledare.– Vi har tagit fram den här utbildningen, just på grund av att branschen kommit till oss och efterfrågat den här typen av kompetens, för- klarar Stig Nilsson som är utbildningsledare.

Går det verkligen att utbilda sig till entreprenör? – Självfallet går det. Jag skulle vilja påstå att framtidens komplexa verklighet kräver att man utbildar sig inom entrepenörskap.– Man måste kunna varumärkesuppbyggnad, identifiering av kundprofil, formulering av affärs-idé, marknadsföring, kalkylering, produktion

och dessutom personalpolitik. Därför förbereder vi våra studenter, så att de ska slippa att göra alla de fel och misstag som en entreprenör kan råka ut för. Felaktiga beslut kan bli mycket kost-samma, fortsätter Stig Nilsson.Han berättar vidare att man har försökt att knyta ihop de nödvändiga delarna som exempelvis teknisk kompetens, industridesign och affärs-utveckling.Basen för utbildningen är dock företags- ekonomi och som sedan kryddas med bas- kunskaper som textil materiallära, väveri-, trikå och konfektionsteknik.– Man får dels en fördjupad kunskap – och en slags ”overview”-kompetens som marknaden vill ha. I den djupare delen av utbildningen söker vi gärna samverkan med industrin och övriga näringslivet. Stig Nilsson har själv en lång bakgrund som egenföretagare innan han kom till Textilhög-skolan. Han berättar entusiastiskt om ett för-djupningsprojekt som studenterna på årskurs två just nu genomför.

Textil produktutveckling och entreprenörskapHar du textila idéer och vill testa gränserna? Dessutom vill du ha en utbildning med det där lilla extra? Då är denna utbildningen något för dig!TEXT: ANNIE ANDRÉASSON. FOTO: JAN BERG. PORTRÄTTFOTO: CIBELE NORBERG OCH HÅKAN LINDGREN.

30

– Vi har surfkulturen som tema i år, med wind- och kitesurfing som grund. Kursen började med föreläsningar av två hängivna surfare från konsult-företaget Nordic Surfers, för att inspirera. Först ska studenterna utforska och förstå kulturen och dä-refter identifiera vilka textila produkter som skulle behövas för kulturen och produktutveckla dessa. Studenterna får formulera ett företag som omfat-tar alla delar dvs uppbyggnaden av varumärke och identifiering av målgrupp samt kalkylera en produkt och beräkna en produktion av denna. Tillsist fotograferas produkten med hjälp av en proffsfotograf. – Kursen genomförs i samarbete med utbildnin-gen ”Event management” vid Campus Varberg med avsikt att få till en spektakulär marknads-

föring, säger Stig Nilsson till sist. ■

Läs mer om textil produktutveckling och entreprenörskap på www.hb.se/ths/produktutvecklare

Elin Jonasson arbetar idag på klädmärket WeSc som produktutvecklingsassistent, ett jobb hon siktade in sig på redan som student på Textilhögskolan.– Jag hade jobbat inom klädindustrin och ville fördjupa mina kunskaper inom textilproduktion. På Textilhögskolan får man verkligen tillgång till hela det textila blocket.

NAMN Elin Jonasson

FÖDD ÅR 1982

EXAMEN Textil produktutveckling och entreprenörskap

RÅD En termin utomlands, i mitt fall Hong Kong, gav mycket förståelse och kunskap om hur branschen ser ut i andra delar av världen.

Stig Nilssonutbildningsledare



EXAMEN: Kandidatexamen i textil produktutveckling

och entreprenörskap. Du kan även sluta efter två år och

får då en högskoleexamen i samma huvudområde.

Elin fördjupade sina kunskaper

< BILD TILL VÄNSTER Surfdräkten har tagits fram av studenterna Jessica Palm Samuelsson, Linda Englund, Matilda Nyström och Olivia Tanemer.

Textilhögskolan Telefon 033-435 41 70 www.textilhögskolan.se [email protected]

Tryc

k: T

MB

Tab

ergs

20

14

. La

yout

och

pro

dukt

ion:

PW

R C

omm

unic

atio

n A

B.

ingenting är omöjligt

Documents