IKT och specialpedagogik

En kvalitativ studie om hur specialpedagoger anser att IKT kan skapa förutsättningar för inlärning hos elever

med inlärningssvårigheter

My Olausson

Kandidatuppsats i pedagogik, 15hp

Höstterminen 2018

ICT and special education - A qualitative study of how

special educators use ICT to create learning conditions

for pupils with learning disabilities

Sammanfattning

I denna studie kartläggs hur specialpedagoger ansåg att IKT kunde användas i

undervisningen för att skapa förutsättningar för inlärning hos elever med

inlärningssvårigheter och vad som krävdes för att IKT skulle kunna användas, samt på

vilka sätt specialpedagogerna ansåg att lärandemiljön kunde förändras för elever med

inlärningssvårigheter i och med användningen av IKT i undervisningen. Studien

baserades på mailintervjuer där nio informanter samtliga verksamma

specialpedagoger i kommunala skolor i västra Sverige intervjuades. I studien framkom

att IKT användes och fungerade som ett fördelaktigt komplement i undervisningen,

som ställde krav på engagemang och kompetens hos både pedagog och elev.

Specialpedagoger sågs som nyckelpersoner i arbetet att ge stöd och utbildning. IKT

visade sig bidra till ökad delaktighet och likvärdighet hos eleverna samt att

undervisning kunde anpassas efter enskild elev. Detta tillgängliggjorde

undervisningen och skapade nya möjligheter till inlärning, vilket även ökade

motivationen hos eleverna. Studien visade även att tillgången till IKT-verktyg

varierade beroende på elevens årskurs och skola.

Nyckelord: Informations- och kommunikations teknik (IKT), inlärningssvårigheter,

pedagog, specialpedagog, specialundervisning, särskilt stöd.

Innehållsförteckning

Inledning…………………………………………………………………………………… 1

Syfte och frågeställningar……………………………………………………………. 2

Centrala begrepp för studien…………………………………………………………………………… 3

Tidigare forskning……………………………………………………………………… 4

IKT i undervisning………………………………………………………………………………………… 5

IKT i specialundervisning……………………………………………………………………………….. 6

Metod……………………………………………………………………………………….. 8

Urval………………………………………………………………………………………………………….. 8

Mailintervju som datainsamlingsmetod…………………………………………………………….. 8

Halvstrukturerad intervjuguide……………………………………………………………………….. 9

Datainsamling……………………………………………………………………………………………… 9

Bearbetning och analys av data……………………………………………………………………….. 10

Etiska överväganden……………………………………………………………………………………………… 12

Resultat………………………………………………………………………………..…… 13

IKT som ett komplement i undervisningen……………………………………………………………… 13

Behov av kompetens bland elever och pedagoger…………………………………………………….. 14

Engagemang hos elever och pedagoger…………………………………………………………………… 15

Möjlighet att anpassa undervisningen…………………………………………………………………….. 15

Tillgängliggör undervisningen…………………………………..…………………………………………... 15

Ökad delaktighet och likvärdighet hos eleverna……………………………………………………….. 16

Förenklar undervisningen……………………………………………………………………………………… 16

Ökad motivation hos eleverna………………………………………………………………………………… 16

Varierande tillgång till verktygen beroende på elevens årskurs………………………………….. 17

Analys………………………………………………………………..…………………….. 17

Förutsättningar för inlärning ………………………………………………………………………….. 17

En förändrad lärandemiljö……………………………………………………………………………………. 20

Avslutande diskussion och konklusion………………………………………… 23

En fråga om likvärdighet………………………………………………………………………………………. 23

Diskussion om studiens metod, begränsningar och förslag på fortsatt forskning……….. 25

Referenser……………………………………………………………………………….. 26

Bilagor…………………………………………………………………………………….. 28

Bilaga 1. Informationsbrev.……………………………………………………………………………. 28

Bilaga2. Intervjuguide…………………………………………………………………………………………… 29

1

Inledning

Tillämpningen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT), såsom datorer

och surfplattor, har ökat kraftig i dagens skolor och tillgången till dessa har förbättrats

för både elever och pedagoger (Skolverket, 2016). IKT används allt oftare av elever till

olika skoluppgifter i samtliga skolämnen och har i större utsträckning ökat bland

pedagoger i deras dagliga arbete (Skolverket, 2016). Bärbar dator och surfplatta är de

vanligaste verktygen i undervisningen och fler elever får eller får låna ett eget verktyg.

Det är inte heller ovanligt att skolorna tillåter elever att ta med sig egna bärbara datorer

och surfplattor (Skolverket, 2016).

Enligt skollagen (2010:800) SkolL, 1 kap. 4 § ska utbildningen ta hänsyn till barns och

elevers olika behov samt ge stöd och stimulans för utveckling. För att tillgodose detta

har specialundervisning de senaste åren inkluderat IKT som hjälpmedel i

undervisningen. Enligt en rapport från specialpedagogiska myndigheten (SPSM)

(2015) beskrivs IKT som ett flexibelt verktyg för att uppnå kunskapskraven i skolan.

Dessutom ses IKT-verktyg som värdefulla för elever i behov av särskilt stöd och kan

därför vara avgörande för om en elev klarar kunskapskraven (SPSM, 2015). IKT kan

exempelvis ge elever med hinder möjligheter att utveckla undervisningen utifrån

elevens specifika behov.

Även i forskning har IKT beskrivits som ett verktyg som kan ge förutsättningar för

kunskap och inlärning inom specialundervisningen (Drigas & Ioannido, 2013;

Williams, 2005; Peltenburg, Van den Heuvel-Panhuizen & Doig, 2009; Kumar &

Wilson, 1997). Exempelvis har användningen av teknik beskrivits som ett medel för att

komma över olika barriärer i undervisningen (Drigas & Ioannido, 2013). Det tycks

finnas en enighet mellan forskare att integrering och användning av IKT kan öka

elevers sociala, pedagogiska och kulturella erfarenheter och därmed gynna inlärningen

hos alla elever, däribland elever i behov särskilt stöd (Drigas & Ioannido, 2013). Detta,

om det integreras på ett framgångsrikt sätt i lärandemiljön (Williams, 2005). För att

elever ska gynnas av integrering och användning av IKT i undervisningen krävs att

pedagogerna ges både teknisk och pedagogisk fortbildning i att hantera IKT-verktygen

(Krumsvik, 2009). Som Krumsvik (2009) menar behövs exempelvis kompetens om

hur IKT kan användas i undervisningen samt hur denna kompetens kan omsättas

2

praktiskt i olika pedagogiska sammanhang. Även Genlott och Grönlund (2016) visar i

sin studie att IKT-baserad undervisning behöver kombineras med utveckling av nya

pedagogiska metoder för att skapa gynnsamma utbildningsmiljöer. Dessutom krävs att

ledningen kan organisera kompetensen i personalgruppen (Krumsvik, 2009).

Specialpedagoger kan förstås som nyckelpersoner i detta arbete då de har som roll att

ge stöd och utbildning till skolledning, arbetslag och elever. Specialpedagoger ska

dessutom se till att verksamheten kopplas till kunskapskraven och fokuserar på

måluppfyllelse. Exempelvis genom att elever i behov av särskilt stöd ska nå de

kunskapskrav som förväntas genom att pedagoger ger det stöd som krävs för detta

(SPSM, 2015).

Även om IKT enligt forskning tycks användbart inom det specialpedagogiska området

(Drigas & Ioannido, 2013; Williams, 2005; Peltenburg, Van den Heuvel-Panhuizen &

Doig, 2009; Kumar & Wilson, 1997) tycks det finnas få studier med fokus på

specialpedagogers förståelse för IKT-verktyg i specialpedagogisk undervisning. De få

studier som finns tar bland annat upp att IKT i specialundervisning har en positiv

effekt på undervisningen och inlärning (Drigas & Ioannido, 2013) samt att IKT bör

kombineras med genomtänkta pedagogiska metoder för att resultera i fungerade

utbildningsmöjligheter (Williams, 2005). Därutöver, att specialpedagoger förstås som

nyckelpersoner i arbetet med IKT och specialpedagogisk undervisning (SPSM, 2015).

Det blir således viktigt att djupare förstå specialpedagogers förståelse för IKT och dess

betydelse för lärandemiljön hos barn med inlärningssvårigheter. Med utgångspunkt i

ett pedagogiskt forskningsperspektiv, kommer denna studie undersöka förståelsen för

IKT som ett pedagogiskt verktyg vilket kan skapa förutsättningar för pedagogiska

inlärning- och påverkansprocesser hos elever med inlärningssvårigheter.

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka och förstå hur verksamma specialpedagoger i

kommunala grundskolor förstår IKT i undervisningen samt hur det kan skapa

förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter. Inom ramen för

studien lyfts följande forskningsfrågor:

3

▪ På vilka sätt anser specialpedagoger att IKT kan användas i undervisningen för

att skapa förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter

samt vad krävs för att IKT ska kunna användas på ett gynnsamt sätt?

▪ På vilka sätt anser specialpedagoger att lärandemiljön kan förändras för elever

med inlärningssvårigheter i och med användningen av IKT i undervisningen?

I denna studie fokuseras inlärningssvårigheter generellt mer än ett specifikt ämne.

Centrala begrepp för studien

I detta avsnitt ges en beskrivning av centrala begrepp relevanta för denna studie.

IKT är en förkortning av informations- och kommunikationsteknik och har samma

betydelse som IT men används främst för att betona telekommunikationens roll

(Nationalencyklopedin, 2018-10-30).

Specialpedagog har som uppgift att arbeta med och stödja de elever som anses vara i

behov av särskilt stöd. De har en fördjupad kunskap i exempelvis matematikutveckling,

läs- och skrivutveckling samt olika funktionsnedsättningar. De har även som uppgift

att stödja personal på skolan kring elevers olikheter samt råda pedagoger angående

hur de kan ändra sina undervisningsmetoder för att kunna möta elevers olikheter

(Asp-Onsjö, 2014).

Elever och barn i behov av särskilt stöd har enligt lag rätt att få det stöd som behövs

under sin skolgång (Skolverket, 2002). Enligt skollagen (2010:800), 3 kap. 7 § ska

särskilt stöd ges om en utredning har visat att denna elev är i behov av särskilt stöd,

stödet ska utifrån elevens utbildning ges i dess helhet. Skolverket (2002) beskriver att

behov av särskilt stöd ska av varje skola och kommun uppmärksammas, utredas,

planeras och följas upp kring olika insatser. Särskilt stöd ska ges för att skapa en

likvärdig utbildning för de elever som av olika anledningar har svårigheter med att

uppnå kunskapskraven. Särskilt stöd kan ges tillfälligt eller långsiktigt genom

exempelvis anpassat eller förändrat arbetssätt utifrån elevens behov. De stödinsatser

särskilt stöd kan innefatta är specialpedagogiskt, tekniskt, socialt eller annat stöd

(Skolverket, 2002).

Specialundervisning, även kallat stödundervisning, är undervisning för elever som har

olika svårigheter med att klara av den vanliga undervisningen i klassen. Orsakerna till

4

svårigheterna kan vara psykiska eller fysiska handikapp och även specifika

inlärningssvårigheter. Stödundervisning ska vara en specialpedagogisk insats

(Nationalencyklopedin, 2018-10-30).

Inlärningssvårigheter eller även benämnt som inlärningsproblem kan identifieras

som neurologiska och psykologiska störningar som hämmar motoriska, perceptuella,

kognitiva samt språkliga funktioner. Detta kan leda till att ungdomar och barn inte

utvecklar vissa kunskaper och färdigheter som förväntas i en viss ålder.

Inlärningssvårigheter behöver inte innebära svårigheter inom alla områden utan vissa

kan fungera starkare inom ett område och svagare inom ett annat (Birkemo, 2001).

Inlärningssvårigheter innefattar individer med skriv- och lässvårigheter såsom dyslexi,

matematiska svårigheter såsom dyskalkyli, koncentrationssvårigheter som exempelvis

ADHD och ADD samt individer med olika autistiska diagnoser som exempelvis

Aspberger syndrom (Drigas & Ioannidou, 2013).

Begreppen behov av särskilt stöd och inlärningssvårigheter kommer i den här studien

att ha liknande betydelse då elever med inlärningssvårigheter ofta är i behov av särskilt

stöd samt att båda begreppen beskriver elever som har eller upplever hinder i

inlärningen.

Tidigare forskning

I detta avsnitt beskrivs, med utgångspunkt i syfte och frågeställning, tidigare forskning

om IKT i undervisning samt IKT i en mer specialpedagogisk lärandekontext. I första

delen beskrivs hur IKT kan användas i undervisningen för att ge förutsättningar för

inlärning. I den andra delen beskrivs IKT och dess påverkan på lärandemiljön hos

elever i behov av särskilt stöd samt specialpedagogers uppfattningar om användningen

av IKT i den specialpedagogiska undervisningen, såväl problematiska som positiva

aspekter. Avsnittet avslutas med en kort sammanfattning.

För att finna de artiklar som redogörs i detta avsnitt har Umeås universitetsbibliotek

söktjänst nyttjats med sökord som ICT and learning, ICT and special education,

digitalisering och särskilt stöd, IKT och lärande, IKT och särskilt stöd,

specialpedagogik och IKT.

5

IKT i undervisning

På ett mer övergripande plan vad gäller IKT i undervisningen finns relativt mycket

forskning. Drigas och Ioannidou (2013) beskriver i sin studie att det finns en bred

uppfattning om att IKT i undervisningssammanhang gynnar flera inlärning- och

undervisningsprocesser. Däremot beskriver Genlott och Grönlund (2016) att IKT är

mindre gynnsamt för dessa processer om det inte används i kombination med

utvecklade pedagogiska metoder. Genlott och Grönlund (2016) beskriver att bortsett

från IKT-verktygen är undervisningens utformning en viktig faktor. De påvisar

exempelvis i sin studie att IKT-baserad undervisning som integreras med

kommunikation och feedback från pedagogen är en nyckelfaktor för undervisningen

och inlärningen. De menar således att IKT behöver kombineras med nya utvecklade

metoder för att skapa bättre och effektiva utbildningsmöjligheter.

Sangrà och González-Sanmamed (2010) menar att användningen av IKT i

undervisningen har en viktig roll för förbättrad undervisning på framförallt

grundskole- och gymnasienivå. IKT visades bland annat gynna inlärningsprocesser och

skapa bättre förutsättningar för uppmärksamhet och förståelse (Sangrà & González-

Sanmamed, 2010). I likhet med Genlott och Grönlund (2016) menar dock författarna

att förutsättningar för inlärning i undervisningen inte enbart innebär utveckling av

IKT-verktyg utan även undervisningens struktur, pedagogens roll samt klassrummens

upplägg (Sangrà & González-Sanmamed, 2010). I relation till detta skriver Jahnke,

Bergström, Mårell-Olsson, Häll och Kumar (2017) i sin studie om fem element som bör

integreras för att skapa en meningsfull lärandemiljö. Elementen ska ses som ett stöd

för att pedagogiken ska utvecklas och för att nya användningsområden ska upptäckas.

Dessa elementen är mål i undervisningen, aktiviteter i undervisningen, bedömning,

sociala relationer och roller mellan pedagog och elev samt webbaserad teknologi.

Bedömning innebär exempelvis feedback och utvärdering för att leda eleven till

reflektion kring inlärningsprocesser och utvecklingsområden i sin prestation. Sociala

relationer och roller mellan pedagog samt elev innebär exempelvis att pedagogen är

experten och eleven är kreatören (Jahnke et. al, 2017). Pedagogerna i denna studie

integrerade dessa element på olika vis via diverse aktiviteter i undervisningen som

innefattade användningen av iPads och appar. Detta bidrog till att fler sätt till inlärning

skapades (Jahnke et. al, 2017).

6

För att elever ska gynnas av integrering och användning av IKT i undervisningen krävs

att pedagogerna ges både teknisk och pedagogisk fortbildning i att hantera IKT-

verktygen (Krumsvik, 2009). Som Krumsvik (2009) menar behövs exempelvis

kompetens om hur IKT kan användas i undervisningen samt hur denna kompetens kan

omsättas praktiskt i olika pedagogiska sammanhang. Även Genlott och Grönlund

(2016) visar i sin studie att IKT-baserad undervisning behöver kombineras med

utveckling av nya pedagogiska metoder för att skapa gynnsamma utbildningsmiljöer.

Dessutom krävs att ledningen kan organisera kompetensen i personalgruppen

(Krumsvik, 2009).

IKT i specialundervisning

Inom forskningsfältet specialpedagogik finns även en del studier, om än de är få, som

fokuserar IKT i en specialpedagogisk lärandemiljö. I Drigas och Ioannidou (2013)

studie konstateras exempelvis att det råder en allmän enighet kring att IKT har en

viktig roll gällande förbättringen och säkerställandet av inlärning och livskunskap hos

elever med särskilda utbildningsbehov. Brodin och Lindstrand (2003) fokuserar i sin

studie på pedagoger som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Denna studie visar

att det råder en allmän uppfattning bland pedagoger om att de är i stort behov av

utbildning inom området IKT och barn med olika funktionshinder. Fortsättningsvis,

den fortbildning som gavs fokuserade endast på läs- och skrivsvårigheter trots att flera

av pedagogerna önskade en allmän kunskap om IKT och elever med funktionshinder.

Studien visade även att det har lagts mer fokus på tekniken än pedagogiska metoder.

Även i Williams (2005) studie undersöks användningen av IKT i specialundervisning.

Studien visade att IKT bidrar till en individualiserad lärandemiljö som hjälper eleverna

med barriärer i inlärningen. Specialpedagogerna i studien upplevde exempelvis datorn

som ett fördelaktigt IKT-verktyg som gav dem med läs-och skrivsvårigheter en frihet

då texter kunde kopieras och klistras in i ett Word dokument (Williams, 2005).

Specialpedagogerna upplevde även nackdelar med användningen av IKT såsom

bristfällig tillgång till fungerande, tidsenliga och ordentliga IKT-verktyg. De beskrev

internet som en ofördelaktig resurs då det ställer höga krav på källkritik och menade

på att den information som finns där inte är tillförlitlig vilket ökar risken att lära ut

felaktig information till eleverna (Williams, 2005).

I en annan studie visade Peltenburg, Van den Heuvel-Panhuizen och Doig (2009) att

IKT som hjälpmedel i matematikundervisning för elever med inlärningssvårigheter

7

fungerade på två möjliga vis. Verktygen hjälpte dels elever med matematiksvårigheter

att lösa problem som de annars inte klarat av, framförallt i subtraktion där man

behöver ”låna” för att kunna lösa problemet. IKT-verktygen gjorde det dessutom

möjligt för pedagogerna att se elevernas problemlösning och tänkandeprocesser vilket

i sin tur bidrog till att pedagogerna tydligt kunde se och reflektera över sina egna

undervisningsmetoder (Peltenburg et al., 2009). Denna studie visade att IKT-verktyg

som hjälpmedel fungerade fördelaktigt för elever med inlärningssvårigheter, däremot

påtalas att det krävs mer forskning inom detta område för att beskriva hur verktygen

påverkade elevernas tillvägagångsätt i problemlösning (Peltenburg et al., 2009).

Kumar och Wilson (1997) undersöker i sin studie hur datorer kan användas i

undervisning i naturvetenskapliga ämnen hos elever med inlärningssvårigheter.

Studien innefattar elever som exempelvis har svårigheter med att läsa kurslitteraturen,

lyssna och föra anteckningar under lektionen samt skriva sammanhängande material

eller prov. Flera pedagoger i studien förlitade sig på traditionella metoder som

användning av kursböcker, skriva skriftliga prov samt föreläsningar framför klassen

(Kumar & Wilson, 1997). Elever med inlärningssvårigheter har ofta låg motivation och

självkänsla på grund av tidigare svårigheter med inlärningen. Energin hos dessa elever

går oftast åt till att lösa enkla uppgifter som exempelvis att läsa en text. Detta kan ta en

stor del av energin att det tillslut inte finns energi kvar till resonemang och reflektion

som ofta krävs i naturvetenskapliga ämnen (Kumar & Wilson, 1997). Datorn visade sig

ha oändliga möjligheter för elever med inlärningssvårigheter såsom att individualisera

undervisningen utifrån enskilda individer och dess svårighet via exempelvis ljud,

animation och video. Datorn som hjälpmedel minskade även belastningen på

arbetsminnet för de elever som har svårigheter med att ha koll på flera moment

samtidigt (Kumar & Wilson, 1997).

Sammanfattningsvis tycks det finnas ett antal faktorer som förstås som viktiga vid

användning av IKT i specialpedagogisk undervisning. Exempelvis att IKT behöver

kombineras med utvecklade pedagogiska metoder i undervisningen på ett sådant sätt

att det ena inte utesluter det andra. Fortsättningsvis, att det finns tillgång till

fungerande IKT-verktyg för att på så vis kunna skapa en god IKT-baserad

lärandekontext. En annan aspekt tycks vara att IKT har en viktig roll avseende

förbättringen och säkerställandet av inlärning hos elever med inlärningssvårigheter

såsom en individualiserad arbetsmiljö och fördelaktiga hjälpmedel. En ytterligare

8

aspekt tycks vara vikten av kompetens hos pedagogerna för att eleverna ska gynnas av

integrering och användning av IKT i undervisningen. Vilket specialpedagoger kan

förstås som nyckelpersoner i detta arbete då de har som roll att ge stöd och utbildning

till skolledning, arbetslag och elever.

Metod

För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes en kvalitativ studie med

stöd av intervjuer. Kvalitativ intervju är en lämplig metod för att undersöka och förstå

individers uppfattningar om ett fenomen (Trost, 2010), vilket ligger i relation till

studiens syfte.

Urval

För att kunna genomföra studien gjordes ett urval utifrån förutbestämda kriterier där

informanten skulle vara en verksam specialpedagog på en kommunal grundskola i

västra Sverige. En specialpedagog från respektive vald grundskola valdes ut. Detta för

att få en bredare bild (Nilsson, 2014). Utifrån urvalet skickades en förfrågan om

medverkan i studien ut via mail till ett stort antal specialpedagoger verksamma i olika

grundskolor i västra Sverige. I mailet bifogades intervjufrågorna samt ett

informationsbrev. I informationsbrevet presenterade jag mig själv, syftet med studien

och bad om ett informerat samtycke (se Bilaga 1). Ett antal påminnelser via mail

resulterade i nio specialpedagoger som ville medverka i studien.

Mailintervju som datainsamlingsmetod

För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes mailintervjuer som

datainsamlingsmetod. Ryen (2004) beskriver mailintervju som en kvalitativ metod där

informanten ges möjlighet att reflektera över sitt svar. Detta bidrar till en direkt

tillgång till informantens subjektiva uppfattningar. I början av studien var avsikten att

intervjuerna skulle ske fysiskt med bandspelare men på grund av tidsbrist hos flera av

specialpedagogerna kunde enbart ett mindre antal medverka i studien vilket inte

ansågs tillräckligt, därför valdes mailintervju som metod. Med mailintervjuer kunde

radien för västra Sverige breddas och ett större antal informanter kunde kontaktas och

medverka i studien. Detta krävdes för att få tillräckligt stor datamängd och således en

mättnad.

Ryen (2004) beskriver att intervjuer som görs via mail bidrar till att all data är

textbaserad vilket gör det möjligt att spara data för manuell bearbetning eller analys

9

via ett analysprogram. I likhet med detta beskriver Sveningsson, Lövheim & Berqvist

(2003) att transkriberingsarbetet minskar som annars kan leda till att flera viktiga

aspekter och kontexter skalas bort i processen där detaljerade data ska göras om till en

enkel text. Mailintervjun har en del problematiska aspekter som exempelvis brist på

kontroll under intervjusituationen. Detta innebär svårighet att kontrollera att

informanten återsänder sitt svar (Ryen, 2004). En annan aspekt är att det inte är

möjligt att kontrollera tempot hos informanterna vilket gör det svårt att finna en

gemensam tidpunkt för formell avslutning. Däremot gör mailintervju det möjligt att

ställa kompletterande frågor i efterhand vilket inte alltid är möjligt vi en fysisk intervju

(Ryen, 2004). Valet av mailintervju som metod ansågs även vara av intresse då studien

behandlar frågor kring IKT som ett digitalt hjälpmedel.

Halvstrukturerad intervjuguide

Mailintervju ställer höga krav på en välformulerad intervjuguide. Intervjuguiden

utformades med inspiration av halvstrukturerade intervjuer (se bilaga 2).

Halvstrukturerade intervjuer har i sig en hög grad struktur medan svaren har en låg

grad struktur (Trost, 2010). Detta innebär att frågorna var relativt öppna och gav plats

för informanterna att röra sig mer fritt inom ramen för frågorna (Trost, 2010). Med

detta menas att svarsalternativen inte var fasta utan bestämdes utav informanten

(Nilsson, 2014). Detta ökade flexibiliteten och skapade en viss frihet för informanten

att öppna sig om ämnet vilket är viktigt när man söker djupare kunskap (Nilsson,

2014). I en halvstrukturerad intervju ställs samma frågor till alla informanter vilket

bidrar till kontroll över intervjuns riktning. Intervjuguiden utformades med mindre

antal frågor för att informanten skulle reflektera grundligt över frågorna och skriva

relativt omfattande svar för att få tillräckligt stor datamängd och således någon form

av mättnad (Svenningson et al., 2003).

Datainsamling

Totalt nio mailintervjuer genomfördes. Informanternas ålder sträckte sig från 30 till

60 år. Samtliga informanter arbetade som specialpedagog i en grundskola.

Informanternas arbetslivserfarenhet som specialpedagog varierade mellan 1 till 14 år.

Intervjufrågorna skickades ut via mail till informanterna för att sedan invänta svar. I

vissa fall förtydligades syftet samt direktiv kring intervjun ytterligare en gång innan

informanterna återsände intervjun. Efter intervjuerna ställdes i vissa fall en eller flera

följdfrågor där informanten ombads att utveckla svaret. Exempelvis då informantens

10

svar bestod av flera möjliga tolkningar eller korta begränsade svar. Det insamlade

materialet resulterade i sammanlagt tjugo sidor.

Bearbetning och analys av data

För att skapa struktur i intervjumaterialet användes ett arbetssätt med två ingående

steg: kodning och kategorisering. Var och en av intervjuerna bearbetades i första steget

för sig i relation till forskningsfrågorna. I första steget tilldelades data, som utifrån

forskningsfrågorna ansågs meningsbärande, tillfälliga koder och beskrivningar,

exempelvis genom sammanfattade koder och korta beskrivningar som beskrev dess

innehåll utifrån forskningsfrågorna (Lindgren, 2014). De koder som hade liknande

innebörd samlades sedan i ett tema under det andra steget. Analysarbetet resulterade

i nio teman, vilka presenteras i studiens Resultatdel. Exempel på detta analysarbete

presenteras i Tabell 1 med teman, koder och citat.

Tabell 1. Exempel på teman, koder och citat under analysarbetet

Tema Kodexempel Beskrivande citat

IKT som ett

komplement i

undervisningen

”Kompensatoriskt

verktyg”

”Hjälpmedel”

”Stöd”

”komplement”

o ”Jag använder IKT-verktyg som ett

hjälpmedel vid exempelvis uppläsning av

litteratur i form av skolböcker i

inläsningstjänst”

o ”Jag tror det kan vara ett bra komplement för

pedagogen då det möjliggör att pedagogen

kan fördjupa sig och arbeta mer med de

områden som varje elev behöver”

Behov av

Kompetens

bland elever

och pedagoger

”Kompetens”

”Kunskap”

”Utbildning”

”Utveckling”

o ”Det är inte självklart att eleverna har den

digitala kompetensen, de behöver

undervisning om hur tekniken skall

användas och kunskap kring källkritik osv.

o ”Jag tycker att kunskap kring själva

verktyget ständigt behöver utvecklas för att

bli en naturlig del i undervisningen”

11

Engagemang

hos elever och

pedagoger

”Engagemang”

”Arbeta aktivt

med verktygen”

”Mottaglighet”

o ”Jag upplever att bara eleven är mottaglig för

stödet och vill använda det så blir

undervisningen tillgänglig på ett bättre sätt

och deras svårigheter minimeras om eleven

och pedagogen jobbar aktivt med verktygen”

o ”…ofta är det så att den enskilde pedagogen

måste ta sig tid att på egen hand sätta sig in i

olika program”

Möjlighet att

anpassa

undervisningen

”Varierad

undervisning”

”Differentierad

undervisning”

”Fler alternativ”

o ”Det är viktigt att använda olika varierande

sätt att kunskapa eftersom eleven tar till sig

undervisningen på olika sätt”

o ”Det mest lyckosamma sättet jag ser är när

alla elever har tillgång till så många

alternativ som möjligt för att visa sin

inlärning oavsett funktionsvariation.”

Tillgängliggör

undervisningen

”Tillgängliggjord”

”Tillgång”

”Tillgänglighet”

o ”Eftersom eleverna har tillgång till planering

och genomgångar på nätet ökar

tillgängligheten och därmed möjligheten att

själva, eller tillsammans, planera och

genomföra sina studier”

o ”Det handlar främst om att tillgängliggöra

undervisningen för elever i svårigheter, t.ex.

läs- och skrivsvårigheter.”

Ökad

delaktighet och

likvärdighet

hos eleverna

”Delaktighet”

”Likvärdighet”

o ”Användandet av digitala verktyg bidrar till

att många elever inte känner att de har

funktionsskillnader utan kan uttrycka sig

och visa sina kunskaper som vem som helst.”

o ”Några av eleverna som tidigare hade

special-iPad uttrycker att det är bra att alla

har verktyg nu.”

12

Förenklar

undervisningen

”Underlätta”

”Avlastning”

”Undanröjer

hinder i

inlärningen”

o ”…avlastar elevens arbetsminne och skapar

möjlighet att fokusera på innehållet och inte

själva ansträngningen vid exempelvis att läsa

en text.”

o ”Att få texter upplästa gör att eleven kan

ägna hela sin uppmärksamhet åt innehållet.”

Ökad

motivation hos

eleverna

”Lustfullt sätt att

ta till sig kunskap”

”Ökar

motivationen”

o ”Den viktigaste generella faktorn är att

eleverna är väldigt motiverade att arbeta

digitalt”

o ”Tillgången till verktygen ger också

möjlighet för eleverna att på ett lustfullt sätt

att ta till sig kunskap genom olika typer av

medier, genom pedagogiska spel och de

tillägg som finns på verktyget”

Varierande

tillgång till

verktygen

beroende på

elevens årskurs

och skola

”Tillgång”

”Verktyg”

o ”Elever i behov av särskilt stöd som har

inlärningssvårigheter av en eller annan

anledning har ganska ofta, men inte alltid

en egen bärbar dator, vissa har iPad”

o ”Vår kommun har satsat på en-till-en-

verktyg i åk 4–6. I åk F-3 har varje klass

tillgång till 15 iPads och varje klass har även

två iPads i klassrummet”

Tabell 1: Koder, teman och citat

Etiska överväganden

Denna studie har utgått från Vetenskapsrådet forskningsetiska principer där fyra

huvudkrav har följts avseende etiska ställningstaganden. Nedan listas de fyra

huvudkraven: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt

nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att forskaren

ska informera deltagaren om vem forskaren är, studiens syfte och hur studien kommer

att genomföras. Detta görs via ett informationsbrev (se bilaga 1) som ges ut innan

intervjun påbörjas. Där ska det tydligt beskrivas att deltagandet är frivilligt och de

uppgifter som insamlas enbart kommer nyttjas i forskningssyfte. Samtyckeskravet rör

13

frågor om att deltagaren själv har rätt att bestämma över sin medverkan genom att

delta på sina egna premisser och avbryta medverkan om så önskas. Detta krav

uppfylldes i och med att respondenterna i denna studie bestämde när intervjufrågorna

skulle besvaras. Konfidentialitetskravet innebär att de uppgifter som insamlats i

studien ska behandlas med konfidentialitet genom tystnadsplikt där etiskt känsliga

uppgifter endast hanteras av forskaren. Deltagarna ska inte kunna kopplas till

uppgifterna och identifieras av utomstående. Detta krav har uppfyllts genom att

insamlat material har hanterats på ett sådant sätt att obehöriga inte har tillgång till

materialet samt att informanterna har givits fingerade beteckningar. Nyttjandekravet

innebär att det insamlade materialet i studien endast ska användas i forskningssyfte

och inte utlånas till icke-vetenskapliga syften. Detta krav anses uppfyllt då

utomstående inte har tilldelats material från denna studie.

Resultat

I föregående avsnitt presenteras teman, koder och citat som framkommit under

analysarbetet (se Tabell 1). I detta avsnitt kommer respektive tema redogöras på ett

djupare plan. Informanterna kommer nedan att benämnas I1, I2, I3, I4, I5, I6, I7, I8

och I9.

IKT som ett komplement i undervisningen

Detta tema pekar på att IKT kan användas som ett komplement i undervisningen. Flera

av informanterna beskriver att olika IKT-verktyg såsom iPads, datorer och

smartboards är ett vanligt inslag i specialundervisningen. Dessa verktyg ses av

informanterna som ett viktigt hjälpmedel för elever med inlärningssvårigheter: ”För

mig är IKT ett kompensatoriskt verktyg precis som glasögon och rullstol” (I1).

Verktygen fungerar som ett stöd i undervisningen och genom att de är försedda med

olika program samt appar kan de inriktas på de ämnen och områden som eleven har

svårigheter med. Vid läs- och skrivsvårigheter används exempelvis olika program för

att stödja eleven med dess svårigheter såsom uppläsning av skolböckerna:

”Jag använder IKT som ett hjälpmedel vid exempelvis uppläsning av litteratur

i form av skolböcker i inläsningstjänst eller bara lyssna på ljudbok som en del i

återhämtning för att eleven skall orka sedan. Smartboarden används som

bildstöd på många lektioner för att förtydliga innehållet” (I2).

14

Trots att IKT anses som ett bra komplement i undervisningen tycks det finnas en

gemensam uppfattning bland informanterna om att en mängd bra program som

skulle kunna användas inte används. En informant beskriver: ”Det finns många bra

program som eleverna kan använda som skolorna inte använder, dels för att det

är dyrt och alla har inte tillgång till samma möjligheter samt att pedagoger inte

känner sig förtrogna med materialet” (I2).

Behov av kompetens bland elever och pedagoger

I detta tema ryms aspekter om att användandet av IKT-verktyg ställer krav på att både

elev och pedagog besitter digital kompetens, det vill säga förståelse om hur de ska

använda och förhålla sig till verktygen. Flera informanter beskriver sig som

nyckelpersoner i arbetet kring att utbilda pedagogerna om användandet av IKT i

undervisningen: ”Det handlar mest om att inarbeta rutiner kring användandet och

erbjuda dessa verktyg. Vi specialpedagoger blir viktiga personer i detta

sammanhang- att informera och utbilda om vad som finns att tillgå” (I8). Flera av

informanterna menar att det krävs fortbildning och kompetens om hur verktygen kan

användas samt dess olika användningsområden. Samt att de blir nyckelpersoner i detta

arbete då de har som roll att ge stöd och utbildning. Flera informanter beskriver att det

är viktigt att pedagogerna har en god kunskap kring verktygen och de ska kunna

analysera vilket verktyg som passar respektive elev. En av informanterna beskriver

följande: ”Först och främst behöver lärarna ha god kunskap om själva verktyget.

Fortlöpande kompetensutveckling om olika program och hur de används” (I4).

Informanterna beskriver att även eleven behöver kompetens om verktygen för att de

ska fungera effektivt i undervisningen och bidra till att hinder i inlärningen minimeras.

De menar att det förekommer att vissa elever inte kan hantera verktygen. En

återkommande aspekt hos informanterna är vikten av källkritik. Flera av

informanterna menar på att det är viktigt att tillgodose eleverna med kunskap kring

att förhålla sig kritiskt till det som står skrivet på nätet: ”Det är inte alltid självklart

att eleverna har digital kompetens, de behöver undervisning i hur tekniken ska

användas samt kunskap kring källkritik” (I6), ”De behöver få träna sig på olika sätt

att hantera digitala verktyg och även på källkritik och hur man uppträder på nätet”

(I9).

15

Engagemang hos elever och pedagoger

I detta tema redogörs vad som kan krävas för att undervisningen ska bli tillgänglig för

både elev och pedagog. Ett flertal informanter menar att både elev och pedagog bör

vara engagerad samt arbeta aktivt och ofta med verktygen: ”Jag upplever att bara

eleven är mottaglig för stödet och vill använda det så blir undervisningen tillgänglig

på ett bättre sätt och deras svårigheter minimeras om eleven och pedagog jobbar

aktivt med verktygen”(I3). För att IKT överhuvudtaget ska bli gynnsamt i

undervisningen krävs engagemang hos pedagogen att fördjupa sig i dess olika

användningsområden: ”…ofta är det så att den enskilde pedagogen måste ta sig tid

att på egen hand sätta sig in i olika program” (I5).

Möjlighet att anpassa undervisningen

I detta tema beskrivs IKT som möjlighet till anpassad undervisning för eleverna. Flera

av informanterna menar att användningen av IKT i undervisningen bidrar till

varierande vägar för kunskapande. Detta gör det möjligt att individanpassa

undervisningen och skräddarsy uppgifter utifrån varje enskild elev och dennes

svårigheter. Vilket enligt en informant leder till att eleven blir bekväm i

undervisningen: ”IKT öppnar nya vägar som eleverna gillar och känner sig hemma

i” (I5). Om en elev har svårt att visa sina kunskaper via exempelvis skrift gör IKT det

möjligt att visa sina kunskaper via exempelvis film eller bild. Detta menar flera

informanter bidrar till att eleverna trots inlärningssvårigheter kan visa sina kunskaper.

En informant menar: ”Det mest lyckosamma sättet jag ser är när alla elever har

tillgång till så många alternativ som möjligt för att visa sitt lärande oavsett

funktionsvariation.” (I6).

Tillgängliggör undervisningen

Detta tema pekar på att IKT kan tillgängliggöra undervisningen för elever med

inlärningssvårigheter. Flera av informanterna beskriver att IKT-verktygen framförallt

bidrar till att undervisningen blir mer tillgänglig för eleverna: ”Det handlar främst om

att tillgängliggöra undervisningen för elever i svårigheter, t.ex. läs- och

skrivsvårigheter” (I8). Detta blir möjligt genom varierande användningsområden hos

verktygen. Som exempelvis via verktyg som tydliggör innehållet visuellt eller via

internet där det mesta finns att tillgå: ”Eftersom eleverna har tillgång till planering

och genomgångar på nätet ökar tillgängligheten och därmed möjligheten att själva,

eller tillsammans, planera och genomföra sina studier” (I7).

16

Ökad delaktighet och likvärdighet hos eleverna

I detta tema beskrivs aspekter som kan bidra till ökad delaktighet och likvärdighet hos

eleverna i och med användningen av IKT. En av aspekterna är att tillgängligheten som

beskrevs i ovanstående tema bidrar till ökad delaktighet hos eleverna i sin

undervisning. Användningen av IKT bidrar till att eleverna inte upplever sina

svårigheter som lika tydliga: ”Användandet av digitala verktyg bidrar till att många

elever inte känner att de har funktionsskillnader utan kan uttrycka sig och visa sina

kunskaper som vem som helst”(I6). För elever med inlärningssvårigheter kan det

upplevas som känsligt och problematiskt att ses som annorlunda. Flera informanter

beskriver att en-till-en-satsningarna som gjorts i skolorna, där varje elev har tillgång

till en egen dator eller iPad, bidrar till att eleverna inte känner sig lika utpekade.

Tidigare kunde IKT-verktyg köpas in enbart till elever med inlärningssvårigheter men

användes inte på grund av att eleverna upplevde det som utpekande då ingen annan

använde dem: ”Några av eleverna som tidigare hade special-iPad uttrycker att det är

bra att alla har verktyg nu” (I4). Därför upplever flera av informanterna att det är

lyckosamt med en-till-en-satsningarna i skolorna då enbart innehållet i verktygen

skiljer sig från elev till elev.

Förenklar undervisningen

Detta tema pekar på att IKT-verktyg kan förenkla undervisningen för framförallt elever

med läs- och skrivsvårigheter via dess olika användningsområden. Verktygen bidrar

till att elevernas hinder i inlärningen undanröjs: ”Möjligheten att få läromedel

upplästa, att prata in sin text eller att använda ljud och bild tillsammans för att

underlätta inlärningen är exempel på saker som underlättar lärandet för våra

elever” (I7). Då detta bidrar till att eleverna kan undgå hinder i inlärningen behöver de

inte fokusera på sina svårigheter utan kan i stället rikta sin uppmärksamhet åt

uppgiften:”…Avlastar elevens arbetsminne och skapar möjlighet att fokusera på

innehållet och inte själva ansträngningen vid exempelvis att läsa en text” (I2).

Ökad motivation hos eleverna

I detta tema presenteras aspekter som rör ökad motivation hos eleverna i och med

användningen av IKT. Verktygens bidrag till förenklad undervisningen bidrar i sin tur

till att eleverna blir motiverade på lektionerna och finner det givande att använda

verktygen i undervisningen: ”Den viktigaste generella faktorn är att eleverna är

väldigt motiverade att arbeta digitalt” (I9). Verktygens olika användningsområden

17

bidrar till att undervisningen blir underhållande och eleverna blir mer motiverade att

på olika sätt ta till sig kunskap: ”Tillgången till verktygen ger också möjlighet för

eleverna att på ett lustfullt sätt att ta till sig kunskap genom olika typer av medier,

genom pedagogiska spel och de tillägg som finns på verktyget” (I7).

Varierande tillgång till verktygen beroende på elevens årskurs och skola

I detta tema beskrivs den varierade tillgången till IKT-verktygen beroende på elevens

årskurs och skola. Återkommande hos informanterna är att i årskurs 4–6 har varje elev

ett eget verktyg samt att F-3 har klassuppsättningar där en klass får dela på verktygen:

”Vår kommun har satsat på en-till-en-verktyg i åk 4–6. I åk F-3 har varje klass

tillgång till 15 iPads och varje klass har även två iPads i klassrummet” (I7). I

förskolan upp till tredje klass förekommer således inte ett eget verktyg för varje enskild

elev. Flera menar på att framförallt i årskurs 4–6 kan IKT bidra till en varierad och

förbättrad undervisning då varje elev har tillgång till ett eget verktyg. I en av skolorna

har dessa satsningar inte gjorts ännu: ”Naturligtvis blir det en stor förändring när

alla elever har en-till-en-datorer, men där är vi inte än, arbetet pågår” (I9).

Tillgången till IKT-verktyg i undervisningen hos elever med inlärningssvårigheter är

varierande. Flera av skolorna erbjuder ett eget verktyg till de elever som är i behov av

det och används då efter behov. I vissa fall erbjuds inte detta: ”Elever i behov av

särskilt stöd som har inlärningssvårigheter av en eller annan anledning har ganska

ofta, men inte alltid, en egen bärbar dator. Vissa har iPad” (I5).

Analys

I detta avsnitt analyseras resultaten utifrån respektive forskningsfråga i relation till

tidigare forskning.

Förutsättningar för inlärning

Inom ramen för första forskningsfrågan finns tre aspekter som tycks viktiga för att

skapa förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter. Den första

aspekten relaterar till användandet av IKT som ett komplement i

specialundervisningen. Som beskrivits i resultatet menar samtliga informanter att

IKT-verktygen bör fungera som ett komplement i specialundervisningen. Verktygen

är försedda med olika program och appar som är inriktade på och anpassade för de

18

ämnen samt områden som eleven har svårigheter med, exempelvis

språkundervisning. Detta innebär att verktygen används som ett kompletterande

stöd och används således vid specifika behov i specialundervisningen. Å ena sidan

påvisar Peltenburg et. al (2009) studie att IKT-verktyg fungerar fördelaktigt som

hjälpmedel för elever med inlärningssvårigheter då verktygen bidrar med stöd i att

lösa komplicerade uppgifter. Å andra sidan menar Genlott och Grönlund (2016) att

IKT är mindre gynnsamt för undervisningen och inlärningsprocesser om det inte

används i kombination med utvecklade pedagogiska metoder för att kunna skapa

bättre och effektiva utbildningsmöjligheter.

Genlott och Grönlund (2016) menar således att undervisningens utformning är en

nyckelfaktor. De påvisar exempelvis i sin studie att IKT-baserad undervisning som

integreras med kommunikation och feedback från pedagogen är en viktig faktor för

undervisningen och inlärningen. Jahnke et. al (2017) å sin sida menar att mål i

undervisningen, aktiviteter i undervisningen, bedömning, sociala relationer och

roller mellan pedagog och elev samt webbaserad teknologi bör integreras för att

skapa en meningsfull undervisning samt lärandemiljö. Denna integration kan ses

som ett stöd för att pedagogiken ska utvecklas och att nya användningsområden ska

upptäckas.

Trots att IKT anses som ett gynnsamt komplement i undervisningen tycks det i

denna studie finnas en gemensam uppfattning bland informanterna att en mängd

fördelaktiga program som skulle kunna användas inte används. Detta skulle kunna

bero på att det saknas utarbetade pedagogiska metoder där IKT-verktygen kan

integreras på ett gynnsamt sätt. Resultaten tyder även på att bristande resurser och

tillgång till verktygen samt bristande förtrogenhet till verktygen hos somliga

pedagoger, begränsar utvecklingen av nya undervisningsformer (jmf. Brodin &

Lindstrand, 2003). Detta tyder i sig på att kompetens om integration av IKT och

utarbetade pedagogiska metoder är viktigt för att IKT ska kunna användas på ett

gynnsamt sätt i undervisningen (jmf. Jahnke et. al, 2017, Genlott & Grönlund,

2016).

Detta leder vidare till en annan viktig aspekt för IKT användningen, nämligen

pedagoger och elevers behov av ökad kompetens för att kunna integrera och

använda IKT i klassrummet (jmf. Krumsvik, 2009). Som framgår i resultatet menar

ett flertal informanter att användningen av IKT i undervisningen ställer krav på att

19

både elev och pedagog ska kunna hantera verktygen för att på så vis skapa

förutsättningar för undervisning och inlärning. I resultatet framgår exempelvis att

eleverna behöver vilja använda verktygen men även ha en förståelse för när och hur

de ska användas. Detta skulle kunna kopplas till vikten av att pedagogerna besitter

den digitala kompetens som behövs (jmf. Krumsvik, 2009). Med andra ord

kompetens om hur och vilka verktyg som ska användas för respektive elev och

behov. Som Krumsvik (2009) menar behövs exempelvis kompetens om hur IKT

kan användas i undervisningen samt hur denna kompetens kan omsättas praktiskt

i olika pedagogiska sammanhang. Han menar även att pedagogerna bör ges både

teknisk och pedagogisk fortbildning i att hantera IKT-verktygen för att eleverna ska

gynnas av integreringen och användningen av IKT i undervisningen.

Ett flertal informanter i denna studie beskriver att de som specialpedagoger är

nyckelpersoner i just arbetet att utbilda pedagoger i användningen av IKT i

undervisningen. Som Brodin och Lindstrand (2003) beskriver tycks det dock råda

en allmän uppfattning bland pedagoger att det finns ett stort behov av utbildning

inom IKT och specialundervisning. Den fortbildning som ges fokuserar främst läs-

och skrivsvårigheter trots att flera av pedagoger önskat mer allmän kunskap om IKT

och specialundervisning. Detta tyder även på att kunskaper som skulle kunna

relateras till vad Krumsvik (2009) beskriver som digital kompetens inte inkluderas

inom ramen för den fortbildning som ges. Som denna studie visar har mer fokus

lagts på kunskap om läs- och skrivsvårigheter och tekniken, än på utveckling av

pedagogiska metoder som kan förstås som viktiga för att integrera IKT på ett

gynnsamt sätt i specialundervisningen.

En annan aspekt relaterar till engagemang hos elev och pedagog vad gäller

användandet av IKT i undervisningen. Som framgår i resultatet menar ett flertal

informanter att både elev och pedagog bör vara engagerad samt arbeta aktivt och ofta

med verktygen för att undervisningen ska bli tillgänglig. Detta går att relatera till

Jahnke et. al (2017) där pedagogerna i studien valde att på olika sätt integrera diverse

aktiviteter i undervisningen som innefattade användningen av iPads och appar. Detta

bidrog till att fler sätt till inlärning skapades. Detta tyder på att pedagogerna även

behöver ha ett personligt intresse för IKT i undervisningen. Ett flertal av

informanterna menar på att den enskilde pedagogen måste ta sig tid att sätta sig in i

20

hur verktygen fungerar. Detta skulle kunna underlättas genom fortbildning med fokus

på att öka den digitala kompetensen i undervisningen.

En förändrad lärandemiljö

Den andra forskningsfrågan är delvis kopplad till den första forskningsfrågan men med

ett djupare fokus på lärandemiljön. Som framkommer i resultatet tycks det finnas sex

aspekter som pekar på hur lärandemiljön kan förändras i och med användningen av

IKT i undervisningen. Vilka är följande; möjlighet till anpassad undervisning, ökad

tillgänglighet, ökad delaktighet och likvärdighet, förenklad undervisning samt ökad

motivation i klassrummet. Dessa sex aspekter informerar varandra om hur de

gemensamt bidrar till en förändrad lärandemiljö som skulle kunna skapa

förutsättningar för elevers inlärning. Nedan görs en kort analys av dessa aspekter.

I specialundervisning är lärandemiljön viktig (Williams, 2005). Som framgår i

resultatet menar ett flertal informanter att den största fördelen med användningen av

IKT i specialundervisning är dess ökade möjligheter att anpassa undervisningen efter

enskild elev och dess specifika behov. Enligt ett flertal informanter bidrar IKT-

verktygen till anpassad undervisningen för eleven med exempelvis nya sätt att inta

kunskap samt uppvisa sina förvärvade kunskaper. Detta går att relatera till Williams

(2005) studie där IKT visade sig främja inlärningen och undervisningen eftersom det

bidrar till en individualiserad lärandemiljö som i sig bidrar till att elevernas

inlärningssvårigheter minskar. I relation till detta beskriver även Kumar och Wilson

(1997) att IKT har oändliga möjligheter för elever med inlärningssvårigheter genom att

individualisera undervisningen ges eleven möjligheter att uppvisa sina förvärvade

kunskaper genom exempelvis ljud, animation och video.

En annan aspekt är att IKT kan göra undervisningen mer tillgänglig. I resultatet menar

flertalet informanter även att IKT tillgängliggör undervisning på ett nytt sätt för eleven.

Detta bland annat genom varierande användningsområden hos verktygen. Exempelvis

via olika appar och program som tydliggör innehållet visuellt eller via internet där det

mesta finns att tillgå såsom genomgångar, planering och uppgifter. Vilket gör det

möjligt att själv eller tillsammans med pedagogen planera och genomföra studierna.

Detta går att relatera till Jahnke et. al (2017) som menar att feedback och utvärdering

från pedagogen leder till reflektion hos eleven kring sin egen inlärningsprocess och

utvecklingsområden i relation till undervisningen. Sammantaget tycks det bidra till att

21

lärandemiljön, inom vilken eleven ska verka, blir mer tillgänglig för både elev och

pedagog.

En annan aspekt är att IKT kan skapa en lärandemiljö som karaktäriseras av ökad

delaktighet och likvärdighet hos eleverna. Aspekten som beskrevs ovan angående IKT

och tillgänglighet bidrar i sin tur till ökad delaktighet hos eleverna i lärandemiljön. När

samtliga elever använder IKT-verktyg på lektionerna upplever elever med

inlärningssvårigheter sig mindre utpekade i klassrummet. Detta skulle kunna förstås

skapa en tryggare lärandemiljö för eleverna då de upplever sig som en i mängden.

Enligt flera informanter bidrar användningen av IKT till att eleverna inte upplever sina

svårigheter som lika tydliga. Som Sangrà och González-Sanmamed (2010) beskriver

förstås IKT bland annat gynna inlärningsprocesser och skapa bättre förutsättningar för

uppmärksamhet och förståelse. Som framgår i resultatet menar informanterna

exempelvis att IKT-verktygen bidrog till att eleverna upplevde sig mer delaktiga i

undervisningen och i lärandemiljön då verktygen kunde bidra till att svårigheterna

minskade.

En annan aspekt är att IKT kan förenkla undervisningen. I resultatet framgår att IKT-

verktygen förenklar undervisningen framförallt för elever med läs- och

skrivsvårigheter. Via verktygens olika användningsområden kan exempelvis eleverna

få texter upplästa eller använda ljud och bild för att underlätta inlärningen. I relation

till detta beskriver Williams (2005) i sin studie att datorn upplevdes som ett

fördelaktigt IKT-verktyg av specialpedagogerna då det exempelvis gav elever med läs-

och skrivsvårigheter en frihet då texter kunde kopieras och klistras in i ett Word

dokument. I relation till detta menar Kumar och Wilson (1997) att datorn som

hjälpmedel minskade belastningen på arbetsminnet för de elever som har svårigheter

med att ha koll på flera moment samtidigt. Som framgår i resultatet menar flera

informanter att den minskade ansträngningen bidrar till att arbetsminnet hos eleverna

avlastas. Detta tyder på att eleverna inte behövde fokusera på svårigheterna utan

kunde således rikta sin uppmärksamhet åt uppgiften. Detta skulle kunna förstås som

att lärandemiljön inte förknippas med hinder i inlärningen och blir därför mindre

ansträngd för eleven.

En ytterligare aspekt som tycks ha betydelse för lärandemiljön är ökad motivation hos

eleverna. I och med att användningen av IKT bidrar till att undervisningen blir både

tillgänglig och förenklad bidrar lärandemiljön till att blir eleverna motiverade att ta till

22

sig kunskap på fler sätt. Detta går att relatera till Kumar och Wilson (1997) som i sin

studie beskriver att elever med inlärningssvårigheter ofta har låg motivation och

självkänsla då energin går åt till att lösa uppgifter som exempelvis att läsa en text. Som

framgår i resultatet menar flertalet informanter att IKT i undervisningen och dess olika

användningsområden bidrar till att eleverna blir motiverade då verktygen undanröjer

hinder i inlärningen. Detta skulle kunna förstås som att IKT kan bidra till en

stimulerande och underhållande lärandemiljö för eleverna då de har möjlighet att välja

användningsområden hos verktygen som för dem är underhållande, stimulerande

samt lättsamma. Å andra sidan är det viktigt att verktygen inte bidrar till att fokuset

försvinner från undervisningen genom att användas som underhållning med diverse

spel och appar som inte riktar sig till undervisningen.

Som tidigare nämnt tycks dessa aspekter informera varandra i arbetet att gemensamt

bidra till en förändrad lärandemiljö som skulle kunna skapa förutsättningar för elevers

inlärning. Stundtals är dessa aspekter svåra att särskilja. Det blir dock tydligt att när

aspekterna integreras och samspelar med varandra skapas en komplexitet som blir

eller bidrar till den delvis förändrade lärandemiljön. För att lärandemiljön ska kunna

förändras måste förutsättningar finnas. En viktig aspekt för detta är nionde aspekten

tillgång till IKT-verktyg, vilket tycks skilja sig beroende på skola och årskurs. Trots att

IKT beskrivs som ett fördelaktigt komplement i undervisningen av samtliga

informanter är tillgången till verktygen hos elever med inlärningssvårigheter

varierande. I årskurs 4–6 har varje elev ett eget verktyg och i F-3 är det

klassuppsättningar där en klass får dela på verktygen. I förskolan upp till tredje klass

förekommer således inte ett eget verktyg för varje enskild elev. Flera menar att

framförallt årskurs 4–6 kan IKT bidra till en varierad och förbättrad undervisning då

varje elev har tillgång till ett eget verktyg.

I flera av skolorna har kommunerna satsat på en-till-en-verktyg som innebär att varje

elev i årskurs 4–6 har rätt till en egen dator. Å ena sidan erbjuder flera av skolorna ett

eget verktyg till de elever som är i behov av det och används således efter behov. Å

andra sidan kan detta bli problematiskt gällande delaktigheten och likvärdigheten hos

eleverna. När samtliga elever har eget verktyg blir inte eleverna med

inlärningssvårigheter lika utpekade. Den varierande tillgången till IKT-verktyg tycks

försvåra möjligheten att skapa en gynnsam lärandemiljö. Framförallt är möjligheten

till en gynnsam lärandemiljö begränsad för elever i förskolan upp till tredje klass, vilket

23

bidrar till att samtliga aspekter som kan skapa en gynnsam lärandemiljö inte kan

uppnås. Detta skulle kunna undvikas om satsningar på en-till-en-verktyg även utförs i

lägre årskurser.

Avslutande diskussion och konklusion

I början av detta avsnitt kommer en sammanfattande diskussion att företas där

tidigare forskning, resultat och analys redogör för ett flertal centrala lärdomar som

framgår i studien kring IKT och specialpedagogik. Avsnittet avslutas med en

diskussion om studiens metod, begränsningar samt förslag på fortsatt forskning.

Syftet med studien har varit att undersöka och förstå hur verksamma specialpedagoger

i kommunala grundskolor förstår IKT i undervisningen samt hur det kan skapa

förutsättningar för inlärning hos elever med inlärningssvårigheter. Som studien visar

finns tre aspekter som tycks viktiga beträffande hur och vad som kan behövas för att

IKT ska kunna användas. IKT förstås som ett fördelaktigt komplement i

undervisningen där kompetens och engagemang hos pedagog, elev samt

specialpedagog blir viktigt för att IKT ska kunna användas på ett gynnsamt sätt i

specialundervisningen. Som studien visar finns även sex aspekter som tycks peka på

hur lärandemiljön kan förändras i och med användningen av IKT i undervisningen.

Studien visade hur dessa aspekter tycks informera varandra i arbetet att gemensamt

bidra till en förändrad lärandemiljö som skulle kunna skapa förutsättningar för elevers

inlärning. Möjligheten till anpassad undervisning bidrar till att undervisningen blir

tillgänglig, vilket ökar delaktigheten och likvärdigheten hos eleverna. Studien visade

även att IKT förenklar undervisningen. I och med detta ökade även motivationen hos

eleverna som i sin tur bidrog till en lärandemiljö där inlärningen blir lustfull.

Tillgången till IKT-verktyg visade sig även vara centralt för att användningen ska bli

möjlig. Detta påvisar att när aspekterna integreras och samspelar med varandra skapas

en komplexitet som blir eller bidrar till den delvis förändrade lärandemiljön.

En fråga om likvärdighet

Sammantaget visar studien att IKT kan förstås som ett fördelaktigt komplement i

specialundervisningen men som även ställer krav på kompetens och engagemang hos

pedagog, elev samt specialpedagog. Detta för att kunna skapa en gynnsam

lärandemiljö som innefattar delaktighet och likvärdighet hos samtliga elever. Som vi

24

vet är ett av skolans största uppdrag är att skapa förutsättningar för en likvärdig skola

med hänsyn till barns och elevers olika behov samt ge stöd och stimulans för utveckling

(SkolL 1:4). I studien framgår även att användningen av IKT kan bidra till en ökad

delaktighet och likvärdighet hos eleverna. Detta då det kan skapa förutsättningar för

att samtliga elever kan ges lika möjligheter att kunna verka inom samhället. Som

studien visar skulle digitalisering av specialundervisningen, inkluderat en utvecklad

lärandemiljö, ge specialpedagoger och pedagoger möjligheten att skapa bättre

förutsättningar för en likvärdig undervisning för elever med enskilda behov. För att

detta överhuvudtaget ska bli möjligt krävs dock kompetens kring användningen av

IKT-verktyget. Som även Krumsvik (2009) menar blir det därmed viktigt att pedagoger

och specialpedagoger ges fortbildning.

För att lärandemiljön ska bli gynnsam krävs att undervisningen utvecklas för att

integrera IKT-användningen med utvecklade pedagogiska metoder, vilket också ställer

krav på digital kompetens hos pedagog och specialpedagog (jmf. Jahnke et. al, 2017).

Detta tycks innebära att skolorna behöver satsa på utveckling av digital kompetensen

hos pedagog och specialpedagog. Detta skulle kunna uppnås genom utbildning om

IKT-verktygens olika användningsområden. Då digital kompetens numera tycks vara

grundläggande i skolorna är det därför viktigt att kontinuerlig fortbildning ges. Det

krävs att fortbildningen blir en naturlig del i det dagliga arbetet. Detta skulle kunna

uppnås genom att skapa förutsättningar för kollegialt lärande där exempelvis

personalmöten skulle kunna innefatta att pedagogerna utbildar varandra.

Specialpedagogernas uppdrag skulle även kunna utökas där mer vikt samt ansvar läggs

på att utbilda pedagogerna. Framförallt behövs förändring ske politiskt där större

satsningar och resurser kan göras gällande kompetensutveckling. I synnerhet då

skolan enligt lag har som uppdrag att skapa förutsättningar för en likvärdig skola med

hänsyn till barns och elevers olika behov (jmf. SkolL 1:4).

Som framgår av studien finns som sagt ett flertal olika användningsområden hos

verktygen som inte nyttjas då flertalet pedagoger inte känner sig förtrogna med dem.

Detta tycks även påvisa att det finns ett behov av ökad kompetens för att lärandemiljön

ska bli gynnsam för samtliga elever. Här blir även tillgången till IKT centralt – för att

användningen ska bli möjlig krävs det tillgång till IKT-verktyg. Som studien visar är

tillgången varierande mellan skolor och årskurser. Från förskolan upp till årskurs tre

har eleverna inte tillgång till ett eget verktyg men i vissa av skolorna ges elever i behov

25

av särskilt stöd ett eget verktyg. Å andra sidan visar studien att ett flertal elever inte

tycks vilja använda IKT-verktyg, då de upplever sig utpekade eftersom inte alla elever

har eget verktyg. Detta påvisar att tillgången är viktig för att skapa en gynnsam

lärandemiljö med delaktighet och likvärdighet för samtliga elever. Vilket påvisar att

regeringen behöver satsa och budgetera för att kunna ge samtliga kommuner de

resurser som behövs för att kunna erbjuda varje elev ett eget verktyg. Tillgången till ett

eget verktyg ska inte vara beroende av vilken kommun, skola eller årskurs eleven

tillhör, då samtliga elevers ska ges lika möjligheter.

Diskussion om studiens metod, begränsningar och förslag på fortsatt

forskning

Mailintervju som metod bestod av både positiva och negativa aspekter.

Mailintervjuer bidrog till att informanterna gavs möjlighet att reflektera över sina svar

vilket bidrog till en direkt tillgång till informantens subjektiva uppfattningar. Avsikten

var från en början att intervjuerna skulle ske fysiskt med bandspelare. På grund av

tidsbrist hos ett flertal av informanterna kunde enbart ett mindre antal medverka.

Mailintervju bidrog till ett större antal informanter som i sin tur gjorde det möjligt att

få tillräckligt stor datamängd. Metoden gjorde det även möjligt att ställa

kompletterande frågor i efterhand vilket inte alltid är möjligt vi en fysisk intervju. En

negativ aspekt var bristen av kontroll. Mailintervju minskade möjligheten att

kontrollera att informanten faktiskt återsände sitt svar. Informanterna återsände sitt

svar när de ansåg ha tid vilket försvårade möjligheten till en formell avslutning (jmf.

Ryen, 2004). Då mailintervju användes som metod bidrog detta till att IKT prövades

som ett digitalt hjälpmedel.

Sägas kan att det finns ett antal begränsningar med studien. Studiens empiri är relativt

begränsad för att större generaliseringar och kunskapsanspråk ska kunna göras. Fler

informanter behövs för att kunna göra detta. En annan aspekt är studiens inriktning

på inlärningssvårigheter generellt. För att en bredare bild ska kunna ges behövs mer

inriktad forskning som kan bli relevant för specifika ämnen. En annan aspekt var att

forskning om IKT och specialpedagogik var relativt begränsad. Detta bidrog till att det

inte fanns mycket forskning att relatera till. En ytterligare aspekt var att informanterna

i studien främst relaterade till inlärningssvårigheten dyslexi. Därav är ett förslag för

fortsatta studier att specificera studien till en inlärningssvårighet som exempelvis

dyskalkyli, aspergers syndrom, ADHD samt ADD.

26

Referenser

Birkemo, A. (2001). Inlärningssvårigheter. I Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold, A.

(red.) Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. (3., [rev.]

uppl., s. 125–151) Lund: Studentlitteratur. Brodin, J., & Lindstrand, P. (2003). What about ICT in special education? Special

educators evaluate information and communication technology as a learning

tool, European Journal of Special Needs Education, 18(1), 71-87, doi:

10.1080/0885625032000042320 Drigas, A.S., & Ioannidou, R. E. (2013). Special Education and ICTs. International

Journal of Emerging Technologies in Learning, 8(2), 41–47. doi:

10.3991/ijet.v8i2.2514

Genlott, A.A., & Grönlund, Å. (2016). Closing the gaps – Improving literacy and

mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers & Education, 99, 68–80.

Hämtad från

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0360131516300859

IT. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 30 oktober från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/it

Jahnke, I., Bergström, P., Mårell-Olsson, E., Häll, L., & Kumar, S. (2017). Digital

Didactical Designs as research framework: iPad integration in Nordic schools.

Computers and education, 113,1–15. doi: 10.1016/j.compedu.2017.05.006

Krumsvik, R. (2009). Situated learning in the network society and the digitised

school. European Journal of Teacher Education, 32(2), 167–185. doi:

10.1080/02619760802457224

Kumar, D., & Wilson, L. C. (1997). Computer Technology, Science Education, and

Students with Learning Disabilities. Journal of Science Education and

Technology, 16(2), 155-60. doi: 10.1023/A:1025622116227

Lindgren, S. (2014). Kodning. I Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2.,

[utök. och uppdaterade] uppl., s. 45–60). Malmö: Gleerup.

Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.

(2., [utök. och uppdaterade] uppl., s. 87–99). Malmö: Gleerup.

Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data - halvstrukturerade intervjuer. I

Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade]

uppl., s. 149–161). Malmö: Gleerup.

27

Peltenburg, M., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Doig, B. (2009). Mathematical

power of special-needs pupils: An ICT-based dynamic assessment format to

reveal weak pupils’ learning potential. British Journal of Educational

Technology, 40(2), 273–284. doi:10.1111/j.1467-8535.2008.00917.x

Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (1. uppl.)

Malmö: Liber ekonomi.

Sangrà, A., & González-Sanmamed, M. (2010) The role of information and

communication technologies in improving teaching and learning processes in

primary and secondary schools, ALT-J: Research in Learning Technology,18(3),

207–220. doi: 10.1080/09687769.2010.529108

Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2016) IT-användning och IT-kompetens i skolan. (Rapport 2015:00067).

Stockholm: Skolverket.

Sverige. Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv.

Stockholm: Statens skolverk.

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015). It i lärandet för att nå målen.

(Artikelnummer 00368). Hämtad från http://SPSM.se

Specialundervisning. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 30 oktober från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/specialundervisning

Sveningsson Elm, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet:

kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning (Tillhandahållen via institutionen)

Williams, P. (2005). Using information and communication technology with special

educational needs students: The views of frontline professionals. Aslib

Proceedings, 57(6), 539–553. doi: 10.1108/00012530510634262

28

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev

UMEÅ UNIVERSITET

Pedagogiska institutionen

Höstterminen 2018

Hej!

Jag heter My Olausson och studerar beteendevetenskap. För tillfället läser jag en kandidatkurs

i pedagogik på Umeås universitet och ska under tio veckor genomföra mitt examensarbete som

handlar om IKT och specialpedagogik. Därför behöver jag specialpedagogers uppfattningar

kring informations- och kommunikationsteknik som yrkesvektyg i undervisningen hos barn

med inlärningssvårigheter.

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie då Du är en verksam specialpedagog i västra

Sverige. Jag vore mycket tacksam om Du har möjlighet att ställa upp på en mailintervju. Jag

kommer bifoga intervjufrågorna i mailet och frågorna ska besvaras inom en-två veckor. Din

medverkan i studien är helt frivilligt och Du har möjlighet att när som helst avbryta Din

medverkan. Jag följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att allt som

skrivs i mailintervjun enbart kommer läsas av mig och Dina svar kommer inte kunna härledas

till Dig. Studien kommer finnas tillgänglig i februari 2019.

Jag vore mycket tacksam över din medverkan!

Vänliga hälsningar,

My Olausson

Vid frågor, vänligen kontakta:

Epost: xxxxx@xxxx.xx

Tel: xxx-xxxxxxx

Namn handledare

Epost: xxxx@xxx.xx

Tel: xxx-xxxxxxx

29

Bilaga 2: Intervjuguide

Inledande frågor

o Vilket årtal är du född?

o Hur länge har du arbetat som specialpedagog?

Användning av IKT i specialpedagogisk undervisning

o Har ni tillgång till IKT-verktyg och olika program i skolan? Finns det program och IKT-

verktyg som är anpassade för specialpedagogisk undervisning?

o Vilka IKT-verktyg används i undervisningen? Hur används IKT-verktygen?

o Hur bidrar användningen av IKT-verktygen till inlärning/bättre undervisning? Varför

används de på det sättet och vad bidrar det till?

o Har ni utvecklat andra pedagogiska metoder för att använda IKT i undervisningen och i

så fall vad/hur?

IKT användning och lärandekontextens förändring samt kompetens

o Hur upplever du att lärandemiljön förändras för eleverna när IKT används? Vad skulle

du vilja utvecklades och varför?

o Vilka kompetenser behövs för pedagogerna när det gäller att använda IKT i

undervisningen?