Ny sodapanna invigd Fotbollsarena i trä Mera tall trots vilt Råare papper Svenska skogsbrukets framväxt Hur du upplåter mark till jakt

a f f ä r e r o c h s k o g f r å n h o l m e n - k o n c e r n e n n u m m e r 3 2 0 1 2

PLUS:

Värnar om viltvård

Tema /Vem får kontrollen

över returpapperet?

I fokus /Bäddat för grön

energi i England

trendigttryck holmen lanserar nytt

magasins- papper

Porträttet/ Greve Jan Lewenhaupt har hittat sin balans mellan skog och vilt

HolMeN MagaSiN 3 / 2012 3 2 HolMeN MagaSiN 3 / 2012

Tryckpappersmarknaden genomgår en stor förändring när dina och mina läsvanor förändras. Tillväxten inom elektroniska

medier påverkar i stort sett alla pappersmarknader med lägre efterfrågan som följd.

Samtidigt växer behoven inom förpackningar och kartong. Detta segment är väsentligt större än skriv- och tryckpapper. Ytterligare en förändring är att allt större andel nytillverkning av papper och kartong ba-seras på returfiber. En ny industri har växt fram inom återvinning.

returpappersmarknaden är i dag större än mark-naden för färskfiber. En förklaring är att returfibrerna kan användas flera gånger. Importen av returfiber till Kina har ökat tio gånger på tio år och behovet av fiber ökar hela tiden. Detta har medfört att priserna på fiber och framför allt returfiber ökat kraftigt. I dag är Kina världens största marknad för returfiber.

Holmen Papers strategi är att utnyttja den färska fiberns fördelar för att tillverka produkter som ut-manar traditionella pappersval. Färskfiberns fördelar är uppenbara. Den är stark, lätt att bleka och ger ett tjockare papper. Vid våra pappersbruk i Hallstavik och Braviken har produktutvecklingen gett marknads-ledande specialpapper avsedda för exempelvis produktkataloger och direktreklam. I en totalt sett vikande marknad för tryckpapper står våra produkter ut som lysande och sköna framgångar.

Holmen är en skogsindustrikon-cern som driver och utvecklar hållbar verksamhet inom dels två råvaruinriktade affärsområden för skog och energi, dels tre produktinriktade affärsområden för tryckpapper, kartong och trä-varor. Genom det stora innehavet av skog, och egenproducerad energi, står Holmen starkt med goda utvecklingsmöjligheter.

holmen skog är Sveriges fjärde största skogsägare och sköter koncernens skogar, som omfattar drygt en miljon hektar produktiv skogsmark, och virkesförsörjning till koncernens produktionsenhe-ter i Sverige.

holmen energi ansvarar för koncernens vatten- och vindkraft-tillgångar och för elförsörjningen till Holmens svenska enheter. Holmen

Energi utvecklar också nya energi-källor och bedriver utvecklingspro-jekt kopplade till energiområdet.

holmen paper tillverkar tryckpap-per för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker, dagstidningar och telefonkataloger i pappersbru-ken i Hallstavik och Braviken samt i Madrid och är en av Europas ledande producenter inom sitt område.

iggesund paperboard är världsledande inom tillverkning av kartong för konsumentförpack-ningar och grafisk produktion. Tillverkningen sker i Iggesund i Sverige och i Workington i England. Produktutbudet består av de två starka varumärkena Invercote och Incada.

holmen timber tillverkar snickerivirke i furu vid sågverket i Iggesund och konstruktionsvirke i gran vid sågverket i Braviken. Sågverkens närhet till bruken, tillsammans med egen virkesför-sörjning, ger positiva fördelar för ekonomi och klimat.

läs mer på www.holmen.com

nyhEtEr Ledare Innehåll

nILS rIngBorg

Färska fiber ger unika egenskaper

3 / nya sodapannan – ett stort teknikkliv 4 / Kopparvallens läktare byggs med holmen-virke 5 / hallå där, Andreas Eriksson 7 / papperet som sätter trnD-en 8 / Mera tall – trots vilt 11 / Jakt på ägarens villkor 12 / ”Balansen mellan skog och vilt är viktig” 14 / Vem får kontrollen över avfallet? 18 / Bäddat för grön energi i England 20 / så har det svenska skogsbruket vuxit fram 22 / Pappersval sätter snurr på magasinsbransch 23 / ”målet är en större samsyn om god miljöhänsyn” 24 / Andrum i svampskogen

holmen magasin är Holmen-koncernens tidning för aktieägare, kunder, leverantörer och andra intressenter. Utkommer fyra gånger per år. hemsida: www.holmen.com e-post: info@holmen.com telefon: 08-666 21 00. adress: Box 5407, 114 84 Stockholm. ansvarig utgivare: Ingela Carlsson. redaktör: Nina Schmieder. formgivare: Dan Nilsson. produktion: Spoon AB, www.spoon.se omslagsfoto: Anders G Warne. tryck: Intellecta.

7

18

12Sodapannan – ett stort teknikkliv för Iggesund Paperboard

iggesund paperboards nya sodapanna är viktig när det gäl-ler både energi, miljö och eko-nomi. investeringen, som även inkluderar en ny turbin, gör att bruket nästan blir självförsör-jande vad gäller elektricitet.

Tisdag morgon den 12 juni, klockan 08.00, gick startskottet för produk-

tionen vid Iggesund Paperboards nya sodapanna. Samtidigt var det dags för de två gamla pannorna från mitten av 1960-talet att gå i pension.

– Det känns fantastiskt. För två och ett halvt år sedan bestämde vi vilket startdatum den nya pannan skulle ha, och med disciplin, hårt arbete och effektivitet höll vi tidspla-nen och firade traditionsenligt med tårta, säger Björn Kvick, chef för affärsområde Iggesund Paperboard.

Miljö /

23

FaKta / bruKets största inVestering

FO

TO

PE

r T

rA

Né

● Arbetet med investeringspa-ketet – som omfattar sodapan-na, ny turbin samt svaggas-system – tog drygt två år, precis som planerat. ● Investeringen på 2,3 miljarder är brukets största hittills.

● Kapaciteten för produktion av helblekt sulfatmassa kan med investeringen öka till 420 000 ton per år.

Med den nya sodapannan tar bruket ett rejält teknikkliv framåt – med stora vinster för både miljö, energi och ekonomi.

– Ett språng på nära femtio år, säger brukschefen Staffan Jonsson. Det här är en milstolpe för oss. Nu gäller det att titta framåt och nyttja de möjligheter som den nya pannan och turbi-nen ger oss.

Bruket hamnar nu i världs-klass när det gäller utsläpp till

luft. Dessutom är trycket i den nya sodapannan högre än i många andra pannor i Europa

– 110 bar – vilket ger goda förut-sättningar för höjd generering av elektricitet.

– Vi ökar den totala energi-effektiviteten i fabriken, och högre tryck och högre temperatur gör att bruket i praktiken blir nästan helt självförsörjande vad gäller elektricitet. Investeringen gör att vi nu successivt kan utöka och utveckla produktvolymen, säger Björn Kvick. ●

Staffan Jonsson.Björn Kvick.

Nils Ringborg,marknadschef Holmen Paper

Byggandet inleddes för två år sedan.

4 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 5

hallå där / andreas eriksson

Vad innebär återväxttaxering?du arbetar på skogssty-relsen med polytax- inventeringar och har just

gjort en separat återväxttaxering av holmens skogar. Vad innebär sådana inventeringar?

– Polytax är ett samlingsnamn för flera inventeringar som Skogs-styrelsen utför. En av dem är en återväxttaxering.Varför görs de?

– Syftet är att få fram underlag för att se hur skogsägarna uppfyl-ler de skogspolitiska målen, det vill säga kontrollera hur mycket träd de planterar efter slutavverk-ning.Vilka resultat är de viktigaste i taxeringen utifrån ett återväxtre-sultat?

– Det beror på vilken eventuell problembild som finns i det specifika området. Men generellt är det intressant med resultat som är nedbrutna på föryngringsme-toder. Det ger en bra bild av vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i föryngrings-arbetet.holmen planterar en högre andel tall än övriga markägare, enligt rapporten. är det bra?

– Jämförelser med andra markägare är svåra att göra. Mängden tall beror, utöver markägarens ambitioner, också på vilka ståndorter markägaren har att tillgå. Generellt ser Skogs-styrelsen ett problem med en minskad tallandel i föryngringar-na och då är förstås Holmens resultat positiva.

något annat som utmärker hol-mens resultat i mätningen?

– Holmen är godkända på 91 procent av arealen, vilket är ett bra resultat. De använder sig av föryngringsmetoden sådd i betydligt högre utsträckning än

nyheter /

nystart för Friggesunds skogsplantskolalandshövding Barbro holmberg, holmens Vd och koncernchef mag-nus hall och chefen för affärsom-råde holmen skog sören petersson planterade var sin granplanta på friggesund den 13 juni. därmed var skogsplantskolan återinvigd. – Genom satsningen här i Friggesund tar vi nästa steg mot att effektivt odla stora och livskraftiga plantor, sa Sören Petersson vid invigningen.

Friggesund har byggts om till en av de mest moderna skogsplantskolorna

i Europa. Investeringen uppgår till 36 miljoner kronor. Vid den nya anlägg-ningen förodlas plantorna de första tolv veckorna i en odlingskammare under kontrollerade förhållanden. Efter det omplanteras de i större odlings-kassetter av typen StarPot, Holmens eget framtagna odlingssystem som ger plantans rötter stort utrymme att växa. Denna nya odlingsmetod minskar behovet av stora växthus, vilket reducerar energibehovet. Den nya anläggningen är ansluten till fjärr-värmenätet, vilket gör att Friggesund

beräknar kunna spara 200 kubikmeter olja om året efter investeringen.

Dessutom kommer kapaciteten i Friggesund att öka från cirka 10 miljoner plantor per år till upp emot 16 miljoner plantor från och med nästa år, främst på grund av den nya odlingstekniken.

I korthEt

kopparvallens läktare byggs med virke från holmennär åff, åtvidabergs fotboll-förening, skulle bygga om sin fotbollsarena kopparvallen valde man att bygga i trä. näs-tan hälften av virket i den nya läktaren kommer från holmens skogar.

Det är trendigt att bygga fotbollsarenor i trä.

– Vi har bland annat tittat på nybyggda Gammliavallen i Umeå. Trä stämmer mycket väl med den inbäddade gröna växtlig-heten som finns här och trä är ett hållbart material som inte väger lika mycket som betong, sa Lars Svensson, ordförande i arena- bolaget, under en presskonferens vid byggstarten.

Eftersom planen ligger på en kärrbotten var det extra viktigt att inte bygget skulle bli för tungt.

Den östgötska fotbollsfören-ingen invigde läktaren lagom till den allsvenska omstarten i slutet av augusti. Klubbens utmaning var att bygga en arena som lever upp till Svenska Fotbollsförbun-dets nya krav. Från 2014 ska föreningar på elitnivå kunna erbjuda minst 3 000 sittplatser under tak.

kopparVallen kommer från nästa år ha en kapacitet på 6 100 platser varav 80 procent är sitt-platser. Fram till dess är kapacite-ten 8 100 ståplatser.

Tommy Hjelte är byggnads-

andreas erikssonålder: 35 år.Yrke: Skoglig handläggare på Skogsstyrelsen.aktuell med: Polytaxinventeringen.

FO

TO

MA

TS

Er

lA

ND

SS

ON

FO

TO

jO

NA

S F

Or

SB

Er

G

3 FaKta/ sKogen25 procent skyddad skog

1 Den totala arealen skogsmark i Sverige uppgår till 28,4 miljo-

ner hektar. 6,6 procent har formellt skydd såsom nationalparker ochnaturreservat. 14,1 procent har for-mellt skydd i form av improduktivskogsmark och 4,1 procent är skyddat genom skogsägarnas egna frivilliga avsättningar. Totalt är alltså cirka en fjärdedel av Sveriges skogsmark skyddad.

Bättre förutsättningar för biologisk mångfald

2 riksskogstaxeringens mätningar visar att mängden

gammal skog och mängden död ved ökar, liksom antalet grova träd. Vi får mer lövträdsdominerad skog och gamla barr- och lövträd blir alltvanligare. Detta skapar i sin tur goda livsförutsättningar för ett stort antal skogslevande fåglar och däggdjur.

klimatvänliga produkter

3 Skogen är viktig för klimatet. Träden i skogen fångar upp

koldioxid och lagrar den som kol i sin biomassa. ju bättre träden växer och ju mer skog som finns, desto mer koldioxid tas upp. När träden är mogna att skördas kan de dessutom användas i stället för material eller energislag som påverkar klimatet negativt, till exem-pel när biobränsle ersätter olja.

andra markägare. Sådd är en metod som i våra inventeringar generellt uppvisar väldigt goda resultat. Men det är också intressant att påpeka att Holmen har betydligt mindre andel naturlig föryngring än andra markägare. ●

ingenjör och även styrelseledamot i klubben och är den som ritat hela nya arenan. Inledningsvis funderade han och klubbkam-raterna på såväl betong, som stål som byggnadsmaterial, men bestämde sig för trä.

– Vi Ville Behålla själen i miljön eftersom vi har en läktare i trä som är q-märkt redan. Dessutom var vår budget begränsad och då är trä överlägset. Det är också lättare att göra ändringar i trä.

Han bedömer inte heller brandfaran som hög.

– Brandsäkerheten är bättre för massivt trä än exempelvis stål som kollapsar om det blir för varmt, säger Tommy Hjelte. ●

magnus hall blir ny innventia-ordförandeMagnus Hall, VD och koncernchef för Holmen, har valts till ny styrelseord-förande för Innventia. Han efterträder Mats Nordlander, Stora Enso.

Innventia arbetar med FoU och innovationer baserade på råvara från skogen.

– Skogsindustrin är inne i ett struk-turförändringsskede där forskning och utveckling kommer att spela en ännu viktigare roll än någonsin förr. Det är nu vi behöver hitta framtidens produkter. Att då få medverka i rollen som ordförande för Innventia ser jag som en fantastiskt spännande utmaning, säger Magnus Hall.

Kritik mot eu:s nya svavelkrav på sjöfartEtt EU-förslag om nya svavelkrav på sjöfart i Östersjön riskerar enligt Skogsindustrierna att slå mot svensk ekonomi och konkurrenskraft. Förslaget innebär en fördyring för svensk skogsindustri om 1,3 miljarder kronor per år, enligt Sjöfartsverkets beräkningar.

– Vi vill sänka svavelutsläppen men anser att det behövs en längre frist. Det handlar om tusentals jobb inom svensk exportindustri, som annars riskerar att slås ut, och inves-teringar som flyttar till andra länder. Detta samtidigt som miljöproblemen bara flyttar, säger Skogsindustrier-nas näringspolitiska chef, Mårten larsson.

stort intresse för byggbeskrivningar Nästan varannan byggintresserad svensk (46 procent) är beredd att läg-ga hela semestern på sitt byggprojekt. Det populäraste att bygga är en altan. På andra plats kommer en friggebod. Det visar en undersökning av Svenskt Trä som 750 svenskar deltagit i.

runt 50 000 unika besökare per månad har besökt Svenskt Träs hemsida wwww.byggbeskrivningar.se under sommaren. Syftet med Svenskt Träs sommarkampanj är att inspirera hemmasnickaren till byggprojekt och informera om Svenskt Träs byggbe-skrivningar och om hemsidan.

– Kampanjen har löpt på bra och vi ser ett stort intresse för våra bygg-beskrivningar, berättar johan Föbel, projektledare för Svenskt Trä.

Åtvidabergs Fotbollförening valde trä som material till ombyggnaden av Kopparvallen. Andra nya fotbollsarenor i trä är Gammliavallen i Umeå, Östersund Arena (som är under uppbyggnad), Boden Arena samt Myresjö Arena i Växjö.

Från vänster affärsområdeschef Sören Petersson, landshövding

Barbro Holmberg samt VD och koncernchef Magnus Hall.

FO

TO

ST

EF

AN

jE

rr

EV

åN

G

6 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 7

nya papperet holmen trnd riktar sig till exklusiva magasin. det ljusa papperet med rå yta ger fantastiskt djup och karaktär till trycket.

– Matt och rått papper känns mer modernt än det glansiga som magasin

använt länge. Att använda ett rått och matt papper har blivit en trend för exklusiva magasin, säger Tommy Wiksand, sälj- och utveck-lingschef på Holmen Paper.

Nyligen lanserade Holmen Paper sitt nya papper TRND. Det är ett tjockt, väldigt ytrått och helmatt papper. I och med att papperet är matt får trycket en djupare karaktär.

– Det signalerar smarthet, lyx och exklusivitet helt enkelt. Jag tror framför allt att marknaden finns inom segmentet mode- och konst-magasin. Den starka papperskäns-lan passar den målgruppen, säger Tommy Wiksand.

Utvecklingen av Holmen TRND har drivits på från Frankrike, där magasinsmarknaden är betydligt större än i Sverige. Holmen har märkt ett stort intresse från maga-sinsförlag i Europa, men tror även på den svenska marknaden.

– Även om vissa segment inom magasinsbranschen går dåligt tror jag fortfarande att nischade magasin har en ljus framtid. Ett bra magasin med ett bra tryck på ett bra papper är fortfarande en väldigt efterfrågad produkt, säger Tommy Wiksand.

Holmen TRND tillverkas av 100 procent färska fibrer, vilket är en förutsättning för papperets egenska-per. ●

Black Box blev röd Den sjätte svarta lådan i Iggesund Paperboards designutmaning BlackBox Project, är röd. I japan, där boxens designer jeff Nishinaka harsina rötter, står färgen röd för det

som är kvinnligt. jeff Nishinaka har i sitt Black Box-bidrag kombinerat grekisk mytologi och ja-pansk tradition i en egen version av Pandoras ask. Hans bidrag visades upp

vid ett event i Milano i maj.

Statistik / I korthEt

skogen växer så det knakar

gillar Just nu

nyheter /

bränning av innerstön planeras För att brandberoende djur och väx-ter ska gynnas kan man inte enbart förlita sig på naturliga bränder.

Under en femårsperiod bränner Holmen cirka fem procent skogsmark före föryngring. Holmen Skog i region Iggesund planerar att i år bränna sammanlagt 30 hektar skog på ön Innerstön.

Enligt planen ska en åttondel av Innerstön brinna vartannat år.

– Det innebär att vi kommer att kunna skapa en extremt hög brand-frekvens på ön, med en fantastisk mosaik av bränd ved i olika nedbryt-ningsstadier. Bränningen på Innerstön är en del av vårt aktiva arbete för att skapa bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden i skogen, säger Magnus Aretorn, skötselchef i region Iggesund.

sajt med kundfokusWebbsajten iggesund.com nylanse-rades i juni. På webbplatsen finns en e-handelsfunktion, som underlättar bland annat beställningar av material och prover.

– Nu blir det också enklare att få support, hitta kontaktpersoner och få infor-mation om Iggesunds syn på hållbar kartongtillverkning, säger Marie Westh, projektledare.

tryckt text aktiverar hjärnanEn brittisk undersökning gjord av brittiska posten, royal Mail, visar att tryckt material skapar ett dju-pare intryck i hjärnan. Slutsatsen av undersökningsresultaten är att hjärnan uppfattar fysiskt material som mer äkta och därför av större betydelse än digitalt material. Tryckt text genererar även fler känslor än den digitala motsva-righeten, vilket är värdefullt vid varumärkesbyggande.

Tillväxten i Sveriges skogar är större än mäng­den som skördas, vilket innebär att virkes­förrådet ständigt ökar. Ökningen har pågått sedan 1920­ talet och vi har nästan dubbelt så mycket virke i våra skogar i dag som vi hade för 100 år sedan.

Bakom denna utveckling ligger en kombi­nation av hårt utnyttjade skogar i början av 1900­talet och en tillväxtbefrämjande skötsel av skogarna. Holmen har en årlig tillväxt på 4,0 m3sk per hektar och avverkade under 2011 cirka 85 procent av tillväxten.

FO

TO

PA

WE

l F

lA

TO

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1000

500

0

Produktnytt /

Papperet som sätter trnD-en

Vad är holmen trnD?Holmen TrND är ett nytt matt, tjockt magasinspapper med hög ytråhet. Det görs av 100 procent färska fibrer. Holmen TrND har sålts till flera magasin och förlag i Europa.

Jörgen Dahlberg på Hallsta Pappersbruk

har mängder av TRND­rullar till sitt förfogande.

det sVenska Virkesförrådets utVeckling

ungdomar hade kunnat anställas i skogsindustrin förra året med ett så kallat Kollektivavtal light. Det menar Skogsindustrierna och Trä- och Möbelföretagen. Nu blev det endast 2 850 ungdomar som anställdes. Företagen föreslår nu att ungdomar under 25 undantas från turordnings-reglerna och att man förlänger viss-tidsanställningen till 36 månader samt provanställningsperioden från sex till tolv månader för ungdomar.

– Med det här förslaget på Kol-lektivavtal light lägger vi ett kraftfullt batteri med konkreta åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, säger David johnsson, vice vd och förhandlingschef TMF.

holmen etablerar sig i gästriklandHolmen Skog har länge varit stora i Uppland och Hälsingland, mentidigare inte varit en av de stora aktö-rerna i Gästrikland. Det ökade behovet av råvara har nu bidragit till att Holmen har börjat etablera sig i länet med hjälp av uppsökande verksamhet.

– Holmen har ett gott rykte i området och när vi dyker upp och presenterar vårt erbjudande är det många som är intres-serade, säger virkesköpare Per linander, som tillsammans med kollegan Peter Vilén bearbetar Gästriklands skogsägare.

4 650

1930 1950 1970 1990 2010 2030

Miljoner skogskubikmeter

Källa: Skogsstyrelsen

Prognos*

* Skogliga konsekvensanalyser

8 HolMeN MagaSiN 1 / 2012 HolMeN MagaSiN 1 / 2012 9 8 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 9

text / ulRika Nybäck foto / ScaNpix

en skog med få betesskador och ändå en livs-kraftig klövviltstam – är det möjligt? Ja, menar Johan lundqvist, skogsägare öster om uppsala: – med engagerade och samarbetsvilliga skogs-ägare och jägare går det, säger han. Den adaptiva älgförvaltningen och projektet ”mera tall” är två viktiga initiativ för att skapa en balans i hela sverige.

SkogSBrUk / betesskador

Johan Lundqvist äger två skogsfastig-heter och en gård öster om Uppsala i Länna älgförvaltningsområde. På hans skog är betesskadorna runt tre–fyra procent och har legat på den nivån de

senaste två åren. Johan anser att kärnfrågan inte är hur stort ett älgför-valtningsområde är – utan hur väl det fungerar.

– Inom vårt älgförvalt-ningsområde får alla komma till tals och vi har en bra dialog mellan stora och små skogsägare, jägare och andra intressenter. Ett stort engage-mang är nyckeln till att lyckas. Vi vill ha en frisk viltstam och en skog utan allt för stora skador – och det har vi nu, berättar han.

när antalet älgar och rådjur är för stort i skogen har de unga träden inte en chans att bli stora träd – de betas ned direkt. Thomas Abrahamsson är en av de skogsägare som upplevt just detta. Han äger två skiften skog, ett i Kalmar län och ett i Kronobergs län.

– De vintrar då vi haft mycket snö har det varit mycket besvärligt. Skadorna på de tallar som är upp till fyra meter har varit väldigt omfattande. Älgarna betade av toppskotten och bröt av stammarna. De kom inte åt någon annan föda i den djupa snön, berättar han.

thomas aBrahamsson är en av de personer som engagerat sig i projektet ”Mera tall”, ett projekt som syftar till att göra skogen mer tallrik igen. Här har Skogsstyrelsen och delar

av svensk skogsnäring, bland andra Holmen Skog och Sveaskog, gått samman för att markägare ska våga satsa på tall igen. Att hitta balansen mel-lan skog och vilt är kärnfrågan.

– Just nu håller vi på att samla in fakta om hur stor klövviltstammen och betesskadorna är. Det gör vi bland annat genom flyginven-tering och spillningsinventering. Om ett till två år kommer vi att veta mer och då kan vi anpassa viltstammen efter det, säger Thomas Abrahamsson.

på uppdrag aV regeringen har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram verktyg för observationer av älgstammen inom alla älgförvaltningsområden i landet.

– Den adaptiva älgförvaltningen innebär att skogsägarna själva samlar in data om skogens tillstånd och hur stora betesskadorna är. Varje älgförvaltningsområde skriver sedan rekommendationer till viltförvaltningen om hur stor älgstammen bör vara, förklarar Göran Ericsson, professor på SLU och en av dem som tagit fram verktygen som varje älgförvaltningsområde använder.

Den adaptiva älgförvaltningen utgår från att förändring är norm – älgstammen är inte lika stor från år till år. Därför är det viktigt att det hela tiden finns färska uppgifter.

MErA tALL – trotS VILt

Johan Lundqvist.

HolMeN MagaSiN 3 / 2012 11 10 HolMeN MagaSiN 3 / 2012

1/teckna komplett avtal med jägarenskogsägare har sedan lång tid tillbaka upplåtit sin mark för jakt. Mellan markäga-re och jägare förekommer alla slags avtal, både muntliga kompisavtal som ”Visst får du jaga på min mark” och knapphändiga skriftliga avtal där det endast framgår vil-ken mark det handlar om och hur mycket pengar jägaren ska betala för arrendet. Men muntliga och knapphändiga avtal är riskabla om det uppstår en konflikt. Bäst är att teckna ett så komplett avtal som möjligt, som täcker in alla viktiga delar för att undvika missförstånd. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har en genomarbetad avtalsmall som går att hämta från organisa-tionens hemsida: www.lrf.se/jaktavtal.

2/skriv kortvariga kontrakt i börjantill en Början kan det vara lämpligt att göra upp om ett kort jaktarrendekontrakt på ett år. Som markägare kan du då känna dig för och få en uppfattning om huruvida jägaren sköter jakten på ett acceptabelt sätt. Därefter kan kontraktet förlängas med ett år i taget. Om allt fungerar som det ska och du känner dig nöjd med jägaren kan det vara läge att skriva ett femårskontrakt. Jägaren blir då mer långsiktigt mån om jakten och skogen och kan vilja investera i jakttorn och bedriva mer viltvård på den arrenderade marken om du godkänner det. Detta bidrar till att skapa en mer förtroen-defull relation mellan er.

3/begränsa antalet gäster i avtaletsmå markägare som önskar en diskret jakt och inte vill ha okända personer på sina ägor gör bäst i att i avtalet reglera det högsta antalet gäster som får delta i jakten. Annars är risken att det plötsligt dyker upp 20 personer med bilar på gårdsplanen.

Jakt på ägarens villkor

Äger du skogsmark och funderar på att upplåta en del av marken till jakt? anders Wetterin, expert på jakt- och viltfrågor på lantbrukarnas riksförbund, lrF, berättar här vad du framför allt bör tänka på.

Skogsbruk / Driva eget

Viktigt är också att skriva in i avtalet att jägaren måste åtgärda eventuella skador på markägarens enskilda vägar eller del i samfällda vägar till och inom det upplåtna jaktområdet.

4/behåll greppet om skogen om jägaren jagar tillsammans med andra jaktlag på stora skogsområden kan jakten bli effektivare. Detta kräver medgivande från markägaren. Det kan därför vara en fördel om jägaren och den arrenderade marken ingår i någon form av samverkan. Om så är fallet finns anledning för markägaren att inte släppa greppet om hur jakten ska utformas. Detta är särskilt viktigt om det förekommer skador i skogsbruket av till exempel älgar som

äter på tallplanteringar eller av hjortar och vildsvin som förstör grödor i jordbruket. Se därför till att du får föra talan för din egen utarrenderade mark som ingår i en samverkan – såvida du inte litar på att jä-garen fattar sunda beslut. Gör också klart om jägaren ska få ansluta eller registrera det upplåtna jaktområdet till exempelvis ett licensområde för älgjakt eller älgskötsel-område.

5/behåll rätten att motverka skadorom jägaren missköter sig så att viltstam-marna ökar och orsakar viltskador, se till att du har rätten att då motverka detta genom att själv kunna gå in och jaga och även genomföra skyddsjakt för att begränsa skadorna.

text / annika Danielson foto/ Scanpix

förra året förorsakade klövviltet och stormen dagmar lika stora skador på holmens mar-ker. men det är inte bara virkesförlusterna som är stora, utan det stora antalet klövvilt påverkar hela det skogliga ekosystemet.

– Vi behöver skapa en bättre balans mellan klövviltstammarna och det foder som finns i våra ungskogar, säger peter christoffersson på holmen skog.

holmen anser att allt vilt är en viktig och självklar del i skogslandskapet. Dock skapar den stora mängden klövvilt också problem. rönn, asp, sälg, ek och många örter betas hårt och får svårt att föryngra sig. Ibland är det till och med svårt att föryngra tall. Gran

För att klövviltstammen ska må bra krävs det att det finns skog i alla åldrar – och att det förutom gran också finns tall samt löv-träd som ek, sälg och rönn.

– Vi har mätt andelen tallar i Sverige sedan 50-talet och vi vet att de har minskat rejält i stora delar av landet. Störst är minsk-ningen i södra Sverige. Den främsta orsaken är att många skogsägare drabbats av omfat-tande betesskador när de planterat tall. Det har lett till att de nu planterar gran i stället, förklarar Ove Arnesson på Skogsstyrelsen, projektledare för projektet ”Mera tall”.

det är inte Bara klövviltet som behöver tallen. Även världsmarknaden efterfrågar tall – och förutom klövviltet är många fåglar och andra djurarter beroende av tall för att överleva.

Intresset för projektet ”Mera tall” är stort bland skogsägare och jägare.

Ove Arnesson igen: – Min förhoppning är att allt fler skogs-

ägare vågar plantera tall igen. En viktig framgångsfaktor är hur väl skogsägare och jägare kan samarbeta. När balans åter uppnås och betestrycket på tallen minskar kommer även ek, sälg och asp att kunna växa upp till stora träd. ●

och gräs blir allt mer dominerande vilket på sikt påverkar hela det skogliga ekosystemet.

– Holmen har i sam-arbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SlU, satt upp refe-renshägn för att följa hur klövviltet påverkar skogen. I områden där klövvilt är i balans med fodertillgången växer ofta riktligt med örter och lövträd. Medan för höga klövviltstammar medför gräs och gran, säger Peter Christoffersson.

Holmen har engagerat sig på olika sätt för

Skogsbruk / betesskador

Kom ihåg att teckna avtal om du upplåter mark till jakt.

att skapa en balans mellan fodertillgång och klövvilt – en aktiv medverkan i den nya älgförvaltningen är viktigast. Älgförvaltning-en är adaptiv, vilket innebär att skogsägar-na löpande samlar in data om fodertillgång, betesskador och älgstammens utveckling, och sedan anpassas avskjutningen efter dessa uppgifter. hur kan man som skogsägare arbeta för att minska betesskadorna i skogen?

– Du behöver engagera dig i ditt lokala älgskötselområde. Markägarna har ett viktigt ansvar att verka för en balans mellan fodertillgång och klövvilt – här är samar-bete mellan markägare en förutsättning för framgång, säger Peter Christoffersson.

Som enskild markägare behöver du engagera dig i ditt lokala

älgskötselområde. Markägare har ett stort ansvar att verka för en balans mellan fodertillgång och klövvilt, och samarbete mellan markägare är ofta en förutsättning för framgång.

Om jakten på din mark är upplå-ten till andra – se till att jägarna

på din mark når avskjutningsmålen för att undvika onödiga skador på din skog.

Tall behövs av många skäl. Marknaden efterfrågar trädsla-

get – och tall är en viktig foderkälla för älg. Fodertillgången är basen för hur mycket klövvilt vi kan ha i våra skogar. I projektet ”Mera Tall” har Skogsstyrelsen och delar av svensk skogsnäring – bland andra Holmen

Skog – gått samman för att mark- ägare ska våga satsa på tall.

Du som vill lära dig mer om dessa projekt och få fler tips och råd

kan läsa mer på dessa webbplatser: www.skogochklovvilt.se, www.slu.se samt www.skogsstyrelsen.se

Peter Christoffersson tipsar: Engagera dig och skaffa mer kunskap

1 3

4

Älgen är en viktig och självklar del i skogs­landskapet. Men för att få en livskraftig tall­skog krävs det en balans mellan viltstam­mens storlek och aktuell fodertillgång.

Tall som drabbats hårt av klövvilt är ingen ovanlig syn.

2

Experten / Peter Christoffersson

”Vi behöver balans”

en viktig fram-

gångsfaktor är hur väl skogsägare och jägare kan samarbeta. Ove Arnesson, projektledare för ”Mera tall”.

i gränslandet mellan Kolmårdens djupa skogar och Södermanlands öppna landskap ligger den vackra herrgården Claestorp. Här bor och arbetar Jan Lewenhaupt med sin familj. Skogen är

den ekonomiska ryggraden i gårdens verksam-het. Skogsägaren Jan Lewenhaupt strävar efter biologisk mångfald, jägaren och jaktarrangö-ren vill förädla viltstammen.

– Balansen mellan skog och vilt är viktig, vi lägger ned mycket resurser på viltvård och selektiv avskjutning, säger han.

Han medger att hans skogsbruk kanske inte är helt produktionsrationellt.

– Min pappa var mer produktionsinriktad, jag vill ha större mångfald med utrymme för både skogsbruk och vilt. Varje generation har sina förutsättningar, kunskaper och verktyg.

markägarens Beslutanderätt är en viktig grundpelare för Jan.

– Jag utvecklar på mitt sätt, med respekt för gårdens historia och för kommande genera-tioner. Mina barn kanske väljer en annan väg. Det blir deras beslut, men jag hoppas att de också tänker framåt.

Jan har utvecklat Claestorp till en jakt- och konferensgård. Han började själv jaga redan som nioåring och säljer nu ett 15-tal jaktdagar per år. 250 dovhjortar, 25 kronhjortar och ett 90-tal vildsvin skjuts varje år.

men skogsBruket finns kvar. Claestorp levererar ungefär 20 000 kubikmeter virke till Holmen varje år. Relationerna med Holmens kontor i Katrineholm är väldigt bra, påpekar Jan Lewenhaupt.

– Alla kontakter med grannar, med all-mänhet, med Holmen och med kunder handlar om att bygga relationer. Med kommunikation kommer man långt.

Vi går en promenad med Jan runt Claes-torp. Från ett av gårdens 250 jakttorn syns en kärrhök vid en anlagd våtmark, på andra sidan toppklippta granar som ger skydd åt fasaner. Ett par dovhjortar flyr från en foderåker när vi närmar oss.

Jan Lewenhaupt är stolt över den verksam-het han bygger upp, sin miljövision för Claes-torp, som innebär att han planterat in mer löv, frihugger ekar och genom eget biobränsle och vattenkraft är självförsörjande vad gäller el och värme. På sikt räknar han med att miljö-certifiera skogen.

– Vi jobbar efter de principerna redan i dag, säger han.

trots en stor Viltstam är betesskadorna inte så stora. Hjort och vildsvin har trängt undan älg och rådjur, och den senaste älgen sköts för sju år sedan. Jan pekar på kanten av ett salix-område och visar var hjortarna ändå betat.

– Jag är beredd att acceptera en del be-tesskador, men eftersom vi utfordar djuren har vi ganska få skador. Det händer att grannar får besök. Då ringer de och vi gör punktinsatser, reparerar, stängslar och står för eltråd.

– Men de flesta tycker det är trevligt med djuren. Markägare är ofta jägare som själva vill utveckla viltet. Vi pratar ihop oss om jakt-politiken. Det viktiga är att hitta en bra balans mellan skog och viltvård, avslutar han. ●

”Balansen mellan skog och vilt är viktig”

greve, godsägare, företagare, skogsägare och viltvårdare. Jan lewenhaupt på Claestorps herrgård verkar inte så petig med titlarna. Däremot är han petig när det gäller skogs- och viltvård. han driver rationell virkesproduktion med stor hänsyn till älg, dovhjort, kronhjort, vildsvin och fågel.

Skogsbruk /porträttettext / guNilla ScHöNNiNg foto / aNDeRS g waRNe

HolMeN MagaSiN 3 / 2012 13

jan lewenhauptålder: 50.familj: Hustrun Cecilia, barnen Ebba, 13 år, louise, 11 år, och Claes, 9 år.Bostad: Claestorps herrgård några kilome-ter sydväst om Katri-neholm. Från början ett fideikommiss som gått i släkten sedan 1434. Numera AB. Nuvarande hus är från 1758 och blev byggnadsminne 1983. mark: Totalt 4 500 hektar, varav 3 000 är skog. 2 850 är produktiv skogsmark.trädslag: Gran 58 procent, tall 27 procent, löv 16 procent.Verksamhet: Skogs-bruk, lantbruk, vatten-kraft, jakt, konferens.skogsförvaltning: Holmen (Fiskeby, Modo) har förvaltat skogen sedan 1975.

Sveriges första jaktvårdsskola

jan lewenhaupt drivs av kärleken till naturen. skog och jakt är för honom en naturupplevelse som han inte kan vara utan.

12 HolMeN MagaSiN 3 / 2012

Den första jaktvårdsskolan i landet drevs på Claes-torp för drygt hundra år sedan. Bland jans förfäder finns fem bröder som bland annat var med och startade Svenska jägareförbundet och ”plante-rade” in exotiska djur, både hjort, vaktel och två alligatorer, på Claestorps mark. En av alligatorerna har aldrig återfunnits… Den hjortstam som finns i Sörmland härstammar till stor del från den tiden.

P appersåtervinning är viktigt – inte bara för att ge skogsin-dustrin råvara utan också för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige

är vi i världsklass när det gäller återvin-ning av papper. Förra året samlades cirka 94 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamutskick in för att bli nytt tryck- och hygienpapper.

Den höga insamlingsgraden har sin grund i det producentansvar som blev lag i Sverige 1994.

Lagen omfattar bland annat returpapper och innebär att den som tillverkar pap-persprodukter som tidningar är skyldig att ta hand om dessa när de använts och se till att de återvinns. Systemet med att samla in och återvinna returpapperet finansieras av pappersindustrin och administreras av Pressretur AB, som ägs av Holmen, Stora Enso och SCA.

– Vi samlar in cirka 350 000 ton retur-papper per år. Förra året lämnade svenska konsumenter i genomsnitt in knappt 40 kg tidningar per person i vårt system, säger Göran Nilsson, VD för Pressretur.

pressretur har aVtal med tio privata avfallsbolag som sköter insamlingen i landets samtliga kommuner. De, eller deras under- entreprenörer, samlar in returpapperet främst vid de 5 800 återvinningsstationer som finns runt om i landet samt i flerfamiljshusens käll-

Vem FÅr Kontrollen öVer

AVFALLeti dagarna läggs ett nytt betänkande fram till regeringen. Det handlar om vem som ska samla in returpapperet för återvinning. alltsedan lagen om producentansvar infördes 1994 har papperstillverkarna skött insamlingen. De har därmed haft kontrollen över både kostnader, kvalitet och tillgång på returpapperet.

HolMeN MagaSiN 3 / 2012 15

sorteringsutrymmen och i villaområden. Tidningarna körs sedan till en sorterings-

anläggning där oönskat material sorteras bort, därefter balas de eller transporteras som lösvara, beroende på pappersbrukens önskemål. Entreprenören får betalt när tidningarna levereras till något av ägar-bolagens fem pappersbruk som använder returpapper i sin produktion, däribland Holmens största bruk för tryckpapper, Bra-viken i Norrköping (se separat artikel).

pressretur ger en återvinningsgaranti för det insamlade returpapperet. Det inne-bär bland annat att allt insamlat returpap-per återvinns och att återvinningen sker i Sverige.

– Återvinningsgarantin är ett sätt att säkerställa att allmänhetens motivation att källsortera bibehålls samtidigt som vi mot-verkar tendenserna till ökad förbränning av returpapperet, säger Göran Nilsson.

Pressreturs ägare har intresse av att rå-dande insamlingssystem bibehålls. Det gör det möjligt för pappersbolagen att behålla kontrollen över både kostnader, kvalitet och tillgång på returpapperet.

dagens sYstem har dock ifrågasatts. Åter-kommande utredningar och granskningar har gjorts genom åren om vem som ska organisera insamlingen.

– Alltsedan lagen om produktionsansvar kom 1994 har rollfördelningen diskuterats,

tEMA / Returpappertext / ANNIKA DANIElSON foto / HOlMEN & SCANPIx

14 HolMeN MagaSiN 3 / 2012

Förra året lämnade svenska konsumenter

i genomsnitt in knappt 40 kg tidningar per person i vårt system. Göran Nilsson, VD för Pressretur.

?

Så mycket returpapper samlas in världen över

sverige Väst-europa

stor- britannien

spanien nord-amerika

94 % 72 % 78 % 74 % 67 %

Källa: RISI (prognos för alla länder utom Sverige som är faktiskt utfall)

Källa: Skogsindustrierna

Förbrukning, insamling, import och export av returpapper i SverigeMiljoner ton

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Förbrukning

Insamling

Import

Export

HolMeN MagaSiN 3 / 2012 17 16 HolMeN MagaSiN 3 / 2012

om vi eller kommunerna ska sköta insam-lingen. En del kommuner och deras avfalls-bolag har legat på för att själva kunna ta över. Men vi tycker att vi ska ha ansvaret även i fortsättningen eftersom papperstill-verkarna alltid kommer att betala kostna-derna, säger Göran Nilsson.

Vissa kommuner och framför allt de kom-munala avfallsbolagens intresseorganisation Avfall Sverige riktar kritik mot hur insam-lingen sköts i dag. De klagar på städningen av återvinningsstationerna, som företaget Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, där Pressretur äger 20 procent, ansvarar för och på att behållarna inte alltid töms i tid.

– Kommunerna hävdar att problemen försvinner om de får ansvaret för insam-lingen. Vi hävdar att nedskräpningen till en del beror på att den kommunala service-nivån när det gäller grovsopor är för låg. Folk dumpar gamla soffor och tv-apparater vid återvinningsstationerna därför att det oftast bara finns ett ställe i varje kommun där de kan lämna sådana sopor. Och för att

komma dit måste de ha bil, framhåller Göran Nilsson.

genom åren har diskussioner förts om att den som vill sköta insamlingen av returpapper måste ha ett förhands-godkännande av en myndighet där man redovisar hur man avser att organisera verksamheten. Om den sedan inte sköts tillfredsställande ska myndigheten kun-na ingripa. Vid misskötsel ska utövaren till och med kunna förlora sitt tillstånd.

– Vi har lobbat för ett sådant system sedan i början av 2000-talet. Det skulle kunna bidra till att få bukt med de problem som fortfarande finns på avfallsområdet oavsett om ansvaret lig-ger hos oss eller kommunerna. Men de ständigt återkommande utredningarna och utvärderingarna av rollfördelningen mellan oss och kommunerna har häm-mat våra möjligheter att göra långsiktiga investeringar och förbättringar av vårt system, framhåller Göran Nilsson.

Om ansvaret för insamlingen av re-

trots att sVerige är världsbäst på att samla in gamla tidningar finns ett underskott av returpapper i Sverige. Holmen importe-rar en betydande mängd returpapper om året från framför allt England till sitt största pappersbruk Braviken i Norrköping. Där utgör returpapper cirka 30 procent av råvaran vid produktionen av tryckpapper.

Holmen tillverkar cirka 1,7 miljoner ton trähaltigt tryckpap-per för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker och tidningar per år. Tillverkningen sker vid de tre bruken i Norr-köping, Hallstavik och Madrid i Spanien. I Hallstavik tillverkas trähaltigt magasinspapper av enbart färskfiber medan bruket i Madrid använder enbart återvunnet papper som råmaterial i sitt tidningspapper.

– I Europas folkrika städer har det funnits gott om returpap-per samtidigt som insamlingsvolymerna ökat. Det har lett till att merparten av de pappersmaskiner som byggts i Europa sedan 1980-talet är anpassade till returfiber. Men i och med att läsandet av papperstidningar minskar till förmån för ökat läsande på internet minskar även tillgången på returpapper. I Sverige har vi nu ett ökat importbehov, säger Agnes Nylund, inköpsansvarig för det med Metsä Tissue gemensamtägda inköpsbolaget PåAB.

fram till för några år sedan hade pappersbruk med retur-fiber som råvara goda marginaler. Ökad efterfrågan från framför allt Kinas kraftigt växande pap-pers- och kartongindustri har fått priserna att raka i höjden.

– Priset på returpapper är ytterst volatilt och den långsiktiga trenden pekar uppåt. Det tillsammans med ökade kostnader för el och ved har krympt marginalerna. Många stora tidningspappersbruk i Europa har svårt att gå runt.

Bara Sverige och Finland har en lag om producentansvar. Holmen är angeläget om att de svenska pappersproducenterna får fortsätta ansvara för insamling, omhändertagande och åter-vinning av returpapper.

– Producentansvaret garanterar att vi använder returpappe-ret lokalt för produktion i våra fabriker i Sverige och motverkar okontrollerad export och långa transporter av råvaran, säger Agnes Nylund.

Experten / Agnes nylund

”i sverige har vi ett ökat importbehov”

tema / returpapper

Vi tycker att vi ska ta

ansvaret även i fortsättningen eftersom pappers- tillverkarna alltid kommer att betala kostnaderna. Göran Nilsson, VD Pressretur.

många stora tidnings-pappersbruk i europa har svårt att gå runt.

FO

TO

MA

rT

IN r

OT

H

Vad ska hända härnäst? Betänkandet som regeringens utredare lägger fram i dagarna kommer sannolikt att gå ut på remiss. Därefter sker en politisk beredning av remissvaren innan regeringen lägger en proposition till riksda-gen, antingen i vår eller nästa höst 2013.– Vi förbereder oss för att delta i remissrun-dan, säger Göran Nils-son, vd för Pressretur.

Värdefull råvarareturpapper är en eftertraktad råvara och ett viktigt kom-plement till färska fibrer från skogen. Pappersfibrerna kan återanvändas fem till sju gånger innan de blir obrukbara. Vid massa- och papperstillverkning baserad på returpap-per går det bara åt en tredjedel av den elenergi som används vid tillverkning med enbart färska fibrer.

turpapper överlåts till kommunerna, vilket den utredning som regeringen tillsatte för ett år sedan och vars betänkande läggs fram i dagarna kan komma fram till, befarar pappersproducenterna att kostnaderna för returpapperet stiger.

– Kommunerna kommer då att samla in papperet och skicka fakturan till oss. I dag upphandlar vi insamlingstjänsterna i kon-kurrens. Men många kommuner kommer att lägga uppdragen på egna avfallsbolag eller på den egna förvaltningen. Det leder varken till effektivisering eller rationalise-ring av verksamheten, säger Göran Nilsson.

risk finns att Vissa kommuner beslutar att införa gemensamma insamlingssystem för flera olika material och till exempel samla in pappersförpackningar och retur-papper i samma behållare.

– Då måste returpapperet sorteras ut efteråt och vissa mängder går till förbrän-ning. Resultatet blir kraftiga fördyringar, sämre kvalitet och minskad tillgång på råvara. ●

Frågan om hanteringen av pappersavfall går ända ut till medborgarna som står för hushållssorteringen av tidningspap­per och pappersförpackningar.

Varje år samlas 350 000 ton retur­papper in i Sverige.

Göran Nilsson.

18 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 19

bäddat förgrön energii englandKartongbruket i Workington kan stoltsera med två gröna nyheter. Dels den nya biobränslepannan som står klar nästa vår, dels ett energiskogsprojekt i samarbete med traktens markägare och bönder.

n ästa år står Iggesund Paper-boards nya biobränslepanna färdig i Workington i nord-västra England. Kartongbruket lämnar då användandet av fos-

sil naturgas till förmån för biobränsle, och hela energibehovet täcks av egenproducerad energi.

– Det innebär en fantastisk energisituation för bruket och skapar framtidstro. Dessutom tryggar vi arbetstillfällen på orten, säger Ulf Löfgren, ekonomichef för bruket i Workington.

Bränsleförsörjningen av den nya biobräns-lepannan är säkrad för många år framöver. Men det ger också lokala lantbrukare chans att få ytterligare en inkomstkälla genom att börja odla energiskog. Och Iggesund Paper-board, med en tradition av lokalt samarbete, räcker ut en hjälpande hand.

– Basen av bränsle till pannan kommer att komma från traditionella skogar. Men energiskog ger avlastning och minskar trycket på råvaran, vilket är bra. Därför ställer vi upp och hjälper de bönder som vill odla energiskog, förklarar Ulf Löfgren.

– Energiskogsbruk ger smidigt alternativt bränsle som är hållbart och förnybart, samti-digt som det bidrar till den biologiska mångfal-den, säger Gavin Davidson, chef för Iggesund Paperboards skogsverksamhet i Storbritannien.

Inom kort anlägger Iggesund Paperboard en demonstrationsodling nära bruket. Företaget har även startat en webbplats med informa-tion om hur man odlar energigrödor, och om fördelarna. Där finns också Iggesund Paper-boards erbjudande till dem som vill satsa på energiskog: långa kontrakt, finansieringsstöd, skörde- och transportservice med mera. ●

I FokUS / energiskog

text / lotta RiNgDaHl foto / RolF aNDeRSSoN

STARTSKOTTNya skott tar fart efter varje skörd.

MeLLAN PLANTeRiNG OcH SKÖRDenergiskog planteras i mars–juni, och skördas på vintern i intervaller om två till tre år.

TiDiGT UTe– På sikt kommer behovet av fiberråvara att öka i hela england. Nu berättar vi om projektet på olika lantbruksutställningar och intresset är stort. Det kom­mer att bli ökad efterfrågan på biobränsle framöver och då känns det skönt att vi är tidigt ute i proces­sen. Då kan vi också styra och kontrollera flödet, säger Ulf Löfgren.

eNeRGiSKOG i wORKiNGTONGrön energi har ännu inte slagit igenom fullt ut i england. Men politikerna har uttryckt en önskan om en satsning på biobränslen. Studier visar att cumbria – där workington ligger – är ytterst lämpligt för energigrödor.

STicKSPÅRPå varje hektar med energiskog kan cirka 15 000 stick­lingar planteras.

Experten/ neil Watkins

stort intresse bland engelsmän för energiskog

RyKANDe HeT PANNAiggesund Paperboards kartongbruk i workington i nordvästra england. Nästa år ska den nya biobränslepannan vara färdig.

iggesund paperBoards satsning på energiskog i Workington röner stort intresse. Många besökare har trängts i företagets montrar på sommarens populära lantbruks-utställningar.

– lantbrukarna tycker att vår satsning på energiskog verkar mycket professionell. De säger också att de fått en positivare bild jämfört med vad de haft förut, och flera är nu intresserade av att odla energiskog, säger Neil Watkins, energiskogsutvecklare inom Iggesund Paperboards skogsverksamhet i Storbritannien.

Markägare och lantbrukare, som vill komplettera sin inkomst, erbjuds möjligheten att teckna långsiktiga avtal.

– Vi tror att det kan vara ett lätt sätt för lantbrukarna här att diversifiera sina odlingar och få en extra inkomstkälla.

trädet som odlas i Cumbria tillhör Salix-familjen och är mycket väl lämpad att odlas i tempererade zoner i norr och trivs därför mycket bra i de jordarter samt i de svala och fuktiga förhållanden som råder i området.

Efter 20 till 25 år, med skördar vartannat eller vart tredje år, kan träden grävas upp och marken återigen användas till konventionellt jordbruk.

– Energiskogen till och med förbättrar jorden för efterföljande grödor. Andra fördelar med energiskogen är att den ger en hög avkastning och har ett högt energivärde, fortsätter Neil Watkins.

En annan fördel för bönderna är att det inte krävs något tillstånd för förändrad mark-användning när man börjar odla energiskog, eftersom den i Storbritannien klassificeras som en jordbruksgröda.

• Ytan att odla på rekommenderas vara minst 4–10 hektar. • Marken bör ha ett pH-värde mellan 5,5 och 7,5. • För att lyckas med energiskogen är det viktigt att hålla koll på ogräset som konkurrerar om plantornas ljus, vatten och näring.

LÅNG LiVSLÄNGDSköter man sin energiskog har den en livslängd på mer än 25 år och kan under tiden skördas sju till tolv gånger.

Som man sår får man skörda

FO

TO

rO

lF

AN

DE

rS

SO

N

20 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 21

mycket har hänt sedan 1800-talets skogsbruk. då karakteriserades det av förödande skogsbete och hänsynslös spekulation med skogsmark och sköv-ling av skog.

– det är den Vanliga bilden som ges av svenskt skogsbruk på 1800-talet, men då ska man komma ihåg att det saknades systema-tiska kontroller av hur skogsmarken sköttes och därför var skogarnas egentliga tillstånd väldigt omdiskuterat, berättar Anna Sténs, forskare i historia vid Umeå universitet och forskningspro-grammet Future Forests.

Den första vågen av kalhuggning började redan på 1830-talet när det infördes i de flesta allmänna skogar i södra Sverige. Målet var att skapa en jämn tillgång till grovt timmer med långa omloppstider.

– redan i början av 1840-talet kritiserades den metoden eftersom återväxten av skog an-sågs bli för dålig på hyggena och för att den inte gav den skog av blandad typ som landsbygds-befolkningen behövde, fortsätter Anna Sténs.

Vid 1850-talets Början gjordes politiska utredningar och åtgärder, för att öka inflytandet över det privata skogsbruket. Målsättningen var att förbättra skogstillgångarna över landet och slå vakt om skogen som en viktig naturresurs.

– Vid den tiden växte oron över att avverk-ningarna var för stora. Kring sekelskiftet 1900 fanns en politisk majoritet för att lagstifta om en skogsvårdslag, trots att den ansågs gripa in i den privata äganderätten eftersom den gällde enskilt ägda skogar.

Syftet med lagen var att stärka den statliga kontrollen över privatägd mark. 1903 års skogsvårdslag lade fokus på att den som avverkade skogen inte fick göra det på ett sätt som äventyrade skogens återväxt. lagen skulle implementeras med hjälp av en ny, lokalt förankrad skogsvårdande myndighet, nämligen skogsvårdsstyrelserna. De lokala myndigheterna skulle arbeta med rådgivning, upplysning och framhållande av goda exempel, snarare än tvång.hur skulle du beskriva dagens skogsbruk?

– I dag finns jämställda mål för produktion och miljö. Det är frihet under ansvar som gäller, det vill säga stor frihet för näringen, men den har ansvar över att båda målen nås. Ekonomis-ka styrmedel spelar mycket mindre roll än under 1980-talet. Nu tas också hänsyn till kulturhisto-riska och sociala värden.

skogen har i alla tider varit en viktig till-gång som försett oss med virke, bränsle och tak över huvudet. sakta men säkert har vi lärt oss bruka skogen med hänsyn – så att framtida generationer kan fortsätta med det. här kan du lära dig mer om hur det svenska skogsbruket vuxit fram – häng med på en skoglig tidsresa!

nAtUrVårD /skogens historia

Forskaren / Anna Sténs

”skogarnas tillstånd var omdiskuterat”

text / ulRika Nybäck foto & illustrationer / iStockpHoto & HolMeN

några viktiga årtal för holmens moderna skogsbruk1985 – Holmen publicerar sin första naturvårdsskrift av mer modernt snitt. 1992 – Ett nytt skogsvårdsprogram antas. Betydande steg tas mot att öka skogarnas biologiska kvaliteter.1998 – Holmen certifieras enligt den internationella skogs-bruksstandarden FSC®. 2003 – Holmen certifieras enligt PEFC.2006 – En omfattande produktionsutredning visar att tillväxten kan förbättras med 25 procent. Detta leder till att skogsvårdsprogrammet revideras. 2011 – Ökad tillväxt kombineras med aktiv naturvård. Holmens riktlinjer för uthålligt skogsbruk revideras för fjärde gången (läs mer på www.holmen.com).

Så har svenskaskogsbruket vuxit fram

Istiden – inlandsisen och bränderhar påverkat dagens skogarVår del av världen har i återkommande intervall varit täckt av kilometertjock is. Isarna har förändrat topografin, malt berg till morän och flyttat runt material i landskapet. Alla de tusentals arter av växter och djur som lever i den svenska naturen har vandrat in efter den senaste istiden. livet i den svenska skogen är anpassat efter naturligt förekommande skogs-bränder. Dessa återkommande störningar har skapat en mosaik i skogslandskapet och de skogslevande arterna har anpassat sig efter detta.

Fram till 1700-talet – brist på skog

södra sveriges skogar har präglats av människor under lång tid.

Det intensiva brukandet av marken gjorde att det tidigt blev brist

på skog i de mellan-

svenska bergsbyg-

derna. I norra Sveri-

ges skogar inleddes

den mer industriella

exploateringen i mit-

ten av 1800-talet. Då

skattades älvdal efter

älvdal på grova och

värdefulla träd till tim-

merproduktion.

I otillgängliga områ-

den nära fjällkedjan förblev skogen orörd. Stora delar av dessa

områden är i dag undantagna från skogsbruk.

1900-talet – vi inser att vi måste hushålla med skogenVid 1900-talets början blåser nya vindar i det svenska

skogsbruket. Man inser att hushållning och återbe-

skogning krävs. Skogsvårdslagen, som antas 1903, föreskriver att ny skog ska etableras efter avverkning. Det svenska skogsbruket inspireras av tyska modeller där träd för träd handplockas. Kvar blir glesa restskogar med dåligt tillväxt. Små skogsmiljöer som

lämnats begränsar skogsbrukets påverkan på den bio-

logiska mångfalden. De skogar som slutavverkas i dag

härstammar i stor utsträckning från denna tid.

1940–1970-talet

– storskalighet och förädling

efter livliga diskussioner i slutet av 1940-talet

införs trakthyggesbruket och man börjar

avverka skogen områdesvis genom

hyggen. Man avverkar konsekvent de

sämsta skogarna för att få fart på

tillväxten. Avverkningarna blev ofta

stora och helt kala. Trots varierande

förutsättningar prioriterades storska-

ligheten, vilket bland annat betydde

att stora områden återplanterades

med ett och samma trädslag. Under

perioden vinner skogsodling genom

sådd och plantering terräng. Skogsforsk-

ningen utvecklas och den svenska skogsträds-

förädlingen påbörjas. Skogsplantskolor anläggs på många

platser. Skogsarbetarnas förutsättningar förbättras bland

annat genom arbetarskydd. Skogsbruket är effektivt, men

naturhänsyn är begränsad och kommer ofta i andra hand.

1980-talet – ”kalavverkning”

får kritikpå 1980-talet börjar

naturvårdsfrågor

smyga sig in som svar

på allt starkare kritik

mot stora hyggen

och schablomässiga

metoder.

en mer naturorienterad syn vinner mark i skogs-

skötseln och naturvårdsfrågorna får en större tyngd.

Ovanliga strukturer i skogen ska bevaras – sälgar, aspar,

riktigt gamla träd och döda träd sparas under 1990-ta-

lets första år. Viktiga områden för biologisk mångfald

definieras och kallas nyckelbiotoper. rödlistade arter

växer i betydelse. Viktiga papperskunder i Europa sätter

tyngd bakom kraven.

1990-talet – en naturorienterad

syn vinner mark

Framtid – allt fler behöver skogenskogen kan bidra till att lösa världens

klimatproblem. Den ger råvaror och

bioenergi utan att tillföra atmosfären

nya mängder växthusgaser. Dessutom

kan trä ersätta material och energislag

som påverkat klimatet negativt.

Skogen och skogsbruket är under

ständig utveckling. Det vi lärt oss

genom tiderna har bidragit till att utveckla dagens skogsbruk.

Varje dag skapas framtidens skogar med utrymme för såväl

ökad virkesproduktion, ett rikt

växt- och djurliv och rekreation

för människor.

holmen prioriterar naturvårdTotalt 20 procent av Holmens mark brukas för natur-vårdsändamål. I detta inkluderas cirka fem procent frivilligt avsatt produktionsskog, cirka tio procent impe-diment (glest skogsbevuxna myr- och bergsmarker) och ytterligare cirka fem procent i form av naturhänsyn i den brukade skogen.

FO

TO

PE

TE

r S

Té

NS

Naturvårdsavsättningar i Sverige2 miljoner hektarproduktiv skogavsatt för naturvård

4,5 miljoner hektar skogliga impediment som inte brukas

21,2 miljonerhektar brukad produktiv skog

22 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 HolMeN MagaSiN 3 / 2012 23

”målet är en större samsyn om vad god miljöhänsyn är”

Monika Stridsman, generaldirektör för skogsstyrelsen. Den svenska skogspolitiken debatteras mer än någonsin. hon menar att samtidigt som många ifrågasätter att skogsbruket tar sitt an-svar för miljön händer det mycket positivt i branschen.

skogsstyrelsen delar regeringens bedömning att hänsynen till natur-

och kulturmiljövärden i skogen behöver förbättras. Vad är det, mer konkret, som behöver förbättras?

– Vi tydliggör nu vad som brister i den miljöhänsyn som tas vid avverkningar genom att redovisa hur enskilda miljö-värden, till exempel hänsynskrävande biotoper, påverkas. Tidigare har vi använt en sammanvägning av all hänsyn från vår polytaxinventering. Den visade sig vara svår att förstå och kunde leda fel. Vi fattar nu också fler beslut om förbud med stöd av paragraf 30 i skogsvårdslagen* för att öka lagens tydlighet samt genomför en dialog om miljöhänsyn.

Vad innebär den dialogen?– Målet är att nå en större samsyn

inom sektorn om vad god miljöhänsyn är. Har vi inte samma syn på vad god miljö-hänsyn är, så är det svårt att komma fram-åt. Dialogen med skogsbruket är viktig, eftersom det ju är de som ska genomföra de faktiska förbättringarna i skogen. En del av projektet är att utforma ett uppföljnings-system som hela skogssektorn kan känna förtroende för.

allt fler skogsägare efterfrågar me-toder för hyggesfritt skogsbruk. hur

jobbar skogsstyrelsen med detta?– Vi driver ett projekt kring detta. Syftet

är att de markägare som är intresserade av metoden ska kunna få råd om hur det går till och vad man bör känna till vid föryngring med hyggesfria metoder. Därför har vi i dag en specialist på varje distrikt som man kan vända sig till. Hyggesfritt skogsbruk bör enligt skogspolitiken öka där det är motiverat ur miljö-, kulturmiljö-, eller skötselsynpunkt eller med hänsyn till rekreationsvärden.

sköts skogsfrågorna på bästa sätt i sverige i dag? ser du någon anled-

ning till självkritik från skogsstyrelsens sida?

– Det finns alltid saker att förbättra, men jag menar att det finns en stor potential inom den nuvarande skogspolitikens ramar och med de verktyg som vi har, för att nå dess mål. Jag kan tycka att vi kunde ha påbörjat arbetet med att skärpa vår tillsyn tidigare. Dialogen med skogssektorn och vårt rådgivande arbete har ändå många fördelar och kan utvecklas ytterligare.

i det uppmärksammade avverknings-ärendet änokdeltat verkar klargöran-

de domar saknas. Vad är det som saknas, på vilka punkter är rättsläget oklart?

– Det är viktigt att skogsvårdslagen är

5 frågor till … trend / råa papper

tydlig så att alla vet vad som gäller, och genom vägledande domar kan tydligheten öka. Därför överklagar vi domar som vi anser är särskilt principiella. Änokdeltat är ett sådant fall. Där vill vi ha tydligare väg-ledning om hur framför allt paragraf 18 i skogsvårdslagen** ska tolkas och vem som har rätt att överklaga. Det hjälper oss att kunna fatta välmotiverade beslut i liknande ärenden.

*Paragraf 30 i skogsvårdslagen handlar om natur-hänsyn vid skogsbruk.

* * I skogsvårdslagens paragraf 18 står bland annat: ”Tillstånd till avverkning får inte ges om avverkning-en är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården.”

text peter Hammarbäck foto anna Hållams

2

1

3

5

text / peter Hammarbäck foto/ colourbox

4

Papperstrenden de senaste tjugo åren har varit så vitt som

möjligt, och så glansigt som möjligt. Men nu börjar något hända. Eftersom alla magasin har varit glossy så länge kan du göra en kraftig markering genom att använda en annan typ av papper, som ett råare med högre bulk, säger Christophe Irion, försälj-ningsansvarig på Holmen Paper i Frankrike.

Det svenska prestigemagasi-net Icon är ett exempel på pap-perstrenden. Inlagan är nästan kartongtjock, och den matta ytan bidrar till en nostalgisk känsla när man bläddrar i tidningen. Tidningshyl-lorna visar fler exempel på samma sak just nu, även om de glossiga magasinen fortfarande är i klar majoritet.

det som präglar magasinsbranschen nu som kanske aldrig förr är utveckling och experimenterande.

– I dag måste du särskilja dig från dina konkurrenter, du måste vara det maga-sin som kunden plockar upp i kiosken. Dessutom kan nya pappersval leda till kostnadsbesparingar. Om du använder ett papper med högre bulk är sidorna fortfa-

rande tjocka men du sparar pengar på papper och porto. Magasins-producenterna vill spara pengar men vill inte att det ska märkas på slutprodukten, säger Christophe Irion.Vad menar du med bulk?

– Bulk innebär att det finns mycket luft i papperet. Papper med hög bulk känns därmed tjockare utan

konkurrensen i magasinsbranschen är mördande. den tidning som inte syns i tidningshyllan går ett dystert öde till mötes. pappersvalet har blivit allt viktigare, och nu verkar råare, bulkiga papper gå en ny vår till mötes.

att bli tyngre. Matta papper är ofta obestrukna, eller möjligtvis bestrukna med en matt yta. Generellt återges bilder mer högkvalitativt på blanka papper medan text passar bättre på matta. Alla pappersval är dock, i slutän-dan, en fråga om tycke, smak och ekonomi.

olle lidBom, svensk medieanaly-tiker, ser en större experimentlusta vad gäller format än pappersval.

– Det mindre A5-formatet är den största trenden för svenska maga-sin just nu. Filter och Offside satte standarden och nu följer många efter. Fördelen är att du kan bre ut materialet på fler sidor, så det känns som att köparen får mer tidning för pengarna även om innehållet är detsamma.

Varför tror du att en tidning som icon valt det tjocka, råa papperet?

– Det är nog lite tidskriftsnörderi. Man får den där klassiska lukten av tryck och papper. Och visst känns tidningen tjockare när man använ-der ett sådant papper, det blir en högre ”thud-faktor”, alltså att den känns tung när man släpper ner den på soffbordet, säger Olle Lidbom.

christophe irion Berättar att franska tidningar allt oftare väljer flera olika papperssorter i en och samma tidning.

– Tidningen Notre Temps har 16 sidor om privatekonomi i varje num-mer. De sidorna är tryckta på ett annat

papper än resten av tidningen. Då känns det som om man får två tidningar till priset av en, avslutar han. ●

Pappersvalet sätter snurr på magasinsbranschen

Olle Lidbom.

christophe irion.

Fritid / Svampplockning i skogennamn: Charlotta åberg.ålder: 42 år.Yrke: Konstnär.Bor: Sommarhalvåret i torp utanför Karlsborg, flyttar till lidköping i höst.gör jag i skogen: jag hämtar energi och inspiration, skogen är min livskraft. jag plockar svamp, kåda och örter till salvor och krämer som jag gör själv. Fotogra-ferar och promenerar. Sedan arbetar jag och röjer i skogen också runt torpet.

sKallhult 2012.08.09Kl 15:03

FO

TO

MIK

AE

l l

jU

NG

ST

rÖ

M

Avsändare:Holmen ABBox 5407114 84 Stockholm