i fokus: framtidenbrandbefal.se/minefiler/dokumenter/rl201503lr.pdf · artikel: »säkra...

NR 3 2015

» Vår egen säkerhetfår aldrig åsido-sättas på grundav detta!«

» Tiden går och jagkan konstatera att de tankar jaghade 2009 varförnu� iga.«

» Detta är SBB:sfokusområden dekommande åren!«

I FOKUS: Tre frågeställningar i fokus på SBB:s väg in i framtiden. S. 7

I FOKUS: Utmaning att ompröva sin syn på räddningsledarskapet. S. 8

ARTIKEL: »Säkra olycksplatsen« högsta prioritet vid trafikolyckor. S. 16

I FOKUS: Samhällsskydd och beredskap år 2019. S. 11

ARTIKEL: Rätt utrustning, vid rätt tillfälle och i rätt situation. S. 14

RÄ

DDNINGSLEDAREN

30 ÅR • 1985–2015

I FOKUS: Framtiden

RL#03-15_Tryck.indd 1 2015-09-14 12:37

Välj fritt 4 stycken insatser ur vår omfattande övningsbank utifrån er riskbild och behov

Kursen vänder sig till:Brandmän, styrkeledare och insatsledare

Deltagande per kurs:Max 10 brandmän + 3 befäl vid 2 samtidiga styrkor annars 5 brandmän och 1 styrkeledare

Kurslängd: Kurslängd: 1 dag

Kursinnehåll:• Information om mål och genomförande

• Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet

• Larminformation till styrkan enligt aktuell rutin/metod

• Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan• Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan spelas

• Insatsen utvärderas

HUR OFTA ÖVAR ERA STYRKELEDARE I SIN EGEN ROLL?

INSATSDAG PÅ SRTC - Från 1595 kr per personVälj fritt 4 stycken insatser ur vår omfattande övningsbank utifrån er riskbild och behov










INSATSDAG PÅ SRTC - Från 1595 kr per person


INSATSDAG PÅ SRTC

Kursen vänder sig till:Brandmän, styrkeledare och insatsledare.

Deltagande per kurs:Max 10 brandmän + 3 befäl vid 2 samtidiga grupper annars 5 brandmän och 1 styrkeledare.

Kurslängd: 1 dag

Kursinnehåll:• Information om mål och genomförande.• Hela insatsstyrkan och organiseras och gör sig bered på insats.• Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet.• Larminformation till styrkan enligt aktuell rutin/ metod.• Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan spelas.• Insatsen utvärderas.

Pris:• 1 grupp (max 5+1) 18 995• 2 grupper (max 10+3) 30 995• 3 grupper (enligt ovan) 42 995• 4 grupper (enligt ovan) 54 995• 5 grupper (enligt ovan) 61 995

Alla priser exklusive moms. I priserna ingår lunch och fika samt andningsskydd och släckbil men inte larmkläder.

Kontakt:Tony Engdahl 0500-50 00 68 eposteller Joakim Ivarsson 0500-50 00 61 epost

Swedish Rescue Training_3.indd 1 2015-09-09 09:12RL#03-15_Tryck.indd 2 2015-09-14 12:38

INNEHÅLLRäddningsledaren #03 2015

RäddningsledarenFöreningen Sveriges Brandbefäl, 115 87 StockholmTelefon 010-480 40 05www.brandbefal.se

Årgång 30

Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: 4 000 ex. Ansökan om medlemskap och adress-ändringar gör du via hemsidan www.brandbefal.se. Ansvarig utgivare:Ulf [email protected] Telefon 0730-20 17 02 Redaktion:Ulf Lago, [email protected] Uneram, [email protected] Malmqvist, [email protected] Edström, [email protected] Jönsson, [email protected]

Annonser & material:Tanja Nilsson, [email protected] Grafisk produktion:Mattias Sjöstedt, [email protected] För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Räddningstjänsten Storgöteborg

Nästa nummer utkommer 3 decemberManusstopp 12 november

Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper.

Tidningen görs i samarbete med Utkiken.www.utkiken.net

3423

189

4 I ORDFÖRANDES HUVUD: Starkt brandbefäl hemma – viktigt för Sverige och världen! 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen – korta nyheter 7 I FOKUS: FRAMTIDEN: SBB:s väg in i framtiden klar! 8 I FOKUS: FRAMTIDEN: En kommunal räddningstjänst i tiden 9 I FOKUS: FRAMTIDEN: Framtidens räddningstjänst? 10 I FOKUS: FRAMTIDEN: Varför utvecklas inte räddningstjänsten? 11 I FOKUS: FRAMTIDEN: Samhällsskydd och beredskap år 2019 12 I FOKUS: FRAMTIDEN: Social oro och terror – brandbefälets vardag 2030? 13 I FOKUS: FRAMTIDEN: Visst har räddnings tjänsten utvecklats! 14 I FOKUS: FRAMTIDEN: Teknik, taktik & ledning: Då, nu och sedan 15 I FOKUS: FRAMTIDEN: Högt förtroende behålls med bra kommunikation 16 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Brandman påkörd vid trafikolycka 18 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Två brandmän skadade vid stor trafikolycka 21 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Påkörningsrisker för räddningspersonalen vid trafikolyckor 22 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Vi vill minska skadorna av bränder vid heta arbeten 23 TEKNIK OCH TAKTIK: Att förutspå – taktik och teknik för framtiden 24 IRL LEDARSKAPSSKOLA: Traditionell och kunskapsinriktad organisation, samtidigt! 25 RVR-SKOLA: Bra dokumentation viktig vid restvärderäddning 26 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Allt högre trähus ställer krav 27 KÅSERI: Vägen mot målen – inte alltid utan hinder 28 STUDIENYTT: Rätt kunskap vid kärnteknisk olycka 29 STÄRKT BRANDSKYDD: Individanpassning 30 VÅRA KONFERENSER: Brand bygger broar! 31 VÅRA KONFERENSER: BRAND2015. »Brand2015 ger mig något för framtiden«

32 INTERNATIONELLT: En europeisk utblick: Reflektioner från ett erfarenhetsutbyte i Barcelona 33 INTERNATIONELLT: Nytt i Europa 34 NYTT FRÅN LÄNSFÖRENINGAR: Gemensam föreningsresa till Interschutz 34 NYTT FRÅN LÄNSFÖRENINGAR: Brandbefälsmötet 2016

Välj fritt 4 stycken insatser ur vår omfattande övningsbank utifrån er riskbild och behov










INSATSDAG PÅ SRTC - Från 1595 kr per personVälj fritt 4 stycken insatser ur vår omfattande övningsbank utifrån er riskbild och behov










INSATSDAG PÅ SRTC - Från 1595 kr per person


INSATSDAG PÅ SRTC

Kursen vänder sig till:Brandmän, styrkeledare och insatsledare.

Deltagande per kurs:Max 10 brandmän + 3 befäl vid 2 samtidiga grupper annars 5 brandmän och 1 styrkeledare.

Kurslängd: 1 dag

Kursinnehåll:• Information om mål och genomförande.• Hela insatsstyrkan och organiseras och gör sig bered på insats.• Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet.• Larminformation till styrkan enligt aktuell rutin/ metod.• Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan spelas.• Insatsen utvärderas.

Pris:• 1 grupp (max 5+1) 18 995• 2 grupper (max 10+3) 30 995• 3 grupper (enligt ovan) 42 995• 4 grupper (enligt ovan) 54 995• 5 grupper (enligt ovan) 61 995

Alla priser exklusive moms. I priserna ingår lunch och fika samt andningsskydd och släckbil men inte larmkläder.

Kontakt:Tony Engdahl 0500-50 00 68 eposteller Joakim Ivarsson 0500-50 00 61 epost

Swedish Rescue Training_3.indd 1 2015-09-09 09:12 RL#03-15_Tryck.indd 3 2015-09-14 12:38

4 RÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015

I ORDFÖRANDES HUVUD

Iskrivande stund svämmar sociala medier, tv och tid-ningar över av bilder och berättelser med människor på flykt. Europa upplever den största flyktingvågen

sedan andra världskriget och utmanar oss på många plan. Den utmanar inte bara länders vilja och förmåga att hjälpa utan även hela det europeiska samarbetet. När den värsta flyktingvågen är över och reflektionens tid har kommit, tror jag vi kommer se ett annat Europa och en annan världsordning. Jag hoppas detta Europa och den nya världsordningen innebär mer tolerans och mer inkludering.

Det kan kännas en aning småfuttigt att i dessa tider prata om föreningens framtid. Jag tänker göra det ändå, därför att jag tror att ett starkt brandbefäl bidrar till ökad trygghet och säkerhet inte bara i Sverige utan även i Europa och hela världen. Ett konkret exempel är de brandbefäl som hjälper till efter jordbävningar och andra naturkatastrofer. Svenskt brandbefäl på export bidrar till fred och välfärd, och vi ska inte underskatta vår roll i dessa frågor.

Vår verksamhetsinriktning för perioden 2016–2018antogs av årsmötet i maj 2015. Den var resultatet av bland annat den roadshow som vi genomförde under våren 2015. Verksamhetsinriktningen har fyra områden och jag ska kort kommentera den.

Ingen kan längre tycka att dagens befälsutbildningar motsvarar det samhälle som brandbefälen kommer verka i. Hoten och riskerna har utvecklats i allt snabbare takt, samtidigt som räddningstjänsternas roll i samhäl-let breddats. Utryckningar vid ivpa, hot om suicid och bombot blir vanligare och det förebyggande arbetet ska hantera en allt äldre befolkning, mer komplicerad bygg-nadsteknik och nya kanaler för att nå ut med informa-tion. Därför kommer utbildning och kompetens vara ett fokusområde för föreningen.

Ledarskapet behöver utvecklas för att kunna motsvara behoven hos framtidens medarbetare och för att få ut medarbetarnas fulla potential. Framtidens ledarskap handlar om kulturstyrning och inte om regel- och mål-styrning. Ska vi kunna attrahera, rekrytera, och behålla ett kompetent ledarskap inom räddningstjänsten, är detta en ödesfråga. Därför är chefs- och befälsrollen ett fokusområde.

I mer eller mindre slutna forum på sociala medier kan man alltför ofta läsa om medarbetare inom räddnings-tjänsten som kränks och diskrimineras av sina kollegor. Det är helt oacceptabelt att detta förekommer år 2015,och särskilt i en verksamhet som är offentlig och som alla måste ha fullt förtroende för. Brandbefäl i Sverige måste ta matchen och ledarskapet vad gäller en ännu mer inkluderande räddningstjänst. Därför är räddnings-tjänstens kultur ett fokusområde.

Både för det skadeavhjälpande och skadeförebyggan-de arbetet behöver metoder utvecklas som kan hantera framtidens risker. Kraven på effektivisering av vår verk-samhet kommer öka, och utvecklingen av metoder som är billigare, enklare och snabbare är stort. Därför är metod- och teknikutveckling ett fokusområde.

Vi tar kampen för jämställdhet på allvar. Därför kommer vi sträva efter att alltid vara representerade med män och kvinnor i olika sammanhang. Vi kommer inte alltid lyckas, men du som medlem ska veta att vi hela tiden strävar efter det.

För att leva och leda oss i verksamhetsinriktningen, kommer vi skapa en organisation där du som medlem aktivt kan bidra. Så känner du dig intresserad av något eller några av våra områden, håll ögon och öron öppna. Brandbefälsföreningen är ju till för dig som vill utveckla och utvecklas! ❑

Ulf LagoOrdförande Föreningen Sveriges Brandbefäl

Starkt brandbefäl hemma – viktigt för Sverige och världen!

När den värsta flyktingvågen är över och reflektionens tid har

kommit, tror jag vi kommer se ett annat Europa och en annan världsordning.

RL#03-15_Tryck.indd 4 2015-09-14 12:38

INCURVE™

INSPIRE™

INCURVE™ är en helt ny andningsapparat med ett unikt bärställ. Bärstället har ett minimum av textildelar och är enkelt att rengöra, robust och lätt – utan att kompromissa med komforten.

INSPIRE™ har samma fantastiska egenskaper som S-masken och des-sutom en snabb koppling mellan mask och ventil.

Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning

Bronto Skylift Ab - Okvistavägen 38 - 18640 Vallentuna Tel +46 8 5816 6040 - Fax +46 8 5816 6035 - www.bronto.se

RL#03-15_Tryck.indd 5 2015-09-14 12:38


FÖRENINGSNYTT

Nytt i föreningen – korta nyheter

Problem med inloggning Ibland kan man som medlem uppleva problem med att logga in på vår hemsida. Vi vet tyvärr inte varför detta problem uppstår. Upplever du problem, kontakta vår webmaster Arto Koivumaa på: [email protected] för att få hjälp. ❑

Deltagande i Nordisk studieveckaVid styrelsemötet den 25 augusti beslut-ades att Markus Bodén (Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund) och Thomas Reichert (Mälardalens Brand- och Rädd-ningsförbund) deltar på den Nordiska Studieveckan. I år är den norska brand-befälsföreningen värd. Eftersom vi har plats för ytterligare en medlem, fick arbets-utskottet mandat att besluta om en even-tuell tredje deltagare. ❑

Ola Folkesson får stipendiumVid styrelsemötet den 26 augusti beslutade styrelsen att ge Ola Folkesson (Rädd-ningstjänsten Storgöteborg) ett stipendium ur Kaare Brandsjös stipendiefond på 10000 kronor för att delta i kursen Wildland Fire Behaviour Specialist som erbjuds av Canadian Interagency Forest Fire Centre (ciffc).

Kursen syftar till att ge kunskap och färdighet på specialistnivå i att ta fram och använda spridningsprognoser för brandbeteende vid skogsbrand. ❑

Folder om verksamhetsinriktning 2016–2018På årsmötet i maj antogs en verksamhetsinriktning för åren 2016–2018. Denna inrikt-ning ligger till grund för bland annat verksamhetsplanen. Vi har nu gjort en folder av verksamhetsinriktningen som med fördel kan användas vid medlemsrekrytering.Den finns att ladda ner på www.brandbefal.se. ❑

Förändringar i styrelsenI samband med årsmötet i maj skedde en del förändringar i styrelsen. Styrelsens samman-sättning är nu följande:Ulf Lago (ordförande)Jörgen Hallberg (1:e vice ordförande)Anna Carlin-Andersson (2:e vice ordförande)Lina Holgersson (sekreterare)Anders Nilsson (kassör)Håkan Wiberg (ledamot)Andreas Hoff (ledamot)Nils Weslien (ledamot)Arto Koivumaa (ledamot)Cecilia Uneram (adjungerad)

Höstmöte med regionföreningarDen 10–11 november träffar styrelsen alla regionföreningars ordförande för den stadgeenliga ordförandeträffen.

Mötet kommer vara i Stockholm och på agendan står bland annat verksam-hetsplan 2016, budget 2016 och med-lemsrekrytering. ❑

Ny träff med MSBDen 30 oktober träffar valda delar av styrel-sen MSB för ett nytt möte om MSB:s översyn av utbildningsverksamheten. Det är det tredje mötet vi håller och syftet är att ge och få syn-punkter av varandra.

RL#03-15_Tryck.indd 6 2015-09-14 12:38

RÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015 7

I FOKUS: FRAMTIDENSBB:s verksamhetsinriktning

Efter vår Roadshow under våren 2015, arbetade styrelsen fram en verksamhetsinriktning för 2016,

som beslutades på årsmötet 2015 i Visby. Verksamhetsinriktningen ligger som grund för styrelsens verksamhetsplan under 2016.

Medlemsdialog på fem platserVår Roadshow besökte fem platser och samlade 100-talet medlemmar. Syftet med roadshowen var bland annat att samla in medlemmarnas tankar kring vad föreningen ska vara, stå för och arbeta med de kommande åren. Tre frågeställ-ningar var i fokus:• Vad förväntar du dig av sbb?• Vilka värdeord ska sbb ha?• Vilka framtidsfrågor är viktiga för dig som brandbefäl?

Platserna som fick besök av roadshow-en var Revinge, Växjö, Göteborg, Linkö-ping och Luleå.

Svaren bearbetadesAlla kloka synpunkter från medlem-marna som kom under alla möten, bear-betades av styrelsen och låg till grund för ett förslag för verksamhetsinriktning de kommande åren. Denna verksamhetsin-riktning antogs av årsmötet, som hölls i Visby i samband med Brand2015. Du kan läsa hela verksamhetsinriktningen i faktarutan här intill.

FolderVår verksamhetsinriktning för 2016–2018 har tryckts i en folder, som kan användas för bland annat rekrytering. Tanken är att verksamhetsinriktningen

omprövas varje årsmöte. Under hös-ten kommer styrelsen arbeta med en verksamhetsplan för 2016 utifrån verk-samhetsinriktningen. Denna kommer stämmas av med regionföreningarnas ordförande under hösten.

Andra frågorEn del andra frågor fick också sina svar. Alla deltagare var rörande överens om att tidningen Räddningsledaren är viktig för medlemskapet och att sbb fortfarande är ett bra namn på vår förening. När det gäller hur vi ska vara opinionsbildande, var svaren mer varierande. Vissa tyckte att vi skulle vara högljudda kritiker, andra viskande samtalspart.

SBB:s väg in i framtiden klar!Utbildning och kompetens, chefs- och befälsrollen, räddnings-tjänstens kultur samt metod och teknik. Detta är SBB:s fokus-områden de kommande åren!

VisionSveriges brandbefäl – främst inom samhällsskydd och beredskap

VärdegrundFöreningen Sveriges Brandbefäl ska vara trovärdiga, oberoende, öppna och pådrivande. Vi ska gå i spetsen för brandbefälens och räddningstjänstens utveckling.

Verksamhet Vår verksamhet ska bidra till ökad jämställdhet och mångfald genom att dessa perspek-tiv integreras i verksamheten. Både män och kvinnor ska, så långt det är möjligt, utgöra föreningens representation i olika sammanhang. Inför 2016–2018 ska följande områden vara i fokus:1. Utbildning och kompetens – vi ska verka för att utbildningen för brandbefäl ska vara ledande i Europa, och att befälens kompetens motsvarar riskerna i dagens samhälle.2. Chefs- och befälsrollen – vi ska verka för att ledande befattningar inom räddnings-tjänsten är intressanta och attraktiva att söka och inneha.3. Räddningstjänstens kultur – vi ska verka för att kulturen i räddningstjänsten blir mer inkluderande. 4. Metod och teknik – vi ska verka för att metoder, teknik och arbetssätt för att hantera risker utvecklas för såväl det förebyggande som skadeavhjälpande arbetet.

Roadshow igen?Roadshowen som vi genomförde under 2015 var mycket uppskattad. Vi i styrel-sen undersöker därför möjligheterna att ha detta som en återkommande aktivitet varje vår i samarbete med regionfören-ingar. Det kräver mycket resurser från oss i styrelsen att genomföra roadshowerna, så vi måste i så fall hitta en rimlig ambi-tionsnivå. ❑

TEXT & FOTO: Ulf Lago, ordförande i SBB

Medlemmarna framförde värdefulla synpunkter om framtiden.

RL#03-15_Tryck.indd 7 2015-09-14 12:38


I FOKUS: FRAMTIDENSKL har ordet

Kommunerna har utifrån sitt räddningstjänstupp-drag flera framtida utmaningar. En av dem är att bli bättre på att upptäcka kritiska skeenden och negativa händelsemönster för att tidigt kunna agera och initiera åtgärder.

En annan utmaning är att ompröva sin roll och den nuvarande synen på rädd-ningsledarskapet. En tredje är att på ett

mer systematiskt sätt ta tillvara de krafter och förmågor som finns i samhället.

I skriften Vägval för framtiden pekar skl på femton trender som påverkar det kommunalauppdraget. Här beskrivs hur kraven på välfär-

den kommer att förändras på grund av både demografiska för-ändringar och ändrad syn på tillgång och kvalitet. Vi lyfter även fram att en snabb och oförutsägbar teknikutveckling medför för-ändrade levnadsvanor och beteendemönster hos människor.

Samhället allt mer sårbartParallellt med detta ställs krav på att beslutsfattande i högre grad ska bygga på all den information och data som samlas in och görs tillgänglig. Större komplexitet och allt fler inbördes beroenden ger en ökad sårbarhet i samhället. Det medför att även en till synes begränsad händelse, av olika skäl, kan orsaka följdverkningar och ge effekter som omfattar och berör stora delar av samhället och påverkar många människor.

Den kommunala räddningstjänsten behöver vara en del av det samhälle den befinner sig i och den behöver också utvecklas i takt med det. De ökande kraven på välfärden leder till att rädd-ningstjänstorganisationer behöver bibehålla en hög professio-nalitet och ha en förmåga att genomföra avancerade och ibland även omfattande insatser.

Förankring i kommunenSamtidigt behövs en lyhördhet för allmänhetens behov och en nära och legitim förankring i kommunen, där flertalet av de övriga välfärdstjänsterna och samhällsfunktionerna finns.

För att tidigt kunna påbörja effektiva insatser behövs omvärldsbevakning och en kontinuerlig bedömning av riskbil-den i samhället. Detta ska givetvis ske i samverkan med de övriga aktörerna som har sådana funktioner, men kommuner och deras räddningstjänstorgan behöver ha kontinuerlig tillgång till en egen förmåga att värdera och analysera påverkan på deras verksamheter och ansvarsdomän.

Omvärdering nödvändigÖkade inbördes beroenden mellan olika delar av samhället och människor gör att gränserna mellan en enskild händelse och ett större händelsemönster alltmer suddas ut. Jag upplever att det sällan går att dra en tydlig gräns mellan de insatsåtgärder som rör »olyckan« och de åtgärder som vidtas för att hantera den »kris« som följer på händelsen.

Vi behöver därför omvärdera vårt förhållningssätt till rädd-ningsledarskapet och den ofta uttalade avgränsningen till kris-ledning. En räddningstjänstorganisation som inte aktivt söker en roll i det kommunala krishanteringssystemet behöver reflek-tera över hur man ska förhålla sig till en situation där kom-munens krisledningsfunktion gör en annan bedömning och prioritering än räddningsledaren. Jag är övertygad om att både hjälpbehövande, lagstiftaren och allmänheten förväntar sig att samhället agerar på ett samlat sätt. ❑

TEXT: Max Ekberg, brandingenjör och handläggare inom området skydd mot olyckor och räddningstjänst, SKL.

En kommunal räddningstjänst i tiden

Max Ekberg, SKL.

Kommunen bör ompröva synen på räddningsledarskapet menar SKL.

Läs mer på utkiken.net/SKL2025 i din webb-läsare eller genom att scanna qr-koden.

RL#03-15_Tryck.indd 8 2015-09-14 12:38


I FOKUS: FRAMTIDENMSB har ordet

För att hantera framtidens rädd-ningsinsatser är en bra koppling mellan förebyggande och det skade-

avhjälpande arbetet ett måste. Med sam-hällets mer komplexa sammansättning, och därmed också komplexa risker, kom-mer det skadeavhjälpande arbetet bli allt mer beroende av åtgärder som görs innan en olycka. Ett enkelt exempel är färgmar-keringar på högvoltsledningar i elbilar i syfte att undvika att räddningstjänstper-sonal kommer till skada.

Även om framtiden kan visa sig annor-lunda är räddningsinsatser tidskritiska där små resurser i ett tidigt läge kan vara avgörande för att begränsa olyckans utbredning. Därför tenderar fler och fler räddningstjänster att minska storleken på sina fordon och splittra sina styrkor till förmån för en snabbare insats.

Mer flexibla med andra aktörerSjälvklart måste det förstås också finnas ett tänk för stora händelserna där orga-nisation och ledning ofta spelar en avgör-ande roll. Dessa förändringar kommer sannolikt förändra räddningstjänstens

sammansättning och skapa mer flexibla organisationer tillsammans med övriga aktörer i framtiden. Något som ligger i linje med dynamisk resurshantering.

När det kommer till teknik så förfo-gar räddningstjänsten redan över myck-et hjälpmedel vid räddningsinsatser. Det finns datasystem där insatsplaner och information om bilmodeller kan lagras. Även tekniska hjälpmedel som drönare och andra typer av robotar med olika utformningar finns tillgängliga. Proble-met är hur tekniken ska användas och vad som är effektivast att prioritera vid en tidskritisk insats.

Människans inblandning mindreVilka är då framtidens hjälpmedel? Om man ska ge sig på en gissning kommer många av de system vi funderar på att använda i dag bli automatiserade där människors inblandning minimeras. Drönare som automatiskt åker till skogs-brandsområdet och ger befälen inte bara en bild över området, utan även förslag på åtgärder utifrån den fysikaliska/geo-grafiska data den samlar in på plats.

Den handburna läsplattan laddas auto-

Framtidens räddningstjänst?Att förutspå framtiden är som en skiftdag på räddningstjäns-ten, du har en del arbeten som du vet att du ska göra. Med hjälp av viss statistik och väder kan du också avgöra om det är högre eller lägre sannolikhet för att åka på vissa typer av larm. Men lik fördömt kan du under vinterhalvåret i Norrland få stå och hantera en skogsbrand!

matiskt med de byggnadsbeskrivningar och kontaktuppgifter som finns för den brinnande byggnaden och varnar om det skulle finnas några särskilda risker, exem-pelvis brandfarlig vara eller byggnadskon-struktioner som kan medföra problem.

Kläder som övervakasFramtidens utrustning kommer bli lättare och mer ergonomiska. Sannolikt kom-mer även kläderna bli mer avancerade där sensorer för övervakning av personhälsan och den omgivande miljön kan övervakas. Kanske att det även kommer system för att öka styrkan/uthålligheten hos räddnings-tjänstpersonalen framöver. Detta kommer förhoppningsvis att minska arbetsskador, förbättra uthålligheten och skapa ett bre-dare rekryteringsunderlag i framtiden.

Något man kan vara säker på är att världen inte kommer se likadan ut i fram-tiden. För att lyckas måste vi våga testa nytt och lära oss av de misstag vi gör. Världen förändras och det gäller att för-ändras i takt med den. ❑

TEXT: Jon Mon Teike, brandingenjör, MSBFOTO: Räddningstjänsten Västervik

Drönare som automatiskt åker till skogsbrandsområdet kan vara framtiden, menar MSB.

Om man ska gissa kom-mer många av de system

vi funderar på att använda idag bli automatiserade där människ-ors inblandning minimeras.

RL#03-15_Tryck.indd 9 2015-09-14 12:38


I FOKUS: FRAMTIDENPO reflekterar

Varför utvecklas inte räddningstjänsten?För 17 år sedan hade jag förmånen att prata om framti-

den på Brand-98 i Luleå. Jag arbetade då på Helsing-borgs brandförsvar med teknikutveckling, alarmering

och ledning samt åt Räddningsverket i gruppen som tog fram lupp för lägesuppföljning.

När jag nu läser mitt utkast för föredraget och funderar på hur mycket, eller lite, av dessa tankar som används i rädd-ningstjänsten idag, blir jag övertygad om att jag antingen var helt fel ute eller så finns det ett systemfel vad gäller teknik-införande från yttervärlden in i räddningstjänsten.

Några av de saker jag nämnde var till exempel smarta klä-der som kunde registrera puls, namnbrickor som automatiskt kunde förse rökdykarledaren med information när rökdyk-aren påbörjade en insats, en depåverksamhet där använd utrustning och tillgänglig utrustning automatiskt registreras i ledningssystemet precis som fordon som levererar data om vem som kom i ett fordon samt vatten- och bränsletillgång till ledningssystemet.

Likaså pratade jag om textilier och färg som kunde förmås ändra färg på distans vilket gjorde att skadeplatsutmärkning kunde kontrolleras på avstånd utan att de som arbetar i verk-samheten behöver byta västar eller hjälmar.

Mycket av tekniken som nämndes var då, och är ännu mer idag, konsumentprodukter eller sådant som redan finns. Mitt budskap på konferensen var att det behövdes en kommuni-kationsstandard som köpare och säljare kan hänvisa till för att tekniken på ett enkelt, billigt och effektivt sätt ska bli till-gänglig för räddningstjänsterna.

Tänk om det fanns en nationell standard för till exempel kommunikation mellan brandbilar och ledningssystem, precis som det finns en nationell standard för kopplingar till brandslang. Då hade troligtvis de flesta brandfordon kunnat prata med olika ledningssystem.

Min känsla är att utvecklingen har skett på områden där det funnits standarder för andra branscher (bildöverföring, webb-gränssnitt och liknande) men att räddningstjänstspe-cifika system lever i sin egen värld och bara kommunicerar med det som tillverkaren bestämt att det ska kommunicera med. Jag tror fortfarande det skulle vara bra med en natio -nell standardiseringsgrupp som tar fram, vidareutvecklar och förvaltar en räddningstjänststandard.

En sak som jag önskade 1998 var ett trådlöst datakommu-

nikationssystem för skadeplatskommunikation. Inte 2003utan mycket snabbare. Min teori var att om det dröjde för länge skulle alla kommuner bygga upp egna lösningar som i många fall kunde sakna tillräcklig driftsäkerhet för kritisk skadeplatskommunikation.

Då trodde man att Rakel kunde vara lösningen för data-kommunikation Vi kan väl konstatera att Rakel hittills inte levt upp till den bandbredd som krävs för de möjligheter som finns med dagens teknik och att befintliga konsumentsystem ofta är tillräckliga för det man vill göra på en skadeplats.

Men, jag repeterar, vi saknar fortfarande protokollen som gör att alla våra tekniska system kan kommunicera med var-andra. ❑

TEXT: P-O Malmqvist, brandingenjör UtkikenFOTO: Räddningstjänsten Östra Götaland

Läs mer på utkiken.net/brand98 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.

Jag blir övertygad om att jag antingen var helt fel ute eller så finns det ett

systemfel vad gäller teknikinförande.

1998 önskade Per-Ola Malmqvist en nationell standard för kommunikation mellan brandbilar och ledningssystem.

RL#03-15_Tryck.indd 10 2015-09-14 12:38


I FOKUS: FRAMTIDENFrån BRAND2009

Helena Klasson spådde på Brandkonferensen i Borlänge 2009 hur år 2019 skulle se ut.

Jag försökte kommunicera att det är viktigt att skapa sig en bild av vilken framtid som önskas och ha den som

grund för utveckling mot framtiden. I denna artikel sammanfattas några av slutsatserna från föreläsningen. Det är upp till dig som läsare att bedöma hur långt på vägen vi kommit och om tan-karna slagit in. År 2019:

• finns sammanvävda lagstiftningar för att möjliggöra att arbeta mer övergripan-de och tvärsektoriellt med samhällsskydd och beredskap. Säkerhetsarbetet ska ses som en helhet, där hela olycksspektrumet från vardagsolyckor till extraordinära händelser behandlas. Lagstiftningar sammanvävs för att möjliggöra att arbeta mer övergripande med säkerhet. Räddningstjänsten har större ansvar och fungerar som »motor« i det övergripande säkerhetsarbetet i kommunen.

• är det förebyggande arbetet mer foku-serat på bostadsbränder och det ställs högre krav på brandskydd för egendom. Det förebyggande brandskyddsarbetet fokuserar på att den enskilda ska ta större ansvar och bostadstillsyner ökar markant. Högre brandskyddskrav ställs på egendom för att minska egendomsska-dor, omfattande produktionsbortfall och förlust av viktiga samhällsverksamheter.

• sker fler komplexa olyckor och materieldepåer för gemensamt resurs-utnyttjande är vanligt förekommande. Samhällsutvecklingen medför att ris-kerna i samhället förändras. Annorlunda byggnadsutformning, teknikutveckling, människors levnadsvanor och klimatför-ändringar kan exempelvis bidra till att fler komplexa olyckor inträffar. Många av räddningstjänsterna saknar var för sig resurser för komplexa eller i tiden utdrag-na räddningsinsatser. Fler gemensamma materieldepåer finns för att snabbt kunna rekvirera förstärkningsmateriel.

• har räddningstjänsten annorlunda organisationsform där flera aktörer samverkar för effektivare samhällsskydd och beredskap. Regionala lösningar där det bildats fler kommunalförbund eller tecknats civilrättsliga avtal, är vanligare. Visst ansvar för räddningstjänst ligger hos staten och lagen tillåter fler aktörer att utföra räddningstjänst. Det ökade kravet på samhällets insatser vid olyckor

Samhällsskydd och beredskap år 2019Nu är det närmare till år 2019 jämfört med maj 2009 då jag föreläste på Brandkonferensen i Borlänge. Mina tankar om framtidens arbetemed samhällsskydd och beredskap var relativt fria och jag kunde konstatera att det inte fanns några givna svar för hur arbetet inom samhällsskydd och beredskap skulle se ut år 2019.

förutsätter samverkan mellan individ, stat, län, kommun, frivilligorganisationer med flera.

Tiden går och jag kan år 2015 konsta-tera att de tankar jag hade år 2009 var förnuftiga och många områden återfinns i utvecklingsarbeten som skett sedan dess. En tydlig trend är att intresset för omvärldsbevakning för att kunna förbe-reda sig för framtidens utmaningar, har ökat inom samhällsskydd och beredskap.

Ett bra exempel är projekt »2030 – En räddningstjänst i tiden?« som genomförs tillsammans av de tre största räddnings-tjänstförbunden. Världen kommer inte se likadan ut imorgon och jag uppmanarer alla att aktivt försöka arbeta med om världsbevakning och identifiera tren-der för att skaffa er bättre kunskap och beslutsunderlag för att vara redo att möta framtidens utmaningar. ❑

TEXT: Helena Klasson, vd, brandingenjör och omvärldsanalytiker på Fire Aid Sweden AB, Landstingsfastigheter Norrbotten

En tydlig trend är att intresset för omvärlds-

bevakning har ökat inom samhällsskydd och beredskap.

RL#03-15_Tryck.indd 11 2015-09-14 12:38


I FOKUS: FRAMTIDENRäddningstjänsten 2030

Projektet innefattade räddnings-tjänsterna Storstockholms brand-försvar, Räddningstjänsten Syd och

Räddningstjänsten Storgöteborg. Målet och syftet med projektet var att försöka kartlägga framtida utmaningar för rädd-ningstjänsten samt utveckla en modell för att systematiskt arbeta med omvärldsbe-vakning. I projektet togs fem olika fokus-områden fram och trender kring dessa analyserades. Resultatet sammanställdes i en rapport.

Social oro med fler kravallerEtt av de fokusområden som belystes är social oro. Med detta menas händelser och beteenden som omfattar mer än en individ och hotar den sociala ordningen. Inom social oro identifierades tre trender: upplopp och kravaller, gängbildning samt terrorhandlingar. En anledning till varför social oro uppstår är balansen mellan misstro och tilltro.

Kravaller och upplopp är något som vi idag har begränsad kunskap om och erfarenhet av enligt forskare. Det sak-nas samanställningar och statistik kring inträffade händelser något som är viktigt för att kunna förebygga att liknande hän-delser händer igen. Enligt utvecklings-trenden till 2030 kommer kravallerna

och upploppen ha ökat men även spritt sig till fler delar av samhället.

Missnöjet riktas omGränsen för vilka missnöjet riktas mot i samhället flyttas och troligt är även att de som företräder samhället så som räddningstjänst, socialtjänst och kollek-tivtrafik, drabbas i större utsträckning. Troligtvis kommer den större andelen bråk förekomma mellan höger- och vän-sterextrema grupper. Vid sammankomst av en större mängd människor kommer kravaller och upplopp ses som något »förväntat« och »normalt«.

Terrorhandlingarna kommer inte ha försvunnit till år 2030 men dragnings-kraften att utföra terrordåd kan komma att minska. Detta genom att ekonomin stärkts och arbetslösheten för unga mins-kat i bland annat Mellanöstern. Dock kommer terrordåd där motivet är hämnd eller martyrskap inte påverkas av det-ta och därmed inte minska i omfattning. Terrorattackerna kommer också påver-kas av teknikens utveckling och attacker med masskadesituationer kommer troligt-vis att öka.

Så förbereder vi ossFör att kunna förebygga social oro bör räddningstjänsten vara en naturlig del av samhället och skapa en tilltro för sin organisation, verksamhet och uppdrag inom alla samhällsstrukturer. Strategier behöver utvecklas med avseende på ope-rativt förhållningssätt, rutiner, ledning och samverkan. Ett proaktivt förhåll-ningssätt kopplat till social oro behövs

Hur kommer samhället se ut 2030? Ett svar som varken är förutbestämt eller förutsägbart. För att räddningstjänsten ska kunna vara förberedd på det samhälle som väntar behöver vi redan idag identifiera trender och göra val. För att kunna göra de val som kan påverka vår framtid startades hösten 2009 projektet »2030 – En räddningstjänst i tiden?«

både för planerade och oplanerade hän-delser.

Med avseende på terror behöver infor-mationsutbytet öka på lokal, regional och nationell nivå. Terror behöver också ingå i regioners och kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Den framtida risk-bilden för räddningstjänsten är mer kom-

plex än tidigare. För att hantera detta behöver räddnings-tjänsten redan i dag utveckla sin verk-samhet och göra aktiva val. ❑

TEXT: Evelina Edström, brandingenjör Storstock-holms Brandförsvar

Läs mer på utkiken.net/Storstad2030 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.

Hur kommer samhället se ut 2030? Ett svar som varken är förutbestämt eller förutsägbart. För att räddningstjänsten ska kunna vara förberedd

För att kunna förebygga social oro bör rädd-

ningstjänsten vara en naturlig del av samhället.

Social oro och terror – brandbefälets vardag 2030?

RL#03-15_Tryck.indd 12 2015-09-14 12:38


I FOKUS: FRAMTIDENPO refl ekterar

BRINABAlltid i din tjänst

Blowhard batteridriven fläktFAS High Pressure Mini

Nyhet! Nyhet!

www.brinab.se

Visst har räddnings-tjänsten utvecklats!

Skarven handske-dräkt uppmärksammas med av seende på tätheten.«

Jag tror att man kan anta att det var väldigt varmt att göra en

längre insats i den utrustningen.

Tittar man på sam-bandsområdet har det hänt saker även där. Visste ni till exempel att det 1962 bara fanns en gemensam skadeplats-

kanal för alla brandkå-rer i Sverige. Dock var det inget som användes sär-skilt mycket då radio-apparater var en ovanlig

företeelse i landets brandkårer. ❑

TEXT: P-O Malmqvist, brandingenjör Utkiken

Läs mer på utkiken.net/Cirk i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.

Ibland hör man kommentarer om att det inte sker någon utveckling inom svensk räddningstjänst. Jodå,

betraktar man räddningstjänsten över en längre period så har det skett utveckling den senaste mansåldern.

Vattenlivräddning var ett områ-de som brandkåren förväntades göra vid behov. Det rekommenderades 1958 att varje brandkår skulle ha två fullständiga uppsättningar lätt dyk-utrustning. Om det var brådskande nödlägen kunde det dock accepteras att vattendykning skedde med van-lig utryckningsdräkt och andningsap-parat, om bara brandmannen försågs med kniv och livlina.

Så här skrev brandinspektionen 1970om keminsatser:»Vid kemikalieolyckor finns risk även för hudskador. Där det finns risk för stänk av klorvätska, eller där klorgas av hög halt kan förekomma, måste huden skyddas genom en tät skyddsdräkt, som täcker hela krop-pen. En vanlig s.k. grodmansdräkt av gummi (torrdräkt) är lämplig härför och ger ett bra skydd. Gummihandskarna (torrdräkts typ) skall vara oskadade.

Räddningstjänsten utvecklas, inte minst vad avser skyddskläder.

RL#03-15_Tryck.indd 13 2015-09-14 12:38


I FOKUS: FRAMTIDENFramtidens brandbekämpning

Teknikutvecklingen var tidigare, precis som utvecklingen av taktik, begränsad. Ofta förknippades

taktik med metodval, dvs. vilken teknik som skulle eller kunde användas i en viss situation.

Om den tillgängliga tekniken var begränsad, blev följaktligen även takti-ken begränsad. Ledning var något chefer ägnade sig åt och ofta förknippades det med att bestämma vem som skulle göra vad. Samarbetet mellan kommuner eller organisationer var kanske inte heller det allra bästa.

Dagens stora teknikutbudIdag har vi ett teknikutbud utan dess like: högtryck, lågtryck, caf, släckgranater, skärsläckare m.m. Det mesta från ett fler-tal olika tillverkare. Alla med sina små egenheter, fördelar och nackdelar. Även om det finns en hel del att önska, förstår allt fler vikten av att använda rätt utrust-ning vid rätt tillfälle.

Vi börjar lära oss att bygga helhe-ter av delar, dvs att förstå taktikens rät-ta innebörd. Men, det finns fortfarande

de som letar efter alla lösningars moder, en lösning som inte finns. Vi måste helt enkelt bli ännu bättre på att använda rätt utrustning, vid rätt tillfälle och i rätt situ-ation. Dessutom är mycket av dagens tek-nikutveckling något av nyhetens behag och vi får inte glömma att vanligt vat-ten trots allt är ett ganska bra släckme-del. Hur det levereras är av underordnad betydelse.

Det viktiga ledarskapet Under de senaste femton åren har även ledningsfrågan lyfts fram, där även ledar-skap och ledarstil är viktiga, för att inte säga fundamentala, ingredienser. Vi ser allt fler förbundsbildningar och samarbe-ten såväl över kommungränser som mel-lan olika organisationer. Vi förknippar inte längre ledning med en chef, utan med helheter, ledningssystem och samarbete.

Men tyvärr glömmer vi ofta att led-ning av en organisation kräver kunskaper om vad organisationen kan åstadkomma och på vilket sätt detta åstadkoms. Hur ska jag som chef kunna fatta beslut, om jag inte förstår bakgrunden, förutsätt-

TEKNIK, TAKTIK & LEDNING:

Då, nu och sedanFör inte så länge sedan var vatten levererat från pumpar, slangaroch enhetsstrålrör den teknik vi använde för att bekämpa brand. Inte heller invändig brandsläckning med skydd av andnings-apparater är någon större nyhet.

ningarna och konsekvenserna av beslu-tet? Det finns även krafter, förmodligen med någon personlig agenda, som föror-dar mer statlig inblandning vid det som idag är operativa kommunala räddnings-insatser. Detta är enligt min uppfattning helt fel väg att gå.

På toppen av allt detta utvecklas och förändras även det byggnadstekniska brandskyddet, ett skydd som gör det möj-ligt för oss att bekämpa bränder snabbt och effektivt. Men brännbara konstruk-tioner är idag tillåtna i en helt annan utsträckning än för bara några år sedan.

Allt mer komplexa konstruktionerVi ser allt fler så kallade lätta konstruk-tioner och geometrierna blir allt mer komplexa. Och vi kommer sannolikt att få se än mer komplexa konstruktioner framöver, både med avseende på geome-trier och på material. Det är bara en tids-fråga innan denna ökade komplexitet gör sig gällande vid räddningsinsatser, till vår fördel eller till vår nackdel.

Räddningstjänsten är i mångt och mycket på rätt väg. Men vi glömmer lätt historien och det som haltar allt mer är utbildningen. Hur ska vi kunna bli bätt-re och effektivare inom teknik, taktik och

ledning, om vi inte har bra räddnings-tjänstutbildning för brandmän och brandbefäl? ❑

TEXT: Stefan Svensson, docent/universitets-lektor, brandteknik och riskhantering, Lunds Tekniska HögskolaFOTO: Björn Persson

Vi måste bli bättre på att använda rättutrustning, vid rätt tillfälle och i rätt situation.

RL#03-15_Tryck.indd 14 2015-09-14 12:38


I FOKUS: FRAMTIDENKommunikation

I många sammanhang påpekas det hur viktigt det är med bra kommunikation. Människan har i alla tider haft behov av att veta vad som händer och varför. Idag är dock arenan för vad vi kan få tillgång till betydligt större och framför allt snabbare. Frågan är hur räddningstjänsten har hängt med i denna utveckling?

Högt förtroende behålls med bra kommunikation

Till att börja med; vi kan inte välja om vi vill hänga med eller inte. Människor förväntar sig att få

svar och det direkt. Vi kan inte heller luta oss tillbaka och tycka att »vi svarar när vi har tid, det får de nöja sig med«. Den som söker svaren letar då efter informa-tion på annat håll. Vi kan då bli hur irriterade vi vill på att exempelvis Polisen uttalar sig om våra insatser.

Idag har vi tillgång till enorma mängder information inom ett par klick. Denna stora mängd information stressar många och leder till att de flesta inte tar sig tid att läsa omfattande texter eller titta på långa filmer. Man vill ha svar på sina egna frågor direkt. Varje individ vill veta hur just den berörs och hur den ska agera.

Frågan är då hur vi inom räddnings-tjänsten ska gå dessa krav till mötes?

Inte snabbast men säkrastEn stor fördel vi har är vårt höga förtro-ende. När vi uttalar oss lyssnar de flesta. Vi har ett förtroende som vi måste vårda mycket ömt och respektfullt.

Vi kommer sällan vara först ut med information om våra akuta insatser. Människor på plats hinner i många fall

lägga ut både bilder och påståenden innan vi ens har fått larmet. Vårt trumf-kort är att vi är räddningstjänsten. Det vi säger plockar andra upp, även om det inte är första informationen.

Det här betyder dock inte att vi kan vara långsamma. Tvärtom, vi måste vara snabba. Dels för att visa att vi har kon-troll över situationen, vilket kan ge oss ett informationsövertag, och dels för att bidra till en korrekt bild av vad som hänt

och därmed bidra till minskade spekula-tioner. Spekulationer som både kan leda till tragedier för enskilda och hinder för oss i vårt arbete.

Insikt och nya arbetssätt nödvändigtSka vi fortsätta ha ett högt förtroende är snabb kommunikation en väsentlig del. Vi kan inte koppla av och tro att vi alltid kommer ha detta förtroende. För inte så länge sedan hade även Polisen det. Idag är de ifrågasatt på många sätt och kritiken kan många gånger vara stenhård.

För att vi ska slippa falla i förtroen-de måste vi agera nu. Vi måste skaffa oss en beredskap för kommunikation dyg-net runt, årets alla dagar. Organisationen har vi redan, det som fattas är insikten, kunskapen och arbetssätten. Vi måste ha rutiner för såväl den långsiktiga och stra-tegiska varumärkeskommunikation som vardagskommunikationen.

Bevakning dygnet runtDet innebär att vi måste finnas där medborgarna finns och kommunicera både när vi vill och när de vill. Bevak-ning av vad som händer i sociala medier och olika forum måste exempelvis in i vår operativa verksamhet lika självklart som bevakning av våra minutoperativa förmågor. Det här ställer nya krav på kompetens.

Generellt litar många mer på vad vän-ner och bekanta påstår än vad exempelvis media förmedlar. Det är en stor gro-grund för felaktiga rykten. Men, det ger även förutsättningar till förtroendefulla relationer. Genom att räddningstjänsten blir kända för att vara nåbara och ge bra information kan vi både stärka vårt för-troende ytterligare och bidra till ett sam-hälle baserat på fakta. ❑

TEXT: Sylvia Rydström, kommunikationsstrateg, Räddningstjänsten Östra Götaland

Man vill ha svar på sina egna frågor direkt. Varje

individ vill veta hur just den berörs och hur den ska agera.

Vi behöver insikt, kunskap och nya arbetssätt för att kommunicera bättre menar Sylvia Rydström.

RL#03-15_Tryck.indd 15 2015-09-14 12:38


LÄRANDE FRÅN OLYCKORTrafikolyckor med egen personal


Brandman påkörd vid trafikolyckaEn brandman fick föras akut till sjukhus när en lastbil, på grund av det hala väglaget, inte lyck a-des få stopp på fordonet. Olyckan ledde till nya rutiner och inköp av nytt material.

Den 9 januari 2015, klockan 11:01 inkom larm om tra-fikolycka på Svängstavägen i Olofström. Det rörde sig om en singelolycka med två personer i bilen som hade

kört av vägen. Tidigare under förmiddagen hade det regnat och därefter sjönk temperaturen och orsakade extremt halt väglag. Strax innan att olyckan inträffade kom ett snöfall som täckte den hala vägbanan med ett lager snö.

Räddningstjänsten anlände till platsen med en ledningsbil samt en släckbil. Olyckan var inte allvarlig, men en drabbad fick följa med ambulansen till vårdcentralen för observation. Rädd-ningstjänsten stannade kvar på olycksplatsen för att leda förbi trafik och för att hjälpa ambulansen.

Brandmän dirigerade trafikenKlockan 11:20 anlände en tankbil till skadeplatsen. Brand-mannen (M), som körde tankbilen, fick i uppgift att dirigera trafiken förbi olycksplatsen och detta gjordes tillsammans med ytterligare en brandman som arbetade från andra hållet. Genom radiokommunikation släpptes bilar förbi växelvis på den sida av vägen där olyckan inte hade inträffat.

Trafikdirigeringen hade pågått i cirka 10–15 minuter när det plötsligt dyker upp en lastbil i hög hastighet. M upptäck-er lastbilen på cirka 150–200 meters avstånd. Eftersom lastbils-chauffören inte bromsar ner börjar M att gå emot lastbilen med händerna viftande ovanför huvudet. M har senare berättat att han »handlade i panik och ville inte att lastbilen skulle dundra in i framförvarande olycka«.

När lastbilen är cirka 70–80 meter framför M börjar lastbilenbromsa. På grund av det hala väglaget lyckas inte chauffören få stopp på fordonet utan kanar emot M som träffas av lastbilens bakre del, i höjd med bakaxeln, och kastas ut i diket. Lastbilenkrockar därefter med räddningstjänstens tankbil (5040) och fort-

Brandmannen får åka akut till i Kristianstad där det konstateras att han haft otrolig tur som klarat sig med enbart skråmor och blåmärken.

RL#03-15_Tryck.indd 16 2015-09-14 12:38


LÄRANDE FRÅN OLYCKORTrafi kolyckor med egen personal


www.samhallssakerhet.se #samsak15

Huvudpartners Mediapartner

För dig som arbetar med samhällssäkerhet

och krisberedskapVårt sårbara samhälle

Hantera krisen i samverkan Vår osäkra omvärld

Nu kan du

anmäla dig!

sätter sedan över mötande trafiks vägbana och kör ner i diket. Lastbilschauffören skadads inte fysiskt. M får åka akut in till sjukhuset i Kristianstad där det konstateras att han haft otrolig tur som klarat sig med enbart skråmor och blåmärken som följd.

Viktiga slutsatser från olycksutredningEfter olyckan genomfördes en olycksutredning. Nedan presente-ras de viktigaste slutsatserna ifrån denna.

– Vid trafikolyckor är den högsta prioriteringen för rädd-ningstjänstens personal att »säkra olycksplatsen«. Ett av de vik-tigaste momenten i säkrandet av olycksplatsen är avspärrningen, i syfte att förhindra att andra trafikanter orsakar ytterligare skada på olycksplatsen. Avspärrningen sker på olika sätt bero-ende på situation och kan göras med både fysiska och symbo-liska hinder. Det händer dock allt för ofta att trafikanter inte respekterar symboliska hinder utan försöker ta sig förbi olycks-platsen trots röda lampor och avspärrningsband.

För att helt säkra olycksplatsen krävs således att räddnings-

tjänstens fordon placeras på ett sådant sätt att det inte finns möjlighet för trafikanter att passera. Räddningstjänsten VästraBlekinge har, efter olyckan, varit tydliga med att informera per-sonalen om att »hel avspärrning« alltid ska tillämpas i inled-ningsskedet vid trafikolyckor. Hel avspärrning ska hållas så länge räddningsledaren bedömer att behovet finns.

– Ofta får räddningspersonal dirigera trafik efter olyckans akuta skede. Till stor del beror dirigeringsarbetet på polisens, i många fall, sena ankomst till olycksplatsen. Vi har nu beslutat

att dirigering enbart ska ske om räddningsledaren bedömer att det kan göras på ett, förhållandevis, säkert sätt. Ytterligare fart-hinder har köpts in för att möjliggöra säkrare trafikdirigering. Dialogen med polisen fortsätter i syfte att föra upp problemati-ken även på deras agenda.

– Stor vikt kommer läggas på avspärrningsmomentet vid framtida trafikolycksövningar, där vi även tagit fram ett utbild-ningsmaterial som avser just avspärrningar. Önskvärt är om vissa trafikolycksövningar kan genomföras i verklig miljö i större utsträckning.

Mina egna tankar…Olyckan i Olofström visar tydligt att riskerna för räddningsper-sonal är stora i samband med trafikolyckor. Räddningspersona-len har under de senaste åren »drillats i« hur viktigt det är att få vägarna hinderfria så fort som möjligt. Räddningsledaren ska kunna motivera sitt beslut om helavspärrning under en längre tid, precis som hen ska kunna motivera alla andra beslut som tas under en räddningsinsats. Samtidigt, tror jag, är det viktigt att

poängtera att det är legitimt att ta beslut som orsakar samhällsekonomiska konse-kvenser, i de fall man anser att risk erna är stora. Vår egen säkerhet får aldrig åsi-dosättas på grund av detta! ❑

TEXT: Melissa Millbourn, räddningschef, Räddningstjänsten Västra BlekingeFOTO: Räddningstjänsten Västra Blekinge

Lastbilen lyckades inte stanna i det hala väglaget utan körde ner i diket.

Olyckan i Olofström visar tydligt att riskerna för räddningspersonal

är stora i samband med trafikolyckor.

Skiss över fordonsuppställningen.

RL#03-15_Tryck.indd 17 2015-09-14 12:38



Den 5 januari i Skåne var det mycket kallt, termometern visade på -16 grader och stora dimbankar fanns i området kring Tranarpsbron, 2 mil nordväst om Helsingborg på E4.

TRAFIKOLYCKA TRANARPSBRONTid: 2013-01-15Plats: Tranarpsbron, Klippans kommunUtredare: Anna Andersson Carlin, Räddningstjänsten Syd, Mattias Sjöström, Räddningstjänsten Halmstad


Tät dimma, stark kyla och halt väglag orsakade trafikolycka med 75 fordon.

Två brandmän skadade vid stor trafikolycka På bron var det väldigt halt med i

princip isgata och siktför hållan dena förändrades snabbt från helt klart

till kompakt dimma med 20 meters sikt.

Larm trafikolyckaRäddningstjänsten i Åstorp får under förmiddagen larm om en förmodad tra-fikolycka på E4 Tranarpsbron. Olyckan

RL#03-15_Tryck.indd 18 2015-09-14 12:38




är inte allvarlig och man lämnar relativt snabbt. På ledningscentralen hals i Hel-singborg får man snart därefter in nya larm om en större trafikolycka på Tra-narpsbron. Enligt uppringarna är flera lastbilar inblandade och det är dimmigt och halt på platsen. Strax efter klockan elva påbörjas utlarmning av ett stort antal ambulanser och räddningstjänstre-surser.

Första styrkaRäddningsstyrkan från Åstorp är de som först anländer till olycksplatsen från söder på den norrgående vägbanan. Tankbilen som är med för avspärrning kör in i framförvarande lastbil och två brandmän skadas. Första lägesrapport som lämnas vittnar om att det är dim-migt och halt samt att olyckan fortsätter att växa. Nästa styrka som anländer kommer från Klippan, de ankommer nor-rifrån och stannar i höjd med olyckan i andra körfältet. Styrkeledaren lämnar bilen för att varna andra trafikanter och blir påkörd av en lastbil.

Polis och ambulansFörsta ambulans på plats blir led-ningsambulans och parkerar strax bakom den krockade tankbilen. En andra ambu-lans anländer i motsatt körfält och stan-nar vid Klippans brandbil. Strax efter att man stannat blir ambulansen påkörd av en lastbil och personalen skadas. Polisen försöker spärra av en bit innan olycks-

platsen för att förhindra att olyckan växer ytterligare.

En växande olyckaTrafikolyckan på Tranarpsbron startade i norrgående körfält och växte i takt med att fler fordon krockade in i fram-förvarande. En stund in i olyckan börjar bilar även krocka i motsatt körriktning (södergående). Även här växte olyckan då fordon körde in i krocken. Olyckan ses som en av de största i Sverige. Bron är ca 600 meter lång och som högst 15 meter ovan mark. Körbanorna är separerade på varsin bro och avståndet mellan är cirka 7 meter. Detta omöjliggör evakuering och räddningsinsats mellan körbanorna.

OmfattningTotalt spände olycksplatsen över 400meter på respektive körbana. Ett stort antal tunga fordon var inblandade, dock inga fordon med farligt gods. Samman-lagt var 75 fordon inblandade i olyckan. En person omkom och 40 personer skadades. Inget fordon gick av bron och broräckena höll, dock blev de kraftigt utbucklade. Efter cirka 3,5 timmar var samtliga skadade och oskadade borttran-sporterade från olycksplatsen.

Samverkan och ledningPå skadeplats utövades ledningen främst inom de egna organisationerna. Samver-kan mellan beslutsfattare skedde genom enskilda samtal vid flera tillfällen men

inte genom att alla beslutsfattare sam-lades tillsammans. Det skedde endast 15 minuter innan presskonferensen skulle ske i insatsens slutskede. Räddningsleda-ren uttalade att ledningsplats var vid dennes bil, dock samlades man aldrig där för genomgångar utan detta skedde spontant på olycksplatsen. Det utfärdades ingen tydlig riskbedömning från någon högre ledningsnivå och ingen riskbedöm-ning kommunicerades till övriga organi-sationer på plats.

ReflektionVid insatser där flera organisationer sam-verkar för att uppfylla ett mål behöver ledningsfunktionerna träffas regelbundet. Ledningsmöten med tydlig struktur och mål/syfte behövs för att ge en gemensam bild av insatsen och vad respektive orga-nisation arbetar med. Arbetsmiljön på skadeplats förändras ständigt och det är nödvändigt att genomföra löpande risk-bedömningar. Riskbedömningen ska inte stanna inom organisationen utan behöver kommuniceras till samverkande parter.

Erfarenheter • Fordonsplacering och vägavstängning är ett viktigt inledande moment vid tra-fikolyckor. Extra viktigt att tänka på risker kring detta vid halt väglag och dålig sikt.• Vid större olyckor som denna ställs höga krav på räddningsledaren så att arbetsmiljön samordnas. En riskbedöm-ning över arbetsplatsen ska kommuni-ceras till samverkande myndigheters ledande befattningar. • Medarbetare som varit inblandade i svåra eller annorlunda olyckor är sår-bara för nonchalanta kommentarer från kollegor som inte närvarat vid arbetet med olyckan. Viktigt att kollegor mellan arbetsplatser och inom arbetsplatser har stor ödmjukhet och empati för varandra. • Efter denna typ av olycka är det viktigt att debriefing genomförs. Alla inblandade från sos-operatörer till räddningsperso-

nal, ambulans och polis ska fångas upp. ❑

TEXT: Evelina Edström, brandingenjör Stor-stockholms Brand-försvarFOTO: Helsingborgs brandförsvar

Såväl lastbilar som personbilar var inblandade i olyckan.

RL#03-15_Tryck.indd 19 2015-09-14 12:38


LÄRANDE FRÅN OLYCKORReflektioner


TRAFIKOLYCKA Tid: 2010-11-30Utredare: Magnus Lundqvist, Räddningstjänsten Karlstadsregionen

Larm inkommer till räddningstjänsten på tis-dag förmiddag. En personbil och en lastbil har kolliderat på väg 63 vid Vallargärdet. Under fram-körningen vid en vänstersväng kolliderar en per-sonbil med släckbil 101. Strax efter anländer släckbil 111 som också är på väg till bilolyckan.

InsatsRCB befinner sig kvar på station och får via med-lyssning besked om olyckan med bil 101. Denne tar beslut om att bil 111 ska fortsätta till den för-sta trafikolyckan. Från olycksplatsen meddelas dock att bil 111 behöver stanna kvar. Det fattas beslut om att skicka annan personal till den för-sta trafikolyckan och att 111 kan stanna kvar. Brandmästaren anländer själv till den första trafik olyckan och konstaterar att föraren till person bilen är allvarligt skadad. Till denna olycka skickas istället deltidsstyrkan från Molkom samt ytterligare bilar från Karlstad.

Fördröjning av insatsI personbilen som krockade med brandbilen skadades en kvinna lindrigt och ett barn i baby-skydd klarade sig oskadd. Ingen av brandmän-nen fick några fysiska skador. Olyckan med släckbilen leder till en fördröjd insats på första trafikolyckan. Personen som krockat med last-bilen avlider senare. Fördröjningen av insatsen påverkade inte utgången av olyckan.

Erfarenheter• Enligt rutiner är det RCB som fördelar förbund-

ets resurser när det är flera samtidiga olyckor. Denna rutin följdes inte vid aktuell insats.

• Viktigt med tidiga och detaljerade lägesrapport-er från olycksplats för att kunna fatta beslut.

• Att man frångick rutinerna berodde troligtvis på det emotionella engagemang som uppstod i och med att de drabbade var kollegor.

TRAFIKOLYCKATid: 2013-08-09Utredare: Jonny Gladh, Räddningstjänsten Mjölby

På kvällen den 9 augusti inkommer larm om trafikolycka till räddningstjänsten i Mjölby. Det är en personbil som kolliderat med en personbil med släp. Personbilen har träffat släpet vilket slagits av och vält, därefter har bilen frontal-krockat med ett träd. Två cyklister som cyklade bakom personbilen med släp prejades ner i diket av släpet och ena cyklisten fick delar av lasten över sig.

InsatsEn ledig medarbetare från räddningstjänsten blev vittne till olyckan och kunde påbörja sjuk-vårdsarbete på platsen samt inventera olyckan till SOS. Dock fick första enhet dåligt med infor-mation kring skadeläget och olyckans position under framkörning. En mycket kort vindrute-rapport lämnades troligtvis pga. stress. Läget för föraren till personbilen som krockat med trädet var kritiskt och fick plockas ut genom att klippa taket på bilen. Ena cyklisten hade dragit på sig lindriga skador.

Erfarenheter• Detaljerad och värdefull information som läm-

nats av uppringare till SOS har inte vidare-förmedlats till räddningstjänsten varken vid utlarmning eller under framkörning. Detta med-förde att personalen inte var beredda på vad de skulle möta på olycksplatsen.

• På ankommande tankenhet saknades sjuk-vårdshandskar av gummi/latex. Vid aktuell olycka kom chauffören att vårda och vara behjälplig efter avspärrning. För att skydda sig använde chauffören sina arbetshandskar vilka blev blodiga. Det är inte bra att använda tyg-handskar då de inte ger samma skydd mot blodsmitta samt att de är smutsiga. Sjukvårds-handskar bör placeras i alla fordon.

TRAFIKOLYCKA MED TÅGSTOPPTid: 2012-09-03Utredare: Lars-Göran Nyhlén, Räddningstjänsten Medelpad

På förmiddagen den 3 september inträffar en trafikolycka på Dalagatan i Sundsvall. En bil som ska stanna för bommarna vid järnvägen blir påkörd i sidan av en annan bil. Inre befäl begär tågstopp under räddningstjänstens framkörning. När de kommer fram åker ett tåg förbi olycks-platsen.

InsatsRäddningspersonalen börjar vårda den skadade i bilen och strax därefter tar ambulanspersona-len över. Då kommer ännu ett tåg åkandes förbi olycksplatsen. Det viktiga att utreda i denna olycka är inte trafikolyckan i sig utan det faktum att tågen fortsatte att passera trotts begärt tåg-stopp.

Upphävt tågstoppDet finns rutiner för hur tågstopp ska utföras inom organisationen, dock sker det väldigt sällan och i detta fall följdes inte fastslagen rutin. Inga namnkvittenser utväxlades och ett tag in i in satsen meddelar polisen till driftledningen för tågtrafiken att det inte finns något hinder på spåren. Tågtrafiken släpps på trots att rädd-ningstjänsten och ambulansen fortfarande arbetar på skadeplatsen. Händelsen medförde en förhöjd risk för räddningspersonal och den skadade.

Erfarenheter• Ta fram en bättre rutin mellan räddningstjänst

och driftledning på Trafikverket för hur tågstopp och räddningsfrånkoppling ska begäras.

• Information till Polisen kring arbete vid tågspår samt vem som är räddningsledare och dess befogenheter.

• Trafikverket bör revidera sina rutiner så att en annan organisation inte kan upphäva ett tåg-stopp.

Läs mer på utkiken.net/Trafikep i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.

RL#03-15_Tryck.indd 20 2015-09-14 12:38


LÄRANDE FRÅN OLYCKORReflektioner


Det är inte bara vid rökdykning som räddningspersonalen ut - sätts för stora risker. Vid insatser till trafikolyckor finns också all-varliga risker att ta hänsyn till.

Så långt vi känner till har det varit få allvarliga skador på räddningsper-sonal på grund av påkörning under

räddningsinsatser vid trafikolyckor. Men det finns exempel på allvarliga tillbud och riskerna är många gånger påtagliga. Ett felsteg ut i vägbanan där trafiken fortfarande rullar kan vara ödesdigert.

Vid trafikolyckor är ofta ambulans och räddningstjänst först framme. Det är då viktigt att skapa en säker arbets-plats för personalen och aktivt försö-ka förhindra att andra trafikanter kör in i skadeplatsen. Här är till exempel var-ningsskyltning, fordonsuppställning och organisering av skadeplatsen viktig.

Skyltningen viktigDet gäller att tänka på hur andra trafi-kanter uppfattar trafikmiljön och den pågående räddningsinsatsen. Faktorer som kan ha betydelse för hur skyltningen görs är hur vägmiljön ser ut (skymd sikt, vägbredd, vägtyp, etc.), hastighet och trafikflöde samt väder och väglag. Detta kan exempelvis innebära att avståndet mellan skyltningen/varningsljus och ska-deplatsen kan behöva ökas.

Det kan finnas behov av att se över hur fordonsreflexer, varningstält och var-

ningsljus fungerar i mörker och olika värderlek. Södra Älvsborgs Räddnings-tjänstförbund upptäckte till exempel att fordonsreflexerna syntes dåligt på ett lastväxlarfordon som användes som buffertfordon vid en trafikolycka. Även blixtljusen bakåt var otillräckliga.

Rak placering bättre än snedIdag ställer man oftast upp släckbilen snett framför eller bakom skadeplatsen, beroende på om man har tillgång till tankbil eller höjdfordon som komplet-terande skydd. Ibland kan det vara bättre att ställa fordonen rakt utmed vägen och ändå få bra skydd. Vid rak placering syns reflexerna och varningsljusen bättre, särskilt vid sämre väder. En rak placering gör det också lättare att snabbt kunna använda vinsch för att dra isär fordon.

Väljer man att ställa fordonen snett och ha ett körfält öppet för trafik bör man ha hytten mot det öppna körfältet, dettaför att förhindra att personalen tvingas ut i trafikerat körfält för att hämta utrust-ning i fordonets skåp. Placering av fordon,

Påkörningsrisker för räddnings-personalen vid trafikolyckor

verktygsplats och annan utrustning bör ske så att man undviker att passera över trafikerad väg och minimerar spring i när-heten av fordon i rörelse.

Brandbilen inte säkert skyddMan ska också ha i minnet att ett brand-fordon aldrig ger ett fullgott tma-skydd*. Det kan lätt bli en falsk säkerhet. Vid påkörning av tung lastbil blir ett upp-ställt brandfordon ett lätt »byte« som kan förflyttas ett stort antal meter.

Att personalen använder varselvästar eller motsvarande är en självklarhet. Ibland kan dock varselvästarna ha dålig synbarhet för att de är smutsiga eller att reflexerna är slitna. Det finns även exem-pel på insatser där inte alla har varselväs-tar på grund av slarv eller att det finns för få västar med i brandbilarna så att de inte räcker till all personal. ❑

TEXT: Mattias Strömgren, MSB & Ulf Rydh, Trafikverket* Truck Mounted Attenuator (= ungefär lastbilsmonterat påköringsskydd)

Ett felsteg ut i vägbanan där

trafiken fortfarande rullar kan vara ödesdigert.

Mattias Strömgren, MSB. Ulf Rydh, Trafikverket.

RL#03-15_Tryck.indd 21 2015-09-14 12:38


LÄRANDE FRÅN OLYCKORHeta arbeten

Varje år genomförs drygt 140 räddningsinsatser vid bränder orsakade av heta arbeten. Troligen inträffar fler, men dessa släcks antagligen utan räddningstjänstens inblandning, eller så rappor - terar inte räddningsledaren att branden orsakats av heta arbeten.

Brandskyddsföreningen har i mer än 25 år arbetet med att få ner skadorna orsakade av heta arbeten, då främst med skadepre-ventionskonceptet Heta Arbeten, med utbildning och certifie-

ringen av hetarbetare. Vi har nyss avslutat arbetet med att sammanställa innehållet i de sam-

manlagt 867 insatsrapporter, rörande hetarbetsbränder, som skrivits under åren 2009–2014. Tonvikten på sammanställningen har koncentre-rats till att studera under vilka omständigheter som bränderna uppstår.

Startföremål och material som brinnerDet är tre startföremål som sticker ut, brand i vägg, brand i tak och brand i fordon (se figur 1). De två förstnämnda startföremålen orsakas oftast av företag/entreprenörer medan bränder i fordon, till övervägande delen, orsakas av privatpersoner. Vilket material som börjar brinna är också vik-tigt att förstå. Isoleringen, främst cellplast, är det absolut vanligaste mate-rialet vid brand i väggar och tak (se figur 2 och 3).

Bristande förebyggande åtgärderAv insatsrapporternas fritextfält framgår det ofta varför branden uppstod, och därmed också var förebyggande åtgärder kan sättas in. Följande förebyggande åtgärder är de som i första hand lyfts fram. Här hänvisas till de aktuella säkerhetsregler i Brandskyddsföreningens norm för heta arbeten som är tillämpliga och som då troligen inte efterföljs i samband med det heta arbetet.

• Undersökning av de »dolda« riskerna (Säkerhetsregel 6 & 7). Eftersom det i många fall är brännbart material i väggar och tak, främst cellplast, som är antändningsorsaken, så fyller sannolikt 3M-metoden (kontroll av Metod, Material och Miljö inför hetarbetet) en viktig funktion för att und-vika bränder.

• Städning och borttagande av brännbart material (Säkerhetsregel 4 & 5). Borttagande av brännbart material runt arbetsplatsen och borttransport eller övertäckning är grundläggande åtgärder.

• Samspelet mellan beställare och utförare. Insatsrapporterna be -skriv er inte om dialog mellan beställare och utförare har gjorts. Brand-skyddsföreningens erfarenhet är att beställaren oftast har tillstånd och utföraren certifikat, dvs. att kunskapen finns, men att det trots detta brinner. Dialogen mellan beställare och utförare behöva stärkas.

Framtida utveckling för att minska skadornaI vår uppföljning av insatsrapporterna av bränder orsakade av heta arbe-ten, visas än en gång på vikten av detaljerad och tillförlitlig skadedata. Svensk räddningstjänst är en grundstomme i datainsamlingen. MSB inför 2016 sin nya Händelserapport vilken möjliggör en än bättre möjlighet till uppföljning.

Det är viktigt att alla brandbefäl gör sin del av arbetet för att åstad-komma möjligheter för utveckling inom skadepreventionsområdet. MSB bör också förbättra återkopplingen till kommunerna med statistik och analyser på både nationell och lokal nivå. ❑

TEXT: Ola Malmstedt, Brandskyddsföreningen

Vi vill minska skadorna av bränder vid heta arbeten

Figur 1. Fördelning mellan startföremål.200–

175–

150–

125–

100–

75–

50–

25–

02 3 4 7 8 12 17 18 21 25 26 27 27 28 29 32 51 60 118 143 175

Möb

elbr

and

Bran

d i d

örr

Mas

kin

Elin

stal

latio

ner

Okä

nt

Bran

d i t

ak

Arbe

tsbä

nk

Bran

dfar

lig v

ätsk

a

VVS

inst

alla

tione

r

Bran

dfar

lig g

as

Bran

d på

fasa

d

Vege

tatio

n

Lös i

nred

ning

Dam

m/s

kräp

Bran

d i f

önst

er

Röku

tvec

klin

g

Bran

d i v

ägg

Cist

ern Br

and

i gol

v

Ford

on

Papp

er/k

arto

ng

ANTA

L IN

CIDE

NTE

R

Damm/skräp 4%

Plastfilm 4%

Fogmassa 6%

Figur 2. Antänt material i vägg.

Träreglar 8%

Väggpanel 13%

Okänd isolering 23%

Cellplast 38%

Okänt 2%

Väggbeklädnad 2%

Väggpanel 13%Väggpanel 13%Väggpanel 13%Väggpanel 13%Väggpanel 13%

Takpapp 22%

Takfot 16%

Takreglar 14%

Okänd isolering 13%

Underlagsduk 4%

Fogmassa 3%

Tjärpapp 2%

Vindpapp 2%

Cellplast 24%

Figur 3. Antänt material i tak.

RL#03-15_Tryck.indd 22 2015-09-14 12:38


TEKNIK OCH TAKTIKInternationell utblick

LÄRANDE FRÅN OLYCKORHeta arbeten

Rapporten Project responder 3,utförd av Homeland Security i usa försöker svara på bland

andra just dessa frågor bland annat genom att studera redan nu existerande brister inom räddningstjänsten. Detta är en anpassning av ett väl beprövat system »Soldier as a system« där man kontinu-erligt jobbar med kortsiktiga mål för att uppnå det fulländade systemet.

De största nuvarande och närliggande bristerna delas upp i olika prioritetsnivå-er som därefter delas in i subnivåer. Bland de högst prioriterade bristerna återfinns bristen av redskap för att skapa simule-rade övningar med hög kvalitet, möjlig-heten till en bra lägesuppfattning med närliggande risker, möjligheten att på avstånd övervaka pågående insats visuellt och möjligheten att på avstånd scanna av insatsområdet för att finna skadade eller

avlidna oavsett omgivande temperatur. Ett exempel för att lösa problemet med

otillräcklig övningsredskap ses vara ett system likt de från moderna spelkonsoler där personal skulle kunna träna virtuellt tillsammans med andra aktörer utan att de ska behöva vara i samma lokal, eller ens i samma land. Den mängd restid som då besparas från vissa enheter kan istället förläggas på den primära verksamheten.

Stärka kompetensMöjligheterna till att öva en mängd olika mer eller mindre sannolika scena-rion skulle kunna stärka kompetens och samverkan enormt. Viss övning skulle till och med kunna ske under pågående insats innan avbytande personal skickas ut. Arbetet framåt efter rapporten Project responder 3 består av att systematiskt analysera befintliga och pågående fram-

Att förutspå– taktik och teknik för framtiden

steg inom teknologin för krishantering.En rapport med liknade frågeställning

finns skapad av Storstockholms brand-försvar, Räddningstjänsten Storgöte-borg och Räddningstjänsten Syd. 2030, En räddningstjänst i tiden? förutspår ett behov av fler sensorer för realtidsanaly-ser på skadeplats. Detta för att förenkla beslutsfattandet för den ansvarige rädd-ningsledaren.

Från att sensorer endast kunnat mäta förändringar kan de analysera föränd-ringarna för att till exempel avgöra vad för typ av ämne som ökat eller minskat i en miljö. I rapporten nämns att det under arbetets gång används förarlösa robotar inom militären för att utföra underrättelse inhämtning och att detta inom framtiden kommer att kunna app-liceras inom räddningstjänsten då pris-erna för tekniken sjunker. Redan idag har bland annat Motala räddningstjänst en drönare som fast utrustning i sitt ledningsfordon för att snabbt kunna få en överblicksbild av skadeplatsen.

15 utmaningarRapporten 2030, En räddningstjänst i tiden? belyser 15 identifierade utman-ingar. Bland annat belyser man behovet av att utveckla metodtaktik och teknik då den nya utrustningen som tillkom-mer, ställer högre krav på den som leder räddningsinsatserna och de alltmer till-gängliga sensorerna kräver en förmåga att hantera det data som de ger och att utföra komplexa analyser. ❑

TEXT: Anders Jönsson, brandingenjörsstuderande

Hur ska vi kunna förutspå vårt framtida behov av teknik och fram-förallt de krav vi kommer att behöva ställa på denna teknik?

Läs mer på utkiken.net/Framtidutl i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.

För vidare läsning inom området finns rapporterna att läsa på www.utkiken.nu

Sensorer blir mer och mer viktiga i framtidens räddningstjänst.

RL#03-15_Tryck.indd 23 2015-09-14 12:38


IRL LEDARSKAPSSKOLALedarskap i förändring

I vår bransch har vi sedan tio–femton år tillbaka varit i en process när det gäller att gå från chef-skap till ledarskap samt från stark specialisering till processorienterade organisationer. Dessa för-ändringar pågår på många räddningstjänster, vil-ket ibland kan möta mycket starka reaktioner.

En kommentar som jag kan möta är: »När får vi lugn och ro, det förändras hela

tiden!« Svaret är förstås att en organisation är under ständig för-ändring, hela tiden.

Från traditionell förvaltning till kunskapsorganisationTidigare dominerade den traditio-nella förvaltningen, idag behöver vi vara mer av kunskaps- och processtyrda organisationer.

Tidigare visste chefer mer om uppdraget, de hade koll på nyhe-ter om yrket och kompetensutveckling. Då hade vi ett internt snigelpostsystem och kunde bestämma när informationen skulle nå mottagaren och vem som skulle få den. Det fanns ett infor-mationsövertag som inte längre finns.

Vi får däremot komma ihåg att vi har en myndighetsroll som ställer krav på formalia och förvaltningsprocesser. Därför behö-ver vi idag både vara den traditionella förvaltningen och kun-skapsorganisationen, dock med tyngdpunkten på att vara en kunskapsorganisation.

Starkare än styrdokumentOrganisationer består av ett antal människor. Hur dessa agerar, tänker och utvecklar traditioner, benämns som organisations-kultur. Denna kultur är ofta starkare än värdegrunds- och styr-dokument. Därav tar det oftast tid med denna förflyttning och det finns många fallgropar.

Det finns olika krav på chefer och arbetsledare. Om man är räddningschef/förbundschef är systemförståelse och omvärlds-bevakning viktig kompetens. Vidare är fokus på att peka ut färdriktning, rätt kompetens hos medarbetaren, hålla riktning, hålla ut och att leverera viktigt.

Medarbetares fokusAtt vara anställd idag innebär att man förstår följande på djupet:• Anställningsavtalet är individuellt och inte kollektivt. Man

anställs inte i någon speciell arbetsgrupp och uppgifterna för-ändras över tiden.

• Man ska kunna agera i vilken grupp och vilket samarbete som helst. Det innebär att jag får vara beredd på att byta grupp, få nya uppgifter och arbetstider.

• Det finns ett större ansvar för eget lärande än tidigare. Med tanke på individuella uppdrag, kan det vara svårt för chefer och arbetsledare att veta vilka kompetenser som behövs för medarbetarens utveckling.

Förflyttning ställer höga kravSom vi kan se av ovanstående resonemang så innebär förflytt-ningen att det ställer höga krav på alla medarbetare, för att man ska lyckas. Detta är i praktiken inte alltid lätt och det finns dessvärre exempel på hur utvecklingsarbetet har fallerat på räddningstjänster.

Mitt resonemang i denna artikel bygger på Pär Erikssons bok Tio tankar om ledarskap, – en obändig tro på förändring (Lava förlag). Han arbetar för närvarande som kommundirektör i Eskilstuna. Du som är intresserad av att veta mer, rekommende-ras att läsa boken som ger inspiration och kunskap. Det finns ett citat i boken som är intresseväckande men dock inte eftersträ-vansvärt.

Volvos tidigare vd, Leif Johansson, lär har uttryckt följande om vilka kompetenser som framtida medarbetare behöver: »för-måga att orientera sig i otydliga organisationer med otydliga chefer och otydliga budskap.« ❑

TEXT: Ola Mårtensson, IRL ledarskap

FÖRÄNDRINGSTRENDER Från Till Stark specialisering Samarbete och processorientering Detalj- & regelstyrning Mål- och värdegrundstyrt Myndighet Tjänste- & servicetänkande Stabilt Ständig förändring Befattningsbeskrivning Uppdragskontrakt Stuprör Vertikalt tänkande Insatsfokus Insats- och förebyggande fokus 15 år i samma arbetsgrupp Flexibla arbetsgrupper

Ett viktigt fokus är att peka ut färdrikt-ning, rätt kompetens hos medarbetaren,

hålla ut och att leverera.

Traditionell och kunskapsinriktad organisation, samtidigt!

RL#03-15_Tryck.indd 24 2015-09-14 12:38


RVR-SKOLADokumentation

Bra dokumentation viktig vid restvärderäddning

Inplastade taktikkort med »kom-ihåg« finns att beställa av RVR.

Räddningstjänstens avtal med Försäkringsbranschens Restvärde räddning (RVR) inne-bär förutom åtgärderna på ska-deplats, även att efter restvär-deräddning och sanering av väg och järnväg, evakuering av tåg utförts, att uppdragen ska rap-porteras på ett visst sätt.

De åtgärder som utförs på skade-plats vid akut restvärderäddning innebär att sekundärskadorna vid

bränder och vattenskador blir avsevärt mycket mindre och i trafikuppdragen att samhällskostnaderna minimeras samti-digt som skadekonsekvenserna minskar.

Redan här har räddningstjänsten via avtalet med rvr hjälpt den skadedrab-bade avsevärt. Det som återstår är då att rapportera det utförda arbetet och faktu-rera. Varför är det då så många uppgifter som måste skickas in?

Hjälp till den drabbadeJo, rapporten är en förlängning i arbe-tet att hjälpa den skadedrabbade även efter insatsen, genom att underlätta och snabba upp skadereglering på försäk-ringsbolaget. I trafikuppdragen innebär insamlingen av uppgifter att Trafikverket får värdefull information för att kunna reparera skador och i framtiden minime-ra skador efter analys och åtgärder.

För att försäkringsbolagen ska kunna göra en korrekt bedömning vid skadereg-leringen, behöver de en tydlig beskrivning av vad som inträffat på skadeplatsen samt en bedömning av skadeutbredningen.

Nyttja insatsrapportenNär akut restvärderäddning rapporte-ras, fyll i fritextfältet avseende vad som inträffat, skadeorsak (en bedömning om det går) samt en bedömning av om ska-dorna är begränsade till det utrymme där

branden startat. Kanske kan denna text hämtas rakt av från insatsrapporten?

Exempel på hur man skulle kunna skri-va vid en mindre brand i flerbostadshus:

»Torrkokning i lägenhetskök, brand-skador begränsat till spis. Ventilering med rökfläkt, två man 30 min.«

Ändrad skadelidande vid ventileringNär räddningstjänsten utför ventilering som enda rvr-åtgärd efter brand i flerfa-miljshus, ska endast fastighetsägaren och dennes försäkringsbolag anges som ska-delidande i rapporten. Detta gäller både hyresrätter och bostadsrätter. Hyresgäs-ten eller bostadsrättsinnehavaren ska inte anges i rapporten. Är det en bostadsrätt ska föreningen anges som skadelidande.

Detta är beslutat av försäkringsbola-gens representanter i rvr-kommittén. ❑

TEXT: Gustav Köhler, administratör på Försäkringsbranschens Restvärderäddning

TIPS VID RÄDDNINGSTJÄNSTENS RAPPORTSKRIVNING:

På skadeplatsen:■ Ta med och ta hjälp av taktikkorten ute

på skadeplats, för att få hjälp med vad som dokumenteras. Det blir oftast lätt-are att ta de obligatoriska uppgifterna redan på skadeplats. Saknar ni taktik-kort och är intresserade av att beställa finns beställningssedel i Ophelia.

■ Vid bränder i flerbostadshus står det ofta vem som är fastighetsägare eller fastighetsansvarig med telefonnum-mer nere i entrén. Där kan du få tag på försäkringsuppgifter.

■ Vid oklara försäkringsuppgifter kontak-ta och ta hjälp av en restvärdeledare.

Vid inrapportering i Ophelia:■ Läs manualen till Ophelia.■ Se till att ha alla obligatoriska uppgifter

som fastighetsägare/skadelidande, för-säkringsbolag och organisationsnum-mer-/personnummer.

■ Vid trafikuppdrag, ange alltid vägnum-mer och gärna lite mer specifikt var trafikolyckan har inträffat. Exempelvis E4 höjd med Trafikplats Järva.

■ Skriv gärna lite mer information i fritextfältet om hur många som utförde akut-RVR/ T-uppdrag och under hur lång tid. Ex. 2 man 30 min = 1h.

RL#03-15_Tryck.indd 25 2015-09-14 12:38


BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDDHöga trähus

Allt högre trähus ställer kravDet pågår en mycket prestigefylld tävling inom arkitekt- och byggvärlden. Sedan ett par år till-baka slåss nämligen olika arkitektfirmor om att rita och bygga världens högsta trähus.

Det är såklart ingen officiell tävling med prispall och medaljer men »prispengarna« är stora för firmorna genom stärkta varumärken och därmed fyllda order-

böcker.Sverige är i högsta grad med i denna tävling. Sveriges bidrag:

En 100 meter hög träskyskrapa i Stockholm leder i kategorin »ritade men inte byggda«. Norge (vilka annars) leder för närvar-ande den riktiga tävlingen med ett 14-våningars trähus i Bergen.

Oavsett hur denna tävling slutar så har höga trähus blivit en etablerad produkt i de länder där det är tillåtet. I Sverige är det, med våra funktionsbaserade regler, tillåtet att bygga hur högt som helst med valfritt material. Om det sedan är möjligt får den analytiska dimensioneringen visa. Vi har inte sett några begränsningar i höjd från arkitekter eller brandprojek-törer – ännu.

Trähus med utmaningarHöga trähus har flera olika problemområden som måste lösas. Ett är att trä krymper under de första åren. Ett annat är att stomljud kan fortplanta sig i trästommen. Ett tredje mögel-problematiken. Och så har vi förstås brandproblematiken.

Träbranschen förstod tidigt att »brandproblemet« måste lösas om höga trähus skulle kunna byggas. Man anlitade därför ett antal forskare för ett arbete som, förutom en mängd tekniska doktorer, mynnade ut i publikationer om hur trähus skulle byggas för att klara byggreglerna.

Och kraven i byggreglerna klarar man. Ett stort problem med detta är att byggreglerna nästan endast reglerar personskydd. Om man vill ha ett egendomsskydd måste byggherren lägga till detta i projekteringsförutsättningarna. Här lirar inte byggreg-lerna och Lag om skydd mot olyckor ihop. I lso talar man ju om att rädda liv, egendom och miljö vid räddningsinsatser. Miljöhänsyn vid brand behöver man för övrigt inte heller ta hänsyn till vid projektering av nya hus.

Ska byggnader även ha ett egendomsskydd behöver det finnas med redan i projektförutsättningarna. Annars kommer bara krav kring personskydd med.

I Sverige är det, med våra funktions-baserade regler, tillåtet att bygga hur

högt som helst med valfritt material

RL#03-15_Tryck.indd 26 2015-09-14 12:38


KÅSERI Melissa Millbourn

Sommaren är snart slut. Till viss del är det vemodigt när semesterveckorna är slut, till viss del känns det jättebra. Äntligen är det dags att sätta igång, ta tag i

allt jag inte hann göra innan semestern och fortsätta lära mig att förändringsarbete tar tid.

Ett år har snart gått sedan jag fick möjlighet att fortsätta påverka organisationens, kom-munernas och regionens arbete med skydd mot olyckor.

Ett år har snart gått sedan jag fick mer inflytande och möjlighet att påverka samhällets krisbe-redskap och krishanteringsför-

måga. Ett år har snart gått sedan blev jag räddningschef. Då målade jag upp strategier i mitt huvud för att nå mål. Målen hade en gemensam nämnare: »att skapa en effek-tiv organisation som samspelar med andra för att skapa skydd«. Det skulle bara visa sig vara lite hinder på vägen …

Framförallt är det en svår utmaning »att lära sig att vara chef« samtidigt som du förväntas vara en. Dessutom bra och coachande. Mycket handlade, och handlar, om att sätta sig in i den kommunala organisationen, strategier och styrmedel, den egna organisationens roll samt eko-nomi och personal.

Jag har funderat, analyserat och utvärderat mål och strategier som funnits i mitt huvud. Ibland har jag bollat med någon kollega. Till slut har jag kommit fram till »så här borde vi göra«. Dock uppstår problem när jag, som ny och hungrig ledare, vill nå förändring snabbt.

Själv har jag varit mogen att starta ett förändringsarbete eftersom idéerna, cirkulerat i mitt huvud under en längre tid. Men, detta betyder inte nödvändigtvis att organisatio-nen är det. Jag har lärt mig att förändringsarbete tar tid.

Förändringsarbete måste få ta tid! Framförallt har jag lärt mig att min roll i detta arbete är att inspirera och utveckla gruppen i dess beslutfat-tande mot förändring.

Melissa Millbourn, räddningschef, Räddningstjänsten Västra Blekinge

Vägen mot målen – inte alltid utan hinder

Jag har funderat,

analyserat och utvärderat mål som funnits i mitt huvud.

Begränsningar för räddningstjänstenVi är alltså i en situation där byggnader brandprojekteras så att bärförmågan och brandceller dimensioneras så att människor kan utrymma. Reglerna för att underlätta räddningstjänstens insats begränsas till angreppsvägarnas placering, räddnings-vägars minimidimensioner och reglering av när det behövs rökluckor och räddningshissar.

Så här har det sett ut länge men det har inte varit några stör-re problem eftersom vi har byggt med material och metoder som gett oss en säkerhetsmarginal att förlita oss på. En bärande vägg i ett åttavånings betonghus har betydligt bättre brandmotstånd än de 90 minuter som byggreglerna kräver. Detta på grund av att byggnadens tyngd och andra laster dimensionerar hur tjock väggen ska vara.

Större risk för kollapsNär det gäller trä är problematiken omvänd. Brandlastfallet är dimensionerande i många bärande konstruktioner. Om det till exempel krävs två gipsskivor för att uppnå 90 minuters brand-motstånd så är det nog väldigt få byggherrar som monterar dit en skiva till för att få lite säkerhetsmarginal.

Det kan låta som en väl tilltagen tid med 90 minuters brand-motstånd. Då ska man komma ihåg att risken för byggnads-kollaps efter den tiden är påtaglig i ett trähus. Om man inte har lyckats släcka branden så måste byggnaden vara utrymd. Här gäller det för räddningsledaren att räkna baklänges. Hur lång tid tar det att utrymma huset? Kan vi använda trapphu-set eller måste vi använda stegutrustning? Hur många personer med funktionsnedsättning måste vi bära ner? Hur många dörrar måste vi bryta upp?

En rimlig uppskattning är att detta kan ta 30–60 minuter. I värsta fall har vi då 30 minuter på oss från brandstart till att branden måste vara släckt. Räknar vi då bort den tid som krävs för upptäckt, larm, körtid, angrepp via trapphus till att vi har vatten på strålröret i brandrummet så har rökdykarna inte så lång tid på sig att släcka – och släckförsöket måste lyckas.

Fullständig släckning nödvändigDet som är väldigt viktigt vid brandsläckning i träbyggnader är att branden släcks fullständigt. Framför allt om branden har spridit sig in i konstruktionen. En fortsatt glödbrand i konstruk-tionen kan ju få förödande konsekvenser.

Ännu viktigare är det om branden startat i konstruktionen. Då måste räddningsledaren tidigt få veta detta. Information från rökdykarna och vittnen kan vara livsviktiga vid dessa fall. Tid-punkten för brandstart är också viktig att få veta för att kunna räkna ut tiden för byggnadens kvarvarande bärförmåga.

Som om inte allt detta vore nog så finns det ytterligare en aspekt att ta hänsyn till: vattenskador i träkonstruktioner kan bli väldigt svåra och kostsamma att sanera (torka). Så, släck snabbt och fullständigt med så lite vatten som möjligt!

Bränder i höga trähus kommer att vara en stor utmaning för landets räddningstjänster. Taktik och metoder kommer att behöva utvecklas. För vem vet, snart kanske det är en byggnad i din kommun som leder vm i högsta trähuset. ❑

TEXT: Ville Bexander, brandingenjör Brandskyddsföreningen

RL#03-15_Tryck.indd 27 2015-09-14 12:38


STUDIENYTTKärntekniska olyckor

Rätt kunskap vid kärnteknisk olycka»Det behövs mer kunskap kring hur kärntekniska olyckor ska hanteras«. Det anser Thomas K. Nilsson, teknisk doktor och lärare inom MSB.

Han ansvarar för de utbildningar som msb erbjuder inom det radiologiska och nukleära områ-

det. De riktar sig främst till länsstyrelser, men även andra myndigheter och organi-sationer.

– Länsstyrelsen har en nyckelroll vad gäller hanteringen av utsläpp av radio-aktiva ämnen, säger Thomas K Nilsson. Den ansvarar för räddningstjänst om en kärnteknisk olycka skulle inträffa och utser räddningsledare som ska leda rädd-ningsinsatsen.

Räddningsledaren kan antingen arbeta inom kommunal räddningstjänst eller ha motsvarande kvalifikationer.

– Även om kärntekniska olyckor inträf-far väldigt sällan kan de få förödande konsekvenser och medföra evakuering av människor och stor påverkan på mil-jön, säger Thomas K Nilsson. Förmågan att hantera den här typen av olyckor mås-te hållas uppdaterad av de aktörer som ansvarar för räddningstjänsten.

Mer och rätt kunskapEnligt Thomas K Nilsson behövs det inte bara mer kunskap inom området; det behövs också rätt kunskap.

– Ser man exempelvis till kärnkrafts-olyckan i Fukushima i Japan så fick den mer medial uppmärksamhet än tsunamin som orsakade den. Cirka 16 000 männis-kor dog på grund av tsunamin men ing-en förolyckades på grund av strålningen i samband med olyckan, säger Thomas K Nilsson.

– Just därför är det centralt att de aktörer som ska ansvara för samhäl-lets räddningsinsatser i samband med en kärnteknisk olycka har en riktig bild av vilka effekter ett utsläpp kan få på miljö och människors hälsa. Den här kunska-pen är också viktig för att kunna infor-mera allmänheten på ett korrekt sätt, så att de kan vidta åtgärder för att skydda sig själva.

Utbildning för olika funktionerMsb erbjuder idag nio olika modul-utbildningar inom området. De omfattar utbildning i sanering, indikering och strålskydd, träning i hur larmet ska nå myndigheter och allmänhet, samt kom-munikation och information i samband med en kärnteknisk olycka.

Utbildningarna riktar sig till olika funktioner (t.ex. räddningsledare, sane-ringsledare, informatörer, m.m.) inom beredskapsorganisationen som ska hante-ra denna typ av olyckor.

– Beredskapen utgår ifrån ett antal tänkbara nödsituationer med radioaktiva ämnen, berättar Thomas K Nilsson.

– Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986var t.ex. en utländsk nödsituation som påverkade svenskt territorium medan kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan 2011 var en utländsk nödsituation som påverkade svenskar som var i Japan.

Viktigt ha förberedda aktörerThomas K Nilsson säger att syftet med utbildningarna är att förbereda de aktörer,

framförallt länsstyrelserna, som ansvarar för att hantera en kärnteknisk olycka.

– Det är ju så att alla länsstyrelser även måste ha en beredskap om något inträffar i ett angränsande län. Beroende på väder och vind kan ju olyckan påverka ett annat län än det län där olyckan inträffade.

Msb:s utbildningar är kostnadsfria och öppna för alla som ingår i den svenska beredskapen för radiologiska och nukleä-ra olyckor. ❑

TEXT & FOTO: Nomi Egan, MSB Revinge

SVENSK NÖDSITUATION i en kärnteknisk anläggning: Olycka eller avsiktlig händelse, svensk nöd-situation, annan radiologisk nödsituation, olycka eller avsiktlig händelse, utländsk nödsituation som påverkar svenskt terri-torium, olycka eller avsiktlig händelse, utländsk nödsituation som påverkar svenska medborgare i annat land och olycka och avsiktlig händelse.

Förmågan att hantera kärnteknisk olycka måste hela tiden övas hos alla funktioner.

RL#03-15_Tryck.indd 28 2015-09-14 12:38


STÄRKT BRANDSKYDDIndividanpassning

Aillt fler blir allt äldre. Antalet per-soner över 65 år kommer att vara 2,1 miljoner år 2021 och 2,4

miljoner år 2031, enligt scb. Under den senaste tioårsperioden har dessutom medellivslängden ökat. Detta i kombi-nation med att allt fler äldre bor kvar hemma, innebär att behoven av anpas-sade bostäder kommer att öka kraftigt framöver.

Samhällets inriktning är att äldre per-soner och personer med vissa funktions-nedsättningar ska ha möjlighet att bo kvar i sin bostad så länge som möjligt och få individuellt anpassat stöd i form av vård, omsorg, hjälpmedel och anpassning av bostaden.

Bra brandskydd missasDäremot missar man ofta brandskyddet. Det brandskydd som bygglagstiftningen ställer krav på förutsätter att den boende själv kan agera och sätta sig i säkerhet i händelse av brand.

Bland äldre finns dock många som inte själva kan släcka en brand eller kla-rar av att fly undan och sätta sig i säker-het. Orsaken kan vara brist på fysisk och

Ge våra äldre en chans!

psykisk förmåga, medicinpåverkan eller andra tillstånd som i högre grad drabbar äldre. Regelverket måste därför föränd-ras och även brandskyddet måste indivi-danpassas.

Brandskydd med i biståndsbedömningFå kommuner har idag med brandskyd-det i biståndsbedömningen, trots att det finns bra och ofta enkla lösningar som effektivt kan ge äldre ett individanpassat brandskydd.

Exempel på brandskydd är olika modeller av spisvakter, som stänger av spisen innan det uppstår en risk om plat-tan exempelvis glömts påslagen, flam-säkra sängkläder, kläder som inte fattar eld vid till exempel brand i samband med rökning är en annan lösning, rökför-kläde som förhindrar att en tappad ciga-rett eller glöd utvecklas till brand, mobil sprinkler är ytterligare ett alternativ.

Brandskyddsföreningen vill att alla

Läs mer om individanpassat brandskydd på www.brandskyddsforeningen.se/chanslos

kommuner ska erbjuda individanpassat brandskydd och att man tar hänsyn till brandskyddet redan vid biståndsbedöm-ningen.

Bättre samverkan mellan räddningstjänst och kommunRäddningstjänsterna sitter på stor kun-skap om brandskydd för individer med olika förutsättningar. Dessutom har socialtjänstens biståndsbedömare stor erfarenhet och rutin av att bedöma äld-res förmåga att klara sig själva. Genom bättre samverkan inom kommunerna kan äldre ges ett bra skydd även när de bor kvar hemma. ❑

TEXT: Carina Andersson, kommunikatör, Brandskyddsföreningen

Varje år omkommer omkring hundra per-soner i bränder i Sverige, de flesta i sina egna hem. Äldre är en överrepresenterad grupp. Med individanpassat brandskydd skulle många kunna räddas.

För att minska riskerna för funktionsnedsatta äldre behövs individanpassat brandskydd.

RL#03-15_Tryck.indd 29 2015-09-14 12:38


VÅRA KONFERENSERBrand2016

Ulf Lago, programansvarig Brand2016.

Cecilia Uneram, biträdande programansvarig Brand2016.

Den 24–26 maj 2016 genomförs den 25:e brand-konferensen genom tiderna. Ett perfekt tillfälle för att ta ett utvecklingssprång med konferensen!

Under Brandkonferensens 25-åriga historia har det då och då gjorts några genomgripande förändringar. Den som varit med under alla 25 konferenser, ser säkert att den

första konferensen 1992 inte alls var lik den som genomfördes 2015.

Då: den enda arenanNär Brandkonferensen startade 1992 var förekomsten av nät-verkande mellan organisationer inte av samma omfattning som idag, och antalet forum och konferenser inte så många. Det primära syftet med Brandkonferensen då var att sprida kunskap och erfarenheter till och mellan organisationer.

Då var Brandkonferensen i stort sett den enda arenan för det-ta. Även om konferensen även idag har ett syfte att sprida erfa-renheter, så finns det så många andra kanaler och forum för detta idag.

Idag: En av flera arenorAntalet etablerade nätverk, forum och konferenser med rädd-ningstjänsten som målgrupp, har ökat sedan 1992. De flesta av dessa konferenser har en relativt avgränsad målgrupp och ett specifikt ämne. Brandkonferensen är sålunda inte längre den enda arena där kunskaper och erfarenheter utbyts.

Att tro att Brandkonferensen skulle kunna vara först med den senaste kunskapen är också otänkbart. Idag sprids informa-tionen blixtsnabbt, i samma stund som den skapas. Vad ska då Brandkonferensen vara i en tid då antal forum och konferenser blir fler, och ny kunskap och information sprids direkt?

Ny arena behövsBrandkonferensen kan vara den nya arenan där det som dis-kuterats i andra forum, kan förmedlas till, och diskuteras i, en bredare grupp och i en bredare kontext. Brandkonferensen kan vara det tillfälle då deltagare ur olika yrkesgrupper tillsammans sätter samman delarna till en helhet.

Vår tanke är att Brandkonferensen kan vara arenan som sam-lar ihop, paketerar och förmedlar det som inte tidigare nått ut.

Vi kan dock inte lova att det inte kommer förmedlas ny kun-skap, och en och annan »stor« föreläsare får ni säkert se på scenen också!

Ny planeringsmodellDen utveckling av konferensen som nu beskrivits, kräver ett nytt sätt att planera den. Till den 29 september har därför programgruppen som arbetar med Brand, bjudit in flera olika företrädare från branschen till ett möte. Där ska vi just disku-tera kommande års konferens men även se på konferensens strategiska utveckling. Huvudpunkterna på detta möte blir:• Vad vill du att Brand ska vara för dig?• Hur kan Brand hjälpa dig med att utveckla din verksamhet?• Hur ska Brand förhålla sig till andra konferenser och forum?• Vilka frågor skulle vara angelägna under Brand2016 i Karl-stad?

Vi i programgruppen hoppas kunna för en dialog med många fler under konferensens framväxt, så håll ögon och öron öppna redan under hösten. ❑

TEXT: Ulf Lago, programansvarig Brand2016

Brand bygger broar!

Vår tanke är att Brandkonferensen kan vara arenan som samlar ihop, paketerar

och förmedlar det som inte tidigare nått ut.

RL#03-15_Tryck.indd 30 2015-09-14 12:38


VÅRA KONFERENSERBRAND2015

DAG ETTJag har inte varit i Visby tidigare. Vilken mysig stad! Vädret bidrog heller inte till det sämre. Kvällen började med att Åke Jacobsson »la ribban« för konferensen då han reflekterade över »den nya lagen«.

Hur ny är den? Hans ord var det nog inte bara mitt sällskap som diskuterade. Därefter var det mat och underhållning för att sedan vandra hemåt för att vara utvilad för dag två.

DAG TVÅFrukost och sedan tog jag plats i stolenför dag två. Lars-Göran Uddholm in -ledde dagen och detta var den punkt som jag kanske sett fram emot. Det var ett mycket intressant föredrag om kris- och räddningsledning. Missing people tog sedan över scenen. Vilket arbete! Att få så många frivilliga organiserade. Kan det vara nyfikenheten och att »lekman« får vara med live som är en del av fram-gången? Den tanken kan inte låta bli att slå mig.

Scenen togs sedan över av Anders Axelsson, före detta räddningschef i Gis-laved-Gnosjö. Att få hans version av his-torien var intressant, det är inte samma bild som jag hade av det som hände.

God middag och flera seminarier att välja på. Jag lyssnade på föredraget om vad som gick fel på skogsbranden (i Sala) och Rib – resurs i en föränderlig värld.Det är härligt att höra människor som är ärliga om vad som gick fel och som vill lära av det och lära ut om det. Där kan vi nog alla bli bättre, inte bara gällande insatser.

DAG TREAri Riabacke förde våra tankar till hur och när vi fattar våra beslut. Mycket bra föreläsning om inte helt enkla saker. Boken var ett bra köp.

Vem styr räddningstjänsten och vad tar jag med mig från Brand2015? En inte helt enkel fråga. Insatsledarna, ingenjörer-na, ledningen, cheferna, politikerna och kommuninvånarna – alla har de sin upp-fattning om vem som styr.

Jag tror att dessa som jag nämner tyck-er att någon av de andra styr. Men kan det vara så att det är just vi själva som styr? Det kanske är ett försvar att säga; »De tog beslutet« eller »Jag gjorde så för att…«

Jag tror kommunikation och att klar-göra spelreglerna är viktigt. Att förtyd-liga »dessa beslut tas av följande.« eller »Detta kan du själv besluta om…« och så vidare. Inte helt olikt hur det fungerar ute

på en insats och där ifrågasätts det säl-lan. Kanske ska vi göra invånarna i våra kommuner mer medvetna om hur rädd-ningstjänsten fungerar?

Jag tar med mig att klargöra roller i mitt ledarskap. Vilka beslut kan vi ta och hur? Jag tror absolut att deltagandet

under Brand2015ger mig något för framtiden, men det är svårt att kon-kret säga exakt vad. ❑

TEXT: Jens Sentow Nielsen, Räddnings-tjänsten Väst

Avslutande paneldebatt på Brand2015.

»Brand2015 ger mig något för framtiden«

RL#03-15_Tryck.indd 31 2015-09-14 12:38


INTERNATIONELLTExperts Exchange

En europeisk utblickReflektioner från ett erfarenhetsutbyte i Barcelona»Vi har gula lampor på våra bilar istället för blåljus. Detta tycker våra europeiska kollegor är kon-stigt, men det gör inte vi?!«

Så sa Francisco Echeverría något frusterad vid ett seminarium i Bar-celona inför 120 företrädare för

spansk räddningstjänst. Francisco är chef för räddningstjänsten i den spanska regionen Navarra och tog under våren initiativ till ett erfarenhetsutbyte mellan tolv länder.

Fokus var organisering av operativ räddningstjänst och då framförallt del-tid som inte finns i Spanien. Jag fick för-månen att representera Sverige vid detta möte och de andra länderna var Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike, Belgien, England, Irland, Tjeckien och Slovenien.

Sveriges unika befolkningDet första man som svensk slås av när man träffar representanter från andra länder är hur speciellt Sverige är med låg befolkningstäthet och dessutom ojämn fördelning av befolkningen. Detta gör det svårt att jämföra oss med andra, de flesta länderna i Europa är ju tätbefolkade och man bor jämnt fördelade över ytan.

Den fråga jag var mest intresserad av var om andra länder har samma problem

att rekrytera deltidsbrandmän som vi. Denna fråga diskuterades inte så myck-et och är på många håll inget problem. En personlig reflektion är att det verkar vara hög status i många länder att vara brand-man vilket underlättar rekryteringen. En del jag pratat med påstår att detta har med kriget att göra, men jag vet inte? Det ska dock nämnas att rekryteringsproblemati-ken i några länder ökar och huvudorsaken känns igen, det är svårt att få deltidare under dagtid p.g.a. bristen på arbete.

Deltidare blir heltidareNågot som säkert underlättar rekryte-ringen är möjligheten i många länder att börja som »deltidare« och så småningom i princip öka anställningsgraden till en heltid. Just detta är i en del länder den

enda skillnaden mellan en deltidare och en heltidare. Ett exempel är England där deltiden är en viktig rekryteringsbas för heltidskårerna, hälften av alla heltidare har börjat som deltidsbrandmän. I många fall är heltidaren sedan även i fortsätt-ningen knuten till en deltidsstation på sin bostadsort.

Hur fungerar utbildningen i andra län-der? Precis som i Sverige finns det natio-nella skolor, men mycket av utbildningen genomförs också lokalt. Det är vanligt att grundutbildningen är lika för heltida-re och deltidare och att det som skiljer är antalet övningstimmar varje år. Någon motsvarighet till vår smo-utbildning finns inte, varken när det gäller längd på utbildningen eller utifrån principen först utbildning och sedan anställning.

Sverige är speciellt med låg befolknings-

täthet och dessutom ojämn fördelning av befolkningen.Detta gör det svårt att jämföra oss med andra länder.

Representanter från elva länder deltog i mötet i Spanien.

RL#03-15_Tryck.indd 32 2015-09-14 12:38


INTERNATIONELLTExperts Exchange


Vår FIP unikKan man verkligen åka ensam i ett utryckningsfordon och komma fram först till en olycka? Ja, det var säkert många under det avslutande seminariet som ställde sig denna fråga när jag passade på att marknadsföra fip-konceptet. Vad jag vet finns inget liknande i de andra län-derna där det ofta är krav på att styrkan måste vara minst fem personer för att få rycka ut.

Här hemma i Sverige tycker vi att vi fortfarande lyckas dåligt med att rekryte-ra kvinnliga brandmän, men i ett europe-iskt perspektiv ser det dock bättre ut. Lite beroende på hur man räknar så kanske vi ligger i topp (jag väljer att räkna pro-centuellt). Klart sämst är Slovenien och Tjeckien utan en enda kvinnlig brand-man.

Får ni chansen att på något sätt träffakollegor från andra länder – passa på för det är väldigt givande och man får lite andra perspektiv. ❑

TEXT: Anders Sigfridsson, stf. räddningshef, Rädd-ningstjänsten Höga Kusten-Ådalen

Vi växer! Därför kommer vi under hösten rekrytera fler Restvärdeledare.

Läs mer på www.rvr.nu

Annonsera här och nå räddningstjänstens beslutsfattare direkt!

Nytt i EuropaGenom det europeiska samarbetet med andra brandbefälsföreningar, påverkar vi även utvecklingen inom hela EU.

Länder inom EU med brandbefälsföreningar har gemensamt skapat föreningen FEU. Totaltär 22 länder medlemmar och Sverige har en tradition av att vara framträdande i detta sam-arbete. FEU träffas två gånger per år, och däremellan sköter en president och en sekreterare det löpande arbetet.

Ordförande i vårt samarbetsorgan FEU heter Chris Addiers, och är till vardags brandchefi Antwerpen Under den senaste tiden har Chris haft möte med parlamentsledamoten Sander Loones för att diskutera hur brandsäkerheten kan föras högre upp på EU:s agenda. Brandsäkerhetsfrågorna är idag ganska fragmenterade i EU och det finns ingen naturlig hemvist för frågorna.

FEU och CTIF skulle haft ett möte med EU-kommissionären Marianne Thyssen den 29 juni för att föra fram våra synpunkter på arbetet med att omarbeta arbetstidsdirektivet. Tyvärr fick detta möte ställas in till följd av krisen i Grekland. Ett nytt möte är planerat.

Nästa möte i FEU kommer vara i Wien i mitten av november, och då kommer avrapportering ske från dessa två möten. ❑

TEXT: Ulf Lago, ordförande SBB

Boka plats till nästa nummer av Räddningsledaren via:[email protected]

RL#03-15_Tryck.indd 33 2015-09-14 12:38


NYTT FRÅN LÄNSFÖRENINGARInterschutz

Under försommaren förra året tog undertecknad kontakt med två kollegor, Börje Karlsson och Mats Friman. Syftet var att väcka intresse för en resa till mässan i Tyskland mellan befälsfören-ingarna i Jönköpings respektive Kronobergs län.

Söndag morgon. 45 förväntansfulla, många visserligen med erfarenhet från tidigare mässor, äntligen på

väg. Med utgångspunkt från Moheda via Värnamo, Ljungby, Markaryd och sista påstigning i Malmö gick färden genom Danmark och utan missöden fram till hotellet. Börje introducerade tidigt en uppropsrutin á la värnplikten. Vi kan väl säga att gruppen borde snappat den snab-bare än vad som blev fallet. Utan tvekan dock ett bra sätt att kontrollera så att ingen kommit på avvägar.

Rothe Hahn är i omfattning, antal utställare, utrustning, fordon etc. alldeles enorm. Under två dagar tillryggalade vi drygt två mil.

Några reflektioner utan anspråk på enhetlighet i resegruppen:• Vi saknade representation från våra

svenska fordonsbyggare. Även om vi inte gjorde någon »på djupet-gransk-ning« är dock intrycken att bas-bilarna står sig mycket väl vid en jämförelse.

• Det finns, företrädesvis på flygplatser, oerhört stora släckfordon!

• Ett par intressanta lösningar på slang-tvätt noterades.

• Rökskydd. Från en som fram tills nyligen inte riktigt trott på att det finns mer än Interspiro kan sägas att, jo, det gör det!

En stor eloge till Börje och Mats för att de på ett föredömligt sätt ordnat och organiserat vår resa, och till Lennart som andre förare på bussen. ❑

TEXT: Per Pettersson, ordförande, SBB Kronoberg

Gemensam föreningsresa till Interschutz

Brandbefälsmötet 2016Den 10–11 februari 2016 är det dags för Brandbefälsmötet igen. Brandbefälsmötet arrang-eras av SBB Skåne/Blekinge, Informationsbolaget, Räddningstjänsten Skåne Nordväst samt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Konferensen hålls traditionsenligt på Sundspärlan i Helsingborg.Programarbetet pågår för fullt nu, och programgruppens första utkast av förslag på punkter är följande:■ Branden i träbebyggelsen i Eksjö■ Tankbilsbranden i Norge■ Kompositer – materialens beteenden och risker vid olyckor och bränder ■ Nyheter från regeringskansliet■ Alarmeringsutredningen, vad händer?■ Branden i Kortedala Göteborg där 200 lägenheter brann uppDetta är än så länge ett första utkast, och har du förslag på andra punkter är du välkommen att kontakta [email protected]. Håll dig uppdaterad på programmet via www.brandbefalsmotet.se. Och boka in 10–11 februari i almanackan redan nu.

Jönköpings och Kronobergs län gjorde gemensam resa till Interschutz.

RL#03-15_Tryck.indd 34 2015-09-14 12:38

STATISTIK

KARTA TILLSYN

MOBILT

FÖRMÅGA

BRAND– & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERSSTEGAR SOM RÄDDAR LIV

wibeladders.se/norbas

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

Räddningsledaren annons Norbas.indd 1 4/23/2015 8:18:22 AM

Kontakta oss gärna!08-540 660 [email protected]

Aggregat i olika utföranden:• Tryck 200-250 bar• Vatten öde 22-42 lit/min• Låg vikt från ca 40 kg • Slanglängd upp till 120 m• Olika driftssätt: bensin, diesel, el,

kraftuttag och hydraulisk

Enkelt handhavande och säkert utförande:• Brandgaskylning• Yttre och inre släckning• Skumläggning med tung- eller mellanskum • Sanering med spolborste• Länspumpning med slampump

HögtrycksaggregatSnabb och effektiv kylning av brandgaser genom nfördelad vattendimma, effektiv släckning med ringa vattenskador. Bruten vattenstråle för att minimera skaderisken!

Har sedan 1990 sålts i mer än 4.000 exemplar över hela världen. Godkänt av tyska TÜV.

www.agaria.se

RL#03-15_Tryck.indd 35 2015-09-14 12:38

Norm Föreståndare brandfarlig vara

Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor ska alla som har tillstånd att hantera brandfarliga varor ha en föreståndare för hanteringen. Föreståndaren är verksamhetsutövarens ”förlängda arm” när det gäller skyddet mot brand och explosion orsakad av olyckor med brandfarliga varor.

Brandskyddsföreningens norm för föreståndare brandfarlig vara har tillkommit för att vara ett stöd åt föreståndare brandfarlig vara i olika verksamheter. Den kan också hjälpa verksamhets-utövare och tillsynsmyndigheter att bedöma föreståndarens kompetens och eventuellt behov av kompletterande utbildning, eller som underlag för tillsyn.

Rätt kunskap

Indelning av föreståndare görs i fem grupper med likartade riskförhållanden . Verksamheterna inom varje grupp skiljer sig givetvis och i vissa fall kan det finnas ett antal särskildaomständigheter av lindrande eller försvårande typ. En föreståndare för gasanläggningen i ett kök vid personal-restaurangen på en petrokemisk industri behöver givetvis inte samma kompetens som den som är föreståndare för den verksamhet som bedrivs industriellt ute i själva produktionen.

I normens bilagor presenteras kompetenskrav utifrån egenskaper, risker, lagar, regelområden, föreskrifter och informationsmaterial som de fem grupperna av föreståndare förväntas ha kännedom, god kännedom respektive kunskap om.

Läs mer och beställ normen på www.brandskyddsforeningen.se

© Brandskyddsföreningens Service AB115 87 StockholmTelefon 08-588 474 00www.brandskyddsforeningen.seBeställningsnummer 404600ISBN: 978-91-7144-452-3

Brandskyddsföreningen är en ideell medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Genom information, utbildning och rådgivning hjälper vi privatpersoner, företag och organisationer att ta

eget ansvar för sitt brandskydd. Brandskyddsföreningens ideella verksamhet, till exempel informationsaktiviteter om brandskydd för barn

och äldre, möjliggörs genom överskottet från förlags produkter och utbildningar, tillsammans med bidrag

och medlemsavgifter. NormFöreståndare brandfarlig vara

SBF 2014:1

Föreståndare brandfarlig vara A4 Omslag.indd 1

2015-07-03 13:09:35

som den som är föreståndare för den verksamhet som bedrivs industriellt ute i själva produktionen.

Nyhet!

SBF Annons Norm Föreståndare brandfarlig vara Räddningsledaren 215x280.indd 1 2015-09-01 17:12:47

POSTTIDNING BPORT PAYÉFöreningen Sveriges Brandbefäl 115 87 Stockholm

B POSTTIDNING

RL#03-15_Tryck.indd 36 2015-09-14 12:38

i fokus: framtidenbrandbefal.se/minefiler/dokumenter/rl201503lr.pdf · artikel: »säkra...

Documents