i detta nummer

Vill du veta mer? www.ey.com/se/eye eye 3–2013 1

En affärstidning från EY

nr 3 | 2013

Mexiko växlar upp Hetare än chili

Tullfritt eller inte Fusk kring ursprungsland ökar

Rädda ryktet Genomlys leverantörskedjan

Lev längre Stamceller inger hopp

Därför återvände Lars Idermark till skogen:

Börsdrömmen sprack

2 eye 3–2013 Vill du veta mer? www.ey.com/se/eye

Innehåll: | Nr 3 2013

26 23

Sid 4 | Tema: Hållbara leverantörskedjor. Krigsmineraler, barnarbete, korruption, utsläpp — din leverantörs rykte är ditt.

Sid 9 | Meningen är meningen. Dansk futurist efterlyser meningsfulla företag.

Sid 11 | eye on.

Sid 12 | Äldrechock skakar världen. Men Eye är ungdomens källa på spåren.

Sid 14 | Hur mår svensk vård? Diagnosen är ställd.

Sid 16 | Porträtt: Södras vd Lars Idermark. ”Man ska arbeta hårt och göra rätt för sig om man har en ledande befattning.”

Sid 20 | Inget att förtulla? Inte när bedragare ljuger om ursprung.

Sid 22 | eye on.

Sid 23 | Utblick Mexiko. Tillväxt i toppklass bakom knarkrubrikerna.

Sid 26 | Lindex bjuder på upplevelser i världsklass. Med nytt it-stöd.

Sid 29 | eY noterar: Vem är bäst på risk? Rekordmånga entreprenörer vill tävla. Årets revisionsbyrå.

ges ut av Ernst & Young AB, Jakobsbergsgatan 24, Box 7850, 103 99 Stockholm, 08-520 590 00. www.ey.com/se Ansvarig utgivare: Jan Birgerson. Chefredaktör: Andres Freisinger, [email protected] Redaktionsråd: Björn Gustafsson, Stefan Lund-

ström, Mats Andersson Lohi, Lars Träff, Erik Åström. Redaktion och produktion: Spoon. Redaktör (Spoon): Jonas Rehnberg. Omslagsfoto: Lina Alriksson. Tryck: Elanders, Sverige. ISSN: 1652-7917. Ernst & Young AB delar inte nödvändigtvis de åsikter som enskilda personer uttrycker i tidningen. Citera oss gärna, men ange källan. Uppgifterna i denna publikation har noggrant kontrollerats, men bör inte användas som slutgiltigt råd i enskilda situationer. Kontakta våra rådgivare för detaljerad information.

Du kan även läsa Eye i din Ipad och se filmer med några av de medverk ande i detta nummer. Sök på ”Eye” i Appstore.

94

16

Swedbank: Mission completed.


eye | ledare

Eurozonen tar fart 2014

Som du säkert redan vet har

Ernst & Young bytt namn till EY.

I och med namnbytet introducerar vi

ett löfte: Building a better working world. EY står nu bättre rustade än

någonsin för att möta dina affärs-

behov inom revision, transaktioner,

rådgivning och skatt. Ett viktigt

område som berör företag över hela

världen är hållbarhetsfrågor. Inom

begreppet ingår leverantörskedjor, och

här pågår ett högintressant projekt:

Många vardagsvaror kan innehålla

råvaror från konfliktområden där

olovlig utvinning och handel finansie-

rar krig och lidande.

I Kongo-Kinshasa och grann-

områden pågår sedan många år ett

krig med miljontals offer. En bakom-

liggande orsak till denna afrikanska

tragedi är de olika milisgrupper som

slåss över kontrollen av några av

världens mest värdefulla mineraler

som tantal, volfram och guld.

I USA har man infört en ny lagstift-

ning där företagen nu ska kunna

redovisa dessa mineralers ursprung

som är livsviktiga för industrin inom

till exempel telekom och konsum-

tionsprodukter. Även EU är på gång

med liknande lagstiftning.

Syftet är naturligtvis att stoppa den

illegala handeln med mineralerna

som finansierar konflikten. Även om

mycket återstår att göra så är bollen

nu satt i rullning.

EY bistår med tjänster som hjälper

företag att genomlysa hanteringen av

konfliktmineralerna.

I detta nummer av Eye kan du bland

annat läsa mer om problematiken och

lösningarna.

Jan Birgerson, vd för EY

Uppdrag: Stoppa krig och rädda liv

Vill du kommentera min krönika är du välkommen att skicka ett mejl till [email protected]

” Ett viktigt område som berör företag över hela världen är hållbarhetsfrågor inom leverantörskedjor”

eurozonens samlade ekonomi väntas

krympa med 0,5 procent i år, för att

redan nästa år börja växa igen. Till

att börja med med blygsamma 0,9

procent 2014 följt av 1,5 procent

per år under 2015–2017. Det spår

EY i höstens upplaga av EY Eurozone

Forecast, EEF.

— Vi börjar se slutet på den längsta

recessionen i eurozonens historia

och skymtar inledningen på en

långsam återhämtning, noterar Jan

Birgerson, vd för EY i Sverige.

De exportberoende nordiska län-

derna är inte immuna mot problemen

i Europa, konstaterar EY och skriver

ned Nordens samlade tillväxt för

2013 till 0,3 procent, jämfört med

0,6 procent i föregående kvartals-

rapport. Den allt svagare utveck-

lingen i världens ledande tillväxtlän-

der drabbar nu Sverige och Nordens

samlade export väntas krympa med

1,3 procent i år.

Den inhemska konsumtionen

uppväger i viss mån fallet i expor-

ten, menar EY och noterar att såväl

realinkomster som framtidstro

ökat i svenska och norska hushåll.

Dessutom anses de nordiska länderna

gynnas av solida statsfinanser med

låg skuldsättning och välkapitalise-

rade banker. Läs hela rapporten på www.ey.com/se/rapporter

EurozoneEY Eurozone Forecast September 2013


eye | hållbarhet

Från bilar och mobiltelefoner till glödlampor och smycken. Många vardags-varor kan innehålla råvaror från konfliktområden där olovlig utvinning och handel finansierar krig och lidande. Ny lagstiftning tvingar tusentals företag att genomlysa leverantörskedjor. Text: Tobias Hammar Foto: Getty Images

Och DRK är dessvärre inte ensamt: liknande förhållan-

den finns i många andra fattiga länder världen över.

Men nu växer kraven globalt på att stoppa den dödliga

handeln.

— Trycket på världens regeringar ökar i takt med att

konsumenterna ställer allt högre rättvisekrav på sina pro-

dukter. En rad initiativ av både stater, branschorgan och

ideella organisationer har tagits på senare år för att öppna

upp storföretagens leverantörskedjor och försvåra handeln

med konfliktmineraler, säger Gary Baker, Norden ansvarig

för Climate Change & Sustainability Services på EY.

Till de viktigaste initiativen hör det nya regelverk som

från och med i år gäller för alla företag registrerade hos

den amerikanska tillsynsmyndigheten SEC. Lagen är ett

tillägg till Dodd-Frank-lagen, som ingick i den amerikanska

regeringens krispaket 2010, och kräver att företag kartläg-

ger varifrån det tenn, volfram, guld och tantal de har i sina

produkter kommer ifrån. Härstammar mineralerna från

DRK, eller något av dess nio grannländer, måste bolagen

I vargfradgans spår

Det rör sig om en handfull mineraler med kraft att

påverka tillvaron för miljontals människor, såväl

positivt som negativt. För oss västerlänningar innebär

tillgången på guld, tenn, volfram och tantal att vi kan dra

nytta av produkter som hör det moderna livet till. Men för

många av de miljontals fattiga i östra delarna av Demokra-

tiska Republiken Kongo, DRK, innebär samma metaller ofta

ett indirekt dödshot. Världens omättliga efterfrågan på de

värdefulla mineralerna bidrar till att finansiera en konflikt

som av många pekats ut som den blodigaste sedan andra

världskriget.

Sedan inbördeskriget bröt ut 1998 har över 5 miljoner

människor dött och miljontals kvinnor våldtagits i strider-

nas och laglöshetens kölvatten. Över 800 000 barn arbetar

med att under slavlika förhållanden utvinna de åtråvärda

mineralerna i någon av landets gruvor. Lokala milisgrup-

per i maskopi med internationella brottssyndikat smugglar

sedan ut metallerna till Asien, där de smälts ned och blan-

das med lagliga ämnen för vidare export över hela världen.

Gary Baker.


eye | hållbarhet

senast den 31 maj nästa år upprätta en rapport om utvin-

ningens omständigheter och offentliggöra informationen.

— Så här långt finns det inga böter eller straff för företag

som har olovliga mineraler i sina leverantörskedjor. I stäl-

let bygger den på ”name and shame”: allmänheten ska

kunna se vad företagen gör för att motverka spridningen

av konfliktmineraler. Flera ideella organisationer har

redan meddelat att de kommer att använda det här för

att bedriva kampanjer mot företag som bryter mot lagen,

säger Gary Baker.

Hundratals svenska bolagFör många företag innebär Dodd-Frank-lagen ett omfat-

tande arbete när hundratals produkter och långa komplexa

leverantörskedjor ska genomlysas ned i minsta detalj.

Kostnaderna för detta har fått många storföretag att slå

bakut: senast en av världens största flygplanstillverkare,

som protesterat mot lagen med motiveringen att den helt

enkelt blir för dyr för att kunna efterleva.

— Lagen kommer att få stora konsekvenser, i första hand

för runt tre fjärdedelar av de dryga 6 000 bolag som är

börsnoterade i USA. Men eftersom den omfattar alla dessa

företags leverantörskedjor, kommer man snabbt upp i

hundratusentals bolag över hela världen. Det inkluderar

hundratals svenska — om inte ännu fler, säger Gary Baker.

Ett av de svenska företag som berörs direkt är USA-

noterade Ericsson. Bolaget har i flera år arbetat med att

hantera frågan om konfliktmineraler i sina leverantörsled.

— Arbetet med konfliktmineraler kommer nu att integre-

ras i vårt redan existerande leverantörsarbete. Att jobba

seriöst och långsiktigt med sina leverantörer inom håll-

barhetsområdet är en del av minimikraven på alla bolag i

vår bransch nuförtiden, säger Jenny Sandahl, miljöexpert

på Ericsson. Hon tillägger att arbetet med Dodd-Frank-

rapporteringen ställer företaget inför en hel del nya utma-

ningar, främst i form av växande rapporteringskrav och en

ökad datahantering:

— Det svåraste blir nog att analysera all information. Vi

köper inte dessa metaller direkt. I stället ingår de i små

kvantiteter i de komponenter vi köper in, och det är ofta

många led från oss ned till gruvan — och till och med ned

till de smältverk som processar mineralerna. Detta innebär

att vi är beroende av information från våra underleve-

rantörer, som ofta i sin tur behöver information från sina

leverantörer. Det blir med andra ord snabbt en del data att

hantera. Men vi har jobbat så länge med leverantörsupp-

följningar och att ta fram information om materialet i våra

produkter, så vi börjar inte från ruta noll.

Identifierar smältverkSom en del i arbetet med Dodd-Frank-rapporteringen job-

bar Ericsson aktivt med att identifiera de smältverk som

ingår i bolagets leverantörsled. Ericsson stöttar även det

arbete som pågår i det industrigemensamma initiativet

CFSI, ”conflict free smelters initiative”. Arbetet syftar till att

möjliggöra konfliktfri handel av mineraler från DRK genom

att bygga upp ett system för certifiering av konfliktfria

smältverk.

Smältverken ses ofta som en kritisk punkt i jakten på

olovliga mineraler: innan de når hit är konfliktmineralerna

relativt enkla att identifiera. Efteråt, när de blandats med

mineraler från hela världen, är de så gott som omöjliga att

spåra.

— Vi kontaktar alla våra relevanta leverantörer, vilket

innebär att vi i praktiken hittar samtliga av de runt 200

smältverk som vår branschorganisation har identifierat.

Arbetet bidrar till att öka medvetenheten bland leveran-

törerna. Målet på sikt är att få fler smältverk certifierade,

säger Jenny Sandahl.

En drivande aktör i arbetet med att stoppa den globala

handeln med konfliktmineraler är det internationella

samarbetsorganet OECD, som har tagit fram verktyg för

hur företag kan identifiera konfliktrelaterade risker i sina

leverantörskedjor.

Även EU-kommissionen arbetar just nu med att ta fram

regler på området. I somras lade kommissionen fram

ett förslag som rör informationsskyldighet för verksam-

heter inom olja, gas, gruvor och skog, där bland annat

Jenny Sandahl.

Unga pojkar letar efter koppar i en gruvgrop utanför Lubumbashi. Kongo räknas som ett av världens fat-tigaste och mest korrupta länder, samtidigt som mineraltillgång-arna gör landet till ett av Afrikas potentiellt rikaste.

” Att jobba seriöst och långsiktigt med sina leverantörer inom hållbarhetsområdet är en del av minimikraven på alla bolag i vår bransch nuförtiden”


eye | hållbarhet

land-för-land-redovisning av alla bolagstransaktioner

ingår — ett sätt att komma åt bland annat korruption. Men

arbetet pågår ännu med att också ta fram skarpa förslag

för att motverka spridningen av konfliktmineraler bland

bolag inom EU.

— Kommissionen gjorde en konsulta-

tion bland olika intressenter som

avslutades i juni i år, men ännu har vi

inte sett något förslag, säger Kristin

Pålsson, kansliråd på Utrikesdeparte-

mentet och verksam inom handel och

hållbart företagande.

Utmaningen med lagstiftning är

att den kan få som följd att företag

helt slutar handla med det extremt

exportberoende DRK. Enligt IMF exporterade Kongo 2009

olja och mineraler till ett värde av 280 miljarder kronor

— pengar som är direkt nödvändiga för försörjningen av

landets många fattiga.

— Det är ett oerhört komplext problem att komma åt.

Fördelen med OECD:s riktlinjer i stället för lagstiftning är

att man arbetar med början av leverantörskedjan, exem-

pelvis med certifiering, och att man arbetar tillsammans

med de berörda länderna, säger Kristin Pålsson.

Vargfradga och andra konfliktmineraler

Guld (Au), ett av värl-

dens dyrbaraste minera-

ler och eftertraktat inom

industrin för sina goda

ledar- och reflektors-

egenskaper. Eftersom

guld inte rostar används

det i viktiga kontaktpunk-

ter i elektronik.

Tantal (Ta) är ett hårt

metalliskt grundämne

som täcks av ett skyd-

dande oxidskikt och inte

angrips av syror. Vanligt

inom kemisk apparatur

och vid tillverkning av

elektrolytkondensatorer.

Tantal kan lagra stora

mängder elektricitet och

är vanligt i mobiltelefoner.

Volfram (W), metalliskt

grundämne som har den

högsta smältpunkten av

alla metaller, och används

vid metallbearbetning, i

glödlampor och i andra

elektriska tillämpningar.

Namnet kommer av tys-

kans ”vargfradga”, efter

det sätt på vilket volfram

reagerar med smält tenn.

Tenn (Sn), ett metalliskt

grundämne som med kop-

par kan bilda den hårda

legeringen brons. Efter-

som tenn inte oxiderar

används den inom indu-

strin som beläggning för

att skydda andra metaller

från korrosion.

” Det är ett oerhört komplext problem att komma åt”

Kristin Pålsson.

Birgitta Nygren är styrelseledamot i det globala nätverket Transparency Interna-tionals svenska gren.


eye | hållbarhet

Barnarbete, korruption, hälso- och säkerhetsrisker,

arbetsvillkor, miljöproblem — listan på potentiella

risker i leverantörskedjan kan göras lång. Och den får allt

större kommersiell betydelse för många företag. I takt

med att kraven på hållbarhet växer från konsumenter,

medier, investerare och enskilda organisationer får öppna,

hållbara leverantörskedjor en allt starkare koppling till

företagens direkta affärsrisker.

— Det som står på spel är egentligen din ”license to

operate”. Ingen vill göra affärer med någon man inte litar

på eller som man inte vill associera till sitt eget varumärke.

Trenden driver så hårt mot ett större ansvarstagande

längs hela leverantörskedjan att det i slutänden spiller

över i intäkter och marknadsandelar, säger Håkan Ulrichs,

nordiskt ansvarig för hållbara tjänster på EY.

Han betonar att trenden också innebär nya affärs-

möjligheter:

— Genom att agera ansvarsfullt får du inte bara möjlig-

het att attrahera kunder och investerare och öppna upp

nya marknader. Du får också en potentiell möjlighet att

förbättra marginalerna på dina produkter. Överhuvudtaget

kopplas ett företags varumärke i dag alltmer ihop med

kvaliteten på dess hållbarhetsarbete.

För Birgitta Nygren, styrelseledamot i det globala

nätverket Transparency Internationals svenska gren, är

det här uppenbara fakta. Organisationen har länge arbetat

med kartläggningar och opinionsbildning för att upp-

muntra företag att öppna sina leverantörskedjor för insyn.

Syftet är att motverka en av det globala hållbarhetsarbe-

tets allra största riskmoment: korruption.

— Det har skett en positiv utveckling på senare år om

man tittar på vad företagen gör för att publicera sina

antikorruptionsprogram. Däremot har man inte kommit

lika långt med att redovisa sina betalningar land för land.

Land-för-land-redovisning visar var företagen i verklig-

heten får sina intäkter ifrån och var de betalar skatt. Men

vi kommer att trycka mer på det i vårt arbete framöver

och vi upplever att vi har en bra dialog med svenska före-

tag, säger hon.

Tufft syna komplexa kedjorMen även de bästa intentioner leder inte alltid till bra

resultat. Att syna långa och, i många fall, komplexa leve-

rantörskedjor ned till minsta detalj är ofta en tuff utmaning.

Fallgroparna är många och för att hållbarhetsarbetet ska bli

effektivt krävs kompetens, planering — och väl utnyttjade

resurser.

— En nyckelfråga handlar om att linjera företagets

faktiska beteende i organisationens alla delar med dess

övergripande hållbarhetsmål. På senare år har många före-

tag till exempel tagit fram särskilda ”codes of conduct” för

sina leverantörer. Dessa är ibland dessvärre under måligt

linjerade med de hållbarhetsåtaganden som företagen

gjort i stort. Det är också vanligt att kraven som ställs är

svepande och otydligt formulerade, vilket gör dem svåra

för leverantörerna att förstå. Det leder i sin tur till en bris-

tande implementering och försvårar också för kunden att i

sin uppföljning avgöra huruvida leverantören faktiskt efter-

lever kraven eller inte, säger Tomas Zimmermann, ansvarig

för hållbarhetstjänsterna inom Supply Chain på EY.

Hållbarhetssäkra varumärket

” Det har skett en positiv utveckling på senare år om man tittar på vad företagen gör för att publicera sina antikorruptionsprogram”

Konfliktmineraler är inte enda anledningen till att hålla koll på riskerna i sina leverantörskedjor. I takt med att hållbarhetskraven ökar i samhället växer värdet av att syna vilka man gör affärer med. Text: Tobias Hammar Foto: Christoffer Edling

Tomas Zimmer-mann.


Att tänka på … Sätt upp tydliga mål för

hållbarhetsarbetet i leveran-

törskedjan. De ska stödja den

övergripande affärsstrategin

och överensstämma med före-

tagets övriga hållbarhetsmål.

Skapa motivation för håll-

barhetsarbetet, både internt

och hos leverantörerna. Skapa

en incitamentsstruktur för

medarbetarna så att hållbar-

het premieras på samma sätt

som andra prestationer. Tänk

på att inte pressa priserna med

ena handen, samtidigt som

du ställer orimligt hårda håll-

barhetskrav med den andra

— det sänker lätt leverantörens

motivation och möjlighet till

förbättring.

Säkerställ förståelse för

vad hållbarhet är och vad det

omfattar. Sätt tydliga, rele-

vanta hållbarhetskriterier när

du bjuder in till upphandlingar

eller utvecklar nya produkter.

Till exempel avgörs cirka 80

procent av en produkts miljö-

påverkan redan i designpro-

cessen. Här finns stora hållbar-

hetsvinster att göra.

Utveckla en robust metodologi för att arbeta med

utvärdering, övervakning och

uppföljning av de aktuella

hållbarhetsmålen genom hela

värdekedjan. Se till att du har

bra riskbedömningsprocesser

och verktyg på plats.

Säkerställ rätt kompetens bland dem som ska arbeta

med granskning och uppfölj-

ning. Se till att rätt personer

arbetar med hållbarhet — såväl

internt som externt.

Integrera företagets hållbarhetskrav i leveran-

törskontrakten så att de är

tydliga, lättöverskådliga och

väl synkroniserade med före-

tagets övergripande mål och

strategier.

Foto

: Ma

rku

s M

arc

eti

c

Utmaningen, menar han, är inte bara att ”passa vidare”

ett antal övergripande riktlinjer och bifoga dem till ett

aktuellt leverantörsavtal. I stället måste företaget arbeta

aktivt med att säkerställa att leverantörer verkligen förstår

innebörden av hållbarhetskraven, till exempel genom att

använda sig av tydliga utvärderingskriterier.

— Effektiv utvärdering av leverantörerna är central i

företagets riskhantering. Till vilken utsträckning upp-

fyller leverantörerna era krav? Utvärderingar är viktiga i

samband med att man sluter nya avtal, men också löpande

för att följa upp och utveckla sina leverantörer över tiden.

Och utmaningarna är samma här: screeningen måste

linjeras väl med företagets hållbarhetsmål och strategi för

att fungera optimalt och skapa värde för organisationen,

säger Tomas Zimmermann.

Bygg upp kompetensEn kritisk faktor för all riskutvärdering handlar om att

använda rätt typ av metoder och verktyg. Det gäller att veta

vad man ska leta efter, att ha rätt kriterier för att följa upp

leverantörernas självutvärderingar och att verkligen ta sig

tid att effektivt granska deras verksamheter — en inte alltid

så lätt uppgift om man samarbetar med tusentals leveran-

törer utspridda över hela världen.

— Resurserna är alltid en utmaning i de här samman-

hangen. Det är lätt att man nöjer sig med vad leveran-

törerna uppger i sina självutvärderingar eller att man

bara utvärderar en liten del av sin totala leverantörsbas.

Av samma skäl kanske man bara lägger en till två dagar

när man gör en ”audit” på plats, vilket naturligtvis har ett

begränsat värde då granskningsprocedurerna inte tillåts

vara lika omfattande, säger Håkan Ulrichs.

Men hur ska man då tänka innan man som företag tar

sig an en ordentlig kvalitetssäkring av de egna leverantörs-

kedjorna?

— I första skedet handlar det om att bygga upp kompe-

tensen och skaffa sig en bra verktygslåda för hantering av

”hållbarhetsrisker”. Det gäller att ha rätt modeller för att

proaktivt bedöma risker och för att utvärdera leverantö-

rernas kravuppfyllelse, säger Håkan Ulrichs, och tillägger:

— Sedan handlar det om att arbeta långsiktigt, uthålligt

och strukturerat: att i nära samarbete med leverantörerna

utarbeta konkreta åtgärdsprogram för att lyfta dem i deras

hållbarhetsarbete.

eye | hållbarhet

” Det gäller att ha rätt modeller för att pro-aktivt bedöma risker och för att utvärdera leverantörernas kravuppfyllelse”

Tomas Zimmermann och Håkan Ulrichs.


de företag som vänt sig till Anne Lise Kjaer för råd kring

strategi och hållbarhetsfrågor, råd som kan sammanfattas

i form av fyra P:n: People, Planet, Purpose, Profit.

— People och planet kommer först, profit kommer sist.

Det viktigaste P:t är purpose som i mening eller syfte.

Företagen måste tänka om och definiera sitt värde

skapande på ett annat sätt. Och de kan fortfarande gå

med vinst. Statistiken visar att medvetna företag på sikt

överträffar traditionella företags resultat med bred margi

nal. Den visar också att två av tre människor föredrar att

arbeta i ett företag som bidrar positivt till sin omvärld.

Anne Lise Kjaer pekar på ett antal globala trender som

bidrar till en ny tids krav och förväntningar på företagen.

Digitalisering, urbanisering, åldrande och resursknapphet

är några av de viktigaste.

eye | I huvudet på en futurist

Fyra av fem globala varumärken saknar mening och trovärdighet, hävdar den danska futuristen Anne Lise Kjaer: — Många företag måste genomgå grund läggande strukturella förändringar för att höja sig till nästa nivå. Text: Jonas Rehnberg Foto: David Lundberg, Linda Hansen, Getty Images

Meningen är målet

Vi har gått från Homo sapiens till Homo consumers.

Den globala konsumtionen är 26 gånger högre i dag

än för 150 år sedan, medan världens resurser är oföränd

rade.

— Allt fler ifrågasätter föreställningen att konsumtion är

synonymt med lycka och efterlyser system som grundas

på andra värderingar, säger Anne Lise Kjaer.

Hon menar att vi alla kan spela en aktiv roll för ett bättre

samhälle genom våra direkta handlingar och val. Många

företag hänger dock inte med på tåget:

— I dag uppfattas endast ett av fem globala varumärken

som kapabla att spela en meningsfull roll i människors liv.

Morgondagens vinnare blir de företag och organisationer

som förmår att agera holistiskt och tänka utifrån helt nya

perspektiv.

Ikea, Dell, Sony, Toyota, M&S och Unilever är några av

Anne Lise Kjaer.

"Big Data" som samlats in av människor, organisa-

tioner, regeringar och saker — innebär enorma

möjlig heter för alla.


— Internet och sociala medier har gjort transparens helt

nödvändigt och företagen måste anstränga sig hårdare

för att vidmakthålla sitt digitala rykte. Radikal öppenhet är

den enda vägen.

År 2050 lever sju av tio människor i världen i städer, vilket

ställer nya krav på infrastruktur och samhällsplanering.

Om drygt tio år är var fjärde människa över 60 år, och

det "noage society" som Anne Lise Kjaer ser framför

sig kräver en ny attityd till åldrande och vad de äldre kan

tillföra samhället. En allt äldre (och allt mer välbeställd)

befolkning kommer också att leda till ökad efterfrågan på

eye | I huvudet på en futurist

The Good Life

till exempel försäkringslösningar och ehälsa.

När allt fler människor på jorden har tillgång till ständigt

uppkopplade tablets och smartphones mångdubblas förut

sättningarna för kreativa samarbeten, liksom gemensam

innovation och utveckling över nationsgränser. Allt fler får

via internet snabb tillgång till en stor mängd information

och kunskap, och formar tillsammans en "global brain".

Återvinning och återanvändning av knappa resurser

ökar, och förutsättningarna byggs in redan i design och

utveckling av nya produkter. Anne Lise Kjaer målar upp

en "circular economy" där såväl idéer som råmaterial

används smartare.

— En "circular economy" innebär resurseffektivitet och

minskat slöseri till ett värde av motsvarande 340 till 380

miljarder dollar om året. Utvecklingen banar väg för nya

affärsidéer som i sin tur föder nya produkter och tjänster,

och genererar sysselsättning.

För den yngre generationen är globalisering och digitali

sering självklarheter. De tar snabbt till sig ny teknik och

har en positiv grundsyn på företagens möjligheter att leda

utvecklingen. Närmare hälften av den generation som kall

las "millennials" anser att det är företagen som driver de

innovationer som har störst positiv effekt på samhället.

Men för att locka och behålla de bästa talangerna och

en yngre generation medarbetare måste storföretagen

leva som de lär ifråga om hållbarhet, transparens och etik.

Företagen måste aktivt möta de ungas behov av rörlig

het och längtan efter utmaningar, till exempel genom vad

Anne Liese Kjaer kallar betaprenörskap:

— De yngre vill ha en stark företagskultur och möjlighet

till delaktighet i ett företag som bidrar positivt till sam

hällsutvecklingen.

Vad är en betaprenör?— En självständig individ som efterfrågar ständigt

lärande och kreativa utmaningar, men som måste tillåtas

göra fel ibland. Lärande är en kreativ process som bygger

på trial and error.

Anne Lise Kjaer har många tankar om framtiden och

hon är definitivt ingen domedagsprofet. Det goda livet är

målet. Vägen dit är kantad av innovation, gemenskap och

mening.

Megatrender: kartan är en visualisering av ”Interconnectivity of everything”: Trender, risker, utmaningar och möjligheter.

Radical OpennessGreen Growth

The Global BrainSmart Living

New Models Betapreneurship

Social Capital

” De yngre vill ha en stark företagskultur och möjlighet till delaktighet i ett företag som bidrar positivt till samhällsutvecklingen”


eye | on

Flera studier visar att det är farligt att jobba för

mycket och det räcker med att arbeta 11 tim

mar per dag för att risken för hjärtsjukdom ska

fördubblas. Det rapporterar tidskriften Chef som

har gjort en sammanställning av tre forsknings

rapporter.

I Japan visade till exempel Fukuoka Heart

Study att den som jobbar mer än 60 timmar per

vecka och har höga krav på sig från arbetsgiva

ren löper femton gånger högre risk att drabbas

av depression. Dessutom fördubblas risken att

drabbas av hjärtattack om man är över 40 år och

dessutom får för lite sömn.

Vid University College London har forskare

genom en studie av 10 000 personer räknat ut

att det räcker med att arbeta 11 timmar per dag

för att risken för hjärtsjukdom ska öka med 67

procent. Finländska forskare presenterade 2007

en studie som visade att den som har liten chans

att påverka sitt arbete löper 41 procent högre

risk att bli sjukskriven. Och skulle du arbeta i en

organisation där nedskärningar har gjorts är ris

ken 50 procent högre att du har fått antidepres

siv medicin eller sömntabletter utskrivna.

Farligt arbeta över

Medan många som har fyllt 50

vittnar om svårigheter att få nytt

jobb i Sverige så är sju av världens

tio mäktigaste kvinnor över 55. Tre

är äldre än 65. Det visar tidskriften

Forbes årliga lista över världens

mäktigaste kvinnor, som toppas av

Tysklands förbundskansler Angela

Merkel, 59, följd av 66åriga Dilma

Rousseff, president i Brasilien.

1. Angela Merkel, förbundskansler

i Tyskland, 59 år

2. Dilma Rousseff, president

i Brasilien, 66 år

3. Melinda Gates, affärskvinna

i USA, 49 år

4. Michelle Obama, USA:s första

dam, 49 år

5. Hillary Clinton, tidigare utrikes

minister i USA, 66 år

6. Sheryl Sandberg, vd för Facebook,

44 år

7. Christine Lagarde, chef för IMF,

57 år

8. Janet Napolitano, tidigare chef

för USA:s departement för inrikes

säkerhet, 56 år

9. Sonia Gandhi, ordförande för

indiska Kongresspartiet, 67 år

10. Indra Nooyi, vd för Pepsico,

58 år

Maktens kvinnor är 55+

När tidskriften Forbes listar världens

100 mest innovativa företag återfinns

Sandvik, Assa Abloy och Atlas Copco på

plats 74, 78 respektive 94. Forbes rang

ordning bygger på en innovationspremie

som mäter den avkastning som investe

rare förväntar sig att företag ska generera

genom framtida innovationer.

Mest innovativt i Norden

anses det danska medicin

teknikbolaget Coloplast vara,

med en hedrande tolfteplats.

Danmark representeras även av

Carlsberg och Novo Nordisk. Det finska

verkstadsföretaget Kone hamnar på plats

37, medan Norge inte är med på listan.

I toppen dominerar USA med

affärssystemföretaget Sales

force.com på första plats, följt av

ytterligare tre amerikanska företag.

På plats fem hamnar brittiska ARM

Holdings, följt av det kinesiska sökmotor

företaget Baidu på sjätte plats. Google

då? På plats 47, snäppet före L'Oréal.

Sveriges mest innovativa bolag

Foto

: Ge

tty

Ima

ge

s

Många japaner är i farozonen.

Guldålder för Angela Merkel.


eye | life science

att ersätta skadad vävnad, bota sjukdomar och bromsa

åldrande.

Regenerativ medicin handlar om att ersätta skadad

vävnad med nya celler som produceras från stamceller.

En stamcell är en cell som kan skapa exakta kopior av sig

själv. Den kan också utvecklas till olika specialiserade cel-

ler i kroppen som hjärtmuskelceller, nervceller, blodceller

eller insulintillverkande celler. Forskning pågår för att hitta

behandlingar vid exempelvis hjärtsvikt, Parkinsons sjuk-

dom, Alzheimers sjukdom och ryggmärgsskador.

Bromsa och förebyggVincent Giampapa, grundare och chefsläkare på Cell Health

Institute samt specialist på cellernas åldrande, menar

att forskning och sjukvård måste fokusera på att bromsa

åldrandet och förebygga sjukdomar i stället för på att bota

dem när de väl brutit ut. Det senare är för kostsamt för

samhället när befolkningen blir allt äldre och samhället

kommer helt enkelt inte att ha råd att vårda alla gamla och

sjuka invånare.

— De framsteg som görs inom regenerativ medicin och

med vuxna stamceller ger anledning till optimism. Nya

Under 1900-talet har människans förväntade

medellivslängd ökat med cirka 30 år i västvärlden.

Konsekvenserna av detta diskuterades under årets upplaga

av Swedish-American Life Science Summit, SALSS. I fokus

stod globalt åldrande och vilka möjligheter ny forskning och

teknologi kan ge en åldrande befolkning samt hur sjuk-

vårdskostnaderna kan sänkas.

— De flesta länder är på väg mot en katastrof, där en allt

större del av BNP slukas av sjukvården. Åldrande är en

växande utmaning i såväl fattiga som rika länder. I många

i-länder minskar födelsetalen ner mot 1,1 barn per kvinna,

exempelvis i Italien och Japan, där födelsetalen ligger

under dödstalen. Japan vill inte ta emot invandrare alls

och Italien vill bara ta emot katoliker. Det är två recept på

demografisk katastrof, hävdar William Haseltine, ordfö-

rande i Access Health International.

William Haseltine pekar på framtida affärsmöjligheter i

äldrechockens kölvatten:

— Det kommer att behövas ”äldrestäder”, nya mekaniska

hjälpmedel, handikappanpassning och mycket annat.

Affärsmöjligheterna är något som även Yuval Binur från

Orchestra Medical Venture poängterar:

— Det behövs en helt ny infrastruktur med ramper för

rullstolar, det behövs ännu bättre reservdelar för krop-

pen så att människor kan gå och klara sig själva längre,

vi behöver förbättrade möjligheter att sänka blodtryck,

minska rökning och sprida kunskap om hur man lever

hälsosammare. Vi kan inte bara öka möjligheterna till ett

förlängt liv, vi måste förlänga livskvaliteten.

Om tio år är en miljard människor i världen äldre än

60 år. År 2050 kommer för första gången fler människor

att vara över 60 år än under 15.

— Trots detta fokuserar vi fortfarande på behandling

i stället för förebyggande arbete, menar Brian Kennedy,

vd för Buck Institute for Aging Research.

Regenerativ medicin och stamcellsforskning är två

snabbväxande forskningsområden där banbrytande

vetenskapliga framsteg gjorts under de senaste åren.

Stora medicinska förhoppningar ställs till nya möjligheter

eY Global Life Sciences Center är ett världsom-fattande nätverk av specialister som erbjuder revisions-, skatte-, transaktions- och rådgivningstjäns-ter åt företag och organisationer verksamma inom bioteknik, läke medel och medicinteknik.

Kontaktperson på EY i Sverige: Björn Ohlsson, bransch-ansvarig: [email protected]

Ungdomens källaAlla vill leva längre men ingen vill bli gammal och sjuk. Stora förhoppningar ställs nu till den regenerativa medicinens möjligheter att sänka sjukvårdskostnaderna och höja livskvaliteten. Text: Karin Ahlström Jensen

William Haseltine.

” Åldrande är en växande utmaning i såväl fattiga som rika länder”


eye | life science

rön om hur vi åldras på cellnivå hjälper oss att fördröja

åldrandet och på så sätt hålla oss friskare längre, säger

Vincent Giampapa.

Kenneth Chien, professor i kardiologi vid KI och tidigare

professor vid institutionen för stamcellsforskning och

regenerativ biologi vid Harvard, kallar stamcellsforsk-

ningen en resa:

— Hur vi möjliggör nästa steg på vår resa är den just nu

viktigaste frågan. Hur omvandlar vi framgångsrik forsk-

ning till praktisk behandling och mediciner som hjälper

patienter?

Kroppens regenerering är inget nytt, det är en naturlig

process som pågår i kroppen varje dag; ny hud bildas och

levern kan återbildas, till exempel. Alla organ har dock

inte den förmågan, påpekar professor Molly Stevens vid

Imperial College:

— Därför är genombrottet med att bygga upp organ av

biokompatibel plast och stamceller från patienten — och

därmed skapa organ som kroppen inte stöter bort — en

stor framgång. Målet är att på sikt ersätta organdonatio-

ner och livslång medicinering med terapier baserade på

patientens egna stamceller.

Maskar i magen botarAntalet människor som drabbas av autoimmuna sjukdomar

ökar också.

— Autoimmuna sjukdomar ökar i i-länder men inte i

u-länder. I dag kan ingen svara på om det är något i miljön

eller i kosten som påverkar, eller vad det egentligen beror

på, säger Karin Hehenberger, chefsläkare på Coronado

Biosciences och själv drabbad av den autoimmuna sjuk-

dom diabetes typ 1.

Autoimmunitet är immunförsvarets skadliga angrepp

med autoantikroppar på kroppens egen vävnad, vilket

kan yttra sig i sjukdomar eller bortstötning av organ vid

transplantation. Enligt många läkare kan ökningen av

autoimmuna sjukdomar i i-länderna bero på den så kallade

hygienprincipen. Vi är helt enkelt för renliga och att orga-

nismer som vi i dag betraktar som farliga i själva verket

skyddade oss innan den moderna medicinen tog över.

Karin Hehenberger berättar om ny forskning där man

ger patienten en parasitmask som normalt finns i gris

magar. I kliniska studier har patienter med tarmsjukdomen

Crohns druckit en vätska med tusentals parasitägg som

sedan kläcks i patientens mage.

— Äckelfaktorn är ganska hög men vätskan smakar

ingenting och äggen går inte att se med blotta ögat.

Parasiten har vanligen ett annat värddjur och lever endast

två veckor i människan. Den kan därför inte utvecklas helt

och hållet och heller inte inleda en okontrollerad reproduk-

tion som skulle kunna vara skadlig för människan. Efter två

veckor tillsätts därför nya ägg.

Forskarna menar att maskarna dämpar kroppens och

tarmens egna immunförsvar, och forskning pågår för att

se om maskarna även kan behandla andra autoimmuna

sjukdomar som exempelvis diabetes typ 1 och MS.

Spännande fas Att SALSS, ett globalt toppmöte för life science-branschen,

arrangeras i Stockholm är ingen slump, menar Anders

Hamsten, rektor för KI:

— Stockholm/Uppsala är ett viktigt nav för den globala

life science-sektorn. Vi är dessutom inne i en intressant

period. Uppstarten av Sweden Science for Life Laboratory

är helt unik och stärker Sveriges redan framträdande roll

inom området ytterligare.

KI står för mer än 40 procent av all medicinsk forskning

i Sverige. Anders Hamsten efterlyser ett mer utvecklat

samarbete mellan olika aktörer som sjukvård, stat och

landsting, den akademiska världen och näringslivet. Det är

en förutsättning för en utveckling av life science-sektorn i

Sverige samt för att förbättra sjukvårdens kvalitet. Han är

besviken på statens nuvarande stöd till KI för innovations-

processer.

— De två miljoner som KI erhåller för detta måste beteck-

nas som försumbart för en institution med en budget på

nära sex miljarder kronor. Vi befinner oss i en spännande,

lärande fas när det gäller att hitta samarbetsformer med

näringslivet. Det är en nödvändighet för forskningen.

Global mötesplats för life science: För nionde året i rad arrangerades SALSS, Swedish-American Life Science Summit, i Stockholm. Under två dagar diskuterade deltagare från hela världen utvecklingen inom hälso- och sjukvårdsområdet. Syftet är att bidra till ett gränsöverskridande utbyte mellan USA, Europa, Asien och andra delar av världen. Initia-tivtagare till SALSS är Barbro Ehnbom och sedan sju år är EY medarrangör.

Molly Stevens.

Anders Hamsten.

Seniors, drugs and rock'n roll …


eye | life science

I behandlingsresultat ligger svensk sjukvård långt fram, men med till gänglig heten är det sämre. Daniel Lukes, läkare och forskare med internationell erfarenhet, menar att svensk sjukvård kan lära av andra länder. Text: Henrik Norberg Illustration: White Tengbom Team

Eye tar pulsen på svensk sjukvård:

fungerar så bra är att konkurrensen verkar på ett bra sätt,

enligt Daniel Lukes.

— I Holland råder konkurrens inom ett offentligt ramverk

i ett system där vårdgivarna verkligen konkurrerar med

varandra. Till exempel finns 160 sjukhus som opererar

nästan 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. I Sverige

används en operationssal i snitt tre och en halv timme om

dagen, säger Daniel Lukes.

En faktor som bidrar till konkurrensen är den granskning

av det medicinska förlaget Elsevier, som varje år rankar de

100 bästa sjukhusen efter cirka 600 parametrar, resultat

som försäkringsbolagen tar till sig.

— Helt naturligt skickar försäkringsbolagen patienter

till de bästa sjukhusen, medan de som inte sköter sig får

betydligt färre. Därmed skapas incitament för dessa att

förbättra sig genom att till exempel se över rutiner, bli mer

patientvänliga och möta patienternas önskemål, säger

Daniel Lukes.

I Sverige har kirurgkliniken på KSS i Skövde visat hur man

kan öka tillgängligheten. Tidigare drogs sjukhuset med

långa operationsköer och köer till poliklinisk bedömning.

För att hitta en lösning vände man sig till Chalmers. Med

erfarenheter från processindustrin började sjukhuset

arbeta efter en modell, Product Planning and Control. Ett

övergripande planeringsteam skapades, liksom tre tvärdis

ciplinära grupper som genomförde djuplodande analyser.

— Detta processorienterade arbetssätt i kombination

european Health Consumer Powerhouse (HCP) är

en oberoende organisation som varje år utvärderar

sjukvården i 34 europeiska länder. HCP granskar bland

annat patienternas rättigheter, tillgänglighet och resultat.

I 2012 års ranking kom Sverige på sjätte plats. Holland

toppade rankingen följt av Danmark, Island, Luxemburg och

Belgien.

— Den svenska sjukvårdens behandlingsresultat är

mycket bra, men vi brottas med ett stort problem och

det är den dåliga tillgängligheten. Om vi får bukt med det

dilemmat så kommer vi att hamna i topp på HCP:s ranking.

Vi måste förbättra tillgängligheten vare sig vi vill eller inte,

säger Daniel Lukes, läkare med erfarenhet från Holland,

Tyskland, USA, Norge och Danmark.

Daniel Lukes anser att Sverige har mycket att lära av

det holländska exemplet. Enligt Daniel Lukes utmärks det

holländska systemet bland annat av att nio försäkrings

bolag försäkrar medborgarna för kortvariga, ej kroniska

sjukdomar samt för primärvårdsbesök.

Därtill finns en bakomliggande offentlig försäkring som

täcker kroniska åkommor, vilket innebär att alla har rätt

till vård. Utjämningsfonder ser till att de försäkringsbolag

och sjukhus som har mer vårdkrävande patienter får extra

resurser.

Holland lägger omkring 12 procent av BNP på sjukvård,

Sverige 9,6 och USA hela 17,6 procent. Daniel Lukes

anser att mer pengar löser en del problem, men långt ifrån

alla. En viktig förklaring till att den holländska sjukvården

" Tillgängligheten måste öka"

Daniel Lukes.

Entré hallen i Nya Karolinska Solna.

Vård närmare patienten. Framtidsplanen för hälso och sjukvården om fattar samtliga delar i Stockholms län och är den största satsningen i landstinget någonsin.


eye | life science

med regelbundna planeringsmöten skapade relativt

snabbt resultat. Man kunde exempelvis säkerställa en

kontinuerlig tillgång på kirurger. Väntetiderna till opera

tion minskade från 130 dagar till 30, säger Daniel Lukes

och fortsätter:

— Förbättringarna har dessutom inte kostat mer pengar.

Exemplet från KSS visar tydligt att det går att arbeta smar

tare med befintliga resurser, säger Daniel Lukes.

Samtidigt poängterar han att den demografiska utveck

lingen med en allt större andel äldre kräver mer resurser.

— Uppskattningsvis måste hälso och sjukvården tillföras

20 procent mer resurser. Men samtidigt gäller det att vara

öppen för andra arbetssätt. Jag tror att de mer tätbefol

kade delarna av Sverige har mycket att lära av Holland

och i princip alla har mycket att vinna på att analysera hur

Skaraborg gjorde, säger Daniel Lukes.

Nya Karolinska prövar nya grepp

När Nya Karolinska Solna slår upp por

tarna år 2016 innebär

det startskottet för ett

nytt sätt att bedriva

sjukvård i Stockholms

län.

Stockholm växer

med två SLbussar

om dagen. Fram till

år 2020 har befolkningen ökat

med 350 000 personer. Lägg

till det att befolkningstillväxten

fortsätter, den demografiska

utvecklingen med en allt högre

andel äldre och multisjuka samt

problem med tillgängligheten

och det är uppenbart att nya

vägar måste provas.

— När planerna för ett nytt

sjukhus började ta form var

medvetenheten om sjukvår

dens utmaningar obefintlig. I

dag är sjukvården mer än väl

medveten om att vi står inför

stora utmaningar, säger Erland

Löfberg, överläkare och medi

cinsk rådgivare till Programkon

toret för Framtidens Hälso och

Sjukvård, PFHS, vid Stockholms

läns landsting.

Programkontoret har ansva

ret för att planera och imple

mentera verksamhetsinnehållet

för Nya Karolinska Solna, NKS,

som en del i Framtids planen.

EY bistår Program kontoret i

det arbetet, vilket till exempel

inkluderar strategiskt arbete

och administrativt stöd.

Dagens Karolinska började

planeras i slutet av 1800-talet,

byggdes under 1920-talet

och framåt, och är uppdelat

i enheter med långa avstånd

sinsemellan. Idén att bygga ett

nytt sjukhus lanserades

i landstingsstyrelsen

2001. Sedan dess har

det varit många turer

och politiska beslut.

Men nu pågår bygget

för fullt och NKS ska

successivt öppnas från

2016. En relativt vanlig

kritik är att antalet

vårdplatser på NKS blir färre än

vad dagens Karolinska i Solna

erbjuder.

— I Stockholm finns i dag inte

för få vårdplatser, problemet

är att de inte är fördelade efter

behovet. NKS ska vara ett

högspecialiserat sjukhus som

är en av flera byggstenar i den

kedja som tillsammans bildar

nätverkssjukvården. NKS ska

inte fungera som ett separat

sjukhus utan vara en del i ett

nätverk, säger Erland Löfberg.

NKS ska bli en del i ett

samman hängande vårdsystem

som sätter patienten först

och skapar förutsättningar för

avancerad vård.

— Om någon till exempel

råkar ut för en svår trafik-

olycka kan den personen först

tas om hand på NKS med

hög specialiserad vård. Men

sedan ska patienten vidare till

rätt sjukhus för vård på rätt

nivå. Däremot ska någon som

drabbas av en lätt lunginflam

mation inte vårdas på NKS,

säger han.

För att nätverkssjukvården

ska fungera krävs även att

vården på andra håll byggs ut

med till exempel specialistsjuk

hus, geriatrik och avancerad

vård i hemmet.

Erland Löfberg.

” I Holland finns 160 sjukhus som opererar nästan 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. I Sverige används en operationssal i snitt tre och en halv timme om dagen.”


” Skogsindustrin är väldigt konkret och lite av Industrisveriges rötter. Finansmarknaden brukar jag beskriva som näringslivets och samhällets blodomlopp.”

eye | porträtt


Det var många som höjde på ögonbrynen när Lars

Idermark efter bara drygt två år lämnade uppdraget

som vd för dansksvenska Postnord för att bli vd i skogskon

cernen Södra. På svenska Posten har cheferna avlöst

varandra i en strid ström de senaste åren — sedan sekel

skiftet har bolaget haft inte mindre än sex koncernchefer.

— Jag kan till viss del förstå dem som påpekar att tiden

på Postnord blev kortare än vad som var tänkt, men sam

tidigt styr man inte alltid över det som sker. Det var ju inte

så att jag aktivt sökte efter att byta arbetsplats, men när

erbjudandet från Södra dök upp var det en utmaning som

jag inte kunde tacka nej till, säger han.

Lars Idermark tillträdde tjänsten på Södra i maj, men

han är ingen nykomling i skogen. Han ingick i företagets

styrelse mellan 1999 och 2009 och är dessutom medlem

och ägare i den ekonomiska förening som Södra utgör.

Bara några mil från Södras huvudkontor i Växjö ligger

Idermarks familjegård som varit i familjens ägo i fem gene

rationer och som omfattar 280 hektar skog att förvalta.

Närheten gör att han kan besöka gården oftare. Samtidigt

uttrycker han en viss besvikelse över hur uppdraget på

Postnord abrupt ändrades snart efter hans tillträde.

— När jag började på Postnord stod företaget inför

stora utmaningar och mitt uppdrag när jag rekryterades

från KF var att omstrukturera Postnord inför en planerad

börs introduktion. Regeringarna i Danmark och Sverige

hade fattat beslut i denna fråga, och det är klart att det

påverkade mitt beslut att lämna Postnord när börsintro

duktionen lades i malpåse utifrån det parlamentariska

läget i Sverige säger han.

När Svenska Posten 2009 gick samman med sin danska

motsvarighet skrevs ett aktieägaravtal mellan de två

ägarna, Danmark och Sverige, med en bestämmelse om

att säkerställa att bolaget blev börsmässigt med sikte på

en framtida börsintroduktion. Men, när frågan kom upp

till omröstning i riksdagen våren 2011 röstades det ned

av oppositionen, vilket innebar att regeringen inte fick

mandat att minska det statliga ägandet. Omröstningen

i riksdagen skedde bara några månader efter det att Lars

Idermark tillträtt.

— Det ändrade förutsättningarna en del. En anledning

till att jag slutade på KF och gick till Postnord var ju utma

ningen att få arbeta med ett företag inför en börsintro

duktion. Samtidigt hade jag suttit i Södras styrelse under

många år och skogsindustrin lockade mig. Branschen är

väldigt jordnära och har flera perspektiv både lokalt och

globalt, säger han.

Under de senaste 25 åren har Lars Idermark verkat som

vd eller vice vd inom 11 olika branscher. Parallellt med det

operativa arbetet har han haft en rad styrelseuppdrag och

han skulle, om han ville, kunna ägna sig enbart åt att vara

styrelseproffs. Men, han beskriver sig själv som operativt

lagd.

— Det är en stor skillnad mellan att vara vd och sitta

i styrelsen. Södra känner jag ju som styrelseledamot, och

visst, det har säkert underlättat för mig och gjort det

enklare att komma in i arbetet, men det är två olika saker.

En styrelse är som ett fotbollslag, för att använda en

idrottssynonym, och det handlar om att få ihop laget. Att

vara vd bygger mycket på mänskliga relationer och om att

få medarbetarna i organisationen att sträva mot samma

mål, säger han.

Utöver vd-skapet i Södra är Lars Idermark vice styrelse

ordförande i Swedbank, där han var ordförande fram till

i våras. Man kan förvånas över spannet — skogsindustrin

och finansmarknaden kan lätt uppfattas som så motsatta

som två branscher kan vara.

När skogen kallarDen uteblivna börsintroduktionen av Postnord bidrog till att Lars Idermark efter två år som vd återvände till fäderneskogen: − Det ändrade förutsättningarna en del, avslöjar han för Eye. Text: Carolina Johansson Foto: Lina Alriksson

” Branschen är väldigt jordnära och har flera perspektiv både lokalt och globalt."

eye | porträtt


eye | porträtt

” Ett företag är ingen demokrati. Man måste kunna fatta och stå för sina beslut.”

Dessutom har det ofta varit konsumentnära verksamheter

som många har en stark relation till och uppfattning om.

Redan 1993 utsågs han till vice vd och CFO på Förenings

banken som i efterdyningarna av bankkrisen på 1990talet

gick samman med Sparbankerna till Swedbank. Han var

vice koncernchef och vd på Swedbank 1997 till 2000.

en av utmaningarna med arbetet på Postnord var som

sagt att förbereda för en börsintroduktion. Lars Ider

mark har erfarenhet från att leda både noterade, privata,

statliga och medlemsägda företag. Han menar att varje

ägarform har sina för och nackdelar.

— Som onoterat bolag slipper man den kvartalshets

som finns runt börsbolagen men samtidigt går det inte

att komma ifrån att en börsnotering ofta skapar en viss

dynamik i ett företag. Så, visst finns det baksidor med att

inte vara noterad. Sedan är det praktiska skillnader — inte

minst när det kommer till finansiering. Uppdraget som vd

är dock detsamma, det vill säga att skapa effektivitet och

lönsamhet i verksamheten, säger han.

Södra drivs som en ekonomisk förening med 51 000

skogsägare som medlemmar och ägare. Det kan tyckas

vara en paradox att företagets underleverantörer sam

tidigt är dess ägare. Det brukar ligga i leverantörernas

intresse att få så mycket betalt som möjligt för sina råva

ror, samtidigt som köparen vill hålla priserna nere. Lars

Idermark menar dock att detta inte är ett problem, delvis

för att medlemmarna är så pass väl insatta i marknaden

och prissättningen.

— Våra medlemmar och ägare är förvisso både ägare

och leverantörer, men företag som ägs och drivs av sina

medlemmar måste vara väldigt transparenta och kraven

på vår öppenhet är ibland säkert större än hos börsbola

gen som i vissa fall har mer anonyma ägare. Våra ägare

vet också att deras skogsgårdar gynnas av en effektiv

industri med god betalningsförmåga för virket.

Utmaningarna framöver är många. Dels handlar det om

att skapa effektivitet i en verksamhet som befinner sig i en

mogen fas. Samtidigt ökar medvetenheten om miljöpåver

kan och värdegrund. För ett konsumentbolag som står i

direkt kontakt med sina kunder är pressen större eftersom

skandaler eller missförhållanden lätt kan övergå i kon

sumentbojkotter. Eller som i Swedbanks fall när de stora

kreditförlusterna i Baltikum fick kunderna att flockas kring

bankomaterna för att ta ut sina pengar.

— Men värdegrundsfrågor kommer stort även inom

businesstobusiness och denna trend kommer att bli ännu

tydligare framöver, säger han.

en annan utmaning är digitaliseringen. Även den har fun

nits som en röd tråd i Lars Idermarks karriär och han har

ofta befunnit sig i sektorer där itutvecklingen helt föränd

rat sättet att arbeta. Det gäller inom banksektorn och inte

— Skogsindustrin är väldigt konkret och lite av Industri

sveriges rötter. Finansmarknaden brukar jag beskriva som

näringslivets och samhällets blodomlopp. Men, jag ser

det som en ynnest att få arbeta och verka inom så olika

branscher, det är berikande, säger han.

När han ser tillbaka på sitt yrkesliv kan han konstatera att

han aldrig varit rädd för att ta sig an nya utmaningar i nya

branscher. Samtidigt säger han att vdskapet i sig, eller att

leda ett företag, bygger på en grundhållning som på många

vis är densamma oavsett bransch. För att ett företag ska

fungera och utvecklas måste tre saker vara på plats.

— Ett företags framgångsfaktor hänger nära samman

med dess kultur, struktur och strategi. Man kan ganska

snabbt se vad det är som felar. Utmaningen för en ledare

ligger ofta i företagskulturen, att få medarbetarna med

sig. Att förändra en företagskultur är bland det svåraste

som finns. Många gillar omväxling men få tycker om

verklig förändring. Samtidigt är det ju en ledares jobb. Ett

företag är ingen demokrati. Man måste kunna fatta och stå

för sina beslut, säger Lars Idermark.

Lars Idermark tycker om förändring. En röd tråd i hans

meritförteckning är att han ofta lett företag genom föränd

ringsarbete. En annan är att han ofta lett verksamheter

med väldigt starka företagskulturer, som Posten och KF.


minst inom postförmedling, där Postnord står inför stora

utmaningar när brevförmedlingen viker.

Men, det skapar också nya marknader. Den ökade

internethandeln har till exempel ökat antalet paketförsän

delser, även om det segmentet är mer konkurrensutsatt.

På samma vis finns det röster som dömt ut skogsindustrin

eftersom efterfrågan på papper minskar. Det talas om

tidningsdöden som en faktor som kommer att resultera

i drastiskt minskad efterfrågan på tidningspapper. Men,

Lars Idermark påpekar att marknadsutsikterna inte är fullt

så negativa.

— Visst, tidningspapper går ned och där kommer vi

att hamna på lägre nivåer men andra områden, som till

exempel industriella förpackningar och mjukpapper, växer.

Även nya konsumtionsmönster driver utvecklingen mot

nya produkter som till exempel textilmassa. Trävarumark

naden står också inför en ljusning i takt med att husbyg

gandet tar fart, säger han.

Samtidigt är skogsindustrin en mogen bransch där en

tillväxt över en konjunkturcykel på 34 procent, eller unge

fär i linje med BNP, får anses vara ganska bra.

Lars Idermark är som sagt kvar i Swedbanks styrelse även

om han lämnade ifrån sig ordförandeklubban i våras.

— Styrelser väljs varje år i börsbolag men ordförandeska

pet är ingenting som jag saknar eller sörjer. På sätt och vis

är det skönt att slippa det yttersta ansvaret. Vad jag kan

konstatera är att Swedbank i dag står väldigt starkt. Vi har

en helt annan riskprofil med en stark position på våra hem

mamarknader. Den svenska verksamheten går bra men

även i Baltikum ser det ljust ut. Vi klarar av att möta de nya

kapital täckningsmålen och samtidigt ge en god utdelning

till våra aktieägare. Swedbank känns lite som "mission

completed", säger han.

Samtidigt innebär vice ordförandeskapet en hel del jobb.

— Min arbetssituation är sådan att det naturligtvis blir

långa arbetsdagar men å andra sidan har jag alltid arbetat

mycket. Jag blir djupt engagerad i saker och har ingenting

emot hårt arbete. Dessutom är det ju självvalt, säger han

och tillägger att arbetsmoralen sitter i blodet. Han är helt

enkelt präglad av sin lantbruksuppväxt.

— Det var naturligt när jag växte upp att man skulle vara

med och jobba efter sin förmåga. Jag har alltid haft krav

på mig att arbeta. Ur det perspektivet är jag ganska tuff

men jag tycker att man ska arbeta hårt och göra rätt för sig

framför allt om man har en ledande befattning, säger han.

Det blir inte mycket fritid, men Lars Idermark säger att

han trivs med att gräva i jorden på familjegården utanför

Högsby. Han funderade dock aldrig själv på att bli lant

brukare.

— Nej, det gjorde jag inte. Ett tag ville jag bli revisor, jag

har alltid gillat siffror, men så blev det alltså inte, säger

han.

eye | porträtt

Befattning: Vd på Södra sedan maj

2013.

Född: 1957.

Bor: I Växjö och på familjegården i

Högsby, Småland.

Karriär: Vd Postnord 2010—2013,

vd KF 2005—2010,

vd Andra APfonden 2001—2005,

Stf vd och koncernchef Capio

2000—2001,

Stf vd och koncernchef Förenings

Sparbanken/Swedbank 1997—2000,

CFO och vice vd Föreningsbanken

1993—1997.

Oanad talang: Kan backa en traktor med

släp men är även skicklig på matlagning.

Har medverkat i flera matlagningsfilmer

inspelade i Coops provkök som visas på

stormarknader runt om i Sverige.

Lars Idermark


eye | Tax

Världshandeln växer så det knakar och de globala leverantörskedjorna blir alltmer komplexa. Det gäller att navigera rätt i en djungel av ursprungsbestämmelser och frihandelsavtal, för att fatta riktiga affärsbeslut och inte fastna i en tullrevision eller bli stämd av en utländsk köpare. Text: Jonas Rehnberg Foto: Getty Images

Ursprungsprotokoll, bearbetningslistor och

GSP-certifikat är vardagliga begrepp för den som

sysslar med import och export, men helt främmande för oss

andra. Ändå är kunskap om dessa — och en korrekt

tillämpning — avgörande vid val av affärspartner och

leverantörer utomlands eller när man upprättar en offert

för en exportorder.

Den traditionella bilden av handel där en vara produ

ceras i ett land och exporteras för konsumtion i ett annat

land är förlegad, hävdar Kommerskollegium i en ny rap

port. Produktionen blir alltmer specialiserad och splittrad i

delmoment som sker i många länder. Mer än hälften av alla

varor i internationell handel är insatsvaror och används i

vidare produktion av andra varor. Hälften av värdet i en bil

som exporteras från Sverige skapas utanför Sverige.

— Utvecklingen gör att importen blir allt viktigare för att

vår produktion och export ska vara konkurrenskraftig, säger

Kommerskollegiums generaldirektör Lena Johansson.

Konkurrenskraftig produktion och export förutsätter

naturligtvis konkurrenskraftiga priser. Och en del av en

varas pris, vare sig det handlar om import eller export,

utgörs ofta av tull. För industrivaror ligger tullarna på 2−3

procent, medan textilier kan ha tullar på 12−13 procent

och jordbruksprodukter åtskilligt högre. Allt beror på var

ans ursprungsland. Därför är det viktigt att känna till vilka

länder som omfattas av tullförmåner och frihandelsavtal.

Att allt fler produkter består av komponenter från olika

länder bidrar också till komplexiteten i fråga om vilken

tull som ska gälla för slutprodukten. Ett företag måste för

varje enskild produkt fastställa hur stor del av eventuella

insatsvaror som härrör från ursprungslandet, och här

varierar procentsatserna kraftigt mellan olika produktslag.

En djungel, med andra ord, som kräver att man sätter

sig in i vilka ursprungsregler som gäller för en viss vara.

Tullfritt – eller inte?

Lena Johansson.

— Vare sig man sysslar med export eller import måste

man undersöka läget för det land man ska handla med.

Ursprungsregler finns till exempel i frihandelsavtalens

ursprungsprotokoll och de bearbetningslistor som listar

alla varor som finns, säger Anna Folkesson, nationell spe

cialist på frihandel och ursprung vid Tullverket.

Elisabet Andersson, även hon specialist på frihandel

och ursprung, tillägger att det är företaget självt som bär

ansvaret för att uppgifterna i en varas ursprungscertifikat

är korrekta:

— Om det vid en tullrevision visar sig att uppgifterna

är felaktiga kan företaget bli ålagt att erlägga korrekt

tull samt i vissa fall tulltillägg, som är en procentsats på

undandragna avgifter för det som importerats. Eller om

ett exportföretag har utlovat en köpare i ett annat land

tullfrihet på den vara man säljer och detta inte stämmer,

då har man brutit mot köpeavtalet och kan bli stämd av

köparen.

Att hålla koll på leverantörer på andra sidan jordklotet är

inte enkelt. Elisabet Andersson rekommenderar en svensk

importör som tvivlar på de uppgifter om ursprungsland

som en utländsk exportör uppger att ställa frågor om hur

varan producerats.

− Ställ ledande frågor som: ”Finns det en fabrik?”, ”var

ligger den?” och ”finns det bilder?” för att försäkra dig om

trovärdigheten i ursprunget. EUkommissionen publice

rar också varningar om olika länder och produktslag där

oegentligheter har förekommit.

Sedan 1971 ger EU tullättnader för utvecklingsländers

export av vissa varor till EU, genom ett preferenssystem

kallat GSP (general system of preferences). Tanken är

att hjälpa dessa länder att minska fattigdomen genom

industrialisering och export. Elisabet Andersson.

Oseriösa exportörer dumpar priserna genom att falskeligen ange ett annat land som ursprungsland.


eye | Tax

” Vare sig man sysslar med export eller import måste man undersöka läget för det land man ska handla med”

Detta gör EY

Tullproblematik har blivit en allt

viktigare fråga för företagen, eftersom

tull genererar stora kostnader och

fördelarna med att hantera tullar på

rätt sätt är avsevärda.

Zoran Dimoski, tullexpert vid EY,

framhåller att det för företag som

finns etablerade i flera länder ofta är

svårt att anpassa tullhanteringen så

att den passar överallt:

− På EY arbetar vi regelbundet

med företag som vill harmonisera sin

tullhantering. Efter

som vi har nätverk i

hela världen står vi väl

rustade för att hjälpa

svenska och utländska

företag, stora som

små, i arbetet med att effektivisera

tullhanteringen. Vi bistår även före

tagen globalt på samma sätt gällande

moms och punktskatter, områden som

har många beröringspunkter med

tull.

I takt med att de som tidigare kallats utvecklingsländer

i stället tar plats bland världens främsta tillväxtländer

(och spås en framtid i G20) pågår hela tiden en omklas

sificering. Från och med 2014 kommer ett reviderat GSP-

system att börja tillämpas. I det nya systemet kommer

färre länder än tidigare att omfattas av tullförmånerna, i

syfte att bara gynna de länder som har störst behov. GSP

fasas även ut i de fall där systemet ersätts av bilaterala

frihandelsavtal, som oftast är mer förmånliga.

Och det är i ljuset av den ständigt pågående revide

ringen av preferenssystem, nya frihandelsavtal och

bilaterala avtal som vissa oseriösa exportörer ser chansen

att dumpa priserna genom att falskeligen ange ett annat

land som ursprungsland.

— Vi ser exempel på hur kinesiska företag anger till

exempel Vietnam som ursprungsland för att kunna

använda sig av GSP-certifikat som ger tullförmån vid

importen till EU. I dessa fall produceras aldrig varorna i

Kina, utan de packas endast om i ompackningscentraler

som utåt sett kan ge sken av att de är fabriker, säger Zoran

Dimoski, tullexpert vid EY.

Det finns flera EU-domar om god tro och Zoran Dimoski

lyfter fram en specifik dom gällande import av skor som

illustrerar det ansvar som åligger importören. I EUdomen

C-438/11 — Lagura Vermögensverwaltung Gmbh mot

tyska tullmyndigheten — dömde rätten till myndighetens

fördel trots att domstolen slagit fast att Lagura, som

bland annat importerar skor, inte haft någon anledning

att betvivla riktigheten i certifikatet. Detta eftersom

en efterkontroll på begäran av tyska tullmyndigheten

hade gjorts av tullmyndigheten i Macao, som inte kunde

ogiltigförklara certifikatet och därmed intyga att varorna

faktiskt inte hade producerats i landet. Att producenten av

varorna ifråga hade upphört med sin verksamhet gjorde

en kontroll omöjlig.

I andra fall har certifikat inte godkänts av tullmyn

digheter inom EU. Det gäller exempelvis stämplar på

GSP-certifikat som inte finns registrerade i en EU-databas

för godkända stämplar från GSPländers tullmyndig heter.

Importerande företag har drabbats hårt när det i en

kontroll visat sig att den stämpel som använts av det utfär

dande landets tullmyndighet inte funnits med i databasen.

En anledning till att stämplar inte finns med i denna

databas är att många GSPländers tullmyndigheter missat

att uppdatera sina godkända stämplar genom att meddela

EU, påpekar Zoran Dimoski:

— Stämplarna har inte nödvändigtvis varit falska, men

då länderna inte anmält uppdateringar till databasen

har tullmyndigheter inom EU ändå tilläggsdebiterat det

importerande företaget för utebliven tull och eventuell

importmoms beroende på vilket förfarande som godset

anmälts till vid importen. Oljebranschen är en bransch

som drabbats av denna problematik, men det finns andra.

Det kan tyckas som om tullar och avgifter skapar onödig

byråkrati och fördyrar handeln. Men det är trots allt den

ständigt växande handeln som lyft miljontals människor

i hela världen över fattigdomsgränsen. Världssamfundet

rör sig i riktning mot ökad frihandel och ett viktigt exempel

just nu handlar om förhandlingarna mellan EU och USA.

Enligt handelsminister Ewa Björling kan ett genomgående

och heltäckande partnerskap för handel och investeringar

årligen tillföra EU:s ekonomi 119 miljarder euro.

Tullverkets Anna Folkesson uppmanar svenska företag

att följa med i utvecklingen på frihandelsområdet och hålla

sig ajour med vad som gäller för tillfället:

— Det tjänar alla på.

Zoran Dimoski.

Anna Folkesson.


eye | on

Andelen svenskar som fyllt 65 år

och fortsätter att arbeta ökar hela

tiden, rapporterar SCB. År 2005 var

andelen sysselsatta 65–74-åringar

i förhållande till befolkningen i

åldersgruppen 9,9 procent, medan

motsvarande siffra för 2012 var 14,9

procent.

Tänkbara förklaringar bakom

trenderna är debatten om nödvän-

digheten av ett längre yrkesliv för att

säkra en pension på rimlig nivå och

trenden kommer att fortsätta, tror

Konjunkturinstitutet.

— Pensionsreformer, lägre skatt

på arbetsinkomster och förändrade

regler i sjukförsäkringen bidrar också

till svenskarnas allt längre arbetsliv,

säger Konjunkturinstitutets prognos-

chef Jesper Hansson.

Bland västvärldens länder är

det bara Island som har ett högre

Äldre jobbar alltmer

Om en mans kvinnliga partner är

alltför framgångsrik så blir han

deprimerad, enligt en studie gjord

av forskare vid Floridas och Virgi-

nias universitet. Däremot verkar

kvinnorna kunna hantera fram-

gångsrika män

med jämnmod.

— Det finns

en bild av kvin-

nor som kan

sola sig i den

reflekterande

glansen hos

sin manlige

partner och

vara ”kvinnan

bakom den

framgångsrike

mannen”, men det omvända stäm-

mer inte för mannen, skriver Kate

Ratliff, en av huvudförfattarna av

rapporten. Forskarna medger att

studien är begränsad, men kunde

ändå dra slutsatser baserade på

pojkars och flickors uppväxt.

— Att ha en framgångsrik partner

kan skada mannens självförtroende

eftersom ambition och framgång

generellt är något som är viktigt för

kvinnor när de väljer sina män. Så

tanken på att man är misslyckad kan

innebära fruktan att partnern till

slut väljer att lämna en, spekulerar

forskarna.

Framgångsrik flickvän ger depression

0 10 20 30 40 50

kvinnormäntotalt

2005

2009

2012

procent

år

arbetskraftsdeltagande i åldrarna 55—64

år än Sverige.

Konst kan få människor att tänka annorlunda

— och både företag och samhälle kan använda

sig av konst för att utvecklas. Det visar den nya

boken ”Värdet av konst” av ekonomie doktor

Erik Modig vid Handelshögskolan i Stockholm

och kulturskribenten Karolina Modig.

Författarna visar bland annat att konst kan

användas av företag för att uppfattas som

mer framgångsrika och innovativa, samt

att konst kan användas i reklam och annan

marknadskommunikation för att stärka positiva

associationer till varumärket. Boken redogör

även för hur företag praktiskt kan arbeta med

konst i olika processer.

— Konstens värde har länge varit något

luddigt, ogripbart och oprecist. Men inte nu

längre. Läs boken och bli fullständigt klar över

vilket värde konsten har för människor, för

organisationer och för samhället i stort, säger

Lars Strannegård, prorektor och professor

vid Handelshögskolan samt styrelseledamot i

Statens kulturråd.

Värdet av konst

Foto

: Ge

tty

Ima

ge

s

Hmm … är detta konst? Absolut Vodka Pop-Up vernissage i Miami 2011.

Kate Ratliff, framgångsrik och depressionsfram-kallande?


eye | utblick

MéxicoViva

Ett fattigt land härjat av korruption och knarkkrig — eller ett G20-land med en tillväxt på fyra procent per år, frihandelsavtal med 40 länder och fler Walmart per capita än USA? Mexiko är både och — ett komplext jätteland med enorma tillväxtmöjligheter. Text: Karin Aase Foto: Getty Images

Googla Mexiko och du får upp fler annonser om

solresor än du orkar räkna. Du får några artiklar om

kriget mot narkotikan och någon enstaka om fotboll.

Men i skuggan av schablonerna växer ekonomin så

snabbt att analytiker nu räknar Mexiko som det hetaste

landet i Latinamerika. Nästa år beräknas BNP öka med

4,8 procent, vilket gör att landet toppar Latinamerikas

tillväxtliga. En växande medelklass på cirka 60 miljoner

människor ger en köpstark konsumentmarknad, medan

produktionskostnader som år 2015 beräknas vara 6

procent lägre än Kinas gör att många amerikanska företag

nu plockar hem både produktion och callcenters från

Asien. Lägg till ett förbättrat utbildningsväsende, politiska

reformer och ökade hushållsinkomster så har du ett land

som får investerarna att göra vågen.

På Tetra Paks huvudkontor i Mexico City märks upp-

gången tydligt.

— Det har absolut hjälpt oss att öka vår försäljning, fram-

förallt genom att vi nu kan nå segment av befolkningen

som vi inte hade access till förut, berättar Jorge Montero,

vd för Tetra Pak i Mexiko.

— Dels har medelklassen vuxit, men även grupper med

lägre inkomster har nu råd att köpa mer dagligvaror som

mjölk, dels har våra kunder kunnat utveckla nya produkt-

kategorier, ofta högre upp i värdekedjan, som vi kan hjälpa

dem att sälja och distribuera.

Jorge Montero.

En Mariachimusiker väntar på publik i Mexico City under val-natten 2012. Lagen ”Ley seca” begränsar försäljningen av alko-holhaltiga drycker 24 timmar före valet, och under hela valdagen, för att motverka våldshandlingar.

” Dels har medelklassen vuxit, men även grupper med lägre inkomster har nu råd att köpa mer dagligvaror”


eye | utblick

banker som HSBC och Citibank förlagt sina datacenter till

Mexiko.

Mexikos befolkning är både ung och välutbildad. Enligt

ProMéxico, Mexikos motsvarighet till Exportrådet, exami-

neras 150 000 nya ingenjörer i Mexiko varje år. Utbild-

ningsnivån bidrar till en växande medelklass som efterfrå-

gar alltmer konsumentprodukter. Det är ingen slump att

H&M valde Mexiko för sin första etablering i Latinamerika.

Och andra trendmedvetna företag hänger på.

— Det som är kul är att vi ser att mindre och medelstora

bolag också börjar hitta hit, bland annat Spotify och

iZettle, berättar Jakob Sjölander på Business Sweden i

Mexico City.

— Tyvärr är det många som inte inser storleken på mark-

naden, men lägg till några år med den här tillväxttakten så

är det enorma siffror vi talar om.

Goldman Sachs har spått att Mexiko år 2050 är världens

femte största ekonomi. Just nu tror Jakob Sjölander

att branscher som telekom, transport, hälsa, fordon

och energi erbjuder störst möjligheter. Men, som Jorge

Montero påpekar, landet är enormt, med flera olika klimat-

typer och sätt att leva.

— Du kan inte tro att du har en helt homogen marknad,

det finns flera olika Mexiko att ta hänsyn till.

Närvaro, tålamod och kontakterAmelie Mossberg startade och byggde upp Groupon på den

mexikanska marknaden och konstaterar att för att skaffa sig

Time to tune inLatin American companiesturn up the volume on global growth

Growing Beyond

Jakob Sjölander.

Läs hela rapporten Time to tune in påwww.ey.com/se/rapporter

Att landet är på väg framåt märks också på mentaliteten.

— Här finns en fantastisk framtidstro, konstaterar Amelie

Mossberg, tidigare vd för Groupon i Mexiko.

— Ungdomarna är helt övertygade om att de kommer att

få det bättre än sina föräldrar, och för välutbildade män-

niskor med driv och entreprenörsanda finns här otroliga

karriärmöjligheter.

Världens navelVad ligger bakom Mexikos starka utveckling? Flera bedö-

mare pekar på det geografiska läget, nära den amerikanska

marknaden och låga lönekostnader, vilket gör Mexiko till

en intressant plats att förlägga produktion till. Tillgången

till hela den nord- och sydamerikanska marknaden, samt

hamnar mot både Atlanten och Stilla havet, gör Mexiko till

ett perfekt produktionsnav.

— Det är en väldigt bra plats att vara på för att kunna

konkurrera på världsmarknaden, som Jorge Montero

uttrycker det.

Men det geografiska läget är förstås ingen nyhet —

och långt ifrån det enda som lockar utländska företag.

Cristobal Urenda, vice president global service providers

på amerikanska it-bolaget CA Technologies i Mexiko, kon-

staterar att landet är på väg in på helt nya marknader.

— Mexiko har utvecklats till ett land där du har tillgång

till många välutbildade människor med spetskompe-

tens. Det innebär att Mexiko har börjat ta andelar även

på kunskapsintensiva marknader, till exempel har stora

” El Buen Fin” är Mexikos mot-svarighet till ”Black Friday”, när årets största rabatter erbjuds kunderna i de medver-kande butikerna. Hålls tredje helgen i november.


Tre frågor tillEmilio Diaz, Account and Business Development Managing Partner för EY i Mexiko och Centralamerika.

Mexikos ekonomi är på stark uppgång, vad krävs för att det ska fortsätta på lång sikt?

— Finanserna är goda och inflationen är låg, men

det som verkligen avgör hur konkurrenskraftigt

landet kommer att vara i framtiden beror på om

regeringen klarar att genomföra de reformer som

har påbörjats.

Varför är de här reformerna så viktiga?— Mexiko skulle kunna öka sin BNP-tillväxt väsentligt, bland annat

skulle en översyn av statliga myndigheter och skatteväsende minska

förekomsten av korruption och onödig byråkrati. Det skulle kunna locka

större investeringar, både utländska och inhemska.

Vilka skulle du säga är de viktigaste reformerna?— Jag tycker att en av de viktigaste att hålla ögonen på är översynen

av de offentliga utgifterna, där regeringen vill öka transparensen och

minska korruptionen. Även det nationella infrastrukturprogram som

ska genomföras mellan 2013 och 2018 är intressant, liksom refor-

men av skatteväsendet och i förlängningen Mexikos stora informella

ekonomi.

eye | utblick

en position krävs att du är på plats i landet.

— Det räcker inte att ha en kontakt utan du måste gå in

och satsa. Sedan får man ha lite tålamod i början, det går

lite långsammare än man är van vid från Sverige.

En anledning till att det tar lite längre tid är synen på

affärer.

— Att göra affärer i Mexiko handlar i väldigt stor

utsträckning om personliga kontakter, och kan du få tag

i en mentor som presenterar dig i ett nätverk där du kan

bygga rätt relationer, då har du en jackpott, förklarar

Cristobal Urenda.

Och betydelsen av goda relationer är en väldigt bra

anledning till att lära sig spanska.

— De flesta förstår engelska, men att lära sig spanska

är nästan en nödvändighet för att bli framgångsrik,

konstaterar Johanna Fryklund Krook, Marketing and

Communications Manager Tena på SCA, som tidigare

arbetade i Mexiko.

— Sedan behöver spanskan absolut inte vara perfekt,

men genom att du försöker lära dig språket visar du god

vilja och respekt för er relation.

Hur stora är chanserna att Mexikos tillväxt faktiskt håller

i sig? Enligt Jorge Montero på Tetra Pak ser det ljust ut.

— Mexiko gick igenom en fruktansvärd ekonomisk kris

under 80-talet som de styrande faktiskt lärde sig ganska

mycket av och i dag har vi väldigt goda offentliga finanser.

Men även om finanserna är goda finns det orosmoment.

— Halva befolkningen lever fortfarande under

fattigdomsgränsen, och det kan ge upphov till social oro

om inte regeringen uppmärksammar det mer, konstaterar

Jorge Montero.

För många svenskar är det stora orosmomentet kriget

mot narkotikan och den organiserade brottsligheten. Men

trots den stora uppmärksamhet som detta ges i interna-

tionell media är det inget som i större utsträckning verkar

störa svenska bolags verksamhet på plats.

— Mexiko har en komplex säkerhetssituation, men det

drogrelaterade våldet är ofta centrerat till ett antal geo-

grafiska platser, säger Jakob Sjölander.

— I våra undersökningar bland svenska företag i Mexiko

så nämns det som ett orosmoment men upplevs egentli-

gen inte som en affärsrisk som man inte kan hantera.

Cristobal Urenda håller med.

— Jag bor i Mexico City och promenerar ofta till jobbet,

det tar ungefär en timme. Och även om mina svenska vän-

ner undrar hur jag vågar så är inte min hemstad farligare

än många amerikanska storstäder. Det pågår en vardag

här också.

” Att göra affärer i Mexiko handlar i stor utsträckning om personliga kontakter, och kan du få tag i en mentor som presenterar dig i ett nätverk, då har du en jackpott”

Cristobal Urenda.

Den underjordiska vatten-tunneln Emisor Oriente (TEO) i Mexico City beräknas bli 62 km lång när den står klar 2014. Tunneln kommer att öka Mexico Citys dräneringskapacitet för att förhindra översvämningar under regnperioden.


eye | customer management

Skräddarsydd it-lösning för Lindex, med Ola Wahlström: ”Vi ville ström linjeforma hela produktionsprocessen för företa-gets kundkommunikation, från planering av kampanjer till ko ordinering mellan olika marknader.”



Systemstöd — på modetInternationell expansion i en tid då mötet med kunden allt oftare sker digitalt ställer nya krav på effektiv marknadskommunikation. Klädkedjan Lindex sökte efter ett smartare sätt att hantera sin produktinformation och skapa en sömlös kundupplevelse. Text: Susanna Lidström Foto: Jonny Lindh

Baserat på affärsidén att leverera inspirerande och

prisvärt mode har Lindex byggt upp en stark

tillväxtstrategi. I dag är företaget etablerat på 16 markna-

der med över 470 butiker, och nyligen tillkännagavs

ytterligare en ambitiös framtidsplan: Mellan 2015 och

2018 kommer 100 nya butiker att öppnas i Kina tillsam-

mans med en franchisepartner.

− De senaste årens snabba expansion har lett till växt-

värk som varit en utmaning för organisationen att han-

tera. Detta tillsammans med den digitala revolution som

innebär att vi möter våra kunder i allt fler kanaler gjorde

att vi såg ett behov av att effektivisera våra processer

inom marknadsavdelningen, säger Ola Wahlström, Project

Manager på Lindex och medlem i företagets marknadsled-

ningsgrupp.

EY engagerades för att bedriva en förstudie med

utgångspunkt i de utmaningar Lindex stod inför. En grund-

läggande frågeställning var hur företaget skulle kunna

fortsätta växa samtidigt som omvärlden snabbt förändras

och verksamheten måste anpassas efter nya förutsätt-

ningar. Arbetet genomfördes i form av workshoppar där

konsulter från EY tillsammans med Lindex medarbetare

analyserade behov, formulerade målbeskrivningar och

ritade upp en roadmap på kort och lång sikt.

− Vissa förändringar inom process och organisation

kunde göras på en gång, medan andra satsningar krävde

mer noggranna förberedelser för att uppnå största möjliga

nytta för hela verksamheten, säger Ola Wahlström och

betonar att det var först i detta skede som diskussionen

om eventuella it-system kom in i bilden.

Genom att utgå från behoven kunde arbetsgruppen

identifiera prioriterade områden där de dagliga rutinerna

skulle kunna förenklas med ett bättre fungerande it-stöd.

För Lindex resulterade detta i beslutet att upphandla ett

nytt system för PIM (Product Information Management).

− It-stödet på marknadsavdelningen behövde utvecklas.

Verksamheten arbetade mycket manuellt, och med olika

lösningar via e-post och Excel-ark. Vi har i och för sig

länge använt ett PIM-system för vår e-handel. Men vi job-

bar i så många fler kanaler – med massor av kampanjer för

allt från teve och webb till utomhusannonser och skyltar i

butik, påpekar Ola Wahlström.

Därför efterlystes ett system som tar hand om all infor-

mation och ser till att den kan paketeras på ett likartat sätt

var än kunden stöter på Lindex – på nätet eller i någon av

alla butiker runt om i världen. Ola Wahlström förklarar att

det handlar om att kunna strömlinjeforma hela produk-

tionsprocessen för företagets kundkommunikation, från

planering av kampanjer till koordinering mellan olika mark-

nader, liksom att skriva copy och skapa bilder och film.

eY hjälpte till att driva upphandlingen utifrån Lindex

verksamhetsspecifika behov. Valet föll till slut på svenska

företaget Inrivers PIM-lösning. Avgörande faktorer var

skalbarhet och effektivitet.

— Vi behöver ett system som stödjer en snabb expansion

såväl geografiskt som digitalt. Skalbarheten handlar dels

om att kunna växa språkmässigt, dels att snabbt kunna

gå in i nya kanaler — framför allt webbaserade. Vi måste

finnas där kunden finns, och leverera en modeupplevelse

i världsklass oavsett plats, medium eller språk, säger Ola

Wahlström.

Lindex bedriver e-handel sedan 2007 och finns på

sociala medier som Facebook och Instagram. Nu gäller det

att få det bakomliggande systemstödet att hänga med i

den digitala revolutionen:



”Marknaden har mognat”

− Många företag behöver göra ett sys-

temskifte för att kunna hantera sina kun-

der utifrån ett helhetsperspektiv, säger

Martin Etlis, ansvarig för EY:s it-rådgiv-

ning på den västsvenska marknaden.

CRM-system slog igenom på bred

front för omkring 15 år sedan, långt

innan sociala medier börjat användas i

dagens stora omfattning.

− De tidiga systemen infördes ofta i

ett snävt perspektiv inriktat på säljpro-

cessen och den information som skapas

i samband med den. Fokus låg på effekti-

visering av interna rutiner och inte på

kundupplevelsen, vilket har blivit allt

viktigare, säger Martin Etlis.

Han konstaterar att många organisa-

tioner står med system som inte stödjer

de värden de behöver i

dag, exempelvis att smi-

digt kunna inter agera

med sina kunder via en

mängd kanaler — från

personlig kontakt och

telefon till e-post, webb

och olika intresse-

forum.

− I dag finns mer

kraftfulla system med fler möjligheter

att dra nytta av såväl intern som publik

information från internet och sociala

medier, för att exempelvis analysera

kundbeteenden och rikta erbjudanden

till utvalda grupper. Men det gäller att

göra sin hemläxa innan man går ut och

väljer system, säger Martin Etlis och

påpekar att steg ett är att fastställa

en strategi för customer management

— hur du vill agera mot dina kunder.

− Därefter kan du formulera hur

strategin påverkar ditt företag, vilka

värden du kommer att skapa och vilka

förändringar som krävs. Först när du

har det klart för dig kan du välja vilket

systemstöd du behöver.

eY erbjuder såväl verksamhetsoriente-

rad som teknisk rådgivning för att bistå i

alla dessa steg.

− Vi levererar inte själva tekniken och

har inga partnerskap med leverantörer.

Det gör att vi är oberoende och kan

hjälpa företag att välja rätt systemstöd

utifrån sina behov, säger Martin Etlis.

− PIM hjälper oss att få kontroll över hur vi skapar och

hanterar information som vi använder när vi levererar våra

budskap i olika kampanjer. Det kommer att användas i alla

kontaktytor mot kund.

Målet är att systemet ska vara sjösatt före jul. Teknisk

expertis har anlitats för att hjälpa till med implemente-

ringen, medan Lindex egen projektledning driver det

interna förändringsarbete som behövs.

− Vi designar systemet tillsammans med verksamheten.

För att verkligen få ut de effektivitetsvinster vi ser att vi

kan göra är det avgörande att involvera medarbetarna så

mycket som möjligt, säger Ola Wahlström.

Han poängterar att det är kundmötet som står i centrum

för hur de nya processerna kring marknadskommunikatio-

nen byggs upp. Tanken är att PIM-lösningen ska komplet-

tera Lindex redan befintliga system för CRM (Customer

Relationship Management):

− CRM fokuserar på själva styrningen och organisatio-

nen av kundrelationen, medan PIM är det som säkerställer

att vi får kontroll över de budskap vi sänder ut.

Martin Etlis.

” Kundmötet står i centrum för hur processerna kring marknadskommunikationen byggs upp”


EY noterar

SEB bäst på riskredovisning

Ny IPO-rapport ser ljusglimtarÄven om den globala IPO-akti-

viteten mattades något under

årets tredje kvartal tror EY på en

ljusare framtid i sin nya Global

IPO Trends Report. I Europa ökar

antalet noteringar av medelstora

och stora företag, och det är

private equity-aktörer som driver

utvecklingen.

I takt med att det ekono-

miska klimatet stabiliserats har

volatiliteten på finansmarkna-

derna avtagit och värderingarna

förbättrats, skriver EY och ser

framför sig en ökning av antalet

noteringar i Europa under årets

sista kvartal.

För årets första nio månader

summerar EY antalet IPO:er glo-

balt till 566, till ett sammanlagt

värde av 94,8 miljarder dollar.

Starkt kvartal för buyoutsPrivate equity-sektorn i Europa genomförde under tredje kvartalet

119 buyouts till ett värde av sammanlagt 19,7 miljarder euro, enligt

en ny studie från EY och Center for Management Buyout Research.

Därmed blev Q3 det starkaste kvartalet för pe-buyouts sedan

Q4 2010.

Du kan även läsa Eye i din Ipad och se filmer med några av de medverk ande i detta nummer. Sök på ”Eye” i Appstore.

eY Risk Transparency Award går till det

företag som bäst genomlyser sin riskexpone-

ring och riskhantering i årsredovisningen. I år

tog SEB hem priset.

Juryns motivering lyder: ”Årets vinnare har utformat en mycket strukturerad, balanserad och informativ beskrivning av bolagets risker, riskexponering och riskhan-teringsmekanismer i sin årsredovisning för 2012. Vinnaren har en pedagogisk beskriv-ning av sin riskorganisation samt riskhan-tering med flera illustrationer. Läsaren av årsredovisningen ges därmed utmärkta förutsättningar att självständigt utvärdera bolagets befintliga riskbedömning och riskexponering samt företagets förmåga att

hantera framtida risker.”— Jag är stolt och glad

över priset. En viktig del

av en banks verksam-

het är att bedöma och

hantera risk både i den

egna verksamheten och

i relation till kunder. Det

handlar om att bedöma,

hantera och prissätta

risker och samtidigt upp-

rätthålla likviditet och kapitalstyrka för att

möta oförutsedda händelser. För att förtjäna

förtroende måste vi också kunna visa tydligt

hur det går till. Vi har medvetet arbetat med

att göra informationen kring vår riskhante-

ring tydlig och pedagogisk. Det känns väldigt

bra att det nu uppmärksammas med det här

priset, säger Johan Andersson, Chief Risk

Officer, SEB.

I tävlingen deltar samtliga noterade bolag

på OMX Stockholms Large Cap- och Mid

Cap-listor. Valet av vinnare baseras på en

oberoende utvärdering av de svenska börs-

bolagens årsredovisningar. Tidigare vinnare

är Nordea (2005), Gambro (2006),

Electrolux (2007), Sandvik (2008), Atlas

Copco (2009), Trelleborg (2010), Swed-

bank (2011) och Ericsson (2012).

— Transparens och genomlysning av risker

skapar förtroende, både inom finanssektorn

och i näringslivet i stort. Detta är särskilt

viktigt i en osäker och föränderlig tid som

vår, och en hörnsten för vår yrkeskår. Jag vill

gratulera SEB till en transparent årsredovis-

ning ur ett riskperspektiv, säger Jan Birger-

son, vd för EY i Sverige.

Johan Andersson.

Jan Erik Back, CFO på SEB, tar emot utmärkelsen Risk Transparency Award 2013 av Lars Weigl, Managing Partner Advisory på EY under EY:s risk-konferens i Stockholm den 18 oktober.

Foto

: Ste

fan

Sig

em

o


eY får en delad förstaplats som Årets

revisionsbyrå i Finansbarometern. EY har

även de nöjdaste småföretagskunderna och

utses för andra året i rad till Årets småföre-

tagsrevisor.

Det visar Finansbarometern, en obero-

ende undersökning bland vd:ar, ekono-

michefer och andra beslutsfattare som

har inflytande över företagets relation till

revisionsbyrån. Deltagarna har betygsatt

sina revisionsbyråer utifrån parametrar

såsom kvalitet i rådgivningen, servicenivå

och pris.

— Jag är väldigt glad och stolt över båda

utmärkelserna, som är ett erkännande för

hela vårt företag. Nyckeln till framgång är

vår förmåga att möta varje kunds individu-

ella behov och utmärkelserna är ett kvitto

på att vi lyckas väl med detta, säger Jan

Birgerson, vd för EY i Sverige.

EY: årets revisionsbyrå

EY noterar

EY publicerar Transparency Report

I en ny rapport visar EY

Sverige hur företaget kon-

kret arbetar för att skapa

bättre insyn och stärka

förtroendet för revisions-

kvaliteten.

I rapporten kan du läsa

om företagets interna

system för kvalitetskontroll, hur vi arbe-

tar med värdegrundsfrågor, och mycket

mer. Nytt för i år är att vi även redovisar

företagets arbete med att engagera externa

intressenter globalt och i Sverige.

EY världens bästa arbetsgivare en undersökning av 94 000 studenter

världen över rankar EY som världens mest

attraktiva arbetsgivare inom rådgivnings-

tjänster och som den näst mest attraktiva

arbetsgivaren totalt. Undersökningen är

genomförd av Universum.

Intresset för en av världens största entre-

prenörstävlingar — EY Entrepreneur Of The

Year — fortsätter att växa i Sverige och i år

är antalet nomineringar rekordstort. Nära

800 entreprenörer från olika branscher i

hela landet har blivit nominerade. På EY ses

utmärkelsen som ett sätt att lyfta fram entre-

prenörskapet i samhället som en viktig del av

Sveriges långsiktiga tillväxt.

— Med EY Entrepreneur Of The Year vill vi

bidra till att hylla, uppmärksamma och skapa

debatt kring entreprenörskap. Vi hoppas att

vi genom utmärkelsen kan skapa förebilder

för kommande entreprenörer och inspi-

rera fler till att våga satsa på sin idé, säger

Joakim Falck på EY.

Sverigevinnaren utses av en extern

oberoende jury (se bild) som för tredje

året i rad leds av superentreprenören Björn

Örås, som vann den svenska utmärkelsen

2009. Tillsammans med Gustaf Douglas,

Emma Wiklund, Peter Bronsman, Michael

Storåkers, Gunilla von Platen, Bo Lundquist,

Anders Lönner och Hidayet Tercan ska han

utse Sveriges främsta entreprenör.

Peter Bronsman är ny medlem i juryn. Han

vann den svenska tävlingen 2012 och fick

representera Sverige vid världsfinalen, vilket

har betytt mycket både för honom och för

företaget.

— Jag har genom tävlingen fått träffa

väldigt många duktiga och intressanta entre-

prenörer, av vilka jag lärt mig mycket. Att jag

vann har också inneburit att många, framför

allt internationellt, har fått upp ögonen för

företaget Kopparberg och inte bara våra

produkter, säger Peter Bronsman.

Regionfinaler 201313 november — Skellefteå

18 november — Stockholm

20 november — Malmö

21 november — Kalmar

25 november — Göteborg

26 november — Västerås

27 november — Jönköping

Den nationella finalen hålls den 30 januari

i Stockholms stadshus.

Rekordmånga nominerade entreprenörer i årets tävling

Jan Birgerson, vd EY Sverige och Kristian Sundberg,Finansbarometern.

Foto

: Ste

fan

Sig

em

o


Varsågod: beställ hem och läs

Att du läser eye är självklart glädjande. Här tipsar vi om övriga

EY-tidskrifter och publikationer som du inte får missa. Flera av publik-

ationerna finns dessutom som appar. Vill du ha någon av tidningarna

direkt i din brevlåda helt kostnadsfritt? Kontakta Andres Freisinger,

[email protected]

exceptional. Utkommer två gånger per år och fokuserar på

starkt, globalt entreprenörskap och tongivande, världs-

berömda entreprenörer. Här får du ta del av ingående

porträtt och spännande reportage.

Capital Insights. I takt med att globala transaktio-

ner ökar växer även behovet av initierad kunskap

och unika insikter inom kapitalförvaltning. Capital

Insights möter dessa behov och här träffar du CFO:er och

andra nyckelpersoner från världens största bolag. Utkommer

fyra gånger per år. Besök även www.capitalinsights.info

Citizen Today. Tidningen som berör frågor, trender och

tendenser inom den offentliga sektorn över hela världen.

Utkommer fyra gånger per år. Ett måste för dig som verkar

inom stat, kommun, landsting eller icke vinstdrivande orga-

nisationer.

Dynamics. Biståndsvärlden står inför en mängd

fantastiska möjligheter men också utmaningar

som kräver tillförsikt och engagemang. Dynamics utkommer

två gånger per år.

Performance. Belyser de viktigaste kärnfrågorna

kring tillväxt, effektivitet och lönsamhet. Fyra gånger per

år får du ta del av högintressanta insikter från såväl företag

som våra främsta rådgivare inom områden som perfor-

mance improvement, verksamhetsstyrning och supply chain

management. Läs mer på performance.ey.com

Reporting. Den finansiella rapporteringen ser olika ut i olika

delar av världen. Reporting tittar på möjligheterna och utma-

ningarna kring alla de specifika ämnen inom den finansiella

rapporteringen som transparens, governance, styrelsearbete,

hålbarhetsredovisning och så förstås alla nya regelverk som

ständigt introduceras.

T Magazine. Skatter, moms och mera skatter.

T Magazine belyser trenderna och uppdaterar dig

kring globala skattenyheter. Utkommer kvartalsvis. Läs mer

på tmagazine.ey.com

Samtliga rapporter finns på www.ey.com/se/rapporter

10MagazineTax insight for business leaders

Rethinking the risk management process

for tax

Emerging markets flex their tax muscles

The tax function welcomes a new role: Head of Controversy

Closing the gapWhy tax risks are becoming an issue for the boardroom

T M

agaz

ine

10

FAR diskuterar revisorns ansvarProsolvia, HQ Bank, Panaxia och TeliaSonera är några

företag som har hamnat i blåsväder på senare år. I

media har det utmålats som ”företagsskandaler” och

revisorerna har blivit ifrågasatta. Nu lanserar reviso-

rernas branschorgan FAR en idéskrift, Revisionsberät-

telsen, vars syfte är att skapa en diskussion, både i och

utanför branschen:

— I grunden är det bra att det

finns höga förväntningar. En revisor

ska ha hög integritet och själva

revisionen måste alltid utmärkas

av god kvalitet. De senaste årens

debatt visar med all önskvärd tydlig-

het att det behövs en diskussion,

både i och utanför branschen, om

förväntningarna på revisionen och

om hur revisorn ska kommunicera,

säger Dan Brännström, generalsekreterare i FAR.

I skriften, som bland annat bygger på djupintervjuer

med ett antal personer med påverkan på branschen,

presenteras tio lärdomar. Det handlar till exempel om

att klara ut ansvarsfördelningen mellan styrelse, vd och

revisorer, att branschen ska lyfta etik- och förtroende-

frågorna, att revisorns rapportering ska utvecklas och

att FAR och branschen ska bli bättre på att ”folkbilda”

kring revisorns uppdrag. Idéskriften lanserades på FAR:s

Branschdagar i slutet av september.

EY köper konsultföretageY förstärker sin satsning på rådgivning genom förvär-

vet av Greenwich Consulting Group, en snabbväxande

konsultverksamhet specialiserad på telekom, media,

energi, bank och försäkring.

Greenwich cirka 130 konsulter

fördelade på nio kontor i fyra

världsdelar ingår i EY:s satsning

inom områdena Strategic Direc-

tion och Customer Management.

Förvärvet är en del av EY:s globala

tillväxtstrategi som syftar till att

utveckla konsulttjänster med stort

mervärde för kunderna.

— Vi är mycket glada över att

vår verksamhet nu kompletteras med ett engagerat

team från Greenwich, med starka erfarenheter från

affärs- och kundorienterade uppdrag, säger Lars Weigl,

Managing Partner på EY Advisory i Stockholm.

Lars Weigl.

Dan Brännström.


© 2

013

Erns

t & Y

oung

AB.

All

Rig

hts

Rese

rved

.

Grattis SEB, vinnare av Risk Transparency Award 2013!

EY delar varje år ut Risk Transparency Award – utmärkelsen som går till det företag inom Large Cap och Mid Cap som bäst genomlyser sin riskexponering och riskhantering i årsredovisningen.

Risk Transparency Award delades ut på EY:s Riskkonferens i Stockholm den 18 oktober.

ey.com

EY_RTA_2013.indd 1 2013-10-17 11:45:19

i detta nummer

Documents