hur ser en god läs- och skrivutveckling ut?

Hur ser en god läs- och skrivutveckling ut?

Stefan SamuelssonInstitutionen för beteendevetenskap

Linköpings universitetLesesenteret

Universitetet i Stavanger

Semantiskt

Minne

Grafemnivån Fonem-Grafem

Omvandling Fonemnivån

Grafem-Fonem

Omvandling

Uttalslexikon Grafemlexikon

Auditivt

Intagningslexikon

Auditivt

Analyssystem Visuellt

Analyssystem

Ortografiskt

Intagningslexikon

Ett hört ord Ett skrivet ord

Skriva Tal

Tvillingpar vid 5 års ålder

Samma tvillingpar i slutet av förskolan

Samma tvillingpar i slutet av år 1 i skolan

Samma tvillingpar i slutet av år 2 i skolan

Samband mellan tidig språklig kompetens och tidig läsförmåga

-Genomsnittliga korrelationer enligt Scarborough (1998)

Språklig förmåga Korrelation (median)

Korrelation (genomsnittliga)

Skriftspråklig kompetens

0.51 0.49

Fonologisk medvetenhet 0.42 0.46

Snabb namngivning (RAN)

0.40 0.38

Verbalt minne 0.33 0.33

Vokabulär 0.38 0.33

Grammatik/morfologi 0.37 0.32

Undersökningsgruppen

Skandinavien Australien USA

Ålder (månader) 61.2 57.7 58.8

Totalt antal tvillingar 210 225 488

Enäggstvillingar 99 120 225

Tvåäggstvillingar 111 105 263

Uppgifter som används för att testa barnens fonologiska medvetenhet

• Ordsyntes

• Stavelse- och fonemsyntes

• Ordsegmentering

• Stavelse- och fonemsegmentering

• Ljudlikhet

• Rim och sista ljud

• Identifiering av första resp. sista ljud i ord

Uppgifter som används för att testa snabb namngivning (RAN)

• Snabb namngivning av färger

• Snabb namngivning av objekt

Uppgifter som används för att observera barnens vokabulär

• Namngivning av 100 bilder

• WPPSI vokabulär

Test som används för att observera verbalt minne

• Återgivning av berättelser

• WPPSI meningsminne

• Repetition av nonord

Uppgifter som används för att testa barnens tidiga skriftspråkliga kompetens

• Kunskap om bokstavsnamn

• Kunskap om bokstavsljud

• Kunskap om skriftspråklig konventioner

• Logografisk läsning

Två test för att observera grammatisk och morfologisk kunskap

• ITPA grammatisk kunskap

• Morfologiskt test baserat på Berko (1958)

Läs- och stavningstest vid slutet av förskolan

• Läsning ord och nonord– TOWRE A (läsning ord)– TOWRE B (läsning nonord)

• Stavning– Stavning ord– Stavning nonord

Läs- och stavningstest i slutet av första läsåret

• Läsning ord och nonord

– TOWRE A (läsning ord)

– TOWRE B (läsning nonord)

• Stavning

– WRAT spelling

Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i

slutet av förskolanOrdigenkänning

0

0,10,2

0,3

0,4

0,50,6

0,7

Sa

mb

an

d

Samband mellan språkliga kompetenser och stavning i slutet av förskolan

Stavning

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

Sa

mb

an

d

Ordigenkänning i slutet av förskolan42% av variansen förklaras av

prediktorernaOrdigenkänning

58%

10%

6%

20%

2%

0%

4%

Oförklarad varians

Fonologiskmedvetenhet

RAN

Skriftspråkligkompetens

Verbalt minne

Vokabulär

Grammatik/morfologi

Stavning i slutet av förskolan30% av variansen förklaras av

prediktorernaStavning

70%

7%

4%

11%

0%

5%

3%

Oförklarad varians


RAN


Verbalt minne

Vokabulär

Grammatik/morfologi

Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i

slutet av första skolåret

Ordigenkänning

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

Sa

mb

an

d

Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och

stavning i slutet av första skolåret

Stavning

00,05

0,10,15

0,20,25

0,30,35

0,4

Sa

mb

an

d

Ordigenkänning i slutet av första skolåret

27% av variansen förklaras av prediktorerna

Ordigenkänning

73%

2%

6%

13%

2%

1%

3%Oförklarad varians


RAN


Verbalt minne

Vokabulär

Grammatik/morfologi

Andelen variation i ordigenkänning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras

Prediktorer Förklarad varians (R2)

Tillskott i förklarad varians (∆ R2)

Läsning ord i förskolan

51,9% 51,9%


52,1% 0,2%

Fonologisk medvetenhet

52,2% 0,1%

Andelen variation i stavning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk

medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras

Prediktorer Förklarad varians (R2)

Tillskott i förklarad varians (∆ R2)

Läsning ord i förskolan

37,1% 37,1%


37,3% 0,1%

Fonologisk medvetenhet

38,4% 1,2%

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på fonologisk

medvetenhet vid 5 års ålderFonologisk medvetenhet

61%

30%

9%

Genetiskt inflytande

Miljömässigt inflytande

Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på snabb benämning

(RAN) vid 5 års ålderSnabb benämning

64%11%

25%Genetiskt inflytande


Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på verbalt minne vid 5

års ålderVerbalt minne

57%29%

14%



Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på tidig skriftspråklig

kompetens vid 5 års ålderTidig skriftspråklig kompetens

23%

67%

10%



Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på vokabulär vid 5 års

ålderVokabulär

32%

60%

8%



Icke-delad miljö

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på grammatik/morfologi

vid 5 års ålderGrammatik/morfologi

29%

59%

12%



Icke-delad miljö

Genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och stavning i

slutet av år 1 i skolan

Gener

Delad miljö

Unik miljö

Ordigenkänning

Gener

Delad miljö

Unik miljö

Läsförståelse

Gener

Delad miljö

Unik miljö

Stavning

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av

förskolan

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Scandinavia US Australia

E

C

A

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på stavning i slutet av förskolan

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


E

C

A

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av

första skolåret

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


E

C

A

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på stavning i slutet av första

skolåret

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%


E

C

A

Finns det någon skoleffekt på barns skriftspråkliga utveckling?

Den är antagligen mycket liten efter att man kontrollerar för SES!

Samband mellan tvillingars läsprestation och skolans genomsnittliga läsprestation .01 när man kontrollerar

för föräldrarnas utbildningsnivå

Finns det någon lärareffekt på barns skriftspråkliga utveckling?

(t.ex. ”anyone with an ounce of brains knows what must be done” ”It’s time to move from identifying

failing schools to identifying failing teachers” (Newsweek, Feb 12. 2007)

Den är mycket liten efter att man kontrollerar för SES och det

genetiska inflytandet på skriftspråklig förmåga!!

Samband mellan enäggs- och tvåäggstvillingar som går i samma

eller olika klasser

0

0,1

0,2

0,3

0,4

0,5

0,6

0,7

0,8

0,9

Samma klass Olika klasser

Enäggstvillingar

Tvåäggstvillingar

Vad är dyslexi?

• "Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer ockå tydligt fram genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser av dyslexi kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska störningen går som regel igen i släkten, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karakteristisk för dyslexi är att störningen är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblemen. Vid en mer grundläggande kartläggning av de fonologiska färdigheterna (fonologi avser språkets ljudmässiga form) finner man att svagheterna på detta område också ofta kvarstår upp i vuxen ålder."

hur ser en god läs- och skrivutveckling ut?

Documents