LEKTIONSTIPS

Svenskrummet Lektionstips ©Sanoma Utbildning AB. Kopiering tillåten.

Denna lektion/intervju är skriven av Johanna Lindbäck.

Johanna kommer under några kvällar i april prata om

läsning i skolan i samband med att vårt läromedel för

högstadiet Svenska Direkt presenteras.

Hur lyckas man när man ska jobba med skönlitteratur i

skolan?

Jo, man väljer noga ut några riktigt bra och passande titlar,

och presenterar dem på ett lockande sätt för klassen. Sen

diskuterar man läsningen med eleverna.

Det här säger Maria Bolmehag som är bibliotekarie på tre skolor utanför Lund. Hon har ett

väldigt tätt samarbete med svensklärarna och berättar hur arbetet med bokcirklar kan gå

till i en mellanstadieklass. Målet är att eleverna ska koppla läsningen till sitt liv och komma

igång med diskussioner och att börja reflektera.

Jag har valt ut 7-8 titlar där det finns 3-5 ex av varje bok, säger hon. Det första steget är att

klassen får höra mina presentationer om varje titel. Det blir själva förförståelsen. Sen får

eleverna välja vilken de vill läsa och bildar därmed grupper. De har kanske fyra veckor på

sig att läsa hela boken och gruppen bestämmer tillsammans hur mycket de ska ha läst till

nästa vecka, och om de ska läsa högt för varandra eller ha läsläxa hemma och så där.

Veckan därpå är det bokcirkelprat. Det innebär att jag går runt i alla grupper och

diskuterar deras läsning. Jag använder Aidan Chambers öppna frågor, men inga varför-

frågor.

Varför inga såna?

Varför-frågor är till exempel ”Varför tror du hon gjorde det? Varför är han sur?” och vi

försöker istället fråga ”Hur tror du hon tänkte/kände sig när hon gjorde det? Hur tror ni han

känner sig?”, och sedan fortsätta med öppna följdfrågor. På detta sätt upplever vi att det

blir en större diskussion bland fler elever än om man ställer varför-frågor.

Foto: Petter Cohen

LEKTIONSTIPS

Svenskrummet Lektionstips ©Sanoma Utbildning AB. Kopiering tillåten.

Vi försöker också få dem att tänka efter och sätta händelser i boken i relation till deras eget

liv, exempelvis ”Känner du dig lik någon av personerna i boken, på vad sätt i så fall? Finns

det någon händelse i boken som du speciellt vill prata om? Är det något i boken som du

själv eller någon du känner har varit med om …” Med varför-frågor så kan eleverna bli

ställda, rädda osäkra och inte våga svara. De är rädda för att svara fel och tror att det finns

ett exakt svar. Många gånger finns inte ett sånt, utan vi är ute efter olika tolkningar och

uppfattningar av böckerna. Det är viktigt att försöka höra alla.

Det här är inte enbart våra egna idéer utan vi har blivit inspirerade av Aidan Chambers och

hans ”boksamtalsböcker”.

Jag tror att det gör något när man tvingas diskutera och tolka sin läsning tillsammans med

andra, säger Maria. Det är nog mycket lättare att börja reflektera över den då än om man

läser själv och inte behöver bli ifrågasatt. Det brukar bli bra diskussioner. Är det svaga

grupper kanske vi får ägna mycket tid åt att prata om den konkreta handlingen, medan

starkare kan ta den som en språngbräda för att komma in på vidare ämnen.

Vad gör ni när boken är färdig, blir det en redovisning då?

Inte när vi har kört bokcirklar, för man får ju variera sig. Andra gånger blir det olika kreativa

avslutningsredovisningar där eleverna kan bygga tittskåp, göra ett memory eller

dramatisera en scen eller så, men med bokcirklarna är det bara diskussioner under tiden.

Och svaga elever, hur hjälper ni dem att komma igenom böckerna?

Nuförtiden finns det ju mp3-inspelningar till alla moderna titlar, så jag laddar ner såna i

samråd med läraren till de elever som behöver lyssna och läsa. Sen brukar grupptrycket

funka rätt bra också. Om en elev märker på första bokcirkeln att hen är den enda som inte

läst så blir det tråkigt. Det är klart att det finns såna som aldrig läser särskilt mycket, men

överlag brukar det gå rätt bra.

Vad har ni för elever på dina skolor?

Det är blandat. I ena skolan är det typiska villabarn, medelklass, men i den andra är det

större bredd med mer invandrare och så.

LEKTIONSTIPS

Svenskrummet Lektionstips ©Sanoma Utbildning AB. Kopiering tillåten.

Om du skulle ge några generella råd för att lyckas entusiasmera till läsning, vad blir

det?

Det viktigaste är att tag i läsningen och göra uppföljning på den. Bänkböcker till exempel,

det är ju bra att man har såna, men om det alltid blir snuttläsning på fem minuter här och

där och inget mer, så kommer det inte att ge så mycket. Jag tror på bra urval och

bokpresentationer först, det lockar alltid, och att sen ta läsningen på allvar. Ta tag i

texterna som eleverna läser. Låt dem inte bara läsa tyst i enskildhet och skriva en

recension som avslutning.

Det märks ju stor skillnad också på de lärare som själva gillar att jobba med skönlitteratur

och är entusiastiska läsare. De eleverna blir bättre läsare, det går inte att komma ifrån.

Som bra exempel på passande böcker för mellanstadiet nämner hon ”Världens elakaste

fröken” av Petter Lidbeck som en fyra läste. Frågan om man kände igen något i sitt eget liv

från boken väckte mycket diskussion.

En lista med andra bra böcker för bokcirklar kommer här:

Åk 4:

Kimselius; Tillbaka till Pompeji

Zetterholm; Lydias hemlighet

Lidbeck; Världens elakaste fröken

Lagerqvist; Rädda honom

Morpurgo; Kensukes rike

Lidbeck; Barnhemmet

Bengtsson; Försvunnen

Genar; Den magiska kappan

Susso; Kärleksexperimentet

LEKTIONSTIPS

Svenskrummet Lektionstips ©Sanoma Utbildning AB. Kopiering tillåten.

Åk 6:

Lidbeck; Den danske rånaren

Widmark; Den dansande djävulen

Petrén; Gåtan Felicia Hill

Morpurgo; Kensukes rike

Melin; Svarta kängor

Luciano; Rockar fett

Kimselius; Tillbaka till Pompeiji

7–9:

Nordin: En sekund i taget

Naumann: 62 dagar

Benoit: Splitter

Nilsson: Flyt som en fjäril

Lidbom: Inte vatten värd

Gunnarsson: Utan titel

Gymnasiet:

Kadefors: Lex bok

Jern: Affektion

Green: Förr eller senare exploderar jag

Granholm: Sjutton år och skitsnygg

Schiefauer: Pojkarna