1

HUND

ENS V

ÄRLD

nr 1

2011

JANUARI2:aÅRET

2

Rasspecial:Centralasiatisk

ovtjarkas. 42

Ett förtjänat ledarskap

s. 20

Dominans och rangordning

s. 62

”I can’t be-lieve it” s. 50

My Dogs. 8

Hopp över hinders. 38

3

I N N E H Å L L N R 1Hund och människa 8 My Dog 2011 Dags för Sveriges största hundmässa, fyra dagar med

hunden i centrum.

16 Hundköp På My Dog hölls ett föredrag om vad man skall tänka på vid hundköp av ”Ankan” Edoff.

32 Mitt namn är Happy En berättelse om ett hundliv ur ett hundsperspektiv.

50 ”I can’t believe it” Del 1 Rasmus Andersson valde att skriva sitt examensarbete på hundinstruktörsutbildningen om Cesar Millan och hans metoder.

60 Gurkan lämnades i kylan När det var som allra kallast lämnades bulldogg valpen ”Gurkan” ensam i kylan.

72 Fler vill minnas hunden Det blir allt vanligare att vi hundägare vill minnas våra bortgångna hundar med en gravsten.

Träning och Beteende20 Ett förtjänad ledarskap Vad kan man dra för slutsatser om hundar genom att stu dera vargar?

38 Lydnadsklass 1: Hopp över hinder Vi har kommit till det sista momentet i lydnadsklas 1 i vår serie om att komma igång med tävlingsträning.

62 Dominans och rangordning På årets Adventure dog konferens talade professor Per Jensen om dominans och rangordning. Läs föredraget.

Shopping och Produkter28 Nyheter

.

Raser och Typer42 Rasspecial: Centralasiatisk ovtjarka

Forskning och Vetenskap31 Hundkel frisätter ”må bra-hormon” Det är inte bara bra för hunden att vi kelar med den, det är bra för oss också visar forskning från SLU.

76 Ryggont hos såväl herre som hund Ny forskning visar att samma ryggont förekommer hos både människa och hund, och att lösnignarna kan vara likadana.

Återkommande inslag5 Ledare 6 Nyheter från hundvärlden71 Månadens bild78 Hundens Värld tackar

Omslagsfoto: Jonas Mårtensson, Hundstjärna Kilo.

4

www.hundisyd.se

Hund i SydKursverksamhet för hundägare: Valpkurser, nosarbetskurser och hundsportskurser, mm.

Vi introducerar den nya kursen ”Le-kis” för den riktigt unga valpen. Träffa andra valpar och lär er hundspråk.

Klicker

Yrkesutbildningar och fortbildningar för verkligt hundintresserade.

Vi kan klickerträning!

Akademin

HundmedborgartestetVi utbildar testledare

www.rallymix.se

RallyMixinstruktörer utbildas här!

5

LedareNytt år och jag kan verkligens äga att Hundens Värld nu har tagit sitt första kliv in i vårt andra ut-givningsår. December numret lästes av ca 7000 läsare! Vi tackar de läsare som varit med oss under 2010 och hoppa att vi blir minst dubbelt så många läsare under 2011.

Det här numret är fullt av intressent läsning av många olika skribenter. Vi vill passa på att tacka så väl gamla som nya medarbetare för er in-sats att göra Hundens Värld till vad den är. Vi vill samtidigt be om ursäkt för att inte allt kom med, men kan trösta dessa skribenter med att det mycket snart är dags för ett nytt nummer av tidningen. Tiden går förbluffande fort (säg det till ett barn på lånfredagen...).

Vi har varit väldigt engagerade i att försöka stoppa SVTs nya hundprogram Hund i familjen, och hade planerat en artikel om detta i det här numret, men det får flyttas till nästa nummer. För er som har missat vad detta handlar om så är det ett program som allra först beskrevs som en dokusåpa om hundar, men som sedan fick en ny omskrivning när kritiken gick varm. Det hela går ut på att familjer som aldrig haft hund tidi-gare skall få in sex hundar i familjen. Hundarna skall sedan göra saker tillsammans med familjen,

så att de lär känna varandra. Varje dag röstas sedan en hund ut, och i slutet av veckan återstår en hund.

Vi på Hundens Värld tycker att detta koncept är mycket märkligt, eftersom alla vet att det en hund behöver allra mest när den byter miljö är lugn och ro att få landa och känna sig hemma. Något som knappast kan anses vara möjligt med flera hundar, ett helt TV team och ”hundexper-ter” som skall aktivera dem.

Alla som har tagit en omplaceringshund någon gång vet dessutom att en hund absolut inte visar sitt rätta jag under den första veckan, utan det är så snart hunden har landat och börjat känna sig hemma som man verkligen vet vad det är för hund som flyttat in.

Vår vildbas Alice var till exempel rena dröm-men första veckan. Jag hade aldrig träffat en så snäll och lugn rottweiler... Skenet bedrog kan jag säga. Det är den mest tålamodskrävande hund vi har haft.

Ha det kul med er hund!

Natasja Ravenklint

6

Nyheter från hundvärldenSmått & Gott

Rätt att förbjuda “kamphundar”

Den 22 december, årets mörkaste dag, slog Hyresnämnden fast att fastighetsägare har rätt att förbjuda hyresgäster att ha så kallade kamphundar.

Det är enbart nya hyresgäster som kan påtv-ingas dessa nya regler och hyresvärden måste informera tydligt.

Det fall som Hyresnämnden tog upp gällde Joanna Rothschild som i samband med ett lä-genhetsbyte till Hammarby Sjöstad i Stockhol-lm inte fick någon information om att hennes två hundar inte var välkomna i området. Eft-ersom hon inte fått någon sådan information innan lägenhetsbytet fick familjen därför bo kvar, enligt beslutet i Hyresnämnden.

Bostadsföretaget heter Botrygg bygg och de låter sina hyresgäster skriva på en särskild bilaga som förbjöd kamphundar i lägenheten.

Även om familjen Rothschild fick bo kvar kan alltså framtida hyresgäster tvingas flytta om de har kamphundar.

Rätt att förbjuda “kamphundar”

En ny vargart, canis aureus lupaster, har upptäckts. Förut trodde man att det var en så kallad golden jackal, men det har nu visat sig att det i själva verket är tal om en helt ny vargart.

Denna egyptiska medlem av gråvargsläktet har visat att vargar kom till Afrika för ca 3 mil-joner år sedan, innan de spred sig norrut.

Redan på 1880-talet hävdade en evolutions-biolog vid namn Thomas Huxley att den egyp-tiska golden jackal var förväxlingsbart lik en gråvarg, och även många biologer har under 1900-talet påpekat detta, men det är alltså inte klart förrän nu.

Genom genetisk material har man nu kunnat bevisa att det i själva verket är tal om en varg. Upptäckten har gjorts i ett samarbete mellan univeristet i Norge, England och Saudi Ara-bien.

Nu kan man undra hur arten har bevarats i Af-rika under så lång tid, och kunnat leva paralel-la liv med såväl den riktiga golden jackal som den etipoiska vargen.

Man tycker nog att denna art skall få namnet Den afrikanska vargen, eftersom det är den enda vargen i Afrika som är släkt med gråvar-gen.

Källa: Wildlifeextra.com

7

Nyheter från hundvärldenSmått & Gott

Fem nya hundraser i Sverige

Under 2010 registrerades fem nya hundraser i landet; grand griffon vendéen, bluetick coon-hound, chodský pes (presenterad i Hundens Värld under 2010), petit blue de gascogne och épangeul bleu de picardie.

På det sättet fick vi nya raser från Frankrike, Tjeckien och USA. De nya hundarna har flyttat till Skärpinge, Gränna, Falun, Västerås, Axvall och Örebro.

Det finns nu totalt 330 raser och rasvarianter registrerade i Sverige.

Under 2010 registrerades sammanlagt 57.900 hundar i Svenska Kennelklubbens stambok.

Mer om raserna kommer i senare nummer av Hundens Värld.

Källa: Svenska Kennelklubben.

Varning för hundhatare i Göteborg

Dessvärre finns det människor som är med-vetet sadistiska mot djur. Just nu finns det en eller flera sådana skamfläckar till människor i Göteborg, som sprider ut glas vid lyktstolpar och promenadstigar.

Någon gör sig till och med så mycket omak att han/hon/de sticker ner glasbitarna i marken, så att spetsarna sticker upp.

Den uppskattade radioprofilen Hasse Anders-son säger att han inte kommer att tveka att polisanmäla djurplågarna. På fråga vad han tror att det är som har fått någon att göra på detta vis, svarar han: - Jag kan tänka mig att det är en slags upp-trappning av kritiken mot att en del hundägare inte plockar upp efter sina hundar.

Vi på Hundens Värld vill i detta samman-hang slå ett slag för Hundmedborgartestets spridning, eftersom det där finns en ansvars-försäkran, där hundägaren får lova att plocka upp efter sin hund. Tänk om det också kan vara ett sätt att stoppa djurplågare.

8

Hund & Människa

Mayas valpar fem veckor gamla. Maya var fortfarande tvångsom-händertagen när bilden togs.

Hund & Människa

En rockstjärna äntrar scEnEnAv Natasja Ravenklint

Vi är tillbaka på MyDog mässan. Det var ett år sedan sist vi var här. Då hade precis första numret av Hundens Värld kommit ut. När vi är där den här gången har tidningen ett år på nacken. Det är kul att vara tillbaka och vi kan redan nu se fram emot nästa år.

Årets MyDog har ett stort dragplåster, Cesar Millan är på Sverigebesök för att göra reklam för sin Europaturné. I vår kommer han tillbaka till Sverige, då Stockholm, och arrangören

hoppas förstås på fulla hus. Cesar Milan är en enorm ekonomisk karusell, ett internationellt varumärke, ett multinationellt företag. Cesar Milan är National Geographics största kas-sako. Cesar blir rik, och de som jobbar med Cesar får en stor del av kakan. Att ta Cesar till Sverige är big business. Det vet Göteborgs-mässan om. Jag kan garantera att det aldrig varit så mycket folk på MyDog som lördagen den 8 januari 2011.

MyDog2011

Foto: Mikael Hedman

9

Hund & Människa

För mig är det hela osmakligt. En hundtränare som åker Europa runt och fyller sportarenor är för mig inte något annat än en personkult som jag anser är obehaglig. Cesar gör entré som en rockstjärna, bor som en sådan och fyller arenor som annars fylls av U2, Metallica, Lady Gaga, Madonna och andra storheter. Hur i hela fridens namn kan en hundtränare få en sådan status och sådana fans?

Det beror naturligtvis på hur man väljer att presentera sig. När Cesar skall göra entré på MyDog sker det precis som om det var en rockidol eller filmstjärna som skulle hälsa på i Mässhallen. Stora ringen byggs om, en scen monteras upp, vip stolar ställs ut och det görs en grej av vilka det är som får de finaste platserna. Vanliga dödliga har antingen väntat länge för att få tag i de dyrbara läktar-platserna eller så står de på tå för att få en glimt av stjärnan. Presentatören introducerar Cesar som en person som fått en gudagåva och som alltid kallats hundmannen. Det är så amerikanskt att jag för en stund tror att jag har hamnat på Oprah Winfrey show. Allas blickar

riktas mot scenentrén och blixtrarna smattrar när Cesar kliver in. Han strålar av sitt bländvita leende och äntrar vinkandes arenan, snart sit-ter han i en fåtölj på scenen och pratar om sin uppväxt. Vi får höra allt igen, det som vi just hört i introduktionen. Visst är det en otrolig historia. En mexikan kommer in illegalt i USA och gör den verkliga resan, the American Dream, blir superrik, megaberömd, och om man får tro både honom själv och presentatio-nen, ”världens duktigaste hundtränare”. Cesar är antagligen världens ende illegala invandrare som är älskad och som dessutom har någon slags påvestatus.

Det är absolut den bilden vi får presenterad för oss. Det är den bilden som målas upp och upprepas och när något upprepas tillräckligt många gånger måste det väl vara sant?

Cesar Millan är inte världens duktigaste hund-tränare. Han är utan tvekan världens mest kände hundtränare, men det är en helt annan sak.

Foto: Mikael Hedman

10

Hund & Människa

Agria Freestyle Elite ChallengeNågra riktigt duktiga hundtränare fanns däremot i stora ringen precis innan Ce-sar äntrade den, och om några skulle ha haft uppmärksamhet den här dagen så var det dom. Våra freestyle tjejer (tyvärr inga killar representerade) håller verklig världsklass och det är en ren njutning att titta på dem. Här kan vi tala om duktiga tränare! Det är inte många som gör om det som de visar upp på scen och det utan stora applåder och sensationer. För varje år som går blir de duktigare och duktigare. De plockar fram nya hund-stjärnor och är verkligen inspirerande. Förhoppningsvis var det några av alla de som kom för att titta på Cesar som råkade få upp ögonen för hur duktiga de här tjejerna är, och jag törs nästan lova er att samtliga tränar med klicker och belöning. Hatten av er till er tjejer, ett fantastiskt jobb gör ni och jag tror att ni inspirerade många till att titta lite närma-re på freestyle efter er fantastiska show.

Dessa freestyle tjejer har varken hög status, lyxboende eller feta bankkonton. Faktum var att de mest var pausunder-hållning i väntan på att Cesar skulle vi-sas upp. Ett par bakom oss bänkade sig tidigt bakom oss och sade ”Usch, det är över en och en halv timme kvar tills Cesar börjar”. De pustade och frustade lite, lade sedan sina jackor på stolarna och gick sin väg. Efter en stund var de tillbaka igen, och då kom de på att det faktiskt hände något på scenen i väntan på Cesar, och de fick dessutom upp ögonen för att det var något intressant. Jag hoppas som sagt var att många insåg att man kan göra fantastiska saker med hundar, och det helt utan att al-farulla dem. De otroligt duktiga freestyle tjejerna fick på detta viset den något otacksamma uppgiften att vara förband till den verkliga attraktionen.

En bra mässaFörutom Cesar var det mesta sig likt. Det var föredrag på lilla scenen, före-

Foto: Mikael Hedman

Foto: Mikael Hedman

11

Hund & Människa

Oden är hemma!Nu skall vi även ta hem Jim. Billy och Bono till kärleks-

fulla livslånga hem.

www.bonorescue.se

Hund & Människa

drag och uppvisningar på stora scenen och en mängd utställningshundar som visades upp, agilityhundar, lydnads-hundar och som redan nämnt freestyle hundar. På söndagen var det dess-utom Sverigepremiär för Heelwork to music tävling på officiell nivå, en sport vi kommer skriva mer om.

Jag gillar verkligen MyDog och tycker att det är förträffligt med ett samar-bete mellan några som verkligen kan mässor (Göteborgsmässan) och några som verkligen engagerar sig i hundar (Svenska KennelKlubben). Ett sådant samarbete gynnar verkligen hundar och måste absolut räknas som Sveri-ges största hundhändelse. Men nästa år hoppas jag på lite nytt. Det här årets upplägg var på tok för likt förra årets. Uppvisningarna, föreläsarna och mont-rarna var ungefär de samma. Det är klart att det alltid är bra med ett vin- Foto: Mikael Hedman

12

Hund & Människa

Foton: Mikael Hedman

13

Hund & Människa

agria Freestyle Elite challenge

14

100 % positiv förstärkningVåra instruktörer jobbar INTE med:

Stryphalsband eller annat obehag.•

Rätta knycket i kopplet, eller annat som • kan orsaka hunden skada.

Våra instruktörer jobbar med:

Positiv förstärkning för såväl hund som • hundägare.

Positiv inställning och devisen att det skall • vara kul att gå på hundkurs.

www.sirius.dinstudio.se

Hund & Människa

nande koncept, men för oss som återvänder blir det lite tråkigt. Min största behåll-ning av årets mässa blev utan tvekan Agria Freestyle Elite Challange, en ny typ av tävling som samlar den verkliga eliten som dess-utom måste kvala sig in i tävlingen. Freestyle är näm-ligen ett vinnande koncept som hela tiden måste för-nyas. Trots att jag har sett de flesta ekipagen tidigare, var numren helt nya och jag kunde därför bli överraskad igen och igen. Det skulle jag vilja ha lite mer av på resten av mässan. Nya grepp och förnyelse av gamla beprö-vade vinnare.

Foto: Mikael Hedman

15

kvartssida

•

Annonspriser i Hundens VärldHelsida: 200x285 mm. Pris: 2.000 kr exkl. moms.

Halvsida: 200x140 mm eller 99x285 mm. Pris: 1.280 kr exkl. moms.

Kvartssida: 99x143 mm. Pris: 640 kr exkl. moms.

1/8 del: 99x71 mm. Pris: 400 kr exkl.moms.

1/16 del: 48x71 mm. Pris: 250 kr exkl. moms.

Obs! I nummer 8-10 erbjuder vi 50% på annonspriserna.

Halvsida

kvartssida1/8 dels sida

1/16 dels-sida

Helsida(det inramade fältet)

16

MyDog2011

Hund & Människa

På lilla scenen pratade Anne-Chatrine ”Ankan” Edoff om vad man borde tänka på innan man skaffar valp, men det blev så mycket mer än så. Ankan hann avhandla en hel del på sin halvtimme.

Det första Ankan tyckte att man skulle göra var att ställa sig några frågor. Vad vill du med ditt hundägande, och vad vill hunden?

Det finns många olika raser att välja mellan och de har alla olika användningsområden och det gäller att se till att man hittar något som matchar den egna livsstilen. Ankan menade att det gick utmärkt att läsa sig till hur det låg till i rasböcker, men att detta däremot sällan stämde med verkligheten. Bara för att det står en sak i en rasbok behöver det absolut inte innebära att hunden kommer att vara sådan när man får hem den. Ankan menade istäl-let att det kunde ge en bild av vad man skulle kunna få hem, men att det sedan var upp till valpköparen att prata med och intervjua upp-födaren för att se om denne avlade mot just detta mål. Det är uppfödaren som i mångt och mycket skapar individen och det var något som ofta kom bort. Att kolla uppfödaren var därför väldigt viktigt.

Ankan menade också att det förutom att vara fantastiskt kul, också är väldigt krävande att vara hundägare. Hon illustrerade detta med två cirklar som överlappade varandra. Den ena cirkeln innehöll lärarrollen och det var den som vi hundägare borde ikläda oss. Den andra

cirkeln var å andra sidan elevrollen, och det var förhoppningsvis det hunden skulle vara. Själva kollisionen mellan dessa två cirklar är erfarenheter som såväl vi människor som hun-den gör. Ankan menade, mycket träffsäkert, att detta ofta innebar att hunden iklädde sig till lärare, eftersom hundens olika resultat av sitt beteende fick den att få uppfattningen att det var den roll som hunden i själva verket skulle ha. Där satte Ankan hammaren mitt på spiken. Det finns ett uttryck som låter: Min hund är inte bortskämd, jag är bara vältränad och som jag dessvärre tror passar in på väldigt många hundägare.

En annan sak man bör tänka på är att hunden både påverkar och påverkas av omgivningen. En hund som inte mår bra stör omgivningen. Har du tid att ha hund? En hund sover visserli-gen ca 18 timmar per dygn, men de andra sex timmarna vill de å andra sidan aktiveras och kräver aktivitet för att må bra. Har du tid att ge din hund den tiden?

Heltid och hund?Direkt efter föreläsningen gick jag fram till An-kan och råkade överhöra ett yngre pars fråga. De var i begrepp att skaffa hund och undrade över hur det fungerade med heltidsarbete. Inte bra, svarade Ankan. ”De flesta jobbar sju till fyra, så de kan inte ha hund då?”, undrade mannen skeptiskt. ”Nej”, svarade Ankan. Klart och enkelt. Man kan å andra sidan hitta lös-ningar i form av dagmatte, hunddagis, att ha med hunden på jobbet eller något liknande,

Hundköpskaffa valp med ”ankan” EdoffAv Natasja Ravenklint

17

Hund & Människa

men att arbeta heltid med hunden hemma är inte bra för hunden och därmed inte bra för till exempel grannsämjan.

När man står i begrepp att skaffa hund skall man också vara medveten om att det kostar att ha hund. Ofta är det inköpskostnaden, som är en engångskostnad, som den blivande hundägaren tänker på, men det är inte där den stora utgiften ligger.

Ankan menar till exempel att det absolut inte är bra att snåla på hundmaten. Man skall lägga pengar på ett bra foder och inte tro att de billiga är lika bra som de dyra.

Man skall ha hunden försäkrad och ändå räkna med att veterinärvård kostar pengar.Vissa raser kräver viss typ av underhåll, till exempel trimning, som man inte kan göra på egen hand. Det är då viktigt att ta reda på vad

Foto: Jonas Mårtensson

18

Hund & Människa

detta innebär ekonomiskt innan man köper den rasen.

Man kommer också att konsulterat olika hundexperter, vilket också kostar pengar. Här höjer Ankan ett varningens finger för vissa experter som finns där ute, som uppger sig för att ha kunskap fast de i själva verket saknar den. Hennes råd är därför att noga kontrollera hundexperten innan man anlitar någon. Har de utbildning eller är de självlärda?

Sammanlagt får man räkna med att ha en ex-trautgift på cirka 7000-15000 kr om året för att ha hund. Det är med andra ord ett kostsamt intresse.

Hundens beteendeEn annan sak Ankan tar upp och som är viktig att komma ihåg är att hundar beter sig. Deras beteende har två grundorsaker, dels genetiskt, dels inlärningsmässigt. Det ena kan vi inte göra så mycket åt när vi väl har köpt hunden, medan vi däremot kan vara med och styra en hel del när det gäller inlärningsbiten.

Hon påpekar också en annan viktig sak, nämligen att beteenden smittar mellan arter-na. Dina beteenden kommer att påverka din hunds beteende. Sådan matte sådan hund, brukar det ju heta, och det handlar inte bara om utseende. Om jag är arg och aggressiv kommer min hund med största sannolikhet att bli det också. Om jag å andra sidan är lugn och harmonisk kommer jag att få en hund som återspeglar detta.

Ibland blir hundar arga eller visar aggressivi-tet. Ankan ser detta som en grundläggande osäkerhet hos hunden. Aggression betyder, stopp, kom inte närmre och syftet är att öka avståndet mellan hunden och det den är arg eller osäker på. Även detta beteende är bero-ende av genetik och inlärning.

Rädsla och nyfikenhetAggressivitet beror i sin tur på två drivkrafter som finns hos hunden, rädsla och nyfikenhet. Vi ser ofta rädsla som något negativt och ny-fikenhet som något positivt och Ankan menar

att uppfödare gör allt de kan för att avla bort rädsla och avla fram nyfikenhet. Det kan låta bra, men kan också leda till något negativt, det vill säga att hundarna blir mer och mer självständiga och därmed svårare att leva tillsammans med. Ankan menar därför att man inte skall vara rädd för rädsla. Jag tycker per-sonligen att det finns en intressant poäng i det hon säger i detta sammanhang samtidigt som jag också vill varna för rädsla. Rädslan är den i särklass mest nedärvbara egenskapen. En rädd hund bör därför inte gå i avel. Rädsla är samtidigt en nödvändig överlevnadsinstinkt, så det är viktigt att den finns kvar, men att den är balanserad. Leta alltså inte efter en rädd hund, för att du på det viset kan få en hund som är osjälvständig. Har men levt med en överdrivet rädd hund vill man absolut inte göra det igen, för såväl sin egen som för hundens skull.

Passar ni ihop?Ankan avslutar sitt anförande med att prata om hundens personlighet och hon säger att hon tycker att det är viktigt att man inte är ge-nerad över om det skulle vara så att man inte tycker om sin hund. Om personkemin mellan hund och ägare inte fungerar är det mycket bättre för båda parter om hunden placeras om och får chansen att komma till någon som verkligen älskar och uppskattar den. Något som jag tycker är modigt att ta upp, för just detta känns ofta som ett riktigt tabu att prata om. Men det kanske inte är riktigt det man vill tänka på när man står i begrepp att köpa en hund. Var därför noga med att ställa frågorna innan och försök att träffa så många av den ras som du är intresserad av som möjligt. Ju mer noggrann du är i ditt letande, ju större är chansen att du verkligen kommer att hitta din bästa vän och att du kommer att vara det bästa som har hänt din hund.

19

TomelillaHunddagisutbildningStart: 12-13 mars

Fördjupad hundkunskapStart: 12-13 mars

Testledare HMT®Start: 19-20 mars

HundpsykologStart: 7-8 maj1 plats kvar

Hundinstruktör intensivStart: 23 maj

RallyMix® instruktörStart: 4-6 juli

Testledare HMTStart: 30-31 juli

Hundinstruktör 1 årStart: 20-21 augusti

GöteborgRallyMix® instruktör17-19 juniTorslanda, Göteborg

StockholmTestledare HMT®16-17 juliPlats ej klar

GästspelHundraElvan i Näsåker den 9-10 aprilHMT® testledarutbildningwww.egetbevag.se

Furface/Ellners hunderiBålstaden 20-22 majRallyMix® instruktörwww.furface.sewww.ellenershunderi.se

www.hundisyd.se

20

Träning & Beteende

Denna artikel är baserad på kunskap in-hämtad från både vargar i fångenskap och vargar i det vilda. De fakta jag refererar till gällande signaler, behov och instinkter kommer från de vargar jag själv observerat som delaktig i ett socialiseringsprojekt av varg på Polar Zoo, Norge. När jag refererar till rangordning, positionering och flock-struktur kommer dessa fakta från forskning på vargar i det vilda.

Många av de missuppfattningar som florerar runt aggression och dominans härstammar från forskning på vargar som lever i fången-skap, som får ett onaturligt starkt uttryck på grund av en onaturlig levnadssituation, till exempel resursbrister i form av platsbrist, onaturlig omgivning och dålig stimulering. I det vilda observerar man en mer avslappnad hållning inom vargflocken och färre konflikter, i stort sett inga alls.

Ett förtjänat

Av Tess Erngrenledarskap

Foto: Malvina Ravenklint

21

Träning & Beteende

Vad driver en varg?Överlevnad

SvältDet är ett tufft liv för vargen. Varje dag är en kamp för att finna nog med mat för att kunna föda sig själv och eventuella valpar i flocken. 40-60 % av vargvalparna lever inte till vuxen ålder, och i grova drag är genomsnittsåldern för en varg i det vilda ca 6-8 år. Oftast dör de av svält.

Därför finns det en stark instinkt att försvara den föda man kommit över, men viktigast är att se till att valparna får mat först. Är det nog med föda äter hela flocken samtidigt av by-tet, men är det brist på mat ser ledarparet till att få mat först. Ofta för att ta hem och förse valparna med. Alla vargar i flocken försva-rar sin mat och ger den inte ifrån sig frivilligt, oavsett rang. Om däremot en varg av högre rang lyckas stjäla mat har varge av lägre rang mindre chans för att få den tillbaka.

Trygghet Att passa på sitt revir för att flocken skall vara trygg och kunna fortplanta sig är naturligtvis essentiellt. Här triggas en försvarsdrift om en främmande varg skulle försöka komma in i re-viret och i de flesta fall blir den bortjagad. Men om till exempel en av individerna i föräldrapa-ret är försvagad av sjukdom eller ålder finns det en chans för en starkare, friskare individ att ta över positionen och få rättigheten att avla med den kvarvarande föräldrarvargen. På detta sätt kommer nytt blod in i flocken och inavel undgås.

Avkomma utan avkomma lever inte flocken vidare och det är i allas intresse att se till att valparna överlever. Flocken samarbetar genom att med olika arbetsuppgifter på bästa sätt ta hand om valparna. Föräldrarparet skaffar föda, vargar av lägre rang fungerar som barnpassare och andra vargar beskyddar valparna från rovdjur.

Vad driver en hund?Samarbete

SvältHunden behöver ju inte längre spendera hela dagen på att försöka överleva, det tar vi fint hand om som föräldrar. Lite väl bra kan-ske med tanke på många understimulerade hundar som ligger på soffan hela dagen och bara drömmer om att få vara ute och arbeta. Men som tur är har de flesta hundar kvar den instinktiva driften svält, och detta kan vi ju lätt använda till vår fördel. Vi är i vår hunds ögon den mest skickliga jägare, för var gång vi går ut genom dörren på jakt kommer vi tillbaka med de mest fantastiska byten i form av kor-var och leverpastej! Dessutom som skickliga flockledare visar vi på att det finns tillräckligt med resurser för alla, och därför finns ingen anledning till att försvara ”bytet”. Ingen behö-ver svälta ihjäl!

Trygghet Genom domesticeringen av varg till hund har vi genom medveten avel förstärkt och dämpat olika egenskaper och arbetsuppgifter till vår fördel. Hunden hjälper oss att vakta reviret, vakta flocken och vakta resurser. Forskning visar på att mänskligheten inte skulle kunnat utvecklas i samma takt om det inte vore för hundens hjälp. Olika raser har olika stark drift att vakta de olika resurserna, och det är vik-tigt att betänka vid anförskaffande av hund. Så straffa inte din hund för att den skäller på brevbäraren, tacka den istället för hjälpen!

Avkomma När du är ute på tur med hunden kommer den - om den är mätt och tillräckligt trygg i parken - fokusera på nästa drift; att finna en lämplig partner att skaffa avkomma med. Och naturligtvis se till att ingen annan hund lyckas komma före! Med löptikar året runt och över-allt samt mängder av konkurrerande hanar är detta ingen lätt uppgift. Detta är en av anled-ningarna till att dominsaggression är större hos hundar än vargar.

22

Träning & Beteende

Resursförsvar hos vargvalpar, cirka 8 veckor gamla.

Foto: Tess Erngren

23

Träning & Beteende

24

Hur överlever vargen?Genom att samarbeta med sin flock.

”Will to survive”Vargens enormt komplexa språk och sociala struktur är till största delen till för att undvika konflikter och öka samarbetet.

Flocken har ingen som helst nytta av att skada en medlem, det är bara till nackdel då alla krafter behövs för att fälla en myskoxe eller älg. Positionering inom flocken existerar för att skapa olika arbetsuppgifter i flocken. Det är viktigt att erfarna och friska individer parar sig, därför kan en äldre varg dominera en yngre. Om däremot en annan varg är bättre på att hitta spår efter ett byte kan den vargen ta ini-tiativ till jakt och flocken följer efter. En tredje varg kan vara extra påpasslig och därmed bra på att passa reviret. Det handlar inte om en-välde i vargflocken utan närmare bestämt en effektiv demokrati där man maximalt utnyttjar varje vargs förmåga.

Alfa och Omega Termer som alfa och omega är en felaktig och förlegad beskrivelse som indikerar att vargen

måste tävla och slåss med sina flockmedlem-mar för att vinna en ledande position. Som vi nämnde tidigare har vargen inga intentioner att i onödan skada flockmedlemmar utan det är helt enkelt så att de vargar som möts och parar sig blir föräldrar till sin avkomma och därmed flockledare. Därför kallas de idag inom vargforskning avelshona/hane eller helt enkelt föräldraparet. De lär upp valparna att jaga, vakta reviret och passa ny avkomma samt att ta sin del av arbetsuppgifterna som krävs för att en ulveflock skall överleva. När sen valparna växer upp och blir könsmogna kommer en naturlig drift att lämna flocken för att på så sätt finna sig en egen partner att para sig med, och därmed skapa en egen flock.

Därför är det naturligt att ledarskap i en flock, oavsett art, motiveras fram och att resten av flocken följer efter. Det finns ingen varg som kan tvinga flocken att följa med på jakt, den kan bara visa att den är duktig på att finna spår och byte, och motivera resten av flocken att följa efter och hjälpa till att döda bytet. Ledarskap skapas alltså inte uppifrån och ned utan tvärtom - nedifrån och upp.

Träning & Beteende

Topptiken Nayla visar tydligt för Ylva att hon skall dämpa sig med hjälp av ett ‘Muzzlebite’, utan att påföra skada. Foto: Tess Erngren

25

Hur samarbetar hunden?”Will to Please”Vi har sedan domesticeringens början avlat på vargen vilja och förmåga att låta sig ledas och efter många generationer skapat en vilja att vara till lags som är enorm hos hunden. Vi har förstärkt vissa drifter och dämpat andra, men oavsett drift är din hunds högsta önskan att få utföra en arbetsuppgift och belönas för god insats. Det har ingen betydelse för hunden om det innebär att rädda ett liv som lavinhund eller om den har lärt sig att sitta vackert. För hunden är din uppskattning det högsta den önskar sig. Det kombinerat med att vi kontrol-lerar alla resurser hunden behöver för att över-leva gör att vi har en så stark position som flockledare att begreppet ledarskapövningar knappt borde existera.

Om du har en hund, som inte tidigare har lärt sig fel saker, räcker det med att vara tydlig i vad du förstärker och konsekvent med resul-tatet av varje handling. Svårare är det inte.

Du är chefenAtt du skulle vara chefen är en felaktig och förlegad beskrivelse som indikerar att du måste tävla och slåss med dina flockmedlem-mar för att vinna en ledande position. Jag har hittills i mitt liv aldrig sett varken en varg eller hund gå fram till en annan individ, bita den i nacken och slänga den på rygg. Aldrig! Och jag är ganska övertygad om att jag har stude-rat fler hundar än många, och i vart fler vargar än de flesta. Det som sker är att en yngre eller mer osäker individ lägger sig frivilligt på rygg för att visa sin underkastelse och ovilja till konflikt. Man kan alltså inte tvinga fram under-kastelse utan den motiveras fram av att påvisa ett tryggt och kapabelt ledarskap.

Ett förtjänat ledarksapNär vi börjar behandla hunden på ett sätt den inte förstår varken som flockmedlem eller art – det är då vi utvecklar problem och brister i vårt ledarskap. Om du för exempel straffar din hund fysiskt lär den sig att du är inkonsekvent

Träning & Beteende

www.hundisyd.se

Vi planerar vårt nästa vargäventyr

på PolarZoo i september.

Vill du följa med - biljetterna blir snabbt bokade.

26

Träning & Beteende

i ditt uppförande, och därmed inte att lita på. Samarbetet försvagas och hunden tar på sig ansvaret och börjar att lösa situationer själv, eftersom du uppenbart inte har kontroll på varken dig själv, situationen eller flocken. Och du kan inte lösa probleme utan att individer kommer till skada, vilket är det sista man öns-kar som flockmedlem.

Låt hundarna ordna upp det självaNär vi ändå är i gång skulle jag vilja reda ut ytterligare en misstolkning. Jo, hundar kan lösa möten med andra hundar (det är faktiskt förvånansvärt hur bra det går i de flesta fall) - om de har samma förutsättningar.

Samma utseende – hur lätt är det för andra hundar att läsa signalerna hos till exempel en svart, fransk bulldog?

Samma storlek – vi har hundraser från 1 kg till 100 kg!

Samma intensitet – jämför en Jack Russel med en Mastiff.

Samma sundhet – många av våra hundar går på grund av avel och felaktig hantering med konstanta smärtor och känner sig försvagade på grund av detta.

Luna lägger sig frivilligt på rygg för att visa sin underkastelse och ovilja till konflikt.Foto: Anita Hansen.

27

Träning & Beteende

Samma erfarenheter – vilka upplevelser har de av hundar? Har man upplevt att en Boxer var otrevlig, då är ALLA boxrar otrevliga (ja, hun-dar är rasister).

Samma språkkunskaper – har hunden fått en tydlig och bra språkundervisning?

Samma flock – nya hundar var dag, skilsmäs-sor, styvbarn och nya käresta - det är inte lätt att hålla ordning på sin flock.

Samma sexdrift – Löptikar överallt, hela året!

Samma revir – hemma, parken, skogen, som-marstugan, shoppingcentret, bilen, arbetet – puh!

Samma stressnivå – Alla de ovanstående exemplen - och oräkneliga andra – leder till en förhöjd stressnivå hos hunden, och när man är stressad så kommunicerar man sämre. Det har ni säkert märkt när det gäller er själva.

Vargen har inga problem med något av det ovanstående. De ser alla likadana ut, har samma uppväxt, ett revir att förhålla sig till, en löpperiod, en flock och så vidare. Slutsats - i stort sett inga konflikter inom flocken.

Vår uppgift som flockledare är att stötta vår hund i den onaturliga miljö vi så egoistiskt valt att sätta den i. Vi kan inte ta för givet att den ordnar upp i situationer helt själv, i vart fall kan du inte lita på att den andra hunden har de förutsättningar som behövs för ett tryggt och stimulerande möte. Det är ditt ansvar som flockledare att ha koll på dina flockmedlem-mar, se till att de inte blir utsatta för otrygga upplevelser och samtidigt se till att din hund inte känns otrygg för andra individer i samhäl-let.

Det viktigaste är samarbete, så som förälder – ta vara på dina pälsbarn.

Artikelförfattaren är hundpsykolog och dri-ver GoodDog Center i Oslo med fokus på problembeteenden och hur vi kan förebygga dessa. Hon är delaktig i socialisering projektet för varg och björn på Polar Zoo, och arrang-erar WolfCamp för intresserade som vill träffa och lära sig mer om varg.

Foto: Malvina Ravenklint

28

Shopping & Produkter

RenhållningAtt ha hund innebär dessvärre mer städning, förvånandsvärt få företag som håller på med denna typ av produkter har förstått vilken enorm marknad djurägare är, men nu har det stora företaget Swirl tagit fram särskilda ren-göringsprodukter för hundägare. I sortimentet finns bland annat matskålsunderlägg, våt-servetter för tassar, träningsmatta för valpar, hundhandduk, bajspåsar och en liten batteri-driven dammsugare för hundhår i soffan.

Välskött hundIbland kan det vara skönt att få fuska lite, med ett torrschampoo blir hunden snygg och luktar gott på nolltid.

Kloklippning är värsta mardrömmen för många hundägare. Kanske går det lättare med en bat-teridriven kloslip?

29

Shopping & Produkter

LeksaksnyheterVi letar alltid efter nya roliga leksa-ker och här är några färglada, söta och roligare saker, som åtminstone passar våra ögon.

30

RallyMixTycker du att det är tråkigt när det blir en-formigt i hundträningen? Har du svårt att bestämma dig för vad du vill göra tillsam-mans med din hund? Tycker du att många hundsporter är jättekul, men har svårt att hinna med? Tycker du att vanliga hund-kurser är lite enahanda? Är du instruktör och känner att du mest står och trampar på i gamla spår?

om du svarat ja på någon av dessa frågor så kan nog rallyMix vara något för dig.

rallyMix är en varierad sport som finns i flera klasser. Vi börjar enkelt i träningsklass, där det till och med är tillåtet att använda alla slags belön-ingar under tävlingens gång. I denna klass har vi kopplet på hunden och arbetar framför allt med att skapa en god relation och följsamhet med vår hund (eller snarare den med oss). I nästa klass,

startklass, börjar vi släppa på kopplet. Målet i denna klass är att ha hunden lös halva banan. I Denna klass är det inte längre tillåtet att belöna mellan skyltarna, men väl vid de så kallade belöningsskyltarna. när hunden blir lös ökar våra möjligheter för vad vi kan göra tillsammans med vår hund. I denna klass introducerar vi därför hinder av olika slag från agilityns värld.

Efter startklass är rallyMix äventyret långt ifrån slut. klasserna 1 till Elit följer och övningarna vi tar oss igenom är i det närmaste oändliga. Eller vad sägs om att lära hunden nosdiskriminering, bollvallning, rutan, apportering, mm mm.

rallyMix innehåller kort och gott något för alla hundägare och dessutom har man otroligt roligt tillsammans!

Bli en rallyMixare du också!

En svensk original idé

Instruktörsutbildning:

Bålsta 20-22 majGöteborg 17-19 juni

Tomelilla 4-6 juli

Hyr in oss till din klubb!

www.rallymix.se

Hitta instruk-törer i RallyMix, eller när och var du kan utbilda dig till RallyMix- instruktör på vår hemsida:

31

När en nyförlöst mamma ammar sitt barn frisätts oxytocin i blodet. Det pressar i sin tur ned nivåerna av stresshormonet kortisol. Nu visar en studie från Högskolan i Skövde att en liknande positiv effekt kan uppnås genom att klappa en hund.

Hundägare har ofta lägre blodtryck och bättre överlevnadsstatistik i hjärt- och kärlsjukdomar än människor som lever utan djur.

Forskaren Linda Handlin – vid Högskolan i Skövdes Forskningscentrum för Systembiologi – har i sin doktorsavhandling undersökt orsakerna bakom hundars positiva hälsoef-fekter. Mer specifikt har hon undersökt hormonfrisätt-ning och blodtryck hos am-mande nyförlösta mammor och därefter gjort om samma mätningar på människor som kelar med sina hundar.

Resultaten pekar mot att en människa som kelar med en hund får liknande frisättning av hormonet oxytocin i blodet som en ammande mamma. Oxytocin kallas ibland ”må bra-hormon” eftersom det bidrar till en känsla av välbe-finnande och avslappning.

– Det här är den första studien som visar att oxytocinnivåerna stiger hos både hunden som blir klappad och människan som klappar. Det

kan vara en del av den fysiologiska förklaringen till varför hundägare generellt mår bättre än andra människor, säger Linda Handlin.

LabradorerDet är tio hundar och tio hundägare som ingår i Linda Handlins studie. Samtliga hundägare är kvinnor och samtliga hundar labradorhanar.– Anledning till att det blev just labradorer var att det är en vanlig sällskapshund och att det är enklare att ta blodprov på en stor hund än en liten, säger Linda Handlin.

Kommer då umgänge med hundar att skrivas ut på recept i framtiden? Linda Handlin är tveksam. Det räcker inte med att en studie visar en positiv ef-fekt. Det krävs betydligt fler undersökningar om hundkel ska bli en regelrätt behand-lingsmetod.

– Själv skulle jag till exem-pel vilja göra om studien med en annan hundras. Det skulle också vara intressant att se ifall oxytocinnivåerna påverkas om en människa klappar ett annat djur, till exempel en katt, avslutar Linda Handlin.

Linda Handlins avhandling är resultatet av ett samarbete mellan Högskolan i Skövde och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Forskning & Vetenskap

Hundkel frisätter ”må bra-hormon”

32

Hund & Människa

Den här texten är ”skriven” av någon som egentligen inte kan föra sin talan, hunden Kayla. Hon räddades från en hundfabrik. Valpfabriker är tack och lov inte vanliga i Sverige, men i våra europeiska grannländer förekommer det och dessa hundar bru-kar komma till Sverige illegalt med hund-smugglare.

Hej, mitt namn är Kayla och jag är en liten hund. Ingen vet när jag föddes, vem som är mina föräldrar eller vilken ras jag är. Vår veteri-när tror jag är snart 2 år.

Jag föddes och växte upp i en valpfabrik. En valpfabrik är en hemsk plats där människor hanterar hundratals hundar, tikarna får valpkull på valpkull. Vi har inga hundkojor, inga filtar eller kuddar att sova på. Vi har inte ens några matskålar eller vattenskålar. Vissa hundar hålls i bur hela tiden. Varje dag kom en man och slängde till oss lite rå kyckling, inälvor och det var vad vi fick leva på. Ibland var maten rut-ten, grön och luktade riktigt illa. Inte smakade

det gott heller, men man var tvungen att äta för att ha en chans att överleva. Ingen gav oss uppmärksamhet, vi blev aldrig socialiserade, omhuldade eller älskade, varje dag fick man slåss för att överleva. Vintertid så var det så väldigt kallt där vi bodde, på sommaren var det otroligt varmt och när det regnade hade vi inget skydd att gömma oss under.

Där jag bodde fick vi dela vårt utrymme med ruttna as, fjädrar och avföring, till och med skelettdelar från hundar som dött. Ingen städade och vi fick leva och producera mer valpar i denna smuts. Alltid var man rädd och alltid fick man vara på sin vakt.

Ett elände utan slut?Några av hundarna hade varit i denna valpfa-brik i flera år. Många var väldigt sjuka, hade ögonproblem, fick gå med öppna sår. Jag såg många hundar som hade så ont, man kunde även se hundar som gick med tumörer stora som tennisbollar.

Mitt namn är Happy

Av Malvina Ravenklint

33

Hund & Människa

Min kompis Shelly, sköts av en granne och fick gå runt med en kula i sitt ben i nästa 6 månader – till slut så fick hennes ben ampute-ras. Vi fick aldrig någon chans till veterinärvård och våra kroppar var fulla av fästingar och loppor. Det var verkligen en mycket hemsk och skrämmande plats att växa upp i.

RäddningSå en dag i februari, jag hade precis fått en valpkull, sju underbara valpar. Det gjorde så ont och jag var så rädd. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra och det fanns ingen som kunde hjälpa mig. Jag var alldeles för ung och inte alls redo för detta.

Några dagar senare kom en grupp av okända människor till valpfabriken. De hade kameror och alla verkade så arga och upprörda. De började inspektera oss, sortera oss i grupper. De sjuka hamnade i en grupp, mammor med valpar i en annan. Det var i just den grup-pen jag hamnade. De hittade många mam-mor med ungar under golvbrädor, i smutsiga

utrymmen fulla av loppor. Vid det här laget var vi skräckslagna, vi försökte fly undan. Dessa människor var vänliga och snälla men vi visste inte att de var där för att hjälpa oss.

Alla vi fick lämna detta hemska ställe och vi fördes till en underbar plats som kallades Wet Nose Animal Rescue Center. Där blev vi un-dersökta av veterinär, vi blev badade och fick den medicinska behandlingen som många av oss krävde. Vissa var tvugna att genomgå operationer för att klara sig men dessvärre var det många av oss som var för sjuka för att överleva. Även om detta nya hem var under-bart så var vi alla så rädda och inte alls vana vid den uppmärksamhet vi alla fick. Bästa av allt var nog de rena filtarna, kuddarna och maten. Tänk er, riktig god hundmat serverad i matskålar. Naturligtvis var jag ju inte van vid matskålar så varje gång jag fick maten ser-verad i en skål tippade jag skålen och åt från golvet. För första gången i mitt liv var jag ren, loppfri, varm och kände mig trygg.

Bilderna har inte med historien att göra.Foto: Ia Svärd

34

Hund & Människa

Mot nytt hemEtt par dagar efter det att jag kommit till detta nya ställe kom en främmande dam in där jag befann mig. Hon satte sig ner brevid mig och mina barn. Hennes röst var lugn och hon ta-lade till mig med en mjuk och tyst röst. Hon klappade mig på huvudet, smekte mig över ryggen, magen och det var så skönt. Även om jag verkligen njöt av hur hon behandlade mig så kände jag rädsla, osäkerhet och inte heller visste jag hur jag skulle reagera, så jag bara låg där. Precis innan hon lämnade mig gav hon mig kex och ett jättegott ben, hon sa med sin lugna röst att hon skulle komma och hälsa på mig snart igen. Det gjorde hon, hon kom flera gång-er under följande 3-4 veckor. Hon berättade för mig att hon förälskat sig i mig (vad det nu än betydde) och att hon ville bli min nya mamma. Hon sa också att jag var en sån söt tjej. Wow tänkte jag!

Efter ytterligare ett par veckor på Wet Nose hem så hade mina underbara valpar hittat nya hem, jag hade återfått min hälsa och styrka. Någon sa att jag inte behövde få fler valpar då

det inte var bra för min hälsa, därför kastrera-des jag. Dagen efter operationen kom min nya mamma, hon svepte in mig i en varm och ren filt, därpå körde vi iväg till mitt nya hem. Hon talade till mig med en lugn och trygg röst under hela bilresan, hon berättade allt om mitt nya hem, hur jag skulle få nya bröder och systrar, all kärlek och respekt jag skulle få ta del av. Jag hade inte en aning om vad hon egentligen pra-tade om, jag visste ju inte vad ett hem var eller vad respekt och kärlek var för den delen heller. Hon sa också att jag skulle få ett namn – Kayla.Väl framme vid mitt nya hem, lyfte min nya mamma mig ur bilen och satte ner mig på gräs-mattan. Därefter släppte hon ut andra hundar och alla komma fram för att hälsa på mig.

Då min mamma jobbar hemifrån så satte hon mig i en korg på sitt kontor, på så sätt kunde jag vara nära henne hela tiden. Rädd var jag fortfarande, väldigt rädd. Jag hade aldrig varit inne i ett hem tidigare men så länge jag kunde titta på henne så kändes det ok. Varje kväll fick jag sova brevid mamma i hennes säng, ibland kröp jag ner under täcket. Det var så

Foto: Ia Svärd

35

En 3/4 lång oljerock/jacka. Tillverkad av kraftigt 280 grams tyg som behandlats med Microwax.

Rejäla och tåliga byxor. Tillverkade av oljerocksmaterial i 280 grams kraftigt bomullstyg som behandlats med Microwax för högsta hållbarhet mot väta och smuts.

Kraftigare canvasskjorta tillverkad i 10oz can-vastyg. Passar utmärkt som “utanpå-skjorta” med tryckknappar och dubbla bröstfickor.

Station shirt Walk about

Iron Bark Jacket

1 309:-

1 769:-

www.kakadutraders.se

779:-

Kläder för tuffa tag - för dig

36

Hundar & Människor

mjukt,varmt och skönt. Här kände jag mig trygg. Jag fick till och med speciell mat serve-rad varje dag, ingen mer rå eller rutten mat för min del.

Varje dag fick jag tillräckligt att äta, rent vatten från en ren vattenskål som magiskt nog aldrig stod tom. Jag hade även fått en pappa! Ofta så kom han hem med torkat kött till oss. Har ni någonsin smakat på det? Åh det är så gott!

Vänja sig vid det goda livetDet tog lite tid för mig att vänja mig vid mitt nya liv. Hittintills så hade ju mitt liv handlat om överlevnad, jag hade befunnit mig ibland sju-ka, rädda, desperata och väldigt rädda hundar

den tid jag levt. Nu plötsligt var allt så nytt och annorlunda. Nya ljud, dofter och smaker.

Jag hade aldrig tränats i att bli rumsren, ingen hade någonsin gett mig något gott att äta, fått torkat kött eller tuggben. Inte heller hade jag fått badat i hela mitt liv. Kärlek, omtanke eller uppmärksamhet hade jag heller aldrig tidigare fått.Mitt liv hade fram tills nu handlat om att sova på ett kallt och hårt underlag, bråk om mat och en plats att sova på. Det tog alltså tid för mig att vänja mig vid detta nya liv. Plötsligt var det ok för mig att äta när jag var hungrig, sova när jag var trött samt att jag fick lära mig att det fanns tillräckligt med godis och lek-saker för oss alla. Vi behövde inte slåss om

Foto: Ia Svärd

37

Hundar & Människor

detta. När jag ville ha uppmärksamhet eller kel var det bara att be om det och jag fick det i överflöd.

Mitt nya hem var så fint, en stor härlig träd-gård att springa runt i. Så många leksaker, så många sköna platser att ta en liten tupplur på. Allt eftersom tiden gick desto bättre började jag må, jag kände hur jag blev mer och mer avslappnad samtidigt som jag lärde känna mina syskon bättre. Lex, Mira och Mia som är av rasen Yorkshireterriers, Coco som är en skotte och som blivit min allra bästa vän, bort-sett från min nya mamma och pappa så klart.

Varje dag har vi lika roligt, vi springer runt och leker, vi till och med gräver stora hål i träd-gården som vår mamma får fylla igen innan pappa kommer hem. Ibland så ligger vi bara och slappar och njuter av livet.

Även om min pappa jobbar hela dagarna så tar han sig ändå tid att kela med mig när han kommer hem, det är så underbart!

Nu är jag kändisNågra av min mamma och pappas vänner kom förbi för att speciellt hälsa på mig. Man kan säga att jag är något av en kändis på vår gata och alla är alltid lika snälla och vänliga mot mig. Jag börjar gilla människor mer och mer!

Några dagar efter det att jag kommit till mitt nya hem hos min nya mamma och pappa, så var min mamma tvungen att åka iväg ett par timmar, när hon kom tillbaka blev jag så glad. Min svans började plötsligt vifta av glädje. Hon blev så glad och varje gång efter det här tillfället när jag såg henne så viftade jag på svansen och varje gång blev hon lika glad. Tänk hur magisk min svans måste vara. Hon kallade mig allt från gullegumman, pussegur-kan till mammas lilla älskling. Då jag nu nästan alltid går runt och viftar på svansen så råkade jag höra att min mamma diskuterade detta med några av sina vänner, är hon rädd att den skall trilla av? Hur som helst jag kan inte hjälpa att den viftar – jag är ju bara så glad och lycklig nu!

Mitt liv nu är så otroligt olikt det liv jag levde när jag befann mig på valpfabriken. Säkra källor har informerat mig om att många av de andra på valpfabriken blivit adopterade till nya hem precis som jag blev. Samtidigt så hoppas jag av hela mitt hjärta att hundar som finns på valpfabriker runt om i världen blir räddade precis som jag blev. Jag hoppas också av hela mitt hjärta att människor precis som min mamma och pappa blir medvetna om att det finns så mycket oacceptabel grymhet som hundar och djur utsätts för, så många oskyl-diga liv som får lida för människans skull. Jag avslutar min historia genom att tacka Wet Nose, för att de finns och fortsätter att jobba för hundar som mig.

Nu skall jag gå ut och gräva lite med Coco!

Nya kursstarter varje månad!

www.hundisyd.se

38

Träning & Beteende

Lydnadsklass 1:

Hopp övEr HindErAv Jenny Krantz

När momentet hopp över hinder är avklarat på tävling kan man pusta ut, för då är täv-lingen avslutad, alla momenten är gjorda. Att träna in detta moment är inte svårt om hunden besitter förkunskaper så som sitt kvar och att komma in i utgångsposition. Då är det själva hoppet och ett kommando-ord på det som måste tränas in.

Momentbeskrivning lyder: Föraren sätter hunden på valfritt avstånd från hindret, går på tävlingsledarens kommando och ställer sig på andra sidan hindret, även där på att valfritt avstånd från hindret. På tävlingsledarens kom-

mando kallar man in sin hund (säger hopp) som ska hoppa över hindret och inställa sig i utgångsposition (sitta i fotposition). Momentet är klart.

Börja hoppaTill en början kan man leka in hoppet. Man låter hunden hoppa fritt över hindret, höjden på hindret ska på tävling vara densamma som mankhöjden på hunden eller högst en meter. Men för att spara hundens kropp från påfrestningarna kan man till en början ha det lite lägre på träning. Låt hunden hoppa fram och tillbaka över hindret. Tycker hunden att

39

Träning & Beteende

det är jobbigt kan man locka med en leksak som man kastar över och sedan låter hunden ta, man kan även prova godis. Man kan även hoppa tillsammans över hindret eller spring bredvid med hunden. När hunden vet vad som förväntas och hoppar glatt över hindret kan man lägga på kommandoordet hopp, varje gång hunden är på väg att hoppa säger man hopp och belönar hunden efter utföran-det.

Sitt kvarEftersom hunden ska kunna sitta kvar när föraren går och ställer sig på andra sidan hindret är kvarsittande ett delmoment i hopp över hinder, hur man tränar in detta kan man läsa om i hundens värld nr 9. Där står det hur man tränar in ett kvarliggande men man kan applicera den träningen även på kvarsittan-det.

Hoppa överHunden ska på ditt kommando hoppa över hindret och sätta sig i utgångsposition. Efter-som man själv får välja avstånd på båda si-dorna ska man välja ett som passar hunden. Så hunden har plats nog innan hindret att ta sats för att hoppa över. Likaså när hunden har hoppat över hindret behövs det plats att komma in i utgångsposition. De hundar som kan momentet inkallning och inte har några problem med att hoppa kommer snabbt att lära sig detta moment. För egentligen är det ju en inkallning med ett hinder på vägen. För att hunden ska hoppa över kan man använda ordet hit som kommandoord, men för att tänka långsiktigt är det en god idé att lära hunden att ordet hopp betyder hoppa över framförvarade hinder. Det kommer man ha användning för när man börjar klättra i klas-serna.

UtgångspositionNär hunden hoppat över hindret ska hunden snabbt komma in i utgångsposition. Hela momentet ska ske i god fart. Om hunden inte är riktigt säker på vad som förväntas av den kan man hjälpa hunden in i med sin hand, precis som när man tränade in fotgåendet.

40

Träning & Beteende

Problem på vägenVissa hundar tycker att det är läskigt att hoppa över hindret och kan därför välja att gå runt hindret. Det är då man måste an-vända sin fantasi. Kanske måste man be några träningskompisar att ställa sig sidan om hindret för att inte hunden ska kunna springa runt om utan hoppa över. Hunden tycker kanske att hindret är för högt och om man sänker hindret lite kan man succes-sivt öka höjden i takt med att hunden kän-ner sig säker. Det kan även vara en bra idé att inte direkt sätta hindret på samma höjd som hundens mankhöjd då hunden inte får lov att ta i hindret med sina tassar. Detta kan nämligen vara ett vanligt problem att hunden tar i med tassarna i hindret när den hoppar över. För att träna bort detta kan man även här sänka höjden på hindret och belöna rikligt när hunden hoppar fritt över hindret, det vill säga inte tar i med tassarna. I vissa fall kan den enkla lösningen vara att hunden inte har tillräcklig ansats innan hin-dret. Om hunden tjuvar, det vill säga hoppar över hindret innan den fått lov så är det sitt kvar som måste tränas. Att inte alltid låta hunden hoppa kan hjälpa tjuvande hundar, man låter hunden sitta kvar, föraren stäl-ler sig på andra sidan hindret, väntar några sekunder, går tillbaka till hunden och belö-nar den.

Lycka till!

41

HMT® testledare

SVERIGE

BlekingeBromöllaGitte HanssonBromölla hundwww.bromollahund.se

GästriklandGävleJennie Schröder-EllnerBravovwww.bravov.com

HallandLaholmLotta HägerPampas hundservicewww.collie4you.com

HälsinglandHudiksvallMaria SwedmanSwedamiwww.swedami.se

Trönö (Bollnästrakten)Marianne EllnerEllners hunderiwww.ellnershunderi.se

SkåneTomelillaMalvina RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisyd.se

TomelillaNatasja RavenklintHundens Utbildningsakademiwww.hundisyd.se

HörbyYve AlkebornSödergårda Hundkraft och handkrafthundkraft.handkraft@gmail.com

MalmöAnn-Marie Campell

Trelleborg/VollsjöIngrid Kelleringrid.keller@telia.com

KnislingeCarina OredssonGrändens hunddagis www.grandens.se

KnislingeTina BergströmGrändens hunddagiswww.grandens.se

SmålandÄlmhultUlrika Bevreuswww.linnebygdenshf.se

Västra götalandHärryda/GöteborgHelena JohanssonDu och din hundwww.duochdinhund.se

Ale/GöteborgMarianne MagnussonHundcoad i Västwww.hundcoachivast.se

GöteborgJohanna Käsperjossi49@hotmail.com

NORGEOslo området

DarbuNina HaalandHund i fokuswww.hundifokus.se

OsloTess ErngrenGood Dog Centerwww.gooddog.no

Det svenska hundkörkortet är här! Om du vill testa dig och din hund, så ta kontakt med någon av Sveriges eller Norges HMT® certifierade testledare och instruktörer. De erbju-der HMT® kurser och tester. Besök även vår hemsida för mer information.

www.hundmedborgartestet.se

42

Raser & Typer

centralasiatisk

Centralasiatisk ovtjarka är en av de 13 ra-ser vilka förbjöds i Danmark i juli ifjol. Även i Sverige diskuteras ett eventuellt rasför-bud flitigt. Men hur farlig är egentligen en ovtjarka? Genom att förstå dess historia och användningssyfte kan vi kanske slå hål på några av myterna om denna fantastiska hundras.

Den Centralasiatiska ovtjarkans historia går så långt bakåt som 4000 år. Den kommer ursprungligen från området öster om Kaspiska havet som sträcker sig ända från Turkme-nistan till Kinas västra gräns. Där har rasen

utvecklats i de karga bergsområdena tillsam-mans med herdar och vandrande folkgrupper. Hundarnas huvudsakliga uppgift var att vakta och skydda får- och boskapsflockarna från vargar och björnar. Det är en stor ras; tiken ska mäta minst 60 cm och hanen 65 cm.

Hundarna har utvecklats med mycket liten påverkan av människan. I bergen föddes (och föds fortfarande) hundarna till mycket svåra förhållanden under vilka endast de starkaste valparna överlever, med eller utan involvering av människan. Speciellt ute i det vilda var livet mycket hårt. Herden kunde ibland ge den

oVtjarkaAv Jenny Vestlund

43

Raser & Typer

starkaste individen lite bröd men i övrigt fick hundarna ordna med egen föda.

Så småningom spreds rasen till Ryssland och Östeuropa och har sedan dess använts mer och mer i närmare samarbete med människan i olika vaktuppdrag samt som sällskapshund. Rasen är ovanlig i Sverige men i Finland re-gistreras redan flera nya valpkullar årligen och nytt avelsmaterial tas in från bl.a. Ryssland, Ukraina och Lettland. Utomlands kuperas fortfarande öronen och svansen på hunden, ibland av praktiska skäl men även av rent estetiska.

EgenskaperDen Centralasiatiska ovtjarkan är, som histo-rien låter förstå, en mycket självständig ras. Den är intelligent, ödmjuk och mycket lojal mot sin familj men samtidigt van vid att fatta självständiga beslut. Det är när vi inte förstår och respekterar rasens historia som hunden hamnar i fel händer vilket i sin tur kan leda till olyckor.

En Centralasiatisk ovtjarka är en utmärkt familjehund men bör inte bo i lägenhet eller annan tät bebyggelse på grund av sin vakt-instinkt. En gård ute på landet är alltså det

44

Raser & Typer

45

Raser & Typer

46

Vi har hundkurser i Tomelilla och Malmö.

Vi tränar med moder-na, mjuka metoder.

”Det skall vara kul att gå på kurs!”

0760-475 470www.hundisyd.se

MODERN HUNDTRÄNING

Raser & Typer

mest perfekta förhållandet för hunden. Den Centralasiatiska ovtjarkan bor gärna utom-hus där den har koll på vad som händer runt omkring den. Den behöver stora ytor att röra sig på och en av de viktigaste berikningarna består av en upphöjda platser, t.ex. stenar, där hunden kan ligga och spana. Precis som i det vilda vilar ovtjarkan dagtid och blir mer aktiv till skymningen och natten när även rovdjuren rör på sig.

SkötselAtt leva med en Centralasiatisk ovtjarka inne-bär ansvar. Gården där hunden rör sig bör vara inhägnad, dels för att mycket få hundar hålls kvar på tomten utan tydliga gränser (den utvidgar sitt revir) men också för att förhindra olyckor ifall en oinbjuden gäst i form av män-niska eller djur skulle komma in på tomten. Ovtjarkan vaktar genom att skrämma bort inkräktaren men i ägarens närvaro lyssnar hunden på dennes reaktion. En välsocialiserad ovtjarka välkomnar gäster när ägaren själv är

på plats, eventuella farliga situationer uppstår oftast när ägaren är borta eller om gästen uppför sig misstänkt eller våldsamt. Utanför det egna reviret är ovtjarkan sval och avvak-tande mot främlingar.

Den Centralasiatiska ovtjarkan njuter av människors sällskap och närhet men är inte uttryckligen sociala. Barn och otvjarka går ut-märkt tillsammans men man bör tänka på att i ägarens frånvaro kan hunden försvara barnet mycket innerligt.

En Centralasiatisk ovtjarka är relativt lättskött både fysiskt och psykiskt. Rasen har ganska god hälsostatus även om det finns problem främst med höfter och leder, såsom hos andra stora raser. Den behöver mycket motion och bör absolut inte bo i en liten hundgård eller sitta i kedja. De flesta hundar får tillräcklig mental stimulans av att vakta sitt område men kan även uppskatta andra aktiviteter såsom blodspår. Rena lydnadsträningar eller agility är

47

Raser & Typer

48

Raser & Typer

inte alltid så lätt i och med att dessa hundar kan vara svåra att motivera och de tröttnar snabbt.

Den Centralasiatiska ovtjarkans framtidTrots att den Centralasiatiska ovtjarkan ställer en hel del krav på ägaren finns det absolut en plats för den i dagens samhälle. Den är en ut-märkt herdehund som mycket väl kan använ-das i sitt ursprungliga syfte vid t.ex. får- eller boskapsfarmer. Speciellt i vargtäta områden är rasen mycket uppskattad och används en del för detta ändamål i t.ex. östra Finland. En kor-rekt inhägnad tomt med minst två Centralasia-tiska ovtjarkas tillsammans med djurflocken ger ett utmärkt skydd mot rovdjursttacker och borde användas i större utsträckning än vad

det görs idag. Färre rovdjursattacker skulle i sin tur ha en positiv effekt på vargdebatten och ge människor och rovdjur en möjlighet att leva i samma område utan att gå i ständig kol-lisionskurs.

Den Centralasiatiska ovtjarkan kan även an-vändas i vanliga familjer som vakt- och säll-skapshund. Med en erfaren och kunnig ägare är den en trogen och anspråkslös familjemed-lem och en härlig livskamrat.

Skribenten är bosatt i Finland och uppfödare av Centralasiatisk ovtjarka i samarbete med den ansedda kenneln Turkmen Stam.www.netikka.net/turkmenstam

49

Raser & Typer

RasspecialVill du se din ras presenterad i Hundens Värld?

Vi väljer raser för presentationer efter intresset från våra läsare att delta. Vill du se din ras presenteras? Skicka in bilder av din ras i olika situationer som vi får publicera i tidningen, så ordnar vi specialen!

Flest bilder på olika hundar av samma ras, blir rasspecial.

Skicka ditt bidrag till info@hundensvarld.se

50

Hund & Människa

”I CAN’T BELIEVE IT. IT’S A MIRACLE!”

Av Rasmus Andersson

Del 1

Med andledning av den omåttligt populäre hundtränaren Cesar Milans Sverigebesök vill vi publicera ett examensarbete från instruktörsutbildningen på Hundens Utbild-ningsakademi om denne gigants metoder skrivet av Rasmus Andersson. Här är första delen.Jag har valt att skriva mitt examensarbete om Cesar Millan och fenomenet Dog Whisperer. Anledningen till att jag valde att skriva om honom var att jag ville granska vad det är han faktiskt gör och hur det påverkar hundarna både på kort sikt och i det långa loppet. En annan anledning till att jag ville granska Cesar närmare var att jag med anledning av min egen hund fick ett avsnitt rekommenderat redan 2006. En vän som visste att jag hade liknande problem med min egen hund tyckte att jag skulle se avsnittet om hunden Opie. Avsnittet berörde mig mycket och hans me-toder och hur han kunnat bli så framgångsrik har intresserat mig sedan dess. Jag ville även undersöka substansen i det han gör och säger och om det finns några vetenskapliga belägg för att hans sätt att hantera hundar skulle vara exceptionellt framgångsrikt. Jag vill också undersöka möjligheten att arbeta med de aktuella hundarna med andra metoder än de Cesar Millan förespråkar.

Vem är Cesar Millan?Vem är Cesar Millan och hur beskriver han sig själv och sitt arbete? I Ledarskap med Cesar kan man läsa att Cesar Millan föddes i Culiacan i Mexiko och spenderade under sin uppväxt mycket av sin tid på sin farfars gård där det fanns många hundar. Han drömde om att flytta till Kalifornien och bli världens bästa hundtränare och när han var 21 tog han sig över gränsen och in i San Diego. Han fick jobb på ett hundtrim och härifrån fick han ett rykte att kunna hantera även de svåraste hundarna.

Han började arbeta med att rehabilitera hundar och 1994 upp-täcktes han av Will Smith och Jada Pinkett Smitt som rekom-menderade honom till andra kända personer.

Han startade sitt Dog Psychology Center där han rehabiliterade problematiska, aggressiva och övergivna hundar. 2005 tilldelades han the National Humane Societys pris för sitt arbete med att rehabilitera hundar, han har nomine-rats till tre Emmypriser och upptogs 2007 som hedersmedlem i International Association of Canine Professionals.

Han driver sedan 2007 the Millan Foundation, en ideell organisation som ”räddar, rehabilite-rar och omplacerar vanvårdade och övergivna hundar”. Organisationen arbetar även förebyg-

”I fråga om förhållandet till våra husdjur gäller det att hålla en sund balans mellan hjärta,

praktik och vetenskap” - Cesar Millan

51

 

Ett  av  de  vanligaste  halsbanden  för  hund  är  stryphalsband  och  med  dagens  kunskap  om  hundträning,  hundens  fysik  och  skaderisk  så  borde  den  typen  av  

halsband  vara  helt  borttaget.  Tillsammans  kan  vi  göra  en  förändring!  

 

SÄG  NEJ!  TILL  STRYPHALSBAND-­‐KAMPANJENS  SYFTE  OCH  MÅL:  

1,  FÖRENA  ALLA  SOM  INTE  ACCEPTERAR  STRYPHALSBAND  

2,  PÅVERKA  ZOOHANDELN  ATT  SLUTA  SÄLJA  STRYPHALSBAND  

3,  PÅVERKA  TILLVERKARE  ATT  SLUTA  TILLVERKA  STRYPHALSBAND  

 

Till  slut  kanske  vi  når  ända  fram  och  får  till  ett  förbud  mot  användning  av  stryphalsband!  

Gå  med  i  kampanjen  och  visa  ditt  ställningstagande!  

Som  hundägare  kan  du  visa  kundstöd  till  t.ex.  butiker  som  vill  men  inte  riktigt  vågar  sluta  sälja  stryphalsband.  Du  har  makten  att  påverka!  

TILLSAMMANS  ÄR  VI  STARKA  OCH  KAN  FÖRSÄTTA  BERG!  

www.sagnej.n.nu  

52

Hund & Människa

gande genom kastreringskampanjer, upplys-ning och ett skolprojekt för att lära barn och ungdomar omtanke och empati med männis-kor och hundar. Cesar Millan har gått från en relativt fattig uppväxt till multimiljonär och en av National Geographics största stjärnor. Tv- showen Dog Whisperer som startade 2002 sänds nu i över 100 länder, Cesar har med-författat sex böcker, ger ut tidningen Cesar’s Way och turnerar över hela världen.

Vidare skriver författarna att Cesar bygger sitt arbete på en dominansteori där han ut-går från vad han säger är naturliga instinkter hos hunden. Han menar att hundar i det vilda lever i starka, välorganiserade flockar där alla medlemmar vet sin plats och följer regler

som sätts upp av flockledaren. Han menar att hundägare måste agera som lugna och bestämda flockledare och att många problem-beteenden uppkommer därför att hunden inte ser ägaren som sin flockledare. Cesar ”tränar inte hundar - han rehabiliterar dem” som han själv säger. Han hävdar att man måste arbeta utifrån ”rules, boundaries and limitations”, att sätta upp regler och gränser för att befästa sitt ledarskap och sedan kunna korrigera och kontrollera oönskade beteenden. Han säger att han inte tror på ”quick fixes”, snabba lös-ningar utan menar att även om vissa föränd-ringar kan komma snabbt så måste ägarna fortsätta korrigera beteendena varje dag för att hindra att de kommer tillbaka. Cesar sä-ger själv att ingen borde slå eller skrika på sin

Foto: Natasja Ravenklint

53

Hund & Människa

hund för att korrigera oönskade beteenden. Cesar Millan ser på sitt sätt att arbeta som något unikt. Cesar har ingen utbildning inom hundträning eller etologi.

Vad är det Cesar gör?Syftet med arbetet och frågeställningSyftet med arbetet är att klargöra exakt vad Cesar Millan gör och hur det påverkar hun-darna. Vad finns det för relevans i hans til-lämpning av dominans och ledarskap? Vilka är hans träningsmetoder och finns det effekter med träningen som inte ses vid sändningen men som kan visa sig senare? Finns det alter-nativ till Cesars sätt att arbeta?

I arbetet har jag granskat tv-showen Dog Whisperer för att få så mycket material som möjligt att utgå ifrån. Utöver säsong 1 i vil-ken jag sett samtliga avsnitt har jag även sett utvalda klipp och episoder som diskuterats mycket för att kunna utgå även ifrån dessa. Jag har fört protokoll för varje hund som varit med i första säsongen för att få svar på samma frågor i varje program. Eftersom det är svårt att veta vad som pågår när kameran är avstängd och om något mer händer som klippts bort har jag utgått ifrån det som visas i respektive avsnitt och ingenting annat. Jag är medveten om att detta i vissa avsnitt kan ge en skev bild åt ena eller andra hållet men jag vill undvika för mycket spekulationer och ut-går alltså ifrån att det som händer är det som visas på tv. Jag har kommit fram till att det är det mest rättvisa sättet att analysera avsnit-ten.

Jag har utöver detta läst en stor mängd artik-lar om Cesar Millan liksom hans bok Ledar-skap med Cesar och utgått från The ultimate episode guide där alla avsnitt i säsong 1-3 finns beskrivna tillsammans med uppfölj-ningsinformation. En del information har även hämtats från hans hemsida.

Cesars terminologiFör att kunna skildra Cesars sätt att arbeta med hundarna krävs en presentation av de begrepp han använder. Många av orden är dessvärre inte ordentligt definierade men jag

har försökt se vad han menar med dem, om det finns andra innebörder av orden och om det han gör har fler namn än de han använder.

Flocken och flockledarenEnligt Cesar lever hundar i det vilda i linjära hierarkier, där en ledarindivid bestämmer över de andra hundarna som får rätta sig efter le-daren. Han menar att det förekommer mycket tillrättavisningar och att ledaren på så vis stärker sitt ledarskap. Han säger samtidigt att flockgemenskapen präglas av ömsesidig res-pekt och förtroende och att ett välfungerande samarbete är en förutsättning för överlevnad.

En ledare är inte något man blir utan något man föds till och alltså är det inte den som är störst och starkast som blir ledare utan den som de andra ser upp till, den som utstrå-lar rätt energi. Om ägarna utstrålar fel energi och inte fyller ledarrollen så kommer hunden automatiskt att bli ledare för sin ”flock”. Cesar hävdar att tiken uppfostrar sina valpar genom att markera med tänderna och att det är där-för det fungerar så bra med hans korrigerande ”bett”. En viktig del i Cesars rehabilitering är att få hundarna i rätt sinnesstämning, att göra dem lugna och undergivna. Cesar menar att det i en flock bara finns två roller: ledare och följare.

Disciplin och Korrigering/bestraffningCesar Millan bygger sin träning på att korrige-ra oönskade beteenden för att få hundarna att bli lugna och undergivna. Han använder meto-der för att korrigera hundarna som han säger att han hämtat från naturen och han pratar ofta om att tikar och ranghöga djur korrigerar de som är lägre i rang för att få dem att inta en lugn och undergiven attityd. Han menar att det finns en skillnad mellan bestraffning och korrigering. En korrigering är enligt honom en omedelbar reaktion för att avbryta ett beteen-de medan en bestraffning är beroende av att den bestraffade förstår att den gjort fel. Över-lagd bestraffning är något som uteslutande människor sysslar med och det fungerar inte på hundar för de vet inte vad som är ”rätt och fel”, han föredrar alltså orden korrigera eller tillrättavisa framför bestraffa. Han korrigerar

54

Hund & Människa

med ”energi, kroppsspråk, ögonkontakt och beröring”.

När andra säsongen av Dog Whisperer sändes på TV kom Cesar i kontakt med en psykolog, Alice Clearman som förklarade de vedertagna termerna Positiv förstärkning (R+), Positiv bestraffning (P+), Negativ förstärkning (R-) och Negativ bestraffning (P-) för honom. Även om han förstod att han till stor del använde P+ (Positiv bestraffning) så var han fortfarande inte bekväm med ordet ”bestraffning” efter-som det är något som bara människor gör (oklart om han menar att hundarna ser honom som en hund eller en människa). Han valde alltså att fortsätta använda ”korrigera” och ”tillrättavisa” istället för Positiv Bestraffning eftersom han tyckte det lät bättre.

Han menar vidare att han inte ”slår eller nyper” hundarna utan att han ”efterliknar valptikens eller en annan ranghög hunds tillrättavisande bett”. Han kan även rycka i kopplet eller stöta till hunden med foten på bakdelen för att ”bryta ett beteende och få den att förstå att beteendet inte accepteras i flocken”. Sparken jämför han med att knacka en kompis på axeln. Cesar Millan menar att användandet av disciplin skapar en win-win-situation och att all träning måste bygga på positiva erfarenheter för hunden.

Han skriver i sin bok Ledarksp med Cesar, i avsnittet om “Världens bästa verktyg”, att man måste ha absolut gehör för tajming för att lyckas med exempelvis en kastkedja eftersom ”en nanosekund för tidig eller för sen korrige-ring skämmer allt.” Han hävdar vidare att han alltid använder så lite tryck som möjligt för att nå önskat resultat.

Utifrån diskussioner på hundforum på internet har jag kunnat konstatera att det är svårt med definitionerna när det kommer till vissa ord inom hundträning. Att korrigera ett beteende betyder enligt SAOL (Svenska Akademiens ordlista) att man rättar till det. Det specifice-rar inte hur rättningen går till, om den sker omedelbart eller långsiktigt förebyggande. Att korrigera skulle med andra ord kunna betyda

att man tränar förebyggande för att ändra be-teendet, tar bort möjligheten för hunden att ut-öva det (genom att hålla i kopplet eller stänga en dörr) eller lär in ett alternativt beteende.

Ord kan dock byta innebörd i takt med att en grupp människor använder dem i ett visst sammanhang. Ordet korrigering är ett tydligt exempel på ett ord som fått en ny mening. Populärt används ordet ”korrigera” inom hundvärlden som ett annat ord för en positiv bestraffning. En positiv bestraffning innebär att man lägger till något hunden inte vill ha för att ett beteende ska minska. Ordet bestraff-ning talar inte om huruvida det är kort och omedelbart eller långt och fördröjt. Det talar heller inte om ifall det är grymt och orättvist eller milt och rättvist. En bestraffning behöver inte vara våldsam eller ens fysisk. Ett straff är en konsekvens på en handling kort och gott.

När det kommer till definitionen av vad som är en bestraffning måste man se till hur den som utsätts för handlingen upplever den. Om handlingen får ett beteende att minska i inten-sitet så har beteendet blivit bestraffat, enligt vedertagen inlärningspyskologisk terminologi. Cesars ”bett”, koppelryck och sparken syftar till att få ett oönskat beteende att minska och är alltså bestraffningar. Cesar väljer att kalla det för korrigeringar eller tillrättavisningar men detta är omskrivningar han gissningsvis har valt eftersom bestraffningar låter obehagligt och inte är lika TV-mässigt som att ”rätta till”.

Positiv förstärkningCesar Millan använder i sin bok Ledarskap med Cesar den populära termen Positiv För-stärkning och menar att den är ytterst relevant när det kommer till inlärning av beteenden.

Han är noga med att poängtera att han själv använder belöning när han tycker det be-hövs men att han föredrar att arbeta med andra metoder. Han skriver i sin bok att ”Den uppfostringsmetod som de flesta känner sig bekväma med att använda när det gäller att förändra beteenden hos både människor och djur är den positiva förstärkningen. Denna känns bra, både för den som utför åtgärden

55

Hundens Världs Shop

www.hundensvarld.sewww.hundensvarld.se

139 kr

169 kr

168 kr

192 kr

56

Hund & Människa

och för den som den är riktad mot. Dock bör man hålla det hela inom rimliga gränser”. Med rimliga gränser menar han att den positiva för-stärkningen inte får användas slentrianmässigt så den förlorar sitt värde.

Han menar också att man inte kan ge godis eller beröring till en hund som är rädd eller nervös eftersom det förstärker rädslan och osäkerheten. Han menar att klickerträning kan vara effektivt och ”hos vissa djurarter till och med påskynda inlärningen” men att den funkar bäst när man ska lägga till, inte när man ska ta bort ett beteende (även om han säger att det förvisso går att ta bort ett bete-ende genom att ersätta med ett annat). Klick-erträning fungerar enligt Cesar för att lära in trick, normal vardagslydnad hos normalsnälla, balanserade hundar med låg-till-medel-energi men eftersom ”hundarna han arbetar med är mycket obalanserade kan inte deras beteende ändras för en godbit, hur läcker den än må vara”. Cesar menar även att man måste kom-binera klickerträning med korrigeringar (positiv bestraffning).

Facing the fears/floodingCesar använder sig ofta och gärna av en metod som inom vedertagen psykologi kal-las för flooding. Han kallar det för att hunden “möter sina rädslor” och det går ut på att han tar med hunden till det den är rädd för. Väl där tar han bort alla möjligheter för hunden att fly undan. Oftast innebär det att han har hunden kopplad i strypkoppel och korrigerar den när den försöker gå iväg. Exempel som jag stött på i hans program kan vara en hundrädd hund som placeras i en stor grupp hundar utan möjlighet att komma undan, vattenrädda hun-dar och hundar som är rädda för blanka golv eller trappor släpas ner i vattnet/över golvet/upp för trappan i strypkoppel, hundar som är rädda för en plats eller föremål tvingas vistas nära det utan flyktväg.

I ett avsnitt har han konsturerat en special-husvagn där han har skärmar runt hunden som visar saker den är rädd för och spelar upp obehagliga ljud som varvas med mattens röst samtidigt som hunden springer på ett

löpband. Han menar att när hunden inte kan backa ur kommer den till slut att komma över det den är rädd för. Samma metod används av vissa psykologer i syfte att få människor att komma över sin rädsla. Det kan då innebära att en person stängs in i ett rum med ormar för att bota en fobi eller att ta upp människor med akrofobi på ett tak för att hjälpa dem komma över sin höjdrädsla.

Metoden ifrågasätts dock starkt, särskilt i fråga om rehabiliterig av djur som inte har samma möjlighet att resonera. De vet inte att det är ett övergående stadie och får panik av den starka rädslan. Cesar menar att man, genom att ta små steg bara gör rädslan värre, och säger i episoden om Baby Girl, hunden som sätts in i husvagnen “If I do baby steps, I’m just going to make her more and more fearful”.

EnergierCesar skriver i sin bok Ledarskap med Cesar att det i rehabiliteringen är väldigt viktigt att rätt energi råder och att hundarna influeras av människornas och de andra hundarnas lugna, säkra energier. I vissa avsnitt, där ägarna blir oroliga över Cesars metoder kan Cesar påpe-ka att det är ägarnas negativa energi som får hundarna ur balans. Ett exempel är avsnittet om Jonbee där matten tycker det är jobbigt när Cesar ser ut att slåss på liv och död med hunden som inte vill bli hanterad inomhus.

En annan situation när Cesar menar att ägar-nas energi orsakar obalans i hunden är när hunden återförenas med sina gamla ägare ef-ter en kortare eller längre separation. Exempel på detta är avsnitten om Trinity och om Emily som har behandlats för sina problem med andra hundar och vid återföreningen efter en vistelse på Cesars center börjar slåss med en de andra hundarna på centret.

Cesar menar att energier är något som finns i oss, i hundarna, i naturen och allt runt omkring oss. Han menar att inställning, kroppshållning och utstrålning är avgörande för hur hundarna tolkar oss och har man inte rätt energi så märker hundarna det direkt. Han försöker få

57

Hund & Människa

folk att hitta ett sinnestillstånd de kan plocka fram när de ska hantera sina hundar, ett till-stånd där de är lugna och säkra. Den energin ska genomsyra allt vi gör och få hundarna att hamna i rätt sinnesstämning själva.

MotionCesar Millan poängterar i nästan varje avsnitt av Dog Whisperer (säsong 1-7) vikten av fy-sisk motion. Han menar att många hundar blir obalanserade på grund av bristfällig motion. Utifrån den bild som ges i avsnitten verkar situationen väldigt annorlunda jämfört med

Sverige. I USA går många människor aldrig ut med sina hundar, de rastas i trädgårdar eller tas på enstaka kortare promenader. Cesar har sagt att i den bästa av världar skulle hundarna få komma ut på promenad två gånger om da-gen, men med tanke på hur upptagna männis-korna är så är det orealistiskt, enligt honom.

Han rekommenderar ofta ägarna att skaffa löpband eller cykla, åka inlines eller springa med hundarna. Han förordar den här typen av motion även för små valpar och har i avsnittet om Wilshire rekommenderat daglig löpbands-

Foto: Mikael Hedman

58

Hund & Människa

träning för att den tre månader gamla valpen ska bränna energi och bli mer foglig. Jag har aldrig sett honom prata om att det kan bli för mycket fysiskt aktivitet för hundarna.

Cesar använder rutinmässigt fysisk motion för att trötta ut hundarna och göra dem enklare att arbeta med. Hundarna som visas i TV ses ofta flämtande, säkert delvis på grund av vär-men och stress men troligtvis även på grund av ansträngande motion de inte är vana vid. Jag har aldrig sett Cesar förorda enbart mo-tion eller aktivering som lösning för en hund utan det kombineras alltid med regler och dis-ciplin. Cesar menar att hunden får sin mentala stimulans av promenaden med sin ledare, att den får koncentrera sig och på så vis uppnås en balans mellan fysisk och mental stimulans.

Olika verktygCesar Millan menar att ”energin” är det vikti-gaste redskapet i hundträning och att det är den som avgör om det verktyg man använder

kommer få önskad effekt. Fel använt kan alla verktyg skada hunden. Cesar skriver i sin bok att kastkedjor/burkar, slag och vattensprutor är dåliga eftersom det är svårt med tajmingen och att hunden ofrånkomligt kopplar ihop ”korrigeringen” med den som utdelar den vilket minskar förtroendet. ”Att få något kas-tat på sig ingår inte heller naturligt i en hunds värld. Det kan kanske få den att låta bli att re-petera ett oönskat beteende, men det kommer inte att öka förtroendet för den som kastade, och hunden kommer inte heller att bli lugnare och tryggare på det viset.”

Cesar använder i sina hembesök och i sin show de verktyg som ägarna normalt använ-der på hundarna. I Dog Whisperer har allt från stryphalsband till stackel- och elhalsband (som är förbjudna i Sverige) använts. Han an-vänder enligt egen utsago helst ett enkelt rep eller strypkoppel som han sätter högt upp på hundens hals, bakom öronen. Där, menar han riskerar han inte att strypa lufttillförseln utan

100 % positiv förstärkningVåra instruktörer jobbar INTE med:

Stryphalsband eller annat obehag.•

Rätta knycket i kopplet, eller annat som • kan orsaka hunden skada.

Våra instruktörer jobbar med:

Positiv förstärkning för såväl hund som • hundägare.

Positiv inställning och devisen att det skall • vara kul att gå på hundkurs.

www.sirius.dinstudio.se

59

Hund & Människa

får största möjlighet att påverka hunden med sina ”initiativ”. Kopplets placering gör även att hunden inte kan nosa som den vill (viktigt för ledarskapet) och att den får ”en stolt kropps-hållning”. Han skriver i sin bok att stryphals-band låter så otrevligt och hade föredragit ett annat ord, förslagsvis ögle- hals- eller kontroll-kedja. Cesars specialtillverkade halsband Illu- sion (döpt efter hans fru) fungerar på samma sätt. Halsbandet är egentligen tredelat, de två nedre halsbanden håller det tredje på rätt plats, strax bakom öronen och förhindrar det från att kasa ner till den kraftigare delen av halsen. Det översta halsbandet är ett tunt stryphalsband och de två nedre är bredare och deras enda funktion är att hålla strypked-jan på den plats där den har mest effekt.

Är dominans relevant?Hur fungerar egentligen dominans och vad har det för relevans i hundträning? Vad jag kunnat utläsa bygger Cesar väldigt mycket av sin verksamhet på dominans och i de allra flesta avsnitt jag sett är hans analys av pro-blemet att hunden är dominant och att ägarna är dåliga flockledare. Han menar att om bara maktförhållandet förändras, så att ägarna blir dominanta istället för hunden så kommer pro-blemen att lösa sig. Den hypotes han bygger sitt arbetssätt på är väldigt omdiskuterad och ordet dominans har nu för tiden en helt annan innebörd än när dominansidéerna kom in i hundträningen.

I en artikel av Per Jensen (1983) konstateras att dominans i etologiska termer är en defi-nition av företräde, den som har företräde till begränsad föda eller begränsat vatten eller företräde till en sexuell partner. Detta innebär i realiteten att rangordningar framförallt uppstår hos djur i fångenskap, där resurserna (mat, vatten, sovplats etc) är begränsade. Enligt den amerikanska etologen Thelma Rowell som studerat rangordning hos apor är strikt rang-ordning ett sjukdomstillstånd, ett tecken på att flocken inte lever i naturlig harmoni. Detta grundade hon bland annat på det faktum att obduktioner av apor som vistats i flockar i fångenskap visade att ranglåga djur ofta hade sjukliga förändringar, troligen förorsakade av

långvarig stress, tex. binjureförstoring, mag- sårsliknande förändringar mm.

Är rangordning relevant?

Rangordningen är ett repellerande, avstånd-sökande system som kommer till för att undvi-ka aggressioner när det finns många konflikt-punkter. På så vis blir det färre slagsmål över mat, vatten och andra resurser och flocken slipper allvarligare skador. Det här räcker dock inte till för att göra djur till flockdjur, det måste finnas attraherande faktorer - saker som gör att individerna vill leva tillsammans men tyvärr har dessa inte studerats så ingående ännu.

Etologin har på senare år försökt granska de sammanhållande faktorerna mer eftersom de anses fylla en långt större funktion än rangord-ningen. De flesta djurgrupper som studerats karakteriseras inte av aggressiva relationer, utan av förhållanden som närmast kan be-traktas som vänskapliga och kärleksfulla. Djur ligger tätt tillsammans och värmer varandra, de samarbetar i jakt och när de undviker att själva dödas, de varnar varandra för rovdjur och berättar var det finns föda. Sa- marbete och närhet är två viktiga funktioner i flocklivet som kanske är mer relevanta och lättapplice-rade att använda i hundträning än vad domi-nans och ledarskap är.

Med tanke på att vi dessutom är av två helt olika arter och utöver det slipper konkurrera med våra hundar om mat och sovplats så är det rätt långsökt att det skulle finnas en rang-ordning mellan oss. Nypublicerade etologiska studier konstaterar att dominansteorierna som Cesar Millan bygger sina metoder på inte stämmer överens med verkligheten och att det dessutom är helt meningslöst att använda sig av dem i hundträning eftersom hundar är hundar och människor människor, till exem-pel Freddy Worm Christiansen ”Hundars och vargars beteende”.

I nästa nummer fortsätter Rasmus Andersson att granska Cesars metoder och hur de påver-kar hundarna.

60

Hund & Människa

Människans grymet upphör aldrig att för-våna mig. Det sker varje dag nya lågvatten-märken. Ofta drabbar dessa djur. Historien om bulldoggsvalpen Gurkan är en sådan.

Jag tror att alla minns hur kallt det var i mitten av december. I Skåne hade vi till exempel ett köld rekord på -24 grader. I den vevan läm-nade någon hjärtlös person en bulldogsvalp utomhus åt sitt eget öde.

Valpen var ensam och svårt skadad när po-lisen hittade honom i Jakobsberg norr om

Stockholm. Han togs genast till veterinärklinik där han fick namnet Gurkan.

När vi läser om Gurkan finns han i jourhem där han kan vara ett kort tag, innan arbetet åter börjar och Gurkans tillfälliga matte inte längre kan ta hand om honom. Därefter riskerar han att avlivas om han inte kan hitta ett nytt hem. Omplaceringen av Gurkan sker via omplace-ringsorganisationen Hundar utan hem.

Enligt jourmatten är Gurkan både snäll och lättskött, men han har dessvärre problem med

Gurkan lämnades i kylan

Av Natasja Ravenklint

Faksimil från Svenska Dagbladet.se

61

Hund & Människa

www.sirius.dinstudio.se

En ny branschorganisation för hundinstruktörer och

hundpsykologer som arbetar med moderna metoder och

positiv förstärkning.

magen. Det är en del av hans tjocktarm som är smalare än vad den skall vara, vilket kan leda till att Gurkan senare måste opereras. En kostnad som kan gå på cirka 20.000 kronor enligt Hundar utan hem. På grund av denna åkomma är det viktigt att Gurkan får rätt mat, för att han inte skall få förstopp-ning. Förhoppningsvis kan även rätt foder leda till att Gurkan inte behöver opereras i framtiden.

Hundar utan hem blev naturligtvis nedmej-lade med intresseanmälningar för Gurkan, så brukar det vara när hundar uppmärksammas i media, men det finns långt fler hundar än så som behöver omplaceras i Sverige. De fick till och med gå ut på sin hemsida och be folk att sluta skicka intresseanmälningar för just honom. Gurkan kommer med andra ord att hitta ett hem.

Antalet hundar som överges eller av andra skäl omplaceras ökar. Vanliga orsaker är förändrade familje- eller arbetsförhållanden, allergier eller helt enkelt att man inte för-stått vad det innebär att ha hund. Alla dessa hundar får dessvärre inte rubriker i tidning-arna och därmed öppnas inte folks ögon för dessa hundar och deras behov.

Det finns alltså gott om hundar som söker hem i Sverige. Vi har fått påpekanden om detta i samband med vår artikelserie om ut-landsadoptioner. Det börjar dessvärre också bli möjligt att, som i USA, nästan kunna välja mellan alla olika hundar och typer, åldrar och kynnen. Det kan vara något att tänka på om man är i färd med att köpa en valp. Det finns alltså även valpar som behöver omplaceras, något som man kanske inte alltid tänker på.

Att ta hand om en omplaceringshund kan innebära mer arbete, eftersom dessa hundar kan ha till exempel skador eller mentala trau-man bakom sig, men många av hundarna som omplaceras har inte särskilda behov. Om du är intresserad av att ta över en hund, så försök att få så mycket information som möjligt innan du tar på dig ansvaret (precis som om du skulle köpa en valp). Tänk på att

det alltid innebär risker när man köper en hund som inte varit försäkrad från första början, vilket innebär att försäkringsbolag inte kom-mer att betala ut ersättning för sådant som man känner till när försäkringen tecknas. En veterinärbesiktning måste göras och de an-märkningar som eventuellt kommer fram kom-mer antagligen inte att ersättas. Det kan alltså innebära en oväntad extra kostnad om man inte känner till detta innan.

Detta skall naturligtvis inte låta dig hindras av att ta emot en omplaceringshund, men försök bara att göra en så klar bild av de åtaganden som det innebär innan, så att det blir ett lyck-ligt slut för såväl dig som hunden.

62

Träning & Beteende

DoMInans & rangorDnIng

vad säger vetenskapen?Av Natasja Ravenklint

På årets Adventure Dog konferens talade Per Jensen, professor i etologi vid Linkö-pings Universitet, om dominans och rang-ordning, apropå att dessa begrepp ofta nämns i hundprogram på TV. Här är en del av hans föreläsning i textform.

Vad kommer begreppet och idéerna ifrån. Låt oss börja från början. Det hela började för ganska exakt hundra år sedan när en norsk psykolog som hette Thorleif Schelderup-Ebbe tyckte sig se något hos sina höns. Han tyckte att han kunde se mönster i deras sociala be-teende, som inte fanns ordentligt beskrivet i litteraturen. Han gjorde något som var ovanligt för den tiden, han bestämde sig för att kvan-tifiera. Han satte sig ner under många timmar för att studera de här hönsen och antecknade vem det var som hackade på vem och vem det är som blir hackad på.

För att få lite extra fart på dem slängde han åt dem lite mat så att de hade något att gnab-bas om, och då såg han ett mönster som var väldigt tydligt i de här siffrorna. Det fanns en höna som kunde hacka på alla hönorna i flocken och så fanns det en annan höna som kunde hacka på alla andra i flocken utom på den som stod över. Den här ordningen fortsat-te till den sista hönan som inte kunde hacka på någon, men som kunde bli hackad på av alla andra.

Han publicerade detta i en vetenskaplig tid-skrift och fenomnet kom att bli kallat för hack-ordning, vilket sedermera kom att kallas för rangordning eller dominanshiearki eller något annat (kärt barn har många namn). Det här utlöste en lavin av forskning. Man kastade sig över alla djurarter man kunde hitta hos alla de djur som levde i flock och man fann detta fenomen hos alla. Man hittade precis den här strikta rangordningen, där A hackar på B som hackar på C och så vidare. Man såg i stort sett en linjär hierarki, precis som Ebbe hade hävdat.

AiBiC

63

Träning & Beteende

Men ju fler studier som gjordes desto mer verkade det skilja sig från det resultat man först trodde sig ha sett. Det verkade mer vara ett nätverk av interaktioner. Det var heller inte alltid det var så jättestrikt, utan det var ganska komplext.

Rangordningen blir självklarhetRangordningsteorin kom in i de etologiska läroböckerna under 1950- och 60-talen, där det tas upp som något sälvklart. Det här var hundfolk snabba att plocka upp. Vi fick då en dominansmodell om inte bara hur hund-hållning fungerar utan också om hur det bör fungera, hur det skall vara. Det är en väldigt viktig skillnad för den här teorin har blivit nor-merande.

Modellen ser ungefär ut så här: familjen kan beskrivas som en flock och i en flock finns en

rangordning och det är en absolut förutsätt-ning att hunden skall vara lägst i denna för att man skall kunna träna med sin hund och få den lydig och överhuvudtaget att fungera. Den här bilden på hunden blev i stort sett al-lenarådande under 1970- och 80-talen. Man kunde i stort sätt använda dominans och dominansmodellen för att kunna förklara vad som helst.

Man fick normerande råd som det var viktigt att följa: Hunden skulle aldrig gå ut före ge-nom dörren eller äta före vi åt. Det var också viktigt att uppfostra hunden genom dominans, gärna vara fysisk, man skulle nypa i örat och skaka i nacken. Det var överhuvudtaget inte någon mening att börja träna förrän man hade etablerat sin dominanta ställning.

Dåligt ledarskapAlla problem kunde också härröras till detta. Skällde hunden, drog den i kopplet, jagade den bilar, morrade den, ja, allt berodde på att man inte var tillräckligt dominant och inte en tillräckligt bra ledare. Det blev ett universalbe-grepp, en nyckel till allting.

Vad finns det för logik bakom dessa tankar? Vad är det man grundar detta på? Stämmer det här verkligen? Är det ett bra sätt att se på världen?

Så här menar Per Jensen att logikgen ser ut:

1. Hunden är en varg, om än något maskerad.

2. Vargar har en strikt rangordning.

3. Alla vargar drömmer om att bli alfa, högst i rangordningen.

4. Familjen är hundens flock.

5. Eftersom hunden är en varg måste även familjen ha en rangordning.

6. Eftersom hunden är en varg måste även den drömma om att bli alfa, att ta över flock-en.

64

Träning & Beteende

Slutsatsen: Hunden måste domineras om vi vill kunna leva tillsammans med den, annars tar den över ledarskapet. Från första dagen vi får hem valpen måste vi dominera den, så att den får veta sin plats och blir lägst i rangska-lan.

Har man en logisk tanke och en slutsats som man kommit fram till genom denna, är det en forskares uppgift att se hur det här förhåller sig till det man vet. Som forskare måste man beta av de här olika förutsättningarna och se hur de förhåller sig till verkligheten. Om för-utsättningarna inte stämmer är det heller inte rimligt att tänka sig att slutsatsen av dem gör det.

Låt oss därför titta på förutsättningarna.

Är hunden en varg?Den första förutsättningen var att hunden är en varg. Är hunden verkligen en varg? Nja. Någonstans där inne finns det naturligtvis ett

arv ifrån vargen. Det är fullständigt självklart, men den har maskerats rätt väl.

Det här är en viktig aspekt. Även om hunden härstammar från vargarna så har den tagit en helt annan utveckling. De har hela tiden levt parallellt med vargarna, men valt att göra det på ett helt annat sätt och detta har de natur-ligtvis påverkats av.

Den andra förutsättningen var att det fanns en strikt rangordning, en dominans hierarki och att det är denna som styr flocklivet. Är det så? Om man går tillbaka historiskt och tittar på forskningen av varg under 1960- och 70-talet, så var det många som menade att det var så. Man har en alfahane och en alfatik och de är de enda som reproducerar sig, sedan har man betavargarna, de unga vargarna och längst ner har man ett omegapar.

Man menade då att omegaparet gick där och bidade sin tid medan de drömde om att en

Foto: Natasja Ravenklint

65

Träning & Beteende

dag bli alfapar och utmanade hela tiden alfa-paret för att se när det var läge att ta över.

Forskning i verklighetenUnder 1970-talet hände det mycket inom do-minans- och rangordningsforskningen. En hel del forskare försökte ta med sig dominansteo-rin ut i verkligheten, i fält, i sin vilda omgivning. Och de kom tillbaka efter sina månadslånga fältstudier och tyckte inte att de kunde hitta någon rangordning. Man började då fundera över vad de här studierna baserades på, och kom fram till att de grundade sig i studier av djur i fångenskap.

I själva verket var det så att i det inte i princip fanns en enda studie under 1970-talet där man hade kunnat belägga rangordningsteo-rin i studier av vilda djur. Det var klart att det fanns någon slags rangordning, men inte alls som man hade menat tidigare, utan det ver-kade vara en ganska oviktig del av flocklivet. Däremot kom man på att det fanns massor av annat som var väldigt spännande att titta på, men som man inte sett tidigare, eftersom

man varit fullt upptagna av att enbart titta efter rangordningen.

Samtidigt hade man fått en situation där rang-ordningstänkandet slagit igenom fullständigt i hundvärlden, så till den milda grad att när man läser böcker, särskilt från den här tiden, så tolkas alltid hundens signaler i termer av dominans och underkastelse. Man talar om aktiv underkastelse, passiv underkastelse, submissiva signaler och dominanta signaler. Allt tolkas i förhållande till rangordningen. Samtidigt som man egentligen måste ifråga-sätta hur viktig den faktiskt är.

Forskarna började också fundera över var-för det över huvudtaget finns rangordningar. Bevisligen finns det ju rangordningar hos djur i fångenskap. Det man kom fram till var att detta naturligtvis var deras sätt att förhålla sig till den situation som djuren befann sig i, till exempel där det finns begränsat med föda, begränsade levnadsutrymme eller begränsade reproduktionsmöjligheter, då uppstår rang-ordningen som ett sätt att minimera återkom-

Foto: Malvina Ravenklint

66

67

mande konflikter. Men det är alltså fråga om ett sätt att reglera begränsade resurser.Det man också kunde säga vara att denna rangordning inte var gudagiven och självskri-ven. Det gick inte att säga att den här arten har en sådan här rangordning, medan den här andra arten har en annan. Man kunde istället konstatera att rangord-ning var ett dynamiskt system. Samma indi-vider kan ändra på sin struktur beroende på förutsättningarna. Om man låter 10.000 höns dela på höns i en mo-dern äggkläckningsan-läggning så har de inte någon rangordning. De kan inte ens känna igen varandra. De utvecklar en annan typ av social-struktur som man kallar det sociala toleranssys-temet. Man försöker helt enkelt undvika sociala ineraktioner, man försö-ker att inte visa några aggressiva signaler försöker att inte vara någon till förtret, och på det viset undviker man konflikter.

När det gäller studier av vilda vargar skall man ha klart för sig att det är notoriskt svårt att studera vargar på det sättet. Det finns några få studier av vilda vargar i Nordamerika och på några andra ställen. De man vet idag om en vargflock är att de har en väldigt speciell struktur om man jämför med andra flockle-vande djur. Det bästa sättet att betrakta dem är som en storfamilj. Det är en oerhört socialt sluten enhet bestående av föräldrardjuren och barn i olika åldrar. Främlingar accepteras inte, revirstriderna är stenhårda om en varg kom-mer in på en annans revir.

Forskarna gör avbönDe ledande forskarna som var med och myn-tade begreppen alfahane och alfatik har idag

gjort avbön från att ens använda begreppen, eftersom de menar att det är missvisande och inte ger en bra beskrivning av förhållandena i en vargflock. Istället vill man tala om det reproducerande parat, eftersom det normal är så att det är ett par som reproducerar sig. Anledningen till att de andra inte gör det är för

att de är för unga, för oerfarna och att resur-serna i ett vargrevir inte räcker för att alla skall reproducera sig och dessutom är det ju så att de som förökar sig är de andra vargarnas föräldrar. Det innebär att de själva ganska bra kan sprida sina gener genom att hjälpa sina föräldrar att föda upp fler syskon.

Byte av perspektivOm man glömmer det här med rangordning och tittar på vad det verkligen är som händer i en vargflock, så är det väldigt självklart att den här rangordningen har ganska lite med vardagsllivet att göra. Det är helt enkelt inte en bra beskrivning av vad som styr det var-dagliga livet, utan det är så mycket annat som pågår. Det finns inte några tydliga tecken på att vargar går och drömmer om att en dag bli alfa.

Träning & Beteende

68

Träning & Beteende

Det som i själva verket är styrande i en varg-flock är en sådan sak som samarbete. Det är just detta som kan göra underverk för var-garna. Genom sitt samarbete kan de till ex-empel fälla ett byte som är flera gånger större än vad de själva är, och som de aldrig skulle lyckas döda om de var ensamma. Det är detta mycket intensiva samarbete som är vargens specialitet, vilket är en viktig del att titta på när man skall granska vad det var som hände när människan tog över det hela.

RolldynamikDen sociala organisationen i en vargflock kan beskrivas som en rolldynamisk, där olika in-divider tar mer eller mindre permanenta roller, men att de kan skifta roller mellan varven. Det kan till exempel vara en varg som brukar leda flocken vid förflyttning, och en sådan varg kallas av etologer för ledaren, med innebör-den att det är den varg som går först. Detta innebär lite begreppsförvirring eftersom ledare

ofta innebär den dominante när man talar om termer av relation mellan hund och människa. Det är däremot inte säkert att ledaren, i den etologiska betydelsen, är den som bestäm-mer vad det är som skall hända. Det kan till exempel finnas en kontrollör som har den uppgiften, där ledaren bestämmer var de skall gå, men där kontrollören kan förändra detta genom att den vet vad det är som skall göras. Om ledaren vill gå till vänster, men kontrollören vet att vattenhålet ligger till höger, ja då kom-mer flocken att gå till höger.

I en flock kan det finnas flera olika roller, en slags arbetsfördlening. Det kan handla om revirpatrullering, mata valpar och så vidare. Vi vet nu att personligheterna kan skilja sig. Per-sonlighetsforskningen har gått framåt väldigt de senaste tio åren. Vi vet nu att olika individer föds med olika genetiska anlag för att göra olika saker och det här leder till att man tar olika roller i flocken.

Foto: Malvina Ravenklint

69

Träning & Beteende

Olika flockar kan ha helt olika strukturer. Om man skulle åka till en vargflock i Värmland, så kommer den strukturen att se helt annorlunda ut än en annan flock i Dalarna.

Vargflocken är oerhört ovanlig i däggdjursvärl-den. Den är oerhört stabil. Man föds in i den och man kan lämna den, men man kan inte knacka på vid revirkanten och tro att man skall bli insläppt. Det fungerar inte så. En varg som lämnat en flock kan däremot bilda flock med en varg som har lämnat en annan flock, och så kan de i sin tur bilda en egen. Den här slutna strukturen gör att man kan ha de här tydliga rollerna. Man kan kosta på sig att hjälpa till med valppassning under några år.

DomesticeringenMen den främsta anledningen till att den här dominansmodellen inte är så lämplig som modell för vår hundhållning är helt enkelt att vi har gjort om hunden rejält. En hund är inte en varg. En hund var en varg, men har blivit en hund och under den vägen har det hänt väl-digt mycket. Den här domesticeringsproces-sen av hunden följs naturligtvis av en evolu-tionär förändring och den kan man analysera. Den avgörande frågan för en evolutionsbiolog är vem är det som reproducerar sig, vems an-lag är det som förs vidare till nästa generation, som sprids?

Hos vargarna är de de äldsta starkaste indivi-derna som kommer att lämna avkomma och därmed föra sina anlag vidare, men när män-niskan tar över det ansvaret är det helt andra förutsättningar som råder.

Om vi går tillbaka till den tiden då vi började att domesticera vargarna, kan vi utgå ifrån att de vargar som vi först utgick ifrån var de vargar som var mest flexibla, minst rädda, mest anpassningsbara. Vi kan utgå ifrån att de antagligen, innan domesticeringsprocessen ens började, redan levde sida vid sida av män-niskan, helt enkelt för att de individerna redan var mer anpassningsbara och flexibla. När människan sedan började lägga sig i vem det var som skulle få föröka sig så har vi systema-tiskt gynnat de mest följsamma individerna.

De som har varit lättast att hantera. De som har varit minst benägna att bita en i armen om man försöker flytta på dem. Det här har till av-görande förändringar av hela hundens mentala uppbyggnad.

Förmåga att förstå signalerPå det här området har det på senare år be-drivits väldigt spännande forskning och några exempel på denna förändring. Hundar har till exempel utvecklat en förmåga att förstå speci-fika mänskliga signaler, till exempel pekande. Det är ett beteende som vi som art är helt ensamma om. Hundar förstår detta. Om de inte förstår det på en gång, så lär de sig det väldigt snabbt. Om vi däremot försöker göra samma experiment med vår närmaste släk-ting chimpansen, så förstår de ingenting. De väljer slumpmässigt, precis som vargarna gör. Hunden däremot förstår direkt. De förstår till och med att om vi bara sneglar mot något, till exempel en burk med godis i, så är det just den burken de skall gå till. Hunden tittar oss i ögonen, till skillnad från vargen som undviker ögonkontakt.

Hundar har inte bara lärt sig att läsa vårt kroppsliga språk, utan även vårt talade. I en amerikansk undersökning som har några år på nacken kom man fram till att en hund förstår igenomsnitt 165 ord.

Hundar har även visat sig ha en förmåga av något som psykologer kallar ”theory of mind”, det vill säga att jag vet att du vet att han vet. Det här är något som barn inte lär sig förrän de är ungefär fyra år gamla. Det är ganska abstrakt att veta att bara för att jag vet något så vet inte du det också. Det indikerar att man har en förståelse för att världen kan uppfattas på ett annat sätt än som man just själv uppfat-tar den.

Mänsklig förståelseSkällandet är en annan sak som skiljer hunden från vargen. Vargen har bara en enda sorts skällande. Det är ett varningsskall. Hundar har däremot ett helt batteri av olika skall, från det enkla varningsskallet till helt andra skall som betyder olika saker. Per Jensen berättar om

70

Gör Hundmedborgartestet!

Visa att hundar platsar i det svenska samhället.

www.hundmedborgartestet.se

Klickerträning för nybörjare

Av Natasja Atterbom(nu Ravenklint)

Utgiven av Prisma förlag.

Träning & Beteende

sin bortgångna isländska fårhund som kunde tala om vem det var som kom hem, om det var frun eller barnen, vilken granne som gick förbi på gatan, eller om det var katten som gjorde det. Enbart på skallet kunde Per avgöra vad det var som hunden ”sade”. Det här är inget märkvärdigt för hundägare. Vi vet att det är så, men nu har man även gjort forskning kring detta. Den forskningen har kommti fram till att oavsett vad man har för vana av hun-dar så har människan en oerhörd förmåga att kategorisera hundskall.

ProblemlösningEtt av de mest illustrativa exemplen på hur hunden skiljer sig från vargen har gjorts i Ungern. Där lade man en korv på en tallrik och fästa ett snöre i tallriken. Hundens och vargens uppgift blev att dra ut tallriken med hjälp av snöret. Det fanns ingen skillnad. Både hund och varg lärde sig det lika snabbt.

Man ändrade då på förutsättningarna, genom att ändra på att snöret så att det inte längre gick att dra ut korven på det sättet. Nu reage-rade de olika arterna på helt olika sätt. Vargen försökte, lyckades inte och försökte igen och igen. Igen och igen. Den ger sig inte. Hunden däremot försöker ett par gånger, och sedan ber den om hjälp, genom att be om ögon-kontakt och markerar tydligt att den behöver hjälp, ”kom hit, vi skall samarbeta”.

Fritt liv?En annan sak man kan titta på är om man släpper hundar fria och alltså lever utan mänsklig påverkan. Återgår de då till något slags vargliv och blir alfahanar och bildar rangordning? Svaret på den frågan är nej. Det gör de inte alls. Det finns förvildade hundar överallt i världen, men de lever inga vargliv. De har inga stabila flockar. De har ingen rang-ordning. Alla reproducerar sig. Det finns inga strikta revir. Det här är ett resultat av domesi-ceringen. Äveno m vi släpper hundarna fria att göra vad de vill, så förblir de ändå hundar.

Det finns alltså inga vetenskapliga belägg för dominansmodellen eller att det skulle ha nå-gon positiv effekt på inlärningen. Tvärtom. Det

finns i dag vetenskaplig forskning som tydligt visar att för mycket fokusering på dominans och aggression leder till motsatt effekt än den man hade tänkt sig.

Per Jensen avslutar sitt föredrag med att säga att ”hunden domesticerades för sin förmåga att samarbeta - inte för sin förmåga att under-kasta sig.”

71

Månadens Bild

Fotograf: Jonas Mårtensson

www.acattledog.se

72

Trots att Madeleine bara haft sin hund ett drygt år var det ett otroligt svårt och led-samt beslut att ta steget att åka till veteri-nären en sista gång.

- Jag kommer så väl ihåg när jag åkte den sista bilresan till veterinären med ”Disco”. Jag hade i samråd med veterinären tagit beslutet att han var för sjuk för att fortsätta leva. Disco somnade in med huvu-det i mitt knä och tårarna rann nedför mina kinder. Trots att det gjorde så otroligt ont i hjärtat kände jag att jag tagit rätt beslut.

Över ett år senare fick Madeleine reda på att det fanns en djurkyrkogård på Djurgården i Stockholm och åkte dit för att se hur den såg ut. Hon blev förvånad över hur vackert och rofyllt det var. Gravarna var pyntade med foto, stearinljus och blommor.

Efter besöket på djurkyrkogården bestämde sig Madeleine för att beställa ett eget min-nesmärke till hennes hund. Madeleine ville ha en plats där hon kunde stanna upp och min-nas sin underbara kompis. Svårigheten hon

stötte på var att det då inte fanns någon som specialiserat sig på att tillverka gravstenar och minnesmärken för djur.

-Målet med djurskylt.se är att ta fram en vack-er gravsten där djurägaren kan ha en egen bild på sitt djur så den känns personlig och att andra som ser gravstenen kan se hur det äls-

kade djuret såg ut. Idag graverar vi på vackra stenar i svart gra-nit där jag tillsam-mans med djurägaren tar fram en vacker design för varje en-skild kund.

Via hem-sidan har jag kommit i kontakt

med många djurägare som har en stor sorg och saknad efter sitt förlorade djur. Att förlora ett djur kan vara lika svårt som att förlora sin bästa vän, men alla förstår inte detta. I och med djurskylt.se har många mejlat till mig och visat stor uppskattning över de personliga gravstenar som vi tillverkar..

Madeleine har nu insett vikten av att ha en plats som man kan gå till och minnas, gråta och skratta åt alla de minnen som man har haft tillsammans med sitt djur.

Hund & Människa

fler vill minnas hunden med gravsten

73

www.bonorescue.se

Bono Rescue är en ny-startad ideell förening med målet att ta hem irländska greyhounds till permanenta kär-leksfulla hem i Sver-ige som vill ge dessa underbara hundar en andra chans i livet.

I vårt team har vi hun-dinstruktörer, hun-

dpsykologer, hund-fysioterapeut och greyhoundexperter, som naturligtvis finns med som experthjälp till blivande ägare. Vi hjälper även till under resten av hundens liv och kräver fortlö-pande kontakt av de som vill adoptera.

Stöd oss genom att bli medlem! Medlemsskapet kostar 250 kr och pengarna går oavkor-tat till verksamheten i form av resor, veter-inärvård, foder etc.

Vad är Bono Rescue?

Adoptera

Vill du adoptera en greyhound och på det sättet hjälpa en hund till en andra chans?

För att få adoptera av oss kräver vi att du sätter dig in i rasen. Det är förvisso kanske världens enklaste ras att leva tillsammans

med, men de har sina egenheter som man måste känna till för att kunna vara en ans-varsfull greyhound ägare, både för deras och omgivningens skull.

Vi vill träffa våra adoptörer innan adoptionen blir

aktuell, så att ni trivs med oss och vi vet att vi kan få fortlöpande kontakt.

Kostnaden för att adoptera en grey-hound genom oss är ca 4500 kr, vilket innebär självkostnad-spris. Hunden är då kastrerad.

Faddra

Brinner du för hun-dars väl, men vill inte ha en greyhound eller har ingen möjlighet att ta emot en hund av annat skäl. Varför inte faddra en hund? Om du faddrar betalar du en summa varje månad som går till just den hund du fad-drar, till mat, veter-

inärvård etc. Du får fortlöpande informa-tion om hundens öde, och när den har hittat ett nytt hem, blir du fadder åt en ny hund som behöver hjälp.

På det viset kan du hjälpa på ett lite mer persoligt sätt och får fortlöpande informa-

tion om den eller de du väljer att hjälpa. Fadderskapet slutar när hunden är i per-manenthem, eller när du inte längre önskar fortsätta vara fadder.

Kostnaden för en fadderhund är 100 kr/månad.

Hundarna

Jim

Bono

Billy

74

Äntligen har arbetet med det svenska hun-dkörkortet Hundmedborgartestet dragit igång på allvar. Helgen den 2-3 oktober ut-bildade vi Sveriges första Certifierade HMT®

testledare och instruktörer. Nu fortsätter arbetet i större skala.Det har länge varit tal om ett svensk hund-körkort och nu är det äntligen här. Från USA kommer konceptet Canine Good Citizen, CGC, som initierats av den Amerikanska Kennelklub-ben och som funnits sedan 1989. Den svenska översättningen av den amerikanska versionen heter alltså Hundmedborgartestet och förkor-tas HMT.

Hundmedborgartestet är ett test som avgör om hund och ägare är ett verkligt föredöme för andra hundägare och samhället i stort. I testet finns både vardagsmoment, som störningar med, men även möten med såväl hundar som människor, att hunden skall kunna bli hanterad och klappad. Det ingår även en lite besvärlig visuell störning, samt ett ljudfenomen av något slag. Till detta kommer även att hunden skall kunna några vardagslydnadsmoment samt att den skall kunna lämnas ensam hos en främ-

Svenska hundkörkortet

HundMedborgar-Testet

mande person. Testet ger med andra ord en mycket god bild av hur hunden (och ägaren) fungerar i samhället.

Ett godkänt test innebär därför att eki-paget får ett körkort och diplom efter test. Körkortet är giltigt i ett år, då ett nytt test görs. Efter tre giltiga test er-håller ekipaget ett livstidskörkort, då vi då bedömer att detta är ett ekipage som kommer att klara sig fint genom hela livet.

En hund som godkänns för HMT måste dessutom vara välskött, så att ägaren

har förstått hur man på bästa sätt sköter sin hund och ägaren förbinder sig till ett så kallat “Ansvarsfulla hundägares försäkran” (se nästa sida).

Testerna videofilmas, arkiveras och körkorten utfärdas centralt, allt för att testet inte skall missbrukas. Endast godkända resultat lagras och kan endast lämnas ut med hundägarens tillstånd.

Tanken med HMT är att hunden skall få en trygghet i en bra ägare, hundägaren en förståelse och kunskap om vad hunden klarar av och samhället en trygghet att hundägare tar ansvar för sina hundar.

Klarar alla hundar ett HMT körkort?Om alla hundar klarade av ett hundmedbor-gartest skulle det inte få något värde. När man kommer in i programmet, vilket sker när man skriver på Ansvarsfulla hundägares försäkran, arbetar man medvetet mot målet att hunden skall klara av HMT kraven på hund och ägare. När man väl är inne i programmet skall man känna sig trygg att hitta en instruktör som kan

75

hjälpa till att nå målet om ett permanent kör-kort.

Vi på HMT är övertygade om att det är genom kunskap som vi kan förändra synen på hunden i samhället och som hunden kan få ett bät-tre och meningsfullare liv tillsammans med sin ägare.

Får alla hundar delta?Eftersom konceptet är framtaget av Ameri-kanska Kenneklubben undrar du kanske om alla hundar, även blandraser, har möjlighet att delta? Självklart är det så. Även i USA är alla hundar välkomna, vilket gör CGC till det enda hundsammanhang i kennelklubbens regi där

precis alla hundar är lika välkomna. I samhället finns både rasrena och blandrashundar att man skulle skilja på dem i ett samhällsperspektiv är helt orimligt. En hundrädd blir precis lika rädd för hunden oavsett om det är en ras eller en blandras.

Arbetet går nu vidare. Vi fortsätter att utbilda HMT testledare i hela Sverige, Norge och Dan-mark. Målet är att testet skall bli etablerat i hela Norden och bli erkänt hos såväl politiker, po-liser och allmänhet.

Vill du arbeta tillsammans med oss för detta gemensamma mål?

En av nyckelkomponenterna i HMT är ansvarstagan-det. När du gör testet, får du skriva på HMTs ägar-löfte innan ni genomför testet.

Jag är ansvarig för min hunds medicinska behov. Detta inkluderar:

= Rutinmässiga veterinärkontroller och vaccineringar.

= Bra och lämplig kost, samt alltid tillgång till friskt vat-ten.

= Daglig motion och regelbunden omvårdnad.

Jag är ansvarig för min hunds säkerhet. Detta inklu-derar:

= Jag kommer att ha ordentlig koll på min hund, se till så att trädgården är ordentligt inhägnad så att hunden inte kan komma ut, och att ha hunden kopplad om jag inte har sådan kontroll på min hund att jag säkert kan ha hunden lös.

= Jag garanterar att min hund är ordentligt ID märkt och försäkrad, eller att jag annars har möjlighet att stå för veterinärkostnaden för min hund.

Jag låter inte min hund kränka andra djur eller män-niskor. Detta inkluderar:

= Jag kommer inte låta min hund springa lös i grannska-pet.

= Jag kommer inte låta min hund störa andra genom att överdrivet skälla i till exempel trädgården, hotellrum etc.

= Jag kommer att plocka upp efter min hund där det kan störa andra, till exempel i parker, på trottoarer, vid skogs-stigar, campingplatser etc.

Jag är ansvarig för min hunds livskvalitet. Detta in-kluderar:

= Att jag förstår att vardagslydnadsträning är till gagn för alla hundar.

= Att jag kommer att ge min hund uppmärksamhet och tid för lek och aktivitet.

= Att jag förstår att hundägande innebär ett åtagande vad gäller både tid, pengar, respekt, empati och omvård-nad.

SVerige

Carina OredssonTina BergströmMarianne MagnussonUlrika BevreusJohanna Käsper

Nästa utbildningstillfälle19-20 mars i Tomelilla9-10 april i Näsåker16-17 juli Stockholm

Vi välkomnar våra nya certifierade HMT® testledare:

76

Träning & Beteende

Såväl människor som hundar kan få pro-blem med ryggen. När det gäller diskbråck så ger det likartade symtom och kan be-handlas med samma metoder oavsett om patienten är tvåbent eller fyrbent. Det visar en ny avhandling vid SLU.

–Jag har sett många likheter mellan hund och människa när det gäller förslitningen av diskerna, säger veterinär Niklas Bergknut som gjort doktorsavhandlingen.

Bland alla svenska hundar är det cirka 3,5 procent som har någon form av ryggproblem. Hanhundar drabbas 1,5 gånger oftare än tikar.

Kortbenta hundar har oftare problem med ryggsjukdomar, och tax är den hundras som drabbas värst. 20 procent av taxarna får disk-bråck. Men även större, hårt arbetande hun-dar, som polishundar och andra tjänstehundar, får ofta problem med sina ryggar.

Just det faktum att ryggproblem är så pass vanligt hos hundar har Niklas Bergknut dragit nytta av i sin forskning. Forskningsrönen har en tydlig komparativ betydelse och kan ge stora synergieffekter för såväl veterinär- som humanmedicinen.

–Studier av hundars ryggar ger ökad kunskap om människors ryggproblem eftersom sjuk-

Forskning & Vetenskap

Ryggont hos såväl

herre som hund

77

domsprocessen är väldigt likartad, säger han.

Tidig diagnos viktigHos människor kan degeneration av diskerna i ryggen diagnosticeras i ett tidigt skede med hjälp av magnetkameraundersökning. En tidig diagnos kan via sådan undersökning ställas även på hundar av de raser som bedöms vara i riskzonen för diskbråck. Dessa hundar kan i framtiden förhoppningsvis behandlas preven-tivt mot sjukdomen.

Niklas Bergknut har i sin forskning testat en ny behandlingsmetod för både människor och hundar med ryggproblem. En diskprotes, tillverkad av en hydrogel, har utvecklats och testats i ryggrader från avlidna hundar. Protesen visade sig återställa normalt anatomiskt avstånd mellan ryggkotorna samt ett normalt rörelsemöns-ter av ryggraden.

I sina studier har Niklas Berg-knut inte använt sig av för-söksdjur. Det har varit möjligt genom att studera ryggarna från avlidna hundar samt mate-rial samlat från patienthundar.

Återskapa normal rörelse –En framtida vision är att kunna utföra operationer som återskapar ett normalt och bestående rörelsemönster hos hunden. I dag gör man bland annat steloperationer av dis-karna, samt borrar bort ben-massa över ryggmärgen, för att ge den plats. Tyvärr får vissa hundar så småningom tillbaka sina ryggproblem varför bättre behandlingsmetoder eftersträ-vas.

I sina studier har Niklas Berg-knut samarbetat med och handletts av forskare i såväl

Sverige som i Holland. Hans avhandling kom-mer dessutom att försvaras vid två tillfällen och vid två universitet, SLU i Sverige och vid veterinärfakulteten på universitetet i Utrecht, Holland.

Niklas Bergknut, institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU, försvarar sin avhand-ling inom veterinärmedicin Intervertebral Disc Degeneration in Dogs fredagen den 21 januari 2011.

Foto: Torbjörn Lagerwall

Forskning & Vetenskap

78

Hundens Värld tackar:Sponsorer:Kakadu Traders

Annonsörer:Kakadu TradersRallyMix.seHundmedborgartestetSirius hundkonsulterHundens UtbildningsakademiBono Rescue

Privata sponsorer som stödjer tidningen:Ingen i detta nummer

Företag som stödjer tidningen:Ingen i detta nummer

Skribenter: Tess ErngrenJenny KrantzJenny VestlundRasmus AnderssonNatasja RavenklintMalvina Ravenklint

Fotografer:Jonas MårtenssonMikael HedmanTess ErngrenAnita HansenIa SvärdJenny KrantzJenny VestlundTorbjörn LagerwallMalvina RavenklintNatasja Ravenklint

Nästa nummer:Utkommer månadskiftet

februari / mars 2011