HÄSSELGÅRDENS

ÄLDRECENTRAL

LARS SONDE

Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2008:5 ISSN 1401-51

FÖRORD

Att få till stånd en trygg och säker vård för äldre med stora och sammansatta

behov och en fungerande samverkan mellan huvudmännen har varit två områden

där landstinget och Stockholms stad prövat sig fram under 2000-talet. I Hässelby-

Vällingby resulterade de gemensamma samtal som fördes bl.a. i ett konkret

samverkansprojekt förlagt till det stora äldreboendet i Hässelby gård,

Hässelgården. Här skulle de äldre i stadsdelen få tillgång till friskvårdscentrum,

äldrevårdcentral, apotek, frisör, bibliotek, restaurang, jourplatser vid svikt samt

seniorboende och vård- och omsorgsboende. Äldrevårdcentralen skulle utveckla

ett nära samarbete med stadsdelens hemtjänst och särskilda boenden.

I fokus för denna studie är den speciella äldrevårdcentral som inrättades i

Hässelgårdens äldreboende, med Legevesitten som utförare. Uppdraget att studera

samverkansprojektet kommer från landstingets Hälso- och sjukvårdsnämnd.

Studien belyser framförallt hur samverkan utvecklades, men även kostnader för

verksamheten jämfört med situationen före projektstart och med andra

äldrevårdcentraler. Studien visar på betydelsen av personkontinuitet när ett projekt

ska drivas med många aktörer involverade.

Det är vår förhoppning att denna studie ska vara ännu en pusselbit i kunskapen om

hur en sammanhållen vård och omsorg ska kunna utvecklas, och om de fallgropar

som finns på vägen dit.

Stockholm 2008-10-03

Sven Erik Wånell

Chef Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING .......................................................................................... 1

INLEDNING .......................................................................................................... 3

BAKGRUND .......................................................................................................... 3

SYFTE ..................................................................................................................... 7

FRÅGESTÄLLNINGAR ............................................................................................ 7

METOD .................................................................................................................. 7

BAKGRUNDSDATA ................................................................................................ 8

Samverkan i Stockholm .................................................................................... 8

Hässelby-Vällingby stadsdel ............................................................................ 9

Stadsdelens äldreomsorg ............................................................................... 10

Stadsdelens hälso- och sjukvård. ................................................................... 11

RESULTAT .......................................................................................................... 13

Den landstingsfinansierade verksamheten vid Hässelgården, ersättningar

samt jämförelser med andra enheter. ............................................................ 13

Slutenvårdsbesök ........................................................................................... 14

Samverkansarbetet ......................................................................................... 16

DISKUSSION ....................................................................................................... 19

EKONOMI ............................................................................................................ 19

SAMVERKANSARBETET ....................................................................................... 20

Förutsättningar för samverkan ...................................................................... 20

Projektledning ................................................................................................ 21

KONKLUSION ...................................................................................................... 23

REFERENSER ..................................................................................................... 24

1

SAMMANFATTNING

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum fick i uppdrag att utvärdera det

gemensamma projektet mellan Landstinget i Stockholms län och Hässelby-Vällingby

stadsdel i Stockholm gällande Hässelgårdens äldrecentral där en vårdcentral för äldre

öppnade i januari 2007. Utvärderingens fokus har dels legat på ekonomisk

redovisning och jämförelser mellan olika landstingsfinansierade verksamheter inom

äldreområdet (äldrevårdscentraler) i Stockholm, dels om det specifika projektet

förbättrat samverkansarbetet mellan stadsdelens kommunala verksamheter och

landstingets utförare.

Både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. Den ekonomiska redovisningen

bygger på uppgifter från landstingets egen redovisning av verksamhetsåret 2007 och

inbegriper tre äldrecentraler i länet men också den vårdcentral i stadsdelen (Hässelby

VC) som tidigare hade uppdraget för bl.a. hemsjukvården i området. Här användes

även den ekonomiska redovisningen för 2006 som jämförelse. Uppfattningar om hur

samverkansarbetet påverkats av projektet undersöktes med hjälp av intervjuer med

representanter för de olika parterna i och kring Hässelgårdens äldrecentral.

Den nyöppnade vårdcentralen på Hässelgården som vänder sig till gruppen 65 år och

äldre hade under år 2007 knappt 2000 personer listade. Landstingets ersättning till

verksamheten uppgick enligt den egna redovisningen till knappt 35 miljoner kronor

under året där 74 procent av kostnaderna (26 miljoner) var för hemsjukvård.

Kostnaden för hemsjukvården var året innan drygt nio miljoner. En stor ökning av

både insatser och kostnader för den listade gruppen vid Hässelgården kunde ses.

Kostnaderna per listad patient varierade stort mellan de jämförda enheterna 2007;

Hässelgården 17.800 kr, Solna 68.000 kr, Hökarängen 8.600 kr och Hässelby VC

1.800 kr. De stora skillnaderna mellan verksamheterna förklaras dels av att Hässelby

vårdcentral vänder sig till alla åldersgrupper, dels av att de olika äldrevårds-

centralerna sinsemellan har skilda uppdrag och varierad andel patienter med stora

vård- och omsorgsbehov.

Generellt kan sägas att när man prövar att starta äldrevårdscentraler handlar det till

stor del om att de tänkta mervärden som genereras av enheterna ska motivera de

högre kostnaderna. Exempel på sådana mervärden är ekonomiska, organisatoriska

och mänskliga mervärden vilka diskuteras i rapporten.

När det gäller projektets påverkan på samverkansarbetet i stadsdelen var de

intervjuade i stort överens om att projektet inte givit någon förbättring. Man menade

att mötena mellan olika professioner sker som tidigare i det dagliga arbetet, men

projektet har inte påverkat eller utvecklat innehållet i samverkansarbetet. Som orsaker

till de uteblivna effekterna nämner de intervjuade okunskaper om de olika

2

professionernas arbetsuppgifter och uppdrag, avtalsbrott, grad av personligt

engagemang men också den delade ekonomin (kommun-landsting).

Ett antal delförklaringar till de uteblivna effekterna på samverkansarbetet diskuteras i

rapporten. Dels förutsättningar för samverkan, där förståelsen för parternas uppdrag

är central. Dels kunskaper kring projektledning och vikten av att så långt som möjligt

tydliggöra och förankra projektet initialt samt att minska sårbarheten vid

organisations- och personalförändringar.

3

INLEDNING

Stiftelsen Äldrecentrum har tidigare publicerat ett antal utvärderingar av

gemensamma kommunal-landstingssatsningar som initierats för att förbättra

samverkansarbetet och möta upp de svårigheter som rapporterats när äldre med vård-

och omsorgsbehov behöver hjälp från både kommunens äldreomsorg och landstingets

äldrevård. Äldrevårdscentralen i Solna1, Hökarängens närvårdscentral

2 och

Äldreenheten i Nynäshamn3 är sådana exempel. I den här rapporten utvärderas det

gemensamma projektet Hässelgården i Hässelby-Vällingby stadsdel i Stockholm där

en ny vårdcentral startade i januari 2007 i samma lokaler som sedan tidigare inhyser

både äldreboende och seniorboende. Uppdraget till Stiftelsen Äldrecentrum kom från

Stockholms läns Landsting i januari 2008.

BAKGRUND

Hässelgården, tidigare Hässelbygårds äldreboende, är ett stort äldreboende i

stadsdelen Hässelby-Vällingby i Stockholm. Fastigheten byggdes ursprungligen som

servicehus 1973 och består av fyra femvåningshus som är sammanbundna med en låg

byggnad i entréplan. Två av byggnaderna har senare omvandlats till seniorbostäder

med för närvarande 119 lägenheter. De andra delarna innehåller 84 platser för

personer med demenssjukdom, 24 platser i ett boende med psykiatrisk inriktning samt

ett ålderdomshem med 22 platser. I entréplansbyggnaden finns förutom stadsdelens

friskvårdscentrum för äldre även bibliotek, hårvård, restaurang, kiosk och sedan

januari 2007 en vårdcentral som drivs av Legevisitten AB.

Redan i samband med omvandlingen från servicehus till seniorbostäder på

Hässelgården påbörjades diskussioner om hur vård och omsorgsinsatserna skulle

kunna organiseras för att få fortsatt kontinuitet och trygghet i vården för de boende4.

Diskussionerna som fördes mellan dåvarande äldreomsorgschefen i stadsdelen och

representanter från Landstinget, utmynnade med tiden i ett samverkansavtal mellan

Landstinget och stadsdelen om ett gemensamt äldrecenter. Avtalet skrevs under i

september 2005 av Hälso- och sjukvårdsdirektören vid Beställare vård, Stockholms

läns landsting och stadsdelsdirektören i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning.

Avtalet gällde fram till juni 2007 då projektet skulle vara slutfört och de olika

verksamheterna på Hässelgården vara igång5.

1 Äldrevårdscentralen i Solna. Rapport 2007:15. Stiftelsen Äldrecentrum

2 Hökarängens Närvårdcentral. Rapport 2007:5. Stiftelsen Äldrecentrum

3 Trygghet och omsorg - Äldreenheten i Nynäs Vård. Rapport 2007:13. Stiftelsen Äldrecentrum

4 Vårdavtal med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning om hemsjukvård. SLL, Betsällarkontor

Vård. Tjänsteutlåtande 2004-12-21 5 Samverkansavtal gällande projektet Hässelgården. 2005-09-07

4

Samverkansavtalet grundades på politiska beslut både inom landstinget och i

Stockholms stad. Landstingsstyrelsens Hälso- och sjukvårdsutskott hade tidigare

(februari 2005) beslutat att:

”Alla primärvårdsuppdrag för befolkningen över 65 och/eller med sammansatta

behov i Hässelby stadsdel upphandlas tillsammans med Hässelby-Vällingby

stadsdelsförvaltning” samt,

”Att uppdra åt Beställarkontor Vård (BKV) att utarbeta ett underlag för denna

upphandling”

Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd fattade samtidigt beslut som bl.a. handlade om

att upprätta ett samverkansavtal med BKV, samarbeta med BKV i framtagande av

förfrågningsunderlag (kring vårdcentralen och ombyggnader) och arbeta vidare med

inriktning att akutplatser ska finnas med i projektet. Som skäl för sina beslut anförde

nämnden bl.a. att färre kontakter, närhet till läkare, sjukvårdspersonal,

biståndsbedömare, hemtjänst etc kommer att ge en bättre kontinuitet och ökad

trygghet i vardagen för de äldre i stadsdelen.

I det samverkansavtal som skrevs under fanns texter kring gemensamma mål och

ansvarsfördelning. Här fanns också en skiss för gången i beslutsprocessen samt

projektorganisation med ledningsgrupp och arbetsgrupper. I avtalet kan man läsa sig

till att förhoppningarna på effekterna av ett äldrecenter i Hässelgården var stora och

då kanske främst när det gäller samverkansarbetet:

Målsättningen med projektet är att skapa ett äldrecenter i Hässelby Gård som

inrymmer äldreboende och äldrevårdscentral samt andra funktioner som t.ex.

friskvårdsanläggning, frisör, bibliotek, restaurang och apoteksservice. Lokalerna

skall disponeras så att de främjar samverkan mellan aktörerna.

Samfinansierade vårdplatser för akuta behov inrättas på äldreboendet, för att kunna

erbjuda ett kvalificerat omhändertagande vid tillfälligt ökat behov av sjuk- och

omvårdnadsinsatser, och därmed undvika inläggning på akut- eller geriatrisk

vårdavdelning.

Samverkan mellan huvudmännen skall leda till bättre samordning av insatser inom

vård och omsorg.

Dåvarande ordföranden i sjukvårdsberedning Västerort skriver i en kommentar:

Äldrecentrumet Hässelgården kommer stå på plats i januari 2007. Där kommer

stadsdelens äldre att kunna få all den vård och den omsorg de är i behov av. Det

kommer att öka tryggheten för äldre som slipper ha många olika kontakter och

förbättra arbetssituationen för personalen som, genom att de finns nära varandra,

kan se helhetsbehovet för varje patient.”

Även ordföranden i Hässelby Vällingby stadsdelsnämnd kommenterade.

Jag ser med stor glädje och intresse fram emot att vi i kommunen och landstinget nått

dithän att vi "går samman" med kompetens och ekonomiska resurser och på så vis

5

ger förutsättningar för att förbättra sjukvården och omsorgen för stadsdelens äldre

befolkning.

På Hässelgårdens egna hemsida fanns beskrivet vilken service som skulle komma att

erbjudas:

Vårdcentral:

På Hässelgården kommer att finnas en vanlig vårdcentral för att ta hand om

patienter äldre än 65 år. Vårdcentralen ska bemannas med specialister i

allmänmedicin eller äldresjukvård. Det kommer också att finnas sjuksköterskor som

utför planerade och akuta hembesök i de särskilda boendena dygnet runt.

Hemsjukvård:

Patienter som är inskrivna i hemsjukvården får undersökning och behandling i

hemmet.

Friskvårdscentrum:

Friskvårdscentrum är en mötesplats och ett aktivitetscentrum för dig som bor i

stadsdelen och som har fyllt 60 år. Varje vecka erbjuds ett varierat aktivitetsutbud i

form av bl.a. gymträning, stavgång, olika gympagrupper, tipspromenad, bingo och

kulturaktiviteter.

Apoteksservice:

På Hässelgården kommer du att kunna hämta ut din medicin och få tillgång till

övriga apoteksvaror. Du ska också kunna få dina mediciner levererade direkt hem.

Hässelgårdens äldreboende:

I det äldreboende som idag finns på Hässelby gårds äldreboende kommer inga

ändringar att ske, förutom namnbytet till Hässelgården. Här finns olika

boendeformer: gruppboende för dementa, boende för psykiskt funktions-hindrade,

seniorboende och ålderdomshem.

När det gäller vårdcentralen fattade landstingets Hälso och Sjukvårdsutskott i mars

2006 beslut om att utse Legevisitten AB att ansvara för Hässelgårdens

äldrevårdscentral under perioden januari 2007 till december 2009. Beslutet innebar

att den närliggande vårdcentralen i Hässelby centrum som tidigare ansvarat för

hemsjukvård och läkarinsatser i särskilt boende, blev av med dessa uppdrag, vilka

istället skulle ingå i avtalet som skrevs med Legevisitten.

Legevisitten är ett nordiskt vårdbolag som erbjuder primärvård, specialistvård och

bemanningslösningar i samarbete med landsting och kommuner. Legevisitten driver

sedan tidigare bland annat vårdcentralen i Blackberg och Söderberga vårdcentral på

Bromma sjukhusområde.

6

I svaret till den kravspecifikation som Beställare Vård gav ut i samband med

upphandlingen skriver Legevisitten, när det gäller samverkan, att man kommer att:

Delta i den samverkan som finns i området samt ta initiativ till

vidareutveckling av samverkansformer.

Aktivt medverka i de lokala samrådsforum som finns eller som skapas under

avtalsperioden.

Medverka i och ta initiativ till att skriftliga samverkansöverenskommelser om

fungerande rutiner med kommun, geriatrik och psykiatri i området kommer

till stånd.

Samverka med brukarorganisationer, handikapp- patient- och pensionärs-

föreningar.

Tillsammans med Beställaren göra uppföljning och analys av verksamheten

för att kunna vidareutveckla vårdens kvalitet och effektivitet.

Man skriver vidare att; ”Legevisitten kommer att ha ett mycket nära samarbete med

stadsdelens hemtjänstpersonal när det gäller hemsjukvård och sjuksköterskorna inom

SÄBO” och att: ”Legevisittens mål är att genom samverkan och egna

utvecklingsprojekt förvandla Hässelgården till ett Äldrecentrum för Hässelby”.

Avtalet innebar alltså att ansvaret för hemsjukvården i närområdet gavs till

Legevisitten. Ett ansvar som tidigare låg hos den närliggande vårdcentralen i

Hässelby.

Under hösten 2006, under projekttiden, skedde två stora förändringar i landstinget

och i stadsdelen. Dels ändrades den politiska majoriteten efter valet och en ny

organisation för landstinget genomfördes, dels fick stadsdelen en ny

äldreomsorgschef. Dessa förändringar innebar att ingen av de ursprungliga personer i

ledande befattningar som var med och initierade samverkansprojektet fanns kvar när

vårdcentralen på Hässelgården startade i januari 2007.

Samverkansavtalet för projektet Hässelgården från september 2005 mellan

Stockholms läns landsting och Stadsdelen gällde, som tidigare nämnts, fram till och

med 30 juni 2007. Något fortsatt avtal har inte skrivits under av parterna (aug 2008).

Äldrecentrum fick i januari 2008 uppdrag från Stockholms Läns Landsting att

utvärdera satsningen vid Hässelgården.

7

SYFTE

Syftet var att utvärdera satsningen med en äldrevårdscentral på Hässelgården med

fokus på dels ekonomisk redovisning av den landstingsfinansierade verksamheten

under 2007, dels hur samverkansarbetet mellan kommunens och landstingets utförare

påverkats av projektet.

Begränsningar: Utvärderingen inkluderar inga patient- eller brukarundersökningar.

Frågeställningar

Ett antal övergripande frågeställningar fanns när utvärderingen påbörjades:

Vilka kostnader har Landstinget haft för Hässelgårdens vårdcentral under

2007

Vad har producerats för dessa kostnader?

Går det att jämföra kostnaderna för verksamheten med liknande verksamheter

i länet?

Hur uppfattas samverkansarbetet av de olika professionerna vid Hässelgården

och i övriga stadsdelen och har samverkan stärkts som en följd av

äldrevårdscentralens införande?

METOD

För att besvara frågeställningarna användes både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Den ekonomiska redovisningen bygger på uppgifter från Landstingets egen

ekonomiredovisning av verksamhetsåret 2007 för vårdcentralen vid Hässelgården

samt liknande verksamheter i Stockholms län. Uppgifterna erhölls från Landstingets

controller och avtalshandläggare. Även uppgifter om antal slutenvårdsbesök från

gruppen 65 år och äldre i stadsdelen år 2006 och 2007 inhämtades. Ekonomiska

jämförelser gjordes dels mellan vårdcentralen på Hässelgården och verksamheterna

med äldreinriktning vid Solna och Hökarängen, dels med Hässelby vårdcentral som

fram till och med 2006 hade ansvarat för hemsjukvården och läkarinsatser i särskilt

boende i samma upptagningsområde som Hässelgården.

Landstingets avtal med de olika enheterna har granskats liksom dokument i

stadsdelen gällande projektet på Hässelgården.

Uppfattningen om hur samverkansarbetet påverkats av satsningen på en

äldrevårdscentral undersöktes med hjälp av intervjuer med representanter för

Hässelgårdens vårdcentral, Hässelby vårdcentral och Råcksta-Vällingby

8

närvårdscentral, stadsdelens ledning, MAS, beställarenhet och utförarenheter

(äldreboenden, hemtjänst) samt friskvårdscentret på Hässelgården. Vid intervjuerna

ställdes frågor om hur man uppfattad bakgrunden till projektet, hur man uppfattar att

samverkansarbetet ser ut mellan olika aktörer inom och mellan kommun och

landsting samt om man tycker att samverkansarbetet stärkts som en effekt av

projektet. Ingen av de personer från Landstinget centralt, som initialt deltog i

planeringen av projektet, kunde nås för intervju.

Bakgrundsdata

Samverkan i Stockholm

I en rapport från KC-Kompetenscentrum i Stockholm6 gjordes ett försök att förklara

begreppet samverkan och hur det ser ut i Stockholms stad och län. Samverkan

betyder enligt Nationalencyklopedins ordbok ett gemensamt handlande för ett visst

syfte och att samverka betyder att handla eller fungera gemensamt för ett visst syfte. I

samverkanspropositionen (1996/97:63) förklaras samverkan som ett medel för att

kunna öka välfärden för den enskilde och att samtidigt ge ekonomiska vinster för

samhället.

Kommuner och landsting är enligt både socialtjänstlagen (SOL) och hälso- och

sjukvårdslagen (HSL) skyldiga att samverka om vården och omsorgen om de äldre.

Socialtjänstens skyldighet att samverka omfattar följande punkter:

Socialtjänstens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras

tillsammans med den enskilde och vid behov i samverkan med andra

samhällsorgan, med organisationer och andra föreningar. (SoL 3 kap 5§)

Kommunen ska även i den uppsökande verksamheten till grupper och

enskilda samverka med andra samhällsorgan, organisationer och föreningar.

(SoL 3 kap 4§)

Socialtjänsten ska delta i samhällsplaneringen och i planeringen av insatser

för människor med fysiska och psykiska funktionshinder finns en skyldighet

att samverka med landstinget, andra samhällsorgan m fl (SoL 3 kap 1§ och 5

kap 8§)

Landstingets skyldighet att samverka med kommunerna omfattar planering och

utveckling av hälso- och sjukvården:

6 Samverkan – Hur svårt kan det vara? En beskrivning av arbetet med att ta fram en modell för

samverkan kring äldre med stora vård- och omsorgsbehov i ordinärt boende. Rapport 52. KC-

Kompetenscentrum

9

I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skall landstinget

samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare (HsL 8§).

Mellan kommuner och landstinget finns även samverkansavtal på flera nivåer,

grundavtal, centrala överenskommelser och lokala överenskommelser. I grundavtalen

tydliggörs ansvarsgränser och gemensamma ansvarsområden men dessa avtal

behöver kompletteras med centrala och lokala överenskommelser. Samverkansavtal

mellan kommunerna i Stockholms län och landstinget regleras av en gemensamt

formulerad policyförklaring som sammanställdes 1998. Syftet med en gemensam

policy på länsnivå är att tillförsäkra den enskilde en god vård, omsorg och

rehabilitering, att klargöra det gemensamma ansvaret för hälso- och sjukvårdsfrågor,

omsorg och rehabilitering samt att verka för ett rationellt utnyttjande av de totala

resurserna och en kostnadseffektiv vård och omsorg med hög kvalitet

(kommunförbundet Stockholms län, 1998-03-04). En central överenskommelse

mellan Stockholms stad och landstinget i Stockholm gäller från och med 2002-07-01.

Syftet med den centrala överenskommelsen är att komplettera och förtydliga gällande

lagstiftning, föreskrifter och överenskommelser, som sedan ligger till grund för den

lokala överenskommelsen mellan stadsdelarna och landstinget (Hjalmarson &

Norman, 2005; Österman & Wånell, 2007).

Hässelby-Vällingby stadsdel

Hässelby-Vällingby är en stadsdel i nordvästra Stockholm (fig 1). År 2007 hade

statsdelen en befolkning på totalt 60 900 personer. Sexton procent eller närmare

10.000 var över 65 år, vilket är en större andel äldre jämfört med genomsnittet för

Stockholms stad. I Tabell 1 finns en redovisning av antalet äldre gruppvis och i

stadsdelens olika områden 2007.

Tabell 1. Befolkning över 65 år i Hässelby-Vällingby stadsdel 2007

Åldersgrupper

Delområden 65-79 80-89 90- 65-

Grimsta 313 175 19 507

Kälvesta 541 68 4 613

Nälsta 434 200 31 665

Råcksta 364 363 61 788

Vinsta 244 58 2 304

Vällingby 796 652 82 1530

Hässelby Gård 839 606 84 1529

Hässelby Strand 992 634 92 1718

Hässelby Villastad 1599 402 89 2090

Totalt 6122 3158 464 9744

10

I det avtal som skrevs mellan landstinget och Legevisitten var målgruppen framförallt

områdena Hässelby Gård, Hässelby Strand och Hässelby Villastad. Det innebär en

befolkningsmängd på drygt 5300 personer i gruppen 65 år och äldre

Figur 1. Områden i Hässelby-Vällingby stadsdel. Hässelgårdens äldrecentral

ligger i Hässelby Gård (från Utrednings- och Statistikkontoret, Stockholms

stad).

Stadsdelens äldreomsorg

Äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby utreder behov av insatser främst i form av

hemtjänst och särskilt boende för äldre. Utförarenheterna består av Hässelgårdens

vård- och omsorgsboende, Skolörtens vård- och omsorgsboende, Råcksta vård- och

omsorgsboende samt fem hemtjänstenheter och en rehabenhet. Samtliga drivs idag i

kommunal regi men Råcksta vård- och omsorgsboende är för närvarande under

upphandling.

I tabell 2 presenteras antalet platser och inriktning vid stadsdelens särskilda boenden

(SÄBO). Förutom de redovisade platserna finns 12 platser för avlastning/växelvård

vid enheten i Råcksta. Totalt fanns vid tidpunkten för studien 600 platser vilket

11

innebär att drygt sex procent av befolkningen över 65 år hade sitt boende inom SÄBO

i stadsdelen år 2007.

Antalet äldre med hemtjänst uppgick i genomsnitt till 1590 personer under året7.

Utöver nämnda kommunala omsorgsformer finns 151 lägenheter för seniorboende

varav 119 vid Hässelgården och 32 vid Skolörten8.

Inom stadsdelens äldreomsorg pågår förutom projektet vid Hässelgården ett flertal

utvecklingsprojekt som initierats med medel från Kompetensstegen och

Socialstyrelsens stimulansmedel. En sammanställning av dessa projekt samt beviljade

medel redovisas i tabell 3.

Tabell 2. Antal platser i särskilda boenden (SÄBO) i Hässelby-Vällingby

stadsdel

Enhet Antal platser Totalt

Service

hus*

Demens

-boende

Psykiatrisk

inriktning

Sjukhems

-boende

Sjukhems-

boende

(demens)

Ålder-

domshem

Hässelgården - 84 28 - 22 134

Skolörtens

äldreboende 160 48 - - - 208

Råcksta

sjukhem 17 154 49 220

Nälsta

Servicehus 26 26

Totalt 186 149 28 154 49 22 588 * Lägenheter

Stadsdelens hälso- och sjukvård.

När det gäller landstingets ansvarsområde finns i stadsdelen fyra husläkar-

verksamheter; Förutom vårdcentralen vid Hässelgården även Hässelby vårdcentral,

Västervårdens husläkarmottagning och Råcksta-Vällingby närvårdsmottagning.

Brommageriatriken svarar för den geriatriska slutenvården.

7 Verksamhetsberättelse med bokslut för år 2007 för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Dnr 100-

026-2008 8 Källa: Hem ljuva hem. Äldrecentrum rapport 2005:5

12

Tabell 3. Utvecklingsarbeten i Hässelby-Vällingby stadsdels äldreomsorg under

2007 som finansierades av Kompetensstegen eller Socialstyrelsens stimulans-

medel.

Utvecklingsarbeten Kompetens-

stegen

Stimulans-

medel

Beviljade

medel

- Att tydliggöra ansvarsområden i

vårdplanering

X

- Framtidens dokumentation X

- Kompetenshöjning i omvårdnad

på Hässelby Gård

X

Totalt: 4.072.500

- Verksamhetsnära internutbildning X

- Vårdsvenska X

- Ökad kunskap om kognitiva

funktionshinder

X

- Trygge Goe System TGS X

- Matglädje på Råcksta sjukhem X Totalt: 11.239.000

- Aktiviteter på Hässelgården X

- Kost och nutrition, hemtjänst X Källor: Tjänsteutlåtande 25/2 2008, Stadsdelsförvaltningen Dnr 007-088-2008.

www.kompetensstegen.se

13

RESULTAT

När utvärderingsarbetet påbörjades hade vårdcentralen vid Hässelgården haft sin

verksamhet igång i ett drygt år. Utöver vårdcentralen finns förutom de olika

boendeformerna även restaurang, kiosk, hårvård och ett bibliotek. På bottenvåningen

finns också ett friskvårdscentrum och lokaler för hemtjänstpersonal och

äldreboendets administration. Det som saknas enligt de ursprungliga planerna i

samverkansavtalet är representation från biståndsbedömarna, en apoteksfilial samt de

gemensamt finansierade akutvårdplatserna. Nedan presenteras den ekonomiska

redovisningen respektive samverkansarbetet under separata rubriker.

Den landstingsfinansierade verksamheten vid Hässelgården, ersättningar samt jämförelser med andra enheter.

I maj 2008 arbetade 29 personer vid vårdcentralen på Hässelgården (4 läkare, varav

en kopplad till SÄBO, 13 sjuksköterskor varav 10 distriktssköterskor, 7

undersköterskor, 3 paramedicinare, en medicinsk fotsjukvårdare samt

läkarsekreterare). I den ekonomiska redovisning landstinget presenterat var

ersättningen till verksamheten under 2007 totalt 34,8 miljoner kronor (Tabell 4). I

uppdraget ingick: Husläkarmottagning, hemsjukvård, rehabilitering, fotsjukvård +

insatser i SÄBO. Även om avtalet tillskriver vårdcentralen ett uppdrag att ge vård åt

gruppen 6 år och äldre var endast 33 personer av de 1 949 listade under 65 år.

Sammanställningen i tabell 4 av landstingets ersättningar till de tre vårdcentralerna

med inriktning äldre respektive till Hässelby VC med allmän inriktning visar på stora

skillnader både vad gäller ersättningsformer och kostnader per listad patient. En del

av vårdcentralerna hade inget tak för ersättningar medan andra hade en fast ersättning

för året.

Vårdcentralen vid Hässelgården hade som tidigare nämnts gruppen 65 år och äldre

listade. 74 procent av ersättningen till vårdcentralen under 2007 (25,7 miljoner kr)

gällde hemsjukvårdspatienter och i genomsnitt registrerades 52 besök av antingen

sjuksköterska eller läkare på varje listad person och år. Snittkostnaden per patient var

17.800 kr.

Äldrecentralen i Solna riktade sin verksamhet mot 155 listade personer med stora

vård- och omsorgsbehov där verksamheten kan ses som ett mellanting mellan ASIH

och vårdcentral. Solna äldrecentral med sin vårdtunga grupp hade en snittkostnad på

68.200 kr per patient och antalet besök per listad patient var 294 kr under 2007.

Hökarängens och Hässelgårdens uppdrag var liknande men Hökarängen, med drygt

1000 personer listade, hade en roll som stadsdelens vårdcentral medan Hässelgården

inte ersatte stadsdelens vårdcentral utan har främst haft fokus på patienter med behov

14

av hemsjukvård. Hökarängen hade en snittkostnad per patient på 8.600 kr och varje

patient hade i snitt 24 besök.

Hässelby vårdcentral som är en allmän vårdcentral med ett uppdrag gällande alla

åldersgrupper hade betydligt fler listade patienter under 2007 (30 130 personer).

Ersättningen var 1 832 kr per patient. Året innan (2006), då man hade ansvar för

hemsjukvården och läkarinsatser i särskilt boende ersattes vårdcentralen med drygt 11

miljoner kr för hemsjukvården. Ersättningen för läkarinsatser i särskilt boende finns

inte redovisat separat utan ingår i husläkarmottagningens ersättning.

Den totala ersättningen till Hässelby vårdcentral minskade med drygt nio miljoner

mellan åren 2006 och 2007. Samtidigt blev kostnaden för verksamheten vid

Hässelgården knappt 35 miljoner det första året (2007). Det skedde alltså en stor

ökning både gällande insatser för den specifika gruppen och de totala kostnaderna.

Framförallt är det registrerade besök av sjuksköterska eller undersköterska som ökat

kraftigt i och med att Hässelgården tagit över ansvaret.

Slutenvårdsbesök

I jämförelsen av antalet vårdtillfällen inom slutenvården för gruppen 65 år och äldre i

hela stadsdelen, sågs en liten ökning mellan åren 2006 och 2007 (5023 respektive

5267 vårdtillfällen). Framför allt var det inskrivningar från andra inrättningar

(vårdcentraler, husläkarmottagningar) som ökade (+ 16,5 %) men också inskrivningar

från hemmet (eget boende) (+ 4,5 %).

Tabell 4. Sammanställning av Landstingets ersättningar 2007 till vårdcentraler med inriktning äldre vid Hässelgården,

Hökarängen och Solna samt till Hässelby VC 2006 (med hemsjukvårdsansvar+ läkare i särskilt boende) och 2007 (ej

hemsjukvårdsansvar).

Hässelgården Hökarängen Solna Hässelby VC 2007 Hässelby VC 2006

Fast ersättning/år - 8 693 000 10 224 000

Hyra 1 267 763 198 000

Medicinsk service 344 000

Övrigt 3 000

Husläkarmottagning 5 647 308 40 037 000

Hemsjukvård 25 737 121 11 452 000

Ersättning totalt 2007 (kr) 34 815 662 8 891 000 10 571 000 52 500 000 61 834 000

Uppdraget (enligt avtal) Husläkarmottagning

Hemsjukvård

Insatser i SÄBO

Rehab i öppenvård

Fotsjukvård

Läkarmottagning,

Hemsjukvård

Läkarinsatser i

SÄBO DSK-

verksamhet,

Mottagningsbesök

Hemsjukvård

Läkarinsatser i

SÄBO Hembesök

Husläkarmottagning

Barn/Mödravårdsc

Fotsjukvård

Ungdomsmottagning

Husläkarmottagning

Hemsjukvård

Insatser i SÄBO

Barn/Mödravårdsc

Fotsjukvård

Ungdomsmottagning

Ersättningsmodell (enligt avtal)

Fast ers – kapitering

Produktionsrelaterad

ersättning

Målrelaterad

ersättning. Vårdg

står för basal

medicinsk service

Fast ersättning

Fast ersättning

Beställaren betalar

all medicinsk

service

Kapiteringsersättning

Produktionsrelaterad

ersättning

Kapiteringsersättning

Produktionsrelaterad

ersättning

Antal listade patienter

1 949 1 030 155 30 130 33 753

Ersättning per listad patient (kr) 17 800 8 600 68 200 1 750 1 832

Antal besök (läkare) 8 474 3 561 7 970 30 216 33 637

Antal besök (sköterskor) 92 830 21 553 37 632 20 218 59 656

Antal besök totalt 101 303 25 114 45 602 50 435 93 293

Antal besök per listad patient 52 24 294 1,7 2,8

15

16

Samverkansarbetet

Åtta intervjuer genomfördes med sammanlagt 12 personer. De intervjuade var;

stadsdelens äldreomsorgschef, biträdande äldreomsorgschef, verksamhetscheferna för

vårdcentralerna på Hässelgården, Hässelby och Råcksta-Vällingby,

verksamhetscheferna för Hässelgårdens äldreboende, Friskvårdscentrum och

Biståndsenheten samt MAS, chefssjuksköterskan på Hässelgårdens vårdcentral och

en biståndsbedömare.

De flesta som intervjuades sa att det inte finns någon samverkan som en följd av

projektet på Hässelgården. Man träffas i olika konstellationer men i de flesta fall

handlar det om det dagliga arbetet, exempelvis boendegenomgångarna en gång i

veckan på Hässelgården där sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast samt

omsorgspersonal träffas. Centralt på förvaltningen finns ledningsgruppsmöten och

samverkansmöten där olika professioner medverkar (även Legevisitten) men dessa

möten, liksom MAS möten med olika grupper, är inte ett resultat eller en effekt av

projektet.

När det gäller hur man arbetar med utveckling av samverkan säger MAS att man

tidigare haft avstämningsmöten, men att de upphört under 2007. Det finns viss

kontakt med Brommageriatriken där man bl.a. försöker hitta former för samverkan.

Här är inte bara Hässelby-Vällingby stadsdel med utan flera stadsdelar. Enligt chefen

för biståndsbedömarna kan svårigheten att utveckla samverkansarbetet till viss del

förklaras av att det är en stadsdel med många äldre vilket ger en stor ”omsättning”

och en hög arbetsbelastning, vilket påverkar om det finns tid för möten och

samverkansarbete. För närvarande deltar biståndsbedömarna inte i några

återkommande möten. De skulle enligt de ursprungliga planerna ha funnits

representerade på Hässelgården men så är det inte. Biståndsbedömarna säger själva

att de planerna aldrig varit förankrade och att det är ett exempel på den okunskap som

finns om vad deras arbete innebär. Man kan tänka sig att ha en informatör vid

Hässelgården vid bestämda tider men det är inget som planeras i nuläget.

Vid vårdcentralen på Hässelgården ser man det som att det är stadsdelen som dragit

sig ur den överenskommelse som gjordes och att det kan uppfattas som om avtalet

inte gäller. Man tycker inte att stadsdelen uppfyller sina löften kring

primärvårdsplatser och ombyggnader med hänvisning till ekonomin. Chefen på

vårdcentralen säger sig ha många idéer om utvecklingsverksamhet men kommunen

kan eller vill inte vara med. Man säger sig också vara angelägna om att starta

utbildningar för vårdbiträden och undersköterskor kring t.ex. symptomskattning och

när man ska kontakta vården, men dessa utbildningar har inte startat.

De intervjuade som arbetar inom kommunen på Hässelgården, bl.a. äldreboendets

chef, som också var med i den arbetsgrupp som planerade projektet, är mer positiva

17

till effekterna av projektet. Man tycker att det nu är lättare för de boende, men också

för husets personal, att få kontakt med läkare och sjuksköterska.

”Samarbetet har inte stärkts som en följd av projektet. Däremot har vården av de

äldre blivit bättre, närheten till vårdcentralen är bra och kontinuiteten ger en

trygghet”.

Att projektet inte får det genomslag man hoppats på skylls till stor del på ekonomin

och ledningsförändringar;”Det handlar för mycket om vem som ska betala” ”Det är

inte vårdcentralen som stoppar upp samverkan utan det gör politiker och tjänstemän

som säger nej (…till kostnader för samverkansarbetet)”

Centralt på förvaltningen är man mer kritisk till effekterna av projektet. MAS säger

att det är lätt att nå chefen på Vårdcentralen men ”Det blir inte så som vi diskuterat”.

Fortfarande saknas exempelvis en ytterligare läkare till SÄBO. Akutplatserna på

Hässelgården har heller inte startat men samtidigt tycker man det är bra då

säkerhetsfrågorna ej gått att lösa.

Äldreomsorgschefen har ännu inte skrivit under ett fortsatt samverkansavtal. Hon

anser att det finns flera delar i avtalet där kommunen inte kan eller bör fortsätta på

samma sätt av kostnadsskäl. Akutplatserna är en sådan del liksom

sjuksköterskeavtalet (där kommunen köper kväll- och nattjänster av Legevisitten).

Ombyggnationerna på Hässelgården har stoppats då man inte tycker att Landstinget

skjuter till några pengar. Äldreomsorgschefen och biträdande ser flera övergripande

problem för samverkan. Dels att ekonomin är delad i ”två påsar”, dels att man lyder

under två olika lagar, SOL och HSL. ”På högsta nivå är pengarna det stora

problemet”. ”På lokal nivå är det de olika professionernas brist på kunskap och

förståelse för varandras uppdrag”. ”På Landstinget finns en dålig kunskap om SOL,

hur dokumentationen ser ut, riktlinjer och hur MAS och biståndsbedömarna

arbetar”.

När det gäller själva projektarbetet är man i ledningen missnöjd över hur det har

hanterats. Man uppfattar det som att projektet saknat projektplan liksom styrgrupp

och säger samtidigt att nyare projekt som startat i stadsdelen (via Kompetetensstegen

och Stimulansmedel) alltid har en styrgrupp.

Chefen för Hässelby VC har varit i sin nuvarande position de senaste tre åren och

kände inte till hur diskussionerna fördes innan projektet startade. Han konstaterade att

när beslut togs om att en ny vårdcentral, med inriktning äldre, skulle inrättas på

Hässelgården, gick överförande av hemsjukvårdspatienter snabbt från Hässelby VC

till Hässelgården. Men alla aktuella äldre listade sig inte på den nya vårdcentralen

utan stannade kvar på Hässelby VC. När det gäller just samverkansarbetet ser han

ingen förbättring genom projektet. ”Kommunikationen mellan stadsdelen och

vårdcentralen skulle kunna fungera mycket bättre”. Han tar Bromma stadsdel som ett

exempel där det fungerar bra och säger att det till stor del handlar om engagemanget

18

hos ansvariga. Chefen vid Vällingby-Råcksta menade och andra sidan att det blivit en

stor förbättring i kommunikationen i och med den nya äldreomsorgschefen i

stadsdelen, som bättre förstår vårdcentralernas förutsättningar och villkor.

19

DISKUSSION

Ekonomi

Totalt ersattes verksamheten på Hässelgårdens vårdcentral med nära 35 miljoner det

första året och hemsjukvården stod för 74 procent av kostnaderna eller 25,7 miljoner.

Siffror som dels kan jämföras med de elva miljoner som hemsjukvården kostat året

innan när uppdraget ingick i Hässelby vårdcentrals uppdrag, dels med den minskade

kostnaden med drygt nio miljoner kr för verksamheten vid Hässelby, som tidigare

hade uppdragen kring den aktuella gruppen.

I sammanställningen jämförs också kostnaderna mellan olika enheter bl.a. genom att

titta på kostnaden per listad patient. Vid Hässelgården var den drygt 17 000 och i

Hökarängen och Solna låg den på ungefär 9 000 respektive 68 000. Det var alltså

stora skillnader mellan enheterna och ännu större skillnader sågs när de jämfördes

med den ”vanliga” vårdcentralen där kostnaden slås ut på fler listade patienter.

I det senare fallet är förklaringen till de högre kostnaderna enkel då äldrecentralerna

vänder sig till en specifik åldersgrupp med betydligt större vårdbehov än hos

befolkningen i stort. Däremot kan både de höga kostnaderna på äldrevårdscentralerna

liksom skillnaderna i kostnader dem emellan diskuteras. De jämförda äldrecentralerna

har stora skillnader i inriktning vilket beskrivs i resultatdelen, skillnader som

förklaras av vårdtyngd och uppdrag. Däremot är det svårare att förklara den stora

skillnaden i kostnad för samma målgrupp i Hässelby mellan år 2006 och 2007. Men

generellt kan konstateras att när man prövar att starta upp specifika

äldrevårdscentraler handlar det till stor del om att de mervärden som genereras på

enheterna ska motivera de högre kostnaderna. Mervärden som i sin tur kan delas upp

i ekonomiska, organisatoriska men naturligtvis också i mänskliga mervärden.

De ekonomiska mervärdena kan vara minskat antal besök inom slutenvården och

förlängning av tiden i eget boende innan eventuell heldygnsomsorg blir aktuell. I den

här studien går resultaten åt andra hållet i och med att antalet slutenvårdsbesök ökat.

Antalet vårdtillfällen inom slutenvården ökade alltså under det aktuella året men då

gäller det för hela stadsdelens befolkning över 65 år. Äldrecentrum har i en tidigare

rapport om Hökarängen sett att gruppen som var listad på vårdcentralen hade en ökad

andel akutbesök och slutenvårdsbesök, kanske som en följd av den ökade

uppmärksamheten. Däremot minskade andelen inom särskilt boende.

Att samla personal med intresse för och kunskaper om den äldre människan borde

kunna ge både en bättre vård och bättre möjligheter till utveckling av äldrevården.

Men det kräver naturligtvis att samarbetet mellan olika professioner och olika enheter

fungerar. Förväntningarna på projektet på Hässelgården var stora men svåra att

förverkliga. I avsnittet nedan om samverkansarbetet poängteras vikten av kunskaper

20

hos de inblandade om de olika professionernas uppdrag och arbete, något som

troligtvis är helt basalt för ett lyckat samarbete.

De mänskliga mervärdena är svåra att mäta. I uppdraget ingick inte någon patient-

eller brukarundersökning. Men en av frågorna som ställdes i intervjuerna med

personalen tog upp om man tyckte att det blivit bättre för de äldre när uppdraget gavs

åt en utförare. Av intervjusvaren att döma är det nog så att för de boende på

Hässelgården har både kontinuitet och trygghet ökat i och med närheten till

vårdcentralen. Men för de äldre inom särskilt boende och i eget boende utanför

Hässelgården tyckte man sig inte se någon skillnad. Det kraftigt ökade registrerade

antalet besök av sjuksköterskor och undersköterskor mellan åren 2006 och 2007 bör

ha inneburit ett bättre omhändertagande men det kan inte studien uttala sig om.

Samverkansarbetet

Något förbättrat samverkansarbete som en följd av projektet vid Hässelgården kunde

inte verifieras. Men samtidigt säger sig ledningen på vårdcentralen vilja utveckla

arbetet och kommunen visar ett stort engagemang för frågor inom äldreområdet och

visar på många parallella projekt som pågår, finansierade av Kompetensstegen eller

av Socialstyrelsens stimulansmedel. Så vad var det som gick fel i projektet? Nedan

diskuteras några delförklaringar som handlar om förutsättningar för samverkan och

kunskaper om projektledning, förankring och att minimera riskerna.

Förutsättningar för samverkan

I det PM som kom från beställarkontor vård i maj 20059 finns en tydlig idé om hur

samverkansarbetet ska gå till. Man beskriver att landstinget och stadsdelen ska göra

en ”gemensam” upphandling av vård och omsorgsinsatser för att åstadkomma en

välfungerande 24-timmars verksamhet. För landstingets del innebar det att uppdraget

skulle ges till en enda utförare. Men i samma PM finns också meningar som kan

tolkas som att man ger direktiv åt stadsdelen vad som ska göras. ”Tillgång till

hemtjänst 24 timmar om dygnet för de som önskar”. ”Där (på Hässelgården) ska

även kommunens biståndshandläggare finnas”. ”Beställarkontor Vård föreslår också

att någon/några samfinansierade akutplatser inrättas på äldreboendet”

Intervjusvaren kan tolkas som att det inte har funnits några tankar på att förankra de

här idéerna i stadsdelen innan projektet påbörjades. En kommentar var att landstinget

inte förstår hur Socialtjänstlagen fungerar och vad den innebär för kommunens

arbete.

Förutsättningarna för en fungerande samverkan kan tyckas goda i och med att flera

verksamheter finns under samma tak på Hässelgården. De positiva kommentarer som

9 Projekt Hässelbygård. Beställarkontor Vård. PM 2005-01-16

21

fanns kring samverkansarbetet kom också från medarbetarna i de här verksamheterna.

Förutom att man själv hade nära till de andra professionerna menade man att

brukarna också hade en stor fördel av närheten. Liknande erfarenheter finns från

Hökarängens närvårdscentral10

. Däremot sågs inte de här effekterna på övriga

boenden vilket MAS påpekade.

Äldrecentrum har som tidigare nämnts vid flera tillfällen utvärderat liknande

satsningar. I rapporten Samverkan, enkelt i teorin – svårare att praktisera (Hjalmarson

& Norman, 2005) beskrivs att en tydlig struktur behövs för att samverkan ska

fungera. Man menar att samverkan kan ske i olika grad beroende på vilket behov som

finns. För att lättare kunna bedöma och beskriva vilken form av samverkan som

behövs i olika situationer har en modell för samverkan i olika nivåer använts11

.

1. Känna till – kunskap om den andra organisationens existens och att den

genomför aktiviteter riktade till målgruppen – men ingen direkt kontakt.

2. Konsultation – envägskommunikation mellan de agerande, till exempel man

frågar efter den andre.

3. Samråd – en översiktlig information av de agerandes aktiviteter så att dessa

inte kolliderar eller motverkar varandra.

4. Samarbete – samplanering av aktiviteter för att förstärka effekterna av dessa

och utnyttja de gemensamma resurserna på ett optimalt sätt.

5. Sammansmältning/integration – då organisationerna lägger samman sina

resurser för att på så vis uppnå största möjliga effekt av insatta resurser.

Dessa nivåer skulle också kunna ses som trappsteg som måste klaras av i nämnd

ordning för att nå en fungerande samverkan. När det gäller Hässelgården och svaren

från de intervjuade, kan de tolkas som att man nått halvvägs på trappstegen, d.v.s.

man känner till varandra, man konsulterar varandra och i viss mån finns samråd där

de olika parterna träffas. Men samtidigt ser man att det finns brister redan på det

första steget, då en del av de intervjuade påpekar att det saknas kunskap om varandras

yrken, uppdrag och vilka lagar som styr. Kunskaper vilka troligtvis är basala om

samverkan ska kunna fungera.

I framtida projekt måste kunskaper kring samverkansarbete ges en betydande roll när

projekten planeras och genomförs. Använd gärna de presenterade trappstegen och

tidigare erfarenheter.

Projektledning

Man kan naturligtvis tycka att det är otur att de personer som varit med och initierat,

planerat och beslutat om projektet av olika anledningar inte fanns kvar när projektet

10

Hökarängens Närvårdcentral. Rapport 2007:5. Stiftelsen Äldrecentrum 11

Tidigare presenterad av; Region Skåne & kommunförbundet Skåne, 2004; Hjalmarson & Norman,

2005

22

skulle sjösättas. Men problemen kan till stor del härledas till brister i

projektledningen. Kunskaper kring projektledning finns att hämta på många olika håll

både privat och på FoU-enheter. På FoU Seniorium12

i nordöstra Stockholm används

en modell som i korta punkter kan användas för att beskriva och förklara de skeenden

och misstag som setts i projektet på Hässelgården. Gången i ett projekt bygger på att

det från början finns en styrgrupp (beställare) och en projektgrupp (utförare).

Modellen säger att:

Styrgruppen äger projektet, vilket kan tyckas självklart. Med äger avses att

gruppen enbart består av personer som har mandat att fatta beslut (både inom

kommun och inom landstinget) om projektets ramar, inriktning och ekonomi.

Projektgruppen (projektledaren) ska sedan i samråd med styrgruppen utforma

och utföra det uppdrag som styrgruppen ger.

I projektplanen (som godkänns av styrgruppen) ska uppdraget så långt som

möjligt preciseras med syfte, bakgrund, mål, förväntad tidsåtgång, kostnader

och rapportering. En viktig del i projektplanen är riskanalysen.

När modellen jämförs med hur projektet vid Hässelgården genomfördes kan man se

att i det samverkansavtal, som skrevs under av hälso- och sjukvårdsdirektören samt

stadsdelsdirektören, finns många av ovan nämnda delar med. Man skriver om

gemensamma mål och ansvarsfördelning och presenterar även en modell för

beslutsprocess och projektorganisation med ledningsgrupp (styrgrupp) och

arbetsgrupper. Däremot saknas en tydligare specificering av uppdraget och

framförallt en riskanalys.

När projektets ledningsgrupp med tiden upplöstes, borde projektet ha avbrutits eller

fått en ny ledningsgrupp med nya ägarrepresentanter. Det som uppenbarligen hände

var att projektgrupperna fortsatte själva utan mandat. Uppenbara och självklara risker

i projekt som ska genomföras inom kommun och landsting, och som måste analyseras

i ett projekt, är vad som händer vid politiska förändringar och organisations-

förändringar.

Vidare finns följande punkter i modellen att beakta vid genomförandet av ett projekt

Under genomförandefasen går styrgruppen endast in om förutsättningarna

ändras. Projektgruppen lämnar delrapporter vid överenskomna tidpunkter och

i överenskommen form.

Projektgruppen avrapporterar det avslutade projektet till styrgruppen som

godkänner rapporten (eller begär förklaringar om det inte blivit som man

planerat).

Styrgruppen ska sedan följa upp projektet

12

FoU Seniorium. www.seniorium.se

23

Till skillnad från samverkansavtalet är avtalet som landstinget skrev med

Legevisitten, liksom med andra utförare, mycket detaljerade och noggranna. Men

vem som kollar upp att t.ex. avtalstexterna kring samverkan uppfylls går inte att

utläsa. Det här är ett område som måste beaktas i framtida projekt liksom kunskaper

om, och resurser för, projektledning och genomförande av projekt, som bör vara

självklara delar när beslut tas om att genomföra samverkansprojekt.

Konklusion

Att driva specifika äldrevårdscentraler är ett kostsamt alternativ till den vanliga

primärvården på vårdcentraler. Men samtidigt ska de vägas mot flera olika tänkta

mervärden som; effekter på den totala ekonomin, optimerad organisation av vård- och

omsorgsinsatser samt i slutändan positiva effekter för patient och brukare.

De uteblivna samverkanseffekterna av projektet på Hässelgården förklaras av att det

på ledningsnivå, både inom stadsdelen och i landstinget, skedde ett byte av personer,

att projektplanen inte haft någon riskanalys eller åtgärdsplaner för dessa förändringar,

att ett förankringsarbete i organisationen saknades när projektet initierades, samt att

vissa delar i avtalet inte var finansierade vilket i slutändan innebar att tanken om ett

”Äldrecentrum” i Hässelby aldrig var ekonomiskt genomförbart.

En slutsats blir att samverkan mår bra av att det finns enighet på ledningsnivå med ett

tydligt uppdrag och information till utförarna, att utförarna har kunskap om,

förståelse och respekt för olika yrkesroller och dess uppdrag, att det skapas

mötesplatser och genomförs gemensamma projekt, samt att det finns en lokalmässig

närhet.

24

REFERENSER

Gurner, U. & Hagman, L. & Berger, A-K. & Fastbom, J. & Hjulström, S & Shahid,

Z. (2007). Hökarängens Närvårdcentral. Rapport 2007:5. Stockholm. Stiftelsen

Stockholms läns Äldrecentrum.

Hagman, L. (2007). Äldrevårdcentralen i Solna – intervjuer med personal och

samverkanspartners. Rapport 2007:15. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns

Äldrecentrum.

Hjalmarsson, I. & Norman, E. (2005). Samverkan, enkelt i teorin - svårare att

praktisera. Rapport 2005:3. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Ingberg, A. & Gewitsch, L. (2007). Samverkan – Hur svårt kan det vara? En

beskrivning av arbetet med att ta fram en modell för samverkan kring äldre med stora

vård- och omsorgsbehov i ordinärt boende. Rapport 52. Stockholm: KC-

Kompetenscentrum

Region Skåne & kommunförbundet Skåne. (2004). Skånsk livskraft – vård och hälsa.

Projektrapport. Region Skåne.

Socialstyrelsen (2001) Framgångsfaktorer för samverkan – en översikt i punktform.

Stockholm: Socialstyrelsen.

Stockholms läns sjukvårdsområde & Stockholms stad. (2006). Samverkan eller

motverkan – lägesrapport om hemsjukvård och hemtjänst för äldre i södra Stockholm

2006. Stockholm.

Stockholms läns sjukvårdsområde & Stockholms stad. (2005) Samverkansavtal

gällande projektet Hässelgården. Stockholm: 2005-09-07

Stockholms läns sjukvårdsområde & Stockholms stad. (2004). Vårdavtal med

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning om hemsjukvård. Stockholm: SLL,

Betställarkontor Vård. Tjänsteutlåtande 2004-12-21

Weurlander, I. (2007) Trygghet och omsorg - Äldreenheten i Nynäs Vård. Rapport

2007:13. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Wånell, SE. & Schön, P. Hem ljuva hem. En studie om vad som definierar ett

servicehus och ett seniorboende och om hur processen fungerat i Stockholm när

servicehus omvandlats till seniorboende. Rapport 2005:5. Stockholm: Stiftelsen

Stockholms läns Äldrecentrum.

25

Österman, J. & Wånell, SE. (2007). En studie om samverkansavtalen mellan

Stockholms stad och landstinget inom äldreområdet. Rapport 2007:2. Stockholm:

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum,

Hässelby-Vällingby Stadsdelsnämnd. Verksamhetsberättelse med bokslut för år 2007.

Stockholm: Dnr100-026-200.

Att få till stånd en trygg och säker vård för äldre med stora och sammansatta behov och

en fungerande samverkan mellan huvudmännen har varit två områden där landstinget

och Stockholms stad prövat sig fram under 2000-talet. I Hässelby-Vällingby resulterade

de gemensamma samtal som fördes bl.a. i ett konkret samverkansprojekt förlagt till det

stora äldreboendet i Hässelby gård, Hässelgården. Här skulle de äldre i stadsdelen få

tillgång till friskvårdscentrum, äldrevårdcentral, apotek, frisör, bibliotek, restaurang,

jourplatser vid svikt samt seniorboende och vård- och omsorgsboende.

Äldrevårdcentralen skulle utveckla ett nära samarbete med stadsdelens hemtjänst och

särskilda boenden.

Uppdraget att studera samverkansprojektet kommer från Hälso- och sjukvårdsnämnden.

I fokus för denna studie är den speciella äldrevårdcentral som inrättades. Rapporten

belyser framförallt hur samverkan utvecklades, men även kostnader för verksamheten

jämfört med situationen före projektstart och med andra äldrevårdcentraler. Studien

visar på betydelsen av kunskaper hos de inblandade om parternas yrkesroller och

uppdrag, kunskaper i projektledning och personkontinuitet när ett projekt ska drivas

med många aktörer involverade.