högstadielärares ergonomiska förutsättningar
TRANSCRIPT
Högstadielärares ergonomiska förutsättningar En interventionsstudie om yrkesverksamma högstadielärares fysiska och ergonomiska förutsättningar. An intervention study on the physical and ergonomic conditions of professional high school teachers.
Malin Lundqvist, Lisa Pettersson.
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap II, Fördjupningsarbete, 7.5 hp Handledare: Stefan Wagnsson. Examinator: Pernilla Hedström.
2
Sammanfattning Lärares fysiska och psykiska arbetsmiljö blir allt mer belastad. Skolan är en av de största
arbetsplatserna här i Sverige men ändå är inte skolorna mer prioriterade idag. En hel del
nedskärningar har gjorts bland lärare de senaste åren. De lärare som är kvar får allt fler
arbetsuppgifter på sina axlar, mer krav på dokumentation, vilket i många fall leder till stress
och utmattning som kan resultera i sjukskrivningar.
Vi bestämde oss därför för att undersöka hur arbetsmiljön för lärare egentligen ser ut. Syftet
blev att undersöka den fysiska hälsan samt se om kunskap och ergonomiska anpassningar kunde
förebygga lärarnas fysiska besvär och därmed förbättra deras hälsa och välmående. Denna
forskning utförde vi med hjälp av en interventionsstudie, där vi skickade ut enkäter som lärarna
fick svara på, samt att vi föreläste, observerade deras arbetsmiljö för att se vilka ergonomiska
insatser som vi behövde utföra. Vi har bearbetat tidigare studier, tittat på Arbetsmiljöverkets
riktlinjer och litteratur inom det hälsofrämjande området.
Slutsatsen av denna studie visar att det finns påtagliga besvär av nacke, rygg, huvudvärk och
stress hos lärare. Att inte lärares ergonomiska arbetsmiljö setts över mer grundligt och
förbättrats är väldigt konstigt med tanke på att Arbetsmiljöverket beskriver att laptoparbete
endast ska användas under korta stunder och så ser inte en lärares vardag ut längre.
En ständigt felsittande position bidrar till spänning i nacke och axlar vilket ofta resulterar i
huvudvärk, trötthet och värk. Långvarigt sittande vid datorn utan ergonomiska anpassningar
skapar spänning i kappmuskeln, vilken är direkt kopplad till vårt psyke, käk muskulatur och
andra ansiktsmuskler som i sin tur kan leda till långvarig smärta och stress (Kallenberg, 2015).
Genom att göra ergonomiska anpassningar enligt de riktlinjer som Arbetsmiljöverket beskriver
skulle värk i nacke, axlar, rygg minska och troligtvis skulle även stressrelaterade besvär bli
färre eftersom att spänningar kan vara en utlösande faktor.
3
Abstract Teacher's physical and mental work environment is becoming increasingly stressed. The school
is one of the largest workplaces in Sweden, even so, schools are not more prioritized today. A
lot of cuts have been made among teachers in recent years. The teachers who are left receive
more and more duties on their shoulders, more demands on documentation, which in many
cases lead to stress and fatigue. Today we see many sicknesses such as burnout etc.
We therefore decided to investigate what the working environment for teachers actually looks
like. The aim was to investigate physical health and see if knowledge and ergonomic
adaptations can prevent teachers' physical problems and improve their health and well-being.
We conducted this research by means of an intervention study. We sent out surveys that the
teachers responded to and we lectured at the schools as well. Than we observed thier work
environment to see what ergonomic effoerts we needed to perform. We have worked on
previous studies, looking at the Work Environment Authority's guidelines and literature in the
health promotion area.
The conclusion of this study shows that there are significant disorders of the back, head,
headache and stress of the teacher. The fact that teachers' ergonomic working environment has
not been seen more thoroughly and improved, is very strange considering that the Work
Environment Authority describes that laptop work is only to be used for short periods and so is
not the case for the teachers. A continually fouling position contributes to tension in the neck
and shoulders, which often results in headache, fatigue and aching. Long-term sitting at the
computer without ergonomic adjustments creates tension in the muscular muscles, which is
directly linked to our psyche, jaw muscles and other facial muscles, which in turn can lead to
prolonged pain and stress (Kallenberg, 2015).
By making ergonomic adjustments according to the guidelines described by the Work
Environment Authority describes would pain in neck, shoulders and back be reduce. Probably
stress-related disorders would also be reduced because tensions that could be a triggering factor
would be remedied.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING..................................................................................................................... 5
1.1 BAKGRUND…………………………………………………………………………………………………...5
1.2 SYFTE……………………………..……………………………………………………………………….......5
1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR………………………………………………………………………………………5
2. LITTERATURBEARBETNING ..................................................................................... 6
2.1 BELASTNINGSERGONOMI ………………………………………………………………………………...6
2.2 UTBRÄNDHET OCH STRESS………..……………………………………………………………………...7
2.3 VAD SÄGER TIDIGARE FORSKNING…....….…………………………………………………………..7-8
2.4 SJUKSKRIVNING………..…………………………………………………………………………………8-9
2.5 OPTIMAL ARBETSMILJÖ…………………………………………………………………………………...9
3. METOD .......................................................................................................................... 10
3.1 DESIGN ................................................................................................................................................... 10
3.1 URVAL .................................................................................................................................................... 10
3.2 MÄTINSTRUMENT……………………………………………………………………………………...10-11
3.3 GENOMFÖRANDE………………………………………………………………………………………11-12
3.4 DATABEARBETNING ............................................................................................................................ 12
3.5 RELIABILITET OCH VALIDITET…………………………………………………………………………..12
3.6 ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT………………………………………………………………………...12-13
4. RESULTAT .................................................................................................................... 14
4.1 VÄRK/BESVÄR, STRESS OCH SJÄLVUPPSKATTAD FÖRBÄTTRING…………………..…………...14 4.1.1 SKOLA 1………………………………………………………………………………………………...14-16
4.1.2 SKOLA 2………………………………………………………………………………………………...17-18
4.1.3 SKOLA 3…………………………………………………………………………………………………....19
4.1.4 SAMMANFATTNING……………………………………………………………………………………..20
5. DISKUSSION………………………………………………………………………….21-23
5.1 METODDISKUSSION……………………………………………………………………………………23-24
5.2 SLUTDISKUSSION………………………………………………………………………………………….24
5.3 FRAMTIDA FORSKNING……………………………………………………………………………..........25
REFERENSER…………………………………………………………………………..26-27
BILAGOR 1,2..………………………………………………………………………..............
5
1. Inledning 1.1 Bakgrund
Laptops och smartphones används idag dagligen av oss människor. Det är trådlöst,
lättillgängligt och smidigt att ha med sig överallt. Men hur belastas egentligen våra nackar,
axlar och rygg i positionen som vi har när vi använder våra laptops och smartphones? Lärare är
ett yrke som är i toppen på listan för sjukskrivningar, framförallt för den fysiska och psykiska
belastningen, då lärare har ett väldigt krävande och högbelastat jobb (Jonsdottir & Andersson,
2016). Otroligt många sjukskrivningar på grund av stress, utbrändhet, värk i nacke, axlar och
rygg dokumenteras idag, men vi analyserar sällan om det kan vara användandet av den trådlösa
elektroniken som kan vara en bidragande orsak.
En ständigt felsittande position bidrar till spänning i nacke och axlar vilket ofta resulterar i
huvudvärk, trötthet och värk. Långvarigt sittande vid datorn utan ergonomiska anpassningar
skapar spänning i kappmuskeln, vilken är direkt kopplad till vårt psyke, käkmuskulatur och
andra ansiktsmuskler som i sin tur kan leda till långvarig smärta och stress (Kallenberg, 2015).
Lärares arbetsbelastning har ökat enormt den senaste tiden. Förr i tiden var lärare förknippade
med makt, de hade en auktoritär roll som skapade respekt. Men över tiden har lärares roll
förändrats och man kan idag se minskad andel utbildade lärare. Intresset för att bli lärare har
minskat och en orsak till detta kan vara kraven som idag ställs på lärare (Andersson & Åkesson,
2017). Kan brister i den ergonomiska arbetsmiljön för lärare vara skälet till ökad sjukskrivning
även vid utmattning?
1.2 Syfte
Syftet är att undersöka den fysiska hälsostatusen bland yrkesverksamma högstadielärare, samt
se om och hur insatser i arbetsmiljön kan förebygga värk och stress.
1.3 Frågeställningar
1. Hur ser yrkesverksamma högstadielärares fysiska hälsostatus ut?
2. Kan insatser i arbetsmiljön förebygga värk och stress bland yrkesverksamma
högstadielärare och vilka insatser är viktiga att göra?
6
2. Litteraturbearbetning 2.1 Belastningsergonomi
Ordet ergonomi kommer ursprungligen från grekiskans ord ergon, arbete och nomus, lag.
”Ergonomi innebär att anpassa arbetet till människan för att förebygga risker för ohälsa och
olycksfall” (Arbetsmiljöverket, 2018).
I lärares belastningsergonomi ingår långvarigt skrivbordsarbete, långvarigt stående, skrivande
på tavlan ovanför axelhöjd. Den psykiska arbetsbelastningen som påverkar lärare är exempelvis
höga ljud, stor arbetsbelastning och tidspress (Översti & Järvinen, 2017). För att uppnå en bra
ergonomi behöver flera områden vara anpassade och individen bör ha grundläggande kunskap
om hur man ställer in sin arbetsplats för att få bästa möjliga förutsättningar. Det behöver finnas
variationsmöjligheter, avlastning för underarmar, nacke och axlar, möjlighet att arbeta centrerat
med sitt styrdon och man bör ha en reglerbar bildskärm i höjd för att skapa bra hållning i nacken,
alternativt ett stativ för att kunna höja/sänka skärmen till önskad höjd. Genom att utforma och
ordna arbetsplatsen så att individen själv har möjligheter att ställa in den efter dennes
förutsättningar så minskar riskerna för belastningsrelaterade besvär (Middelman, 2012).
Mellan 1993 till 2013 har användandet av datorer dubblerats. Genom teknikens utveckling ser
man en markant ökning mellan 2011 till 2013 av användandet av laptop, omkring hälften av
alla användare använder sin laptop minst halva tiden av dagen. En bärbar dator ska endast
användas tillfälligt enligt Arbetsmiljöverket annars bör ergonomiska anpassningar göras, så att
det möjliggör bättre blickriktning (Persson, 2013).
Tidigare ansågs lärare inte sitta så mycket vid sina datorer, men kraven på dokumentation har
gjort att bundenheten kring datorerna har ökat kraftigt. Genom att de arbetar med en laptop så
hamnar de i en ogynnsam kroppshållning och onödig spänning i axlar och nacke skapas, det är
också där vår kappmuskel sitter, även kallad vår ”stressmuskel”. Kappmuskel ligger närmast
vårt psyke tillsammans med käkmuskler och andra ansiktsmuskler som också spänner sig när
vi är stressade. Forskare har hittat mönster bland unga där upplevd stress och långvarigt
datoranvändande resulterat i långvarig värk som kan vara bestående i flera år. Långvarig värk i
kombination med stress kan i sin tur leda till att man utvecklar kronisk värk som exempelvis
Fibromyalgi (Kallenberg, 2015).
7
2.2 Utbrändhet och stress
Utbrändhet är ett tillstånd då kroppen är både mentalt och fysiskt utmattad.
Utmattningssyndrom kan vara en följd av lång stressbelastning. Stress är inget
sjukdomstillstånd i sig men det finns diagnoser som är stressrelaterade och kan orsakas av stress
(Jonsdottir & Andersson, 2016).
Stress kan orsakas av konstanta krav som tillslut blir för mycket för individen att det inte går
att hantera, man lever då ständigt med ett stresspåslag. Utan återhämtning kommer arbetet inte
bli långvarigt. Tar man inte hand om kroppen kommer ohälsan att ta över vilket då kan orsaka,
värk, trötthet, stelhet, utmattningssyndrom etc. Därför blir återhämtningen a och o eftersom
utan sömn fungerar inte vår hjärna som den ska och utan en fungerande hjärna funkar inte
kroppen bra. Genom att förbättra sömnkvaliteten förbättrar man hälsan (Hassmén & Hassmén,
2010).
I dagens samhälle anser många människor att fritid är slöseri på tid, finns det tid över ska den
utnyttjas på bästa sätt genom någon form av arbete, man bör inte sitta still och ta det lugnt och
njuta av den lediga tiden utan allt från till exempel trädgårdsarbete till att ta med jobbet hem
och fortsätta kvällen framför datorn. Denna nya livsstil resulterar i ohälsa, tidsbristen som
uppstår är en form av stress, att aldrig känna sig tillräcklig och inte hinna med (Währborg,
2011).
Enligt Freudenberger står utbrändhet för reaktionerna av den psykosociala arbetsmiljön.
Shaufeli och Enzmann menar att utbrändhet är arbetsstress. Ayala Pines definierar utbrändhet
som ”ett tillstånd av fysisk, emotionell och mental utmattning, en konsekvens av konstant eller
upprepat emotionellt tryck knutet till intensivt engagemang i andra människor med
psykologiska, sociala och fysiska problem över en lång tidsperiod” refererat till i Backman,
2000, s.7). Det finns oändligt många definitioner av utbrändhet men det finns ännu inte någon
definierad norm för ordet. Många forskare är eniga om att utbrändhet är en konsekvens av
intensivt arbete, höga krav, känslomässigt engagemang och aldrig tid till återhämtning
(Backman, 2000).
2.3 Stressade lärare
Sjukskrivningarna har ökat på senare år eftersom arbetsbelastningen ökat. Ökad
arbetsbelastning skapar stress hos de flesta lärare eftersom tiden att hinna med allt de måste inte
8
finns där. Äldre lärare som jobbat länge ser detta väldigt märkbart. De nedskärningar som gjorts
på lärare tär på dem både fysiskt och psykiskt. Det har även med åren tillkommit en hel del
administrativt arbete som läggs på lärarna, vilket leder till ännu en arbetsuppgift som måste
hinnas med (Eliasson, 2009).
Utbrändhet uppstår av långvarig och omfattande arbetsrelaterad stress. Utbrändhet utvecklas i
olika faser. Symtom vid utbrändhet är känslor av otillräcklighet (Pyhältö, Pietarinen och
Salmela-Aro, 2011). När lärare lider av höga stressnivåer och utbrändhet är det inte endast de
som får lida utan det blir också lidande för barnen i skolan då utbrändhet och stress kan ha
dåligt inflytande på barnen. Lärare har stor ansvarsskyldighet, tidspress och hög
arbetsbelastning vilket är en av anledningarna till att lärare är väldigt utsatta för utbrändhet. En
faktor till som gör att många lärare blir utbrända är bristen på det sociala och administrativa
stödet. Även arbetsmiljön påverkar lärares mående, brister i lärarens arbetsmiljö bidrar till
stress samt vantrivsel vilket i sin tur kan leda till utbrändhet. En avgörande faktor kan vara låga
resurser. I denna studie var en avgörande faktor till utbrändhet långvariga oupplösta problem
med elever, föräldrar och högre makter.
Många lärare känner en enorm stress i och med att de arbetsbelastats allt hårdare idag. Brist på
lärare innebär att de måste undervisa i ämnen de inte är behöriga att undervisa i eftersom bristen
på personal är så hög. Detta kan medföra sämre kvalité på lärandet, vilket drabbar barnen
(Dagens samhälle, 2011).
2.4Sjukskrivning
Vi kan idag se att sjuktalen ökar. Utmattning, utbrändhet och depressioner blir allt vanligare.
Lärare ligger i en hög riskzon för dessa sjukdomstillstånd, då de har hög och stressad
arbetsbelastning. Den psykiska ohälsan är ett stort problem i dagens samhälle då det kostar
mycket för socialförsäkringssystemet samt sjukvården. Sjukskrivningar leder även till
produktionsbortfall på de olika arbetsplatserna. Från 2011 till 2013 kan man se en ökning av
sjukskrivningar på grund av den psykiska ohälsan (Jonsdottir & Andersson, 2016).
En arbetsskada kan vara svår att bevisa, särskilt om arbetsskadan hör till det psykosociala.
Många människor kämpar idag med att deras arbetsskada ska godkännas, så sjukskrivningen
ska börja gälla, men i många fall kan detta ta flera månader. Det betyder att många måste jobba
9
under sin utbrändhet. Diagnosen utbrändhet förknippas ofta med högpresterande människor
som ställer upp för andra och aldrig säger nej (Peterson, 2012).
Från 1999–2001 ökade långtidssjukskrivningar med 45% för lärare och skolledare. 80% av
lärarna har svårt att koppla av och lämna arbetet när de går från jobbet. Lärarna ligger också
med i toppen av de yrken som lider av sömnsvårigheter. Utmattningen ökar även för varje år i
yrket (Johansson, 2003).
Trötthet, ångest, utbrändhet, depression, stress är diagnoser på många sjukskrivningar idag.
Långtidssjukskrivningarna har ökat drastiskt de senaste åren, där stressrelaterad ohälsa ligger
till grund för en stor ökning. Något som är oroväckande med detta är att allt fler lider av ohälsa
men sjukvårdsresurserna dras ned (Währborg, 2011).
Utbrändhet ökar ständigt och sjukskrivningarna blir allt fler, vilket kostar både individen och
samhället. Den psykosociala arbetsmiljön blir väldigt viktig att hålla koll på eftersom det ofta
är brister där som orsakar utbrändheten. Lärare är ett yrke som är i toppen på listan för psykisk
belastning och därav oändligt många sjukskrivningar (Jonsdottir & Andersson, 2016).
2.5 Optimal arbetsmiljö
Det finns ingen arbetsplats som kan vara helt optimal och passa för alla då vi är olika, men
grundförutsättningarna bör vara så pass reglerbara att individen kan anpassa arbetsplatsen
utifrån dennes förutsättningar. Man ska kunna utföra arbetsrörelser som är gynnsamma för
kroppen och man ska undvika långvarigt och ofta återkommande arbete med vriden eller
framåtböjd bål för att undvika belastningsrelaterade besvär i rörelseorganen (Middelman,
2012).
Viktigt för att kunna skapa en bra ergonomi enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer är att lätt kunna
justera och ställa in sin stol. Man ska kunna växla mellan att stå och sitta, ha stöd för händer
och underarmar för att minska statisk spänning i skulderbladspartiet och i kappmuskeln. Den
övre kanten på bildskärmens ska vara i ögonhöjd så att blicken kan vara lätt nedåtriktad för att
minska spänning i nacke och axlar som ett framåtlutat huvud/”gamnacken” skapar. Förutom
inställningsmöjligheterna så bör man ha möjlighet att ta korta pauser, ha reglerbar temperatur
och man bör kunna skärma av störande ljud (Arbetsmiljöverket, u.å.).
10
3. Metod 3.1. Design
I detta arbete använde vi oss av en interventionsstudie, som består av både en kvantitativ del
och en kvalitativ del. En interventionsstudie används när man utför en experimentell studie, när
en åtgärd prövas. Som i vårat fall var att vi skulle undersöka om insatser i form av ergonomiska
anpassningar skulle minska värken och besvären för lärarna (Kliniska studier, 2018). Vi delade
ut enkäter vid två olika tillfällen för att kunna kartlägga lärarnas fysiska och psykiska
arbetsmiljö. Vi ansåg att enkäter var ett bra alternativ då det generella syftet med en kvantitativ
studie är att få fram en mer ytlig information av vad en större grupp tycker, det vill säga att man
vill få fram det genomsnittliga i form av ett stickprov (Hassmén & Hassmén, 2016).
Vi genomförde även föreläsningar vid två tillfällen vid två av skolorna som var riktade till
lärarna. Vid det första tillfället vid skola 1 deltog 20 stycken lärare och vid det andra tillfället
deltog 19 stycken lärare. Vid skola 2 deltog 15 stycken lärare vid första tillfället och på den
andra föreläsningen deltog 8 stycken lärare. Dessutom observerade vi lärarnas arbetsmiljö på
plats för att göra så bra anpassningar som möjligt.
3.2. Urval
Denna studie riktade sig till yrkesverksamma högstadielärare, på tre aktuella skolor i Karlstad
kommun. Vi hade ett inledande möte med skoldirektör och personalchefen för barn och
bildningsförvaltningen. De valde ut tre skolor som vi skulle utföra studien hos. Vi gjorde en
slumpvis lottning, för att fördela skolorna. Vi skulle ha en kontrollskola, en skola som skulle få
föreläsningarna och en skola skulle få både föreläsningarna och ergonomiska anpassningar.
De tre skolorna som vi skulle utföra studien hos var likvärdigt stora, både till storlek och
anställda lärare. Vi skickade ut enkäterna till de tre skolorna och det var 20 stycken lärare per
skola som skulle svara på enkäten vid båda tillfällena och självklart samma 20 personer vid
uppföljningstillfället för att se om de ergonomiska förbättringarna gjort någon skillnad. Men vi
fick dock inte lika bra respons vid uppföljningstillfället. Vi fick sammanlagt in 55 stycken svar
vid första tillfället från alla tre skolorna och 25 stycken svar vid andra och sista tillfället från de
tre skolorna.
3.3. Mätinstrument
Enkäten konstruerades via enkätverktyget Google Forms. Enkäten bestod av 12 stycken frågor
som var självkonstruerade (se bilaga 1&2). Enkäten var indelad i olika delar, där de första två
11
frågorna var bakgrundsfrågor. Fem stycken frågor handlade om värk, stress och sjukdom och
fyra frågor om fysisk aktivitet.
De huvudfrågorna som behandlades var:
Har du besvär i nacke, axlar, rygg, besvär av huvudvärk eller liknade?
Hur ofta upplever du dig stressad?
Upplever du att du har mer eller mindre värk/besvär sedan första tillfället du fyllde i frågorna?
Upplever du att du är mer eller mindre stressad sedan första tillfället du fyllde i frågorna?
3.4. Genomförandet
Deltagarna informerades om att enkäten var anonym och att den skulle ta cirka fem minuter att
genomföra. Enkäterna lämnades ut via mailutskick. Enkäterna svarades på vid två tillfällen, en
gång i början av januari och en gång i början av maj, eftersom vi ville ha ett tidsspann på fyra
månader för att kunna se om de ergonomiska anpassningarna givit någon effekt hos lärarna.
Det uppstod ett problem vid insamlingen av enkäterna då det var svårt att få alla att återigen
svara på enkäten vid uppföljningstillfället. Vi fick påminna ett antal gånger men vi fick ändå
ingen respons från skola 3. Men eftersom vi måste förhålla oss etiskt, i detta fall enligt
samtyckeskravet så fick vi vara nöjda med de svar vi fick (Vetenskapsrådet, 2018).
Vi hade två föreläsningar på både skola 1 och 2. Den första föreläsningen handlade om
ergonomi och vad de själva kunde göra för inställningar med den befintliga utrustningen som
fanns, samt om hur man kunde förebygga värk genom fysisk aktivitet.
Den andra föreläsningen riktade sig mer mot hjärnan, om vad som händer i kroppen när vi
stressar, vilka signaler man skulle ta på allvar samt hur man kunde förebygga stress etc.
Vi observerade även lärarnas arbetsmiljö när vi var på plats i skolorna. Vi undersökte deras
arbetsplatser, samt hur klassrummen var konstruerade för att få en bättre helhetsbild av hur
ergonomin för lärarna egentligen såg ut och vad som behövde anpassas bättre.
De flesta besök gjordes vid skola 1 där lärarnas arbetsplatser ställdes in utifrån de
förutsättningar som fanns. Vi gick igenom hur de ställde in arbetsstolen, stämde av höjden på
bordet då inga hade höj och sänkbara bord och vi organiserade deras arbetsplats så att utrymme
skapades för både pappersarbete och dataarbete. På flera platser satte vi laptopstativ för att höja
bildskärmen då den var alldeles för låg. Vi anpassade även med mindre tangentbord, trådlös
mus och underarmstöd och för att skapa en dataarbetsplats där man arbetar med musen inom
12
axelbredd för att minska belastning på nacke, rygg och axlar som sker vid belastning över tid
(Middelman, 2012).
De ergonomiska produkter som vi använt oss av är smalare tangentbord för att få
mushanteringen inom axelbredd, laptopstativ för att få bildskärmen i en bättre och högre höjd.
Vi satte även underarmstöd på vissa arbetsplatser för att skapa stöd för händer och underarmar.
De produkter som vi satte ut var produkter som var skänkta från tre olika ergonomileverantörer
som vill vara anonyma och som är helt oberoende av denna studie.
3.5. Databearbetning
Vår enkät var gjord i Google Forms. När enkätsvaren var inskickade sammanställde vi svaren
med hjälp av Excel för att få en tydlig bild av vårt resultat i form av diagram som var kopplat
till vårt syfte.
3.6. Reliabilitet och validitet
En forskningsstudie ska alltid eftersträva reliabilitet och validitet. Om två studier görs tätt intill
varandra och resultaten blir de samma, då har studien en hög reliabilitet, studien är alltså
pålitlig, tillförlitlig och stabil. Med hög reliabilitet blir studien mer säker och trovärdig.
Validitet handlar mer om giltigheten av det som studerats. Kan man av studien dra meningsfulla
och användbara slutsatser (Hassmén & Hassmén, 2016).
Validiteten på vår studie var relativt hög eftersom frågorna vi ställde var relevanta till syftet
och frågeställningarna. För att reliabiliteten skulle vara trovärdig till 100% skulle vi ha behövt
att få svar av alla vid uppföljningstillfället av enkäten. En till förbättring vi kunde ha gjort med
vår studie var att de borde ha svarat på den första enkäten efter att de fått den första
föreläsningen istället för innan föreläsningen som lärarna fick i detta fall. Det hade varit bra då
lärarna fått en bättre förkunskap för ämnet (Hassmén & Hassmén, 2016).
3.7 Etiskt förhållningsätt
Denna studie var anonym och det var vi tydliga med att informera för lärarna. De fick reda på
att det var frivilligt att delta i studien samt att man kunde avbryta studien när som helst under
tidens gång (Hassmén & Hassmén, 2016).
13
Det är viktigt att forskning utförs etiskt rätt. Även om forskning är viktigt för vetenskap och
samhället så får det aldrig gå före människans behov. Det måste alltid vara ett samtycke från
forskningspersonen, det är forskaren som har ansvaret att se till att kvaliteten på forskningen är
bra samt att den är moraliskt acceptabel (Vetenskapsrådet, 2018).
Vi började med att informera om informationskravet och förklarade vad studien hade för syfte
samt vad vi skulle använda resultaten till. Informerade om samtyckeskravet som innebär att
deltagarna när som helst under studiens gång kunde avbryta sin medverkan. Det informerades
även om nyttjadekravet som betyder att vi endast skulle använda all insamlad data till studiens
syfte, ingenting annat (Vetenskapsrådet, 2017).
14
4. Resultat 4.1 Värk/besvär, stress och självuppskattad förbättring
Vi kommer i detta resultatkapitel först att redogöra svaren ifrån skola 1 sedan från skola 2 och
sist ifrån skola 3, vi kommer efter det att jämföra skolorna för att se om det fanns några likheter
och skillnader mellan skolorna vid studiens början och slut.
Vi fick in totalt 55st svar av de tre skolorna vid första tillfället och 25st svar av de tre skolorna
vid uppföljningstillfället. Det var 20 stycken lärare från vardera skola som fick delta i studien.
Skola 1 som fick både föreläsningar och ergonomiska anpassningar var den skolan som
återkopplade bäst, skola 3 som var vår kontrollskola återkopplade inte alls vid
uppföljningstillfället.
4.1.1 Skola 1
I enkäten fick lärarna besvara två frågor, en fråga var: Har du besvär i nacke, axlar, rygg, besvär
av huvudvärk eller liknade?
Den andra frågan var: Hur ofta upplever du dig stressad?
Diagrammet i figur 1 visar antalet av lärarna som kände besvär av nacke, rygg, huvudvärk och
stress hos skola 1. Blå stapel visar lärarnas besvär innan studien och den gröna stapeln visar
lärarnas besvär vid studiens slut.
Blå stapel visar att majoriteten av lärarna upplever huvudvärk och stress och mer än hälften
upplever besvär i nacke och rygg vid första tillfället vi skickade ut enkäten, alltså vid studiens
början. Grön stapel visar minskade besvär av huvudvärk och stress men en ökning av besvär i
nacke vid uppföljningstillfället av enkäten, det vill säga vid studiens slut.
15
Figur 1. Visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos lärare på skola 1.(Blå stapel
n=21, grön stapel n=17)
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
Huvudvärk Nacke Rygg Stress
Besvär Skola 1
Start Uppföljning
16
Vi lät deltagarna svara på två stycken självskattningsfrågor vid uppföljningsenkäten: Upplever
du att du har mer eller mindre värk/besvär sedan första tillfället du fyllde i frågorna?
Upplever du att du är mer eller mindre stressad sedan första tillfället du fyllde i frågorna?
Figur 2 visar självskattningen för värk och figur 3 visar självskattningen för stress. I figurerna
ser man att 4 stycken lärare (23%) upplever mindre värk, 11 stycken lärare (65%) upplever
ingen skillnad och 2 stycken lärare (12%) upplever mer värk. Dessutom upplever 6 stycken
lärare (35%) mindre stress, 10 stycken lärare (59%) upplever ingen skillnad och 1 lärare (1%)
upplever mer stress.
Figur 2 & 3. Självuppskattad förbättring vid studiens slut. (n=17).
För att sammanfatta resultatet vid skola 1 kan man säga att majoriteten av lärarna vid studiens
slut upplever ingen skillnad på deras värk och stress, men fyra stycken av lärarna upplever
mindre värk, samt sex stycken upplever mindre stress. Dock är det två stycken lärare som
upplever mer värk, samt 1 lärare som upplever sig mer stressad.
0
2
4
6
8
10
12
Mindre värk Ingen skillnad Mer värk
Resultat självskattning värk Skola 1
0
2
4
6
8
10
12
Mindre stress Ingen skillnad Mer stress
Resultat självskattning stress Skola 1
17
4.1.2 Skola 2
På samma sätt som för skola 1 fick även lärarna på skola 2 svara på frågorna: Har du besvär i
nacke, axlar, rygg, besvär av huvudvärk eller liknade?
Hur ofta upplever du dig stressad?
Diagrammet i figur 4 visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos lärare på skola 2.
Blå stapel visar besvären innan studien och den gröna stapeln visar besvären vid studiens slut.
Blå stapel visar att majoriteten upplever huvudvärk, mer än hälften upplever besvär av nacke,
rygg och stress vid studiens start. Grön stapel visar en liten minskning av alla besvären vid
studiens slut.
Figur 4. Visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos lärare på skola 2. (Blå stapel
n=17, grön stapel n=8)
0
2
4
6
8
10
12
14
Huvudvärk Nacke Rygg Stress
Besvär Skola 2
Start Uppföljning
18
Vi lät deltagarna svara på två stycken självskattningsfrågor vid uppföljningsenkäten: Upplever
du att du har mer eller mindre värk/besvär sedan första tillfället du fyllde i frågorna?
Upplever du att du är mer eller mindre stressad sedan första tillfället du fyllde i frågorna?
Figur 5 visar självskattningen för värk och figur 6 visar självskattningen för stress. I figur 5 ser
man att 1lärare (13%) upplever mindre värk och 7 stycken lärare (88%) upplever ingen skillnad.
Dessutom upplever 3 stycken lärare (38%) mindre stress och 5 stycken lärare (63%) upplever
ingen skillnad.
Figur 5 & 6. Självuppskattad förbättring vid studiens slut. (n=8).
För att sammanfatta resultatet vid skola 2 kan man säga att majoriteten av lärarna vid studiens
slut upplever ingen skillnad på deras värk och stress, men en av lärarna upplever mindre värk,
samt tre stycken upplever mindre stress.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Mindre värk Ingen skillnad Mer värk
Resultat självskattning värk Skola 2
0
1
2
3
4
5
6
Mindre stress Ingen skillnad Mer stress
Resultat självskattning stress Skola 2
19
4.1.3 Skola 3
Även skola 3 fick på samma sätt som skola 1 och 2 svara på två frågor: Har du besvär i nacke,
axlar, rygg, besvär av huvudvärk eller liknade?
Hur ofta upplever du dig stressad?
Diagrammet i figur 7 visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos skola 3. Blå stapel
visar besvären innan studien och här fick vi inga svar vid uppföljningstillfället, därav finns
ingen grön jämförelsestapel.
Blå stapel visar att majoriteten upplever besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress, det vill
säga vid studiens start.
Figur 7. Visar besvär av nacke, rygg, huvudvärk och stress hos skola 3. (n=17)
För att sammanfatta resultatet vid skola 3 kan vi inte jämföra så mycket eftersom vi inte fick
några svar på uppföljningsenkäten men det vi kan konstatera är att de flesta av lärarna är
drabbade av både värk och stress.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Huvudvärk Nacke Rygg Stress
Besvär Skola 3
20
4.1.4 Sammanfattning
Huvudresultatet för skola 1 och 2 är att de flesta av lärarna inte upplever någon skillnad på sin
värk och stress vid studiens slut. Skola 1 som fått både ergonomiska anpassningar och
föreläsningar kan man se en liten minskning av värk och en ytterst liten minskning av stress.
Skola 1 har två stycken lärare som upplever mer värk och en lärare som upplever sig mer
stressad vid studiens slut. Skola 2 som fick föreläsningar har en liten minskning av stress och
en ytterst liten minskning av värk. Skola 3 kan vi inte jämföra då det inte svarade på enkäten
vid uppföljningstillfället.
21
5. Diskussion Syftet var att undersöka den fysiska hälsostatusen bland yrkesverksamma högstadielärare, samt
se om och hur insatser i arbetsmiljön kan förebygga värk och stress. Vi hade två
frågeställningar:
1. Hur ser yrkesverksamma högstadielärares fysiska hälsostatus ut?
2. Kan insatser i arbetsmiljön förebygga värk och stress bland yrkesverksamma
högstadielärare och vilka insatser är viktiga att göra?
Innan vi utförde vår intervention på skola 1 såg deras arbetsrum ut enligt följande: Lärarna var
placerade i arbetsrum där 4–8 lärare delade på ett rum. De var alla utrustade med en standardstol
som var lika för alla, en laptop, och ett skrivbord som inte var höj och sänkbart, dock reglerbart
så att man kunde ställa in rätt höjd vid sittande. De hade väldigt små bord, cirka 100–120 cm i
bredd vilket gjorde att det blev ganska rörligt på arbetsplatsen eftersom att de hade svårt att få
plats för alla papper.
Det vi ändrade var smalare tangentbord för att få mushanteringen inom axelbredd, laptopstativ
för att få bildskärmen i en bättre och högre höjd. Vi satte även underarmstöd på vissa
arbetsplatser för att skapa stöd för händer och underarmar (Arbetsmiljöverket, u.å.).
Huvudresultatet vi fick fram av denna studie var att de flesta av lärarna inte upplevde någon
skillnad efter studiens slut. Resultat kan ha sett annorlunda om studien varit längre, då de flesta
arbetat i felposition och under stress i flera år, vilket borde ta längre tid än fyra månader att
återställa. Middelman (2012) menar att grundförutsättningarna för en bra ergonomisk
arbetsplats är att individen ska kunna anpassa arbetsplatsen utifrån dennes förutsättningar, man
ska kunna utföra gynnsamma rörelser för kroppen.
Lärare har ett högbelastat jobb med ständiga krav, att arbeta med konstanta krav betyder att
kroppen lever med ett ständigt stresspåslag och utan återhämtning kan inte kroppen hantera
stressen, vilket kan leda till utbrändhet (Hassmén & Hassmén, 2010). Från 2011 till 2013 kan
man se en markant ökning av sjukskrivningar mycket på grund av stressen och den psykiska
ohälsan. Sittandet framför laptop ökade även den från 2011 till 2013, de flesta lärare använder
laptops mer än halva arbetsdagen. Denna användningen är för mycket då användandet av laptop
endast är till för kortare stunder (Persson, 2013). När man arbetar vid en laptop hamnar man i
en ogynnsam position för kroppen eftersom att huvudet hänger framåt och ryggen tappar sin
22
naturliga kurvatur vilket leder till spänningar i nacke, bröstrygg och även i kappmuskeln
(stressmuskeln), vilket kan leda till huvudvärk och stress (Kallenberg, 2015). Detta är en av
anledningarna till att lärarna har den hälsostatus som de har idag.
Resultat kan ha fallit ut annorlunda om det hade varit fler lärare som deltagit i studien, om
studien pågått under längre tid samt om alla de som svarat från start också hade svarat vid
studiens slut. Det kan tänkas att de som svarade på den sista enkäten var de som var mest
drabbade av värk och av stress vilket kan ha gjort att de inte hunnit känt någon skillnad då deras
besvär pågått under för lång tid vilket då fyra månaders ergonomiska anpassningar inte hinner
avhjälpa. Eller tvärtom att de som inte led av värk och stress deltog i studien, vilket kan ha
resulterat i att de inte känt av någon skillnad. Det kan också ha varit dålig självuppskattning då
enkäterna var fyra månader isär, vilket kan ha varit svårt för lärarna då de eventuellt inte kom
ihåg hur de mådde innan studien i jämförelse med efter studien.
Ett resultat till vi fick fram av denna studie var att skola 1 som fick både föreläsningar och
ergonomiska anpassningar upplever en liten självuppskattad minskning av värk och en ytterst
liten minskning av stress. Det kan bero på de ergonomiska anpassningarna som vi gjorde. Men
två stycken av lärarna upplever mer värk och en lärare upplever mer stress vid studiens slut.
Det resultatet kan ha uppstått även om vi inte gjort studien på lärarna, eftersom ergonomiska
anpassningar inte borde förvärra symtom utan snarare lindra. Det kan också vara så att lärarna
skapat en ökad förståelse av de föreläsningar vi hade vilket kan ha resulterat i att de ökat
medvetenheten och vet nu vad deras värk och stress beror på och var den kommer ifrån. Det
kan ha gjort att vissa av lärarna insett att de lider av värk och stress utan att själva veta om det
innan studiens start och därav att några som känt mer värk och stress vid studiens slut. Det kan
också vara så att medvetenheten har gjort att de lärare som stressen och värken har minskat för
har tagit till sig tipsen och börjat förebygga värken och stressen vilket gjort att besvären har
minskat.
Resultatet från skola 2 som fick föreläsningar kan man se en liten minskning av stress och en
ytterst liten minskning av värk vid studiens slut. Föreläsningarna kan även där har ökat
förståelsen och medvetenheten hos lärarna vilket kan ha gjort att stressen och en liten del av
värken minskat, då de fått tips på hur man bör göra för att förebygga stress och värk.
23
De åtgärder som behövs göras på lärares arbetsplatser är att de bör prioriteras på samma sätt
som man gör med den administrativa personalens arbetsplatser på skolor. Att inte ge lärare
bättre ergonomiska förutsättningar från start är som att utrusta en byggnadsarbetare med sin
skruvdragare och hammare men att vänta med att ge denne sin skyddsutrustning i form av hjälm
och skyddskläder tills det att en olycka händer. Lärare är föredömen för våra unga som växer
upp och redan i tidig ålder får även barn laptop att arbeta med i skolan. De belastningsrelaterade
besvär i nacke, rygg samt huvudvärk som användandet av laptop och smartphones kan ge,
kommer att öka om vi inte bestämmer oss för att arbeta hälsobefrämjande på allt större nivå.
Det fanns arbetsplatser som var i behov av nya stolar då personerna i fråga var antingen väldigt
långa eller väldigt korta och de stolar som fanns var lika till alla. Man skulle kunna likställa det
med att man på en byggarbetsplats köpt in skyddsskor i storlek 42 i hopp om att det skulle passa
alla. Vissa arbetsplatser behövde också dockningsstation och extern bildskärm då inte
laptopstativ var en tillräcklig förbättring.
Alla lärararbetsplatser bör vara individuellt anpassningsbara genom att ha en reglerbar
bildskärm, alternativt ett laptopstativ, mindre tangentbord och trådlös mus. De bör också ha
möjligheten att stå upp och arbeta samt så bör de kunna ha en sadelstol i klassrummen att vila
sig på när de hjälper eleverna vid deras bänkar för att minska framåtböjning som ger ökad
belastning av rygg och nacke. Inom byggnads har arbetsgivaren ett ansvar att se till att
arbetstagaren är skyddad med skyddsutrustning på arbetsplatsen för att undvika hälsorisker och
skador. Om någon risk finns så skall detta genast förbättras genom att ergonomiska
anpassningar för individen (Middelman, 2012). De ergonomiska förbättringar som behövs för
lärare bör likställas med en byggnadsarbetares skyddsutrustning.
5.1Metoddiskussion
Vi använde oss av en interventionsstudie där vi delade ut enkäter vid två olika tillfällen som 20
stycken lärare från vardera skola fick svara på, samt att vi föreläste vid två tillfällen för två av
skolorna. Enkäterna var bra att använda sig av eftersom vi fick svar från fler personer än om vi
t.ex. hade gjort en kvalitativ studie och intervjuat endast vissa av lärarna (Hassmén & Hassmén,
2016).
Vad vi tar för lärdom av denna enkät är att lärarna skulle ha fått svarat på den första enkäten
efter första föreläsningen istället för innan föreläsningen, då vi tror att det hade kunnat vara
24
lättare för lärarna att svara på frågorna om de hade haft lite förkunskap om ämnet. Vi hade
heller inte behövt lägga så många frågor om fysik aktivitet då vi valde att rikta arbetet mestadels
mot ergonomi och stress, vilket sänker validiteten på studien då frågorna om fysisk aktivitet
inte var relevant till det som skulle ”mätas” i denna studie (Hassmén & Hassmén, 2016).
Utifrån självskattningsfrågorna visar det att majoriteten av lärarna på skola 1 och 2 inte
upplever någon skillnad på sin värk och stress vid studiens slut. Men på skola 1 som fått
ergonomiska anpassningar och föreläsningar ser man en liten minskning av värk medans på
skola 2 som fått föreläsningar ser man en liten minskning av stress. Deltagandet var lågt på
andra föreläsningen på skola 2 och det skulle kunna vara så att de som upplevt mest stress
prioriterat att delta vid detta tillfälle, vilket kan ha resulterat i förbättringen av stress. Detta
sänker då trovärdigheten på vår studie eftersom vi inte vet om endast de som upplevt sig
stressade vid första enkäten har svarat på uppföljningsenkäten.
Det skulle kunna ha varit så att av de 20 lärarna vid vardera skola som fick svara på enkäterna
var de som hade mest besvär. Detta kan sänka validiteten eftersom man inte vet vilka av de 20
olika lärarna vid vardera skola som svarat på enkäterna, det vill säga om det endast är de lärare
som är drabbade av värk och stress eller om det är de lärarna som inte är drabbade. En aspekt
till som kan ha sänkt validiteten är att studien kan ha sett annorlunda om den varit längre,
skillnaderna mellan skolorna kan ha blivit större om skola 1 haft de ergonomiska
anpassningarna längre, men det kan även ha blivit samma resultat (Hassmén & Hassmén, 2016).
En styrka med vår studie är att den har ett viktigt syfte då lärares hälsa bör prioriteras
annorlunda. Ämnet är intressant och relevant i dagens samhälle.
5.3 Slutdiskussion
Vad vi upptäckte i samband med denna studie var att detta ämne inkluderar många olika
aspekter. Något att uppmärksamma är att vi endast gjort denna studie på tre skolor i Karlstad
kommun, det skulle även vara intressant att studera om svaren hade skiljt sig åt om vi tagit med
andra skolor från andra delar av Sverige och om skulle det skilja sig vid privat ägda skolor.
Slutsatsen av vårt arbete är att man bör prioritera lärares ergonomiska förutsättningar och
anpassa deras arbetsplatser utifrån arbetsmiljöverkets riktlinjer. Genom att ge lärare kunskap
och ergonomiska anpassningar skapar man bättre förutsättningar, god hälsa och välmående.
Som de i sin tur även kan lära ut till nästa generation.
25
5.4 Framtida forskning
Vi anser att det vore intressant att göra en liknade studie där lärarna får ta del av de ergonomiska
förbättringarna i minst ett år, och utvärdera efter den tiden. För att kunna se tydligare resultat
på hur bra ergonomi kan påverka hälsa och välmående för lärare.
Vi tror på att detta är ett viktigt ämne inför framtiden, då samhället digitaliseras alltmer. Utan
kunskap om kroppens påverkan vid ergonomiska anpassningar och hjälpmedel kommer alltfler
lärare drabbas av värk i nacke, rygg och besvär med huvudvärk och stress. Därför är det viktigt
att forskningen fortsätter, så lärares förutsättningar förbättras samt så de kan förebygga värk
och stress.
26
Referenslista Andersson, F, Åkesson C. (2017). I tiden av förändringsarbeten: En fallstudie av hur lärarna upplever arbetssituationen, Malmö: Malmö Universitet. Hämtad från http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24692/UppsatsLEO%20III%20Filip%20Andersson%20%26%20Chister%20Åkesson%20%28r%29%20180218.pdf?sequence=5&isAllowed=y Arbetsmiljöverket (u.å). Belasta rätt vid bildskärmen och i den digitala miljön. Hämtat från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/belasta-ratt-vid-bildskarmen-och-i-den-digitala-miljon-broschyr-adi524.pdf Backman, L. (2000). Psykisk ohälsa bland skolans personal: Risk för utbrändhet? Yrkesmedicinska enheten. Hämtad från http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2000/2000_01.pdf Eliasson, C. (2009). Lärarnas arbetsmiljö: En kvalitativ undersökning om lärarnas psykiska, fysiska och sociala hälsa i skolan. Examensarbete, Karlstad: Karlstads universitet. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:428257/FULLTEXT01.pdf Granestad, C. (den 08 11 2011). Akut-lärarbrist i var tionde skola. Hämtat från Dagens samhälle: https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/akut-lararbrist-i-var-tionde-skola- Hassmén P, Hassmén N. (2010). Idrottsledarskap. Stockholm: Natur & Kultur. Hassmén N, Hassmén P. (2016). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Farsta: SISU Idrottsböcker.
Johansson, L. (2003). Stress och utbrändhet bland lärare i dagens skola. Examensarbete, Malmö. Malmö Högskola. Hämtad från http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/1170/exarbete.pdf?sequence=1
Jonsdottir, I. H., & Andersson, A. L. (2016). Stress och fysisk aktivitet. i S. Folkhälsoinstitut, FYSS 2017: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (s. 164 -168). Stockholm: Läkartidningen förlag AB
Kallenberg, J. (den 01 04 2015). Stress kan ge smärta och fibromyalgi. Hämtat från 1177 Vårdguiden: https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Stress-kan-ligga-bakom-smarta/ Klevestedt, A. (2014). Arbetsorsakade besvär. Arbetsmiljöverket. Kliniska studier. (den 23 05 2018). Om kliniska studier Sverige. Hämtat från Kliniska studier: https://www.kliniskastudier.se/ordlista/ordlista/2017-02-01-interventionsstudie.html
Middelman A. (den 22 05 2012). Belastningsergonomi: Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi. Hämtat från Arbetsmiljöverket: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/belastningsergonomi-foreskrifter-afs2012-2.pdf?hl=dataarbetsplatsen
27
Peterson, G. (2012). Utbrändhet som arbetsskada och motståndsberättelse. Linköping: Linköpings universitet. Hämtad från http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:790190/FULLTEXT01.pdf
Persson, J. (2013). Arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket. Pyhältö, K, Pietarinen, J, och Salmela-Aro, K. (2011). Teacher-working-environment fit as a framework for burnout experienced by Finnish teachers. Finland: Helsingfors universitet. Hämtat från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0742051X11000643?via%3Dihub
Vetenskapsrådet. (2018). Regler och riktlinjer för forskning. Uppsala: Vetenskapsrådet. Hämtat från CODEX.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat från CODEX.
Winroth J, Rydqvist L-G. (2012). Hälsa & hälsopromotion. SISU Idrottsböcker.
Währborg, P. (2011). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur. Översti, A & Järvinen, J. (2017). Kartläggning av fysisk och psykisk arbetsergonomi hos grundskolelärare: ett beställningsarbete av Terveystalo. Examensarbete, Arcada. Hämtad från http://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/141468/Oversti_Axel%20-%20Jarvinen_Jan.pdf;jsessionid=3717BF9090B20838ED3C788E984DFE05?sequence=1
28
Bilaga 1
29
5.5. Vad är stress för dig?
6.6. Hur ofta är du fysiskt aktiv mer än 30 minuter genom någon form av rörelse? (Ex. promenad). Markera endast en oval.
En gång i veckan
2-4 gånger i veckan
Varje dag
Mer sällan än en gång i veckan
7.7. Hur ofta tränar du? (Då menar vi pulshöjande träning såsom jogging, cykling, simning m.fl.) Markera alla som gäller.
Aldrig
Ibland (enstaka tillfällen)
Ofta (1 - 2 dagar i veckan)
Mycket ofta (3 - 4 gånger i veckan)
Fler än 5 gånger i veckan
8.8. Har du varit sjukskriven en längre period än 2 veckor i sträck? Om ja, vad var skälet? Markera alla som gäller.
Besvär av nacke
Uttmattningssymptom
Besvär av huvudvärk
Besvär från ryggen
Besvär i axlar
På grund av en operation
Besvär av magont
Besvär av värk i leder
Annat
30
Tillhandahålls av
9.9. Har du något besvär av följande: Markera endast en oval.
Högt blodtryck
Högt kolesterol
Hjärt- kärlsjukdom
Diabetes
Rematisk värk / atros
10.10. Om det fanns tid för en friskvårdstimme i veckan, skulle du då använda den? Markera alla som gäller.
Ja (Gå till fråga 11)
Nej (Gå till fråga 12)
11.11. Skriv hur du skulle vilja använda friskvårdstimmen.
12.12. Är det något mer du önskar från skolledningen för att göra din arbetsmiljö ännu bättre?
31
Bilaga 2
32
5.4. Hur ofta upplever du dig stressad? Markera alla som gäller.
AldrigIbland
(enstaka tillfällen)
Ofta (1 - 2 dagar i veckan)
Mycket ofta (3 -6 dagar i veckan)
Varje dag
Jag upplever stress:
6.Upplever du att du är mer eller mindre stressad sedan första tillfället du fyllde i frågorna? Markera endast en oval.
Mer stressad
Mindre stressad
Ingen skillnad
7.Upplever du att du lärt dig värdefulla saker som du kan använda i din vardag från de två korta föreläsningar som vi hade om ergonomi och stress? Markera endast en oval.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Inte alls
Ja, verkligen
8.7. Hur ofta tränar du? (Då menar vi pulshöjande träning såsom jogging, cykling, simning m.fl.) Markera alla som gäller.
Aldrig
Ibland (enstaka tillfällen)
Ofta (1 - 2 dagar i veckan)
Mycket ofta (3 - 4 gånger i veckan)
Fler än 5 gånger i veckan
9.10. Om det fanns tid för en friskvårdstimme i veckan, skulle du då använda den? Markera alla som gäller.
Ja
Nej
33
Tillhandahålls av
10.Arbetar du med laptop? Markera endast en oval.
Ja
Nej, jag har en stationär dator
Ja, men jag har en dockningsstation och en höj och sänkbar bildskärm
Ja, och jag har ett laptopstativ för att kunna höja skärmen
Övrigt:
11.Finns det något du vill tillägga som du saknar rent ergonomiskt för att göra din arbetsplats bättre?