1(2)

HÖGSTAFÖRVALTNINGSDOMSTOLENSDOM

Mål nr3003-11

meddelad i Stockholm den 15 december 2011

KLAGANDES öder lundska stiftelsenKälkvägen 4 A589 35 Linköping

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEKammarrätten i Sundsvalls beslut den 19 april 2011 i ärende AdmD 54-2011-130,se bilaga

SAKENRätt att ta del av allmän handling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet delvis och förordnar att

överklagandeskriften i kammarrättens mål nr 1115-10 ska lämnas ut utom såvitt

avser uppgifterna i avsnitt 4. l i handlingen.

YRKANDE M.M.

Söderlundska stiftelsen yrkar att överklagandeskriften ska lämnas ut och anför

bl.a. följande. Sture Bergwall har i ett annat ärende om utlämnande av samma

handling uppgett att han inte har några problem med att uppgifterna offentliggörs.

Hans återkallade samtycke i det ärendet beror på ett missförstånd från hans sida.

Sture Bergwall har på sin blogg upprepade gånger framfört att han avser att

publicera sin journal där. Det finns inte någon anledning att tro att Sture Bergwall

Dok.Id 114006

Postadress Besöksadress Telefon Telefax ExpeditionstidBox 2293 Wallingatan2 08-56167600 08-56167820 måndag-fredag103 17 Stockholm E-post: 08:00-12:00

hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se 13:00-16:30

DOMMål nr3003-11

eller någon närstående till honom skulle lida men om uppgifterna lämnas ut. Vissa

av de uppgifter som sekretessbelagts av kammarrätten torde finnas i den ansökan

om resning som Sture Bergwall har gett in till Svea hovrätt. Resningsansökningen

är offentlig. Uppgifter bör inte vara sekretessbelagda hos en myndighet om de är

offentliga hos en annan.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

Uppgifterna i överklagandeskriftens avsnitt 4. l omfattas av sjukvårdssekretess

enligt 25 kap. l § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Eftersom Sture

Bergwall inte längre samtycker till att uppgifterna lämnas ut bryts inte

sekretessen. Det saknar betydelse vad han angett som skäl till att samtycket

återkallats. Stiftelsen har gett in en kopia av en resningsansökan som Sture

Bergwall lämnat in till Svea hovrätt. Det förhållandet att stiftelsen har tagit del av

resningsansökningen innebär inte att uppgifter om Sture Bergwalls personliga

förhållanden offentliggjorts på ett sådant sätt att sekretessen upphört att gälla för

uppgifterna i kammarrättens handling. Överklagandet ska således avslås när det

gäller dessa uppgifter.

Handlingen har till största delen tidigare lämnats ut. Mot den bakgrunden och med

hänsyn till vad som anges i kammarrättens offentliga dom i målet om särskild

utskrivningsprövning, till vilket den begärda överklagandeskriften hör, bedömer

Högsta förvaltningsdomstolen att sjukvårdssekretessen inte hindrar att handlingen

lämnas ut i övriga delar. Överklagandet ska således delvis bifallas.

Mats Melin Karin Almgren

Helena Jäderblom

Martin Krafft (JFöredragande justitiesekreterare

Avd. IFöredraget 201 1 -12-06

BESLUT 1 (2)KAMMARRÄTTEN i SUNDSVALL °*™« „ «««•SVERIGES DOMSTOUR 2011-04-19 AdmD 54-2011 -130

SÖKANDESöderlundska stiftelsen, 802425-9858

SAKENUtlämnande av allmän handling

BESLUT

Begäran avslås.

Box 714, 851 21 Sundsvall • Besöksadress: Södra Tjärngatan 2 • Telefon: 060-18 66 00 • Fax: 060-18 66 52 • kammarrattenisundsvall@dom.se •www.kammarrattenisundsvall.se

Expeditionstid: Måndag-fredag 09.00-16.00

BESLUT 2 <2)DATUM DIARIENR

2011-04-19 AdmD 54-2011-130

BEGÄRAN

Söderlundska stiftelsen har hos kammarrätten begärt att få ta del av Sture Berg-walls överklagandeskrift till kammarrätten i mål nr 1115-10 (utan bilagor), utansekretessmaskering. Till stöd för begäran hänvisas till det samtycke från StureBergwall som finns i ett e-brev ingivet i kammarrättens ärende nr 54-2011-114.

SKÄL

Stiftelsen har hänvisat till ett e-postmeddelande ingivet och åberopat av Folk-fronten som sökande i kammarrättens ärende nr AdmD 54-2011-114. Medde-landet är ett e-postsvar skickat från Sture Bergwall den 10 september 2010 underrubriken "Ang. journaluppgifters offentlighet" i vilket Sture Bergwall uppgett atthan inte har "problem med att offentliggöra handlingarna".

Sedan kammarrätten underrättat Sture Bergwall om Folkfrontens begäran ochdet åberopade samtycket samt efterfrågat om han samtycker till att överklagandetnu lämnas ut i sin helhet, har han den 8 april 2011 uppgett att han inte samtyckertill ett sådant utlämnande.

Något samtycke från Sture Bergwall till att överklagandet nu lämnas ut till Söder-lundska stiftelsen utan sekretessmaskering finns inte. Med hänsyn härtill och dåhandlingen i vissa delar alltjämt omfattas av sekretess enligt 25 kap. l § offentlig-hets- och sekretesslagen (2009:400) föreligger inte förutsättningar att lämna utden efterfrågade handlingen enligt den framställda begäran. Söderlundska stiftel-sens begäran ska alltså avslås.

Hur man överklagar, se bilaga (formulär2\""" / )

L / ) / / / . / ]K/vi ,-]^ (A Fra/t/ut f i / \ S W r * J ~ * _lf l V J> ^-Jr k

,ric Lowen Hans Eberstein Gunilla Ericssonkammaijrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd

referent ;

1(2)

HÖGSTAFÖRVALTNINGSDOMSTOLENSDOM

Mål nr2621-11

meddelad i Stockholm den 15 december 2011

KLAGANDEFolkfronten

Ombud: Jonathan LindborgSparrsjö vägen 2280 20 Bjärnum

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEKammarrätten i Sundsvalls beslut den 13 april 2011 i ärende AdmD 54-2011-114,se bilaga

SAKENRätt att ta del av allmän handling

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Högsta förvaltningsdomstolen bifaller överklagandet delvis och förordnar att

utöver vad som tidigare har lämnats ut av kammarrätten ska uppgifterna i avsnitt

4.2, 4.4, 4.6, 5.1 och 5.4 i överklagandeskriften i kammarrättens mål nr 1115-10

lämnas ut i sin helhet.

YRKANDE M.M.

Folkfronten vidhåller sin begäran att få del av hela överklagandeskriften och anför

bl.a. följande. Sture Bergwall har tidigare samtyckt till att uppgifterna lämnas ut.

Hans återkallade samtycke grundar sig på ett missförstånd beträffandeDok.Idll3990

Postadress Besöksadress Telefon Telefax ExpeditionstidBox 2293 Wallingatan 2 08-56167600 08-56167820 måndag - fredag103 17 Stockholm E-post: 08:00-12:00

hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se 13:00-16:30

DOMMål nr2621-11

Folkfronten. I vart fall måste det stå klart att Sture Bergwall inte lider men om

uppgifterna lämnas ut. Stora delar av de aktuella uppgifterna utgör förmodligen

offentligt processmaterial i en ansökan om resning i Svea hovrätt.

Resningsansökningen finns publicerad på en webbplats.

SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET

De av kammarrätten maskerade uppgifterna i överklagandeskriftens avsnitt 4.1

omfattas av sjukvårdssekretess enligt 25 kap. l § offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400). Eftersom Sture Bergwall inte längre samtycker till att uppgifterna

lämnas ut bryts inte sekretessen. Det saknar betydelse vad han angett som skäl till

att samtycket återkallats. Det förhållandet att en resningsansökan till Svea hovrätt

har publicerats på en webbplats innebär inte att uppgifter om Sture Bergwalls

personliga förhållanden offentliggjorts på ett sådant sätt att sekretessen upphört att

gälla för uppgifterna i kammarrättens handling. Överklagandet ska således avslås

när det gäller dessa uppgifter.

Mot bakgrund av vad som anges i kammarrättens offentliga dom i målet om

särskild utskrivningsprövning, till vilket den begärda överklagandeskriften hör,

bedömer Högsta förvaltningsdomstolen att sjukvårdssekretessen inte hindrar att

övriga uppgifter i handlingen lämnas ut. Överklagandet ska således delvis bifallas

på det sätt som framgår av avgörandet.

Mats Melin Karin Almgren J

Martin Krafl _Föredragande justitiesekreterare

Avd. IFöredraget 2011-l 2-06

ill* .KAMMARRÄTTEN i SUNDSVALL«"GBB0"™* 2011-04-13 AdmD 54-2011-114

Avdelning 2

SÖKANDEFolkfronten

SAKENUtlämnande av allmän handling

BESLUT

Den begärda handlingen ska lämnas ut maskerad enligt bifogad bilaga A.

Postadress Besöksadress Telefon Telefax B-postBox 714 Södra Tjärngatan 2 060-1H6600 (160-186652 kammarmttenisundsvjllfadom.seaf l 11 i',,*,l,.,,11

*«*KAMMARRÄTTEN i SUNDSVALLStllWCES EGMSTOUR

2011-04-13 AdmD 54-2011-114

BEGÄRAN M.M.

Folkfronten har hos kammarrätten begärt att få del av överklagandet i målnr 1115-10. Folkfronten har därvid åberopat ett bifogat e-postsvar från klaganden imål nr 1115-10, Sture Bergwall, rubricerat "Ang. journaluppgifters offentlighet "som är skickat till sökanden den 10 september 2010. I e-postsvaret har StureBergwall uppgett att han inte har "problem med att offentliggöra handlingarna".

Kammarrätten har i anledning av begäran underrättat Sture Bergwall om denna ochdet åberopade e-postsvaret och frågat Sture Bergwall om han samtycker till attöverklagandet nu lämnas ut i sin helhet. Sture Bergwall har i svar den 8 april 2011uppgett att han inte samtycker till ett sådant utlämnande.

Det antecknas vidare att kammarrätten den 19 oktober 2010 hållit muntligförhandling i det ovan nämnda målet 1115-10 och att förhandlingen, på begäran avklaganden, varit offentlig.

SKÄL

Av 25 kap. l § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, framgår attsekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskildshälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart attuppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lidermen.

Enligt 25 kap. 3 § OSL gäller sekretess i sådan verksamhet som innefattaromprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- ochsjukvård eller annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskildshälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiftenkan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Enligt 25 kap. 10 § OSL gäller sekretessen enligt l § inte beslut i ärende enligtlagstiftningen om rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd.

Av 43 kap. l § OSL framgår att om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift ien viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av enmyndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas hos enförvaltningsdomstol, ska sekretessbestämmelsen tillämpas som om den vore enprimär sekretessbestämmelse även hos förvaltningsdomstolen vid handläggning avmålet.

Dessutom gäller enligt 43 kap. 5 § OSL att en sekretessbestämmelse som gäller fören uppgift i ett mål eller ärende upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet omuppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål.

1'ostadress Besöksadress Telefon Telefax IvpostBox 7 14 Södra Tjämgatan 2 060-1866011 (160-186652 kjmmarrJttenisundsvallffl.doiTi.se

-HS! -i\

KAMMARRÄTTEN i SUNDSVALLSVERIGES tCMSTCUR

2011-04-13 AdmD54-2011-114

Kammarrättens bedömning.

Vid genomgång av den begärda handlingen och med beaktande av kammarrättensmuntliga förhandling i mål nr 1115-10 den 19 oktober 2010 inför öppna dörrarfinner kammarrätten att den ska lämnas ut maskerad enligt bifogad bilaga A. Demaskerade uppgifterna omfattas alltjämt av sekretess då det inte står klart att dessauppgifter kan röjas utan att den enskilde lider men.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 2).

^i-

Christer Sjödinlagman

Hans Ebersteinfd kammarrättsråd

unilla Ericssonkammarrättsrådreferent

IVistadrtssH o x 7 l 4w c; i T I *-'...-.,

besöksadressSo J ra Tjiim^iitan 2

T (.-le fr >n Tclc tax l vpost' tf i i)-18 66 00 ( )6 ( l -1H 66 52 kan-tm.Kntttnisiindsv:\lir<7iJom.sc

bi It i L\ c\ A

ADVOKATFIRMAN SILBERSKY AB

Hantverkargatan 26, Box 12706, 112 94 StockholmTel: 0046 8 654 04 15, Telefax: 0046 8 650 19 58 ,—

e-post: olsson@silbersky.se r-... RATTEN |

2010 -05- 1 g

Till

Kammarrätten i Sundsvall

1 0 0 5 2 1

KLAGANDE

Sture Bergwall, 500426-7190, Avd 36, Rättspsykiatriska kliniken Säter, Box 350,783 27 SÄTER

Ombud: Advokat Thomas Olsson, Box 12706, 112 94 STOCKHOLM

MOTPART

Chefsöverläkaren, Rättspsykiatriska kliniken Säter, Box 350, 783 27 SÄTER

DOM

Förvaltningsrättens i Falun dom 2010-05-06 i mål nr B 3287-10

Härmed får jag med stöd av bifogade fullmakt å Bergwalls vägnar överklagaförvaltningsrättens dom i enlighet med följande yrkanden och grunder.

1. YRKANDEN

l. l Bergwall yrkar att kammarrätten skall, med ändring av förvaltningsrättensdom, förordna om att den rättspsykiatriska vården skall upphöra.

l .2 Vidare hemställer Bergwall om att kammarrätten skall inhämtaSocialstyrelsens rättsliga råds yttrande över innehållet i chefsöverläkarensanmälan.

2. SKAL

2.1 Bergwall gör gällande att chefsöverläkarens psykiatriska bedömning ärfelaktig. De i anmäla angivna diagnoserna återspeglar inte någon verkligpsykisk störning hos Bergwall.

2.2 Vidare görs det gällande att chefsöverläkarens bedömning grundar sig på ettofullständigt underlag, som i väsentliga delar inte kan anses stå iöverensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

2.3 Slutligen ifrågasätts det om överläkare Erik Kall har förutsättningar för attutföra en objektiv psykiatriska bedömningen av Bergwall.

2.4 I det följande kommer skälen för överklagandet att utvecklas enligt följande.

3. ANMÄLAN

3.1 Psykiatrisk bedömning. I anmälan uppges att den psykiatriska bedömningen äroförändrad jämfört med f.d. överläkaren Otto Brundins bedömning från 1970där det bedömdes att Bergwall led av "pedojili sadismus". Vadchefsöverläkaren underlåter att omnämna är att Brundins utlåtandeöverprövades av Socialstyrelsen som i ett senare utlåtande underkändeBrundins resonemang på väsentliga punkter. Av Falu domsagas norratingslags häradsrätts dom 1970-05-26 i mål nr B 256/69 framgår även att detvar det senare utlåtandet som lades till grund för beslutet om rättspsykiatriskvård.

3.2 Diagnos. I anmälan anges att vid den rättspsykiatriska bedömningen ställdesdiagnosen "Personlighetsstörning med personlighetsorganisation påborderlinenivå i kombination med allvarlig impnlskontrollstörning ochsexuellt perverterat beteende med sado-masochistiska inslag". Samtidigt som

3

det antecknats att den psykiska störning som medförde vårdöverlämnandetkvarstår, framgår det av Riskbedömning VIII, som undertecknats av bl.a.chefsöverläkaren, att diagnosen ändrats till "Dissociativ personlighetsstörningoch sexuell sadism" under vårdtiden. Enligt Bergwalls uppfattning kan intedessa olika diagnoser anses motsvara en och samma typ av allvarlig psykiskstörning.

3.3 Ångestanfall och suicidförsök. I anmälan uppges att Bergwall "undervårdtiden varit kraftigt präglad av sin grundstörning och hade kraftigaångestanfall och suicidförsök". Vad chefsöverläkaren underlåter att nämna äratt ångestanfallen och suicidförsöken helt upphörde i samband med att denkraftiga medicineringen med bensodiazepiner avslutades i februari 2002.1journalerna för tiden från februari 2002 fram till dags dato finns inga som helstanteckningar om liknande problem

4. DEN PSYKIATRISKA BEDÖMNINGEN

4.1 Pedofili sadismus. Den enda gången denna formulering används om Bergwallspsykiska problem är i Brundins utlåtande från den 16 mars 1970 bilaga l.Brundin var vid denna tidpunkt före detta överläkare. Utlåtandet har en någotmärklig utformning. Som exempel kan nämnas att Brundin anser att orsaken

på en medicinsk utredning, utan snarare på Brundins erfarenheter av en annanpatient som var "likaledes en dalmas" och "likaledes lång som Bergvall". Som

vid den senare behandlingen måste övervakas att Bergwall inte får en

även att Brundin tagit hjälp av "en god vän, professor i teoretisk filosofi" föratt fastställa den korrekta diagnosen.

4.2 På Socialstyrelsens uppdrag utförde överläkaren Yngve Holmberg enkompletterande bedömning av Bergwall. Resultatet redovisades i ett utlåtandefrån den 8 maj 1970, bilaga 2.1 den konstaterades rörande Brundins

därför sakna grund" . Vidare konstateras att den sadomasochistiskakomponenten hos Bergwall inte var större än hos andra sexuellt perverterade.

4.3 Som en kommentar till ovan nämnda bedömningar kan anföras att de rörde sigom ett beteende som manifesterades hos Bergwall under en kort period närhan var 19 år gammal. Vid denna tidpunkt ingick även hans homosexuellaläggning i de diagnoser som ställdes på honom. Det synes vådligt att ställa sigoreserverat bakom de bedömningar som då skedde, och det gäller särskilt

Brandins utlåtande, med tanke på att värderingarna kring bl.a. homosexualitetoch förutsättningarna för att diagnosticera unga människor förändrats radikaltgenom åren.

4.4 I samband med att Bergwall ställdes inför rätta 1991 anklagade för stöld, grovstöld, grovt rån, grovt bedrägeri och morbrand genomgick han enrättspsykiatrisk utredning. Resultatet redovisades i ett utlåtande från den 25mars 1991, bilaga 3. Som framgår av utlåtandet har ett projektivt test,Rorschach, legat till grund för fastställandet av diagnosen. Ipsykologutlåtandet anges att den projektiva testningen visat attl

. Det kanäven noteras att i utlåtandet fastslås*

4.5 Som framgår av två artiklar från 2001 resp. 2002 i Läkartidningen, bilaga 4-5,var projektiva testmetoder vanliga vid just Huddinges rättspsykiatriska klinikunder början av 1990-talet trots att de inte ansågs ge tillförlitliga resultat.Problemen var bl.a. att bedömning var starkt subjektivt präglad, att resultateninte kunde empiriskt beläggas samt att det "lätt blir en psykologiskomskrivning av brottet som en del av den undersöktes inreföreställningsvärd". Av artiklarna framgår även att de projektiva metoderna,bl.a. Rorschach, var förbjudna i bl.a. Norge, England och USA. Vidare kanutläsas att ansvariga vid Huddinges rättspsykiatriska avdelning uppgett attman upphört med dessa projektiva metoder under senare delen av 1990-talet.

4.6 Efter den rättspsykiatriska utredningen 1991 har det inte skett någon meringående omprövning av Bergwalls diagnoser. Under vårdtiden förändradesemellertid beskrivningen av Bergwalls diagnoser i journalerna. Som exempelkan nämnas en journalanteckning från den 10 april 1995 av chefsöverläkarenErik Kall, bilaga 6.

Av journalerna framgår att Bergwall ansågs ha fler alter egon än "Ellington".Bl.a. omnämns en "Nana" och en "Cliff{

bilaga 7.

4.7 Av journalen framgår att den störning som betecknas som "multipelpersonlighetsstörning" visat sig först under regression i terapin. Någon meringående bedömning av Bergwalls påstådda psykiska störning enligt depsykiatriska kriterier som återfinns i t.ex. DSM-IV eller andra vedertagnamanualer synes inte ha skett. Diagnosen "multipel personlighet" ärsynnerligen kontroversiell och anses av flera seriösa forskare utgör en socialkonvention som uppstår genom ett samspel mellan terapeutens förväntningaroch instruktioner och patientens uppfattningar om vad som förväntas av enperson med flera identiteter, se t.ex. Nicholas P. Spanos, Multiple IdentityEnactments and Multiple Personality Disorder: A Sociocognitive Perspective,bilaga 8.

4.8 Avslutningsvis kan även påtalas att Bergwall i senare tillkomna anteckningarfrån 2009 även betecknats som "psykopat" av överläkaren Vladislav Ruchkin.I en journalanteckning från den 2 juli 2009 hänvisar Ruchkin även till "ennyligen gjord psykologntredning". Någon sådan utredning existeradeemellertid inte.

4.9 Sammanfattningsvis kan sägas att den senaste mer ingående utredningenrörande Bergwalls psykiska hälsa gjordes 1991, medan de diagnoser som nuredovisas härrör från vad som förevarit under åren 1 994-2001. Från 2002 ochfram till 2009 förkommer överhuvudtaget inga anteckningar om Bergwallspsykiska hälsa och utveckling i journalerna. Det är först när han börjarifrågasätta den vård och behandling som han gavs under åren 1993-2001 somhan utmålas som en psykopat av den patientansvarige läkaren.

5. VÅRDTIDEN

5.1 Sedan Falu tingsrätt i dom 1991-04-17 dömt Bergwall till sluten psykiatriskvård lades han in på Rättspsykiatriska kliniken Säter den 29 april 1 991 . Avjournalen framgår inledningsvis en del problem under 1991 me^flHHP*4BH0}men under 1992 har Bergwall full frigång. I augusti 1992 erhöllBergwall en lägenhet i Hedemora med kontrakt från och med den 1 5 augusti1992. Som ett led i förberedelserna för Bergwalls flytt till lägenheten togskontakter med försäkringskassan och de sociala myndigheterna för att säkraBergwalls ekonomiska möjligheter att finansiera ett eget boende.

5.2 Ungefår vid den här tidpunkten började Bergwall att erkänna ett flertal mord.Erkännandena beskrivs i journalen som "fantasier där han varit oklar på omdet här verkligen inträffat men han har nu fått fantasierna bekräftade som enföljd av den pågående psykoterapin" (journalanteckning 1993-02-26), bilaga9. I en sammanfattande anteckning från den 21 maj 1993 beskrivs det som att

"Minnesbilderna från dådet var först i terapin mer drömlika fantasier ochblev så småningom alltmera tydliga, enstaka bilder ... Det som slutligen fickhonom [Bergwall] att inse att det var fråga om verklighet, var närundertecknad och pat gjorde en dagsutflykt till Sundsvall hösten 1992", bilaga10.

5.3 Bergwall behöll samtliga friförmåner, inklusive ett flertal dagspermissioner tillbl.a. Stockholm, fram till den 21 januari 1994. Då beslutade den nytillträddecheföverläkaren Göran Källberg att flytta Bergwall till en låst avdelning ochdra in friförmånerna. Som framgår av Källbergs joumalanteckning från den 30januari 1994 mötte beslutet kraftiga protester från såväl personal som utredare.Både terapeuten, överläkaren Kjell Persson (numera Långsberg) och denpatientansvarige läkaren, överläkaren Göran Fransson, motsatte sig beslutetoch sjukskrev sig i protest. Enligt Fransson bedömdes "hans [Bergwalls]farlighet bedöms som betydligt reducerad" (journalanteckning 1993-08-09),bilaga 11, och Persson bedömde att "Risken för förnyad brottslighet liksomförsuicid bedöms f n som mycket liten" (journalanteckning 1993-10-22), bilaga12. Av Källbergs ovan nämnda anteckning framgår även beträffandefriförmånerna att "såväl terapeut som ansvari[g] läkare bedyrade att manhade det under kontroll och att arrangemanget skedde i överenskommelse medåklagare och polis", bilaga 13.

5.4 Under åren 1992 - 2001 skulle Bergwall komma att återvinna tidigareborträngda minnen av inte mindre än ca 30 mord. Det skedde i en terapi sombyggde på regression och under inflytande av en omfattande tilldelning avolika narkotikaklassade läkemedel, framförallt bensodiazepiner. Under dennaperioden är journalen full med anteckningar om kraftiga ångestanfall,

skriker nätterna igenom. Därtill kommer ett antal anteckningar rörande hansolika alter egon som framträder med jämna mellanrum.

5.5 När cheföverläkaren Göran Källberg återinträdde i tjänst under 2001 upptäcktehan att Bergwall hade ett omfattande missbruk av bensodiazepiner. Av enjournalanteckning från den 5 juni 2001 framgår att Bergwall uppvisade "ettrent missbruksmönster" och "ett klart missbruksbeteende", bilaga 14.Eftersom Källberg ansåg att han "under inga omständigheter kan fortsätta attacceptera pågående missbruk för att han [Bergwall] ska kunna fortsättapolisförhören", beslutades att medicineringen skulle successivt dras in. Den22 februari 2002 avslutades nedtrappningen och Bergwall har sedan den dageninte tagit några bensodiazepiner.

5.6 I samband med att Bergwalls missbruk av bensodiazepiner upphördeavslutades även såväl terapin som polisutredningarna. Av journalerna framgår

att det efter denna tidpunkt och under de följande åren inte finns en endaanteckning om allvarligare ångestattacker eller suicidtankar eller suicidförsök.I stället återfinns anteckningar som att "han börjat uppleva vissa känslorkvalitativt annorlunda på ett pös sätt" (journalanteckning 2001-10-17), bilaRa15, och att "Sture beskriver hur han idag har tillgång till sig själv som person,sin kropp och sitt inre psykiska liv, i en positiv bemärkelse"(joumalanteckning 2002-04-10), bilaga 16.

5.7 I fråga om Bergwalls multipla personlighetsstörning har Kall antecknat den 20juni 2001 att "Risken för attpatskafå dissociativa sym[p]tom och uppträdasom anna[n] person, har blivit nästan obefintliga", bilaga 17. Kall har vidareantecknat den 20 maj 2003 att "Även de gränspsyk tillstånden med multipelpersonlighet ser man i stort sett aldrig", bilaga 18. Faktum är att det efter detatt avgiftningen avslutades inte förekommer några journalanteckningar somomtalar de tidigare så frekventa beteendestörningarna. Fram till början av år2009 återfinns endast anteckningar om t.ex. tandvärk, huvudvärk och andrafullt normala somatiska åkommor. Ingenting sägs överhuvudtaget omBergwalls psykiska hälsa, utöver några enstaka anteckningar om att hankänner sig sorgsen över sin livssituation

5.8 Sedan Bergwall offentligt återtagit sina tidigare erkännanden och uppgivit attde falska erkännandena framkallats genom behandlingsmetoderna påRättspsykiatriska kliniken Säter har framförallt överläkaren Vladislav Ruchkinbörjat föra in ett flertal anteckningar av polemiserande karaktär där han direktoch indirekt ifrågasätter Bergwalls nya uppgifter. Det kan noteras att ingen urpersonalen, vare sig behandlingsansvariga läkare eller omvårdnadspersonalenpå avdelningarna med ett enda ord omnämnt eller tagit upp med Bergwall denya uppgifterna om att det rörde sig om falska erkännanden.

5.9 Sammanfattningsvis kan således konstateras att de aktuella psykiskastörningarna och de omständigheter som läggs till grund förfarlighetsbedömningen i allt väsentligt hänför sig till förhållanden somuppkom under åren 1994-2001. Dessförinnan ansågs inte Bergwall farlig förvare sig själv eller annan och i tiden därefter har beteendestörningarna heltupphört.

6. CHEFSÖVERLÄKARENS STÄLLNING

6.1 Som framgått ovan har chefsöverläkaren Erik Kall varit djupt involverad i denbehandling av Sture Bergwall som ledde fram till erkännandena av ca 30mord. När nu Bergwall återtagit erkännandena och pekat ut behandlingen somorsaken t i l l de falska erkännandena innebär det även en allvarlig kritik mot

bl.a. Kalls yrkesutövning under de aktuella åren. Det föreligger således ertdirekt konfliktförhållande mellan chefsöverläkaren och Bergwall.

6.2 Vidare ifrågasätts de vetenskapliga grunderna för Kalls diagnos angåendemultipel personlighetsstörning. Trots att Kall själv i olika journal anteckningarredovisat att denna störning försvunnit efter det att missbruket avbensodiazepiner upphört förfäktar han samma diagnos i sin anmälan tillförvaltningsrätten (dissociativ personlighetsstörning). Samtidigt är justdepersonalisering en välkänd biverkning av missbruk av bensodiazepiner. Detkan starkt ifrågasättas om Kall är den som objektivt sett är mest lämpad attompröva sina egna ställningstaganden, särskilt mot bakgrund av den situationsom nu uppstått.

6.3 Även Kalls användning av uttrycket "pedofili sadismus" synes tveksamt,särskilt mot bakgrund av att uttrycket inte förkommit i några utredningar avBergwall efter den som Brundin utförde 1970. Användningen av uttrycket ianmälan till förvaltningsrätten kan inte ha några andra motiv än att försökaskapa en antipati mot Bergwall som person. Formuleringen är onekligenslagkraftig, men relevansen kan starkt ifrågasättas.

6.4 Slutligen måste Kalls redogörelse i anmälan rörande Bergwalls "kraftigaångestanfall och snicidförsök" betraktas som direkt missvisande mot bakgrundav det inte finns några anteckningar om sådana förhållanden efter 2002.Bergwall har således inte uppvisat det beteende som Kall anser var kraftigtpräglad av grundstömingen under de senaste 7-8 åren. Som framgår ovan harinte heller de olika alter egona i form av bl.a. "Ellington", "Nana" eller "Cliff'visat sig sedan den exempellöst frikostiga förskrivningen av bensodiazepiner,vilken Kall själv i hög grad var ansvarig för, upphörde

6.5 Sammanfattningsvis menar Bergwall att den konflikt som uppkommit mellanhonom och personalen på Rättspsykiatriska kliniken Säter, och den kritik somhan riktat mot vården av honom, och därmed även direkt och indirekt motKall, medför en påtaglig risk för att chefsöverläkarens objektivitet påverkatsvid bedömningen av hans psykiska hälsotillstånd.

7. YTTRANDE FRÅN SOCIALSTYRELSENS RÄTTSLIGA RÅD

7.1 Som framgått ovan har det inte genomförts någon mer ingående bedömning avBergwalls psykiska hälsa sedan den rättspsykiatriska utredningen år 1991. Viddenna bedömning användes metoder som då var accepterade, men som idaginte anses överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet. Undervårdtiden har diagnoserna ändrats med anledning av att Bergwall uppvisat ett

förändrat beteende inkluderande olika alter egon som ansågs härbärgeraborträngda minnen av traumatiska barndomsupplevelser och mord.Diagnosticering synes emellertid ha grundat sig enbart på vad som framkomunder regression i terapin, och inte på några mer ingående prövningar avorsakerna till beteendeförändringarna.

7.2 Mot bakgrund av att Bergwall under 1992 skulle försöksutskrivas till en egenlägenhet i Hedemora och fram till början av 1994 beviljades fulla friförmånersynes den ändrade bedömningen av hans psykiska hälsa och farlighet enbartgrunda sig på vad som inträffat under tiden därefter. Som framgått ovan harBergwall uppvisat ett bissart och i många avseenden stört beteende under åren

w 1994-2001, men detta har helt upphört efter avgiftningen från bensodiazepineri början av år 2002. Eftersom de diagnoser som nu presenterats är sådana somfastställts under åren 1994-2001, finns det skäl att närmare överväga om

,-,Ä beteendestörningarna - d.v.s ångestattacker, suicidförsök och uppvisandet av"™ multipla identiteter m.m. - som då förekom har andra förklaringar än vad som

nu påstås från cheföverläkaren.

7.3 Enligt Bergwalls uppfattning bedömdes den psykiska störning som föranleddevårdöverlämnandet 1991 inget hinder mot att han skulle skrivas ut till en egenlägenhet under senare delen av 1992 och det ansågs fram till 1994 inteföreligga någon risk för återfall i brottslighet. De personlighetsstörningar somchefsöverläkaren framhåller i sin anmälan framkallades av den vård ochbehandling som han erhöll under åren 1993-2001 och upphörde efter det attbehandlingen avslutats 2002. Som framgår av journalanteckningarna harBergwall sedan 2002 inte uppvisat något av de beteenden som anses utmärkaden påstådda grundstörningen.

d7.4 Med hänsyn till de redovisade förhållandena måste det anses lämpligast att ett

utlåtande rörande Bergwalls psykiska hälsa lämnas av en oberoende instansför att kammarrätten skall få ett fullständigt underlag för sin bedömning.

' :7 Därför hemställes om att kammarrätten inhämtar ett yttrande frånSocialstyrelsens rättsliga råd rörande innehållet i anmälan frånchefsöverläkaren.

8. SAMMANFATTNING

8.1 Bergwall har vårdats på Rättspsykiatriska kliniken Säter sedan 1991. Undervårdtiden har han inte angripit eller på annat sätt hotat eller varit våldsam motpersonal, medpatienter eller andra utomstående personer. Han har inte hellerutretts för eller dömts för något brott begånget under denna tid.

8.2 Sedan Bergwalls missbruk av förskrivna bensodiazepiner upphörde 2002 harhan inte uppvisat några beteendestörningar och inte heller visat några suicidadrag. Journalerna innehåller under denna tid inga anteckningar om annat änrent somatiska åkommor.

8.3 De diagnoser som framhålls i anmälan ligger i en del fall så långt tillbaka som40 år i tiden då Bergwall var 19 år gammal. Senare diagnoser härrör från dels1991, dels den tid mellan 1993 och 2002 då Bergwall i stor omfattningmissbrukade bensodiazepiner. De senare diagnoserna är ställda underextraordinära förhållanden och avser sådana psykiska störningar som får anseskontroversiella. Av journalanteckningar från tiden efter 2002 förefaller detäven som om störningarna upphört

8.41 dagsläget råder det en djupgående konflikt mellan Bergwall och ansvarigpersonal, däribland chefsöverläkaren, med anledning av att Bergwall anklagatde ansvariga för f el behandling. Enligt Bergwalls uppfattning har de bidragittill att ha framkallat ett antal falska erkännande genom en experimentelltutformad vård bestående av regressionsterapi i kombination med enomfattande förskrivning av narkotikaklassade läkemedel.

8.5 Med hänsyn till att det inte utförts någon mer ingående psykiatrisk utredningav Bergwall sedan 1991, vilken i sig grundade sig på i dag tveksammaundersökningsmetoder, och nu rådande förhållanden på kliniken, anserBergwall att det är absolut nödvändigt att föranstalta om en oberoendeutredning av hans psykiska hälsa. Lämpligtvis bör ett sådant yttrande inhämtasfrån Socialstyrelsens rättsliga råd.

9. OFFENTLIGT BITRÄDE

9.1 Fullmakt från Sture Bergwall bifogas.

9.2 Det hemställes om att undertecknat ombud förordnas som offentligt biträde förBergwall.

Stockholm den 18 maj 2010

Thomas Olsson