hemvärnspluton/hemvärnsgrupp del 3 anvisningar...det kan dock komma att finnas tillfällen när...
TRANSCRIPT
Förb
and
sreglem
ente Fö
rsvarsmakten
• Hem
värnsp
luto
n/H
emvärn
sgru
pp
2013
FörbandsreglementeHemvärnspluton/Hemvärnsgrupp
Del 3 Anvisningar
FörbandsreglementeHvplut/Hvgrp
Del 3 Anvisningar
2
© 2013 Försvarsmakten Reglementet är publicerat i samarbete med FMV/FSV/Grafisk produktionTryckeri: Elanders Sverige AB 2013
M7739-353112 FörbR Hvplut/HvgrpCentral lagerhållning: Försvarsmaktens centrallager, Arboga
Förbandsreglemente Hemvärnspluton/HemvärnsgruppFörbandsreglemente Hemvärnspluton/Hemvärnsgrupp 2013,(FörbR Hvplut/Hvgrp 2013 M7739-353112) fastställs.
Reglementet ersätter M7741-180151 Hemvärns reglemente Hem-värns pluton 1996 (HvR Hvplut 1996) samt Förbands reglemente Hemvärnspluton/ Hemvärnsgrupp, förhands utgåva 1. Innehållet i detta reglemente vidmakthålls och uppdateras av Hemvärnets Strids-skola.
Beslut i detta ärende har fattats av Rikshvch, bgen Roland Ekenberg. I beredningen har C HvSS öv Björn Olsson, mj Magnus Norhult, mj Ingemar Gutenberg (föredragande), mj Johan Nyman, kn Kjell Granqvist, kn Mikael Svensson, kn Johan Sjökvist deltagit.
Roland EkenbergRikshemvärnschef
Björn Olsson C HvSS
3
Innehållsförteckning10. Spaning ..................................................................................................................... 7
10.1 Fast och rörlig spaning ................................................................................ 710.1.1 Allmänt ........................................................................................... 710.1.2 Fast spaning .................................................................................... 910.1.3 Observationsplats ........................................................................1210.1.4 Rörlig spaning ..............................................................................16
11. Eskort av materieltransport och/eller personal transport ................................2311.1 Allmänt .......................................................................................................23
11.1.1 Förberedelser ................................................................................2411.1.2 Avbrott i marsch...........................................................................27
12. Truppluftvärn ........................................................................................................3312.1 Allmänt .......................................................................................................33
12.1.1 Insatsregler för truppluftvärn .....................................................3313. Skydd mot CBRN och Brand ..............................................................................35
13.1 Allmänt .......................................................................................................3513.1.1 Grunder .........................................................................................3513.1.2 Som plutonchef skall du kunna leda; ........................................3613.1.3 Som gruppchef skall du på plutonchefens order kunna; ........36
13.2 Vid C- beredskap Zero vidtas följande vid plutonen ............................3613.2.1 Enskild soldats åtgärder ..............................................................37
13.3 Vid höjande av C-beredskapen skall följande vidtagas. ........................3713.3.1 Åtgärder vid hemvärnspluton ....................................................37
13.4 CBRN-hotnivåer och skydd .....................................................................3713.4.1 Personlig skyddsutrustning ........................................................40
13.5 Skydd mot biologiska stridsmedel och smitta .......................................4013.6 Skydd mot kemiska stridsmedel ..............................................................4113.7 Skydd mot brandstridsmedel ...................................................................4113.8 Skyddsmaskregeln .....................................................................................42
14. Logistik ...................................................................................................................4314.1 Allmänt .......................................................................................................43
14.1.1 Ammunition .................................................................................4414.1.2 Underhållsrapportering ..............................................................44
15. Försvarsmedicin ....................................................................................................4715.1 Grunder .......................................................................................................4715.2 Taktiskt omhändertagande under strid (TOS) ......................................47
16. Fältarbeten ............................................................................................................5316.1 Grunder .......................................................................................................53
16.1.1 Inriktning av fältarbeten .............................................................5316.2 Fältarbeten för överlevnad ........................................................................53
16.2.1 Befästningsarbeten ......................................................................5316.2.2 Maskering .....................................................................................53
16.3 Fältarbeten för rörlighet ............................................................................5416.3.1 Hinder ...........................................................................................5416.3.2 Minröjning ....................................................................................54
16.4 Fördröjande fältarbeten ............................................................................5416.4.1 Minering .......................................................................................54
17. Bilagor ....................................................................................................................5517.1 Eldobservatörstjänst ..................................................................................55
17.1.1 Indirekt eld....................................................................................5517.2 Order grunder pluton och grupp ..........................................................59
17.2.1 Ordermall – Pluton ......................................................................5917.2.2 Ordermall – Grupp ......................................................................6117.2.3 Marschorder pluton ....................................................................6217.2.4 Förläggningsorder pluton ..........................................................63
17.3 Lägesangivning ..........................................................................................6517.3.1 Grunder .........................................................................................6517.3.2 WGS 84 .........................................................................................6517.3.3 SWEREF 99 ..................................................................................6617.3.4 Koordinatsystem ..........................................................................6617.3.5 Lägesangivning med UTM eller MGRS ....................................66
17.4 Nomenklatur för markstrid ......................................................................6917.5 Vanliga Förkortningar ...............................................................................89
BildförteckningBild 10:1. Exempel på hur gruppen kan gruppera vid fast spaning. Observera att
avstånd styrs av terrängen och uppgiften. ...............................................11Bild 10:2. Exempel på oplats. ......................................................................................12Bild 10:3. Exempel på oplats sommar respektive vinter. ........................................13Bild 10:4. Exempel på oplats i byggnad.....................................................................14Bild 10:5. Exempel på fast spaning med tillfällig oplats. Gruppen samlad. .........15Bild 10:6. Exempel på fast spaning från tillfällig oplats. Gruppen delad med
sluten del. .....................................................................................................15Bild 10:7. Exempel på rörlig spaning.........................................................................18Bild 10:8. Exempel på spaning mot fast punkt (ex spaningsfråga: finns motstån-
daren vid ödegården?). ..............................................................................21Bild 10:9. Svepmetoden (ex på spaningsfråga: finns motståndaren i området?). 21Bild 10:10. Fågelklometoden (ex på spaningsfråga: finns motståndaren grupperad
i området? Eller finns motståndaren vid A? B? C? D?). ........................22Bild 11:1. Exempel på eskortsstyrkans framryckning längs väg.. ..........................25Bild 11:2. Den skyddade transporten gjort åtgärder vid tillfällig halt. Observera
post bakåt samt tät- och kö fordons placering på vägen. ......................27Bild 11:3. Exempel på då lång halt tillämpas. Plutonen grupperad i anslutning till
fordonen med uppsikt minst 50 m från fordonen räknat. Se bild. 28Bild 11:4. Bilden visar exempel på områdessök. ......................................................30Bild 14:1. Exempel på PEDARS. ...............................................................................45Bild 17:1. Skiss för eldobservatör ...............................................................................57Bild 17:2. Eldreglering .................................................................................................59Bild 17:3. SAM-formel ................................................................................................59Bild 17:4. Indelningen i zoner har, enkelt uttryckt, gjorts så att jorden har ”skalats”
som en apelsin och på så sätt har den överförts till ett plant underlag. 66Bild 17:5. Zonindelning. En strikt tillämpning av UTM över Sverige innebär att
landet delas in i de fyra zonerna 32, 33, 34 och 35. Med denna zon-indelning är det inte möjligt att tillämpa lägesbestämning. Av denna anledning har ytterligare en zonindelning i UTM-systemet gjorts för att möjliggöra lägesbestämning. ...............................................................67
Bild 17:6. Sverige berörs av följande zoner: 32V, 33U, 33V, 33W, 34V, 34W, 35W. Varje zon delas sedan upp ytterlligare en gång i 10-milakolumner som anges med två bokstäver t.ex EU. Informationen om vilken zon och 10-milaruta som kartan berör åter-finner du i listen på kartbladet. .................................................................67
Bild 17:7. OBS! Första uppgiften för att förhindra missförstånd mellan förband, är att kontrollera vilken zon kartan behandlar och ange denna. ........68
1
10. Spaning10.1 Fast och rörlig spaning
Uppgift som syftar till att inhämta information utan strid. Syftet med uppgiften är att lokalisera, identifiera, verifiera eller dokumentera viss företeelse eller visst objekt. Uppgiften kompletteras med spaningsfrågor.
10.1.1 Allmänt Uppgiften styr hur du skall genomföra ditt spaningsuppdrag om det skall genomföras som fast eller rörlig spaning. Spaningsuppgiften kan lösas öppet eller dolt eller med en kombination av öppna och dolda spaningsinslag för att inte röja egen verksamhet. Ytövervakning är inte samma sak som spaningstjänst. Däremot kan fast eller rörlig spaning vara en av flera metoder för att lösa ytövervakning.
För att inte röja förbandet eller att omöjliggöra den uppgift som förban-det har, skall alltid så få som möjligt ha kännedom om plutonen/grup-pens uppgift. Nödvändig information delges sidoförband och andra enheter.
Närboende och andra civila kan användas för att få in information. Det kan ske genom att be dem ringa om viss verksamhet sker eller genom utfrågning på plats. Trovärdigheten av den informationen måste dock alltid beaktas.
Hemvärnsunderrättelsekompanierna är de förband i Hemvärnet som har spaning som huvuduppgift. Förbandet inte är normalutrustat för att lösa stridsuppgifter. Det kan dock komma att finnas tillfällen när dessa är de enda tillgängliga, eller bäst lämpade förbandet då måste de ges en stridsuppgift av begränsad omfattning.
10.1.1.1 Order för spaningsuppgiftDen order som Du som plutonchef ger för spaning skall tydligt klar-göra den uppgift som gruppen har fått samt den eller de spaningsfrå-gor som skall besvaras. Uppgiften skall reglera på vilket sätt som rap-
2
porteringen skall genomföras. Tidsförhållanden skall vara klarlagda, exempelvis när uppgiften skall påbörjas att lösas eller vara löst. Orden skall också omfatta vad gruppen skall göra när uppgiften är löst samt beredduppgift. Ordern skall omfatta vad gruppen skall göra när uppgif-ten är löst samt om det finns en eller flera beredduppgifter skall dessa framgå av uppgiften.
Exempel: ”1. grupp spana mot NORSBORGS VATTENVERK från 281200 till 291400 återgå därefter till VÄLLINGE BY, finns motståndaren vid anläggningen? Beredd spana mot teleanläggningen vid NORSBORG. Rapportering enligt stående plutonsorder”.
Om gruppen måste avbryta spaningsuppgiften på grund av att förban-det blivit upptäckt eller inte får samband med plutonchef/högre chef vidtar förbandet åtgärder enligt omfall alternativt eventuell nödplan. Detta skall vara känt hos plutonchef samt hos gruppen som löser upp-giften.
10.1.1.2 SpaningsfrågaSpaningsfråga är den del som styr vad uppdraget omfattar/syftar till. Finns det flera underrättelsebehov spaningsfrågor är de littererade för att det skall gå att skilja dem åt vid rapportering. Har uppdraget fått ett littereringsnummer skall detta åtfölja rapporten.
Exempel på spaningsfrågor kan vara:• Är vägen framkomlig för personbilar? • Finns motståndaren vid ödegården?
10.1.1.3 Planering av uppgiften sker innan gruppen utgår. Som gruppchef genomför du förberedelser enligt minnesramsan RAS-SOIKA
Exempel på RASSOIKA för rörlig spaning på gruppen;• Repetera uppgiften, ställ frågor så inget i ordern är oklart. Planera
där efter,
3
• Avdela, vilka som skall vara med om inte hela gruppen skall delta i uppgiften, samt eventuellt tillförd personal,
• Samla, gruppen skyddat, avsides från andra och planera med dessa om tid finns,
• Stridsberedskapen höjs; färdiga till strid och kontrollera all mate-riel, föröva om tid finns samt säkerställ uthålligheten,
• Orientera gruppen och ge order. Hur gemensam materiel skall medföras och fördelas inom patrullen. Omfall, om uppdraget måste avbrytas.
• Indela gruppen om det inte är enligt standardrutin,• Kontrollera, att gruppmedlemmarna förstått uppgiften hur den
skall lösas, Plocka av personliga tillhörigheter, oleat, gamla order m.m. från gruppen. Kontrollera packningen av gemensam materiel,
• Anmäl, att gruppen är klar att utgå eller att den utgår beroende på order.
10.1.2 Fast spaning10.1.2.1 AllmäntFast spaning innebär att gruppen skall bemanna en observationsplats (oplats) under kortare eller längre tid. Avståndet till det som skall obser-veras är beroende på vad som skall rapporteras/upptäckas, risken för att bli röjd, ljusförhållanden samt tillgången på kikare och bildförstärkare. Vid lösande av uppgiften under kortare tid (under 24 h) löser du upp-giften med tillfällig oplats. Skall du lösa uppgiften under längre tid byggs en fast oplats. Normalt byggs en oplats med en sluten del en bit från oplatsen i tält eller skärmskydd, undantag från detta kan vara oplats i bebyggelse eller om man kan förlägga gruppen i anslutning till oplatsen.
Vid val av plats måste hänsyn tas både till upptäcktsrisk samt att fram- och tillbakaryckningsvägar är dolda. Ljud och ljus samt lukt(från t.ex. matlagning vid sluten del) kan även röja förbandet.
4
Uppgifter och innebördUPPGIFT INNEBÖRD
Fast spaning mot A, beredd…!Finns personer vid… Rapport enl. 7S till… senast tnr….
Från valfri plats skall motståndarens verksamhet vid A övervakasRapport avges vid viss tidpunkt, plats, händelse eller enligt stående order
Fast spaning mot vägen B3-C4, beredd…!Trafikeras vägen….?Rapport enl. 7S till .. senast tnr…
Från valfri plats skall verksamhet vid en del av vägen mellan B och C över-vakas.Rapport avges vid viss tidpunkt, plats, händelse eller enligt stående order
Fast spaning mot vägen B-C från D, beredd…!Trafikeras vägen….?Rapport enl. 7S till .. senast tnr
Från plats D skall verksamhet vid en del av vägen mellan B och C över-vakas.Rapport avges vid viss tidpunkt, plats, händelse eller enligt stående order
Fast spaning mot vägen B3-C4Trafikeras vägen, beredd…!Rapport enl. 7S till .. senast tnr…
Från valfri plats skall verksamhet vid en del av vägen mellan B och C över-vakas.Rapport avges vid viss tidpunkt, plats, händelse eller enligt stående order
Fast spaning mot vägen B-C från DTrafikeras vägen? beredd….!Rapport enl. 7S till .. senast tnr
Från plats D skall verksamhet vid en del av vägen mellan B och C över-vakas.Rapport avges vid viss tidpunkt, plats, händelse eller enligt stående order
10.1.2.2 Uppgiftens lösande på gruppFörbandet framrycker till ett bakre läge med den materiel som krävs för att lösa uppgiften. Personal för att rekognosera oplatsen samt för att bemanna tillfällig oplats utgår. Övriga förbereder materiel för oplatsen.
Tillfällig oplats upprättas samt betjänas. Samband till högre chef upp-rättas vid tillfälliga oplatsen. Din uppgift som gruppchef blir att rekog-
5
nosera och fastställa den ordinarie oplatsen. Arbetet med oplatsen sätts i gång och därefter rekognoseras mörker-oplats. Sambandet mellan oplatsen och slutna delen utgörs vanligen av markkabel som grävs ner.
När den ordinarie oplatsen är upprättad och betjänad bryts den tillfäl-liga oplatsen. Därefter görs slutna delen klar.
Om uppgiften inte kan lösas från ordinarie oplats under mörker eller dålig sikt används mörker-oplatsen. Mörker-oplatsens läge väljs så att avståndet blir kortare samt att det går att nyttja bildförstärkare.
Avlösningarna på oplatsen genomförs växelvis med en man i taget. Över-lämningen omfattar OBSLÖSA, bestämmelser för sambandstjänsten, materielen på oplatsen samt vad som har skett senaste tiden runt oplat-sen. Passens längd anpassar du efter gruppens stridsvärde, kyla m.m.
Ryggsäcksgömma
Metkrok
Avhopp
Observations-sträcka 200 m
50-500 m
Mörkeroplats
Dold framryväg.Liten metkrok
Frontalt skydd ex.sjö, höjd eller myr.
Samband mellanOP-bas. Tråd, Ra
Bild 10:1. Exempel på hur gruppen kan gruppera vid fast spaning. Observera att avstånd styrs av terrängen och uppgiften.
6
Exempel på materiel som kan medföras vid fast spaning;Materiel för sluten del, exempelvis tält 12 samt maskeringsnät.Fälttelefon x 2 samt telefontråd och materiel för kabeldragning.Sambandsmedel, Ra 180, Ra 195 m.m.Kikare, bildförstärkare ficklampa för rött sken samt oplatsliggare.Maskeringsnät regnskydd/presenning samt liggunderlag för oplatsen.Såg, spade, yxa, snöre och ståltråd.
10.1.3 ObservationsplatsKrav på oplatser;• Kunna observera målet,• samband(från oplatsen eller sluten del),• skyddad från upptäckt,• möjliggöra avlösning dolt,• torr och bekväm för att bibehålla stridsvärdet,• på en plats som inte drar åt sig uppmärksamhet.
OBSERVATIONSRIKTNING
POST BAKÅT, DÖRR/LUCKA
Bild 10:2. Exempel på oplats.
7
10.1.3.1 Oplats under vinterförhållandenUnder vinterförhållanden måste arbetet genomföras så att man förorsa-kar minimalt med spårbildning.
För att ta sig till oplatsen och slutna delen måste du kanske skenspåra och göra ett avhopp för att dölja oplatsen. Oplats vintertid kan exempel-vis byggas som en kupol. Kupolen byggs i skydd bakom och lyfts sedan på plats. 12-18 slanor knyts ihop i toppen, täck över med regnskydd och ris, vit maskeringsduk eller vitt maskeringspapper. Eftersträva så låg konstruktion som möjligt. Oplatsen måste ”smälta in” i terrängen. Avsluta med att maskera med snö.
Bild 10:3. Exempel på oplats sommar respektive vinter.
10.1.3.2 Oplats i bebyggelseI bebyggelse upprättar du oplats i t.ex. rum, på vindar, tak, balkonger, i källare, ventilationstrummor, fordon (ej civila bilar), ladugårdar, bodar och buskage m.m. Var kreativ! Bara fantasin begränsar dig. Vid val av
8
oplats i markplan finns alltid en risk att bli upptäckt genom att de går att se rätt in i oplatsen. Ta hänsyn till solen så att det går att observera det utan att ha motljus. Upprättar du oplatsen i ett rum, byggs den indraget med ett skydd framför som döljer rörelser och reflexer. Som skydd kan maskeringspapper eller ett lakan användas.
Tänk på att inte göra något som inte tillhör normalbilden. Rörelser på en vind som inte används drar till sig uppmärksamhet samtidigt som matos från matlagning sprider lukt som kan röja förbandet.
Bild 10:4. Exempel på oplats i byggnad.
10.1.3.3 Tillfällig oplatsNär du upprättar ordinarie oplats, och när inte uppgiften eller hotbil-den kräver att du upprättar en traditionell oplats upprättas en tillfäl-lig oplats. När uppgiften skall lösas under kortare tid, under 24 timmar byggs normalt inte en oplats. Gruppen grupperas i ”runtomkringför-svar” och löser uppgiften med en samlad gruppering.
Vid dåligt väder kan gruppen delas och en oplats upprättas med två man. Resten av gruppen grupperas i en sluten del på bulleravstånd. Som sluten del kan tält, byggnad eller fordon användas. Disponerar gruppen fordon kan batterier samtidigt laddas.
9
Tät gruppering
RA
Bild 10:5. Exempel på fast spaning med tillfällig oplats. Gruppen samlad.
Tråd
RAFordon
VindskyddTält
Bulleravstånd
Bild 10:6. Exempel på fast spaning från tillfällig oplats. Gruppen delad med sluten del.
10.1.3.4 Plutonens förmåga att upprätta oplatserHvplutonen har möjlighet att med begränsad uthållighet upprätta och betjäna fyra stycken oplatser med geografisk spridning. Samban-
10
det utgör i detta fall den gränssättande faktor. För att få längre uthållig-het grupperas plutonen delat med två troppbaser och betjänar därifrån 2 stycken oplatser per tropp. Hemvärnsunderrättelsepluton skall klara gruppvisa oplatser i tre dygn.
10.1.4 Rörlig spaning10.1.4.1 AllmäntRörlig spaning innebär att genom framryckning i terräng, samt obser-vation från tillfälliga oplatser, klargöra förhållandet vid angiven plats.
Framryckning skall ske dolt och med god observation. Motståndarens verksamhet upptäcks oftast först genom hörselobservation. Stanna ofta för att koncentrerat observera efter tecken på motståndarens närvaro. Använd kikare, förstorande sikten, bildförstärkare för att bättre kunna observera. Framryck inte närmare motståndaren än absolut nödvändigt.
Om läget medger kan rörlig spaning genomföras öppet. Då genomför spaningsgruppen patrullering. Anpassning av utrustning och uppträ-dande sker efter hotnivå och vilken bild man vill visa av egna förband (hotfullt eller vänligt). Grunder är dock detsamma. Det är av största vikt att förberedelser görs noggrant innan utgående så att brister har rättats till och all materiel är kontrollerad. Det finns begränsat med utrymme att rätta till felaktigheter då uppgiften påbörjats.
Uppgifter och innebördUPPGIFT INNEBÖRD
Spanar mot A, beredd …..!Finns motståndaren ?Rapport enl. 7S samt skiss till.. vid.. tnr..
Förhållandena vid A skall undersökas.Spaningsresultatet skall redovisas enl. 7Ssamt en skiss över A.
Spanar över B mot C från tnr, beredd…! Är vägen ……?Rapport enl 7S till .. senast tnr
Förhållandena vid B skall under sökas innan spaningen inriktas mot C. Rapport avges vid viss tidpunkt, plats, händelse.
11
Spanar längs D-E; beredd…!
Trafikerar motståndaren ….?
Rapport enl 7S till… på KompL.
Förhållandena längs D-E skall under-sökas. Gruppen framrycker parallellt med sträckan med flera instick mot sträckan.
Spanar inom område F-G-H-I, beredd…! Finns motståndarens artilleri grupperat ….?
Rapport enl 7S till.. Senast tnr ..
Förhållandena inom område F-G-H-I skall undersökas. Gruppen skall sna-rast fastställa och rapportera mot-ståndarens artillerigruppering, dock senast tnr. Gruppen väljer spanings-metod.
Spanar i riktning 3750, 800m, beredd…! Är motståndaren grupperad ….?
Rapport enl 7S till… på PlutL snarast.
Förhållandena i kompassriktningen skall undersökas angiven sträcka. framryckningen avbryts om motstån-daren påträffas tidigare.
12
OBJEKTMål
Rapportsamlingsplats/delningspunkt
Ryggsäcksgömma/
ÅSA 1
ÅSA 2
ÅSA 3
FAP/ÅSA 4
Stridspar genomförnärspaning
Order, lätta utr, anmälantill Plut C.
(ev rek av objekt)
Lämna packningar
Stanna, peka på ÅSAoch visa på karta
Fordon lämnas, Färdiga till strid. Anmälan till
Plut C Utgående
Bild 10:7. Exempel på rörlig spaning.
10.1.4.2 FramryckningNär gruppen framrycker anger du återsamlingsplater (ÅSA) för din grupp. Platserna väljs längs framryckningsvägen som är lätta att åter-finna även i mörker.
10.1.4.3 Ryggsäcksgömma (RSG)När gruppen närmar sig spaningsområdet måste en del av materielen omlastas. Omlastningsplatsen benämns för ryggsäcksgömma. Rygg-säcksgömman bör placeras i ogästvänlig terräng som ingen gärna upp-söker, men som patrullen lätt hittar till. Här lämnas även tung utrust-ning. Materiel som medförs är den utrustning som krävs för att lösa uppgiften och för egen överlevnad.
13
• Använd metkrok,• igelkottsförsvar och post,• ordergivning: Ryggsäcksgömma, mtrl som skall lämnas, mtrl som
skall med), återsamlingsplatser (ÅSA),• kontrollera utrustningen,• förövning,• utspisning,
Patrullen framrycker från ryggsäcksgömman med spejare eller hund-ekipage i täten på gruppen mot rapportsamlingsplatsen.
10.1.4.4 Rapportsamlingsplats (RSP)Rapportsamlingsplatsen skall ligga dolt och skyddad och utom buller-avstånd från spaningsmålet för att patrullen skall kunna sammanställa och skicka rapporten därifrån.Från rapportsamlingsplatsen skall rapport skickas till högre chef. Genomför förbindelseprov för att kontrollera sambandet.• Gruppchefen grupperar i runtomkringförsvar,• genomför förbindelseprov,• ge slutlig order.
Slutlig order på rapportsamlingsplatsen skall innehålla följande;• Använd terrängmodell och peka i terrängen, utgångspunkter• uppgifter till varje patrullmedlem,(hundföraren),• avgränsningar,• åtgärder vid sammanstöt,• ÅSA,• hur spaningsresultatet skall redovisas, skiss, muntligt eller fotografi,• när stridsparen skall vara tillbaka,• igenkänningstecken.Kontroll: tid, repetition av ÅSA
Stridsparen förstärker klädseln för att klara kyla, regn, och för att kunna ligga still.Stridsutrustningen medförs och om internsamband finns skall det användas.
14
Är gruppen åtta soldater eller fler så lämnas signalist och post med sam-bandet upprättat vid rapportsamlingsplatsen.
10.1.4.5 Detaljspaning av spaningsobjektetGruppen spanar över hela spaningsobjektet från alla håll på en gång. Du som gruppchef och din stridsparskamrat framrycker kortaste vägen mot spaningsobjektet för att vara först tillbaka på rapportsamlingsplat-sen. Ett stridspar spanar från en sida och ett annat från andra sidan. Stridsparen skall ha fått uppgift i sin order om de skall spana från flera platser mot spaningsmålet.Stridsparen framrycker ansatsvis från rapportsamlingsplatsen med hög eldberedskap från skydd till skydd. Använd vid behov kikare/bildför-stärkare.
Ta av hjälm vid hörselobservation
Framryck enligt principen, SOLO = stanna, ofta, lyssna, ofta. Under detaljspaningen skall du ha kontroll på orienteringen och tiden.
SOLOStanna – Observera – Lyssna – Ofta
Stridsparet skall framrycka rakt in och rakt ut mot spaningsmålet.Säkerställ att vara tillbaka i tid till rapportsamlingsplatsen och glöm inte igenkänningstecken.Tillbakaryckningen skall genomföras med samma försiktighet som vid framryckningen.Exempel på spaning mot fast punkt eller grupperad motståndare:
15
Bild 10:8. Exempel på spaning mot fast punkt (ex spaningsfråga: finns motståndaren vid ödegården?).
10.1.4.6 Exempel på andra metoder för detalj spaningSvepmetoden, används när området naturligt kan delas upp i olika delar.
RSG
RSP
Bild 10:9. Svepmetoden (ex på spaningsfråga: finns motståndaren i området?).
16
Fågelklometoden, särskilt lämplig när det är många intressanta punkter som behöver kontrolleras.
RSG
RSP
Bild 10:10. Fågelklometoden (ex på spaningsfråga: finns motståndaren grupperad i området? Eller finns motståndaren vid A? B? C? D?).
10.1.4.7 Rapportsammanställning och rapport till högre chef.Gruppchefen sammanställer stridsparens spaningsresultat och skickar rapport. Rapporten skall ske enligt 7 S samt innehålla uppdragsnum-mer/ spaningsfrågans nummer om detta har delgivits. Var beredd på att du kan få följdspaningsfrågor eller uppgiften målövervaka, alternativt bekämpa/utför eldöverfall.
10.1.4.8 MålövervakaSkall gruppen övergå till uppgiften målövervaka, utnyttjas tekniken för tillfällig oplats. Spaningsuppgiften övergår till fast spaning under begränsad tid.
23
11. Eskort av materieltransport och/eller personaltransport11.1 Allmänt
Skydda ett rörligt objekt genom att följa det.
Syftar till att på ett säkert sätt transportera person (er) och/eller materiel mellan två eller flera platser, lastning och lossning.
Eskorten indelas i olika skeden; hämtning, transport och avlämning.
Strävan är att genomföra transporten med så få uppehåll som möjligt, eftersom transporten är mest sårbar när den är stillastående. Av denna anledning eftersträvas fri väg.Närskyddet löses av grupp eller tropp. Kraftsamling sker vid hämtnings-/ avlämningsplatser samt känsliga platser längs transportvägen. (t.ex. broar, viadukter och kanaliserande terräng).
Transporten skall kunna genomföras med olika ambitionsnivåer från grupp till plutons storlek, transporten skall kunna genomföras med kort tid till förberedelse. Normalt krävs 2-4 timmar i förberedelsetid, oavsett disponibel tid skall samverkan ske med den (de) som skall skyddas. Då regleras;• Omfattning, t.ex. person (er), materiel, antal fordon (lednings-
fordon),• tidskrav, t.ex. start kl., – ”Skall vara framme senast”,• vägsträcka, t.ex. mellan – och – skall besöka ……, eventuell
helikopterlandningsplats säkras • aktuell hotbild t.ex. från IED (minor, sprängladdningar) eller övrigt
som kan påverka.
24
11.1.1 FörberedelserUtöver samverkan med den (de) som skall eskorteras förbereder för-bandet följande;• Säkring av hämtnings-, besök- och avlämningsplatsen,• vägsträckan, t.ex. vägens beskaffenhet, alternativa vägar, tillfarts-
vägar, viadukter, terräng i anslutning till vägområdet (risk för beskjutning), vägarna littereras, brytpunkter utses1
• eventuell gruppering av skydd i förväg,• eventuella skenåtgärder i form av skentransporter, t.ex. flera
transporter på alternativa vägar, den skyddade på annan plats i transportskyddsstyrkan än normalt,
• eventuell samverkan med flyggrupp,• närmaste sjukhus (motsv.)
Då eskorten genomförs med minst två grupper, leds denna av lägst ställ-företrädande plutonchef.
Eskortstyrkan indelas lämpligen i fyra enheter.• Säkringsstyrka, säkrar platser där hotet mot transporten kan vara
stort, exempel broar, viadukter, smala vägar, korsningar, vägarbeten m.m.
• Förstyrka, avdelad patrull, denna åker före huvudstyrkan, förstyr-kan framrycker med ögonsambands avstånd (terrängen hotbilden, sambandet och kapacitet avgör). Patrullen skall snabbt kunna uppta försvar i syfte att skydda huvudstyrkan, Ständigt radiosamband med huvudstyrkan.
• Spejare används när hotbilden mot konvojen är låg och/eller for-don inte kan avdelas som förpatrull. Metoden liknar förpatrull, den avgörande skillnaden är ambitionen i uppgiften. Spejarens uppgift är att säkerställa fri väg för huvudstyrkan genom att värdera fram-komlighet och eventuella terrängbegränsningar samt värdera even-tuella hot.
• Huvudstyrkan, består vanligtvis av två – tre fordon exklusive objektets eventuella fordon. Chefen för eskorten med sitt fordon framrycker före objektets transportmedel och ett fordon fram-
1 Med brytpunkt menas den plats varifrån marschomläggning kan ske.
25
rycker omedelbart efter, (vid persontransport avdelas två – tre soldater som personskydd).
• Efterpatrull, i regel en avdelad patrull som framrycker efter huvud-styrkan. Patrullen skall kunna delta i eskortstyrkans strid eller utan förberedelsetid kunna utgöra ny förpatrull vid byte av marschväg. Patrullen utrustas som förpatrull.
Säkringsstyrkan säkrarilastning och avläm-ningsplats
Exempel på grupperad säkringsstyrka längst marschvägen
Förstyrka framrycker på ögonsambands avstånd till Huvudstyrkan
Huvudstyrkan underframryckning
Bild 11:1. Exempel på eskortsstyrkans framryckning längs väg..
Efter att samverkan och eventuell rekognosering har skett ger chefen för eskortstyrkan order:
Exempel på order1. Insatspluton skyddar ammunitionstransport från hämtningsplats VF
87707330, till avlämningsplats
26
VF83517558 Transportens start kl. … framme senast kl. …
Indelning, gruppering och uppgifter1.Insatsgrupp Förpatrull!, framrycker på plutonchefens order längs marschvägen enligt oleat. Genomför vägvisning för huvudstyr-kan. Genomsöker terräng i anslutning till hämtningsplats enligt oleat. Underställs 2 mc-förare ur … kompaniet.
2.Insatsgrupp genomsöker och bevakar platser längs marschvägen enligt oleat, ansluter till huvudstyrkan efter hand.
3.Insatsgrupp skyddar robottransporten, skyddar ilastning och avlast-ning enligt oleat.
4.Insatsgrupp genomsöker och skyddar avlämningsplatsen. Lednings-plats 1 leder transportskyddet och framrycker med transportskydds-styrkan.
Ledningsplats 2 kontrollerar marschväg B. Beredd överta ledningen av transportskyddet.SjukvårdstjänstOm vi blir beskjutna …Om hinder på vägbanan …
Repetera!Verkställ!
Rapportera till chef då:• Transportsskyddsstyrkan är klar att utgå,• förseningar,• starttid,• eventuella halter längs marschvägen,• hot och/eller attack mot transporten,• trafikolyckor eller trasiga fordon,• passage av sista brytpunkten, • styrkan har anlänt till slutmålet,
27
• eskortstyrkan återgår till kompaniet,• styrkan är framme vid kompaniet.
11.1.2 Avbrott i marschUndvik att civil trafik kör in mellan eskortstyrkans fordon, agerande mot civil trafik är beroende av läget och gällande insatsregler. Ett sätt kan vara att blockera bakomvarande trafik genom att förhindra bakom-varande att köra om. En avvägning måste göras angående hotbilden mot risken att skapa trafikolyckor vid blockering av annan trafik. Vid behov skall stöd från polis begäras.
Åtgärder vid kort (mindre än en minut) och lång halt (mer än en minut);• All personal måste vara informerad om åtgärder vid halt,• undvik att civila kör upp bredvid eskortstyrkan under halten,• egna fordon parkerar så nära framförvarande att de kan köra ur
fordonskolonnen om nödvändigt,• kontroll av hot från IED (minor eller sprängladdningar) inom
avstånd 5-20 m och från övrigt närliggande hot skall ske inom avstånd 50m från fordonen.
Bild 11:2. Den skyddade transporten gjort åtgärder vid tillfällig halt. Observera post bakåt samt tät- och kö fordons placering på vägen.
Kör kloss!• Post bakåt!• Personalen uppsutten!• (Beakta IED-hotet: 5/20!)
11.1.2.1 Åtgärder vid lång rast Personal gör avsittning och tar eldställning bakom och framför fordo-nen, eskortstyrkechefen ger order om var soldaterna skall gruppera.
28
I mörker skall soldaterna undvika att stå framför belysningen på fordo-nen eller ha innerbelysningen tänd då detta underlättar för en eventuell motståndare att identifiera och bekämpa personalen.
Bild 11:3. Exempel på då lång halt tillämpas. Plutonen grupperad i anslutning till fordonen med uppsikt minst 50 m från fordonen räknat.
• Kör kloss!• (Vid förhöjd hotbild, beakta IED-hotet: 5/20)• Tillfälliga eldställningar!• Post bakåt och framåt!
11.1.2.2 Vid fordonshaveriKolonnen gör halt och agerar som vid lång halt.
Beroende på uppgiften, hotet och terrängen kan ordern kompletteras med:• Halt, reparera skadan,• bogsera bort det havererade fordonet med egna fordon,• begär bärgningshjälp,• bedöm säkerheten med hänsyn till huvuduppgiften,• omlasta personal till andra fordon och kvarlämna föraren,• om det föreligger stort hot och fordonet inte går att få bortforslat,
förstör det havererade fordonet och fortsätt med huvuduppgiften.Förstöra fordon• “Egen materiel som lämnas kvar på stridsfältet och riskerar att falla
i fiendens händer ska förstöras enligt de anvisningar som gäller för respektive materielslag åtgärden syftar till att hindra en angripare att nyttja materiel och får beslutas av lägst bataljonschef”,
29
• för att få förstöra fordon och materiel måste chefen för eskortstyr-kan ha mandat att göra detta, t.ex. i förbandets stående order,
• vapenmateriel förstörs enligt ordinarie instruktioner. Fordon kan förstöras genom att t.ex. kasta in rök (fosfor)-/spränghandgranat,
• beakta att sjukvårdsmateriel, även sjukvårdsfordon, enligt interna-tionell konvention inte får förstöras.
11.1.2.3 Åtgärder vid trafikolyckaChefen för eskortstyrkan måste besluta om uppgiften tillåter att kolon-nen kan stanna eller inte. • Varna kolonnen på radio,• åtgärder som vid lång halt,• rapportera till högre chef,• upprätta ev. ”trafikkontroll” av civila fordon som passerar invid
objektet, d.v.s. få kontroll på fordon som passerar, misstänkta fordon, fordon som kör onormalt fort mot eskortstyrkan o.s.v.
• ge första hjälpen,• larma polis och ev. ambulans,• om möjligt ta bilder och dokument om fordonen är tvungen att
flyttas,• lämna över till MP eller polis.• eskortstyrkan bör stå kvar på platsen så kort tid som möjligt.
11.1.2.4 Om marschvägen är blockerad genomförs åtgärder enligt nedan;• Vid trafikstockning, genomför åtgärder som vid lång rast, eventuellt
marschomläggning enligt förvalt alternativ. Se brytpunkter!• förpatrullen rapporterar till huvudstyrkan på radio dels om hindret
och dels om eventuell marschomläggning sker/skall äga rum.
11.1.2.5 Åtgärder då eskortstyrkan utsätts för eldöverfall under framryckningOm fordonskolonnen blir utsatt för eldöverfall skall följande ske:• Rökhandgranater kastas och elden besvaras,• om vägen inte är blockerad av motståndaren körs fordonet framåt
i högsta möjliga hastighet ur eldgivningen. Ett av skyddsstyrkans
30
fordon körs då upp jämsides med skyddsobjektet för att förhindra att detta utsätts för eld,
• rapport till högre chef samt till de övriga i eskortstyrkan.
11.1.2.6 Halt/Områdessök i IED-hotmiljöPå varje ny plats där förbandet gör halt eller för varje ny eldställning, som en soldat intar genomförs ett områdessök. Den enda platsen som bedöms som säker, är den terräng som har genomsökts och därefter besuttits eller observerats. Avstånden anpassas efter situationen och vid uppehåll på samma plats under längre tid utökas områdessöket. Obser-vationshjälpmedel, tekniska hjälpmedel, detektions används utifrån situationen.När fordonet stannar och personalen gör avsittning genomförs som rutin alltid ”5/20-meterssök”.
5/20-meterssök:Områdessök genomförs successivt inifrån och ut i två steg:
Bild 11:4. Bilden visar exempel på områdessök.
1. Sök i omedelbar närhet av egen gruppering (ca 5m), vilket genom-förs kontinuerligt oavsett situation.
2. Därefter genomförs ett utvidgat sök (ca 20m).
31
Vid ingående i eldställning genomförs initialt ett visuellt sök runt eld-ställningen från innehavd gruppering. När situationen sedan medger genomförs ett utvidgat sök av terrängen. Sök genomförs för att lokali-sera och identifiera motståndareldställningar, IED, misstänkta platser, samt efter indikatorer m.m. som kan tyda på en stundande IED-attack.Områdessök genomförs snabbt och noggrant då tidsfaktorn är en fram-gångsfaktor, exempelvis för att snabbt kunna hitta IED och genomföra urdragning innan motståndaren hinner agera. Då situationen medger kontrolleras terrängen mer noggrant, IED är bara ett av många hot. Under ett områdessök bibehålls eldberedskap och runtomkringobser-vation inom gruppen och av enskild soldat.
Ytterligare information finns i FMR Eskort och konvoj.
17
12. Truppluftvärn12.1 AllmäntSom truppluftvärn definieras de enheter som kan avge verkanseld mot långsamtgående luftmål med eldhandvapen och kulsprutor samt från stridsfordon och fartyg utan stridsledningsfunktion mot luftmål. Vid Hemvärnsinsatsenheterna finns organisatoriskt luftvärnsstativ för ksp 58, vilket medger en mer välriktad eld med detta vapen mot luftmål.
12.1.1 Insatsregler för truppluftvärnInsatsreglerna är riktlinjer inom förbandet ända ner till enskild soldat. Riktlinjerna definierar förutsättningar, omständigheter, uppträdande och användande av vapenmakt samt andra tvångsmedel vid insats.
Luftvärn och truppluftvärn avger eld mot luftfarkoster enligt gällande insatsregler (ROE).
För luftvärn regleras rätten att avge eld mot luftfarkoster med Weapons Control Status (WCS) och för truppluftvärn med order Eldtillstånd eller Eldförbud.
Följande grundregler gäller för truppluftvärn
1. Truppluftvärn har normalt Eldförbud mot alla luftfarkoster om inget annat anges. Detta gäller alltid då det saknas insatsregler för eld mot luftfarkoster.
2. Vid truppluftvärn som har rätt att avge eld mot luftfarkoster (Eldtill-stånd) enligt gällande insatsregler, ska eld mot varje enskilt flygföre-tag beordras av lägst enhetschef (gruppchef eller högre).
3. Rätten till självförsvar gäller oavsett gällande insatsregler om inget annat anges.
EldförbudEldförbud innebär att det är förbjudet att avge eld mot luftfarkos-ter. Eldförbud kan beordras att gälla för en viss typ av luftfarkost t.ex.
18
helikopter och/eller att gälla inom ett angivet område eller i angiven riktning. Exempel: ”Eldförbud mot helikopter söder linje B!” En sådan order syftar normalt till att undvika vådabekämpning av våra helikop-trar som flyger i samma område. Eldförbud kan även beordras att gälla inom en angiven tidsperiod eller från en angiven tidpunkt i samma syfte.
EldtillståndEldtillstånd innebär att det är tillåtet att avge eld mot luftfarkoster. Eld-tillstånd till truppluftvärn kan beordras att gälla enligt nedanstående två alternativ i enlighet med gällande insatsregler.
Eldtillstånd Eldtillstånd
Alternativ 1 Alternativ 2
Enligt order (insatsregler) På särskild order från lvstridsledare
Ordern innebär att det är tillåtet att avge eld mot de luftfarkoster/flyg-företag som anges i order och som uppfyller övriga kriterier i enlighet med gällande insatsregler.
Ordern innebär att det är tillåtet att avge eld mot angiven luftfarkost/angivet flygföretag i angiven riktning. Ordern ges för varje enskilt flyg-företag.
Av ordern ska det framgå;1. typ av luftfarkost/luftfarkoster,2. inom vilket område och/eller3. inom vilken tidsperiod eller från vilken tidpunkt.
Exempel: Eldtillstånd mot Mi-24 som utför fientlig handling inom No Fly Zone. Exempel: ”Alla Q från EO – Eldtillstånd mot Fientlig helikopter – KLAGSTORP norr 500– kurs mot söder!”
Båda alternativen kan gälla oberoende av varandra.
19
13. Skydd mot CBRN och Brand13.1 Allmänt
Grunder CBRN-hotnivåer och skyddTIM-hotnivåer och skydd (Toxic Industrial Materiels) (Giftigt Industri material)Personlig skyddsutrustningSkydd mot biologiska stridsmedel och smittaSkydd mot kemiska stridsmedelSkydd mot brandstridsmedelSkyddsmaskregeln
13.1.1 GrunderCBRN-händelser är händelser av C-, B- eller R/N- karaktär enligt följande• Olycka som förorsakar spridning av farliga ämnen,• avsiktlig utspridning genom terroristhandling eller annan krimina-
litet,• insatser genom stridshandling,• naturlig spridning av sjukdomar eller smitta.
Skyddet mot CBRN-agens omfattar skydd mot, förutom stridsmedel, även olika typer av giftiga ämnen eller gaser som finns i samhället. Sam-manfattande benämning på dessa är TIM, (Toxic Industrial Materiels). I TIM innefattas undergrupperna TIR (Toxic Industrial Radiologicals), TIB (Toxic Industrial Materiels samt TIC (Toxic Industrial Cemicals)TIM = (Giftigt Industri material)TIR = Giftigt Industriellt Radiologiskt materiel (Röntgen apparatur
m.m.)TIB = Giftigt Industriellt Biologiskt material (Smittande ämnen)TIC = Giftigt Industriellt Kemiskt material
20
Om anläggningar innehållande TIM skadas av vår eller motståndarens eld, kan effekter liknande dem som uppträder vid spridning av kemiska stridsmedel uppstå. Många av dessa ämnen kan orsaka svåra skador på personalen. Exempel på TIM är ammoniak, klorgas, svaveldioxid m.fl.
Undvik att ta upp strid där farliga ämnen kan spridas oavsiktligt genom beskjutning av t.ex. Bränslecisterner, ammoniakvagnar m.m.
Brandstridsmedel sprids med hjälp av bomber, granater, raketer, eld-sprutor och minor.Konventionella vapen som används i terräng där brandrisken är stor åstadkommer i regel brand.
13.1.2 Som plutonchef skall du kunna leda;• Skyddsåtgärder före under och efter CBRN-händelser,• genomföra fullständig personsanering,• genomföra omedelbar sanering och taktisk sanering• kunna detektera beta- och gamma strålning samt kemiska strids-
medel.• säkerställa fälthygien, vatten försörjning/filtrering och klorering,• vid brand inom plutonens grupperingsområde insätta plutonen att
bekämpa denna,• uppstår brand under strid utrym grupperingen.
13.1.3 Som gruppchef skall du på plutonchefens order kunna;• Leda indikering,• avdela CRN varnare,• leda sanering av utrustning och personal.
13.2 Vid C beredskap Zero vidtas följande vid plutonen
• C-skyddsmaterielen kontrolleras och fördelas,• utbildning och övning genomförs avseende intagande av C-bered-
skap,• utbildning av personal som ska vara C-varnare eller ingå i indike-
ringspatrull, • utbildning av personal som ska betjäna saneringsplats genomförs.
21
13.2.1 Enskild soldats åtgärder• Personlig skyddsutrustning kontrolleras, provas och medförs enligt
tabell utrustningsregler Dress States. Förberedd autoinjektor och nervgasprofylax (tabletter) medförs buren, vid minusgrader skall autoinjektor förvaras där den inte fryser,
• C-vätskeskydd (regnställ 90) motsvarande ska medföras i strids-packningen,
• skägg och hår skall hållas så kort att skyddsmasken sluter tätt.
13.3 Vid höjande av Cberedskapen skall följande vidtagas.
13.3.1 Åtgärder vid hemvärnspluton• C-varnare utses och tilldelas materiel,• C-indikeringspatrull avdelas och tilldelas materiel,• saneringsplats förbereds med materiel,• materiel, livsmedel och vatten placeras i skydd eller inomhus,• larmning förbereds,• skyddsåtgärder under och efter C-anfall repeteras.
13.3.1.1 Enskild soldats åtgärder• Den personliga skyddsutrustningen ordnas för snabb påtagning
enligt tabell 3, • klädseln förstärks med ev. C-skyddsunderställ alt enligt flerskikts-
principen,• tät klädsel bärs,• den personliga utrustningen som inte bärs förvaras inomhus eller
övertäckt i skydd,• dricksflaskan ska vara fylld och förvaras så att vattnet inte fryser.
13.4 CBRNhotnivåer och skydd
Hot- och skyddsnivåer anges här enligt ATP 3.8.1 och STANAG 2984.De i Sverige tillämpade skyddsnivåerna Grön, Gul, Röd med därtill kopplade åtgärder avseende skydd m.m. ersätts med Hotnivåer (”Threat Level CBRN Weapons and devices”), ”Threat Level TIM” och därtill kopplade bestämmelser för skyddsutrustningens bärande m.m. ”Dress
22
State”. Vilken lägsta hotnivå och vilken lägsta nivå på skyddsutrust-ning som skall tillämpas beordras av högre chef. Högre chef bestämmer också i vilket(a) område(n) som nivån gäller.
13.4.1. Innebörd av hotnivåer från CBRN-vapen och -anordningarTabell 1 CBRN hotnivåer
Hotnivå FärgkodRiskbedömning
Typ av hot
LOW (LÅG GRÖN
UnlikelyOsannolikellertvivelaktig)
En stat eller icke statlig aktör har identifierats att möjligen besitta förmåga eller intentio-ner att bekämpa militära för-band eller enskild. Det finns dock inga indikationer på att göra bruk av förmågan som möjligtvis innehas.
MEDIUM GULCredible(Möjlig)
En stat eller icke statlig aktör har identifierats inneha för-måga och intentioner att bekämpa militära förband eller enskild.
SIGNIFI-CANT(MAR-KANT)
ORANGEProbable(Trolig)
En stat eller icke statlig aktör har identifierats ha förmåga och intentioner att bekämpa militära förband eller enskild, och kommer troligen att för-söka attackera i närtid.
HIGH(HÖG)
RÖDHighly Likely(Sannolik)
En stat eller icke statlig aktör har identifierats ha förmåga och intentioner att bekämpa militära förband eller enskild, och kommer troligen att för-söka attackera inom en precise-rad tidsperiod och/eller mot ett specifikt mål.
23
Tabell 1 TIM hotnivåer
Hotnivå FärgkodRiskbedömning
Typ av hot
LOW (LÅG GRÖN
UnlikelyOsannolikellertvivelaktig)
TIM-utsläpp kan inte helt ute-slutas trots att den industriella infrastrukturen och säkerhets-nivån är god.
MEDIUM GULCredible(Möjlig)
Det råder förhöjd risk för utsläpp av TIM med anledning av den industriella infrastruktu-rens förfall och eller försämring av den säkerheten (security).
SIGNIFI-CANT(MAR-KANT)
ORANGEProbable(Trolig)
Utsläpp av TIM kan ske med kort förvarning med anledning av dålig industriell infrastruktur och/eller otillräcklig säkerhet (security).
HIGH(HÖG)
RÖDHighly Likely(Sannolik)
Det råder omedelbar risk för TIM utsläpp, utan förvarning, med anledning av skador på industriell infrastruktur och/eller brist på säkerhet (security).
Hotnivån baseras på en bedömning av sannolikheten för utsläpp genom olyckshändelse, vådabekämpning och medvetet utsläpp.Med industriell infrastruktur avses installationer, lager, transportnät-verk och pipeline.TIM hotnivåerna kompletteras med TIR, TIB eller TIC.TIR = Giftigt Industriellt Radiologiskt materiel (Röntgen apparatur m.m.).TIB = Giftigt Industriellt Biologiskt material (Smittande ämnen).TIC = Giftigt Industriellt Kemiskt material.
24
Tabell 3 : UTRUSTNINGSREGLER - DRESS STATESCBRN Skydds-
mask *C-stridsdräkt eller motsva-rande
Fotbeklädnad med C-skydd
Skyddshandske 7 eller motsva-rande
ZERO Strids- packning
1 dräkt tilldelad
1 dräkt i opera-tionsområdet
Trosspackning Stridspackning
ONE Buren Stridspackning Stridspackning Burna
TWO Buren Påtagen Stridspackning Burna
THREE Buren Påtagen Påtagna Burna
FOUR Buren Påtagen Påtagna Påtagna
Tillägget ”Skyddsmask på” kan beordras oberoende av utrustningsregel.Förbandschef kan beordra att skyddsnivån:• Reduceras, pga. särskilda omständigheter, som att plutonen/grup-
pen befinner sig i kollektivt skydd eller att uppgiftens viktighet överstiger risken för skador och att bärande av skyddsutrustning äventyrar genomförandet.
• ökas, om lokala förhållanden kräver högre skyddsnivå,• delgivning av beordrad utrustningsregel sker normalt via kompa-
niets/plutonens ordinarie sambandsmedel. Beordrad utrustnings-regel kan även vara angiven med en lägsta nivå i en förbandets stående order eller framgå av en skylt vid in- eller ut passage från en grupperingsplats.
13.4.1 Personlig skyddsutrustningSkyddsnivåer anges här för personlig skyddsutrustning som Dress State enligt tabell 3.
13.5 Skydd mot biologiska stridsmedel och smitta
B-skyddet innebär att upptäcka och minska verkningarna av en hän-delse. Det är mycket svårt att helt eliminera effekterna av en händelse på
25
grund av de biologiska agens speciella egenskaper. Biologisk smitta kan spridas på i huvudsak tre olika sätt.
Tabell 5 SmittspridningVia luften Smittan sprids via människans andningsorgan.
Via livsmedel (inklusive vatten)
Smittan sprids via människans matsmältnings-system.
Via kontakt Smittan sprids genom fysisk kontakt med andra människor, djur och växter.
De främsta åtgärderna för att få ett bra skydd mot biologiska strids-medel är:tvätta händerna ofta, undvik närmare fysisk kontakt, vistas om möj-ligt inomhus, kontrollera livsmedel och vattenhantering, rena vatten, använd profylaktiska läkemedel, använd kollektivt skydd. Vid misstänkt B-angrepp ska skyddsmasken vara påtagen.De förberedande åtgärder som vidtas är ofta avgörande för att bevara stridsvärdet. Åtgärderna ska övas fortlöpande.
13.6 Skydd mot kemiska stridsmedel
Det bästa skyddet för personal mot kemiska stridsmedel och giftiga industrikemikalier (TIC) är påtagen personlig skyddsutrustning samt C-skyddsdräkt. Skyddet kan kompletteras med detektering, sanering.
13.7 Skydd mot brandstridsmedel
Förebyggande åtgärder som skall vidtas på förbandet är att säkerställa att dricksvatten är uppfyllt, luckor och dörrar på fordon hålls stängda, drivmedels- och bränsleupplag skyddas, upplag av sand eller jord iord-ningställs och förbandets brandsläckningsutrustning förbereds.
Varning!
Skyddsmaskfiltret skyddar inte mot kolmonoxid. Därmed kan det innebära livsfara att vistas i brandrök, även om skyddsmasken är påtagen.Vid insats mot TIC-händelse bör civilt filter mot industrikemikalier användas. d.v.s. filter 2000
26
13.8 Skyddsmaskregeln
Order om att skyddsmaskregeln ska börja tillämpas ges av lägst batal-jonschef eller enskilt uppträdande kompani.Undantag: Om B- eller C-stridsmedel börjat användas i konflikten till-lämpas skyddsmaskregeln direkt efter sådan händelse.Ordern börjar gälla då förhöjd CBRN -beredskap anbefallts.Skyddsmasken får tas av på order av lägst plutonchefen.
Skyddsmaskregeln innebär Skyddsmask på vid följande iakttagelser.Symtom Svårigheter att se tydligt, tryckkänsla över bröstet eller
andnöd.Sinne Misstänkt lukt, vätska eller rök.Spridning Rök eller vätskespridning från flygplan eller vid explosio-
ner i närheten.
43
14. Logistik14.1 Allmänt
Logistik syftar till att bibehålla ett högt stridsvärde över tiden. Grunden för ett högt stridsvärde skapas genom en effektiv och förutseende logistik-planering.
Detta sker främst genom en nära dialog inom kompaniledningen, där kompanichefen genom att ge tydliga styrningar för vilket understöd av kompanikvartermästaren han behöver, för att med kompaniet kunna lösa de tilldelade uppgifterna.
Rutiner för den dagliga logistiken ska finnas i förbandens stående order.
Exempel på stående rutiner kan vara;Materielunderhållsåtgärder,åtgärder vid skadat fordon, rutiner för felrapportering,rutiner för s.k. PEDARS-rapport (Personal, Ersättning, Driv-medel, Ammunition, Reparation och Stridsvärde).
Åtgärder för att höja ett förbands stridsvärde kan vara återhämtning. Andra stridsvärdeshöjande åtgärder, t.ex. särskild tillsyn på visa vapen i samband med förläggning, ska planeras regelmässigt och sker normalt inom förbandets grupperingsområde med egna tilldelade resurser samt utbildning.Du som plutonchef är ansvarig för att fordon och materiel förvaras, används och vårdas på ett ändamålsenligt sätt. Det direkta materiel-ansvaret har• gruppcheferna för gruppmaterielen och fordonen samt• den enskilde för sin personliga utrustning.
Fordonsförarna är under gruppchefen ansvariga för fordonen och las-ten.
44
Plutonchefen beordrar gruppcheferna att kontrollera;• Att all materiel finns samt,• förvaringen och vården av grupputrustningen och den personliga
utrustningen. I fält bör detta ske en gång per dygn.
Varje tillfälle att inom ramen för gällande beredskap kontrollera och vårda materielen samt utföra översyner, justeringar och mindre repara-tioner ska tas till vara.
14.1.1 AmmunitionAmmunitionen medförs dels buren, dels på plutonsfordon. Kompani-chefen kan ge order om en större underhållssäkerhet än reglementerad utrustning.
Gruppcheferna ska efter hand rapportera ammunitionsläget till pluton-chefen.Har ett ammunitionsslag förbrukats, ska detta rapporteras.
Ammunition ersätts antingen genom att;• Plutonen hämtar på en plats som anges av kompanichefen eller,• kompanichefen låter transportera fram den.
Om ersättning inte hinner fram, genomförs ammunitionsutjämning inom plutonen.
14.1.2 UnderhållsrapporteringVarje pluton rapporterar därmed till kompanikvartermästaren under-hållsläget vad avser personal-, drivmedels-, ammunitions- och repara-tionsbehov. I regel sammanställer ställföreträdande plutonchefen denna rapport.
Denna rapport benämns inom kompaniet som PEDARS som är en grund för underhållsrapportering.P – personalE – ersättning av andra förnödenheterD – drivmedel
45
A – ammunitionR – reparationerS – stridsvärde (samlad förmåga hos rapporterande förband)
Uhrapport (anger behov)
Plut A B C D E
Personal 1 fö lb
Drivm diesel m3 100
bensin m3 50
Am 7,62 800
GRG 12
Pskott 10
RepMotor-pump
SjvRingera-cetat
Ved
Vatten liter 15
ÖvrEn extra ack
Övrtill ra 180 i natt
Plutch kommentar: Bra stridvärde. Dock har EA dåligt sömnläge i morgon mth de arbetar under natten
Bild 14:1. Exempel på PEDARS.
47
15. Försvarsmedicin15.1 Grunder
Stridssjukvårdarna ombesörjer plutonens sjukvård. Var och en inom plutonen ska dessutom kunna ge första hjälpen åt skadade.
En noggrann personlig hygien eftersträvas. På så vis minskar riskerna för både sjukdomar och allmänna infektioner i sår.
Före strid kontrolleras att bårar är ihopsatta eller ordnade enligt pluton-chefens order. Tillfälliga bårar tillverkas vid behov. Bårarna transporte-ras i stridstrossfordon eller bärs av bakre grupp. Kontroll och komplet-tering sker av plutonens och gruppens sjukvårdsmateriel.
Under strid ska gruppchefen och stridssjukvårdaren se till att skadade kommer i skydd och får första hjälpen tills sjukvårdare (bårlag) tar hand om denne. Gruppens stridsuppgift får dock inte eftersättas.
Den skadades personliga utrustning tas med till samlingsplatsen. Gruppchefen kontrollerar att gemensam materiel stannar vid plutonen, t.ex. kulspruta, kikarsikte, ammunition, skidor samt annan materiel som är nödvändig för förbandet, t.ex. kikare och kompass.
En skadad får inte utan order från plutonchefen (stf) bege sig till kom-paniets samlingsplats. Plutonchefen ska föra en förteckning över vilka som lämnat plutonen på grund av skada eller annan anledning.
Då en soldat behöver uppsöka sjukvård för lindrigare skador, sjukdomar eller personligt samtal är denne inledningsvis hänvisad till kompaniets sjukvårdspersonal.
15.2 Taktiskt omhändertagande under strid (TOS)
Under strid är det avgörande att gruppen i första hand fullföljer och vin-ner eldstriden i syfte att kunna omhänderta skadade. Om gruppen får en
48
skadad och ett omhändertagande, av två – tre soldater, påbörjas omgå-ende kan det medföra att gruppen förlorar eldstriden och fler skadas.
Den skadade soldaten ska kunna påbörja självhjälp för att åtgärda livs-hotande blödningar även om strider pågår runtomkring platsen. Nytt-jandet av t.ex. CAT förband (Combat Application Tourniquet) för att snabbt lägga ett avsnörande förband och därmed stoppa en livshotande blödning skall kunna ske.
Omhändertagande av skadad omfattar följande faser:
Omhändertagande under beskjutning; • Den som blir skadad eller kamrat som ser någon bli skadad anmä-
ler ”skadad”,• skadad tar sig till skydd eller om terrängen inte medger något skydd
i omedelbar närhet, försöker ligga helt stilla för att undvika upp-märksamhet. Vänta på att stridsparskamrat kan dra i skydd,
• om en stridskamrat ska dra en skadad kamrat i skydd ska terrängen framför vara säkrad,
• skadad påbörjar självhjälp med CAT förband om livshotande blöd-ning föreligger. Tidsfaktorn är livsavgörande även om du befinner dig i ett utsatt läge,
• skadad fortsätter striden efter genomförd självhjälp om veder-börande fortfarande kan använda sitt vapen, eftersom varje vapen har betydelse för den samlade eldkraften,
• om stridsparskamrat skall dra skadad i skydd, se till att den skada-des vapen är säkrat. Alternativt kan skadad understödja med sitt vapen vid förflyttningen. Stoppa därefter livshotande blödning med CAT förband,
• behöver omhändertagaren lämna den skadade för att fortsätta lösa stridsuppgift, lägg skadad på buken,
• rapportera till gruppchefen.
Taktiskt omhändertagande – fortsatta åtgärder efter det att uppgiften är löst, gruppen har tagit stridsställning eller gruppen drar sig ur striden;• Innan förflyttning av skadad, säkra alternativt gör patron ur på den
skadades vapen,
49
• bedöms skadad vara i psykisk obalans genomför patron ur och plocka av handgranater från den skadade,
• förflytta skadad till en plats där motståndaren inte kan påverka fort-satt omhändertagande. Förflyttningssätt väljs utifrån situation och tidsfaktorn. Undvik att orsaka ytterligare skador vid förflyttningen,
• finns flera skadade görs triage innan rapportering,• rapportera skadade till högre chef enligt METHANE,• begär MEDEVAC (medicinsk evakuering) enligt modell 9-liner se.
Evakuering av skadad;• Gruppchef anmäler behov av att evakuera skadad,• evakuering av skadad kan ske på flera sätt. Med förbandets tillfälligt
inredda fordon (CASEVAC) eller med särskilt avdelade sjukvårds-transportfordon (MEDEVAC),
• förnyad triage efter omhändertagande enligt C-ABC,• överlämning av skadad sker enligt MIST.M (Mechanism of injury) = Orsak till kroppsskadaI (Injuries found) = Upptäckta kroppsskadorS (Signs and symptoms) = Symtom och vitalparametrarT (Treatment given) = Utförd behandling Förfarande vid CASEVACTransport av skadade/sjuka från kompaniet till hänvisad plats utförs i huvudsak med tillfälliga sjuktransportfordon (CASEVAC) ur stridande plutoner. Disponeras sjukvårdsgrupper (MEDEVAC) utför dessa i första hand sjuktransporten.
Fordon iordningställs så att de vid behov kan användas som tillfälliga sjuktransportfordon. Exempelvis kan varje pluton avdela ett fordon med provisoriska bårar.
Inom kompanierna transporteras skadade/sjuka i normala fall från skadeplatsen till bataljonsförbandsplatsen eller andra hänvisningar av kompaniets sjukvårdsgrupper. I undantagsfall transporteras skadade till kompaniets samlingsplats för skadade.
50
Omlastningsplats för skadade Upprättande av samlingsplats för skadade beordras i regel av kompani-chefen.Gruppchefen håller gruppen orienterad om var samlingsplats för ska-dade är och om vägen dit. Exempel: ”Samlingsplats för skadade i svackan! Väg längs bäcken!”.
Åtgärder vid stupadDet krävs normalt för läkare att kunna fastställa att någon har avlidit. Råder tveksamhet ska skadad person medföras för vård.
Person som utom rimligt tvivel kan anses som stupad och som inte kan föras tillbaka, lämnas på platsen. Platsen märks ut noga på karta. Om gruppchefen bedömer att den stupade inte kan hämtas senare och läget medger, grävs en fältgrav.
Skaderapport kan utformas enligt minnesord METHANE.
M (My call sign) = AnropssignalE (Exact location) = Exakt position skadeplatsT (Type of incident) = Typ av incidentH (Hazards present or potential) = Faror på
platsen, befintliga och möjligaA (Acces to scene/HLS) = Framryckningsväg
samt eventuell helikopterlandningsplatsN (Numbers and type of casualties) = Antal
skadade och deras prioritetT 1 Immediate – Mycket brådskandeT 2 Urgent – BrådskandeT 3 Delayd – Ej brådskandeT 4 Expectant – ExpektansE (Emergency assets present andbrequired) =
Befintliga och begärda resurserMEDEVAC ”9-liner” REQUEST
Mall med nedanstående förklarande text
51
1. (Exact pickup location) = Exakt position vid hämtplats
2. (Radio frequence/call sign at pickup site) = Frekvens och anropssignal vid hämtplats
3. (Number of patients by priority) = Antal skadade och prioritet
A. Urgent non surgical – Mycket brådskande (icke kirurgifall)B. Urgent surgical – Mycket brådskande (kirurgifall)C. Priority – BrådskandeD. Routine – Ej brådskandeE. Convenience – Kan vänta4. (Special equipment needed) = Behov av sär-
skild utrustning5. (Number of patients by type) = Antal skadade/
liggande eller sittandeL. Litter i.e. liggandeA. Ambulatory i.e. sittande
6. (Security at pickup site) = Säkerhet på hämt-plats
N. No enemy troops – inga motståndareP. Possible enemy troops – möjlig motståndareE. Confirmed enemy troops – motståndare i terrängenX. Currently engaged with enemy – i strid7. (Marking of pickup point) = Markering av
hämtplats8. (Patients political status) = Nationalitet/ till-
hörighetA. Coalition military – allierad militärB. Coalition civilian – allierad civilC. Non-coalition military – ej allierad militärD. Non-coalition civilian – ej allierad civilE. Enemy POW – krigsfångeF. High value target – dignitär9. (HLS terrain/obstacles) = Terrängförhållan-
den på landningsplatsen, eventuella hinder.
53
16. Fältarbeten 16.1 Grunder
Fältarbeten syftar till att minska risken för upptäckt och verkan av mot-ståndarens vapeninsatser samt underlätta våra och försvåra motstånda-rens förflyttningar och transporter.
16.1.1 Inriktning av fältarbetenFörbandet utför för eget behov och utan särskild order:• Maskering,• truppbefästningar,• larmminering och stridsvagnsminerig för skydd av egen gruppe-
ring.
16.2 Fältarbeten för överlevnad
16.2.1 BefästningsarbetenLägsta skyddsnivån vid gruppering är liggvärn (skyddsgrop). Efter order sker utbyggnad enligt följande utbyggnads- och prioriteringsordning:ståvärn ståvärn med splitterskydd.
16.2.2 MaskeringSyftet med maskering är att försvåra motståndarens möjligheter att upp-täcka och identifiera vår verksamhet samt försvåra hans bekämpning med olika vapensystem. Kraftsamling skall ske till maskering av fordon-senheter och tält samt signaturförändring av objekt som skyddas. Om tillgången till maskeringsmateriel är begränsad används tillfällig materiel, t ex presenningar, papp eller naturligt material som jord, snö, och träd.
54
16.3 Fältarbeten för rörlighet
16.3.1 HinderFör att underlätta bevakningen byggs hinder framför stridsställningar, postställen och på tillfartsvägar. Framför stridsställningarna kan storm-hinder byggas, först enkelt trådstaket som senare kan kompletteras med trådvalsar, trådbukter eller trådnät. Över poststället kan ”ryggåstak” byg-gas av nät för skydd mot handgranater. Tillfartsvägar förses med hinder som tvingar fordon att sänka hastigheten, exempel på anordningar (se bild vägspärr). 16.3.2 MinröjningVid hot om avståndslagda minor skall förbandet vidta åtgärder för att kunna förflytta sig ut ur det minerade området. Det minerade området skall rapporteras och om möjligt märkas ut och spärras av.
16.4 Fördröjande fältarbeten
16.4.1 MineringUtöver larm- och stridsvagnsmineringar för att skydda egen gruppering får ingen minering utföras utan högre chefs (bataljonschef eller högre) medgivande.Varje minering skall protokollföras med minst1. mineringens begränsning på fältkarta2. antal och typ av minor3. protokollförares namn och tidpunkt för mineringens genomförande.
Larmmina i egen gruppering behöver inte protokollföras.Skenminering får ej utföras utan högre chefs tillstånd.
55
17. Bilagor17.1 Eldobservatörstjänst
17.1.1 Indirekt eldErfarenheter från bland annat internationella operationer visar behovet av en väl fungerande eldobservatörstjänst vid förbanden på grund av att de kvalificerade sensorerna, till exempel eldledningsgrupper, oftast inte har möjlighet att leda eld inom hela förbandets ansvarsområde. Eld-observatören biträder artilleriförbandet då de inte själva kan observera den indirekta elden. Skjutning leds av en eldledare.
Pluton skall efter order kunna utse/utbilda en soldat som tjänstgör som eldobservatör.
BegreppMed eldobservatör avses en person som med ett begränsat mandat rap-porterar ett behov av indirekt eld mot ett visst mål alternativt hur elden skall flyttas i förhållande till ett tidigare angett mål. Beslut om insats av indirekt eld är förbandschefs ansvar. Tekniska detaljer för skjutning, till exempel val av ammunition och beräknande av ammunitionsåtgång fal-ler under eldledarens ansvar.
En eldobservatörs två huvuduppgifter är att:• vid behov av indirekt eld mot ett nytt ej registrerat mål
göra ett korrekt måluttag,• vid behov av korrigering av den indirekta elden mot ett tidigare
registrerat mål fastställa ett korrekt ändringskommando.
Eldobservatör biträder eldledaren genom att:• Rapportera mål för indirekt bekämpning enligt minnesramsan
VISSSTBO (se minneskort),
• tillse att säkerhetsavstånd är känt vid understödd enhet,• observera och vid behov eldreglera den indirekta elden,• rapportera verkan av genomförd bekämpning (BDA).
56
Exempel på utrustning för eldobservatörEldobservatör bör minst vara utrustad med:• Karta,• kompass,• kikare,• sambandsmedel till eldledaren.
Samverkan mellan eldledare och eldobservatör
Eldobservatören gör en terrängskiss (vid statisk strid) som eldledaren kompletterar med riktning, avstånd och höjddifferens från eldobserva-törens plats till lämpliga terrängföremål. Skissen kompletteras med i området planlagda mål. Eldobservatören ska ha en kopia av eldledarens skiss. Av skissen ska framgå:
• Registrerade mål med riktning, avstånd och höjddifferens,• riktning, avstånd och höjddifferens till terrängområden där fienden
bedöms uppträda.
Eldledaren instruerar och övar vid behov eldobservatör;• Hur förbindelse ska nås med eldledaren,• hur mål ska anges och beskrivas (typ, utsträckningen samt terräng-
ens beskaffenhet), • hur observationsriktningen ska bestämmas och anges,• hur eldens läge och verkan ska rapporteras, • vilka områden som av säkerhetsskäl inte får beskjutas.
Genomförandet ska ske på enklaste och snabbaste sätt och får inte för-dröjas.Målangivning kan ske med någon av följande metoder;• Registrerat eldläge, t ex mål eller UP,• riktning, avstånd och höjddifferens från egen observationsplats,• koordinater från fältkartan (enligt UTM, (Grid Zon:xxy Ruta:yy
Kn:xxxx(x) xxxx(x) A:xxx)).
57
AQ
Bron
Mål 1101
Ri 0350Av 0650 HD + 10
Ri 0645Av 0590 HD-5
34W DR E 52873 N72231 120 A 120
Ri 5210Av 0850 HD + 5
OBJEKT
Bild 17:1. Skiss för eldobservatör
Minneskort för Eldobservatör
Åtgärdslista Minnesord Målrapport till E-grp
Rapportera till KompC Vem Anropssignal
Förbered målrapport (VISSSTBO)
Indirekt eld erfordras Anhållan om IE
Anropa E-grp Ställe Koordinater/ mål-nummer/ UPK
Ge målrapport (VISSSTBO) Styrka Typ av fiende
Förbered eldreglering (Ori) Sysselsättning Aktivitet
Rapport till KompC/ E-grp Terräng Terräng
(Verkansrapport) Bredd Storlek/målbredd
Observationsriktning Oriktning
58
. 23
24
28 29
Zon 34W E5 2873 N72 2310 A 120 med bigram DR
Ex empel på målrapport: • EL från AQ,
indirekt eld erfordras, kom,
• Grid 34W DR E52873 N722310 A 120 kom,
• 2 st stridsvagnar, försvarsgrupperade, Öppen terräng, 50*50m, o-riktning 2500, kom
• Klart slut
Måluttag:• Direkt från kartan;
° 34W E52873 N722310 A 120 (bigram tex DR skall tillföras se målrapport)
• Oplatsens riktning, avstånd och höjddifferens, t ex AQ ri 2150, av 500, hd ± 0
• Från kartan relaterat till kartnamn, t ex GRÖNHULT, RUDOLF understruket norr 100 m.
• Med hjälp av utgångspunkter i terrängen (UPT), t ex HUSET, söder 500 m.
Eldreglering: • Ange oriktning till målet!• Metod: O-riktning, vänster/höger, hit/bort,
t ex; Ori 2500, hr 150, rätt i längdSAM-formeln: S=A x m• S = Sidan = Målets/fellägets bredd i meter• A = Avståndet till målet i kilometer • m = Mils = Målets/fellägets bredd i mils.• Exempel: Granaterna slår ner 100 mils vid sidan om målet, • avstånd till målet är 1500m: S=1,5kmx100mils = 150m
Kräver att både eldobservatör och eldledare förstår varandra och har samma målskiss, karta och UPT.
59
MÅL
Vänster Hit
Vänster Bort
Höger Hit
Höger Bort
Observationsriktning
Bild 17:2. Eldreglering
S A x m
Bild 17:3. SAM-formel
17.2 Order grunder pluton och grupp
17.2.1 Ordermall – PlutonOrdermall – PlutonOrdermallen har en förenklad struktur: ORIENTERING – BESLUT – ORDER (OBO).Mallen är skriven för en samlad ordergivning.
60
Tid Tidgivning
Terrängorientering Terrängorientering, Förklaring terrängmodell, väder o sikt
1 ORIENTERINGMotståndaren Sammansättning, styrka, kännetecken, gruppering,
pågående verksamhet, förmågor, handlingsmöjligheter
Parter/Civila Som påverkar vår uppgift
Egna förband Högre chefs uppgift, målbild och genomförandeidéoch de sidoförband som är viktiga för DUC att känna till
Terrängen Direkt och indirekt eldunderstöd vid lösande av denna uppgift.
Understöd Terrängvärdering och fältarbeten kopplat till denna uppgift.
2 UPPGIFT ”Vår pluton skall TNR…anfalla och ta norra delen…i syfte att…beredd skydda…”
3 GENOMFÖRANDE a) BESLUT Inledningsvis, därefter, slutligen med eventuella
riktlinjer
b) ORDERGrupperna
Uppgifter till förbanden enligt stridsindelningen.”EA riktgrupp, framrycker…beredd”
Insatsregler De som är specifika för denna uppgift
Samordning gränser ,tider igenkänning och identifiering
4 LOGISTIk Grön väg är… Samlingsplats…
5 LEDNING Chefernas ledningsplatser kopplat till beslutet
Slut! Frågor? Repe-tera! Verkställ!
Bilagor bifogas efter behov (exempelvis ledningsoleat, soldatkort m.m).
61
17.2.2 Ordermall – GruppOrdermallen har en förenklad struktur: ORIENTERING – BESLUT – ORDER (OBO).Mallen är skriven för en samlad ordergivning.
Tid Tidgivning
Terrängorientering Terrängorientering, Förklaring terrängmodell, väder o sikt
1 ORIENTERINGMotståndaren Sammansättning, styrka, kännetecken, gruppering,
pågående verksamhet, förmågor, handlingsmöjlig-heter
Parter/Civila Som påverkar vår uppgift
Egna förband Högre chefs uppgift, målbild och genomförandeidé
Terrängen Terrängvärdering och fältarbeten kopplat till denna uppgift.
Understöd De sidoförband som är viktiga för DUC att känna tillDirekt och indirekt eldunderstöd vid lösande av denna uppgift.
2 UPPGIFT ”Vår grupp skall framrycka till och försvara norra delen… minst intill … i syfte att… Beredd …”
3 GENOMFÖRANDE a) BESLUT
b) ORDER/ kOMMANDOOmgång/soldat
Inledningsvis, därefter, slutligen med eventuella riktlinjer”Inledningsvis framrycker vi uppsuttet till… Därefter ska en omgång minera… och en omgång rekognosera till-bakaryckningsväg från… till… Slutligen ska gruppen…
Insatsregler Uppgifter till omgångar/enskilda enligt beslutet.”Uppsittning! Första omgång beredd rekognosera … Andra omgång beredd minera…”De som är specifika för denna uppgift
Samordning gränser, tider,igenkänning
4 LOGISTIk Grön väg är… Samlingsplats… Ammunition, mat, vatten.
62
5 LEDNING Plutonchefernas ledningsplatser kopplat till beslu-tet gruppchef framrycker bakom spejaren, stf vid 2. omgång
Slut! Frågor? Repe-tera! Verkställ!
Vid understöd av sidogrupp används Orientering–Skjutgräns–Kom-mando (OSK)
17.2.3 Marschorder pluton ORIENTERING Motståndarens vht… Vår bat, komp vht… (Högre chefs målbild och GFI) Sidoförband
Vår UPPGIFT Vår plut skall framrycka.. som...till...
GENOMFÖRANDE Beslut i stort (MB och GFI) Slutmålet är…Inledningsvis skall… Därefter skall…… Slutligen skall……
Order Marschväg Marschordning Marschhastighet Belysningsgrad
Kolonnbildningspunkt Luftförsvar Marschberedskap. Marschfärdiga
63
LOGISTIKreparation utspisning tankning
LEDNINGSbtj passningsalt... från... ratystnad från... raster...rapassning vid rast vägmärkning eller vägvisning uppsamlingsplats sambandsplats KP passeras kl Igångsättning
17.2.4 Förläggningsorder pluton ORIENTERING Motståndarens / Busets vht… Vår bat, komp vht… (Högre chefs målbild och GFI) Sidoförband
Vår UPPGIFT Vår plut skall förläggas samlat (delat) vid.... i bivack(kvarter)
GENOMFÖRANDE Beslut i stort (MB och GFI) Slutmålet är…Inledningsvis skall… Därefter skall…… Slutligen skall…… Order Plut förläggs …. Infart.... Utfart....
64
1. grp sst..., eld mellan...och..... förläggs vid.... 2. grp 3. grp4. grp
Farb, larmminor, Larmstyrka.... Stridsberedskap... Marschberedskap...
LOGISTIKMtrlvård Utspisning Sjukvisitation
LEDNINGRapassn...,PTN...., Mc-ord.... Revelj
65
17.3 Lägesangivning
17.3.1 GrunderI takt med att Sverige deltar i allt fler internationella uppdrag, ökar också behovet av att kunna samarbeta med förband från andra länder. För att möjliggöra ett samarbete krävs inte bara att man talar samma språk, utan också att samma slags lägespresentation används.
Ett referenssystem är fundamentet för all lägesbunden information.
För att ange läget krävs bestämning i tre dimensioner. Vanligtvis sker detta i ett tredimensionellt rätvinkligt koordinatsystem (X, Y, Z), även kallat kartesiskt koordinatsystem.
Läget kan även räknas om till geodetiska koordinater – latitud och longitud – som tillsammans med en uppgift om höjd över ellipsoiden (h) ger bestämning i tre dimensioner.
OBS!Eftersom en punkts läge kan anges i olika referenssystem är det viktigt att, tillsammans med lägesinformationen, alltid ange i vilket referenssys-tem uppgiften gäller.
För full interoperabilitet krävs idag bland annat att vi kan använda oss av referenssystemet WGS 84 (World Geodetic System 1984).
I Sverige finns ingen regelrätt realisering av WGS 84, istället används SWEREF 99. (WGS 84 och SWEREF 99 avviker med några decimeter från varandra.) För många GPS-tillämpningar i Sverige kan därför WGS 84 och SWEREF 99 betraktas som samma sak.
17.3.2 WGS 84WGS 84 är ett globalt system för realtidsbestämning av koordinater med GPS som konstruerats av amerikanska myndigheter.
66
Om positionen endast bestäms med data från GPS-satelliterna, uttrycksden i det globala referenssystemet WGS 84. Noggrannheten för sådana positioner ligger på ca 10 meter.
17.3.3 SWEREF 99SWEREF 99 är den nu gällande realiseringen av det europeiska systemetETRS 89 i Sverige.Det finns en äldre realisering, SWEREF 93, som kan betraktas vara utgången efter införandet av SWEREF 99 (2001-05-26).
17.3.4 KoordinatsystemFöljande två koordinatsystem används. 1. RT 90, som är ett lokalt anpassat referenssystem för Sverige, base-
rat på Bessels ellipsoid (Bessel 1841). Systemet är rikstäckande och läges angivning sker numeriskt, dvs inga bigram används. Används av bla polisen.
2. Universal Transverse Mercator (UTM) är en världstäckande pro-jektion med undantag för polerna, där projektionen UPS (Univer-sal Polar Stereographic) tillämpas. WGS84 (World Geodetic System 1984) är ett av de geodetiska datum som används som utgångspunkt för projektionen.
17.3.5 Lägesangivning med UTM eller MGRSUniversal Transverse MercatorUTM är ett nät vilket är uppbyggt på samma sätt som RT-nätet, men jordklotet har delats in i så kallade zoner.
Bild 17:4. Indelningen i zoner har, enkelt uttryckt, gjorts så att jorden har ”skalats” som en apelsin och på så sätt har den överförts till ett plant underlag.
67
Varje zon har ett rätvinkligt rutnät.
Zonernas rutnät ser ut att skilja sig i förhållande till varandra, då de på kartan har olika ”nordreferenser”. Rutnätens nordlinjer pekar egentligen åt samma håll, men då jordklotet ”vecklats” ut, ser det ut som om rutnä-tet i varje zon har en egen nordreferens. Eftersom nordreferenserna skil-jer sig mellan zonerna på kartan, innebär detta att du måste ha kontroll på i vilken zon du befinner dig samt om du byter till en ny zon.
Bild 17:5. Zonindelning. En strikt tillämpning av UTM över Sverige innebär att landet delas in i de fyra zonerna 32, 33, 34 och 35. Med denna zonindelning är det inte möjligt att tillämpa lägesbestämning. Av denna anledning har ytterligare en zonindelning i UTM-systemet gjorts för att möjliggöra lägesbestämning.
Bild 17:6. Sverige berörs av följande zoner: 32V, 33U, 33V, 33W, 34V, 34W, 35W. Varje zon delas sedan upp ytterlligare en gång i 10-milakolumner som anges med två bokstäver t.ex EU. Informationen om vilken zon och 10-milaruta som kartan berör återfinner du i listen på kartbladet.
68
23
24
28 29 Med hjälp av info på kartan kan du nu ange röda punkten.
Läs först av Latitud därefter Longitud. Minnesregel: Gå in i hissen och åk upp.
34 W EU 28 23 = 1km när 34 W EU 287 231 = 100m när 34 W EU 2873 2310 = 10m när 34 W EU 2873 2310 A120 (A = Höjden)
Bild 17:7. OBS! Första uppgiften för att förhindra missförstånd mellan förband, är att kontrol-lera vilken zon kartan behandlar och ange denna.
69
17.4 Nomenklatur för markstrid
Begrepp Förklaring
Alternativ eldställning/stridsställning
Plats varifrån annan elduppgift ska lösas än från ordinarie eldställning/stridsställning.
Amfibiefordon Fordon med både vad- och flytförmåga eller förmåga att sväva.
Ammunitionsröjning Lokalisering, positionering, identifiering, riskbedömning, hanteringssäkerhet, trans-port, förvaring och förstöring av oexploderad ammunition.
Ammunitionsutjämning Omfördelning av ammunition inom eller mel-lan förband (soldater, pjäser, stridsfordon) för att motverka ammunitionsbrist om behovet av ammunition inte kan fyllas på annat sätt.
Anfall Stridssätt som syftar till att försätta motstånda-ren ur stridbart skick genom att vi nedkämpar denne, tar dennes förband tillfånga eller tar terräng så att dennes förband innesluts. Anfall kan också syfta till att begränsa motståndarens stridsförmåga eller försvåra dennes verksam-het.
Anropssignal Beteckning för adressering och dirigering av signalmeddelande. Kan användas för angi-vande/identifiering av enhet.
Armera Upphäva samtliga säkringar till verkansdel, så att ammunition är klar för omedelbar verkan.
Avlösa Överta annat förbands uppgift, terräng eller gruppering.
Avskära Stridsuppgift som syftar till att förhindra mot-ståndaren att utnyttja viss förbindelse eller område under viss tid eller för viss verksamhet.
Avskärma Elduppgift som syftar till att begränsa mot-ståndarens möjligheter till insyn i vår verksam-het.
Avsutten strid Strid som genomförs till fots.
70
Begrepp Förklaring
Bekämpa Stridsuppgift som syftar till att begränsa mot-ståndarens stridsförmåga så långt det är möj-ligt beroende på de lokala förutsättningarna. Används även vid rapportering i betydelsen – har skjutit på men ej nedkämpat.
Belysa Elduppgift som syftar till att underlätta strid i mörker.
Beslut i stort (BIS) Chefers sammanfattande formulering av över-gripande mål och avsikt samt särskild inrikt-ning för stridens förande och vissa funktioner. Utgör tillsammans med målbild genomföran-deidé.
Betäckt terräng I huvudsak skogbevuxen och ofta kuperad ter-räng. Sikten understiger i regel 300 m.
Bevaka Uppgift som syftar till att observera, rappor-tera och försvåra viss typ av hot mot visst objekt eller viss verksamhet.
Binda Stridsuppgift som syftar till att begränsa mot-ståndarens handlingsfrihet i viss terräng.
Bivack Förläggning i tält, skärmskydd eller liknande.
Blockering Åtgärder som syftar till att under begrän-sad tid hindra en angripare att utnyttja järn-vägs-, luftfarts-, sjöfarts- eller väganläggning. Omfattar kontrollerbara eller icke kontroller-bara mineringar, svårröjda hinder, demolering eller demontering av väsentliga komponen-ter, så att kvalificerade resurser erfordras för att anläggningen åter ska kunna utnyttjas.
Bullergräns/-avstånd Gräns för område inom vilket exempelvis motorbuller bedöms kunna uppfattas från ett särskilt terrängavsnitt eller objekt.
Bärning Transportsätt som innebär att ett förbands understödsvapen och viss annan materiel bärs av personalen.
71
Begrepp Förklaring
CASEVAC (Casualty evacua-tion) Omhändertagande av ska-dad
Evakuering av nödställda, sårade, skadade, sjuka samt transport av krigsfångar och avlidna, dvs en transport med liten eller ingen möjlighet till vård inför eller under transporten eftersom transporten saknar medicinsk utrust-ning och/eller sjukvårdspersonal.
Checkpoint (se även Väg-spärr)
Postering som kontrollerar behörighet och till-träde till område eller anläggning.
Chefsomgång Chef med följepersonal som lämnar stabs- eller främre chefsplats.
C-IED (Counter Improvised Explosive Device)
Uppträdande och åtgärder i miljö där motstån-daren använder olika former egentillverkade explosiva laddningar.
Civilmilitär samverkan Samarbete mellan militära och civila myndig-heter, organisationer m fl.
Direkt eld Att avge eld med siktlinje mot målet.
Direkt flygunderstöd (CAS, Close Air Support)
Anfall med flygstridskrafter mot markmål i syfte att understödja markstridsförbanden på ettsådant avstånd från egna förband att det krä-ver detaljerad samordning mellan luftstrid och markstrid under hela genomförandet.
Diversionsförband Specialutbildade förband för spaning, sabo-tage och annan störande verksamhet.
Djup Utrymme i djupled som ett förband tar upp eller förfogar över.
Dubbel omfattning Se omfattning.
Dygnsportion Samtliga måltider under ett dygn för en per-son eller erforderliga livsmedel för dessa mål-tider.
72
Begrepp Förklaring
Eftertrupp Trupp som vid marsch avdelas för att längs angiven marschväg skydda huvudstyrkan mot överraskande anfall bakifrån och försvåra mot-ståndarens truppspaning.
Eldberedskap Vid indirekta eldförband: anger hur många skjutande enheter och inom vilken tid ett för-band skall kunna avge eld. (kompletteras med från vilken tid och mot vilket område).
Eldenhet Förband vars eld normalt kraftsamlas till ett mål, en målgrupp eller ett angivet område i syfte att uppnå tillräcklig verkan.
Eldförbud Förbud att avge eld med angivna vapensys-tem.
Eldledare Den som avdelats att leda indirekt eld.
Eldobservation Observation och rapportering av eldens läge som ges till förband eller chef som kan ge änd-ringskommando till skjutande förband.
Eldobservatör Den som avdelats för att utföra eldobserva-tion och att rapportera eldens läge till den som leder elden/skjutningen.
Eldområde Område (luftrum) inom vilket vapen eller för-band ska kunna avge eld.
Eldreglering Ändringskommando till skjutande förband/skytt.
Eldstöt Stridsteknisk metod vid lägre förband.
Eldtillstånd Tillstånd att avge eld.
Elduppgift Chef för lägre förband ställer elduppgift för att i viss terräng och under viss tid samordna eld med rörelse och skydd. De vanligaste eld-uppgifterna är nedkämpa, nedhålla, belysa, avskärma och förblinda.
73
Begrepp Förklaring
Eldöverfall (Mineldöverfall) Genom överraskande beskjutning med direkt och/eller indirekt eld (Minor och syftminor, inklusive minor av tillfällig mtrl, som utlöses av personal) i syfte att tillfoga motståndaren för-luster.
Ersätta Att distribuera förnödenheter till ett annat logistikförband eller direkt till förbrukare.
Eskortera Skydda ett rörligt objekt genom att följa det.
Fast eld Förbereds i regel med direkt och indirekt eld mot särskilt viktiga mål, främst framför för-svarsgrupperade förband. Elden ska kunna utlösas snabbt även utan observation.
Fast spaning Metod att inhämta information. Genomförs genom att under längre eller kortare tid obser-vera visst geografiskt område från en fast plats (jfr observationsplats).
Flank Ett förbands vänstra eller högra sida (hänförs till marsch- eller frontriktningen).
Flankerande eld/skjutrikt-ning
Direkt eld som avges för att träffa ett förbands flank.
Flankskydd Åtgärder som vidtas för att skydda mot mot-ståndarens flankanfall.
Flygel Ett förbands yttersta vänstra eller högra under-avdelning, vid grupp de yttersta soldaterna (hänförs till marsch- eller frontriktningen).
Fordonsavlämningsplats Plats där förbands fordon lämnas och förban-det övergår till tjänst till fots.
Fordonschef Den av ett fordons besättning under vilken åkande personal lyder i transporthänseende. Har fordonschef inte utsetts är föraren tillika fordonschef.
Fordonsenhet Ett antal fordon som uppträder i anslutning till varandra under gemensam ledning.
Fordonsmina Mina konstruerad för att oskadliggöra opans-rade och lätt pansrade fordon.
74
Begrepp Förklaring
Framrycka En förflyttning av ett stridsgrupperat förband/fordon på stridsfältet.
Fria kriget Strid som syftar till att störa och försvåra mot-ståndarens verksamhet på djupet i områden som erövrats av denne och som genomförs när ordinarie ledningsförhållanden och förbands-struktur har upphört att fungera.
Fältarbeten (Farb) Förändring av terräng och infrastruktur som syftar till att öka vår egen rörlighet, fördröja eller begränsa motståndarens rörlighet, samt förbättra våra egns förbands eller systems ver-kan, uthållighet eller överlevnad.
Fältgrav Grav för död som ej kan föras till hem- eller krigskyrkogård.
Förbandsplats Förbandsplatsen har huvuduppgifterna daglig sjukvård och preventiv medicin, men förmåga till kvalificerad första hjälp (medicinska åtgär-der för att stabilisera patienten inför transport) finns på läkarnivå. Förbandsplatsen är första läkarinstans i det nivåindelade sjukvårdsom-händertagandet (daglig sjukvård). Förbands-platsen finns på bataljonsnivå (motsvarande) och i vissa fall på fristående kompanier.
Förberedande order Order som ges för att förbereda viss verksam-het.
Förblinda Elduppgift som syftar till att begränsa mot-ståndarens möjligheter att rikta eld och för-flytta sig.
Fördröja Stridsuppgift som syftar till att vinna tid och/eller tillfoga förluster under angiven tid eller innan motståndaren har trängt över angiven linje alt syfta till att begränsa motståndarens utbredning.
Fördröjningsstrid Stridssätt som syftar till att vinna tid för förbe-redelser och begränsa motståndarens strids-förmåga så att han senare blir gripbar för anfall med andra förband eller begränsa motstånda-renss utbredning i viss riktning.
75
Begrepp Förklaring
Förläggningsplats Plats där högst kompani ska gå i förläggning (har förlagts).
Förstöra Göra viss infrastruktur eller vissa resurser obrukbara under lång tid.
Försvar Stridssätt som syftar till att förhindra motstån-daren från att ta eller utnyttja viss terräng eller anläggning.
Försvara Stridsuppgift som syftar till att förhindra mot-ståndaren att ta och utnyttja angiven terräng eller anläggning.
Genomsök Söka genom ett angivet område eller objekt. Förbereds så att genomsöket omedelbart kan övergå i rensning eller urdragning.
Gruppera Ordna förband för att lösa uppgift. Underav-delningar och soldater väljer sina platser med hänsyn till läget.
Gruppering Förband är ordnat (ordnas) med hänsyn till chefens beslut, terrängen och motståndarens förutsedda verksamhet. Underavdelningar och soldater väljer sina platser med hänsyn till läget. Vid marscherande förband är dock sol-daten under förflyttning bunden till sin plats.
Breddgruppering (Djupgruppering ) innebär att förband är ordnade eller ordnas huvudsak-ligen vid sidan av (bakom) varandra.
Handlingsfrihet Möjlighet för chef att välja metod och fritt dis-ponera egna resurser för att lösa tilldelad upp-gift.
Hindra Stridsuppgift som syftar till att förvägra mot-ståndaren att genomföra angiven verksamhet.
Hålla känning/bibehålla stridskontakt
Fortlöpande hålla stridskontakt med motstån-daren och rapportera hans läge och verksam-het.
76
Begrepp Förklaring
IED (Improvised Explosive Device) (Syft)mina av tillfäl-lig mtrl.
Provisorisk laddning som innehåller förstö-rande, dödliga, skadliga, pyrotekniska eller brandkemikalier och som är konstruerad i syfte att förstöra, skada, terrorisera eller distrahera.
IEDD (Improvised Explosive Device Disposal)
Röjning av IED.
Infiltration En anfallsmanöver som används när det är möjligt att dolt tränga in på djupet genom luckor i motståndarens gruppering.
Innästling Uppgift som innebär dolt inträngande genom luckor i motståndarens gruppering.
Kommando Kort befallning som används för att utlösa viss verksamhet.
Kraftsamling Att samla resurser till en begränsad yta, tid eller uppgift i syfte att uppnå lokal överlägsen-het.
Krigsgrav Gravplats i fält som ordnas t ex då evakuering av stupade och döda ej är möjlig.
Kringgång En anfallsmanöver som används när strid med grupperad motståndare vill undvikas till för-mån för att snabbt ta ett anfallsmål på dju-pet av motståndarens gruppering. Mindre del av förbandet kan användas för att binda den grupperade motståndaren och därmed begränsa dennes handlingsfrihet att påverka kringgången.
Kvarter Förläggning i byggnad.
Kö Sista delen av ett förband som ordnats för marsch (transport).
Larmförläggning Förläggning med hög beredskap för att strid snabbt ska kunna tas upp eller annan verksam-het börja.
Larmstyrka Förband eller del av förband med hög bered-skap för att strid snabbt ska kunna tas upp eller annan verksamhet börja.
77
Begrepp Förklaring
Ledning Planering, genomförande och uppföljning som fortlöpande erfordras för att man ska nå upp-ställda mål.
Ledningsplats Den plats varifrån chefen leder – ledning kan utövas från chefsomgång, främre ledningss-plats eller stabsplats.
Logistik Stöd till strategisk, operativ och taktisk militär verksamhet. Uppnås genom att upprätta och bibehålla efterfrågad tillgänglighet och uthål-lighet hos förband och enheter.
Lokal överlägsenhet Överlägsenhet på den för oss avgörande plat-sen i syfte att fälla ett avgörande.
Lucka Mellanrum i sidled mellan t ex förband, solda-ter eller fordon.
Luftlandsättning Landsättning av personal och materiel med fallskärm eller luftfarkost.
Läge Förhållanden på vår och motståndarens sida beträffande styrka, indelning, gruppering, basering, verksamhet och tillstånd.
Lägesrapport Rapport till högre chef om läget vid förbandet.
Lägessammanfattning Delgivning av ett läge till underställda, sam-verkande eller sidoordnade chefer.
Lösen Ord, tecken eller signal som används för kon-troll av behörighet.
Marsch Förflyttning som utförs med förbandets egna resurser.
Marsch- och transportbe-redskap
Reglerar inom vilken tid förband ska kunna påbörja marsch eller transport.
Marschdjup Det utrymme i djupled som ett förband tar upp eller förfogar över vid marsch.
78
Begrepp Förklaring
Marschunderställa Orderuttryck som innebär att förband under marsch lyder under chef för annat förband i frågor som rör marschen. Sådan chef dispone-rar förbandet för uppgifter som måste lösas för att marschmålet ska nås.
MEDEVAC (Medical evacua-tion)Medicinsk evakuering
Transport som är utrustad med adekvat medi-cinsk utrustning , för uppgiften utbildad och tränad sjukvårdspersonal och därmed erhålls vårdförmåga under transport.
Minera Placera ut minor.
Minfritt område Område som inte får mineras eller skenmine-ras.
Minfält Avgränsat område inom vilket minor har lagts ut.
Minprotokoll Protokoll som i officiella akter registrerar all till-gänglig information som kan underlätta lokali-sering och röjning av minor, minfält och mine-rade områden.
Minröja Lokalisering, positionering, identifiering, risk-bedömning, hanteringssäkring, transport, för-varing och förstörning av minor.
Minspana Åtgärder för att hitta minfria områden och vägar samt i andra hand finna passager genom minerade områden eller för att fastställa om det finns minering, dess utbredning/gränser och om möjligt utläggningsmetod samt min-typer.
Motståndsnäste Plats som försvaras av pluton eller tropp, om möjligt förstärkt med befästningsarbeten och med andra nästen sammanhängande eldsys-tem.
Motstöt Anfall av mindre styrka för att återta stridsställ-ning, del av sådan eller grupperingsområde.
Multipelvapen Vapen vars verkansdel utgörs av eller delas upp mindre verkansdelar (substridsdelar).
79
Begrepp Förklaring
Målangivelse Lägesbeskrivning av mål för (annan) skytt/för-band.
Målbelysa Syftar till att vapensensor skall hitta målet (t ex laserbelysa mål vid flygunderstöd
Målutpeka Syftar till att få uppmärksamhet mot målet (t ex laserpeka med infraröd belysning - IR).
Mörker och nedsatt sikt Siktförhållanden vid markstrid då observation utan tekniska hjälpmedel är möjligt endast inom omkring 50 m. Ljusfenomen kan dock iakttas utan tekniska hjälpmedel och mätas även på långa avstånd i mörker.
Nedhålla Elduppgift som syftar till att tvinga motstånda-ren att under viss tid avbryta pågående verk-samhet och ta skydd.
Nedkämpa Elduppgift som syftar till att bryta motstånda-rens motståndskraft och stridsvilja på viss plats eller förstöra fordon, utrustning eller anlägg-ning.
Närskydd Skydd i nära anslutning till skyddsföremålet.
Närstrid Strid som utförs på sådant avstånd att hand-granater kan användas.
Nödlivsmedel Speciallivsmedel som får användas endast då inga andra livsmedel finns att tillgå. Nödlivs-medel ingår i personlig utrustning eller nödut-rustning.
Observation Iakttagande med syn och/eller hörsel.
Observationsplats Plats där observations- och/eller eldlednings-personal utför observation och eldledning.
Omfattning En anfallsmanöver som används när det är möjligt att undvika motståndarens front och anfalla motståndarens flank och/eller rygg samtidigt som dennes front binds. Omfattning av motståndarens båda flyglar benämns dub-bel omfattning.
Omgruppera Förflytta förband från en plats till en annan och/eller ordna förband för ny uppgift.
80
Begrepp Förklaring
Order Juridisk bindande befallning. Ges till underly-dande och underställda chefer.
Orderhämtare Person med uppgift att vid stab eller motsva-rande hämta skriftlig order. Orderhämtare kan vara menig.
Orderutsändning Utsändning av skriftlig order genom ordon-nans, signalmedel, fältpost eller bildöverföring.
Orderuttagare Befäl med uppgift att vid stab eller motsva-rande ta emot muntlig eller skriftlig order och lämna orientering om sitt förbands verksam-het.
Ordinarie eldställning/stridsställning
Plats varifrån tilldelad elduppgift ska lösas.
Ordonnans Soldat som levererar meddelanden mellan enheter.
Orientering Upplysning som lämnas till underställd, sam-verkande eller sidoordnad chef.
Patrull Enhet vanligen upp till plutons storlek med en specifik uppgift.
Patrullera Uppgift och metod för att rörligt bevaka/över-vaka viss terräng/objekt/verksamhet i visst syfte. Löses ofta av patrull/patruller.
Postering Plats som bemannas av trupp under angiven tid och förhindrar/försvårar motståndarens verksamhet inom ett visst område.
Rapport Tjänstemeddelande som underlydande lämnar till förman.
Rapportsammanfattning Till chef insänd sammanfattning av informa-tion och de slutsatser som dessa kan ge anled-ning till.
81
Begrepp Förklaring
Rekognoscera Uppgift som syftar till att inhämta information som kan användas inom ramen för förban-dets förberedelser, exempelvis rekognoscering av förläggning eller övergång av vattendrag. Uppgiften kompletteras med rekognosce-ringsfrågor.
Rensa Stridsuppgift som syftar till att lokalisera och nedkämpa eller tillfångata samtliga mot-ståndare som finns i ett angivet område eller objekt.
Reserv Förband, materiel, transportmedel eller för-nödenheter som inte omedelbart avses tas i anspråk för uppgift eller motsvarande utan för alternativa och oförutsedda uppgifter och behov. Reserv benämns efter det förband ur vilket den avdelats, t ex bataljonsreserv , efter den uppgift den ska lösa, t ex minerings- eller tranportreserv eller efter de förnödenheter den ska tillhandahålla, t ex ammunitionsreserv. Avdelad reserv har endast beredduppgifter.
Riktlinjer Styrningar av hur striden ska föras och resurser utnyttjas i olika områden och skeden.
Rules of Engagement (ROE)Insatsregler
Regler varigenom den politiska ledningen eller militära chefer anger riktlinjer för hur militärt våld får användas.
Rörlig spaning Metod att inhämta information. Genomförs i viss riktning, mot angivet mål eller inom område. Kan ske till fots eller med fordon.
Sambandssystem System för att säkerställa informationsöverfö-ring mellangeografiskt utspridda aktörer.
Samlingsplats för skadade Skyddad uppsamlingsplats för skadade på eller i anslutning till skadeplats. På platsen sker fortsatt omhändertagande och triage i väntan på evakuering.
Sammanstöt Oplanerad stridskontakt med motståndaren.
82
Begrepp Förklaring
Samordning Åtgärder som vidtas av chef i syfte att styra förband, verksamhet och verkan till rätt plats i rätt tid. Samordning sker genom befäl eller samverkan.
Samverkan Åtgärder för samordning genom överenskom-melser mellan sidoordnade förband, myndig-heter och organisationer.
Skadeplats En plats där det finns skadad personal och materiel, oavsett antal, som inte är omhänder-tagna, under omhändertagande eller i väntan på evakuering.
Skenmål Organisatorisk eller tillfällig mtrl som syftar till att vilseleda motståndaren om vår stridsavsikt eller missleda honom vid val av mål.
Skingra Stridsuppgift som syftar till att sprida ut en folkmassa så att dennes förmåga till ledning och verkan försvåras.
Skjutgräns Anger säkerhetsmässiga gränser för elden med hänsyn till egna förband och civila.
Skydd Åtgärder för att undgå upptäckt, lokalisering, identifiering, bekämpning och störning samt begränsa förlusterna vid en eventuell bekämp-ning.
Skydda Uppgift som syftar till att förhindra motstån-daren att ingripa mot viss terräng, verksam-het eller anläggning så att syftet med den strid eller verksamhet som ska skyddas inte även-tyras.
Skyddsobjekt Ett område, en anläggning, en byggnad där Länsstyrelsen eller Försvarsmakten finner att det krävs ettskydd mot sabotage, spioneri, terroristbrott och grovt rån samt för att förhindra att skada uppstår för allmänheten (med stöd av skydds-lagen 1 & 2 §).
83
Begrepp Förklaring
Skyddsställning Plats som enskild soldat eller förband intar, eller där stridsfordon eller pjäs grupperas, för att få skydd mot insyn och direktriktad eld.
Skyl Skydd mot insyn.
Slå Stridsuppgift som syftar till att försätta mot-ståndaren ur stridbart skick genom att ned-kämpa honom eller få honom att ge upp.
Småbruten terräng Terräng som har växlande höjdförhållanden och är omväxlande öppen och betäckt. Siktav-stånd längre än 1 km är ovanliga.
Spana Uppgift som syftar till att inhämta informa-tion utan strid. Syftet med uppgiften är att lokalisera, identifiera, verifiera eller dokumen-tera viss företeelse eller visst objekt. Uppgiften kompletteras med spaningsfrågor.
Spaningsfråga Frågeställningar som en inhämtningsuppgift såsom spanings- eller övervakningsuppgifter avser att besvara.
Specialförband Förband med särskilda förmågor vilka utför särskilt krävande uppgifter jämfört med övriga förband.
Speciallivsmedel Livsmedel som fyller speciella krav på lagrings-beständighet, hanterbarhet, tillagning m m.
Splitterskydd Skydd för personal och materiel avsett för att skydda mot granat- och sekundärsplitter.
Stabsplats Den plats som är ordinarie arbetsplats för sta-bens huvuddel.
Stormavstånd En linje som de främsta förbanden ska passera när stormelden eller eldunderstödet flyttas eller upphör. Stormavståndet bestäms utifrån möjligheterna till skyddad framryckning och säkerhetsavståndet.
Stridsenhet Förband som normalt ges stridsuppgift.
84
Begrepp Förklaring
Stridsförläggning Förläggning i eller i närheten av stridsställning-arna för den personal som kan frigöras utan att stridsberedskapen eftersätts, t ex i kvarter, bivack eller skyddsrum.
Stridsgrupp Ett tillfälligt sammansatt förband för lösande av en självständig uppgift.
Stridsgruppering Gruppering av förband för strid.
Stridskontakt Kontakt med motståndaren där strid förekom-mer.
Stridsledning Ledning av pågående strid eller annan pågå-ende operativ verksamhet.
Stridsledningsbefäl Befäl som biträder chef vid stridsledning.
Stridsledningsoleat Ett ledningsunderlag som grundas på strids-planen.
Stridsplan Omfattar mål- och syftesdel, genomförandeidé och riktlinjer för stridens förande.
Stridsportion Dagsportion av speciallivsmedel avsedda att användas då utspisning inte kan ske av färdig-lagad mat och dryck från kokgrupp (motsva-rande).
Stridsspana Stridsuppgift som syftar till att inhämta infor-mation om exempelvis läget och åtgärder hos motståndaren genom att bibehålla eller återta stridskontakt med motståndaren.
Stridsställning Plats där förband grupperats eller förberett gruppering för att lösa uppgift eller elduppgift.
Stridssätt För att lösa uppgifter används olika stridssätt. Dessa grundas på de operativa koncepten offensiva, defensiva och stabiliserande opera-tioner. Stridssätten är anfall, försvar, fördröj-ningsstrid och stabilisering.
Stridsteknik Sammanfattande benämning på de fastlagda metoder för eld och rörelse som samordnas och används för att nå ett bestämt syfte med striden.
85
Begrepp Förklaring
Stridsuppgift Uppgift till förband som löses med strid.
Stridsvärde Mått på ett förbands förmåga att genomföra en uppgift.
Stående order Order som innehåller bestämmelser avsedda att gälla under längre tid.
Störa Stridsuppgift som syftar till att försvåra mot-ståndarens verksamhet i visst avseende eller inom visst område.
Störande eld Eld som syftar till att störa fiendens verksam-het i visst angivet avseende eller inom visst område.
Sändarplats Plats dit radio- eller radiolänksändare gruppe-rats ut från stabsplats för att försvåra lokalise-ring av denna.
Ta Stridsuppgift som syftar till att besätta viss ter-räng eller objekt i visst syfte.
Taktik Taktik är konsten att medvetet välja mellan och samordnamedel och metoder i en given situation för att uppnå uppsatta mål. Taktik genomförs inom ett begränsat område och under begränsad tid för att avgöra en strid eller annan verksamhet till egen fördel
Taktiskt omhändertagande under strid (TOS)
Ett koncept i att ge första hjälpen under och efter strid. Omhändertagandet är delat i tre faser, omhändertagande under beskjutning, taktiskt omhändertagande samt evakuering av skadad.
Tanknings- och laddnings-omgång (TOLO)
Distributionsmetod för att ersätta i första hand drivmedel och ammunition till stridande enhe-ter.
Transport Förflyttning av förband med transportmedel som i regel inte är underställda chefen för det transporterade förbandet.
86
Begrepp Förklaring
Truppluftvärn Förband (Personal) som bekämpar luftfarkos-ter med eldhandvapen, kulsprutor och auto-matkanoner på fordon.
Truppspaning Användande av markförband för att inhämta information. Omfattar metoderna fast och rör-lig spaning.
Tvinga Stridsuppgift som syftar till att tvinga motstån-daren att nyttja viss terräng eller genomföra viss verksamhet.
Tät Främsta delen av ett förband som ordnats för marsch, transport eller anfall.
Underrättelse De produkter underrättelsetjänsten skapar som beskriver, förklarar och förutsäger icke egna fenomen. Underrättelser består av data, information eller kunskap som analyserats och bearbetats av underrättelsetjänsten.
Underställd Innebär att förband eller individ i alla avseen-den ställts under angiven chefs befälsrätt. Om underställandet i något avseende undantagits anges detta i särskild ordning. Ett förband kan endast vara underställt en chef.
Understödja Åtgärder av ett förband för att underlätta för ett annat förband att lösa en viss uppgift.
Undsätta Uppgift som syftar till att möjliggöra annan egen enhets (militär/civil) verksamhet inom angivet utsatt område.
Uppdragstaktik Metod att orientera om det övergripande målet, ställa en uppgift, tilldela resurser och sedan låta den som löser uppgiften i största möjliga utsträckning själv bestämma hur den ska lösas.
Uppgift Anger vilken verksamhet som skall bedrivas och ges till stridsenhet.
Uppsutten strid Strid som genomförs från fordon.
87
Begrepp Förklaring
Urdragning Omgruppering av förband från ett område till en ny uppgift.
Urnästling Dolt urdragande genom luckor i motstånda-rens gruppering tillbaka till av egna förband kontrollerat område.
Utgångspunkt för målan-givning (UPM)
Punkt som nyttjas som referens vid målangiv-ning. Denna punkt kan vara i terrängen (UPT) eller på karta (UPK).
Utgångspunkt i terrängen (UPT)
Punkt i terrängen som nyttjas som referens vid stridsledning.
Utgångspunkt på kartan (UPK)
Punkt på karta som nyttjas som referens vid stridsledning av egna förband.
Vadning Övergång av vattendrag med bottenkontakt.
Vagnstrid Strid som genomförs från stridsfordon av skyt-tetrupp.
Vägspärr Postering som kontrollerar behörighet och till-träde till område eller anläggning
Växeleldställning/strids-ställning
Annan plats varifrån samma elduppgift ska lösas som från ordinarie eldställning/strids-ställning.
Yteld Eld som avges mot en yta utan att riktas mot enskilda mål inom den.
Yttäckande vapen Vapen vars verkan täcker en större yta.
Ytövervaka Uppgift som syftar till att övervaka specificerat område. Området observeras i regel från flera samordnade observationsplatser och/eller med patrullering.
Återhämta Återställa ett förbands stridsvärde genom ersättning av förbrukade förnödenheter, mate-rielunderhåll och bereda personalen sjuk-vård och vila. Återhämtning kräver något eller några dygn.
Öppen terräng Terräng som under normala ljusförhållanden medger siktavstånd upp till 3 km.
88
Begrepp Förklaring
Överfall Överraskande anfall som bl a avser att tillfoga motståndaren förluster, förstöra materiel eller ta fångar och som förberetts så att det om så behövs snabbt kan avbrytas.
Överraskning Genom att uppträda oväntat till plats, tid eller metod utnyttja motståndarens brist på förbe-redelser för vårt agerande.
Övervaka Uppgift som syftar till att systematiskt obser-vera angiven verksamhet, objekt eller område. Syftet med uppgiften är att lokalisera, identi-fiera, verifiera eller dokumentera viss förete-else eller visst objekt. Uppgiften kompletteras med spaningsfrågor.
89
17.5 Vanliga Förkortningar
Grunder
Förkortningar används främst för att spara utrymme, t ex i tabeller och vid markering på bilder och kartor, eller för att vinna tid vid utskrift av kartor, order och andra tjänstemeddelanden, särskilt då dessa skall sän-das med signalmedel. Förkortningar används endast när det kan för-utsättas att mottagaren verkligen förstår dem samt i övrigt då risk för missförstånd är utesluten. Förkortningar av ett ord används också för dess böjningsformer. Så exempelvis betecknar -ch allt efter samman-hanget chef, chefen, cheferna, chefens, chefernas. Kan missförstånd upp-stå skall böjningsändelsen, om ordet inte skrivs ut helt, fogas till förkort-ningen, t ex komp:na (kompanierna).
Förkortningar skrivs utan punkt.
Då ett förband skall anges med förbandsbenämning skall ordningstaletefterföljas av en punkt, t ex 3. skv.
Består ett ord av flera delar, för vilka det finns fastställda förkortningar, får det sammansatta ordet förkortas genom sammanskrivning av delar-nas förkortningar. Finns det förkortningar för endast en av delarna, får ordet förkortas genom en sammanskrivning av förkortningen och den del som saknar förkortning.Exempel: tung reparationsplut = trepplut, motståndslinje = mlinje. Vissa sammansatta ord har dock särskilda förkortningar som framgår av för-kortningslistan.Måste ytterligare förkortningar utöver dem som är fastställda göras, för-kortas på det sätt som är vedertaget i allmänt språkbruk. Sådana förkort-ningar finns främst i Svenska Akademiens ordlista.
90
Förkortningslista
A
adjutant adj
alarmering al
allmän mobilisering Amob
allmänna telenätet ATN
alternativ(t) alt
ambulans amb
amfibie amf
ammunition am
ammunitionsplats ampl
ammunitionsröjning amröj (EOD)
anlägga(-ning) anl
anslutning ansl
anslutningspunkt AP
anvisning anv
artilleri art
assistent ass
attack- a-
attackhelikopter ahkp
attack-jakt-spaning ajs
attackrobot arb
automatkanon akan
automatkarbin ak
avdelning avd
avstånd avst
B
bandtraktor btrak
bandvagn bv
basbataljon basbat
bascentral BasC
91
Förkortningslista
basförsvars- basf-
basområde baso
bataljon bat
batteri batt
batteriplats bpl
befäl bef
befälhavare (för) Bef
bekämpa/bekämpning bek
beredskapsriktning berri
bevaka/bevakning bev
bevakningsområde bo
beväpna/beväpning bev
bildförstärkare bförst
biologiska stridsmedel B-stridsm
-bomb (bomb-) -b (b-)
bombflygplan bfpl
brigad brig
brytpunkt brytp
båt b
bäring bä (i navigatoriska sammanhang B)
C
central- (central) c (-c)
chef (-chef ) ch (-ch)
chefen för C
D
datarapporteringsterminal DART
delningspunkt DP
detalj det
direkt underställd(a) chef(er) DUC
92
Förkortningslista
drivmedel drivm
E
eldberedskap eber
eldhandvapen ehv
eldlednings- e-
eldområde eldo
eldorder eo
eldstöt es
eldtillstånd eti
ersättare/ersättning ers
explosion expl
F
fallskärm fsk
fallskärmsjägare fskj
fartyg ftg
fiende(-)/fientlig fi
flottilj flj
flyg f
flygbasjägare fbasj
flygfält fä
flygförare ff
flygplan fpl
framryckning frr
frekvens frekv
frivillig friv
fältarbeten farb
förband förb
förbandsplats förbpl
förläggning förl
93
Förkortningslista
förläggningsområde förom
förplägnad förpl
förråd fd
förstärkning fst
försvarets telenät FTN
Försvarsmakten FM
G
geografiskt positionssystem GPS
granat gr
granatgevär grg
granatkastare grk
granatspruta grspr
grupp/gruppering grp
H
handgranat hgr
helikopter hkp
helikopterlandningsplats hkpldnpl
hemlig(-t) H
hemvärn hv
högkvarteret HKV
I
igenkänning IK
indelning, gruppering och uppgifter IGU
indikera ind
indikering, sanering och brand ISB
infanteri inf
infraröd IR
ingenjör ing
instruktion instr
94
Förkortningslista
J
jakt, attack, spaning JAS
jakt-, jägar- j-
järnväg jvg
K
kanon kan
kavalleri kav
kemiska stridsmedel C-stridsm
klargöring klarg
klartext kx
knutpunkt KP
kollationera COL
kolonn kol
kolonnbildningspunkt kp
kompani komp
kortvåg KV
krigsbro kb
kringgång krg
kroppskyddsväst ksv
krypto kry
kulspruta ksp
kulsprutepistol kpist
kustjägare kj
kvalificerat hemligt KH
kvartermästare kvm
kärnladdning klng
L
laddning lng
landstiga/landstigning lst
95
Förkortningslista
landsväg lvg
lastbil lb
lastterrängbil ltgb
ledningsplats LP
livsmedel livsm
luftlandsätta/luftlandsättning ll
luftlägesinformationssystem LuLIS
läkare läk
lätt l
M
magasin mag
markstrid ms
markstridsreglemente MSR
materiel/material mtrl
mekaniker/mekanisk mek
mekaniserat förband mek
militär mil
militärpolis MP
minröjning mröj
minspaning mins
mobilisering mob
motorcykel mc
motstånds- m-
motståndsnäste mnäste
mottag(-are, -ning) mott
mottagningsbevis mbs
N
norrlands- n-
nukleära stridsmedel N-stridsmedel
96
Förkortningslista
närskyddspluton nskyplut
O
observationsplats (oplats) opl
oexploaderad ammunition OXA
operation/operativ/operatör op
-order -o
ordonnans ord
organisation org
orientering ori
P
pansarbandvagn pbv
pansarvärn pv
pansarvärnsrobot pvrb
partiell mobilisering Pmob
patron, patrull ptr
patrullbåt ptrb
personal pers
personalvård PV
personbil pb
personterrängbil ptgb
pionjär pi
pistol pist
pjäs pj
plats pl
pluton plut
postering pstg
prickskytte prsk
projektil prj
publikt telefonnät PTN
97
Förkortningslista
punkt p
R
radar rr
radio ra
radioaktiv/radioaktivitet radiak
radiolänk rl
radioterrängbil ratgb
raket rak
rapport rapp
rapportställe rs
regemente reg
reglemente/reglementerad regl
reglementerad utrustning RU
rekognosera/rekognosering rek
reparera/reparation/reparatör rep
repeterstation repstn
reserv res
riktning ri
riktpunkt rp
robot rb
robotsystem RBS
röjning röj
rörlig rörl
S
sabotage sab
samband sb
sambandscentral sbc
sambandsplats sbpl
samverkan(befäl/officer) sv(bef/off)
98
Förkortningslista
sanering san
signal/signalera/signalist sign
signalskyddsgrad SG
sjuk- sj-
sjukhus sjh
sjukkvarter sjkv
sjuktransport sjtp
sjukvård/sjukvårdare sjv
skvadron skv
skydds- sky-
skyddsingenjör skying
skyddstekniker skytek
skytte- sk-
spanings- s-
spränggranat sgr
spårljus sl
stabschef SC
stabsplats stabspl
station stn
stridsfordon strf
stridsledning stri
stridsledningscentral StriC
stridsställning sst
stridsvagn strv
stående order (SOP) SO
ställföreträdare/ställföreträdande stf
säkerhet/säkerhetstjänst säk
T
tanknings- och laddningsomgång TOLO
99
Förkortningslista
telefon(-ist) tfn
terräng tg
terrängbil tgb
tidsnummer tnr
timme h
tjänst tj
tjänstgöra tjg
tjänsteanmärkning tjanm
tjänsteförrättande tjf
trafik trf
transport tp
tropp to
tross tr
trupp trp
tung t
U
underhåll, underhålls- uh(-)
underhållsplats uhpl
underrättelse und
understöd- u-
unmanned aerial vehicle UAV
uppehållsplats upl
uppsamlingsplats usapl
utbildning utb
utgångsläge för anfall ufa
utgångspunkt UP
utgångspunkter för målangivning upm
utgångspunkt i terrängen upt
utgångspunkt på karta upk
100
Förkortningslista
utrustning utr
V
vakthavande befäl VB
verksamhet vht
väder- väd-
växel (telefon-) vx
Å
återhämtning åh
återsamlingsplats åsa
Ö
överbefälhavaren ÖB
övning - övn
101
Projektgrupp:
Mj Ingemar Gutenberg HvSS (projektsekreterare)Mj Johan Nyman K 3/Örebro-VärmlandsgruppenKn Kjell Granqvist LG/DalregementsgruppenKn Mikael Svensson MarinB/Kalmar-KronobergsgruppenKn Johan Sjökvist P 7
Grafisk ProduktionLayout: FMV/FSV/Grafisk produktionIllustration: Anna-Karin Wetzig, FMV/FSV/Grafisk produktion
Förbandsreglemente Försvarsmakten Hemvärnspluton/Hemvärnsgrupp M7739-353112
Förb
and
sreglem
ente Fö
rsvarsmakten
• Hem
värnsp
luto
n/H
emvärn
sgru
pp
107 85 STOCKHOLM. Tel 08-788 75 00, Fax 08-788 77 78. www.forsvarsmakten.se