hans källsmyr skogsskador kopplade till klimatförändring - case sverige 14.2.2017

2017-02-14SKOGSSKADOR

1

Skogsskador kopplade till

klimatförändringen

Hur vi jobbar i Sverige

Hans Källsmyr, Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen

Myndigheten för frågor som rör skog

SKOGSSKADOR 3

Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vi ansvarar för att den svenska skogspolitiken förs ut och förverkligas i praktiken av de som äger och brukar skogen.

3SKOGSSKADOR

Vår verksamhet

• Vi utövar tillsyn.

• Vi inventerar, följer upp och utvärderar tillståndet i skogen.

• Vi ger rådgivning och håller kurser.

• Vi ansvarar för officiell statistik inom ett antal skogliga områden.

• Vi arbetar med att se över behoven av att bevara skyddsvärd skog.

• Vi arbetar med statliga stöd och bidrag.

• Vi har en uppdragsverksamhet.

4SKOGSSKADOR

En tredjedel av Sverige ligger söder om Finland

• Mer än hälften av skogstillväxten i Sverige kommer från områden söder om Finland

• Kanske är frågan om skogsskador större i Sverige än Finland …

• Men klimatförändringen innebär sannolikt för båda våra länder …

– att befintliga skogsskadegörare drabbar längre norrut

– att vi har att hantera nya skadegörare


5

Stormen Gudrun 2005 och en allt mer ökad kunskap om klimatförändringen → →


6

→ Skogsstyrelsen har ökat fokus på

skogsskador kopplade till klimatet

75 milj. m3skUppskattad temperaturökning (scenario RCP4,5) och

minskad vattentillgång på sommaren (RCP4,5 och 8,5)

Effekter av klimatförändringen på skogen- vad Skogsstyrelsen ser som viktigt

• Biologisk mångfald och friliftsliv

• Skogstillväxt, självföryngring och virkeskvalitet

• Risken för stormfällning

• Risken för insektsskador

• Risken för angrepp av skadesvampar

• Risken för skador till följd av plantbete och fejning

• Risken för torka, frost och annan klimatrelaterad stress

• Risken för skogsbrand

• Hur påverkas drivning och annan körning i skog?


7

Kapitelrubriker i Skogsstyrelsens

Rapport 2–2016

Klimat, skog och skogsbruk- några exempel på aktiviteter vid Skogsstyrelsen de senaste 10 åren

• Endagskurs för alla skogskonsulenter, > 500 personer

• Kampanjer med projekt, kurser och rådgivning till skogsägare– ”Skogsbruk i förändrat klimat”

• Kurser också för skogstjänstemän i skogsbruket

• Klimatpolicy, uppdaterad ett flertal gånger

• Skogliga konsekvensanalyser 100 år framåt innehåller klimatmodeller (för skogstillväxten) sedan 2008

– ej för skador, på grund av otillräcklig kunskap

– dock stormskademodell i SKA 15


8

Skogsskador som vi anser viktiga i Sverige

Biotiska

• Klövviltet

• Snytbaggen

• Rotrötan

• Granbarkborren

• ”Nya skadegörare”


9

Abiotiska

• Stormar

• Skogsbrand

• Var och hur förekommer skadorna?

• Hur kopplar de till klimatförändringen?

• Vilka rekommendationer och åtgärder har vi?

Skador av klövvilt: Älg, rådjur, kronhjort


10

• Svensk älgstam är dubbelt så stor som Finlands (?)

• Älgen sänker tillväxten i svensk skog direkt med 1–7 milj. m3sk/år

– 3–5 milj. m3sk/år (?)

– Jämfört med tillväxt ca 100 milj.

• Påverkar dessutom skogsskötseln

– Plantering av gran på tallmark

– Sen och utebliven röjning

• Rådjur betar toppskotten på små tall- och granplantor

• Klövviltet betar hårt på lövträden!

Foto Petri Timonen

Foto Clas Fries

Älgbetesinventeringen (Äbin) visar på stora skador i hela landet

• Tallskog 1–4 m, färska skador på:– Toppskottet betat, barkgnag, stambrott

• Visar på stora skador– I vissa regioner mycket svåra färska skador

– Dessutom tillkommer återbetning

• Sedan några år– Bekostas av skogsindustrin

– Utförs av konsulter

– Täcker hela landet

– Viktigt underlag i älgförvaltningen

– Älgförvaltningsområden → älgskötselområden → viltvårdsområden


11

Äbin visar: Plantering av gran på tallmark är vanligt, särskilt i söder


12

Klövviltet och klimatförändringen

• Vi räknar med att klövviltet kommer att gynnas– Orsak: Mer och bättre foder på sommaren

• Det medför risk för ökade skador

• Det är mycket viktigt att viltförvaltningen fungerar!– Balans mellan fodermängd och viltstammens storlek

– ÄLG: Särskilt viktigt


13

Snytbaggen

• Betraktades som ett problem redan vid slutet av 1800-talet

• Fram till 1950-tal:

– Stubbrytning, mekaniska skydd, hyggesvila, fällor

• DDT används från 1950-tal fram till förbud 1975

• Därefter: Hyggesvila och markberedning

• 1980-tal: Permetrin börjar användas, mekaniska skydd (TENO, med flera)

• 2004: Permetrin förbjuds, två nya insekticider

• Conniflex, Beta Q, MultiPro, Cambiguard, med flera mekaniska skydd lanseras

• Insekticider nu på dispens i skogscertifieringen, de fasas successivt ut


14

Foto Claes Hellqvist

Beläggningsskydd och barriärskydd: Exempel

2017-02-14SKOGSSKADOR 15

Foto Claes Hellqvist Foto Magnus PeterssonFoto Magnus Petersson

Snytbaggen


16

• Insekticidbehandling (för några år sedan)

– 95-100 % i Götaland

– 50 % i Svealand

– 10-15 % i Norrland

• Numera får 150 miljoner plantor mekaniska skydd varje år

– Av total 375 milj. plantor per år (= 40 %)

• Kostnad för skyddsbehandling: 100 milj. kr/år

• Insekticid: 30 öre per planta

• Conniflex: 75-100 öre per planta

• www.snytbagge.seFoto Claes Hellqvist

http://www.snytbagge.se/

Snytbaggeskadorna …


17

• är ett stort problem i skogsbruket – sänker skogsproduktionen

– kräver betydande insatser för att hållas tillbaka

• klimatförändringen kommer inte att göra att problemet minskar – tvärtom

Snytbaggen och klimatförändringen

• Skador är numera normalt även utmed Norrlandskusten

• Har skador funnits tidigare men inte noterats?

• Hur stor roll har klimatförändringen?

• Vi räknar med att snytbaggen blir allmän i stora delar av

norra Sverige

Rotrötan förstör virke, främst grantimmer


18

Rotrötan finns i hela landet

Slutavverkning 15 % av granvolymen Gallring 8 % av granvolymen


19

Stubbehandling med pergamentsvamp (Rotstop) i gran

• Behovet i gallring bedöms större än vad som verkligen stubbehandlas

– Götaland: 2/3 av behovet behandlas

– Svealand: 1/3 av behovet behandlas

• Slutavverkning

– Nästan ingen stubbehandling i Sverige

• Norrland

– Ungefär samma breddgrad som Finland

– Ingen stubbehandling

– Granen gallras (i huvudsak) på vintern


20

Illustration Tove Vollbrecht


21

Rotrötan och klimatförändringen

• Med varmare och kortare vintrar ökar risken för rotröta

• också i norra Sverige

• beroende på längre tid med temperatur > 5 oC

• beroende på sämre bärighet → mer rotskador

• Rotrötan kommer sannolikt att kräva stubbehandling av gran även

• i slutavverkning

• i norra Sverige

• Rotrötebehandling är idag inte reglerat i skogsvårdslagen

Granbarkborren har gett omfattande angrepp efter stormar


22

Foto Åke Lindelöw Foto Göran Liljeberg

Efter stormar i granregioner – angrepp av granbarkborre

ÅÅÅÅ-MM-DDINFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...) 23

Stormar med stora skogsskador från 2005

• Gudrun 2005 (75 milj. m3sk)

• Per 2007 (12 milj. m3sk, eventuellt 16 – 20)

• Dagmar 2011 (5 milj. m3sk)

• Hilde (3,5 milj. m3sk, mest tall)

• Ivar 2013 (8 milj. m3sk, eventuellt 12)

• Plus cirka tio stormar 2005 – 2016 med skador på 0,5 – 2 milj. m3sk

– Främst i Götaland

0,6 milj. m3sk ståndskog har

dödats av GBB i mellersta

Norrland 2011 – 2015,

angreppen fortsätter

2 – 3 milj. m3sk angreps av granbark-

borre 2006 – 2008 efter Gudrun och Per

(Skogsstyrelsen, Rapport 5-2009)

Vi försöker bekämpa granbarkborren med skogsvårdslagen som grund

• Skogsvårdslagen § 29– ”Skogsskyddsparagrafen”

• Högst 5 kubikmeter insektsfarligt virke per hektar

• Bekämpningsområde kan inrättas– Särskilda bestämmelser

– Inrättat i stora delar av Götaland efter Gudrun 2005 (nu borttaget)

– Inrättat i södra Norrland 2012

– Max 3 kubikmeter insektsfarligt virke per hektar

– Krav kan ställas på skogsägaren: ”Sök och plock”


24

Granbarkborren och klimatförändringen

• Risken för angrepp av granbarkborre ökar av flera orsaker– Torrare och längre somrar, särskilt i södra Sverige (där granen dominerar)

• granen torkstressas• vanligt med svärmning två gånger → snabb populationsuppbyggnad

– Fler kraftiga stormar (?) som kan ge mer skador• beroende på höga träd och mindre tjäle

– Färre självverksamma skogsägare• som är ute i skogen och som kan upparbeta vindfällen

• Därför är det viktigt med– Övervakning (monitoring) av GBB-populationer– Välorganiserad beredskap och effektivt bekämpningsarbete– Bra skogsskötsel, skogshygien


25


26

Skogsbranden i Västmanland 2014

Brandområdet och Västmanlands län


27

13 000 hektar branddödad och

brandskadad produktiv skog

Brandens storlek i förhållande till bränderna i Tyresta(1999, 450 ha) och Bodträskfors (2006, 1900 ha)


28

Dessutom

Torsburgen på

Gotland 1992,

2200 ha

Branden var mycket skrämmande- Inför evakuering av Gammelby


29

Måndag 4 augusti”Den svarta måndagen”

Temperatur +35° C Vind 15 m/s

Branden sprider sig med 30–50 m/minut.


30


31


32


33

Skogsbrand och klimatförändringen

• Vi räknar med fler skogsbränder – längre brandsäsong

– torrare på sommaren, främst i söder

• Därför är det viktigt med– välorganiserad beredskap och effektivt bekämpningsarbete

– kraftfulla, initiala insatser

• Skogsstyrelsens roll är liten jämfört med andra myndigheters roll– assistera med kartor

– kontakter med media

• Skogsbranschen håller på att revidera sina rekommendationer för skogsarbete vid olika brandrisker

Beredskap vid omfattande skogsskador


34

• STORM

• Skogsbrand

• Insekter och svampar

• Nya och av EU-reglerade skadegörare– Jordbruksverkets ansvar

Beredskap

• Skadesamordnare lokalt, regionalt och nationellt

- Fångar upp signaler på skador

• Beredskap på helger för skadesamordnare och kommunikatörer

- Samverkanskonferenser med andra myndigheter

- Snabbare svar på medias frågor


35

Beredskap

• Samverkansgrupper med skogsbruket– Avstämningsmöten

• Regelbundet

• I händelse av skada

• Inventering vid större stormskador– Referensfastigheter (södra Sverige)

– Bilrutter (mellersta och norra Sverige)

• Förberedda frågor och svar, för att underlätta mediakontakter

• Vi skriver numera även loggbok för händelser– För att kunna redovisa vad vi gjort och för att lära


36

Exempel på beredskap: Övervakning granbarkborre


37

Risk för

ståndskogsangrepp

Övervakning granbarkborre: Döda träd per km hyggeskant

ÅÅÅÅ-MM-DDINFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...) 38

Ny skadegörare

• Diplodia pinea

• Svamp

• Sydöstra Europa

• Upptäckt i höst norr om Arlanda

• Dödar årsskott och knoppar

• Klimatbetingad

• Ej EU-reglerad

• Råd: Avverka, flisa, bränn


39

Skogsskador kopplade till klimatförändringen


40

• Vi räknar med mer skogsskador i svensk skog

– svampar och insekter

– stormar och bränder

– mer skador i norr

– nya skadegörare

• Därför är det viktigt med

– god kunskap

– övervakning, god beredskap och effektivt bekämpningsarbete

– kraftfulla initiala insatser

Skogsskador kopplade till klimatförändringen


41

• Vi räknar med mer skogsskador i svensk skog

– svampar och insekter

– stormar och bränder

– mer skador i norr

– nya skadegörare

• Därför är det viktigt med

– god kunskap

– övervakning, god beredskap och effektivt bekämpningsarbete

– kraftfulla initiala insatser

• Skogssektorns åtgärder blir inte annorlunda på grund av klimatförändringen

– men vi måste vara mer uppmärksamma och väl organiserade för att möta dem

• Ett aktivt skogsbruk med god skogsskötsel ger robusta skogar.

hans källsmyr skogsskador kopplade till klimatförändring - case sverige 14.2.2017

Education