hans-Åke scherp docent i pedagogik
DESCRIPTION
Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Bortanför tidens horisont finns en förändrad
värld, en värld som är mycket olik jämfört med
dagens.Somliga människor ser bortom denna horisont
och in i framtiden. De är övertygade om att
drömmar kan bli verklighet.
De öppnar ögonen på oss och gör oss
motiverade. De bygger upp förtroende och
stärker våra relationer.
De står stadigt i motståndets blåst och ger oss
mod att fortsätta sökandet.
Vi kallar dessa människor ledare.Kouze och Posner Hans-Åke Scherp
Docent i pedagogik
Lärandebaserad verksamhetsutveckling.
Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat.
• Ledarskapets utformning är beroende av förståelsen av utvecklingsprocesser dvs förståelsen av varför medarbetare gör det de gör när det som händer händer
Olika sätt att utveckla verksamheten
• Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt• Lära av andra eller av varandra (Best
practice)• Gemensam kunskapsbildning (Next
practice)
Variation
• Låt tusen blommor blomma• Variation ett problem – harmoniträsk• Variation för att förstå sin egen förståelse
och sitt eget görande• Variation som utmaning av det egna
tänkandet eller görandet• Variation som underlag för att upptäcka
mönster som grund för lärande
Lärprocess
Handling
Ta del av befintlig kunskap
Föreläsning Böcker
etc.
Definition av problem eller lärområde
Se mönster
Förstå varför mönstret ser ut som det gör lärdomar
Hur man kan utpröva dessa lärdomar i
praktiken
Skaffa ett tillförlitligt underlag
Föreställningar förståelse lärdomar
Gemensamt skapa kunskap
Förändringsprocesser
Implementering • Initiering• Implementering• Institutionalisering• Spridning
• Motstridiga uppfattningar– Rätt -fel– Motstånd– Bromsklossar– Bra med bromsklossar för
de får oss att tänka till en gång till
Lärande • Dissonans• Avlärande• Nylärande• Befästande
• Motstridiga uppfattningar– Olika uppfattningar: Bidrag
till variationen som underlag för gemensamt lärande
Ledarskap
• Att hantera variation i uppfattningar och göranden
• NPM, Målrationalitet, marknadisering• Lärande organisationer
”Hur får vi medarbetare som upplever sig som fullärda att vilja lära nytt”
• ”Vågar du lära?” Skapa strukturer som ger tillit till lärprocessen.
• ? -> !• Lärande genom gemensam
kunskapsbildning. Medskapandet.
Stöd till lärledarna– Tydligt mandat från ledningen– Kontinuerliga träffar mellan lärledare och skolledare– Lärande möten mellan lärledare från olika enheter– Fortsatta möjligheter att fördjupa sitt eget lärande om
hur man leder systematisk kunskapsbildning– Någon som visar intresse för lärandet och efterfrågar
vad vi gör och vad det leder till.
Lärprocessen i lärgrupperna– Fredad och öronmärkt tid– Regelbundenhet (1g/mån) minimum 2 timmar helst halvdagar.– Ägna sig åt en och samma lärfråga under lång tid (ungefär 1 år)
– Gemensamt och angeläget lärområde som springer ur medarbetarnas vardag
– Frågan behöver ligga på den pedagogiska arenan– Lärfrågan ska ligga inom den egna påverkanssfären– Strukturerad lärprocess– Lärandefokus istället för görandefokus– Kontinuerlig dokumentation av lärprocessen – Fokus på sambandet mellan process och resultat– Hålla lärprocessen levande mellan träffarna genom åtaganden
såsom att samla in underlag för nästa lärgruppsmöte.
– Strukturerade lärande samtal– Tempot. Reflektion och eftertanke kräver tid och kan inte
påskyndas hur mycket som helst– Betydelsen av att få input som utmanar och väcker nyfikenhet – Vad kan förklara våra olika slutsatser och erfarenheter istället för
summering av olika slutsatser och lärdomar– Lärprocessen avslutas när man omsatt och prövat sina
formulerade lärdomar i vardagspraktiken
– Se olikhet och variation som underlag för kunskapsbildning istället för rätt – fel
– Haka i nya lärområden och lärprocesser till tidigare lärområden och lärdomar. Se progression i det man gör.
Kongruens i synen på ledning, styrning och skolutveckling mellan olika nivåer i skolhierarkin
– Ledare som bär perspektivet uppåt i hierarkin– Stöd på alla nivåer i kommunen – På förvaltnings- och politikernivå behöver man skapa en
helhetsidé om styrning och ledning – Inte bygga upp motstridiga parallellsystem såsom
kvalitetsarbetet som inte ligger i linje med lärandeperspektivet på skolutveckling
– På varje nivå lär man inom sin egen nivå istället för att kontrollera underliggande nivå
Skolledarskapet– Ledningsfilosofin i samklang med ett lärandeperspektiv
på skolutveckling– Synliggör de lärdomar och pågående lärprocesser
kopplat till vardagshandlingar– Aktiv och drivande i kombination med nyfiken och lyhörd– Har själv ett naturligt lärande förhållningssätt i
vardagsarbetet– Använder själv lärande samtal– Gemensam planering med lärledarna– Har förtroende för medarbetarnas lärande
– Deltar i analysen av resultaten tillsammans med lärledarna eller i lärgrupperna
– Lärande medarbetarsamtal– Följer upp lärdomar från lärgruppsarbetet vid
medarbetarsamtalen.– Koppla ihop nya lärdomar med tidigare lärdomar så
att man får en lärspiral– Betonar medarbetarnas inre motivation som
drivkraft i arbetet
Gemensam verksamhetsidé– Som grund för prioriteringar av arbetsinsatser och vilka projekt
man ska gå in i– Kontinuitetsskapande– Kopplad till gemensam förståelse av uppdraget – Genomtänkt gemensam helhetsidé att vila mot. Det hjälper oss
att transformera utifrånkommande utvecklingspropåer så att de blir våra frågor och därigenom mer angelägna.
– Om den bärande idén inte finns så blir skolarenan ett öppet slagfält för olika intressenter och även för insatser utifrån icke uttalade motstridiga helhetsidéer. Vardagen ockuperas av omedvetna och medvetna aktiviteter som förhindrar skolutveckling
Kontinuitet– Genom att dokumentera och använda centrala
begrepp så att verksamheten inte urvattnas– Medvetandegöra och tydliggöra valet av perspektiv
kopplat till forskning.– Fördjupa förståelsen av en lärande organisation på
samtliga nivåer.– Saknas en övergripande organisatorisk motor (inte
eldsjälar) i organisationen stannar det.– Genom årliga lärstämmor
Det största hindret i arbetet som lärledare…
• Svårt att leda lärande samtal och lärprocesser med kollegor
• Bristande stöd från skolledningen• Bristande intresse från kollegorna• Styrsystemet i kommunen bygger
huvudsakligen på kontroll och inte lärande som grund för skolutveckling
• Ingen gemensam pedagogisk inriktning