Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Vårdvetenskap

Hälsorelaterad livskvalitet & Diabetes typ 1

Författare Handledare Anna Cutler Eva Johansson Hovstadius Susanne Seth Examinator Mariann Hedström Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vt 2009

Förord

Vi vill tacka vår handledare Eva Johansson Hovstadius för den tid, energi och entusiasm som

hon har ägnat detta projekt. Vi vill också passa på att tacka Britt-Inger Bergström med övrig

personal på Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset som har hjälpt oss mycket i

föreberedelserna för detta projekt. Vi vill även rikta ett extra stort tack till Karin Wikblad och

Bibbi Smide som med sin breda kunskap inom området har hjälpt oss genom denna uppsats.

Tack så mycket!

Uppsala, maj 2009

Anna Cutler & Susanne Seth

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer

med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade

livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på

livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och

kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende

hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av

behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36

samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande skattning av

behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på

livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har

en deskriptiv jämförande design. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad

mellan MDI- och IP-gruppens skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader kunde

påvisas mellan behandlingsformerna gällande behandlingstillfredsställelse och uppfattningen

av behandlingsformens påverkan på livskvalitet. IP-gruppen har en signifikant högre

behandlingstillfredsställelse samt anser att behandlingsformen påverkar deras livskvalitet mer

än MDI-gruppen. Kvinnor i MDI-gruppen skattade sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant

lägre än män i MDI-gruppen, ingen skillnad kunde dock påvisas mellan männen och

kvinnorna i IP-gruppen. Männen i MDI-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet

signifikant högre än männen i IP-gruppen. Ingen skillnad kunde påvisas mellan männen i de

båda grupperna gällande behandlingsstillfredsställelse eller uppfattningen av

behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Kvinnorna i IP-gruppen skattade signifikant

högre gällande behandlingsstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens

påverkan på livskvaliteten än kvinnorna i MDI-gruppen.

Kvinnorna i IP-gruppen har likartad hälsorelaterad livskvalitetsskattning som männen i

samma grupp och har även en högre behandlingstillfredsställelse än kvinnor i MDI-gruppen.

Slutsatsen kan vara att IP är en lämplig behandling för kvinnor

NyckelordDiabetes typ 1, Livskvalitet, Insulin, MDI, IP

Abstract

The purpose of this study was to examine how people with type 1 diabetes, using the

treatment modalities multiple daily injections (MDI) and continuous subcutaneous insulin

infusion (CSII), perceive their health-related quality of life (HRQoL), treatment satisfaction

and the perceived impact of treatment on quality of life (QoL). A further aim was to study

possible differences between the groups and genders. The instruments used were the

questionnaire SF-36 and a self-designed questionnaire with background questions and

questions concerning the perception of treatment satisfaction and perceived treatment impact

on QoL. The MDI- and CSII-group consisted of 40 and 37 participants respectively. The

study had a descriptive comparative design. The results showed that there was no significant

difference between MDI- and CSII-group's perception of HRQoL. Significance was shown

regarding treatment satisfaction and perceived treatment impact on QoL. The CSII-group had

a significantly higher treatment satisfaction and believde that the treatment affects their QoL

more than the MDI-group. In the MDI group, women rated their HRQoL significantly lower

than men, no difference was observed between men and women in the CSII-group. Men in the

MDI-group perceived their HRQoL significantly higher than men in the CSII-group, but no

difference was shown between men in both groups regarding treatment satisfaction and

perceived impact of treatment on QoL. Women in the CSII-group rated their treatment

satisfaction and the perceived impact of treatment on QoL significantly higher than the

women in the MDI-group.

Women in the CSII-group have a similar HRQoL perception as men in the same group and a

higher treatment satisfaction than women in the MDI-group. It may be that IP is an

appropriate treatment for women

Keywords

Type 1 diabetes, Quality of life, Insulin, MDI, CSII.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord

Sammanfattning

Abstract

INTRODUKTION Historia 1

Diabetes Mellitus 1

Komplikationer 2

Insulinpump 3

Hälsorelaterad livskvalitet 3

SF-36 4

Problemformulering 4

Syfte 5

Frågeställningar 5

METOD Design 5

Urval 5

Inklusionskriterier 6

Datainsamlingsmetod 6

Tillvägagångssätt 7

Dataanalys 8

Etiska överväganden 8

RESULTAT Skillnaden i den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen

mellan MDI- och IP-gruppen 10

Skillnaden mellan hur män och kvinnor i MDI- respektive

IP-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet 11

Skillnaden i den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen

mellan männen i MDI- och IP-gruppen respektive kvinnorna

i MDI- och IP-gruppen 14

Skillnaden mellan hur deltagarna i MDI- respektive

IP-gruppen skattar sin behandlingstillfredsställelse samt

hur behandlingsformen påverkar deras livskvalitet 14

Insulin 16

Olika sorter 16

Begränsningar 16

Fördelar 16

Vardag 16

Planering 16

Att ta sprutan 16

Insulinpumpen 17

Fördelar 17

Nackdelar 17

Mottagningen 17

Nackdelar 17

Skillnaden i skattningen av behandlingstillfredsställelse

samt hur behandlingsformen påverkar livskvaliteten för

männen i MDI- och IP-gruppen respektive kvinnorna

i MDI- och IP-gruppen 18

DISKUSSION Resultatdiskussion 19

Skillnaden i den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen mellan

MDI-gruppen och IP-gruppen 19

Skillnaden mellan hur män och kvinnor i MDI- respektive

IP-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet 20

Skillnaden i den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen mellan

männen i MDI- och IP-gruppen respektive kvinnorna

i MDI- och IP-gruppen 20

Skillnaden mellan hur deltagarna i MDI- respektive IP-gruppen

skattar sin behandlingstillfredsställelse samt hur

behandlingsformen påverkar deras livskvalitet 21

Skillnaden i skattningen av behandlingstillfredsställelse

samt hur behandlingsformen påverkar livskvaliteten för

männen i MDI- och IP-gruppen respektive kvinnorna

i MDI- och IP-gruppen 22

Metoddiskussion 23

Klinisk tillämpning och framtida forskning 25

Slutsats 26

REFERENSER 27

Bilaga 1. SF-36 Hälsoenkät 31

Bilaga 2. Följebrev 33

Bilaga 3. Bakgrundsfrågor 34

Bilaga 4. Påminnelsebrev 36

1

INTRODUKTION Historia

Sjukdomen Diabetes Mellitus har beskrivits i tusentals år. För ungefär 2000 år sedan gav den

grekiske läkaren Aretaios sjukdomen namnet Diabetes, vilket skulle symbolisera den sjukes

extremt stora törst och urinproduktion (Östman, 2002). Ordet Mellitus lades till på 1670-talet

av den engelske läkaren Thomas Willis. Mellitus betyder honungssöt och syftade på den

sjukes sötsmakande urin (Alvarsson, Brismar, Viklund, Örtqvist & Östenson, 2007).

Diabetes Mellitus

Diabetes Mellitus är en folksjukdom, som delas upp i två kategorier, typ 1 och typ 2. Diabetes

drabbar 3 % av Sveriges befolkning och av dessa drabbas 10-15% av typ 1. Sjukdomen

debuterar oftast i barn- eller tonåren, med undantag för ytterligare en form som kallas Latent

Autoimmune Diabetes of the Adult (LADA) som debuterar i vuxen ålder. LADA inkluderas i

samma kategori som diabetes typ 1 (Alvarsson et al., 2007). Samhällets kostnader för

diabetesvården är både primära och sekundära. Primära utgörs av kostnader för läkemedel,

läkarbesök, dietister, fotterapeut och eventuella sjukhusvistelser medan de sekundära rör

exempelvis nedsatt arbetsförmåga, sjukpenning och förtidspensionering (Allgot, 2006).

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppens insulinproduktion helt eller delvis slås

ut. Denna malfunktion av insulinproduktionen leder till att glukoshalten i blodet ökar, vilket

ger symtom som stora urinmängder, ökad törst, extrem trötthet, viktnedgång och tillfällig

synrubbning (Alvarsson et al). Diagnostiken av diabetes typ 1 utgörs dels av symtombilden

samt av ett förhöjt glukosvärde i blodet (Vaaler, 2006). Behandlingen för diabetes typ 1 är

tillförsel av insulin för att kompensera den bristande insulinproduktionen. Insulin behövs för

att kroppen ska kunna tillgodogöra sig glukos som tillförs via maten. Utan insulin kan glukos

inte transporteras in i cellerna. Insulin fungerar symboliskt som en dörröppnare för glukos.

Insulin kan ges på olika sätt, dels genom multipla dagliga injektioner (MDI) som ges

subcutant eller genom insulinpump (IP) som ger kontinuerliga subcutana infusioner. Med

insulinpumpen ges ett basbehov av insulin kontinuerligt och möjligheten att ge extra doser

insulin vid måltider finns (Alvarsson et al).

2

Komplikationer

Risken för komplikationer hos personer med diabetes är hög och en god glukoskontroll kan

minimera denna risk. En akut komplikation som kan uppstå är hypoglykemi, vilket innebär ett

blodglukosvärde under 4mmol/l. För att kompensera detta förbrukas glukosreserver från bland

annat levern. Vid låga blodglukoshalter kan personen uppleva känningar såsom hunger,

darrningar, oroskänsla och hjärtklappning. Det är då av vikt att omedelbart inta glukos i någon

form. Om personen ej gör detta leder alltför låg blodglukoshalt till insulinkoma,

medvetslöshet och slutligen döden (Vaaler, 2006). Enligt EQuality1 et al. (2008) så minskar

oron för hypoglykemier vid insulinpumpsbehandling.

Senkomplikationer som uppstår är till största delen beroende av diabetessjukdomens negativa

effekt på blodkärl och nerver. Förändringarna kan delas upp i två typer, mikrovaskulära och

makrovaskulära förändringar. Vid mikrovaskulära förändringar uppstår skador i kroppens

kapillärnätverk på grund av hög glukoshalt under en längre tid. Dessa skador kan uppstå på

olika delar av kroppen och drabbar ofta ögon, njurar och perifera nerver. De mikrovaskulära

förändringarna kontrolleras ofta vid sjukhusbesök, för att kunna förebygga komplikationer i

framtiden hos personen med diabetes. Om de mikrovaskulära förändringarna får möjlighet att

progrediera så kan personen med diabetes påverkas genom synnedsättning, försämrad

njurfunktion, nedsatt känsel i perifera kroppsdelar, fotsår eller smärta. Förändringarna hos

personen med diabetes kommer med största sannolikhet att påverka personens livskvalitet

(Alvarsson et al). De makrovaskulära förändringarna påverkar kroppens större kärl genom

åderförkalkning som i sin tur kan ge upphov till hjärtinfarkt, stroke eller nedsatt cirkulation i

benen. Orsaken till de makrovaskulära förändringarna är dels den förhöjda glukoshalten samt

ett antal andra riskfaktorer såsom hypertoni, övervikt, dyslipedemi, etc. (Vaaler). En studie

utförd av Wikblad, Leksell & Wibell, (1996) visade att personer med dålig blodglukoskontroll

signifikant oftare hade senkomplikationer än personer med bättre blodglukoskontroll. Enligt

Hart et al., (2003) är förekomsten av de makrovaskulära förändringarna hos en person med

diabetes det som ger störst negativ effekt på livskvaliteten.

Att bli diagnostiserad med diabetes påverkar en person på många olika plan. Debono &

Cachia (2007) nämner vissa kortsiktiga komplikationer, såsom återkommande hypoglykemier

och frekventa infektioner, som kan påverka patientens livskvalitet. Vidare beskriver Debono

& Cachia (2007) också de senkomplikationer, som kan orsaka ett flertal sjukdomar och

nedsättningar i framtiden, vilka kan påverka livskvaliteten negativt. Detta kan

3

exempelvis vara synnedsättningar, hjärtsjukdomar, njursvikt eller känselbortfall, som i

längden kan leda till att patienten inte kan leva det liv hon själv önskar.

Insulinpump

Det finns många studier som tar upp fördelarna med insulinpumpsbehandling. Exempel på

fördelar som beskrivs är färre tillfällen med hypoglykemier, förbättrad glykemisk kontroll,

förbättrat HbA1C-värde, ökad flexibilitet och ökad självständighet (Bode, Sabbah, Gross,

Fredrickson & Davidson, 2002; Hoogma, et al., 2004; Rodrigues, Reid, Ismail & Amiel,

2005; Hoogma, et al., 2006; Barnard, Lloyd & Skinner, 2007; Giménez, et al., 2007;

Scheidegger, Allemann, Scheidegger & Diem, 2007). Flera studier har visat att insulinpumpen

minskade diabetesspecifika bördor och restriktioner samt minskade oron för hypoglykemi

(Hoogma, et al., 2006; Giménez, et al., 2007; Scheidegger et al., 2007; EQuality1 et al.,

2008).

En nackdel med insulinpumpsbehandling kan vara att det är problematiskt för patienten att

hantera insulinpumpen då det krävs en viss teknisk kompetens. Att använda penna eller spruta

för multipla dagliga injektioner kan anses vara lättare än att hantera insulinpumpen som har

fler knappar och möjligheter till olika inställningar och tillval. En annan aspekt som Hislop,

Fegan, Schlaeppi, Duck & Yeap (2008) fann var att en högre andel av dem som behandlades

med insulinpump led av depressiva symtom, huruvida detta uppstått innan pumpen började

användas eller inte kunde forskarna inte avgöra.

Hälsorelaterad livskvalitet

Livskvalitet är nu erkänt som en viktig del för personer med diabetes enligt Wagner, Abbott

& Lett (2004, refererad i Barnard et al., 2007). Flera studier, både longitudinella och

tvärsnittsstudier, har genomförts som studerat livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1.

Studierna har undersökt olika patologiska komplikationer eller sjukdomar, samt sociala och

psykologiska faktorer, och hur dessa även påverkar patienternas livskvalitet (Wikblad et al.

1996; Jacobson, de Groot & Samson, 1997; Elbagir, et al., 1999; Lloyd & Orchard, 1999;

Hart, Redekop, Berg, Bilo & Meyboom-de Jong, 2005).

Två studier har undersökt patienters upplevelser av att byta från MDI- till IP-behandling

(Linkeschova, Raoul, Bott, Berger & Spraul, 2002; Garmo, Pettersson-Frank & Ehrenberg,

2004). Linkeschova et al. (2002) använde sig av DSQOLS-skalan och undersökningen visade

4

på en signifikant ökning i livskvalitetsskattning för de patienter som bytt till IP-behandling.

Garmo et al. (2004) använde sig av DTSQ-skalan och undersökningen visade att patienter

som bytt till IP-behandling visade en högre behandlingstillfredsställelse och ansåg sig ha en

mer flexibel vardag. Dock visar en studie utförd av Hoogma et al. (2004) att

livskvalitetsskattningen hos olika patientgrupper med MDI respektive IP resulterade i ungefär

samma skattning.

SF-36

Livskvalitet är ett vitt begrepp som innefattar många aspekter och enligt Polonsky (2000)

påverkas livskvalitet av hälsa och sjukdom. Hälsa definieras av World Health Organization

[WHO] (1948) som ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and

not merely the absence of disease or infirmity.”. Enkäten SF-36 utgår från WHO:s definition

om hälsa. SF-36 mäter den hälsorelaterade livskvaliteten utifrån den fysiska och psykiska

hälsan genom åtta delskalor (Fysisk funktion, Rollfunktion-Fysiska orsaker, Smärta, Vitalitet,

Social funktion, Rollfunktion-Emotionella orsaker, Psykiskt välbefinnande, Allmän hälsa),

samt två sammansatta skalor för fysisk och psykisk hälsa (Sullivan, Karlsson & Taft, 2002).

En studie av den svenska populationen från sju svenska geografiska områden utfördes med

SF-36 mellan 1991-92 för att skapa en normeringsreferens för hälsorelaterad livskvalitet i

Sverige (Sullivan et al., 2002).

Problemformulering

Ett flertal studier har visat fördelar med IP-behandling samt ökad livskvalitet hos patienter

som bytt till IP-behandling (Bode et al., 2002; Linkeschova et al; Garmo et al; Hoogma, et al.,

2004; Rodrigues et al., 2005; Hoogma, et al., 2006; Barnard et al; Giménez, et al; Scheidegger

et al). I motstats till dessa studier finns det andra studier som inte har kunnat påvisa någon

skillnad i livskvalitetsskattning mellan de olika behandlingsformerna MDI och IP. Hoogma et

al. (2004) använde sig av skalan DQOL och resultatet visade inte på någon skillnad i

livskvalitetsskattning mellan de olika behandlingsformerna. En annan studie använde sig av

SF-36 som mätskala. Studien utfördes av EQuality1 et al och kunde inte heller påvisa någon

skillnad i livskvalitetsskattning mellan de båda behandlingsformerna. Utifrån detta valde vi att

undersöka om det fanns någon skillnad mellan hur MDI- och IP-behandlade patienter på

Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset skattade sin hälsorelaterade livskvalitet.

5

Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer

med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade

livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på

livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och

kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende

hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av

behandlingsformens påverkan på livskvaliteten.

Frågeställningar

1. Finns det någon skillnad i skattad hälsorelaterad livskvalitet mellan MDI- och IP-

gruppen?

2. Finns det någon skillnad mellan hur män och kvinnor i MDI- respektive IP-gruppen

skattar sin hälsorelaterade livskvalitet?

3. Finns det någon skillnad i den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen mellan männen i

MDI- och IP-gruppen respektive kvinnorna i MDI- och IP-gruppen?

4. Finns det någon skillnad i skattningen av behandlingstillfredsställelse och

behandlingsformens uppfattade påverkan av livskvaliteten mellan MDI- och IP-

gruppen?

5. Finns det någon skillnad i skattningen av behandlingstillfredsställelse samt hur man

uppfattar att behandlingsformen påverkar livskvaliteten för männen i MDI- och IP-

gruppen respektive kvinnorna i MDI- och IP-gruppen?

METOD

Design

Deskriptiv jämförande studie (Polit & Beck, 2008).

Urval

Sökningen av deltagare skedde genom det Nationella Diabetes Registret (NDR). I NDR

fylldes inklusionskriterierna i och sökningen resulterade för MDI-gruppen i 373 möjliga

deltagare och för IP-gruppen i 76 möjliga deltagare. Efter den första sökningen i NDR

utfördes en journalgranskning. Vid journalgranskningen kontrollerades diagnosen diabetes typ

1, deltagarens behandlingsform och behandlingsduration, att HbA1c-värdet låg inom

6

fastställda gränsvärden och inom den bestämda tidsramen, att deltagaren levde, att deltagaren

tillhörde Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset och att deltagaren inte var inlagd på

sjukhus.

Efter journalgranskningen fanns det i MDI-gruppen 336 möjliga deltagare och i IP-gruppen

59 möjliga deltagare. Från dessa randomiserades deltagarna genom att deras personnummer

lades i en skål varifrån de sedan drogs en och en för deltagande i studien. MDI-gruppen

innehöll efter randomiseringen 60 deltagare, varav 41 (68 %) svarade på enkäten. En

deltagare ur MDI-gruppen ströks då denne nyligen bytt till IP-behandling. Kvar blev 40

deltagare i MDI-gruppen. Eftersom IP-gruppen endast innehöll 59 möjliga deltagare så

inkluderades alla i studien, varav 38 (64 %) svarade på enkäten. En deltagare ur IP-gruppen

ströks då deltagaren svarat utifrån tillfällig sjukdom. Kvar blev 37 deltagare i IP-gruppen.

Inklusionskriterier

Samtliga deltagare hade ett HbA1C-värde inom 5,5-7,5 %. Dessa gränsvärden valdes med

stöd av Socialstyrelsens nationella riktlinjer (Socialstyrelsen, 1999) och

diabetessjuksköterskan på Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset, som också ansåg att

HbA1c-värdet ej fick vara äldre än 12 månader (telefonsamtal, 14 januari 2009). Alla

deltagare var över 19 år och hade haft diagnosen diabetes typ 1 i minst fem år. Författarna till

denna studie valde att sätta gränsen vid fem år då krisreaktionen över att ha drabbats av en

kronisk sjukdom då borde ha lagt sig. Detta stöds av Sjøvoll (2006) som beskriver de olika

faserna inom kristeorin i samband med diagnostiseringen av en kronisk sjukdom. Enligt

Sjøvoll (2006) kan reaktionen ta flera år. Deltagarna i de båda grupperna hade även haft sin

respektive behandling i minst ett år. Detta i syfte att deltagaren under den tiden skulle ha haft

tid att anpassa sig till sin behandlingsform.

Datainsamlingsmetod

För denna studie användes enkäten SF-36, som mäter hälsorelaterad livskvalitet. SF-36 har

god reliabilitet och validitet. Enkäten består av 36 frågor som delas upp i åtta delskalor

relaterade till fysiska och psykiska dimensioner samt två sammansatta skalor för fysisk och

psykisk hälsa (Sullivan et al). Delskalornas amerikanska förkortning som kommer att

användas är enligt följande:

PF – Fysisk funktion (Physical Functioning)

RP – Rollfunktion - fysiska orsaker (Role-Physical)

7

BP – Smärta (Bodily Pain)

VT – Vitalitet (Vitality)

SF – Social funktion (Social Functioning)

RE – Rollfunktion - Emotionella orsaker (Role-Emotional)

MH – Psykiskt välbefinnande (Mental Health)

GH – Allmän hälsa (General Health)

PCS – Sammansatt fysisk skala (Physical Component Summary)

MCS – Sammansatt psykisk skala (Mental Component Summary)

Som tillägg till enkäten SF-36 (bilaga 1) bifogades även bakgrundsfrågor (bilaga 3) som

deltagarna fick besvara. I bakgrundsfrågorna användes för MDI-gruppen benämningen

flerdosbehandling istället för multipla dagliga injektioner då det uttrycket används på

Diabetesmottagningen.

Tillvägagångssätt

Personer som uppfyllde inklusionskriterierna kontaktades via brev genom

Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset. Till deltagarna skickades enkäten, ett följebrev

(bilaga 2) samt bakgrundsfrågor tillsammans med ett förfrankerat kuvert. Deltagarna lämnade

sitt godkännande för att medverka i studien genom att fylla i enkäten och returnera den.

Varje deltagare kodades och tilldelades ett nummer i kronologisk ordning i samband med

randomiseringen. Till numret tilldelades deltagaren även bokstäverna MDI eller IP beroende

på behandlingsform. Enkäten kodades på samma sätt, detta gjordes för att kunna kontrollera

svarsretur från deltagare. Påminnelsebrev (bilaga 4) skickades ut fem dagar innan sista

svarsdatum till de deltagare som ännu inte hade svarat.

Enkäterna har förvarats i ett låst skåp i författarnas arbetsrum. Persondata samt

kodningssystem har förvarats inlåsta på Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset,

åtskilda från enkäterna. Enkäter och persondata kommer tillsvidare förvaras inlåsta på

Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset för eventuell användning till en vetenskaplig

artikel.

8

Dataanalys

Frågeställning 1 besvarades med hjälp av SF-36 version 1 med tidsperspektivet en vecka och

analyserades med oberoende t-test. Frågeställning 1 redovisas med beskrivande statistik i

form av löpande text och diagram. Frågeställning 2 och 3 analyserades med oberoende t-test.

Frågeställning 4 och 5 besvarades med bakgrundsfråga 5 och 6 och analyserades med Mann

Whitney U-test. De statistiska analyserna genomfördes med Statistical Package for Social

Science (SPSS) Windows version 16.0 och ett poängberäkningsprogram från HRQL-gruppen

i Göteborg. För analysen av enkäten SF-36 valdes parametriska analysmetoder då värden som

fås är av indextyp. Signifikansnivån som används i denna studie var 0.05.

Kommentarerna från bakgrundsfrågorna 5 och 6 redovisas i löpande text och tabeller.

Relevanta kommentarer citerades till ett Worddokument där kommentarerna efter

genomläsning kunde kategoriserades in i olika teman och kategorier beroende på innehåll.

Bortfallsanalysen påbörjades med att deltagarnas kön och ålder noterades för de som inte

svarat på enkäten. Detta resulterade i ett bortfall på 40 deltagare, varav 19 från MDI-gruppen

(10 män och 9 kvinnor) och 21 från IP-gruppen (8 män och 13 kvinnor ). Den genomsnittliga

åldern på de deltagare som inte svarade var 43 år, varav 52 år för MDI-gruppen och 35 år för

IP-gruppen. Vid enkätgranskning så hanterades enkäter med ofullständiga svar i enlighet med

instruktioner för SF-36 (Sullivan et al). De enskilda delskalorna vars frågor som besvarats

med mindre än 50 % exkluderades helt från analysen. De som besvarat delskalan med mer än

50 % fick de blanka svaren ifyllda med ett medelvärde uträknat från övriga tillhörande frågor.

Totalt togs tre deltagare bort från SF-36 analysen, varav två deltagare från MDI-gruppen och

en deltagare från IP-gruppen. Deltagare som inte svarat fullständigt på bakgrundsfrågorna

inkluderades ändå i SF-36-analysen. Så kallade ”outliers” exkluderades inte från SF-36-

analysen då antalet ansågs vara för stort. ”Outliers” definierades genom att deltagaren hade

noll poäng på en av SF-36 delskalorna. I MDI-gruppen var det totalt sju ”outliers” (2 män och

5 kvinnor) och i IP-gruppen var det 9 ”outliers” (1 man och 8 kvinnor).

Etiska överväganden

Inom ramen för högskolestudier krävs i regel inte godkännande av en etisk kommitée, enligt

A. Höglund (webbföreläsning, december, 2008). Godkännande av studien lämnades av

Medicinskt ledningsansvarige läkare och Vårdenhetschefen på Diabetesmottagningen,

Akademiska sjukhuset.

9

Deltagarna svarade anonymt, enbart sociodemografiska fakta såsom kön och ålder sparades.

Livskvalitetsenkäterna kodades för att möjliggöra att para ihop rätt deltagare med rätt svar.

Kodningen av livskvalitetsenkäterna möjliggjorde inte någon spårning till vem deltagaren var.

Då deltagandet var anonymt riskerade inte deltagarna att bli identifierade på vare sig

Diabetesmottagningen eller i studien. Nyttan för deltagarna kan vara en ökad kunskap om hur

de olika behandlingsformerna upplevs av andra personer med diabetes typ 1.

10

RESULTAT Det var totalt 40 deltagare i MDI-gruppen (24 män, 16 kvinnor, M 50 år och range 20-74 år). I

IP-gruppen deltog 37 personer (13 män, 24 kvinnor, M 46 år, range 21-73 år). Medelvärdet

för hur länge deltagarna haft diagnosen diabetes typ 1 var 30 år (MDI-gruppen)

respektive 28 år (IP-gruppen). Deltagarna hade i medelvärde haft sin nuvarande

behandlingsform i 15 år (MDI-gruppen, bortfall 10) och i 7 år (IP-gruppen, bortfall 0).

Skillnaden i den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen mellan MDI- och IP-gruppen

Deras medelvärden för de enskilda delskalorna presenteras med svenska normdata från 1994

(diagram 1). IP-gruppen tenderar att ligga under både svenska normdata och MDI-gruppen i

samtliga delskalor utom Physical Functioning och Role-Emotional där MDI ligger under. För

att kunna se om det fanns någon skillnad mellan MDI- och IP-gruppen genomfördes en

analys. MDI-gruppen tenderade att skatta högre i alla delskalor förutom Physical Functioning

och Role-Emotional men inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna (p>0,05).

Diagram 1: Medelvärde för SF-36 åtta delskalor, samt Physical Component Summary och

Mental Component Summary för MDI-, IP-gruppen och den svenska normen.

11

Skillnaden mellan hur män och kvinnor i MDI- respektive IP-gruppen skattar sin

hälsorelaterade livskvalitet

Det var 23 män (60,5 %) och 15 kvinnor (39,5 %) i MDI-gruppen. Medelålder för MDI-

gruppen var för män 49 år och för kvinnor 52 år. I medel hade män respektive kvinnor i MDI-

gruppen haft sin diagnos i 31 år respektive 32 år och de hade behandlats i 17 år respektive 12

år. En analys utfördes för att se om det fanns någon skillnad mellan män och kvinnor i MDI-

gruppen. Kvinnorna i MDI-gruppen skattade lägre på samtliga delskalor samt på de två

sammansatta skalorna Physical Component Summary och Mental Component Summary.

Signifikans kunde påvisas för sex av delskalorna samt för Physical Component Summary.

(tabell 1)

12

Tabell 1: Skillnaden i skattningen av hälsorelaterad livskvalitet mellan män och kvinnor i

MDI-gruppen.

Kön N Mean Std deviation t df p-värde Physical Functioning

Män Kvinnor

23 15

92,8 74,7

14,7 23,3

2,9

36

0,006

Role-Physical

Män Kvinnor

23 15

94,6 71,7

21,3 39,9

2,3

36

0,027

Bodily Pain Män Kvinnor

23 15

88,2 60,6

16,3 31,1

3,6

36

0,001

Vitality Män Kvinnor

23 15

71,3 55,0

20,2 28,0

2,1

36

0,044

Social Functioning

Män Kvinnor

23 15

91,8 80,8

16,3 23,1

1,7

36

0,092

Role-Emotional

Män Kvinnor

23 15

91,3 62,2

25,1 41,5

2,7

36

0,011

Mental Health

Män Kvinnor

23 15

77,7 72,0

20,4 23,6

0,8

36

0,431

General Health

Män Kvinnor

23 15

73,0 51,9

17,7 29,0

2,8

36

0,008

Physical Component Summary

Män Kvinnor

23 15

53,4 43,3

6,7 13,0

3,2

36

0,003

Mental Component Summary

Män Kvinnor

23 15

49,0 44,3

11,3 14,0

1,6

36

0,258

IP-gruppen bestod av 12 män (33 %) och 24 kvinnor (67 %). Medelvärdet för IP-gruppens

ålder var för män 51 år och kvinnor 44 år. IP-gruppens medelvärde för hur länge deltagaren

haft diagnosen diabetes typ 1 var 28 år för både män och kvinnor. Medelvärdet för IP-

13

gruppens längd med behandlingsformen var 7 år för både män och kvinnor. Någon signifikans

kunde ej påvisas för någon av delskalorna eller Physical Component Summary och Mental

Component Summary mellan män och kvinnor i IP-gruppen. (tabell 2)

Tabell 2: Skillnaden i skattningen av hälsorelaterad livskvalitet mellan män och kvinnor i IP-

gruppen.

Kön N Mean Std deviation t df p-värde Physical Functioning

Män Kvinnor

12 24

86,7 88,4

17,4 15,2

-0,3

34

0,752

Role-Physical

Män Kvinnor

12 24

75,0 69,8

38,4 38,3

0,3

34

0,703

Bodily Pain Män Kvinnor

12 24

66,8 72,4

25,9 27,1

-0,6

34

0,553

Vitality Män Kvinnor

12 24

56,3 55,2

22,9 27,1

0,1

34

0,910

Social Functioning

Män Kvinnor

12 24

84,4 83,3

17,0 24,4

0,1

34

0,895

Role-Emotional

Män Kvinnor

12 24

88,9 82.9

21,7 35,4

0,6

34

0,539

Mental Health

Män Kvinnor

12 24

73,7 72,0

16,6 21,8

0,2

34

0,817

General Health

Män Kvinnor

12 24

48,9 59,8

24,2 28,0

-1,1

34

0,260

Physical Component Summary

Män Kvinnor

12 24

44,9 47,3

11,5 9,9

-0,7

34

0,516

Mental Component Summary

Män Kvinnor

12 24

47,5 45,5

8,7 12,8

0,5

34

0,623

14

Skillnaden i den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen mellan männen i MDI- och IP-

gruppen respektive kvinnorna i MDI- och IP-gruppen

Vid jämförelsen av den hälsorelaterade livskvaliteten mellan män i de båda grupperna så

skattar män i IP-gruppen (n=12) lägre än män i MDI-gruppen (n=23) vad gäller Bodily Pain

(p=0,005, t=3,00), General Health (p=0,002, t=3,36) samt Physical Component Summary

(p=0,009, t=2,79). Signifikans kunde enbart påvisas för Physical Functioning (p=0,032, t=-

2,23) där kvinnorna i IP-gruppen (n=24) skattade högre jämfört med kvinnorna i MDI-

gruppen (n=15).

Skillnaden mellan hur deltagarna i MDI- respektive IP-gruppen skattar sin

behandlingstillfredsställelse samt hur de uppfattar att behandlingsformen påverkar

deras livskvalitet

Deltagarna tillfrågades hur nöjda de var med sin behandlingsform. Svaren skilde sig åt mellan

MDI- (n=40) och IP-gruppen (n=37). 54 % av IP-gruppen var i hög grad nöjd med sin

behandling medan endast 20 % av MDI-gruppen skattade detsamma. MDI-gruppen skattade

generellt sin behandlingstillfredsställelse lägre än IP-gruppen. (diagram 2).

Diagram 2: Hur nöjda deltagarna är med sin behandlingsform

15

Deltagarna fick svara till vilken grad de trodde att deras livskvalitet påverkades av

behandlingsformen. IP-gruppen skattade högre än MDI-gruppen. IP-gruppen ansåg att deras

livskvalitet i större utsträckning påverkades av deras behandlingsform jämfört med MDI-

gruppen, vilket även det visas procentuellt i diagram 3.

Diagram 3: I vilken grad deltagarna tror att deras livskvalitet

påverkas av behandlingsformen

Gruppernas svar analyserades och IP-gruppen visade sig ha signifikant högre poäng avseende

behandlingstillfredsställelse (z= -2,432, p=0,015,) och uppfattningen om behandlingsformens

påverkan på livskvaliteten (z= -2,586, p=0,010,) än vad MDI-gruppen hade.

16

Bakgrundsfrågorna 5 och 6 lämnade utrymme för kommentarer. Dessa kommentarer har

kategoriserats i teman och kategorier uppdelat i MDI- respektive IP-gruppen. (tabell 3 & 4)

Tabell 3. Teman och kategorier om hur nöjda deltagarna i MDI-gruppen är med sin

behandlingsform

Tema Kategori Antal

Insulin Olika sorter

Begränsningar

Fördelar

3

3

3

Vardag Planering

Att ta sprutan

5

Insulin

I detta tema fanns tre kategorier: Olika sorter, Begränsningar och Fördelar.

Olika sorter

Många deltagare var mer nöjda och upplevde stor skillnad i livskvaliteten efter att man bytt

insulinsort. ”Tar numera Lantus o[sic] Humalog vilket är mycket mer flexibelt än de tidigare

insulinsorterna jag tagit”

Begränsningar

Några deltagare påpekade vissa begränsningar med behandlingen. ”Då insulin är temperatur

känsligt[sic] kan jag i vissa lägen känna mig begränsad”

Fördelar

Ytterligare några deltagare beskrev klara fördelar med insulinet. ”utan insulinet skulle jag

vara död i dagsläget”

Vardag

Här framträdde två kategorier: Planering och Att ta sprutan.

Planering

Vissa deltagare beskrev att de var tvungna att planera sina liv mer än vad de önskade. ”Det

som påverkar tydligast är att man måste planera och vara lite mer förutseende inför olika

17

aktiviteter… än om man inte haft diabetes”. Några beskrev hur planeringen underlättats.

””Måltidsinsulinet” ger större frihet vad gäller mattider”

Att ta sprutan

Vissa deltagare beskrev önskan om att helt slippa sprutorna. ”Egentligen hade man varit mest

nöjd om man inte behövt ta några sprutor alls”.

Tabell 4. Teman och kategorier om hur nöjd deltagarna i IP-gruppen är med sin

behandlingsform.

Tema Kategori Antal

Insulinpumpen Fördelar

Nackdelar

22

7

Mottagningen Nackdelar 3

Insulinpumpen

Fördelar

Fördelar beskrev deltagarna som att de inte behövde ha problem med missade doser,

hypoglykemier eller provvärden. ”Problem med om man glömt en dos existerar inte längre”

De upplevde också en mer välinställd diabetes och större frihet. ”Den har förändrat livet, jag

ligger mycket bättre i Hba1c och man behöver inte ha med sig sprutor”

Nackdelar

Nackdelar var att pumpen kunde vara svårhanterlig och stor. ”Men jag måste vara lite Mc

Gyver[sic] för att lösa de praktiska problem som kan uppstå i dom[sic] mest konstiga

situationerna”.

Mottagningen

Nackdelar

Nackdelar som deltagarna upplevde var bland annat otillräcklig stöttning och erbjudanden om

besök. Två deltagare upplevde att det var svårt att få kallelser och tid om återbesök. ”Jag är

nöjd med behandlingen, men inte med stöttningen från diabetesmottagningen”

18

Skillnaden i skattningen av behandlingstillfredsställelse samt hur behandlingsformen

påverkar livskvaliteten för männen i MDI- och IP-gruppen respektive kvinnorna i MDI-

och IP-gruppen

En jämförelse mellan MDI-gruppens och IP-gruppens män och kvinnor utfördes även

gällande behandlingstillfredsställelsen och behandlingsformens påverkan på livskvaliteten.

Männen i de båda grupperna hade en likartad skattning på båda frågorna och ingen signifikans

kunde påvisas. Däremot vid jämförelse av kvinnornas skattning ses en värderande högre

skattning av IP-gruppens kvinnor än MDI-gruppens kvinnor. Diagrammet (diagram 4) nedan

visar den procentuella fördelningen mellan MDI-gruppens och IP-gruppens kvinnor avseende

behandlingstillfredsställelse.

Diagram 4: Hur nöjda kvinnorna är med sin behandlingsform

Resultaten från frågorna gällande behandlingstillfredsställelse och behandlingsformens

påverkan på livskvaliteten analyserades för kvinnorna i de båda grupperna. Resultatet av

analysen visade på en signifikans gällande båda frågorna. Kvinnorna i IP-gruppen är

signifikant mer nöjda än kvinnorna i MDI-gruppen angående behandlingsformen (z=-3,57,

p<0,05) och uppfattar i högre grad att behandlingsformen påverkar deras livskvalitet (z=-2,81,

p<0,05).

19

DISKUSSION

Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan MDI- och IP-gruppens

skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Signifikans kunde påvisas mellan MDI- och IP-

gruppen gällande behandlingstillfredsställelse och uppfattningen om behandlingsformens

påverkan på livskvalitet. IP-gruppen har en signifikant högre behandlingstillfredsställelse

samt anser att behandlingsformen påverkar deras livskvalitet mer än MDI-gruppen. Kvinnor i

MDI-gruppen skattade signifikant lägre än män i MDI-gruppen. Skillnaden mellan männen

och kvinnorna i IP-gruppen är mindre påtaglig. Ingen signifikans kunde påvisas. Männen i

MDI-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant högre än männen i IP-

gruppen. Ingen signifikans kunde påvisas mellan männen i de båda grupperna gällande

behandlingsstillfredsställelse eller behandlingsformens påverkan av livskvaliteten. Kvinnorna

i IP-gruppen skattade signifikant högre gällande behandlingsstillfredsställelse och

behandlingsformens påverkan av livskvaliteten.

Resultatdiskussion

Skillnaden i den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen mellan MDI- och IP-gruppen

Mellan MDI- och IP-gruppen kunde inte någon signifikant skillnad påvisas. MDI-gruppen

skattade till större del sin hälsorelaterade livskvalitet högre än IP-gruppen, förutom i

delskalorna Physical Functioning och Role-Emotional. Det kan verka konstigt att IP-gruppen

som skattade sin behandlingstillfredsställelse och behandlingsformens påverkan på

livskvaliteten signifikant högre än MDI-gruppen får en lägre hälsorelaterad

livskvalitetsskattning på SF-36. En studie gjord av EQuality1 et al påvisade en signifikant

högre skillnad hos MDI-gruppen på den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen än IP-

gruppen. Dock efter att analysen justerats efter ålder, kön och diabetes typ 1 duration så fanns

det ingen signifikant skillnad längre (EQuality1 et al). Det kan vara som EQuality1 et al

nämner i sin studie att bara för att deltagaren har en hög behandlingstillfredsställelse så

innebär det inte automatiskt en förbättrad livskvalitet.

I denna studie så har andra faktorer som kunnat påverka den hälsorelaterade livskvaliteten inte

studerats. Olika faktorer som kan påverka deltagarnas skattning av den hälsorelaterade

livskvaliteten är kvinnligt kön, deltagare utan partner, utbildning, dålig metabolkontroll,

mikrovaskulära och makrovaskulära förändringar (Wikblad et al; Jacobson et al., 1997;

Elbagir et al., 1999; Lloyd & Orchard, 1999; Hart et al. 2003; Hart et al., 2005; Debono &

20

Cachia, 2007). Polonsky (2000) nämner att livskvalitet är så mycket mer än enbart

hälsorelaterad livskvalitet, ”In truth, the quality of one’s life refers to the broadest range of

human experience.” (s.37)

Skillnaden mellan hur män och kvinnor i MDI- respektive IP-gruppen skattar sin

hälsorelaterade livskvalitet

Vid jämförelse mellan män och kvinnor i MDI-gruppen så tenderade männen att skatta högre

än kvinnorna på alla SF-36 åtta delskalor, samt Physical Component Summary och Mental

Component Summary. I sex av delskalorna samt Physical Component Summary kunde vi

påvisa en signifikant skillnad.

Att kvinnor skattar lägre har observerats i andra studier (Hart et al., 2003, EQuality1 et al). En

orsak till detta skulle kunna vara att vi i denna studie beslöt oss för att inte exkludera

”outliers” i analysen. Detta då vi ansåg att det var för många som visade extremt låga värden.

Ytterligare orsaker kan vara att kvinnor i MDI-gruppen eventuellt utvecklat fler eller

allvarligare komplikationer än männen, att kvinnorna i större utsträckning påverkas av

komplikationerna, annan sjukdom, social situation etc. Livskvalitetsskattning påverkas även

av ålder men detta borde inte vara en bakomliggande orsak i detta fall då åldersfördelningen

var jämn.

IP-gruppen skiljde sig åt från MDI-gruppen. Om man jämför den hälsorelaterade

livskvaliteten inom IP-gruppen så är skattningen väldigt jämn mellan män och kvinnor, trots

att kvinnor generellt skattar lägre. Kvinnorna i IP-gruppen skattade högre i delskalorna

Physical Functioning, Bodily Pain, General Health och Physical Component Summary än

männen. Det kunde dock inte påvisas någon signifikant skillnad mellan könen.

Bakomliggande faktor till den högre skattningen hos kvinnorna skulle kunna bero på

insulinpumpens fördelar som tidigare studier beskrivit (Bode et al; Hoogma et al., 2004;

Rodrigues et al; Hoogma et al., 2006; Barnard et al; Giménez et al; Scheidegger et al;

EQuality1 et al).

Skillnaden i den hälsorelaterade livskvalitetsskattningen mellan männen i MDI- och IP-

gruppen respektive kvinnorna i MDI- och IP-gruppen

Vid jämförelsen av männens skattning av den hälsorelaterade livskvaliteten i de båda

grupperna framkom det att männen i IP-gruppen tenderade att skatta lägre än männen i MDI-

gruppen. Kvinnorna i de båda grupperna tenderade att skatta sin hälsorelaterade livskvalitet

21

jämnare. Kvinnor som generellt sätt skattar lägre än män tenderar att i denna studie skatta lika

högt som männen i IP-gruppen. Vad är det som gör att kvinnorna skattar likartat med männen

i IP-gruppen när kvinnor generellt sätt skattar lägre än män? Kanske är det så att insulinpump

är en behandling som passar kvinnor bättre och att multipla dagliga injektioner passar män

bättre i allmänhet. Denna studie har ett lågt deltagarantal, vilket gör det svårt att generalisera

resultaten. Om kvinnorna i MDI-gruppen skulle erbjudas insulinpump så kanske deras

hälsorelaterade livskvalitetsskattning skulle höjas. Men som tidigare nämnts i diskussionen så

finns det många andra faktorer som kan påverka livskvaliteten som inte denna studie har

undersökt. Kanske är det så att slumpen har medfört att flertalet män inom IP-gruppen har en

högre grad av andra påverkande faktorer som sänker deras hälsorelaterade livskvalitet.

Skillnaden mellan hur deltagarna i MDI- respektive IP-gruppen skattar sin

behandlingstillfredsställelse samt hur behandlingsformen påverkar deras livskvalitet

På frågan hur nöjda deltagarna var med sin behandling visade IP-gruppen en högre grad av

behandlingstillfredsställelse än MDI-gruppen. Signifikans för denna skillnad kunde påvisas,

vilket också stöds av Scheidegger et al. Dock motsägs detta av Hoogma et al. (2004) som inte

kunde påvisa någon signifikant skillnad i behandlingstillfredsställelse mellan grupperna.

IP-gruppen lämnade totalt sett fler kommentarer vid bakgrundsfrågorna än MDI-gruppen.

Kommentarerna handlar om en mer välinställd diabetes, bättre provvärden, mer frihet och

färre hypoglykemier. Dessa kan utgöra bakomliggande faktorer till den högre

behandlingstillfredsställelsen hos IP-gruppen än hos MDI-gruppen, vilket stöds av ett antal

studier (Bode et al; Hoogma et al., 2004; Rodrigues et al; Hoogma et al., 2006; Barnard et al;

Giménez et al; Scheidegger et al; EQuality1 et al).

Även på frågan hur behandlingsformen påverkade livskvaliteten så kunde denna studie påvisa

en signifikant skillnad mellan MDI- och IP-gruppen. IP-gruppen trodde i en större

utsträckning att deras livskvalitet påverkades av deras behandlingsform. Faktorer som skulle

kunna ligga bakom denna skillnad är dålig metabolkontroll, mikrovaskulära och

makrovaskulära förändringar. Vi tror att i större utsträckning har IP-gruppens deltagare prövat

MDI innan och ansett att denna behandlingsform inte passat dem. Medan för MDI-gruppen så

kanske inte andelen personer är lika stor som prövat IP och att man därför inte riktigt vet hur

behandlingsformen påverkar livskvaliteten. Detta för att de inte har haft något att jämföra

med, vilket kan leda till den lägre skattningen.

22

Kommentarerna från MDI-gruppen handlar om att de exempelvis var mer nöjda och upplevde

en stor skillnad efter ett preparatbyte. Kanske skulle MDI-gruppen skatta både

behandlingstillfredsställelse och behandlingsformens påverkan på livskvaliteten högre om de

hade prövat exempelvis insulinpump och inte enbart preparatbyte. En anledning till att de inte

prövat insulinpump kan vara att vissa patienter inte anses kapabla, av både egen person och

personal, till att hantera insulinpumpen och dess teknik. Dock så sker idag mycket utveckling

kring insulinpumparna av tekniken och storleken. Utveckling av tekniken och minimeringen

av storleken kan innebära ökade svårigheter för vissa användare då tekniken blir allt för

avancerad och den lilla storleken kan bli svår att hantera.

Skillnaden i skattningen av behandlingstillfredsställelse samt hur behandlingsformen

påverkar livskvaliteten för männen i MDI- och IP-gruppen respektive kvinnorna i MDI- och

IP-gruppen

Vid jämförelsen av könen så kunde vi se att kvinnor i IP-gruppen skattade högre på både

frågan om behandlingstillfredsställelse och hur behandlingsformen påverkade den

hälsorelaterade livskvaliteten än vad kvinnor i MDI-gruppen gjorde. IP-gruppens kvinnor är

signifikant mer nöjda med sin behandlingsform och de anser att deras livskvalitet påverkas i

hög grad av behandlingsformen. Som tidigare nämnts så kan anledningen till att kvinnorna i

MDI-gruppen skattar lägre gällande behandlingstillfredsställelse och behandlingsformens

påverkan på livskvaliteten bero på att de inte har prövat en annan behandlingsform,

exempelvis insulinpump. Om MDI-gruppens kvinnor fick pröva på en annan behandlingsform

kanske de skulle skatta annorlunda när det gäller hur behandlingen påverkar deras livskvalitet.

23

Metoddiskussion

Det var totalt 119 enkäter som skickades ut till de två grupperna, av dessa besvarades 79

enkäter. Vi valde att bifoga ett förfrankerat kuvert i utskicket till deltagarna, detta för att öka

chanserna till högre svarsfrekvens. Då Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset var

delaktiga till studien kan det ha ökat svarsfrekvensen. Hammond, Liebl & Grunder (2007)

visade på att svarsfrekvensen i deras studie kunde ha blivit påverkad av hur enkäterna

distribuerades ut till deltagarna. Vi anser att vi utifrån våra förutsättningar har ökat chanserna

för att få en så hög svarsfrekvens som möjligt.

Av de 40 tillfrågade (MDI n= 19 och IP n= 21) som ej svarade var 13 kvinnor (68 %) i MDI-

gruppen och 9 kvinnor (43 %) i IP-gruppen. Det är fler kvinnor än män som valt att inte delta.

I och med att kvinnor generellt tenderar till att skatta sin livskvalitet lägre än män kanske fler

kvinnliga deltagare i MDI-gruppen hade medfört mer likartade poäng på de olika delskalorna

grupperna emellan. Det kan diskuteras huruvida vi skulle ha utfört en multivariat analys för

att kompensera obalansen mellan män och kvinnor. Detta fanns det dock inte utrymme för i

denna uppsats.

Så kallade ”outliers” med alldeles för avvikande poängsättning i SF-36 enkäten exkluderades

inte, då de ansågs vara för många. Orsaken till det höga antalet ”outliers” kan vi endast

spekulera kring. Det är flest kvinnor som skattat extremt låga poäng på olika delskalor inom

SF-36. Detta kanske beror på det faktum att kvinnor tenderar till att skatta sin livskvalitet

lägre. Medelvärdet för ”outliers” ålder skiljer sig inte från övriga deltagare och därför kan en

hög ålder inte anses vara en av orsakerna till den extremt låga skattningen. Deltagarna till

denna studie har tagits fram genom randomisering, vilket bör medföra ett så brett urval som

möjligt. Men slumpen kan också innebära att det motsatta föreligger vilket kan vara orsaken

till exempelvis antalet ”outliers”.

Vid analyserna som utförts av den hälsorelaterade livskvaliteten har vi använt oss av

parametriska analysmetoder. Detta kan vid jämförelserna mellan männens och kvinnornas

skillnader inom och emellan grupperna ha haft betydelse på analysens resultat då grupperna

har varit små. Det hade varit bättre att använt en icke-parametrisk analysmetod vid

jämförelsen mellan de små grupperna.

24

Bortfall ur SF-36 innebär inte bortfall ur bakgrundsfrågorna, då dessa fortfarande ansågs

kunna bidra med värdefulla svar och kommentarer. Vad gäller bortfall ur bakgrundsfrågorna

så uteslöts deltagare endast på enskilda frågor som inte besvarats. En fråga som missuppfattas

är bakgrundsfråga 4 gällande behandlingsduration (bilaga 3). Tio deltagare ur MDI-gruppen

har ej besvarat frågan. Deltagarna har ställt sig frågande till formuleringen ”nuvarande”

behandlingsform eftersom det för dem kunde innebära nytt preparat/ny regim. Exempelvis;

”bytt från Lantus till Humalog” respektive ”tre injektioner per dag till fem injektioner per

dag”. Bortfallet för bakgrundsfråga 4 i IP-gruppen är noll men denna grupp har haft samma

fundering angående formulering då kommentarer även här givits. Syftet med formuleringen

”nuvarande” behandlingsform från vår sida var att deltagarna inte skulle räkna ihop åren som

de behandlats med IP eller MDI, då det förekommer att patienter periodvis skiftar mellan de

olika behandlingsformerna. Bakgrundsfråga 4 har fortfarande tagits med i resultatet då frågan

är av intresse, dock bör frågans validitet beaktas. En pilotstudie för bakgrundsfrågorna hade

varit av värde för att upptäcka eventuella felformuleringar.

Hammond et al (2007) noterade att möjligheten fanns att de patienter som var mer positivt

inställda till sin behandling i större utsträckning svarade, något som snedvrider resultatet.

Föreliggande studies resultat kan vara positivt snedvridet men deltagare med både positiva

och negativa åsikter har svarat. I bakgrundsfrågorna 5 och 6 gällande

behandlingstillfredsställelse och behandlingsformens påverkan på livskvaliteten lämnades

utrymme för eventuella kommentarer. En risk hade kunnat vara att deltagare undvikt att

lämna negativa kommentarer då Diabetesmottagningen stått som delaktig. Detta har dock inte

varit fallet då både positiva och negativa kommentarer framkommit.

Polonsky (2000) beskriver problem med användningen av SF 36 då den ofta enbart används

på grund av dess frekventa användande av andra forskare samt att den är väl validerad. Vi

hade som syfte att ta reda på hur deltagarna uppfattade att de olika behandlingsformerna

påverkade deras hälsorelaterade livskvalitet. Diabetes som en påverkande faktor på

livskvaliteten var i detta fall en bias, då vi enbart ville se hur behandlingen påverkade.

Diabetes är en livsförändrande diagnos och kommer därför att påverka personens livskvalitet

så för att minimera risken att diabetes blev en påverkande faktor valdes en allmän hälsoenkät.

Självklart hade säkert en enkät som bedömer behandlingstillfredsställelse kunnat vara ett

alternativ, men dessa är också inriktade på den specifika sjukdomen som orsakat

25

behandlingen vilket kan göra att diabetes i detta fall skulle ha gett en påverkan på svaren från

deltagarna.

SF 36 finns i flera versioner avseende tidsperspektiv. Detta visste inte vi förrän enkäterna

hade returnerats av deltagarna. I denna studie användes tidsperspektivet senaste veckan. Detta

är självklart en svaghet, då tidsperspektivet ska vara längre. Då vi ville titta på behandlingarna

så är den senaste veckan alldeles för kort tid. Under en vecka kan det vara stora upp- och

nedgångar i den upplevda hälsan på grund av kortare sjukdomsperioder såsom influensa,

bihåleinflammation, halsfluss, etc. Vi uteslöt en deltagare som specifikt nämnt att denne

drabbats av en tillfällig sjukdom och svarat utifrån det. Det kan i studien finnas ytterligare

deltagare som haft samma utgångsläge men inte kommenterat det i enkäten, vilket kan ha

påverkat studiens resultat.

En möjlighet som finns, och som kan ha påverkat resultatet, är den att de deltagare som

behandlas med IP har en generellt sätt mer svårinställd diabetes vilket kan ha lett till den lägre

skattade hälsorelaterade livskvaliteten.

Klinisk tillämpning och framtida forskning

En klinisk betydelse är att män i IP-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet betydligt

lägre än män i MDI-gruppen. Detta behöver inte vara allmängiltigt men kan påvisa för

Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset att männen i IP-gruppen har en lågt skattad

hälsorelaterad livskvalitet och att detta bör observeras i arbete med denna grupp. Ytterligare

en klinisk betydelse kan vara att IP-gruppens kvinnor är väldigt nöjda med sin

behandlingsform och att denna behandlingsform kanske bör erbjudas i större utsträckning till

kvinnor.

En framtida studie skulle kunna utföras för att undersöka olika faktorer, såsom sociala, hälso-

och sjukdomsrelaterade, etc. som kan påverka livskvaliteten hos personer med diabetes typ 1.

Vidare studier för att undersöka om det finns behandlingsformer som passar män respektive

kvinnor bättre skulle också vara utav nytta.

26

Slutsats

Kvinnorna i IP-gruppen har likartad hälsorelaterad livskvalitetsskattning som männen i

samma grupp och har även en högre behandlingstillfredsställelse än kvinnor i MDI-gruppen.

Slutsatsen kan vara att IP är en lämplig behandling för kvinnor.

27

REFERENSER:

Allgot, B. (2006). Diabetes och samhället: Samhällsperspektiv. I A. Skafjeld (Red), Diabetes

(ss. 31-32). Lund: Studentlitteratur.

Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Örtqvist, E. & Östenson, C.-G. (2007). Diabetes.

Stockholm, Karolinska Institutet University Press.

Barnard, K.D., Lloyd, C.E. & Skinner, T.C. (2007) Systematic literature review: quality of life

associated with insulin pump use in type 1 diabetes. Diabetic Medicine, vol 24(6), 607-617.

Bode, B.W., Sabbah, H.T., Gross, T.M., Fredrickson, L.P. & Davidson, P.C. (2002) Diabetes

management in the new millenium using insulin pump therapy. Diabetes & Metabolism

Research and Reviews, vol 18, 14-20.

Debono, M & Cachia, E. (2007) The impact of diabetes of psychological well being and

quality of life. The role of patient education. Psychology, Health & Medicine, vol 12(5), 545-

555.

Elbagir, M.N., Etayeb, N.O., Eltom, M.A., Mahadi, E.O., Wikblad, K. & Berne, C. (1999)

Health-related quality of life in insulin-treated diabetic patients in the Sudan. Diabetes

Research and Clinical Practice, vol 46, 65–73.

EQuality1 et al., (2008). Quality of life and treatment satisfaction in adults with Type 1

diabetes: a comparison between continuous subcutaneous insulin infusion and multiple daily

injections. Diabetic Medicine, 25(2), 213-220.

Garmo, A., Pettersson-Frank, B. & Ehrenberg, A. (2004) Treatment effects and satisfaction in

diabetic patients changing from multiple daily insulin injections to CSII. Practical Diabetes

International, vol 21(1), 7-12.

28

Giménez, M., Conget, I., Jansà, M., Vidal, M., Chiganer, G. & Levy I. (2007). Efficacy of

continuous subcutaneous insulin infusion in Type 1 diabetes: a 2-year perspective using the

established criteria for funding from a National Health Service. Diabetic Medicine, 24(12),

1419-1423.

Hammond, P., Liebl, A. & Grunder, S. (2007) International survey of insulin pump users:

Impact of continuous subcutaneous insulin infusion therapy on glucose control and quality of

life. Primary Care Diabetes 1(3), 143-146.

Hart, H.E., Bilo, H.J.G., Redekop, W.K., Stolk, R.P., Assink, J.H. & Meyboom-de Jong, B.

(2003) Quality of life of patients with type 1 diabetes mellitus. Quality of life Research vol 12,

1089-1097.

Hart, H.E., Redekop, W.K., Berg, M., Bilo, H.J. & Meyboom-de Jong, B. (2005) Factors that

predicted change in health-related quality of life were identified in a cohort of diabetes

mellitus type 1 patients. Journal of Clinical Epidemiology vol 58, 1158-1164.

Hislop, A.L., Fegan, P.G., Schlaeppi, M.J., Duck, M. & Yeap, B.B. (2008) Prevalence and

associations of psychological distress in young adults with Type 1 diabetes. Diabetic

Medicine, 25(1), 91-96

Hoogma, R.P., Hammond, P.J., Gomis, R., Kerr, D., Bruttomesso, D., Bouter, K.P. et al; 5-

Nations Study Group. (2006) Comparison of the effects of continuous subcutaneous insulin

infusion (CSII) and NPH-based multiple daily insulin injections (MDI) on glycaemic control

and quality of life: results of the 5-nations trial. Diabetic Medicine, 23(2), 141-147.

Hoogma, R.P.L.M., Spijker, A.J.M., van Doorn-Scheele, M., van Doorn, T.T., Michels,

R.P.J., van Doorn, R.G., et al. (2004) Quality of life and metabolic control in patients with

diabetes mellitus type 1 treated by continuous subcutaneous insulin infusion or multiple daily

insulin injections. The Netherlands Journal of Medicine, vol 62(10), 383-387.

Jacobson, A.M., de Groot, M. & Samson, J.A. (1997). The effects of psychiatric disorders and

symptoms on quality of life in patients with Type I and Type II diabetes mellitus. Quality of

Research,vol 6, 11-20.

29

Linkeschova, R., Raoul, M., Bott, U., Berger, M. & Spraul, M. (2002). Less severe

hypoglycaemia, better metabolic control, and improved quality of life in type 1 diabetes

mellitus with continuous subcutaneous insulin infusion (CSII) therapy; an observational study

of 100 consecutive patients followed for a mean of 2 years. Diabetic Medicine, vol 19(9),

746-751.

Lloyd, C.E. & Orchard, T.J. (1999). Physical and psychological well-being in adults with

Type 1 Diabetes. Diabetes Research and Clinical Practice vol 44, 9-19.

Polit, D. & Beck, C. (2008). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.

Polonsky, W.H. (2000) Understanding and assessing diabetes-specific quality of life.

Diabetes Spectrum vol 13, 36-41.

Rodrigues, I.A.S., Reid, H.A., Ismail, K. & Amiel, S.A. (2005) Indications and efficacy of

continuous subcutaneous insulin infusion (CSII) therapy in type 1 diabetes mellitus: a clinical

audit in a specialist service. Diabetic Medicine vol 22(7), 842-849.

Socialstyrelsen (1999) Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus -

Version för hälso- och sjukvårdspersonal.

Scheidegger, U., Allemann, S., Scheidegger, K. & Diem, P. (2007) Continuous subcutaneous

insulin infusion therapy: effects on quality of life. Swiss medical weekly, 137(33-34), 476-

482.

Sjøvoll, N. (2006). Känslomässiga reaktioner på kroniska somatiska besvär. I A. Skafjeld

(Red), Diabetes (ss. 94-111). Lund; Studentlitteratur.

Sullivan, M., Karlsson, J. & Taft, C. (2002) SF-36 Hälsoenkät: Svensk Manual och

tolkningsguide (2 uppl.). Göteborg: Sahlgrenska Universitets Sjukhuset.

30

Vaaler, S. (2006). Patofysiologi. I A. Skafjeld (Red), Diabetes (ss. 35-56). Lund:

Studentlitteratur.

Wikblad, K., Leksell, J. & Wibell, L. (1996). Health-related quality of life in relation to

metabolic control and late complications in patients with insulin dependent diabetes mellitus.

Quality of Life Resarch vol 5, 123-130.

World Health Organization. (1948). Definition of health.

http://www.who.int/about/definition/en/print.html

Östman, J. (2002). Definition, diagnostik och klassificiering. I C-D. Agardh, C. Berne & J.

Östman (Red), Diabetes (ss.11-19) Stockholm: Liber

31

Bilaga 1. SF-36 Hälsoenkät

32

33

Bilaga 2. Följebrev

Diabetes- och livskvalitetsstudie. Härmed tillfrågas Du om deltagande i en enkätundersökning. Syftet med studien är att undersöka hur personer med typ 1 diabetes med multipla dagliga injektioner respektive insulinpump skattar sin livskvalitet. Detta för att öka kunskapen om de olika behandlingsformerna. Vi är två sjuksköterskestudenter vid Uppsala universitet som i samverkan med Diabetesmottagningen, Uppsala Akademiska sjukhus, genomför denna studie. Urvalet har skett i samarbete med Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset. Deltagandet är frivilligt och svaren hanteras anonymt. Svarsenkäten är numrerad för avidentifiering och kontroll av svarsfrekvensen. Undersökningen går till så att varje deltagare fyller i en livskvalitetsenkät. Det tar ca 5-10 minuter att besvara frågorna. När du besvarar frågorna, var vänlig och fyll i enkäten så noga som möjligt. Dina svar är viktiga! Resultaten kommer att redovisas i en C-uppsats senare i vår och ingen enskild person kommer att identifieras i resultatet. Vill du ta del av resultatet kan du kontakta någon av oss i slutet av maj då uppsatsen beräknas vara klar. Svar önskas senast tisdagen 31 mars 2009 och skickas till oss med bifogat frankerat kuvert. Vid frågor angående studien var vänlig kontakta: Anna Cutler 07xx xx xx xx Susanne Seth 07xx xx xx xx E-post: cutler.seth@hotmail.com Britt-Inger Bergström, diabetessjuksköterska. 018-xxx xx xx. Godkännande av denna studie har lämnats av Jarl Hellman, överläkare samt Torbjörn Linde, verksamhetschef på Diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset. Med vänliga hälsningar, Uppsala, februari 2009 ______________________________ ________________________________ Anna Cutler, Sjuksköterskestudent Susanne Seth, Sjuksköterskestudent

34

Bilaga 3. Bakgrundsfrågor för MDI- respektive IP-gruppen

Sätt kryss i en lämplig ruta. Vi ser Dina kommentarer som värdefulla. Kommentera därför gärna på angiven plats.

1. Är Du? Kvinna Man

2. Hur gammal är Du? ________ år

3. Hur länge har du haft diagnosen diabetes typ 1? ________ år

4. Hur många år har du haft din nuvarande flerdosbehandling med insulin /insulinpumpsbehandling? ________ år

35

5. Hur nöjd är du med din flerdosbehandling med insulin/ insulinpumpsbehandling?

Inte alls lite måttligt mycket väldigt mycket Kommentar:_________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

6. I vilken grad tror du att din livskvalitet påverkas av din behandlingsform? Inte alls i liten grad i måttlig grad i ganska hög grad i hög grad Kommentar:_________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

___________________________________________________________________

36

Bilaga 4. Påminnelsebrev

Påminnelse om studieenkät. Enligt våra noteringar har du ännu inte besvarat den enkät, som berör livskvalitet och diabetes typ 1, som du bör ha fått för några veckor sedan. Vi hoppas att du vill besvara enkäten och skicka den i retur snarast. Om din enkät har förkommit, ber vi dig kontakta oss. Vid frågor angående studien var vänlig kontakta: Anna Cutler 07xx xx xx xx Susanne Seth 07xx xx xx xx E-post: cutler.seth@hotmail.com Britt-Inger Bergström, diabetessjuksköterska. 018-xxx xx xx. Om du redan har svarat ber vi dig bortse från denna påminnelse. Med vänliga hälsningar Uppsala, mars 2009 ______________________________ ________________________________ Anna Cutler, Sjuksköterskestudent Susanne Seth, Sjuksköterskestudent