Fyra (prel.) aktörsscenarier Fyra olika sätt för värmemarknadens aktörer att hantera de sammansatta och komplexa problem som en hållbar

utveckling innebär.

Bo Rydén, Håkan Sköldberg, Kjerstin Ludvig 2015-12-09

Komplexa och sammansatta problem

- Då är vi överens!

• Inga enkla lösningar

• Beror på hur man uppfattar och formulerar problemen.

• Aldrig slutgiltigt lösta

• Inga rätt eller fel, bara bättre eller sämre.

• Omöjligt att mäta framgång objektivt

• Problem och lösningar har ofta en stark moralisk eller politisk dimension

Hållbar utveckling av värmemarknaden: - aktörernas hantering av energi-, miljö- och klimatmålen och vilka konsekvenser det får.

Strategier för att hantera denna typ av frågor

Auktoritärt (t ex regering, domstol, myndighet) Någon bestämmer! + Minskar komplexiteten - Alla perspektiv kommer inte till tals

Konkurrens (t ex på marknader). Olika sidor ställs mot varandra. + Tydlighet i olika åsikter - Konfrontation, gemensamt lärande försvåras

Samarbete, dialog, förhandlingar, kompromisser. Engagera alla intressenter för en gemensam lösning. + Helhet, legitimitet - Omständligare process, kostsam, risk för beroenden

Fyra aktörsscenarier:

• Ökad reglering

• Ökad konkurrens

• Ökad samverkan

• Business as usual

Vilket aktörsscenario är bäst för…?

Ökad reglering

Ökad konkurrens

Ökad samverkan

Den hållbara utvecklingen Dig och din roll/uppgift

• Ökad reglering, dvs. att en eller flera offentliga aktörer (t.ex. staten, kommunerna) ges en överordnad roll att – relativt detaljerat − styra utvecklingen på värmemarknaden så att den blir långsiktigt hållbar.

– Kanske ökat offentligt ägande, men inte självklart. Stat och kommun kan även åstadkomma regleringen genom styrmedel och annan regelutformning.

– Exempel på möjlig detaljstyrning: att man – som i Danmark – föreskriver att en viss typ av bebyggelse ska värmas med fjärrvärme, medan andra områden värms med värmepump eller biobränsle.

– Man kan också tänka sig att oljeeldning och/eller elvärme (som inte innebär värmepump) regleras, eller t.o.m. förbjuds, från ett visst årtal.

– Vad gäller byggregler kan man exempelvis tänka sig tydligare och mer övervakade ombyggnadsregler.

– Viktigt att regleraren har kostnadseffektivitet för ögonen och regelverket baseras på en genomtänkt systemanalys.

Det finns länder vars värmemarknader är mer reglerade än vår, exempelvis den danska, och vi kan därmed hämta erfarenheter till vår analys från dessa länder.

• Ökad konkurrens, dvs. att marknadens aktörer ges allt större utrymme att konkurrera med varandra på värmemarknaden, och att stat och kommun endast anger ramvillkor för denna konkurrens.

– Utnyttjar generella styrmedel och litar mindre på sådan detaljreglering som förutsätts i föregående scenario.

– Exempel är marknadsstyrmedel, som utsläppsrätter och elcertifikat, samt skatter av olika slag, exempelvis koldioxidskatt och energiskatt.

– Byggregler görs mindre strikta och man lämnar till marknaden att finna ”lagom” energianvändning.

– Eventuellt incitament till effektivisering genom att införa vita certifikat.

– Fastighetsägarna kan fritt välja den uppvärmning och de energiprestanda som man bedömer vara optimala, utifrån de styrmedel som tillämpas.

– Scenariot innebär (kanske) ett minskat offentligt ägande. Det är dock långt ifrån självklart; dock att ägandet inte används som ett medel för att driva energi- eller klimatpolitik, utan motiveras av affärsmässiga överväganden.

Våra intervjuer ger intrycket: Det är en utveckling enligt detta scenario som idag präglar de flesta aktörernas bild av värmemarknadens framtida utveckling.

– Konkurrens är ett honnörsord. När det gäller reglering är det bristerna i de nuvarande regelverken som lyfts fram. Man efterlyser inte mer av reglering.

• Ökat samarbete, dvs. att aktörerna, genom dialog, förhandlingar och kompromisser, gemensamt bestämmer om hur den hållbara utvecklingen skall drivas. – Många (alla) intressenter engageras för en gemensam strategi.

– En samsyn skapas genom dialog och kompromisser mellan ett stort antal aktörer på värmemarknaden. Inte (bara) stat/kommun tar initiativen.

– I den mån det främjar samverkan kan också inrättas någon form av ”arena” eller forum för samverkan, centralt och/eller lokalt.

– Detta kan ses som en önskvärd utveckling eftersom en samsyn ger trygghet om vad som gäller och vad som är bäst för olika delmarknader.

– Det finns dock nackdelar och risker med en sådan utveckling. En sådan risk är att vissa lösningar aldrig får chansen, då är risken stor att etablerade aktörer väger tungt och stänger andra ute.

– Det finns också en risk att frågor avgörs i slutna rum utan insyn.

– Ökad samverkan är något som lyfts fram i Värmemarknadsprojektets intervjuer. Det kan vara dialog, men det kan lika gärna vara något som sker på marknadsmässiga villkor eller kanske till och med tvingas fram med hjälp av reglering.

• Business as usual, dvs. att dagens utveckling fortsätter och möjligen accentueras.

– Varje aktör och/eller aktörsgrupp bibehåller eller förstärker sin/sina hållbarhetssträvanden och mål, och de konflikter kring mål och åtgärder som uppstår hanteras på bästa sätt från gång till gång.

– Här finns inslag från alla tre scenarierna ovan, dvs. reglering, konkurrens och samverkan, på samma sätt som det gör på dagens värmemarknad.

– Ingen av dessa tre delar är dock domerande i detta scenario, så som vi antar att de är i de renodlade scenarierna ovan.

Citat från de 30 intervjuerna, som ligger i linje med scenariot:

”Det klart viktigaste för fastighetsägaren är att det är varmt när det behöver vara varmt, leveranssäkerhet helt enkelt. På andra plats kommer värmepriset. Därefter, men betydligt längre ned, kommer miljöprestanda.”

Marknadsdesign för elmarknaden NEPP-projektet analyserar fyra scenarier.

10

Konkurrens - Energy only • Nuvarande marknadsmodell i Norden. • Införs nu succesivt i övriga EU

Kapacitetsmarknader • En separat marknad som garanterar att det alltid finns tillräcklig kapacitet i elsystemet • Är ett komplement till ”Energy only”

Nodprissättning – ”en lokal samverkan” • En form av ”decentralisering” av elmarknaden. • Tar större hänsyn till lokala förutsättningar för produktion, nätkapacitet, efterfrågan.

Ökad reglering • (Viss) återreglering av elmarknaden. Ökad central planering. • En prissättning som I högre grad baseras på medelpriset.

Både kvalitativ och kvantitativ scenarioanalys

• Ökad reglering

• Ökad konkurrens

• Ökad samverkan

• Business as usual

Hur förhåller sig

Aktörsscenarierna till Energiscenarierna?

• Ökad reglering

• Ökad konkurrens

• Ökad samverkan

• Business as usual

Långsam utveckling

Energisnålare hus

Mer individuellt

Kombinerade lösningar

Nettoenergibehov

24,6 23,1 22,2 21,0 18,9

28,8 27,0 26,2 25,323,6

36,837,2 36,8 36,3

35,2

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

1995 2012 2020 2030 2050

TWh/år

Lokaler, nybyggt 2013-2050

Flerbostadshus, nybyggt2013-2050

Småhus, nybyggt 2013-2050

Småhus, nuvarande stock

Flerbostadshus, nuvarandestock

Lokaler, nuvarande stock

24,6 23,115,7 12,8 11,3

28,8 27,0

21,017,4

15,1

36,837,2

31,5

27,624,5

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

1995 2012 2020 2030 2050

TWh/år

Lokaler, nybyggt 2013-2050

Flerbostadshus, nybyggt2013-2050

Småhus, nybyggt 2013-2050

Småhus, nuvarande stock

Flerbostadshus, nuvarandestock

Lokaler, nuvarande stock

24,6 23,1 19,1 17,0 14,9

28,827,0

23,821,7

19,0

36,837,2

34,232,1

29,3

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

1995 2012 2020 2030 2050

TWh/år

Lokaler, nybyggt 2013-2050

Flerbostadshus, nybyggt2013-2050

Småhus, nybyggt 2013-2050

Småhus, nuvarande stock

Flerbostadshus, nuvarandestock

Lokaler, nuvarande stock

24,6 23,1 20,3 18,6 16,6

28,8 27,024,7

23,020,6

36,837,2

35,333,7

31,4

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

1995 2012 2020 2030 2050

TWh/år

Lokaler, nybyggt 2013-2050

Flerbostadshus, nybyggt2013-2050

Småhus, nybyggt 2013-2050

Småhus, nuvarande stock

Flerbostadshus, nuvarandestock

Lokaler, nuvarande stock

Långsam utveckling Energisnålare hus

Mer individuellt Kombinerade lösningar

Bostäder och lokaler – värmeanvändning per uppvärmningsslag

37,146,6 47,9 48,7 50,4

18,7 19,9 21,324,7

22,8

11,4 10,1 8,65,6

8,5 8,4 8,4 8,419,0

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

1995 2012 2020 2030 2050

TWh/år

Olja+gas

Biobränsle

El

Värmepump

Fjärrvärme

37,146,6

37,3 33,2 31,8

5,3

18,7

16,615,7 16,5

22,8

11,4

8,3

6,3 3,8

6,0

8,5

7,1

6,35,7

19,0

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

1995 2012 2020 2030 2050

TWh/år

Olja+gas

Biobränsle

El

Värmepump

Fjärrvärme

37,146,6

38,633,0

26,6

5,3

18,7

21,324,5

28,8

22,8

11,4

9,27,5

4,7

6,0

8,5

8,48,8

9,5

19,0

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

1995 2012 2020 2030 2050

TWh/år

Övrigt

Olja+gas

Biobränsle

El

Värmepump

Fjärrvärme

37,146,6 42,4 39,6 36,5

5,3

18,720,2 21,9 24,3

22,8

11,49,6 7,9 5,0

6,0

8,58,7

9,110,0

19,0

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

1995 2012 2020 2030 2050

TWh/år

Övrigt

Olja+gas

Biobränsle

El

Värmepump

Fjärrvärme

Långsam utveckling Energisnålare hus

Mer individuellt Kombinerade lösningar

www.varmemarknad.se