fritidsbadet i ystad - regionmuseet...met disponerades om och lokaler för en frisörsalong...

2013:17

Fritidsbadet i Ystad

Antikvarisk förundersökning, 2013

Anna Rabow och Helena Rosenberg

xxx

Rapport 2013:17


Antikvarisk förundersökning, 2013 Fritiden 1

L12.20-142-13, 1413 Ystad socken

Ystad kommun Skåne län


Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 – 15 97 80 vx www.regionmuseet.se

© 2013 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne E-rapport 2013:17 Omslagsfoto: Fritidsbadets entré med tegelfasad åt söder. Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.


Innehåll

Inledning 5

Syfte och mål 5

Metod 5

Arkitekten Rune Welin 6

Fritidsbadet 8

Bakgrund 8

Byggnadshistorik 11

Badhusets omgivning 12

Badhus och funkis 14

Badhus i Ystad 14

Badhus och simhallar i Skåne 14

Skyddade badhus i Sverige 16

Funkisen i Sverige och i Ystad 17

Fritidsbadet - byggnadsbeskrivning 20

Östra fasaden 20

Södra fasaden 22

Västra fasaden 24

Norra fasaden 26

Källarvåningen 28

Bottenvåningen 29

Övre våningen 37

Kulturhistorisk värdering 41

Sammanfattning 42

Förslag till planbestämmelser 43

Referenser 44

Bilaga – Ritningar 45

Bilaga – Inredningsdetaljer 52

Karta över Skåne med Ystad kommun markerad där Fritidsbadet ligger.

Översiktskarta där pilen markerar var Fritidsbadet är beläget i Ystad.


5

Inledning

Fritidsbadet i Ystad som funnits sedan 1961 kommer att ersättas av Ystads nya badhus som håller på att byggas. Fritidsbadet ägs idag av Ystads kommun och badet har under en längre period varit i dåligt skick. Byggnaden är idag inte skyd-dad enligt plan- och bygglagen men då kommunen anser att byggnaden besitter vissa kulturhistoriska värden har Samhällsbyggnad och dess Plan o Byggnadskon-tor gett Regionmuseet Kristianstad i uppdrag att utföra en antikvarisk förunder-sökning av Fritidsbadet. Förundersökningen ska tjäna som underlag till den nya detaljplan som ska tas fram. Byggnaden kommer kanske att få annan användning i framtiden och beroende på vilka värden den har ska eventuella nya verksamhet-er anpassas till byggnadens förutsättningar. En arkitekttävling till framtida möj-ligheter kommer att utlysas och i den ska hänsyn tas till byggnadens kulturhisto-riska värden och planbestämmelser.

Syfte och mål

Syftet med en antikvarisk förundersökning är att utreda de kulturhistoriska vär-dena för Fritidsbadet. Målet är att en ny detaljplan med tydliga planbestämmelser som syftar till att bevara Fritidsbadets kulturhistoriska värden tas fram. De be-byggelsemiljöer som bedöms ha ett högt kulturhistoriskt värde ska bli erkända, bevaras och utvecklas. På så sätt är också delmålen Planeringsunderlag för kulturhisto-riska och estetiska värden och Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö också möjliga att uppnå.

Metod

Den antikvariska förundersökningen omfattar Fritidsbadets exteriör, interiör, planlösning, fast inredning och eventuellt även lös inredning. Hela byggnaden har dokumenterats och beskrivits vad gäller material, arkitektur och detaljutformning. Jämförande studier har gjorts med liknande nationella objekt eller andra liknande badhus och simhallar. Utifrån det insamlade materialet har det gjorts en kulturhi-storisk värdering vars metod utarbetats av Riksantikvarieämbetet och publicerats i boken Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. Utifrån de värden som Fritidsbadet har kommer planbestämmelserna att utformas så att dess historiska, kulturhistoria, miljömässiga och konstnärliga värden är möjliga att ta tillvara i framtiden.


6

Arkitekten Rune Welin

Rune Welin föddes år 1904 och växte upp utanför Skara tillsammans med sex syskon. Under större delen av uppväxten uppfostrades Rune och hans syskon hand av två mostrar. Han tog akademisk examen, utvecklade en konstnärlig ådra, och gick ut arkitektlinjen på Kungliga Tekniska Högskolan 1928. Eftersom det var kristider fortsatte han att studera på Kungliga Konsthögskolan. Där gick han ut som kursetta med kunglig medalj 1934. Därefter arbetade han på tre olika arki-tektkontor, först på HSB:s kontor tillsammans med Wolter Gahn och Sven Wal-lander, sedan hos Uno Åhrén och sist hos Sigurd Lewerentz. Samtliga av dessa arkitekter var tongivande som funktionalismens förespråkare och Rune Welin torde ha påverkats starkt av samarbetet med dem.

I slutet av 1920-talet fanns ett fåtal arkitekter i Sverige som intresserade sig för hur bostäder för gemene man skulle byggas. De hämtade sin inspiration från främst Tyskland där det funktionalistiska byggandet lanserades 1927. De fem ar-kitekterna Gunnar Asplund, Wolter Gahn, Sven Markelius, Eskil Sundahl och Uno Åhrén tillsammans med slöjdföreningens direktör Greger Paulsson grun-dade tidskriften Acceptera där de skrev om vanetänkande och traditionalism. Ge-nom demokratisk utveckling och modern teknik skulle ett nytt och bättre sam-hälle skapas. De slutna storgårdskvarteren var inte hälsosamma. Man förordade bostäder med ljus från alla sidor vilket fordrade genomgående lägenheter. Samti-digt måste bostäderna bli billigare och det förutsatte ett industriellt byggande.

Stockholmsutställningen år 1930 var funktionalismens genombrott i Skan-dinavien. Utställningsarkitekt var Gunnar Asplund. De fyrkantiga lådorna på Stockholmsutställningen liknade ingenting man tidigare sett och den nya stilen fick smeknamnet funkis. Man ville visa hur man kunde utforma goda bostäder för hushåll med normal inkomst. Bostäderna uppfördes efter mått som baserades på noggranna undersökningar av ettusen stockholmshushåll. Enligt den nya bo-stadsarkitekturen skulle hänsyn bara tas till det som var praktiskt, hälsosamt och ekonomiskt. I själva verket var det varken praktiskt eller billigt, utan det mesta var hantverksmässigt producerat. Trots att arkitekterna förnekade att formgivningen gjordes efter en viss stil vittnade den om ett estetiskt engagemang.

I mitten av 1930-talet lämnade Runde Welin och hans nyblivna fru Kajsa Rosén Stockholm för att arbeta i Malmö som stadsplanearkitekt. Han arbetade då under den legendariske stadsingenjören Erik Bülow Hübe som är känd för att ha skapat Pildammsparken, Ribersborg och Friluftsstaden. Ribersborgsområdet och Slottstaden byggdes ut under 1930- och 1940-talen. Bülow Hübes medarbetare var förutom Welin även stadsarkitekten Carl-Axel Stoltz och Hans Westman som sedermera kom att rita en mängd byggnader i Lund. För Erik Sigfrid Persson ri-tade Welin de låga lamellhusen vid Kilian Zollsgatan i Ribergsborg. Idag betraktas Ribersborgshusen som ett av Sveriges främsta exempel på klassisk


7

funkisarkitektur. Welin ritade också roddklubbens hus i Malmö i funktionalistisk stil med runda fönster och rundat hörn med trapphus.

Welin tillträdde tjänsten som stadsarkitekt i Ystad år 1944 och kom att stanna i närmare femtio år. Fyra år tidigare hade den nya stadsplanen antagits. Med den hade en ny inriktning tagits genom att stadens kulturhistoriska värden med den befintliga bebyggelsen och gatunätet skulle bevaras. Ny bebyggelse skulle anpassas efter den gamla och endast i undantagsfall fick man bygga i mer än tre våningar. Enligt Riksantikvarieämbetets yttrande hade staden behållit sin ålderdomliga prägel även där de enskilda byggnaderna inte var av särskilt hög ålder eller särskilt märkliga. Under Welins första årtionde som stadsarkitekt arbe-tade han med ett flertal restaureringsprojekt som blev tongivande för utveckling-en i Ystad. Här fanns ett unikt intresse för den gamla miljön som ledde till nära samarbeten med byggnadsarkeologer, byggnadsnämnd, politiker och byggmäs-tare.

Det första projektet blev Pilgrändshuset som invigdes 1949 av självaste kronprins Gustav Adolf. Det gav tyngd åt bevarandefrågorna och satte standar-den för hur husen skulle konserveras, som Welin kallade det. Pilgrändshuset re-staurerades enligt principen att ekkorsvirket skulle återställas medan resten av fasaden skulle i möjligaste mån bevaras. Då en levande stadsmiljö eftersträvades med handel anpassades interiören till de nya funktionerna. Intill det gamla Pil-grändshuset ritade Welin ett hus som anpassades till det medeltida huset vad gäl-

Pilgrändshuset i Ystad, till vänster i bild, så som korsvirkesgården såg ut före restaureringen som Rune Welin ledde fram till 1949 då banken tog över.


8

ler skala och fasadmaterial. Welin fick troligtvis en känsla för det som typiskt för Ystad genom arbetena med den gamla bebyggelsen.

Welin ritade inte bara tillbyggnader utan även en del nya byggnader, både offentliga sådana och privatbostäder. Han ritade till exempel Bellevuehemmets hörsal, radhus vid Thorssons väg i engelsk trädgårdsanda, Saltsjöbadets annex. Welin hade även uppdrag utanför Ystad och ritade bland annat Sydskånska nat-ionen i Lund och Mariakyrkans församlingshem i Helsingborg. Den nybyggnad som Rune Welin blev mest uppmärksammad för och som blev ett väldigt genom-arbetat förslag var just Fritidsbadet i Ystad.

Fritidsbadet

Bakgrund

Badhusets tillkomsthistoria är lång och ger inblick i de demokratiska processerna i Ystad. En badhuskommitté tillsattes redan år 1935. Året därefter uppfördes Bollhuset genom utställningen Fritiden, konstmuseet och de första allmännyttiga bostäderna. Det svåraste var att hitta en lämplig tomt. Redan 1936 fick arkitekt Hans Westman som ritade Bollhuset att utreda möjligheterna att uppföra ett bad-hus i korsningen av Jennygatan och Österleden. Kostnaden för att bygga ett bad-hus var hög och kriget kom emellan varför det dröjde ytterligare tio år innan ärendet väcktes på nytt. Rune Welin och utställningsarkitekten för Fritiden Bengt Gate fick i uppgift att lämna förslag på placering och funktioner. Flera tomter diskuterades, bland annat bredvid det gamla varmbadhuset nära havet, men till slut hamnade badhuset ändå där man ursprungligen tänkt, längs Jennygatan intill Bollhuset. Det genomfördes till och med en folkomröstning som visade att majo-riteten önskade ha ett badhus här.

Hans Westmans förslag till badhus i Ystad från 1936 med det nybyggda bollhuset bredvid.


9

En arkitekttävling utlystes med fyra arkitektkontor inbjudna, Tord Andersson och Hans Westman som ritat Lunds badhus 1938, stadsarkitekten Erik Fehling som ritat Trelleborgs badhus 1939, Bengt Gate som sades vara Sveriges mest erfarne badhusarkitekt samt Rune Welin. Förslagen lämnades in utan att juryn, som best-od av politiker och arkitekter, visste vem som utfört vilka förslag. Till slut valdes Welins förslag Följa John att utgöra grund för den nya simhallen.

Trots att man nu hade ett förslag dröjde det ända till år 1961 innan badhu-set stod klart. Badet fick namnet Fritidsbadet efter utställningen Fritiden och blev en pendang till den funktionalistiska byggnaden sporthallen. Båda byggnadernas funktioner är tydligt avläsbara och speglar innehållet. Det finns dock en del skill-nader arkitektoniskt sett mellan byggnaderna. Badhuset tillkom ett kvarts sekel efter sporthallen och dess arkitektur blev mer annorlunda med flera byggnadsvo-lymer, sluttande tak och traditionella material som tegel. Det visar på att Welin under sina första år i Ystad haft tid att lära känna stadens särart och kunde an-passa sitt förslag i både skala och stil till bebyggelsen i omgivningen.

Tävlingsförslaget skiljer sig en del från det slutliga resultatet och blev mer renlärigt vad gäller material och uppdelningen i flera volymer. Omklädningsrum-met disponerades om och lokaler för en frisörsalong försvann. De olika funkt-ionerna är likväl tydliga och fasaden avspeglar klart innehållet. Rörelsemönstret i byggnaden är logiska och funktionerna uppdelade. 1950-talets inflytande med mer rena tegelpartier, stora teakfönster, fönsterbröstningar och mosaikpartier lyser klart igenom. Även terrassering vid rabatter på södersidan och plattsättning i grå kalksten är tidstypisk.

Ystads badhus, så som Rune Welin från början tänkt att det skulle se ut från den södra sidan, Österleden.


10

Rune Welins tävlingsförslag till badhuset i Ystad som han kallade "Följa John" med den södra fasaden mot Österleden.

Fritidsbadet, sett från samma sida som bilden ovan, byggdes först 1959-1961. Bilden är tagen 2002.


11

Byggnadshistorik

Förändringarna på Fritidsbadet har skett allteftersom nya behov uppkommit och en tidig förändring var att bowlinghallen i källaren gjordes om till motionsrum. Det är också främst i källarplanet där många av de små utrymmena byggts om till nya omklädnings- och serviceutrymmen. En del förändringar har skett då kraven på säkerhet och tillgänglighet har förändrats sedan 1960-talet.

År 1982 gjordes en tillgänglighetsanpassning med tillbyggnad av hiss på den västra fasdaden. I källarplanet sattes nya väggar upp i motionsrummet i det syd-västra hörnet för förråd, hissmaskinrum och rullstolsuppställning. Det angrän-sande rummet gjordes om till toalett, omklädningsrum, dusch och bastu samtidigt som en del källarfönster sattes igen. På bottenplanet gjordes de två toaletterna närmast barnbassängen om till en handikappsanpassad toalett. Mellanväggarna till simlärarens rum och redskapsrummet togs bort så att hissens passage bredda-des. Ombyggnaden utfördes efter ritningar av Kjell Age Nilsson och Claes B Persson Arkitektkontor AB.

I samband med det torde även väggen längs foajéns mosaikpelare ha satts upp då det nya utrymmet fungerar som redskapsförråd. Samtidigt flyttades också trappan till källarens besökstoaletter som man nådde från foajén. Tidigare fanns det en nedgång för damer och en för herrar innanför den glasade väggen. Den glasade väggen och med dörren flyttades också någon meter närmre ingången till herrarnas omklädningsrum.

År 1992 gjordes en tillbyggnad på den västra sidan med en ny undervis-ningsbassäng. Tillbyggnaden gjordes delvis på den plats där solterrassen legat och efter ritningar av Nilsson & Persson Arkitekter den dåvarande stadsarkitekten Claes B Persson. Det stora glasade partiet i väster ersattes med en ny fasad med rött tegel och glaspartier i likhet med originalfasaden. Av den ursprungliga fasa-den finns idag bara det övre fönsterpartiet kvar och pelarna som numera står mellan den stora bassängen och undervisningsbassängen.

Värmesystemet moderniserades också på 1990-talet varmed den stora skor-stenen intill den norra fasaden revs.


12

Badhusets omgivning

Badhuset ligger i kvarteret Fritiden som delvis består av en park som kallas Fri-tidsparken. I samband med Fritidsutställningen år 1936 påbörjades anläggandet av parken. Området som låg mellan den medeltida stadskärnan och den rutnäts-lagda 1800-talsstadsdelen hade hitintills varit obebyggd och använts till exercisfält. I samband med att Ystad fick sin första stadsplan bebyggdes den östra delen med regelbundet anlagda kvarter, trottoarer, och alléplanteringar. Planen uppfyllde de nya krav som uttryckts genom byggnadsstadgan från år 1874 men kontrasterade mot det medeltida oregelbundna gatunätet. Frågan hur man skulle sammanbinda de två stadsdelarna kom att engagera stadsplanerarna i femtio år. Ett av förslagen som lades fram var att låta bebygga området enligt samma rutnätsplan.

Först på 1920-talet kunde man enas om en plan som dock inte förverkliga-des förrän 1936 då utställningen Fritiden hölls. Utställningen och framförallt sporthallen sågs som ett sätt att passa ihop den medeltida staden med den rut-nätslagda stadsdelen öster om Jennygatan. Mellan de två byggnader som uppför-des detta år, Konstmuseet och Sporthallen anlades en park. Parken förbinder den äldre medeltida delen med östra rutnätsstaden. Sedan 1936 har det, förutom bad-huset, uppförts flera funktionalistiska byggnader längs parken. Enligt en beskriv-ning av parken ”har medeltiden, industrialismen, funktionalismen, viljan att göra

Området mellan Bollhuset och Konstmuseet är anlagt som park och tillkom i samband med att Bollhuset upp-fördes 1936. Fritidsbadet skymtar till höger i bild.


13

något fint för kommande generationer, mötts i en punkt, ledsagade av den idea-liska tron på att en sund själ i en sund kropp gör människan lyckligare i form av sim- och sporthall samt lekpark.”

Parken anlades enligt tidens ideal med raka gångar med alléer, spegeldamm och monumentala byggnader i fonden. Pelarekarna är tidstypiska då de har en tydlig arkitektonisk form. Parklindarna har idag blivit högväxta och ramar in bad-huset. I väster utmed Bollhusgatan har parken på senare tid förlängts med en allé med italiensk al. Även pyramidavenbokträden utmed parkeringshuset Ziska och de två ekarna framför sporthallen har planterats på senare tid. Den ena eken är en ungersk ek och har odlats i Sverige sedan 1800-talet. Tre trädgårdar har anlagts i samarbete med traktens trädgårdsentreprenörer. De ska representera en funkis-trädgård från 1936, en samtida trädgård och en framidens trädgård 2036.


14

Badhus och funkis

Badhus i Ystad

I Ystad har det sedan länge funnits en tradition att bada och genom Sandskogen har det funnits stora möjligheter till bad och rekreation vid havet. Saltsjöbadets hotell uppfördes 1897 och det fanns även kallbadhus för såväl herrar som damer med omklädnadshytter längst ut på en brygga. Saltsjöbadens läge vid havet gav enligt de dåtida reklambroschyrerna ett bra havsklimat, långt från storstadens föroreningar samtidigt som det skyddade läget kunde ge varma bad ända in i ok-tober. I Sandskogen kunde man hyra ett fast möblemang för picknick. Så små-ningom börja de man uppföra sommarhus och idag finns det en mängd olika typer av sommarhus. De gemensamma baden lanserades i Tyskland och England. Mölle blev den första orten i Sverige där gemensamma bad förekom. I Ystad fanns i början av 1900-talet ett behov av att ha någonstans att byta om vid stran-den. I Sandskogen uppfördes därför badtält som så småningom ersattes med badhytter. Hytterna kunde arrenderas för 5 kronor per säsong vilket endast de rikaste kunde ha råd med.

Varmbadhuset som uppfördes vid hamnen var Fritidsbadets föregångare och kom till redan 1867. Det var på initiativ av stadsläkaren och byggdes om i slutet av 1800-talet. Då var det varmbadhus med duschar, badkar, bastu, omkläd-ningsrum och ett speciellt ljusrum. Det gamla varmbadhuset användes ända fram till början av 1960-talet då Fritidsbadet uppfördes. I dag rymmer det gamla varmbadhuset skeppshandel och bostad.

Badhus och simhallar i Skåne

År 1935 bildades Riksföreningen för simningens främjande, senare Simfrämjan-det, och simborgarmärket instiftades vilket blev avgörande för badhusens ut-formning. Målet var att varje svensk skulle kunna simma minst 200 meter. Det ökade intresset för simsport och även den ökade simkunnigheten hos folk ställde nya krav på badhusens simbassänger. De fick nu större utrymme i badhusen och även en mer central plats än tidigare. Under andra världskriget kom varmbadhu-sen att bli allt viktigare eftersom varmvatten var en bristvara. Samtidigt fick skol-baden en viktig betydelse. Simhallarnas utformning svarade nu bättre mot deras funktion än tidigare. Stora glasade partier, rena linjer och sparsam utsmyckning var några av de nya stilidealen. Redan 1920 byggdes Ekeby varmbadhus i Skrom-berga gruvsamhälle och är idag skyddat som byggnadsminne. I Kävlinge byggdes ett varmbadhus som invigdes 1925 och ritades av Erik Lallerstedt, som inrymde skolbad, en mindre simbassäng, karbad, tvagningsrum och bastu. Dessa båda är uppförda i 1920-talsklassisism med slutna fasader. Skolbadet i Hörby utgör däre-mot ett typiskt exempel från början av 1930-talet.


15

Lunds badhus som ritades 1938 av Hans Westman och Tor Andersson var på sin tid nydanande och illustrerade ända in på 50-talet ett modernt badhus i Svensk Uppslagsbok. Badet var ett upplevelsebad, det var tydligt att det inte längre var tvättmöjligheterna som var huvudsaken, utan hygien i en vidare mening med luft, sol, ljus och motion. Vidare fanns Trelleborgs badhus från 1939 och Simhallsba-det i Helsingborg som uppfördes 1941 efter ritningar av Mogens Mogensen. I Trelleborgs badhus var funktionen som simhall tydlig vilket visades genom ut-smyckningar i terrakottareliefer av Erik Grate och skulptur av Carl Milles. Från 1950-talet finns ett exempel i Kristianstad, 1957 invigdes Drömmarnas badhus som då var bland de 12 största och modernaste i landet.

De flesta simhallar tillkom på 1970-talet i och med kommunsammanslag-ningarna och flera av de äldre badhusen hade blivit för små. Under 1970-talet kom många simhallar även att inrymma lokaler för olika typer av idrott och an-läggningarna fungerade som kombinerade idrotts- och simhallar. Den utveckling-en fortsatte sedan på 1980- talet då baden byggdes om för att även inrymma även-tyrsbad. Genom simhallsbyggandet har många barn i Sverige fått möjlighet till simundervisning vilket lett till att simkunnigheten varit generellt hög.

Idag finns få badhus och simhallar från tiden före 1970-talet bevarade i Skåne. Att hålla badhusen i gott skick samtidigt som kraven på hygien, säkerhet och att badhuskulturen förändrades var kostsamt. I Lund revs badhusbyggnaden

Ekeby varmbadhus är uppfört i klassicistisk stil 1920 i Skromberga och är idag byggnadsminne men har inte längre någon funktion som badhus. Då få arbetare hade bad hemma var det fokus på hygienen.


16

som visade sig vara i dåligt skick och ersattes med en ny redan 1978. I Kävlinge 1979 upphörde badhusverksamheten och lokalen byggdes om till bibliotek. I Ekeby har simbassängen inte använts på länge och byggnaden ska renoveras. I Kristianstad gjordes en omfattande tillbyggnad 1995 och i Trelleborg hotas bad-huset av rivning nu.

Skyddade badhus i Sverige

I Sverige finns det 11 badhus som är skyddade enligt 3 kap KML som bygg-nadsminne vilket är det högsta skyddet en byggnad kan ha. De flesta av dem är varmbadhus och är uppförda kring sekelskiftet 1900. Fyra byggnadsminnena lig-ger i Skåne, Torekovs varmbadhus som är uppfört redan 1876, Ribersborgs kall-badhus från 1898, Ekeby badhus från 1920 och Ramlösa brunns varmbadhus som byggdes året därpå. Alla badhusen i Skåne utom Ekebys är fortfarande i bruk. Det är dock bara ett av badhusen i kategorin byggnadsminnen som är sim-hall och det är Pontusbadet i Luleå som är byggt 1957. Pontusbadet byggdes 1957 och var då ett av Sveriges modernaste badhus. Det ritades av arkitekterna Jan Er-icson, Torgny Gynnerstedt och Bengt Ågren Pontusbadet var tänkt att bli ett centrum i miniatyr med herr- och damfrisering, träningslokaler och café. Det kan jämföras med Fritidsbadet i Ystad då det är ett fint exempel på 1950-talets form- och kvalitetsmedvetna byggande. Exteriören är uppdelad i flera geometriska vo-lymer och har flacka pulpettak, marmor- och burspråksfasader samt en fristående, elegant badskylt.

Simhallsbadet i Helsingborg är från 1941 och är ritat av Mogens Mogensen.


17

Funkisen i Sverige och i Ystad

I Sverige kom funktionalismen att förknippas med den socialdemokratiska rege-ringen välfärdsarbete. Bostadssituationen i Sverige var sämre än i andra jämför-bara länder varför bostadsfrågan fick en mycket framskjuten placering. En bo-stadssocial utredning tillsattes 1933. Den socialdemokratiska regeringen som till-trädde 1932 betonade bostadsbyggandet som en del i samhällsekonomin. Genom byggnationer skulle nya arbetstillfällen skapas. Att uppföra drägliga bostäder till överkomliga priser för den stora massan hade tidigare inte varit någon högpriori-terad fråga för de utbildade arkitekterna. I slutet av 1920-talet väcktes dock in-tresset varmed arkitekterna blev involverade i boendets funktion som var grund-läggande men viktiga samhällsfrågor. Genom demokratisk utveckling och mo-dern teknik skulle ett nytt och bättre samhälle skapas.

I Ystad lanserades både de socialdemokratiska idéerna och funktionalismen genom utställningen Fritiden 1936. Utställningen syftade till att inspirera befolk-ningen att fylla sin fritid med meningsfulla aktiviteter. Då många hade tungt kroppsarbete var tanken att de skulle få möjligheter att vidga sin andliga horisont samtidigt som kontorsarbetarna skulle uppmuntras att syssla med idrott. Någon större fritid var dock ännu inte en realitet för alla människor då beslutet från 1919 om 8-timmars arbetsdag inte hade genomförts överallt. En internationell kon-

Konstmuseet som ligger på andra sidan bollhusparken är uppfört 1936, samma år som bollhuset, men i en mer traditionell klassisk stil med rött tegel och symmetrisk fönstersättning.


18

vention om rätt till semester antogs 1936 och två år senare fick svenskarna lagstadgat om två veckors semester.

Funktionalisterna förordade bostäder med ljus från alla sidor vilket fordrade genomgående lägenheter och det var en dyrare lösning. Samtidigt måste bostä-derna bli billigare och det förutsatte ett industriellt byggande. Den nya bostadsar-kitekturen skulle bara ta hänsyn till det som var praktiskt, hälsosamt och ekono-miskt. I själva verket var det inte alltid varken praktiskt eller billigt, då det mesta var hantverksmässigt producerat. Stilen skulle utgå från funktionen, trots det vitt-nade formgivningen vittnade om ett estetiskt engagemang. Flera utredningar gjordes, bland annat en empirisk studie av olika kökstyper och arbetsställningar, vilket ledde till att det infördes finansieringsregler och standardiseringar. Det var dock först efter andra världskriget som bostadsbyggandet kom igång.

Vid krigsutbrottet kunde två skolor inom funktionalismen anas, den ena såg forskningen som det centrala, den andra tryckte mer på behovet av ett nyanserat formspråk och tillät traditionella material, som tegel och former. Fasadarkitektu-ren är mjukare och präglas av en mer saklig rationalism. Fokus på vardagsarkitek-turen, villorna fick återigen en mer rektangulär planform och taken fick återigen sadeltak, men med mer flack lutning. Det var viktigt att byggnaden fungerade på bästa sätt, inte själva stilen, kompositionen fick en underordnad roll. Trots det skapade asymmetriska fönster- och dörrsättningar lugna och harmoniska intryck. De dekorativa inslagen togs bort men detaljerna utformades med stor omsorg. Tegel ansågs egentligen omodernt men fortsatte att användas i Skåne p.g.a. den starka tegeltraditionen. Det fanns också en kritik mot den putsade fasaden på grund av de tekniska problemen. Då Skåne var mer utsatt för fukt och salta vin-dar lämpade det sig mindre bra här.

I Ystad, liksom i andra skånska städer, blev det därför vanligt med framför allt rött tegel som fasadmaterial. Konstmuseet som byggdes 1936 är ett tidigt ex-empel på den mer traditionella funkisstilen med sitt röda tegel. Sporthallen som byggdes samma år i samband med utställningen Fritiden fick en helt annan stil där funktionen är tydligt avläsbar i dess arkitektur. Då dessa byggnader varit of-fentliga byggnader har de representerat två olika stilar inom funktionalismen vil-ket troligtvis bidragit till att så många flerbostads- och enfamiljshus byggts i funkisstil i Ystad. Många har ett mer traditionellt formspråk med låglutande och utskjutande tak, tegelfasader men med stora fönsterpartier med fönster i olika storlekar och ställda på rad.


19


20

Fritidsbadet - byggnadsbeskrivning

Östra fasaden

Beskrivning

Den östra fasaden ligger mot Jennygatan och består av ett stort symmetriskt glas-parti och ett indraget entréparti. Fasaden har en låg sockel med svart rektangulärt klinker som är i liv med resten av fasaden. Glasfasaden består av fem breda glas-partier och ett smalare glasparti i söder som indelas i sektioner genom pelare klädda med svart mosaik. Glaspartierna har tre rader med svartfärgat, nopprigt härdat glas och mellan dem två rader av isolerrutor med dubbla glas. Ytterrutorna är av klarglas på vissa delar och räfflat glas vid omklädningsrum, torkrum och sluss. Alla glas är infattade i träbågar av teak och isolerglasen är innefattade i bå-gar med gångjärn på utsidan. Två av fönstren i det tredje partiet från norr är de-lade i ett större fönster nedtill och ett mindre vädringsfönster upptill. Fasaden avlutas upptill av en nätt plåtskoning i koppar. Längst till vänster i fasadens östra hörn finns entrén till det som från början var bowlinghall. I badhusets sydöstra hörn finns en indragen huvudentré, vilket gör att den även upplevs som en del av den södra fasaden. Entrén är utformad likt resten av fasaden med teakbågar och svart glas längs upp och resten klarglas. Entrédörren är en standarddörr i fabriks-lackerad aluminiumplåt med glasinfattning och sidoljus. En trappa belagd med svarta stenplattor leder i två avsatser upp till entrén. Ett mitträcke av aluminium löper längs trappans mitt. Vid trappan i badhusets sydöstra hörn finns flaggstång.


21

Förändringar

De båda entrédörrarna är utbytta till dagens standard i lackerad aluminium. Ett extra trappräcke har placerats i entrétrappens mitt. Trappans stenbeläggning kan vara bytt. Enligt arbetshandlingarna skulle trappan läggas med sågad och blästrad Kräbbelbodagranit. Olika sorters glas med olika mönster/bearbetning finns i glaspartierna, troligen för att man inte hittat samma sorts glas när glasrutor gått sönder. Arkitektoniska karaktärsdrag

Glaspartierna ger ljus och rymd åt badhuset vilket överensstämmer med den funktionalistiska tanken, samtidigt som de glasade partierna utgör en levande re-klamskylt för badhuset, eftersom de bakom dess går korridorerna för de omklädda badgästerna. Huvudentréns indragning, stora trappa och glasade parti är både tydlig och mo-numental. Entrén till bowlinghallen är däremot inpassad i övriga glaspartiet vilket visar att det var en av byggnadens sekundära funktioner.

Huvudentrén (t.v.) har liksom entrén till bowlinghallen (t.h.) senare tillkomna dörrar i fabrikslackerad plåt.


22

Södra fasaden

Beskrivning

Fasaden mot söder ligger mot Österleden. Denna fasad är asymmetrisk och be-står av en byggnadskropp bestående av fyra glaspartier mot öst och ett tegelparti mot väster och en bakomliggande byggnadskropp med fasad i rött tegel i munk-förband. Byggnadskropparnas takfall sluttar åt varsitt håll, den bakre som rym-mer simhallen är högst mot väster, och den främre som rymmer omklädnings-rum, klubbrum, servering och entréhall är högst mot öster åt vilket håll också entrén vetter. Den främre fasaden har en låg sockel med svart rektangulärt klinker i liv med fasad. Glaspartierna som följer byggnadens sluttande tak är infattade i teakbågar och delas av genom svarta mosaikpelare. Klarglasen är innefattade i bågar med stolpgångjärn på utsidan. Stora klara glasrutor i två band delas av en rad svart glas som delar av simhallens botten- och källarvåning. Upptill avslutas glaspartiet av en inklädnad i brunlackerad plåt. Fasaderna avlutas upptill av en nätt plåtskoning i koppar. Den bakre byggnadskroppen skjuter ut åt väster och utgör sidovägg åt den in-dragna entrén. Den är likaså helt i tegel och har som enda utsmyckning ett trapp-räcke och en skylt. Trappräcket är som en förlängning av glasfasaden med svarta skivor innefattade i ramar av plattjärn. Högst upp på väggen sitter en tidstypisk neonskylt med texten Fritidsbadet i mjuk skrivstil, understruket av stiliserade vågor. Utebelysning och larm finns på samma fasad.


23

Förändringar

Utebelysningen är från sent 1900-tal med glasglober. Även installationer och kab-lar till utebelysningen har tillkommit senare. Arkitektoniska karaktärsdrag

Funktionsindelningen som är en av funktionalismens grundtankar är tydligt av-läsbar i fasaden genom både takform och glaspartier. Det svarta glaspartiet mar-kerar skiljelinje mellan källarplan och bottenplan. Bakom klarglasen finns de rum – entréhall, klubbrum och servering – som man vill visa upp och bakom de slutna tegelmurarna ligger köket. Entrén har gjorts ljus och luftig med en öppen trapp-hall från vilken man kunde gå till servering, läktare eller omklädningsrum. Inifrån entrén ges möjlighet till överblick över såväl lokalerna och framförallt simhallen som stadslivet och strandlinjen utanför. Detaljutformningen på både det asymmetriska glaspartiet och trappans räcke med skivor i svart plåt visar på goda kvalitéer i arkitekturen. Samtidigt utgör de för 1950-talet tidstypiska drag från 1950-talet. Neonskylten är likaså tidstypisk men har en mjukare stil.

Glaspartiet på den södra fasaden där symmetrin bryts med en extra rad av fönster. Till höger ses trappräcket och neonskylten vid entrén.


24

Västra fasaden

Beskrivning

Västfasaden vetter mot en parkering och ett flerbostadshus. Den huvudsakliga funktionen är simhall vilket visas genom den höga byggnadshöjden och glaspar-tiet. Byggnaden består av flera byggnadskroppar, dels en högre och dels en lägre med den nya barnbassängen, och mot söder ligger köket och dess tillbyggnad. Likt den östra fasaden är den högre delen indelad i fem glaspartier med teakbågar och stolpgångjärn och vertikala pelare i svart mosaik. Den övre raden är svarfär-gad och den nedre i klarglas. Framför denna del finns en lägre byggnadskropp med betongsockel, två tegelpartier och tre glaspartier, varav ett är ett smalt hörn-fönster. Tillbyggnaden är uppförd i brunt tegel och ligger intill personalingången. Tillbyggnadens entrédörr är i brunlackerad aluminiumplåt. Den södra, lägre delen har sockel av svart rektangulärt klinker i liv med den röda tegelfasaden, två högt placerade små fönster som flankerar två fanérdörrar med överljus. Trappräcket till dörrarna är detsamma som till huvudentrén, själva trappan är i aluminium. Samt-liga tak avslutas med en nätt skoning i koppar på de flesta delar och lackerad plåt mellan simhallsdelen och lilla tillbyggnaden. Förändringar

Den västra fasaden är den som förändrats mest sedan badhuset ritades 1959, en större och en mindre tillbyggnad har gjorts. Den stora tillbyggnaden för den nya undervisningsbassängen har delvis gjorts där den ursprungliga solterrassen låg och för den har ny mark tagits i anspråk. Tidigare var hela fasaden mot simhallen


25

uppglasad. Terrassens sockel var något högre än den nuvarande som går längs byggnaden och var likt denna klädd med svart kakel. Tillbyggnadens fasad har anpassats till den äldre med både tegel- och glaspartier.

Den mindre tillbyggnaden gjordes för att tillgänglighetsanpassa badet med en hiss. Den är uppförd i mörkare tegel och är något högre än köksdelen. Arkitektoniska karaktärsdrag

Den ursprungliga tanken med den västra fasaden var troligen att den skulle vara mer representativ, med glasvägg och solterrass. Eftermiddags- och kvällsljuset skulle lysa upp både den stora bassängen och barnbassängen som fanns i en lägre uppglasad utbyggnad. Tillbyggnaden är mer sluten till sin karaktär då den är upp-förd hälften i tegel och hälften i glas. Idag ligger det en parkering på den här sidan vilket också påverkar intrycket. Tillbyggnaden är likväl anpassad efter den gamla vad gäller materialval och pro-portioner. Det som är kvar av den gamla fasaden är det övre glasade partiet som är karakteristiskt för idrotts- och simhallar. Även den gamla köksdelen har stora kvalitéer vilket visas av att t.ex. trappräcket till köksentrén är i samma stil som huvudentrén. Omsorgen om de små detaljerna vittnar om att även denna sida haft betydelse.

T.v. ses tillbyggnaden vid framför köket med hissen och t.h. ingången till köket och soprummet.


26

Norra fasaden

Beskrivning

Fasaden mot norr vetter mot Sporthallen. Den norra fasaden består till största delen av tegel, det finns två glaspartier, ett i den östra delen vid entréerna till du-scharna och ett vid bassängen i den andra änden. Det senare belyser halva simhal-len från nordväst och släpper in det sista dagsljuset. Bakom teglet döljs trappan till simhallen och själva simhallen och trampolinerna. Längst i väster finns till-byggnaden med ett glasparti vid hörnen och mellandel med fasad av tegel. Glas-partierna har band av svart glas och det östra har räfflat medan de två vid bas-sängen har klarglas. Alla glas är infattade i teak och de äldre har bågar med stolp-gångjärn medan de andra är fasta. På mitten av byggnaden finns ett tvåluftsföns-ter och en rad av källarfönster. En låg sockel med svart rektangulärt kakel i liv med fasad löper längs den äldre delen medan tillbyggnadens har betongsockel. Även väggen till källarnedgången vid byggnadens mitt är klädd med svart klinker. Källarnedgången har en trappa med brunt klinker, en dubbeldörr längs ner och en enkeldörr lägre upp. Dörrarna är original i panel med spårad teakfaner, den nedre har fönster i övre dörrbladen. Räcke och ledstänger av rundjärn finns kring källartrappen och vid dess ände står en slags hissanordning. Taken har en nätt kopparskoning. En allé med lindar löper tätt utmed byggnaden på den här sidan och det finns även en stor ventilationstrumma i betong vid det nordvästra hörnet.


27

Förändringar

Tidigare fanns en fristående skorsten vid norra fasadens östra tegelparti, dubbelt så hög som byggnaden. Den togs bort i samband med att nytt värmesystem in-stallerades. Tillbyggnaden av den nya undervisningsbassängen gjordes 1992 och som ett till-lägg i samma stil som den övriga fasaden med partier med glas och tegel. En fabrikslackerad utrymningsdörr och trappa i aluminium har placerats i det västra fönsterpartiet. Arkitektoniska karaktärsdrag

Den norra fasaden är i enlighet med funktionalismen den mest slutna. De glasade partiernas placering har planerats noggrant. Dagsljuset ger en ljus entré till duschutrymmena och simbassängen lyses upp av kvällssolen. Bakom tegelväg-garna döljer sig omklädesrum och trampolinvägg. Fasaden har karaktär av baksida genom att källarnedgången och personalentrén är placerad här, med räcken av enklare utformning.

T.v. glaspartiet vid stora simbassängen med en senare utrymningsdörr och t.h. den övre dörren vid källartrappan.


28

Källarvåningen

Beskrivning

I större delen av källaren har det ursprungligen funnits utrymmen för uppvärm-ningssystem, fläktsystem, elcentral, ställverk, transformator, vattenfilter, vatten-pumpar, verkstad, sortering av smutstvätt, tvättstuga, rum för maskinmästare och badmästare, omklädningsrum med dusch och wc samt pentry för personal. I en del längs hela södra fasaden har bowlinghallen inrymts med åskådarläktare, foajé, vaktmästarbås, klubbrum, omklädningsrum med dusch och wc. I området under foajén har besökstoaletter inretts för damer och herrar. Inredning

Den inredning som är utmärkande för källaren finns en del ursprungliga detaljer vilka ger karaktär åt källaren, se bildbilaga:

• Golvmaterial: cementmosaik i utrymmet för smutstvättssortering. Röda och gula Ifö klinkerplattor i omklädningsrummet för herrar och damer i bowlinghallen, i personalduschrum och i trappa.

• Väggbeklädnad: Plåtväggar lackerade i grönt. Svart och vitt kakel som stänkskydd.

• Innerväggar: Mellanväggar med fönsterband finns i korridoren med bl.a. laboratoriet och till maskinmästarens expedition.

• Dörrar: Galler och skiva i källarporten. Glasdörr med fanér till bowling-hallens entré och med plastyta till personalens lunchrum.

• Bassäng: runda och rektangulära glas för strålkastare och inspektion i bas-sängväggarna.

• Fast inredning: köksinredning i personalens pentry. Toalettstol med svart sittring och handfat i herrarnas och duschar i damernas. Dörrskyltar i plast med rumsfunktion.

• Belysning: Tak och vägglampor i olika modeller med frostade glaskupor. Förändringar

Den största förändring som gjorts i källaren är att man tagit bort hela funktionen som bowlinghallen hade, förutom omklädningsrummen. Bowlinghallens lokal har använts som gym sedan lång tid tillbaka varmed en del förändringar har skett. En ny nedgång med trappa till gymmet har gjorts från huvudingången en våning upp varmed en ny vägg i tegel har satts upp i pumprummet. En del av hallen som förut varit bowlingbanor har använts till att göra förråd och maskinrum har gjorts om för hiss. I angränsande utrymme, under barnbassängen, har ett omklädnings-rum med bastu för rörelsehindrade inretts. Där åskådarläktaren varit har ett litet kontor byggts. I utrymmet där den öppna foajén med vaktmästarens bås fanns i hörnet har båset ersatts med två nya rum.


29

Arkitektoniska karaktärsdrag

Det som var källarens största tillgång var bowlinghallens publika utrymmen med foajé, åskådarläktare och bowlingbanor. Av det finns dessvärre inget kvar av idag, förutom omklädningsrummen däremot är relativt intakta.

Källare. I nedgången till källaren finns en korridor mellan bassäng och fasad mot gatan med källarfönster. Runt bassängen finns glas för strålkastare och inspektion. T.h. vägg till maskinrummen.

Handfat, spegel och golv i original i herrarnas omklädningsrum. T.h. ses köksinredningen i personalens pentry i källaren. Tak och golv är bytt i flera personalrum, tidigare var det almakasetter och linoleumgolv.


30

Bottenvåningen

Beskrivning

På bottenplan finns de flesta av byggnadens huvudfunktioner. I mittdelen finns foajén med kassa och kiosk, i västra delen simhallen med bassänger och åskådar-läktare. I södra delen av byggnaden finns servering med kök, personalutrymme och tidigare ett klubbrum. Till de allmänna lokalerna tillgängliga för åskådare och matgäster räknas den stora foajén – med kassa och kontor innanför rundat hörn i träpanel samt svarta mosaikklädda pelare mot ljusblå mosaikväggar och simhallen – med en stor klocka i gult porslin mot aquagrön mosaik, glasade väggar kring servering och klubbrum. I öster ligger avdelningen för badgästerna. Herrarnas omklädningsrum finns på bottenplan – med stora fönster mot öster som ger ut-rymmet med fristående väggar ljus och rymd. Även duschutrymmet är stilfullt i sin enkelhet med genomtänkta detaljer. Alla detaljer såsom räcken, lampor och trampoliner visar prov på noggrann formgivning. Inredning

Följande material är från uppförandetiden och är därför värdefulla för att visa på den tidens inredningsarkitektur, se bildbilaga.

• Golvbeläggning: Cementmosaik i hela foajén. Gulorange klinkers i simhal-len. Gula och svarta klinkers i trappan mot omklädningsrummen. Röda, matta kakelplattor som golvbeläggning i några toalettutrymmen. I de torra utrymmena i herrarnas omklädningsrum är Iföplattor i grå och vit porfyr lagt i schackmönster. I de våta utrymmena samt i duschutrymmet finns vita noppriga, dvs halkfria, Iföplattor.

• Väggar: Enda stället där det finns trä är vid entrén i foajén där kassaut-rymmet och kontoret ovanför är klätt med träpanel i smala ribbor. I foajén är väggarna klädda med ljusblå mosaik och pelarna har liksom på fasader-na klätts med svarta mosaikplattor. Simhallen har istället en mörkare blågrön mosaik med inslag av ljusare plattor. Den finns även i trapphallen mot omklädningsrummen eftersom detta utrymme tidigare inte var avskilt från simhallen. I besökstoaletten för damer finns rosa kakel och i herrar-nas vitt. I herrarnas duschutrymme är väggarna klädda med ljusblått kakel och i torrutrymmet med grått, båda rektangulärt. Väggarna i omkläd-ningsrummet är målade i ljusgult.

• Innerväggar: Den tvåvåningar höga väggen med rundat hörn, fönsterband och bröstning som är klädd med träpanel beskriven ovan finns i foajén. Glasväggar infattade i träramar av teak finns i vindfång vid entrén, i foajén mellan kassa och simhall samt mellan servering/klubbrum och simhall. Mellanvägg i herrarnas omklädningsrum till personalutrymme finns med fönster och lucka samt dörr. Där finns även ett utrymme i mitten med


31

väggar av skivor av listverk. Mellan duscharna finns kakelklädda väggar med ben på vilka duschaggregaten placerats.

• Dörrar: Både helt släta dörrblad i trä med fanér finns, dörrar med klart glas i övre halvan av dörrbladet samt hela glasdörrar med frostat/räfflat glas infattat i träram.

• Fönster: De har stora rutor i olika former och storlekar, företrädesvis stora dimensioner. En del av fönstren i ytterväggarna är öppningsbara vilka har lås med spanjolett. Vissa fönster har funktion som servicelucka med skjutlucka.

• Fast inredning: I simhallen finns avsatser till trampoliner i två nivåer som fogats till norra fasadväggen och startpallar vid bassängens kant. På många ställen finns räcken att hålla sig i, det rör sig främst om trappräcken t ex vid bassängen, till trampolinen, när man rör sig från ett plan till ett annat eller som skydd vid en avsats. Fasta bänkar finns i duschrummet med vat-tenanslutningar och massagebänk samt fönsterbänkar i omklädningsrum-met, alla med marmorskiva. Sanitetsporslin i original med bulliga former finns i porslin och rostfritt stål. Fristående laminatväggar på stålben finns det gott om i omklädningsrummet för att skilja de olika avdelningarna åt och för skåp och bänkar. Laminatväggarna i grönt och har ramar och si-dor i teak. En inredning som underlättar för städning av de klinkerbelagda golven. På dörrar finns flera varianter av tidstypiska handtag och lås. En viktig funktion har fått en central placering i simhallen, det är den dekora-tiva väggklockan vars fyra siffror gjorts gigantiska och placerats på den norra väggen bredvid trampolinerna. Nyckelskåpet i kassan har haft en central funktion verksamheten. Andra detaljer är olika sorters strömavbry-tare från uppförandetiden.

• Lösa inventarier: Krokar i enkelt utförande placerade i symmetri på kala väggar. Hyllor av galler i rostfritt stål eller marmorskiva. Tak- och vägg-lampor med glaskupor i vit opaque, oftast i runda former. Skyltar som vägleder besökaren genom hela byggnaden gjorda i plexiglas med vita rundade bokstäver. Den konstnärliga utsmyckning som finns är en stor statyn i klassicistiskt sil föreställande en yngling svepande ett tygstycke om sig, vilken är placerad under trampolinerna i simhallen. I foajén är den moderna konsten representerad i form av en mindre skulptur.


32

Foajén med högt i tak, rundad vägg vid expeditionen, trappa till damernas omklädnings- och duschrum. Rum-met får ljus genom den glasade ytterväggen. Genom att även innerväggarna är delvis glasade har besökaren över-sikt över simbassänger och servering.


33

T.v. ses den stora simbassängen med mosaikväggen och trampolinerna i bakgrunden och t.h. den glasade väggen mot foajén i bakgrunden.

T.v. ses mosaikväggen och tillbyggnaden vid läktaren och t.h. läktaren med fönsterbandet från lokalerna som ursprungligen hyste den mer exklusiva karbadsavdelningen.


34

Förändringar Den största förändringen i bottenplan är tillbyggnaden i väster som gjordes för att få plats med en större undervisningsbassäng. Det innebar att solterrassen för-svann. Herravdelningen är fortfarande nästan helt enligt planritningen. Däremot har en hel del väggar flyttats i foajén och serveringen sedan byggnaden uppför-des. Foajén var tidigare en bredare korridor placerad under läktaren från vilken två trappor ledde in till simhallen. I mitten av korridoren finns tre pelare klädda med samma svarta mosaikplattor som på fasaden. Mellan pelarna och foajéns östra vägg har man på senare tid byggt ett förrådsutrymme. Ytterligare ett för-rådsutrymme har man skapat genom att bygga en skärmvägg bredvid en av trap-porna under läktaren längst bort i korridoren. Serveringen var tidigare avgränsad med en glasvägg mot simhallen och klubbrummet låg innanför detta mot sydväst. Idag är glasväggen mellan servering och simbassäng borttagen och en ny glasvägg är uppsatt för att skilja serveringen från foajén. Det innebär att serveringen mer vänder sig till badgäster än åskådare. En nedgång till en herr- och en damtoalett för besökare fanns tidigare i foajén. I samband med att bowlinghallen gjordes om till gym sattes troligen dörren till herrtoaletten igen. En ny dörr öppnades mot den nya nedgången till källaren och en glasvägg flyttades i foajén så att trappan till gymmet nu nås från entrén till omklädningsrummen längst bort i foajén. I nord-östra hörnet av simhallen har man byggt till ett trapphus i två våningar kring trappan från omklädningsrummen, för att skapa en brandsäker zon. Den övre delen av den södra och den västra väggen i simhallen har klätts med vitmålad träpanel.

Arkitektoniska karaktärsdrag Hela byggnaden är förvånansvärt lite förändrad sedan uppförandet. Det mesta som förändrats har gjorts med samma utformning som tidigare eller är reversi-belt. Det karaktärsdrag som är mest slående i inredning och planlösning är att det finns en harmoni i arkitekturens asymmetri. Den arkitektoniska lösningen med glasväggar både i ytterväggar och innerväggar infattade i exklusiv teak ger badhu-set ett öppet, luftigt och ljust intryck. De ljusa cementmosaikgolven och väggarna klädda med ljusblå glasmosaik kontrasteras med de svarta mosaikklädda pelarna i foajén. Den inbyggda kassakuren med bröstning i trä och kontoret med fönster-band ovanför, kan upplevas som fören på ett fartyg från den inglasade foajén. Marina inslag var inte ovanliga i funktionalismens arkitekturstil vilket foajéns ut-formning är ett prov på. Simhallens gula klinkers på golv och läktare matchas mot den mörkt grönblå glasmosaiken i simhallen. På simhallens gröna mosaik-vägg sitter den stora klockan med ljusgula siffror och punkter i porslin.


35

Klockans betydelse i just ett badhus accentueras med stilsäker formgivning och dess storlek. Just detta är genomgående i hela byggnaden med skyltar som infor-merar var man ska göra vad och hur man ska röra sig genom byggnaden, från de våta till de torra utrymmena. Sammantaget är alla utrymmen genomtänkta i detalj och anpassade för att passa allas smaker – för bästa möjliga hygien för både gäs-ter och för personal. Exempel på det är att material, inredning, planlösning och färger valts så att det är både estetiskt och funktionellt. Att det var i linje med funktionalismens tankar om förbättrad folkhälsa är tydligt när upplevelsen av ljus och rymd var lika viktig som att det praktiska fungerade, att t.ex. halkrisken eli-minerades och städningen underlättades.

Herrarnas omklädningsavdelning där det finns fyra olika typer av omklädningsrum. T.v. ses skolpojkarnas omklädningsrum och i bortre änden skymtar korridoren till duscharna och omklädningshytterna på vänstra sidan. T.h. ses korridoren till duscharna utmed den glasade fasaden mot öster och Jennygatan.


36

Herrarnas omklädningsavdelning. T.v. ses korridoren med vanliga skåp till vänster och sitthytterna som finns kvar på herrarnas avdelning. T.h. en av sitthytterna, notera skylten "TILL BADET".

Pissoarerna i herrarnas duschrum och det avskilda rummet med turkbad är tidstypiska detaljer i 1950-talets badhus.


37

Övre våningen

Beskrivning

Plan 1 nås dels via trappan i foajén och dels via trappan från simhallen. Plan 1 sträcker sig längs den östra sidan av badhuset. På trappavsatsen i foajén finns en liten hall med ett fönsterband på väggen mot simhallen. På detta plan finns ett kontor, placerat ovanför kassan, och ett klubbrum innanför det. Här fanns även en karbadsavdelning där man kunde bada i badkar och få hjälp med tvagningen. Korridoren i denna avdelning får sitt ljus från fönsterbandet mot simhallen. Två vilhytter fanns till varje badkar, vilket kanske gjorde proceduren effektiv. På plan 1 finner man även damavdelningen med omklädningsrum och duschutrymmen. Den innehåller likadan inredning som herravdelningen nedanför, bortsett från att en del färgsättning är annorlunda och sanitetsporslin är inte heller detsamma. Inredning

I många fall liknar plan 1 inredningen på bottenplan vilka likt dem visar på den tidens inredningsarkitektur, se bilder på föregående uppslag.

• Golvbeläggning: cementmosaik i övre hallen som även är trappavsats i fo-ajén. Gula och mörkt blå klinkers i trappan mot simhallen. Röda, matta klinkers som golvbeläggning i några toalettutrymmen. I de torra utrym-mena i damernas omklädningsrum är Iföplattor i grå porfyr och vitt lagt i schackmönster. I de våta utrymmena samt i duschutrymmet finns vita noppriga, d.v.s. halkfria, Iföplattor.

• Väggar: Den öppna trapphallens väggar är klädda med ljusblå mosaik. De putsade väggarna i omklädningsrummet är målade i ljusblått mot fönster-raden i öster och i gult på resten. I damernas duschutrymme är väggarna klädda med rosa kakel och i torkutrymmet med grått, båda rektangulärt. I trapputrymmet mot simhallen finns den mörkare blågröna mosaiken med inslag av ljusare plattor.

• Innerväggar: Den två våningar höga väggen med rundat hörn och föns-terband i foajén sträcker sig även till plan 1. Ovan läktaren i simhallen finns ett fönsterband mot övre trapphall och karbadsavdelningen. Intill damernas omklädningsrum finns en putsad mellanvägg till personalut-rymme med fönster och dörr. Omklädningsrummets olika rum är upp-byggda av väggar i laminat, både sådana som går från golv till tak och fri-stående på stålben. Laminatväggarna är överdragna i grönt med sidor och lister av teak. Alla skåp och bänkar är i samma material och färg. Laminat-väggarna mot fönstergången i öster är dock i ljusblått på damernas och matchar den ljusblå putsade fönsterväggen. Väggarna i det utrymme där vilhytterna tidigare varit är täckta med träfanér.


38

• Dörrar: De flesta är släta dörrblad i trä med glas i överdelen. I dörrarna till bastun är dock ramverk med tre långsmala speglar nedtill och glas upptill. Andra är av samma laminatskivor som skåpsinredningen. De kan även vara helt släta dörrblad med fanér eller plastyta utan glas.

• Fönster: Fönster med glasrutor infattade i teakbågar uppdelade i olika stora ytor, företrädesvis större i den nedre delen. Även här finns ett föns-ter med servicelucka till personalen i omklädningsrummet.

• Fast inredning: Damavdelningen är identiskt utformad likt herrarnas, end-ast några få färger och detaljer skiljer dem åt, t ex finns i duschrummet en dricksfontän. Bastuaggregatet har placerats i ett hörn av bastun och getts en rundat hörn av träpanel. Bastuväggarna är klädda med panel av asp.

Förändringar

På karbadsavdelningen har man tagit bort två av de tre badkaren. Även på da-mavdelningen har innerväggarna och inredningen i vilhytterna tagits bort och. I övrigt är det övre våningsplanet relativt intakt. Arkitektoniska karaktärsdrag

Fönsterbanden mellan karbadsavdelningen och simhallen binder dessa badavdel-ningar samman och ger en exklusivitet åt de som valde att bada i badkar med as-sistans av baderska. Det lilla kontorsutrymmet är väl placerat med utsikt över foa-jén. De stora ytorna med flera valmöjligheter för bad, sport, rekreation och hygi-enskötsel visar att badet gav allmänheten möjligheter till fysiska och sociala aktivi-teter. Damavdelningen är likt herravdelningen intakt med flera omklädningsrum och den estetiska och funktionella utformningen är bevarad.


39

Vid ingången till damernas omklädningsrum finns ett personalutrymme bakom fönsterpartiet med skjutlucka (t.v.). I vilrummet på damernas avdelning har innerväggarna och sängarna tagits bort och rummet har gjorts om till ett omklädningsrum (t.h.)

I damernas våta korridor är färgsättningen något annorlunda än hos herrarna med blåmålade väggar och ljusblå laminat (t.v.) och i duschrummet är det så klart rosa (t.h.).


40

Duschutrymmet i damernas omklädningsrum med rosa duschväggar, blandarna är på baksidorna och brunnar mellan duscharna så att man slapp stå på dem (t.v.). Dörr till den ena bastun (t.h.).

Aggregatet i bastun har en egen utformning (t.v.). Trappan från damernas avdelning som leder ut till simhallen (t.h.) Den öppna dörren till vänster i bild leder till herrarnas avdelning.


41

Kulturhistorisk värdering

Fritidsbadet är en byggnad som representerar funktionalismen och modernismen på flera sätt. Det är en funktionalistisk byggnad både genom att funktionen är avläsbar i materialval och utformning och genom att den är en produkt av de demokratiska idéerna om friskvård och hygien för befolkningen. Efter sim-främjandets grundande 1935 tillkom de första simhallarna i modern mening med stora simbassänger. I Ystad fanns det redan samma år tankar på ett nytt badhus varför en badhuskommitté tillsattes. En tävling utlystes och processen med att utforma det nya badhuset blev lång varför stadsarkitekten Rune Welin fick tid att bearbeta ritningarna. Fritidsbadet har ett arkitekturhistoriskt värde då det är ett utmärkt exempel på funktionalismen. De exteriöra förändringarna är anpassade till byggnaden genom proportioner och material och de flesta fasader och interiörer har bevarats. Exte-riört har badet har en omisskännlig tidsprägel som tar sitt uttryck i stora glasade partier, lutande pulpettak utan takutsprång och fönster och socklar i liv med fa-sad. Stora glasade partier åt söder och väster kontrasterar mot slutna murar åt norr. Samtidigt har 1950-talet satt avtryck genom tegelfasader, teaksnickerier, mo-saik, kakel och skivmaterial. Det röda teglet och teaken kontrasterar på ett effekt-fullt sätt mot det svarta kaklet och skivmaterialet. Det arkitektoniska värdet gäller även interiören där de höga glasade ytter- och innerväggarna ger ljus och rymd i framförallt foajén. Ljuset sprids vidare genom glasväggarna in i byggnaden. Längs omklädningsrummen finns glaspartier med råglas som ger ljusinsläpp men inte insyn. Den sinnrika planlösningen visar att arkitekten arbetat hur besökaren, beroende på om det var en kvinna, man, karba-dare, åskådare, matgäst, bowlare, klubbperson eller personal, skulle röra sig i och uppleva lokalen. Karbadaren kunde till exempel ha överblick över bassängen från fönsterraden vid ingången medan klubbmedlemmen hade utblick över den trafi-kerade Österleden. Interiörernas våtutrymmen är konsekvent utfört med olika typer av kakel, klinker och mosaik där funktionen styrt plattvalet. Färgsättningen är tidstypisk med milda färger som associeras med rummens funktion, blått hos herrar, rosa hos damer och grönt i simhall. Samtliga detaljer så som räcken, dörrtrycken, blandare, pane-ler och armaturer är utformade och placerade avseende vad gäller både optimal funktion och konstnärlig utformning. Terrazzogolv, laminatdörrar, sanitetsporslin och rostfria handfat är dåtidens standardprodukter men i väldigt gott skick vilket påvisar kvalité. Även teak och italiensk marmor var vanligt på grund av hållbar-heten och signalerar exklusivitet.


42

Planlösningen och de olika zonerna ger också Fritidsbadet ett samhällshisto-riskt värde. Det fanns olika ställen att klä om, olika sätt att bada och man fick olika mycket uppassning av personal beroende på tid, plånbok och troligtvis även kön. Ett exempel på det var att damernas vilrum från början var färre än män-nens. De togs dessutom bort efter en tid då de helt enkelt inte användes. Vila, men även bastubadande och massage tjänade ett högre syfte då det var rekree-rande för både kropp och själ. Karbadandet var en kvarleva från varmbadhusen då fokus låg på hygienen, men nu torde det ha setts mer som lyx. Fritidsbadet har även ett socialhistoriskt värde då det utformades för att vara tillgängligt för den breda allmänheten. Simhallens nya pedagogiska funktion som främjande simkunnigheten visas av att det gjordes en särskilt anpassad bassäng för barn. Både den gamla barnbassängen och den nya undervisningsbassängen och deras placering utmed glaspartierna kan i vilket fall ses som ett led i att värna de minstas hälsa. Solbadande sågs länge som hälsofrämjande varför solterrassen fick en framträdande placering. Terrassen har tagits bort och solljusrummen an-vänds inte längre. Fritidsbadet har även ett miljömässigt värde då det ligger centralt utmed Öster-leden och havet, omgivet av en park där även sporthallen ligger. Fastän badet har en helt annan utformning än den intilliggande sporthallen är den byggd i samma anda.

Sammanfattning

Då byggnaden har stort arkitektoniskt värde bör Fritidsbadets fasader i söder och öster bevaras. Den funktionalistiska arkitekturen tar sig i uttryck genom lutande pulpettak utan takutsprång, glasade partier, sammanhängande tegelytor och sock-lar och fönster i liv med fasaden. Tidstypiska och högkvalitativa material som teak, rött tegel, svart klinker och mosaik går igen i byggnadens interiör med ce-mentmosaik, klinkers, mosaik, träpanel, träfaner, laminat och marmor. Interiörens stora glasade partier ger ljus och rymd samtidigt som byggnaden är överskådlig vilket visar att byggnaden har stora kvalitéer. Byggnaden har även höga samhälls-historiska och socialhistoriska värden genom att det är en byggnad som tjänat allmänheten och syftet har varit att främja invånarnas fysiska och sociala hälsa.


43

Förslag till planbestämmelser

Skyddsbestämmelse

q1 Byggnaden får inte rivas. q2 Byggnadens södra och östra sidor får inte ändras utvändigt eller byggas till. q3 Byggnadens entréhall får inte ändras avseende de interiöra byggnadsdelarna, såsom den välvda receptionsdelen klädd i träpanel som sträcker sig upp till andra våningen, trapporna och pelarna i foajén samt de glasade innerväggarna. Likaså ska väggbeklädnad av mosaik bibehållas i foajén och simhall. Varsamhetsbestämmelse

k Byggnaden omfattas av 8 kap 13-14, 17 §§ PBL k1 Byggnaden ska underhållas så att dess värden inte minskar och dess karaktärs-drag inte förändras. Underhållet ska utföras med för byggnaden ursprungliga material och metoder, i så stor utsträckning som möjligt. k2 Byggnaden får inte ändras så att dess värden minskar och dess karaktärsdrag förändras. De kulturhistoriska värdena och karaktärsdragen finns beskrivna i den antikva-riska förundersökningen, Fritidsbadet i Ystad, rapport 2013:17, Regionmuseet Kris-tianstad.


44

Referenser

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetets hemsida, www.raa.se Klang, E.(red.), Fritiden, Ystad 19 juni – 23 augusti 2011, utställningskatalog, Ystad, 2011. Kulturmiljöprogram för Skåne, Länsstyrelsen i Skånes hemsida, www.lansstyrelsen.se/skane Persson, C. B., Rune Welin och Ystad, ur Jakobsson, R. och Nilsson, H. (red.), Uppåt väggarna, Ystadiana 2001, En årsskrift utgiven av Ystads Fornminnesförening, Ys-tad 2001, s. 8-45. Persson, C. B., Bebyggelse. Om bevarande och förändring i stadsmiljön, ur Jacobsson, B. (red.), Ystad under nittonhundratalet. Ystads historia del IV, Ystad 1987, s. 131-176. Ritningar och planer över Fritidsbadet, arkivet på Samhällsbyggnad, Plan o Bygg-kontoret, Ystads kommun Ritningar och byggnadsbeskrivning, Fritidsbadet, Stadsarkivet, Ystads kommun Sturesson, A., Rapport, Underlag till byggnadsminnesutredning, Gamla Sporthallen, Friti-den 1; Ystad, Ystads kommun, Skåne, Rapport 2003:34.

Lund och Kristianstad, 2013-09-24


45

Bilaga – Ritningar

Badhus i Ystad, Fasad mot söder, ritning daterad 1959-11-14, Rune Welin, ark SAR.

Badhus i Ystad, Fasad mot väster, ritning daterad 1959-11-14, Rune Welin, ark SAR, ungefärlig skala 1:230. Jämför med ritningen som visar ombyggnaden på sidan 51.

Badhus i Ystad, Fasad mot norr, ritning daterad 1959-11-14, Rune Welin, ark SAR, ungefärlig skala 1:230.

46

Badhus i Ystad, Fasad mot öster, ritning daterad 1959-11-14, Rune Welin, ark SAR, ungefärlig skala 1:230.

Badhus i Ystad, Sektion A-A, ritning daterad 1959-11-14, Rune Welin, ark SAR, ungefärlig skala 1:230.

Badhus i Ystad, Sektion B-B, ritning daterad 1959-11-14, Rune Welin, ark SAR, ungefärlig skala 1:230.

47

Badhus i Ystad, Källarplan, ritning daterad 1959-11-14, Rune Welin, ark SAR, ungefärlig skala 1:230. Askrum och oljeförvärmare låg vid skorstenen som numera är riven.

48

Badhus i Ystad, Bottenplan, ritning daterad 1959-11-14, Rune Welin, ark SAR. Herrarnas omklädnings- och duschrum ligger på botten-planet.

49

Badhus i Ystad, 1 trappa, ritning daterad 1959-11-14, Rune Welin, ark SAR. Dameranas omklädnings- och duschrum samt karbadet ligger en trappa upp.

50

Del av källarplan, sydvästra hörnet, ombyggnadritning 1982, Kjell Age Nilsson och Claes B Persson Arkitektkontor AB.

Del av bottenplan, sydvästra hörnet, ombyggnadsritning 1992, Nilsson & Persson Arkitekter. Simhallen utökades med en undervisningsbas-säng som placerades där solterrassen varit.

51

Västra fasaden efter ombyggnaden 1992, Nilsson & Persson Arkitekter. Badets fasad förändrades i och med utökningen med en undervis-ningsbassäng. Förut var fasaden helt uppglasad med solterrassen framför, nu är den endast delvis glasad.

Norra och södra fasaderna efter ombyggnaden 1992, Nilsson & Persson Arkitekter. På ritningen över den södra fasaden syns hissen som byggdes 1982.

52

Bilaga – Inredningsdetaljer Golvmaterial

Översta raden: vit cementmosaik med metallister finns i foajén. Den grå cementmosaiken finns i en del källarrum och den röda Höganäsklin-kern finns på toaletter och i omklädningsrum.

Mellersta raden: Gula Iföplattor på simhallens läktare, gula plattor och svart klinker klär trappan i trapphallen som förbinder simhallen med dusch- och omklädningsrummen. Ifö grå porfyr och Ifö vit lagda i schackmönster i omklädningsrummen.

Nedersta raden: Vita noppriga Iföplattor i slussen mellan duschrum och trapphall.

53

Väggbeklädnad

54

Dörrar

Fanérdörrar och en grön laminatdörr med foder och med eller utan glasning.

Dörrhantag och lås

55

Fönster

Fast inredning

Räcken

Många originalräcken är i rostfritt plattstål. Entrétrappans räcke (ovan t.h.) är dock utbytt.

56

Bänkar

Tvagningsbänkar, massagebänkar och fönsterbänkar i vit marmor.

Sanitetsprodukter i porslin och rostfritt

57

Hyllor

58

Hängare

Belysning

Två takarmaturer från Sieverts och en från Asea eller Elektroskandia.

Plafondbelysning från Böhlmarks, pendelarmaturer från Elekroskandia och nederst fyra exempel på badrumsbelysningar från Asea och Elekroskandia.

59

Skyltar

Konstnärlig utsmyckning

Klockans siffror och punkter är i glaserat porslin från Ifö.

Regionmuseets E-rapportserie 2013

Kulturmiljö

Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AM- antikvarisk medverkan KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

1. Utvändig renovering av Stoby kyrka, Stoby sn, AM, Åsa Eriksson Green, 2012 2. Brösarps station, Ravlunda sn, AM, Helena Rosenberg, 2012 3. Gustav Adolfs kyrka – invändig ombyggnad, Helsingborg sn, AM, Maria Sträng, 2011-2012 4. Vittskövle kyrka – invändig ombyggnad, Vittskövle sn, AM, Jennie Björklund, 2012 5. Vattenmöllan – omläggning av östra takfallet, Brunnby sn, AM, Ingela Blomén, 2012 6. Stångby kyrka – tillgänglighetsanpassning av entré, Stångby sn, AM, Kerstin Börjesson, 2012 7. Västra Hoby kyrka – tillgänglighetsanpassning av entré, Västra Hoby sn, AM, Kerstin Börjesson, 2012 8. Håstads kyrka – tillgänglighetsanpassning av entré, Håstad sn, AM, Kerstin Börjesson, 2012 9. Tyggården, Kristianstad sn, AM, Helena Rosenberg, 2012 10. Hustoftagården, Väsby sn, AM, Anna Rabow och Heikki Ranta, 2010 11. Villa Sagan, Örkelljunga sn, AF, Helena Rosenberg, 2013 12. Norra Strö kyrka – ommålning av plåttak, Norra Strö sn, AM, Åsa Eriksson Green, 2008 13. Tobaksfröer i Skåne, Förstudie, Åsa Jakobsson, 2012 14. Helsingborgs rådhus – trappräcke i västra trapphallen, Helsingborgs sn, AM, Maria Sträng, 2011 15. Inventering och värdering av stenmurar i området Galgbacken, Dalby, PJ, Åsa Jakobsson och Patrik Olsson, 2013 16. Norra Mellby kyrkogård, Norra Mellby sn, VP, Jennie Björklund, Åsa Eriksson Green, Åsa Jakobsson och Emelie

Petersson, 2012 17. Fritidsbadet i Ystad, Ystad sn, AF, Anna Rabow och Helena Rosenberg, 2013

fritidsbadet i ystad - regionmuseet...met disponerades om och lokaler för en frisörsalong...

Documents