1

Fråga oss om turer och tider:0771 - 32 32 00, www.varmlandstrafik.se VÄRMLANDSTRAFIK AB

ÅRSREDOVISNING 2010

2

ÅRSREDOVISNING 2010Värmlandstrafik ABOrganisationsnummer 55 62 06 - 4641.

TEXT: Johnny Albenius, Per Magnus Bengtsson, Lars Bull, Torbjörn Danielsson, Stig Löfgren, Per-Åke Persson, Peter Söderman, Carina Rosenquist, Lena Thorin, Markus Bergman och Sofie Grahn.

FOTO: Pär Persson (omslagsfoto samt produktbild Värmlandskortet sidan 26) och Sofie Grahn (övriga bilder).

TRYCK: Hammarö Tryckeri, Karlstad, 2011. Miljögodkänt papper.

Artiklarna på sidan 20, 22, 26, 38 och 46 som beskriver händelser under 2010: Text och foto Sofie Grahn.

Om inte särskilt anges redovisas alla belopp i tusentals kronor.Fler exemplar kan beställas från huvudkontoret i Munkfors, se kontaktvägar nedan.

KONTAKT MED VÄRMLANDSTRAFIK

HUVUDKONTORETVärmlandstrafik Tallbacksvägen 2, 684 30 Munkfors 0563 - 532 00 växel 0563 - 524 82 fax www.varmlandstrafik.se

KARLSTADSKONTORETVärmlandstrafikLagergrens gata 8, 652 26 Karlstad0563 - 532 00 växel054 - 15 61 20 fax

SERVICEKONTORETVärmlandstrafik, ServiceBromsgatan 6, 653 41 Karlstad054 - 15 51 47

KUNDCENTERVärmlandstrafik, KundcenterDrottninggatan 43, 652 26 Karlstad0563-532 06

E-POST: E-postadresser till vår personal: förnamn.efternamn@varmlandstrafik.se

ÅRSREDOVISNING 2010KONTAKT MED VÄRMLANDSTRAFIK

3

VD HAR ORDET: JUBILEUMSÅRET 2010 4

ÅRSREDOVISNING 7Förvaltningsberättelse 7Styrelsen 7

VERKSAMHET OCH ORGANISATION 8Enkelbiljett 2010 och periodkort 2010 13Ägande 14Ägarbidrag 15Förslag till vinstdisposition 17

KOLLEKTIVTRAFIKEN SPARAR SAMHÄLLET 104 MILJONER 18

SÅ MYCKET TJÄNAR MILJÖN NÄR VI ÅKER KOLLEKTIVT 19

HÄNT 2010 - PER MAGNUS HAR HAFT UTVECKLING SOM FOKUS 20

HÄNT 2010 - ALLAS ENGAGEMANG LEDDE TILL CERTIFIERING 22

RESULTATRÄKNING 23

BALANSRÄKNING 24

EGET KAPITAL OCH SKULDER 25

HÄNT 2010 - NYTT BETALSYSTEM NÄRMARE ÄN NÅGONSIN 26

KASSAFLÖDESANALYS 27

NOTER 28

HÄNT 2010 - MED MÅLET ATT FÖRDUBBLA ANTALET RESOR PÅ TRE ÅR 38

REVISIONSBERÄTTELSE 40

GRANSKNINGSRAPPORT 41

ANROPSSTYRD TRAFIK SPARAR PENGAR 42

SAMORDNINGSVINSTEN ÖVER 19 MILJONER KRONOR 44

HÄNT 2010 - VÄRME OCH GLÄDJE I ANNAS VINNANDE ALLSÅNGSBUSSEN 46

INNEHÅLL

4

2010 fyllde Värmlandstrafik 30 år. I likhet med flera andra trafik-huvudmän, bildades bolaget 1980, som en följd av den då nya kol-lektivtrafiklagen. Trettio år senare är det dags för nytänkande och modernisering av lagstiftningen. I juni antog riksdagen den nya lag som kommer att gälla från 1 januari 2012.

Vår förhoppning är att våra ägare forsätter att betrakta bolaget som ett verktyg för hållbar regional utveckling, och genomför för-ändringarna i ett långsiktigt, regionalpolitiskt perspektiv, med fo-kus på kunder och verksamhet.

För bolagets del firades jubileumsåret med det bästa ekonomiska resultatet någonsin, se efterföljande resultat- och balansräkning-ar, och med start för den nya Hammarötrafiken – System 900.

Bolaget inledde också, som första trafikhuvudman i landet, en tjänstekoncession för den re-gionala tågtrafiken. Tanken med tjänstekoncessionen – att ge utrymme för affärsmässighet och risktagande i syfte att uppnå ett ökat resande inom ett sammanhållet varumärke och trafiksys-tem – är i linje med den nya lagstiftningen.

Starten kunde ha varit bättre. Den strängaste vintern på många år kastade långa skuggor över tågtrafiken i allmänhet, även om den regionala trafiken fungerade bra fram till dess att halva Fryksdalsbanan stängdes till följd av tjälhävningar under sex veckor. Tjälhävningarna följ-des av översvämningar, solkurvor och samordningsproblem i tidtabellsplaneringen.

Perspektivet måste dock vara längre än tolv månader. Tjänstekoncessionen i värmländsk tappning är en avtalsform som har framtiden för sig. Under tiden testar vi vidare, även inom busstrafiken. Frågan är om järnvägens infrastruktur har framtiden för sig? Om inte kraftfulla och snabba åtgärder sätts in för att höja kapaciteten på Värmlandsbanan, och för att säkra drift och höja kapacitet på Fryksdalsbanan, får vi räkna med att de positiva regionala effekterna av tågtrafiken avtar.

2010 uppnåddes målet om en användbar trafik för personer med nedsatt funktion inom om-rådena rörelse, syn och hörsel. Tågtrafiken kompletterades med bokningsbara servicelinjer i stomlinjenätet och ett länstäckande regelverk för färdtjänsten. Tågtrafiken och servicelinjerna matas med tätortstrafik och specialfordon i ett yttäckande system, förutom inom System 900 på Hammarö, där samtliga fordon är anpassade.

Infrastrukturen, som är nästa utvecklingsområde för att öka kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet, fick ett välbehövligt lyft genom de första investeringarna inom projektet Full-Koll, på Hammarö och längs Fryksdalsbanan. Kollektivtrafiken fick en tydlig plats i den nya Länstransportplanen.

De första stegen för att nå ägarnas uppsatta miljömål togs under 2010. Tillsammans med bo-lagets största samarbetspartner Nobina har ett avtal slutits om successivt införande av biodie-

VD HAR ORDET

Lars Bull.

5

JUBILEUMSÅRET 2010

sel. Starten för satsningen kombinerades med starten för ett förändrat arbetssätt inom Nobina; Gröna Resan. Tillsammans ska dessa två åtgärder göra det möjligt att nå målet – en reduktion av användningen av fossila bränslen med 30 procent till 2015.

Det viktigaste miljömålet är dock att få fler att resa kollektivt. Målet är en 50-procentig ökning av marknadsandelen till 2015, jämfört med 2007. Jämför vi 2010 med 2004 kan vi konstatera att marknadsandelen ökat med över 40 procent. Målet är alltså fullt realistiskt, men nu räcker det inte längre med omstrukturering och effektivisering, som hittills varit verktygen, nu krävs också en utbyggd produktion.

I årets sista dagar fick bolaget positivt besked om projektet 2xkoll (läs dubbelkoll). Därmed kan vi lägga viktiga byggstenar i en systematisk trafik- och resandeutveckling. Diskussioner pågår tillsammans med Karlstads universitet för att hitta en naturlig fortsättning på projekt R3 som avslutades vid årsskiftet, starkt profilerat av Åsa Rönnbäcks doktorsexamen. Samtidigt har bo-laget genomgått processen mot en extern certifiering av bolagets kvalitets- och miljöledning.

2011 kan bli ett spännande år!

Lars BullVerkställande direktör

6

7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEStyrelsen och verkställande direktören för Värmlandstrafik AB, får härmed avge följande årsre-dovisning för bolagets verksamhet under 2010.

STYRELSEN

ORDINARIE LEDAMÖTERTommy Ternemar (S), Kristinehamn, ordförandeHalvar Pettersson (C), Säffle, vice ordförandeChristian Norlin (S), KarlstadAngelica Rage (S), ForshagaMikael Dahlqvist, (S), HagforsLeif Sandberg (M), SkoghallPeter Joensuu (M), Arvika

SUPPLEANTERPer Gruvberger (S), FilipstadClaes Pettersson (S), ArvikaBirgitta Gauffin (S), KarlstadHåkan Laack (S), TorsbyOla Persson (C), Västra Ämtervik Marianne Åhman (FP), SunneJonny Mattsson (KD), Karlstad

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRLars Bull

Styrelsen har under 2010 genomfört nio sammanträden. Ordinarie årsstämma ägde rum den26 mars 2010 i Munkfors. Extra bolagsstämma ägde rum den 22 oktober 2010 i Karlstad.

REVISORER

ORDINARIEStig Löfgren (C), lekmannarevisorPer-Åke Persson (V), lekmannarevisorPeter Söderman, auktoriserad revisor

SUPPLEANTERInger Larén (FP) lekmannarevisorRoland Krantz (S), lekmannarevisorGerry Olsson, auktoriserad revisor

ÅRSREDOVISNING

8

Värmlandstrafik AB är regional trafikhuvudman enligt lag och enligt avtal mellan kommunerna och landstinget inom Värmlands län. Bolaget har därigenom ansvar för att bedriva kollektivtra-fik på väg och järnväg, inom länet och till och från länet. Vidare svarar bolaget för planering, upphandling och styrning av separat skoltrafik enligt uppdrag från kommunerna.

Genom avdelningen Resetjänsten organiseras beställningscentral och anropsstyrd kollektivtra-fik, främst i form av sjukresor och färdtjänst, men även i form anropsstyrd linjetrafik samt viss kompletteringstrafik. Värmlandstrafik AB svarar enligt avtal med kommunerna även förfärdtjänstbedömning.

Värmlandstrafik AB:s verksamhet upprätthålls, i fråga om trafik, genom entreprenadavtal. Den 31 december 2010 omfattade den administrativa organisation som finns vid bolagets kontor i Munkfors och i Karlstad 58 (54) årsarbetare, varav 23 (22) män och 35 (32) kvinnor. Mot-svarande fyra (tre) årsarbetare är att betrakta som verksamhet av tidsbegränsad natur, med separat finansiering.

DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA 20102010 fyllde Värmlandstrafik 30 år. I likhet med flera andra trafikhuvudmän bildades bolaget 1980 som en följd av den då nya kollektivtrafiklagen. I dag, 30 år senare, är det dags för nytän-kande och modernisering av lagstiftningen. I juni antog riksdagen den nya lag som kommer att gälla från 1 januari 2012.

Vår förhoppning är att våra ägare forsätter att betrakta bolaget som ett verktyg för hållbar regional utveckling och genomför förändringarna i ett långsiktigt, regionalpolitiskt perspektiv, med fokus på kunder och verksamhet.

Under augusti startades den största busstrafiksatsningen hittills, detta genom System 900 – en ny trafikförsörjning för Hammaröområdet. I systemet samordnas trafikomläggning, nya for-don, infrastruktur samt information och marknadsföring, med utgångspunkt i kundernas behov och bolagets uppdrag.

Bolaget inledde också, som första trafikhuvudman i landet, en tjänstekoncession för den regio-nala tågtrafiken. Tanken med tjänstekoncessionen är att ge utrymme för affärsmässighet och risktagande i syfte att uppnå ett ökat resande inom ett sammanhållet varumärke och trafiksys-tem vilket är i linje med den nya lagstiftningen.

2010 uppnåddes målet om en användbar trafik för personer med nedsatt funktion inom om-rådena rörelse, syn och hörsel. Tågtrafiken kompletterades med bokningsbara servicelinjer i stomlinjenätet på väg samt ett länstäckande regelverk för färdtjänsten. Tågtrafiken och service-linjerna matas med tätortstrafik och specialfordon i ett yttäckande system, förutom inom Sys-tem 900 på Hammarö, där samtliga fordon är anpassade.

Infrastrukturen, som är nästa utvecklingsområde för att öka kollektivtrafikens tillgänglighet och användbarhet, fick ett välbehövligt lyft genom de första investeringarna inom projektet FullKoll på Hammarö och längs Fryksdalsbanan. Kollektivtrafiken fick en tydlig plats i den nya länstran-sportplanen.

VERKSAMHET OCH ORGANISATION

9

De första stegen för att nå av ägarna uppsatta miljömål togs under 2010. Tillsammans med bo-lagets största samarbetspartner Nobina har ett avtal slutits om successivt införande av biodie-sel. Starten för satsningen kombinerades med starten för ett förändrat arbetssätt inom Nobina; Gröna Resan. Tillsammans ska dessa två åtgärder göra det möjligt att nå målet - en reduktion av användningen av fossila bränslen med 30 procent till 2015.

Det viktigaste miljömålet är dock att få fler att resa kollektivt. Målet är 50 procents ökning av marknadsandelen till 2015, jämfört med 2007. Jämför vi 2010 med 2004 kan vi konstatera att marknadsandelen ökat med över 40 procent. Målet är alltså fullt realistiskt, men nu räcker det inte längre med omstrukturering och effektivisering, som hittills varit verktygen, nu krävs också en utbyggd produktion.

I årets sista dagar fick bolaget positivt besked om projektet 2xkoll (läs dubbelkoll). Därmed kan vi lägga viktiga byggstenar i en systematisk trafik- och resandeutveckling.

2011Under början av 2011 kommer bolaget att genomföra en extern revision av kvalitets- och miljö-ledningssystem, enligt ISO 9001 och 14001. Företagsledningens ambition är att hela bolagets verksamhet ska certifieras.

I januari inleds ett pilotprojekt med nytt biljettsystem inom tätortstrafiken i Kristinehamn. Total leverans är planerad till april månad och själva teknikskiftet planeras för närvarande till påsk-helgen, för att begränsa störningar i den ordinarie trafiken till så liten omfattning som möjligt. Teknikskiftet är kombinerat med ett byte av zonsystem, priser och produkter.

Under 2011 ska bolagets ägare ta ställning till vilka åtgärder som blir nödvändiga med anled-ning av den nya lagstiftningen.

Under våren 2011 levereras fyra trevagnars Reginatåg, vilka utgör den sista delen i ett utbytes-program som pågått från 2002 och framåt. Två fordon ur den gamla Y1-flottan byggs om med bland annat nya motorer och kommer att fungera som reservfordon. Resterande fordon ur den gamla flottan avyttras eller skrotas.

PRISERDen 1 januari 2010 höjdes priset på periodkort med två procent, priset på enkelbiljetter med 20 procent och rabatten vid betalning av enkelbiljetter med respass värdekort höjdes från 20 procent till 33 procent.

10

STÖRRE PROJEKT

Värmlandstrafiks Forsknings och Utvecklingsprojekt, R3Arbetet inom projektet har under året fortgått med inriktning på att ta till vara de kunskaper som byggts upp genom doktorandernas forskning och olika utredningar.

Det stora arbetet med införande av system för kvalitetsledning av verksamheten, som är förenat med Åsa Rönnbäcks forskning och arbete, har fortsatt. Den tidigare framtagna process-kartan har förfinats och organisationen har utvecklats i att arbeta med ett processtänkande. Genom att vi tänker och arbetar i processer kommer kunden tydligare i fokus och kundnyttan av hela vårt arbete blir mer framträdande.

Enbart att arbeta i processer är dock inte tillräckligt. Vi strävar också efter att arbeta effektivare, således både att arbeta på rätt sätt och med rätt sak. För att verkligen kunna veta detta har vi skaffat verktyg för faktainsamling. Analys av fakta i förhållande till uppställda mål för verksam-heten hjälper oss att utvecklas.

Företagsledningen har redan tidigare genomfört självutvärdering av verksamheten. Nu har vi kompletterat detta med att ta fram frågeformulär för kundundersökningar. Dessutom har vi har genomfört medarbetarundersökningar samt utvecklat system för avvikelserapportering.

Genom utvecklingen av processtänkandet och anskaffandet av erforderliga verktyg kan orga-nisationen certifieras enligt kvalitetsnormerna ISO 9001 och 14001. I december genomförde Det Norska Veritas en första prövning enligt dessa kvalitetskrav och beslutade att Värmlands-trafik nu arbetar enligt de krav och rutiner som möjliggör en certifiering. Slutligt godkännande skedde i februari 2011.

Arbetet med utveckling av nya priser och produkter som skett under medverkan av Niclas Krüger har slutförts. Redan i december 2009 genomfördes en första förändring av priser och produkter. Dessa var starkt kopplade till kontantlösheten och syftade till att öka andelen för-handsbetalda resor.

Vid tidtabellskiftet i december 2010 genomfördes vissa prisjusteringar. Det tredje steget i utvecklingen kommer att introduceras vid införandet av de nya biljettmaskinerna under våren 2011. Huvudsakligen innebär detta ytterligare förenkling genom att antalet betalzoner reduce-ras kraftigt.

Den nya Hammarötrafiken har hämtat mycket av idéerna från Stephan Böschs tidigare utred-ningar. Samordningen av matartrafik, skoltrafik och anropsstyrd trafik med trafik i snabba och frekventa stomlinjer är idéer som Stephan utvecklat i de studier han gjorde under sin tid i före-taget.

Åsa Rönnbäcks studier och samlade forskning resulterade i att hon i november examinerades som doktor vid Chalmers Tekniska Högskola. När Åsa slutade sin anställning vid utgången av året gjorde hon det som den sista av de forskarstudenter som varit anställda i projektet. Där-med avslutades också hela R3.

11

Projekt BIMS (biljettsystem)Projektet har under året präglats av både motgång och framgång. I slutet av 2009 genomfördes som planerat fabrikstesten FAT (Factory Acceptance Test). En test som inte godkändes av BIMS på grund av för många felaktigheter. I de fortsatta samtalen med leverantören visade det sig att vi hade två helt skilda synsätt. Leverantören såg testen endast som en aktivitet som kunde prickas av för att sedan gå vidare, medan BIMS hållning var att testen skulle ge ett visst resultat för ett godkännande och att vi därefter kan gå vidare.

Dessa två förhållningssätt innebar att projektet mer eller mindre gick i stå under hela våren 2010. Under juni månad resulterade förhandlingar mellan parterna i ett nytt tilläggsavtal med ny tidplan för projektet.

Hösten har präglats av ett intensivt arbete från bägge parter. Den tidigare fabrikstesten (FAT) kunde slutföras och godkännas. Den av BIMS inköpta testutrustningen installerades hos Upp-lands Lokaltrafik. Direkt efter att utrustningen var i drift startade arbetet med den så kallade pre supply-testen. Dessa tester beräknas pågå in i början av 2011.

För personal på Värmlandstrafik som arbetar med projektet har hösten varit intensiv. W-lan-utrustning har installerats runt om på depåer i länet. Pilotdriften i Kristinehamns tätortstrafik har förberetts och inneburit installation på tätortsbussarna, utbildning av personal hos Nobina samt annonsering efter ”testpiloter”, det vill säga kunder som vill prova det nya biljettsystemet. Pilottestet beräknas starta i mitten av januari 2011. Får testet i Kristinehamn ett positivt utfall startar en stor utbildningsaktivitet för återförsäljare, förare och egen personal under första halvan av 2011.

Leverans av utrustning för hela Värmland kommer att ske under januari och februari 2011. Installationen i fordon som påbörjats tidigare, genom att kablage har dragits, kommer att åter-upptas i samband med att leveranserna anländer. Om tiderna för leverans av utrustning och installation hålls som planerat kan systemet driftsättas i senare delen av april 2011.

FullKoll FullKoll är ett infrastrukturprojekt som startade 2009 och som pågår till 2012. Projektet som är delfinansierat av EU drivs av Värmlandstrafik tillsammans med Trafikverket och Region Värm-land. Projektet ska öka möjligheterna till effektiv arbetspendling i Värmland och därigenom bidra till ökad konkurrenskraft och utveckling av näringslivet.

Under året har beslut fattats om investeringar i befintliga och nya bytespunkter och hållplatser. Avtal har upprättats med kommuner och projektpartners om objekt och finansieringar för att skapa bra helhetslösningar även i anslutningar till kollektivtrafiksystemet. Investeringar i form av uppgraderingar i systemet har under året påbörjats längs Fryksdalsbanan och Värmlands-banan.

På Hammarö har projektet bidragit till att investera i ny infrastruktur för ett nytt trafiksystem. Nya grepp för kommunikation har använts i projektet för att introducera det nya systemet på Hammarö samt för att skapa ett ökat intresse för kollektivt resande. Samtliga investeringar i projektet förbättrar den fysiska tillgängligheten till kollektivtrafiksystemet. För att ytterligare öka kundnyttan har projektet bidragit till ökad tillgänglighet för internet ombord på tåg och bussar.

12

TRAFIKDen totala produktionen av buss- och tågkilometer uppgick 2010 till cirka 14,2 (13,2) miljoner tidtabellskilometer. I siffran ingår 0,70 (0,69) miljoner tidtabellskilometer tätortstrafik. Tätorts-trafiken i Karlstad uppgår till 3,9 miljoner kilometer och ingår inte i ovanstående redovisning.

RESANDEDet totala resandet har ökat under 2010 med 4,2 procent. Resandet med buss har ökat med 5,9 procent och resandet med tåg har minskat med 3,3 procent. Totalt resande innefattande buss, tåg, separat skoltrafik och särskild kollektivtrafik uppgick 2010 till 8,8 miljoner resor. Därutöver genererade Värmlandstrafik 1,1 (1,1) miljoner resor inom tätortstrafiken i Karlstad.Den underliggande andelen av intäkterna som utgör rena marknadsintäkter har en starkare utvecklingstakt än den totala resandevolymen.

EKONOMIIntäktsfinansieringsgraden har under 2010 varit cirka 49 (52) procent för buss- och tågtrafi-ken. Ägarbidraget för 2010 var fastställt till 240 (216) miljoner kronor. Utslaget på länsinvåna-re medför detta ett genomsnittligt bidrag till länstrafikens verksamhet med 878 (790) kronor per invånare. Inklusive tätortstrafiken i Karlstad uppgår bidraget till 1 133 (1047) kronor per länsinvånare. Resultatet för 2010 är 9,4 (5,8) miljoner kronor. Företagets mål är en procent av totala omsättningen, vilket 2010 innebär 6,3 miljoner kronor. Omsättningstillgångarna uppgår vid årsskiftet till 140 miljoner kronor. Likviditetsmålet är formulerat som 1 x kortfristiga skul-der, vilket detta år är 102 miljoner kronor. Soliditeten uppgår till 33,4 (21,4) procent vilket är bättre än målet som är 10 procent.

VAGNBOLAGET AB TRANSITIOVärmlandstrafik AB är delägare i AB Transitio vars uppgift är att svara för trafikhuvudmännens behov av tåg genom gemensam finansiering och reservdelsförsörjning. Genom hyresavtal med Transitio har Värmlandstrafik ett åtagande som 31 december 2010 motsvarar eget ägande på 624 miljoner kronor. Detta åtagande är säkrat genom borgensåtagande från Landstinget i Värmland med samma belopp. 2011 levereras fyra nya Reginatåg vilket kommer att medföra en höjning av Värmlandstrafiks åtagande och landstingets borgensåtagande med cirka 160 miljoner kronor.

13

PERIODKORT 2010 KRONOR

Länskort Buss, 14 dagar, vuxen 570 Länskort Buss, 30 dagar, vuxen 910 Länskort Buss, 365 dagar, vuxen 9 100 Länskort Buss & Tåg, vuxen, kalendermånad 910 Länskort Buss & Tåg, ungdom 20-25 år, kalendermånad 735 Länskort Buss & Tåg, skolungdom 7-19 år, kalendermånad 365 Länskort Buss & Tåg, vuxen, kalenderår 9 100 Länskort Plus, färdtjänstberättigade, buss, tåg, taxi, kalendermånad 1 365 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 14 dagar 345 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 30 dagar 695 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 365 dagar 6 950 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss & Tåg, kalendermånad 695 Karlstad-Örebrokortet, kalendermånad 1 560

ENKELBILJETT 2010

Zon Vuxen Ungdom 20-25 Skolungdom 7-19 Fullpris Värdekort Fullpris Värdekort Fullpris Värdekort

1 24 16 22 14,40 14 9,60 2 36 24 32 21,60 22 14,40 3 54 36 49 32,40 32 21,60 4 72 48 65 43,20 43 28,80 5 90 60 81 54 54 36 6 102 68 92 61,20 61 40,80 7 114 76 103 68,40 68 45,60 8 eller fler 120 80 108 72 72 48

Alla priser i kronor. En zon är cirka 10 kilometer.

14

ÄGANDEDet är länets 16 kommuner och landstinget som äger Värmlandstrafik AB. Hälften av aktierna ägs av landstinget medan andra halvan är fördelad på kommunerna efter den folkmängd de hade den 1 januari 2007.

Kommun Aktiekapital, kr Andel, procent

Arvika 459 000 4,8Eda 152 000 1,6Filipstad 192 000 2,0Forshaga 202 000 2,1Grums 164 000 1,7Hagfors 230 000 2,4Hammarö 254 000 2,7Karlstad 1 455 000 15,2Kil 207 000 2,2Kristinehamn 418 000 4,4Munkfors 69 000 0,7Storfors 79 000 0,8Sunne 239 000 2,5Säffle 281 000 2,9Torsby 226 000 2,4Årjäng 173 000 1,8 Landstinget 4 800 000 50,0

Summa 9 600 000 100,0

878 kronor… lade varje värmlänning i genomsnitt i fjol till Värmlandstrafik.

15

ÄGARBIDRAGEnligt konsortialavtalet, punkt 6, mellan Värmlandstrafik AB och aktieägarna, ska underskot-tet täckas av landstinget till 50 procent och resterande del av kommunerna fördelat mellan kommunerna i förhållande till antal tidtabellskilometer (50 procent) tidtabellstimmar (25 pro-cent) och befolkning (25 procent).

Ägarbidrag fördelas på kommuner och landsting enligt följande:

Kommun 2010 2009 2008 2007 2006

Arvika 11 763 10 709 9 979 10 447 9 608Eda 4 799 4 313 3 822 3 906 3 520 Filipstad 4 375 4 004 3 706 3 856 3 406Forshaga 4 984 4 233 3 905 3 891 3 585 Grums 4 790 4 157 4 144 3 785 3 464Hagfors 5 833 5 413 5 005 5 448 4 725Hammarö 4 008 3 292 3 171 2 979 2 738 Karlstad 36 567 32 572 30 111 25 700 22 785Kil 6 943 5 870 5 440 5 548 4 771Kristinehamn 8 500 8 357 7 601 6 290 5 537Munkfors 1 346 1 120 1 218 1 146 1 033Storfors 1 888 1 972 1 845 1 916 1 731Sunne 6 807 6 004 6 051 5 399 4 886Säffle 6 749 6 268 5 855 6 250 5 403Torsby 6 785 6 404 6 362 6 463 4 986Årjäng 3 863 3 312 4 785 3 976 3 822

Landstinget 120 000 108 000 103 000 97 000 86 000

Summa 240 000 216 000 206 000 194 000 172 000

1 133 kronor… lade varje värmlänning i genomsnitt i fjol till Värmlandstrafik och Karlstads tätortstrafik.

16

FINANSIERINGVärmlandstrafiks lån slutamorterades under januari 2010 och landstingets borgensåtagande kunde därför sänkas. Landstingets borgensåtaganden för bolagets räkning för lån i bank upp-går till 40 (130) miljoner kronor. 31 december 2010 utnyttjade bolaget ingen del (53 miljoner kronor) av borgensutrymmet.

Landstinget har därutöver lämnat borgen till AB Transitio för anskaffning av tågsätt för Värmlandstrafiks räkning. Landstingets borgensåtagande mot Transitio uppgick 31 december 2010 till cirka 624 miljoner kronor.

FINANSIELLA RISKERBolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster, indexrisker samt risker för anläggningsskador. Dessa risker hanteras genom systematisk kreditbedömning samt fullvär-desförsäkring av anläggningarna. Med anledning av ändrade ägarförhållanden för tåg antog styrelsen i början av 2010 en ny finanspolicy.

TRANSPARENSLAGENRedovisning enligt lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera.Verksamheten finansieras av biljettförsäljning och av kommunerna och landstinget i Värm-lands län.

ÖPPEN REDOVISNINGNedan beskrivs de ekonomiska förbindelserna med stat, kommun och landsting som företa-get har haft under året. Redovisningen är upprättad utifrån fakturerade belopp under kalen-deråret 2010. Ekonomiska förbindelser 2010Ägarbidrag 253 500Trafikersättning 304 660Bidrag, projekt 10 320Summa 568 480

SEPARAT REDOVISNINGAll verksamhet anses vara konkurrensskyddad verksamhet och därmed upprättas ingen se-parat redovisning, i enlighet med 4§ Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera.

17

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Överkursfond 26 400 000 Balanserade vinstmedel 8 801 765 Årets vinst 9 420 292 44 622 057 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 44 622 057 44 622 057 RESULTAT OCH STÄLLNINGResultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter.

14,2 miljoner… tidtabellkilometer gick våra bussar och tåg i fjol.

18

KOLLEKTIVTRAFIKEN SPARAR SAMHÄLLET 104 MILJONER

Kollektivtrafiken sparar samhället stora kostnader som aldrig syns i en konventionell fö-retagsekonomisk beräkning. Samhällsnyttan är stor men inte alltid lättberäknad. Här har tre relativt enkelt kvantifierbara områden valts för att göra en enklare samhällsekonomisk beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta år 2010:

1. Miljöeffekter2. Tillgänglighet3. Trafiksäkerhet

Alla beräkningar är gjorda i underkant, besparingarna kan vara större i verkligheten.

l Miljöeffekten av att resenärerna åker kollektivt istället för att ta bil gör att samhället i Värm-land sparar 29 317 400 kronor.l Tillgängligheten som gör att arbetslösa får möjlighet att pendla (och därmed inte längre är arbetslösa) gör att samhället sparar 21 550 000 kronor.l Trafiksäkerheten är åtta ggr så stor om man åker kollektivt jämfört med andra trafiksätt. Det gör att samhället sparar 53 511 118 kronor.

Totalt sparar samhället på dessa tre områden 104 378 517 kronor år 2010. Till dessa 104 miljoner kronor tillkommer dessutom vinster för mindre ohälsa. Människor som åker kollektivt rör sig fyra gånger längre till fots än de som klassas som bilister. En annan vinst för samhället är att kollektivtrafiken kräver mindre yta. I Värmland är inte trängseln ett problem, men även här kräver bilismen många parkeringsplatser.

Dessa vinster är inte obetydliga men det finns inga enkla sätt att beräkna kostnaderna.Samhällets ekonomiska vinst blir högre ju fler värmlänningar som väljer att åka kollektivt istäl-let för att åka bil. Eftersom vi vill öka Värmlandstrafiks marknadsandel kommer därmed även samhällsnyttan att öka.

SÅ HÄR HAR VI RÄKNATMiljökostnaden är beräknad på utsläppen kg koldioxid och kg kväveoxid på kollektivtrafiken jämfört med om resorna skulle ha gjorts med bil. Miljökostnaden beräknas vara 1.5 kr/kg CO2 och 75 kr/kg NOx (SIKA ASEK4 2008:3).

Tillgänglighetens kostnad är beräknad på antal sålda periodkort i Värmland och Svensk Kol-lektivtrafiks beräkning på hur många som kan jobba på grund av att kollektivtrafiken finns och förädlingsvärde per sysselsatt. I antalet sålda periodkort ingår även sådana som är sålda till studerande, dock ej grundskoleelever.

Trafiksäkerheten är beräknad på vad kostnaden är för lätt skada, för svår personskada och för dödsfall, genom SIKA:s beräkningsunderlag och Svensk Kollektivtrafiks senaste uträkning på hur säkert det är att åka kollektivt jämfört med annat trafiksätt.

Fordonsuppgifterna är en uppskattning utifrån 2009 års siffror. För antalet skadade och dö-dade i trafiken har vi också använt 2009 års siffror. Vi har inte tillgång till fjolårets siffror när detta skrivs.

Beräkningarna är hämtade ur Värmlandstrafiks arbete Mål och mått för Värmlandstrafiks verksamhetsutveckling och verksamhetsstyrning, Markus Bergman och Stephan Bösch.

19

SÅ MYCKET TJÄNAR MILJÖNNÄR VI ÅKER KOLLEKTIVT

Hur mycket skulle miljön tjäna på om bilisterna i länet åkt kollektivt i stället? Här är en jäm-förelse på utsläppen i koldioxid och kväveoxid - om personkilometrarna gjorts med bil i stället för kollektivt. Siffrorna avser 2010.

Jämförelse, utsläpp av koldioxid: 17 472 respektive 35 869 ton.

Jämförelse, utsläpp av kväveoxid: 135,5 respektive 158,5 ton.

20

Kapitlet Värmlandstrafik har ett fåtal sidor kvar för utvecklingschef Per Magnus Bengtsson. När april löper ut får en ny del av livet sin början. Tillsammans med hustrun ska kapitlet pension initieras på Sveriges näst största ö, Orust

För sex år sedan handplockades Per Magnus Bengts-son, som då jobbade som planeringschef på Ban-verket i Göteborg, av Lars Bull. De hade lärt känna varandra när de arbetade med Karlstads centralsta-tion i början av 2000-talet.

År 2004, då en projektledare för industridokto-randprojektet R3 skulle anställas, kontaktades Per Magnus.

– Visst funderade jag en del innan jag tackade ja eftersom jag skulle behöva veckopendla, minns Per Magnus. Men uppdraget framstod som så utmanan-de och spännande att det var svårt att tacka nej.

Väl i Värmland engagerades Per Magnus i arbetet att anställa fyra industridoktorander med olika forskningsområden. Utvecklingsprojektet R3 drogs igång efter att ägarna preciserat Värmlandstrafiks övergripande syfte till att vara ett verktyg för regional utveckling. Två ord som tillsammans står för den röda tråden genom Per Magnus arbetsliv. På olika sätt och på olika arbetsplatser har frågan om regional utveckling varit central.

– Det är också grunden för vad vi på Värmlandstrafik jobbar med. Ökad tillgänglighet till arbete och utbildning är förutsättning för att regionen utvecklas. Det skapas genom bra kol-lektivtrafik och bra infrastruktur.

I dag konstaterar Per Magnus flera viktiga vinster till följd av projekt R3. Han betonar att Värmlandstrafiks organisation utvecklats betydligt. Både genom det kvalitetsarbete som en-gagerat samtlig personal och som nyligen lett till certifiering enligt ISO 9001 och 14001 samt genom de nya samarbetsformerna man tagit fram tillsammans med operatörerna.

Projektet som är unikt i branschen har enligt Per Magnus inneburit ett antal utmaningar.– Akademin får inte göra avkall på sin akademiska stringens och vi som företag har krav på

oss att samarbetet ska tillföra oss kunskap som kan utveckla vår verksamhet. Det kräver att vi måste mötas för att hitta en gemensam nytta. Det tycker jag att projektet har lyckats mycket bra med.

– Vi har varit intressanta för akademin genom den direkta kopplingen till vår vardag och doktoranderna har tillfört oss mycket genom sin forskning och genom deras sätt att tänka – logiskt och analyserande.

PER MAGNUS HAR HAFT UTVECKLING SOM FOKUS

Per Magnus Bengtsson.

21

Inför den senaste tågupphandlingen som skedde 2009 vågade Värmlandstrafik satsa på en ny och unik samarbetsform och upphandlade en tjänstekoncession. En oprövad avtalsform som kort innebär att operatören tar en tydligare affärsrisk men också samtidigt har möjlighet att tjäna pengar på ett ökat resande. I upphandlingen var för första gången inte bara pris avgö-rande faktor utan även kvalitet. Därmed har det skapats förutsättningar för ett mycket tydligare fokus på resenärsnyttan i hela verksamheten

– Att vi vågade ta steget att upphandla tågtrafiken i form av en tjänstekoncession och också ha kvalitet som utvärderingsparameter är ett resultat av R3, konstaterar Per Magnus.

Att arbeta i en så nära relation med forskarvärlden har varit nytt för Per Magnus. Likväl en ut-maning som en sporre. Andra utmaningar fann han i uppdraget som tågchef som han axlade under större delen av sina sex år på företaget.

– Den stora utmaningen har varit att utveckla tågtrafiken inom ramen för vad Värmlandstra-fik kan åstadkomma. Under de här åren har vi höjt kvaliteten avsevärt genom att köpa in nya tåg. Trafiken har också utökats. Det är glädjande att se att marknaden också har växt påtagligt under åren, att antalet resenärer har ökat från knappt 600 000 till över 1 miljon. En besvikelse är dock att Trafikverket inte klarar att vidmakthålla och utveckla järnvägen i motsvarande ut-sträckning. Delvis kanske beroende på att Värmland inte varit tillräckligt tydligt i sina krav.

Om du jämför det företag som du anställdes i 2005 med det du lämnar i dag 2011, hur har det förändrats?

– Det är mycket påtagligt. När jag började var Värmlandstrafik en förvaltarorganisation. I dag är det en organisation på bettet som hela tiden är förbättringsinriktad. Det finns ett tydli-gare fokus på vad som är bäst för resenären.

Hur hoppas du att Värmlandstrafik kommer att utvecklas de kommande åren?– Det finns fortfarande mycket att förbättra och förenkla. Tätare trafik och kortare restid är

de främsta framgångsfaktorerna. Därutöver behöver kunddialogen förbättras ytterligare, till exempel tror jag på att ta fram en kunddatabas genom vilken man kan kommunicera för att få en gedigen kundrelation. Men med det kvalitetstänkande som vi har etablerat tror jag att det är fullt möjligt att nå fördubblingsmålet.

Vilka hot finns mot att lyckas med detta?– Orosmoment finns, nu främst hur man kommer att organisera verksamheten i och med

den nya lagstiftningen. Andra orosmoment är att våra ägare, i synnerhet kommunerna i egen-skap av väghållare, inte förstår kollektivtrafikens förutsättningar och behov. Det är en utma-ning att få kommunerna att förstå betydelsen av att infrastrukturen utvecklas för att få fler att resa kollektivt.

Slutligen, har du några ouppfyllda drömmar eller projekt som ska realiseras nu när du går i pension?

– Nej inte direkt, skratt. Jag känner mest för att få tid att umgås med familjen, att få mer spontantid tillsammans med våra sammanlagt åtta barnbarn. Det har naturligt blivit mindre av sådant när jag veckopendlat. Sedan bor vi vid svenskarnas semesterparadis, båtar och fiske kommer jag lägga mer tid på än jag gör i dag. I april börjar jobbet med segelbåten.

HÄNT 2010 PORTRÄTT MEDARBETARE

22

HÄNT 2010 CERTIFIERING ISO 9001 & ISO 14001

I februari 2011 stod det klart att Värmlandstra-fik, som första trafikhuvudman i Sverige, klarat kraven för examination enligt ISO 9001, stan-dard för kvalitetsledningssystem, och IS0 14001, standard för miljöledningssystem.

– Jag kan bara konstatera att alla på Värm-landstrafik gjort en strålande insats, säger Åsa Rönnbäck, före detta doktorand i R3-projektet och en av eldsjälarna bakom kvalitetsarbetet.

Vägen till certifieringen initierades när Åsa Rönn-bäck anställdes på Värmlandstrafik 2005. Hennes ti-digare erfarenheter av att arbeta med ledningssystem och ISO väckte idén om en framtida certifiering.

– Vid årsskiftet 2009/2010 bestämdes det att vi skulle jobba mot en ISO certifiering mot både kvali-tet och miljö i samband med att R3 projektet avsluta-des vid årsskiftet 2010/2011, berättar hon.

Att Värmlandstrafiks ledning kände sig mogen för certifieringsprocessen vid den tidpunk-ten tror Åsa berodde på flera olika faktorer. Dels hade Värmlandstrafik jobbat med självutvär-dering som arbetssätt och uppskattat sin egen kvalitetsmognad och sett att det skett en positiv utveckling. Dels hade man gått igenom hela ISO-standarden och sett att det fanns rutiner som täckte alla områden.

Kvalitetsarbetet som ledde fram till certifiering skedde i flera etapper. Både företagsledning och medarbetare har utbildats i kvalitetsutveckling, processorientering och processkartlägg-ning. Viktigt i utbildningsfasen var att låta personalen själva utbilda sina kollegor, därför utbil-dade Åsa enbart ett tiotal personer som sedan blev företagets ”processambassadörer”.

– Medarbetarna är de som bäst förstår de processer de jobbar i och vet vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Genom att hålla i en utbildning tvingas man att sätta sig in i ämnet för att förstå vad man ska prata om. Får man ta ansvar och klarar av uppgiften växer man dessutom som människa.

Åsas uppdrag för Värmlandstrafik är i dag avslutat. I december 2010 disputerade hon och kort därefter certifierades Värmlandstrafik. Men hon hoppas att kvalitetsfrågorna fortsätter att vara en integrerad del av verksamheten, att förbättringsförslag och avvikelser som rapporteras från medarbetarna tas om hand på ett bra sätt, att fokus på resenärerna ökar ytterligare och att trafikhuvudmannen fortsätter att se sin relation till trafikföretagen som ett partnerskap.

– Slutligen är min förhoppning att kvalitet blir en central fråga i hela branschen och att Värmlandstrafik kan fungera som inspiration för andra aktörer att på ett systematiskt sätt jobba med kvalitetsutveckling.

ALLAS ENGAGEMANG LEDDE TILL CERTIFIERING

Åsa Rönnbäck.

23

Not 2010 2009 RÖRELSENS INTÄKTER MM Nettoomsättning 2 629 485 618 262 Aktiverat arbete för egen räkning 83 621 Övriga rörelseintäkter - 39 173Summa intäkter m m 629 568 658 056

RÖRELSENS KOSTNADER Trafikkostnader 3 -547 990 -549 681 Övriga externa kostnader 4 -36 978 -31 089Personalkostnader 5 -32 775 -29 879Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6, 7 - 3 558 -38 674Övriga rörelsekostnader -1 -2 215Summa rörelsens kostnader -621 302 -651 538

RÖRELSERESULTAT 8 266 6 518

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 1 197 283Räntekostnader och liknande resultatposter -43 -1 010Summa resultat från finansiella investeringar - 1 154 -727 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 9 420 5 791

ÅRETS VINST 9 420 5 791

RESULTATRÄKNING

24

Not 2010-12-31 2009-12-31

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för dataprogram 6 111 570

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Inventarier och fordon 7 6 066 6 620Pågående projekt 9 16 119 11 728 22 185 18 348 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Övriga aktier och andelar 10 291 291Summa anläggningstillgångar 22 587 19 209

KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 23 416 164 320Övriga fordringar 6 971 1 196 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 37 129 23 839 67 516 1189 355

KASSA OCH BANK 12 72 302 875Summa omsättningstillgångar 139 818 190 230

Summa tillgångar 162 405 209 439

BALANSRÄKNING

25

Not 2010-12-31 2009-12-31 EGET KAPITAL 13

BUNDET EGET KAPITAL Aktiekapital (9 600 aktier med kvotvärde 1 000 kr) 9 600 9 600

FRITT EGET KAPITAL Överkursfond 26 400 26 400Balanserad vinst eller förlust 8 802 3 010Årets vinst 9 420 5 791 44 622 35 201

SUMMA EGET KAPITAL 54 222 44 801

AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner 6 286 6 253Summa avsättningar 6 286 6 253

KORTFRISTIGA SKULDER Skulder till kreditinstitut 14 - 53 142Leverantörsskulder 41 946 33 212Övriga kortfristiga skulder 1 412 26 819 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 58 539 45 212Summa kortfristiga skulder 101 897 158 385

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 162 405 209 439

Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga

EGET KAPITAL OCH SKULDER

26

BIMS lokala projektledare Markus Bergman har bråda dagar. Slutfasen av pilotförsö-ket på tätortstrafiken i Kristinehamn är inledd. Inom de kommande månaderna ska det nya betalsystemet sjösättas i hela länet.

Väntan på det nya betalsystemet går många år tillbaka i tiden. Redan 2004 gick åtta bolag ihop för en ge-mensam upphandling. Ett år senare skrevs kontrakt med det tyska före-taget Atron. Men det var inte förrän under hösten 2010 som man nådde en punkt där testerna på systemet nådde ett tillfredsställande resultat.

– Vi upplevde att systemet kändes så bra att vi kunde ta nästa steg, att maskinerna faktiskt började fungera som vi önskade. Det var en rätt skön känsla, efter allt trevande på samma ställe kändes det som att nu äntligen lossnar det, minns Markus.

I slutet av året var Markus tillbaka i Tyskland för ytterligare tester av

systemet där man fokuserade på de fel som uppkommit under tidigare kontroller. Felen var avhjälpta och testet godkändes. Det blev startskottet för ett intensivare arbete på hemmaplan. Förberedelserna för ett skarpt pilottest i Kristinehamn drog igång, förare utbildades, maskiner installerades och testresenärer söktes. Den 20 januari rullade piloten igång.

– Vi valde att köra piloten i Kristinehamn för att det är ett avskilt område med ett mindre antal förare. De har visat sig vara fantastiska och har varit väldigt toleranta för de dagliga för-ändringar som skett i systemet, konstaterar Markus.

För fel har uppkommit och rapporterats vilket vidareutvecklat systemet, precis som syftet med piloten är. Nu ligger fokus på nästa steg – det stora bytet.

Inom Värmlandstrafik har en lokal projektgrupp på ett 15-tal personer satts samman för att förbereda bytet. I samma veva som Värmlandstrafik byter betalsystem passar man också på att byta zonsystem.

Resenärerna ska alltså både byta sitt Respass mot Värmlandskor-tet samtidigt som de ska lära sig vilket pendlarområde de ska ladda på kortet. Utmaningar finns det gott om inom snar framtid – och facit, det finns också snart.

HÄNT 2010 NYTT BETALSYSTEM TAR FORM

NYTT BETALSYSTEM NÄRMARE ÄN NÅGONSIN

”Det har gått bra att köra med de nya maskinerna” säger en av förarna i Kristinehamn, Abraham Ndarurinze.

27

2010 2009 RÖRELSEN TILLFÖRDA MEDEL Rörelseresultat före finansiella poster 8 266 6 518Avskrivningar 2 382 12 103Övriga ej likviditetspåverkande poster 1 209 -9 870 11 857 8 751 Finansnetto 1 155 -727 13 012 8 024 Ökning (-) resp minskning (+) av rörelsefordringar 121 837 -137 939Ökning (+) resp minskning (-) av rörelseskulder -3 345 -7 490Kassaflöde från den löpande verksamheten -131 504 -137 405

INVESTERINGAR Förvärv och försäljningar av anläggningstillgångar - 6 935 106 920Kassaflöde från investeringsverksamheten - 6 935 106 920

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av lån -53 142 -3 388 Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 53 142 -3 388 Förändring av likvida medel 71 427 -33 873 Likvida medel vid årets början 875 34 748

SUMMA DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL 72 302 875

KASSAFLÖDESANALYS

9,4 miljoner kronor… gick verksamheten med plus 2010.

28

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPERBolagets årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 årsredovisning i mindre aktiebolag (K2-reglerna).

INTÄKTERIntäktsredovisningen sker i enlighet med BFNAR 2003:3 intäkter. Som inkomst redovisar bola-get det verkliga värdet på vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolaget redovisar därför inkomst till nominellt värde direkt om bolaget får ersättning i likvida medel direkt vid leverans. Avdrag görs för lämnade rabatter.

För räkenskapsåret 2010 har bolaget ändrat redovisningen avseende periodkort-/värdekorts-intäkter. Bolaget har utifrån en erfarenhetsmässig bedömning periodiserat intäkter avseende ej utnyttjade periodkort/värdekort, det vill säga att outnyttjade biljetter redovisas som förutbe-tald intäkt och intäktsredovisas i samband med utnyttjande.

Tågtrafiken är upphandlad via tjänstekoncession. Bolaget redovisar samtliga intäkter enligt samma principer som för den övriga trafiken.

LÅNEKOSTNADERRänta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång som med nöd-vändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period till vilken de hänför sig.

FODRINGARFordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.

INKOMSTSKATTERRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandepe-riod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar.

NOTERNOTER

29

Följande avskrivningstider tillämpas:

Byggnader 33 årInventarier, verktyg och installationer 3-5 årFordon 5-10 årTåg 10-30 årTågkomponenter 3-5 år

NEDSKRIVNINGARNär det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräk-nade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinnings-värde. Nedskrivningarna ingår i resultaträkningens post av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar.

En tidigare nedskrivning av en tillgång återförs när det har skett en förändring i de antagan-den som vid nedskrivningstillfället låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde. Det återförda beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle ha haft (efter avdrag för normala avskrivningar) om ingen nedskrivning gjorts.

STATLIGA STÖDStatliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att bolaget kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Samtliga stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera.

Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovi-sade värde.

LEASINGAVTALSamtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresav-tal (operationella leasingavtal).

KASSAFLÖDESANALYSKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

30

2010 2009NOT 2 NETTOOMSÄTTNING

Biljettintäkter mm 87 993 86 207Gods 233 1 369Intäkter grundskolekort & gymnasiekort 60 702 62 605Skolskjuts, övriga 112 095 113 044Tätortstrafik 14 480 15 512Färdtjänst/patientresor (Resetjänsten) 87 581 96 077Övriga intäkter 20 347 21 158Ägarbidrag från landsting och kommuner 240 000 216 000Övriga bidrag 6 054 6 290Summa 629 485 618 262

NOT 3 TRAFIKKOSTNADER Ersättningar till trafikföretag och ombud 417 363 437 554Fordonshyror, tåg 26 282 15 646Färdtjänst/patientresor 74 893 83 433Periodkorts giltighet på fjärrtåg och tätortstrafik 29 452 13 048Summa 547 990 549 681 NOT 4 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA Revisionsuppdrag 155 167Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 27 46Skatterådgivning 6 10Andra uppdrag 6 9Summa 194 232

NOT 5MEDELANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA AVGIFTER

Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till Kvinnor 35 32Män 23 22Totalt 58 54 Löner och ersättningar har uppgått till styrelse och verkställande direktören 1 304 1 279Övriga anställda 20 757 18 633Totala löner och ersättningar 22 061 19 912

31

2010 2009 Sociala avgifter enligt lag och avtal 7 400 6 802 Pensionskostnader har uppgått till styrelse och verkställande direktör 395 384Övriga anställda 1 990 2 467Totala pensionskostnader 2 385 2 851 Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader 31 846 29 565

Verkställande direktören har tolv månaders uppsägningstid samt en årslön i avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.

STYRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

2010 2010 Antal på Varav balansdagen män, procent

Styrelseledamöter 7 86 Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 8 88 2009 2009 Antal på Varav balansdagen män, procent

Styrelseledamöter 7 86Verkställande direktör ochandra ledande befattningshavare 7 86

32

2010 2009SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånvaro 3,0 % 2,0 % - långtidssjukfrånvaro 1,3 % 0,8 % - sjukfrånvaro för män 4,0 % 0,8 % - sjukfrånvaro för kvinnor 2,3 % 2,9 % - anställda - 29 år 1,6 % 3,5 %- anställda - 29 år Kvinnor 2,2 % *- anställda - 29 år Män * *- anställda 30 - 49 år 2,4 % 2,5 %- anställda 30 - 49 år Kvinnor 2,8 % 3,0 %- anställda 30 - 49 år Män 1,5 % 1,1 %- anställda 50 år - 4,4 % 0,8 %- anställda 50 år - Kvinnor * *- anställda 50 år - Män 6,5 % 0,7 %

* Redovisas ej på grund av att antalet anställda i gruppen är högst tio eller att uppgiften kan hänföras till enskild individ. Med grupp avses både kön och ålderskategori.

Långtidsjukfrånvaro definieras som sammanhängande sjukfrånvaro som pågått i 60 kalender-dagar eller mer.

2010-12-31 2009-12-31NOT 6BALANSERADE UTGIFTER FÖR DATAPROGRAM Ingående anskaffningsvärden 1 944 1 944Årets förändringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 944 1 944 Ingående avskrivningar - 1 374 -887Årets förändringar Avskrivningar -459 -487Utgående ackumulerade avskrivningar -1 833 -1 374

Utgående restvärde enligt plan 111 570

NOT 7INVENTARIER OCH FORDON

INVENTARIER Ingående anskaffningsvärden 33 214 33 602Årets förändringar -Inköp 6 335 1 338

33

2010-12-31 2009-12-31

-Erhållna bidrag -3 790 --Försäljning, utrangering - -1 727Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 35 759 33 213 Ingående avskrivningar -22 252 -21 632Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar - 1 718-Avskrivningar -1 616 -2 339Utgående ackumulerade avskrivningar -23 868 -22 253

Utgående restvärde enligt plan 11 891 10 960 FORDON Ingående anskaffningsvärden 43 012 126 781Årets förändringar -Inköp, aktiveringar - 2 125-Försäljningar och utrangeringar - -85 893Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 43 012 43 013 Ingående avskrivningar -20 783 -22 625Årets förändringar -Försäljningar och utrangeringar - 11 109-Avskrivningar -307 -9 267Utgående ackumulerade avskrivningar -21 090 -20 783

Utgående restvärde enligt plan 21 922 22 230 Ingående nedskrivningar -26 570 -Årets förändringar -Nedskrivningar -1 177 -26 570Utgående ackumulerade nedskrivningar -27 747 -26 570 Utgående restvärde enligt plan 6 066 6 620

8,8 miljoner… resor skedde med Värmlandstrafik i fjol.

34

2010-12-31 2009-12-31NOT 8 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Ränteintäkter 1 197 283Summa 1 197 283 NOT 9 PÅGÅENDE PROJEKT Ingående nedlagda kostnader 11 728 10 217Under året nedlagda kostnader 13 877 2 337Aktiverade kostnader under året - -826Bidragsbelopp under året -9 486 -

Utgående nedlagda kostnader 16 119 11 728

NOT 10 ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR Kapital- Antal Redovisat andel, procent andelar värde i bolaget

Samtrafiken i Sverige AB 2,00 30 30Org nr: 556467-7598 Säte: Stockholm AB Transitio 0,50 1 000 100Org nr: 556033-1984Säte: Stockholm

Västtåg AB 0,05 10 1Org nr: 556613-6577Säte: Skövde

BIMS KB 142Org nr: 969705-5805Säte: Karlstad

BIMS AB 15,80 18 18Org nr: 556665-9594Säte: KarlstadSumma 291

35

2010-12-31 2009-12-31 Ingående anskaffningsvärden 291 291Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 291 291 NOT 11FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Upplupna trafikersättningar 9 227 9 760Förutbetald tåghyra 5 202 3 366Övriga interimsfordringar 22 700 10 713Summa 37 129 23 839

NOT 12LIKVIDA MEDEL Kassa och bank 72 302 875Summa likvida medel 72 302 875

NOT 13 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL

Aktie- Fritt Summa kapital eget eget kapital kapital Eget kapital IB 9 600 35 202 44 802Årets resultat - 9 420 9 420Eget kapital UB 9 600 44 622 54 222

NOT 14 UPPLÅNING Ingen del av bolagets skuld till kreditinstitut förfaller till betalning senare än fem år från balansdagen.Kreditram Utställd Landstingsborgen 40 000 130 000Nyttjad borgen för skulder till kreditinstitut - -53 142Outnyttjad kreditram 40 000 76 858

36

Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman den 1 april 2011 för fast-ställelse.

Munkfors den 4 februari 2011.

Tommy Ternemar Halvar PetterssonOrdförande Vice ordförande

Angelica Rage Leif Sandberg

Mikael Dahlqvist Christian Norlin

Peter Joensuu Lars Bull Verkställande direktör

2010-12-31 2009-12-31

NOT 15UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Semesterlöner 1 145 1 070 Ersättningar kommuner och landsting 28 416 16 420Ersättningar trafikföretag 11 656 18 984Förutbetalda biljettintäkter 7 726 12 Övrigt 9 596 8 726

Summa 58 539 45 212

37

38

Ny linjestruktur, taktfasta tidtabeller, samordning av matartrafik, skoltrafik och an-ropsstyrd trafik. När det nya upplägget för busstrafiken på Hammarö lanserades i au-gusti 2010 fanns många goda nyheter för resenärerna. Målet: Att fördubbla antalet resor till en miljon vid utgången av 2013.

– Trafiksystemet har tagits mycket väl emot, jag har aldrig fått så många glada tillrop, beskriver Värmlandstrafiks vd Lars Bull satsningarna på Hammarö.

Den 23 augusti förändrades trafiken mellan Hammarö och Karlstad radikalt. Det förbere-dande arbetet inför trafikstart av system 900 hade då pågått i tre år och involverat representan-ter från alla berörda parter.

När resultatet sjösattes var det en samordnad trafik som presenterades där skoltrafik, matar-trafik och anropsstyrd trafik kompletterade trafiken på stomlinjen. Ett steg mot en effektivare kollektivtrafik som krävde ett systematiskt förberedelsearbete.

– Samarbetet mellan trafikföretag, kommuner, Trafikverket, fordonsleverantörer, allmänhet, kunder och vår egen organisation var det som garanterade en helhetsfunktion, betonar Lars.

Ett av de viktigaste elementen för att nå målet att fördubbla antalet resor på drygt tre år var att erbjuda en tät trafik i taktfasta tidtabeller. En buss var tionde minut i vardera riktningen mel-

Den 23 augusti 2010 sjösattes system 900 på Hammarö. Efter tre års förberedelser kunde Värmlandstrafik stolt lansera ett genomtänkt trafiksystem där skoltrafik, matartrafik och anropsstyrd trafik kompletterade trafiken på de stora linjerna.

MED MÅLET ATT FÖRDUBBLA ANTALET RESOR PÅ TRE ÅR

39

lan Skoghalls centrum och Karlstads centrum stod för ett av de bästa exemplen men överlag innebar den nya tidtabellen förbättringar på alla linjesträckningar.

Redan första hösten fick resandet ett rejält uppsving, en 20-procentig ökning av resenärer uppmättes under perioden från trafikstart till årsskiftet.

– Det är mycket bra med tanke på att Trafikverket var fyra månader försenat i byggandet av hållplatser och fordonsleveranserna var delvis upp till tre månader sena med funktionspro-blem. Dessutom har Karlstads kommun ännu inte påbörjat sin del av avtalade investeringar. När dessa faktorer förbättras kommer resandet att öka ytterligare.

En flerårig investeringsplan över hållplatserna på ön togs tidigt fram. Under hösten 2010 stod ett antal moderna hållplatser klara. Fördelarna med de nya var flera, utöver att de är väl anpassade för funktionshindrade är de också byggda för en ökad komfort med glasade vind-skydd, cykelparkering och belysning.

Även om resenärerna till och från Hammarö redan i dag har en mycket bra kollektivtrafik fortsätter arbetet att förbättra – målet ska nås.

– Byggandet av nya hållplatser fortsätter, fordonen fungerar allt bättre och trafiken kommer att förbättras ytterligare i små steg. Detta samtidigt som vi vidareutvecklar information och marknadsföring för att få fler att ställa bilen och ta bussen, säger Lars.

IKEABergvik

Biltema

Skoghalls centrum

Knappstad

Gunnarskär

Fiskvik

Sätter

Takene

Norra Skagene

LänsstyrelsenResidenset

Drottninggatan

Central-sjukhuset

BUSSTATIONEN

Jonsbol

Rud

Östanås

Tynäs

Bärstad

Färjevägen

902

900901

903

902

912

913

911

903

914

Linje 900 (linjetrafik)Linje 901 (linjetrafik)Linje 902 (linjetrafik)Linje 903 (linjetrafik)Linje 911 (anrop)Linje 911 (linjetrafik)Linje 912 (anrop)Linje 913 (anrop)Linje 913 (linjetrafik)Linje 914 (anrop)

TECKENFÖRKLARING

900

Centralstationen

900

902

901

911

913

902

Björkås

Vidön

Klaravik

901911912913914

Linjekarta Hammarötrafiken, trafikstart 23 augusti 2010

Lövnäs

FÅNGA MIGOM DU KAN

900-serien för Hammarö ger dig fler chanser att missa bussen, med avgångar var 10:e minut.

varmlandstrafik.se

För att öka kvaliteten ytterligare på Hammarötrafiken sattes en sluten förargrupp ihop, några av dem fick agera model-ler i reklamkampanjen under augusti 2010. Här ses gruppledaren Torleif Flognman. Till höger den nya kartan för system 900.

HÄNT 2010 LANSERING AV 900-SERIEN

40

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Värmlandstrafik AktiebolagOrg nr 556206-4641

Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direk-törens förvaltning i Värmlandstrafik AB för år 2010. Det är styrelsen och verkställande direk-tören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovis-ningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den sam-lade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvalt-ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verk-ställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Karlstad den 11 februari 2011

Peter Söderman Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

41

Till årsstämman i Värmlandstrafik AktiebolagOrg nr 556206-4641

Vi har granskat bolagets verksamhet för år 2010. Granskningen har utförts i enlighet med god sed samt utgått från bedömning om väsentlighet och risk. Samplanering har skett med bola-gets auktoriserade revisor och gemensam granskningsredogörelse har upprättats.

Det innebär att vi planerat och genomfört granskningen för att i rimligt grad försäkra oss om att bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfreds-ställande sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. Vår granskning har utgått från de beslut kommun- och landstingsfullmäktige och bolagsstämman fattat och har inriktats på att granska att besluten verkställts samt att verksamheten håller sig inom de ramar som bolags-ordningen anger.

Vi anser att vår granskning ger oss rimlig grund för att våra uttalanden nedan.

Vi bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett ändamålsenlig och från ekonomisk syn-punkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi finner därför ingen anledning till anmärkning mot styrelsens ledamöter eller verkställande direktören.

Karlstad den 11 februari 2011

Stig Löfgren Per-Åke PerssonLekmannarevisor Lekmannarevisor

GRANSKNINGSRAPPORT

42

Linje 51-59, Arvika kommun, Linje 60-69, Kristinehamns kommun, Linje 81-84, Säffle kommun

Linje Antal bok- Utförda Nettokostnad, Kostnad Kostnads- ningar transporter taxi permanent skillnad trafik, buss

51 52 56 57 5859606667686981828384

Totalt 5 746 3 992 725 261 4 140 382 3 415 121

38 27039 916

461 191 519 583687 912313 274373 567

55 946293 191408 797

27 013250 086299 471332 657

39 508

21 7034 794

23 92361 873

141 51321 27661 41121 82323 158

300 08310 932

3 22719 609

3 5226 413

16533

245571909210187

6993

11524136

2152541

33941

262670

1073250218145167

21574936

2225166

16 56735 122

437 268457 710546 399291 998312 156

34 123270 033108 714

16 081246 859279 862329 135

33 095

ANROPSSTYRD TÄTORTSTRAFIK 2010

Värmlandstrafik gör årligen stora besparingar på att ha anropsstyrd trafik på vissa turer och sträckor i stället för permanent busstrafik. Fjolårets siffror visar på en vinst på över 8,5 miljoner kronor.

Förutom att den anropsstyrda linjetrafiken spar stora summor som kan användas till att bygga ut kollektivtrafiken ytterligare så innebär den ett mycket välkommet tillskott till framförallt taxiföretag i glesbygden, oftast körs de anropsstyrda turerna av just taxibilar. Det finns en en tidtabell, men fordonet går bara om någon ringer och beställer en resa.

– Erfarenhetsmässigt vet vi att kunderna upplever denna service som mycket bra, menar Torbjörn Danielsson, avdelningschef på Resetjänsten.

Praktiskt går det till så att resan bokas senast tre timmar (en timme på tätortslinjer) före avresa vid Värmlandstrafiks beställningscentral, Resetjänsten. I samband med bokningen kan kunden också få besked om priset på resan.

STORA VINSTER MED ANROPSSTYRD TRAFIK

43

ANROPSSTYRD TRAFIKSPARAR PENGAR

Linje Antal bok- Utförda Nettokostnad, Kostnad Kostnads- ningar transporter taxi permanent skillnad trafik, buss 100 103 109 111 112 200 202 206 207209 210 211 212 213 214 215 302 303 304 305 306307 310 402 404 405 406 407 408505 700 701 702 703 704 707 800804 805 806 808 911 912 913 914 Totalt 6 994 3 838 1 817 972 6 985 338 5 167 366

73 69259 81835 434

116 65143 379

277 87582 638

257 100213 362-15 59744 075

932 206157 666199 654137 641

86 31328 784

108 19928 20828 992

200 46853 29829 884

133 29477 55925 769

132 9427 0673 110

80 18967 39212 59136 34927 64434 46868 27257 42640 549

316 981459 466277 21544 10213 97045 72620 703

75 64465 463 45 096

149 88944 076

317 128188 044264 086308 873

41 27647 605

1 527 273181 216217 711221 094112 715

86 160219 45128 20836 951

227 51768 72329 884

298 66179 86326 249

137 82328 781

7 394151 118122 859

12 59137 06429 38443 08268 27262 71540 549

316 981511 260346 853

47 50238 540 50 42623 288

1 9525 6459 662

33 238697

39 253105 406

6 98695 51156 873

3 530595 067

23 550 18 05783 45326 40257 376

111 2520

7 95927 04915 425

0165 367

2 304480

4 88121 7144 284

70 92955 467

0715

1 7408 614

05 289

00

51 79469 638

3 40024 5704 7002 585

5174679

361

14113

1548810

6876854

22283

198303

0366429

0443

104

1652

9159108

037

240700

305211

109018

5

52595

1033

79237

16165253

111 850

10582

438127343532

0629942

0791

114

16101

14265170

037

410

1100

392272

11191

235

ANROPSSTYRD LINJETRAFIK 2010

44

Bokade Utförda Brutto- Netto- Samordnings- Kostnad Samord- transporter transporter kostnad kostnad vinst /bokn nings- effekt, %

FÄRDTJÄNST87 271 71 116 20 104 539 17 149 964 2 954 575 197 18,51RIKSFÄRDTJÄNST 3 783 3 118 4 475 500 3 813 089 662 410 1 008 17,58ÖVRIGA KOMMUNALA TRANSPORTER41 187 19 483 10 235 392 6 534 300 3 701 092 159 52,70PATIENTRESOR TAXI128 731 89 313 58 183 464 45 841 794 12 341 670 356 30,62SERVICELINJEN 29 604 7 734 448 261 TOTALT290 576 183 030 92 998 895 81 073 596 19 659 747 1 980

Bokade transporter är alla som ringer och bokar transporter.Utförda transporter är faktiskt utförda transporter efter samordning. Bruttokostnad är kostnaden om alla bokade resor skulle ha utförts utan samordning (ensam i fordonet). Nettokostnad är faktisk kostnad efter att transporterna samordnats. Samordningsvinst är kostnadsskillnaden mellan osamordnade och samordnade transporter. Samordningseffekt är skillnaden mellan bokade och utförda transporter.

SAMORDNINGSVINSTEN ÖVER 19,5 MILJONER KRONORTabellen ovan visar att Resetjänstens samordning av transporterna gav en samordningsvinst på över 19,5 miljoner kronor åt samhället.

SAMORDNINGSVINSTENÖVER 19 MILJONER KRONOR

DEN EKONOMISKA VINSTEN MED RESETJÄNSTENS SAMORDNING AV TRANSPORTER:

45

46

– Att åka kollektivt handlar långt ifrån om att bara ta sig från A till Ö, konstaterar Anna Eskilsson, vinnaren av Värmlandstrafiks skrivtävling 2010, när hon bläddrar i antolo-gin Hagfôrsingen i taket.

Det är hennes eget bidrag ”Allsångsbus-sen” ett strålande exempel på.

”De nya passagerarna hälsas välkommen om-bord. Detta är en allsångstur och för att på-minna oss om att kyligare tider väntar sjunger vi nu Sommaren är kort”, skanderade chauffören entusiastiskt i högtalarsystemet”.

En text om en alldeles vanlig kollektivtrafik-resa i Värmland. För att vara med om lite udda händelser på bussen eller tågresan är Anna långt ifrån ensam om – det bevisade Värmlandstra-fiks skrivtävling våren 2010.

Anna Eskilsson åker buss i princip dagligen. I praktiskt syfte mellan hemmet i Getebol till jobbet i Nykroppa. Eller i avkopplande syfte till olika platser i Värmland. Så skrivtävlingens förstapris, ett årskort på Värmlandstrafik, kom väl till nytta.

Anna upplever att möjligheten till att pendla med buss till jobbet innebär ökad livskvalitet. De perioder som tidtabellen varit omöjlig att matcha med arbetstider har varit sega.

– Arbetstider som gick att anpassa efter tidtabellen var det första jag förhandlade mig till när jag blev erbjuden fast anställning.

Anna menar att bussåkandet kort och gott handlar om stressreducering, ett sätt att koppla av och varva ned som varit viktigt för henne sedan barnsben.

– Andra kanske blir stressade av att åka kollektivt, att inte helt kunna styra saker som när bussen går eller kommer fram men för mig är det tvärsom. Jag har lärt att anpassa mitt liv efter tidtabeller och stunden på bussen gör att jag till exempel sover bättre.

I december släpptes boken Hagfôrsingen i taket och sedan dess är det många som uppmärk-sammat Annas härliga historia, inte minst förare. Händelsen som ligger till grund för Annas bidrag inträffade för ett antal år sedan men det är långt ifrån den enda anekdoten hon har att dela med sig av. För genom åren har hon lärt känna ett otal bussförare och medpassagerare.

– Häromsistens var det en bussförare som frågade mig om jag kanske jobbade med kollek-tivtrafik på något sätt. Att personal på Nobina känner igen mig måste betyda att jag åkt en del buss under åren.

HÄNT 2010 SKRIVTÄVLINGEN FÅNGA DIN RESA

VÄRME OCH GLÄDJE I ANNAS VINNANDE ALLSÅNGSBUSSEN

47

Bussen var ”knökfull” när jag klev på vid gymnasiet för den

dryga två mil långa resan hem med Värmlandstrafik. Fick

ståplats i trappen vid framdörren. Solen låg på och temperaturen i bussen lämpade sig mer för

tropiska växter än för människor. Irritationen borde ha legat nära

ytan med alla trötta gymnasieelever och stressade arbetspendlare

som trängts ihop på en för liten yta, men istället var stämningen

på bussen glad och uppsluppen. Hur kunde det komma sig? Svaret lät inte vänta på sig. ”De nya passagerarna hälsas välkomna ombord. Detta är en

allsångstur och för att påminna oss om att kyligare tider väntar

sjunger vi nu Sommaren är kort”, skanderade chauffören entusi-

astiskt i högtalarsystemet. De flesta passagerarna hörsammade uppmaningen och sjöng

med. Sällan har väl en bussresa känts så kort som denna trots

värme och trängsel. Det var med saknad och ett brett leende jag

klev av bussen vid min hållplats. Kom ihåg: det behövs inte så mycket för att höja stämningen.

Glädje är smittsamt, låt oss starta en epidemi, varför inte

redan på nästa bussresa.

av: anna eskilsson

allsångsbussen

”De nya passagerarna hälsas välkomna ombord.

Detta är en allsångstur och för att påminna

oss om att kyligare tider väntar sjunger vi nu

Sommaren är kort”, skanderade chauffören

entusiastiskt i högtalarsystemet.”

Anna placerade sig på en första plats i vår skrivtävling Fånga

din resa våren 2010. Efter omröstning på Värmlandstrafiks

webbplats utsåg en jury bidraget Allsångsbussen som vinnare.

Resor som leder till det första mötet med kärleken, papegojor som förgyller bussturer, bussförare som uppmanar till allsång och minnen om vänliga och sakliga informatör-konduktörer. De 99 bidragen i skrivtävligen Fånga din resa reducerades till 43 char-miga avsnitt i antologin Hagfôrsingen i taket.

”Historier finns överallt, nu vill vi höra din. Släpp lös författaren i dig”. Så löd uppmaningen till Värmlandstrafiks resenärer i april 2010. Via webben, sms eller brev kunde resenärerna be-rätta om sitt roligaste, märkligaste eller bara mest annorlunda minne från en resa med Värm-landstrafik.

Och historierna trillade in. När sista tävlingsdagen passerat fanns 99 bidrag som allmänheten kunde rösta på upplagda på Värmlandstrafiks webbplats. De tio bidragen med högst betyg gick vidare till en final där en jury bestående av Karin Hovdebo, copywriter på reklambyrån Ord & Bild, Hanna Hellquist, radiopratare, Britt-Marie Wallin, tågvärd samt Sven-Ove Svensson och Lars Bull från Värmlandstrafik korade en vinnare; Anna Eskilsson. Syftet med tävlingen, att belysa att en resa med oss faktiskt kan förändra ens liv eller för den delen bidra till ett gott minne, var uppnått. Däremot tyckte vi att historierna var alldeles för bra för att falla i glömska i cyberrymden så under hösten sattes antologin Hagfôrsingen i taket – och 42 andra fångade resor ihop och trycktes. I december kunde resenärer i hela länet hämta sitt exemplar av boken på något av våra försäljningsställen.

Skrivtävling som engagerade

48

Fråga oss om turer och tider:0771 - 32 32 00, www.varmlandstrafik.se VÄRMLANDSTRAFIK AB

ÅRSREDOVISNING 2010