freshwater pearl mussel and its habitats in sweden rapport... · 2010-05-25 · freshwater pearl...

Freshwater Pearl Mussel and its habitats in Sweden

Project nr LIFE04NAT/SE/000231 Final Report with payment request

Covering period November 1st 2004 –November 1st 2009

Report compiled by Sofi Alexanderson, Project coordinator,

Lennart Henrikson, project manager Christer Borglin, economist

Cover: Freshwater Pearl Mussels from Stream Navarån. Photo: Sofi Alexanderson.

Authors: Sofi Alexanderson, Lennart Henrikson and Christer Borglin

November, 2009 © WWF Sweden

3

LIFE Project Number LIFE04 NAT/SE/000231

FINAL REPORT Covering the project activities from 01.11.2004 to 31.10.2009

Reporting Date 25.11.2009

LIFE PROJECT NAME Freshwater Pearl Mussel and its habitats in Sweden

(Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige)

Data Project Project location Sweden

Project start date: 01/11/2004

Project end date: 01/11/2009

Total Project duration 60 months

Total budget € 1,006,983

EC contribution: € 503,492

(%) of total costs 50%

(%) of eligible costs 50%

Data Beneficiary Name Beneficiary Världsnaturfonden WWF

Contact person Ms Sofi Alexanderson

Postal address Ulriksdals Slott, S-180 71 SOLNA, Sweden

Visit address Ulriksdals Slott, 180 71 SOLNA, Sweden

Telephone +46 8 6247400

Fax: +46 8 851329

E-mail [email protected]

Project Website www.wwf.se/flodparlmussla

4

List of Contents / innehållsförteckning

Part A: Technical report / Teknisk rapport 1a.Executive Summary.......................................................................................................................... 6 1b. Sammanfattning .............................................................................................................................. 9 2. Introduktion .................................................................................................................................... 11 2.1 Bakgrund ...................................................................................................................................... 11 2.2 Partners och stödmottagre ............................................................................................................ 11 2:3 Överblick av naturvårdsproblemet ............................................................................................... 11 2:4 Sammanfattning av projektets mål och förväntade resultat ......................................................... 12 2:5 Specifika mål ................................................................................................................................ 12 2:6 Förväntade resultat ....................................................................................................................... 13 2:7 Summering av slutresultaten ........................................................................................................ 13 3. Projektets ramar .............................................................................................................................. 14 3:1 Projektledning .............................................................................................................................. 14 3:2 Projektets åtgärder och genomförande ......................................................................................... 15 4. English summary of activities ........................................................................................................ 16 5. Resultatredovisning ........................................................................................................................ 21 5:1 Introduktion till projektets åtgärder .............................................................................................. 21 5:2 Översikt av utförda åtgärder på objektsnivå och per partner ....................................................... 22 5:3 Detaljerad rapport av aktiviteter ................................................................................................... 30 A1 – Planering och utveckling av metodik ....................................................................................... 30 C1 – Eliminering av vandringshinder ................................................................................................. 31 C2 – Biotopåtgärder i kantzon ............................................................................................................ 34 C3 – Biotopåtgärder för flodpärlmussla ............................................................................................. 35 C4 – Biotopåtgärder för värdfisk ........................................................................................................ 39 C5 – Igenläggning av diken ................................................................................................................ 41 C6 – Reparation av damm .................................................................................................................. 42 C7 – Återintroduktion av flodpärlmussla ........................................................................................... 42 E1 – Information till allmänheten ...................................................................................................... 43 E2 – Rapport till allmänheten (Layman report) ................................................................................. 44 E3 – Mediaaktivitet ............................................................................................................................ 44 E4 – Informationsmaterial .................................................................................................................. 45 E5 – Rådgivning till markägare .......................................................................................................... 47 E6 – Konferens och erfarenhetsutbyte ............................................................................................... 49 E7 – Hemsida ..................................................................................................................................... 51 E8 – Återkoppling till markägare ....................................................................................................... 52 E9 – Manual för skötsel av Natura 2000-objekt med flodpärlmussla ................................................ 53 F1 – Projektledning ............................................................................................................................ 53 F1:3 – Extern revision ........................................................................................................................ 54 F2 – Uppföljning (monitoring) ........................................................................................................... 55 5.4 Sammanställning av framtagna produkter (deliverable products) ................................................ 59 5.5 Sammanfattning av uppnådda åtgärdsmål (milestones) ............................................................... 60 6 Utvärdering och slutsatser ............................................................................................................... 61 6.1 Projektprocess .............................................................................................................................. 61 6.2 Projektledning .............................................................................................................................. 61 6.3 Framgångar och misslyckanden ................................................................................................... 61 6.4 Har målen nåtts? ........................................................................................................................... 62 6.5 Projektets inverkan på miljö, policy och lagstiftning ................................................................... 63 6.6 Demonstrationsvärden och innovation ......................................................................................... 63 6.7 Socio-ekonomiska effekter ........................................................................................................... 63 6.8 Framtiden: långsiktiga effekter av projektet och rekommendationer ........................................... 64 7.Kommentarer till den finansiella rapporten ..................................................................................... 66

5

Part A

Annexes / bilagor

Part B Financial report

1. Contents

Statement of costs, payment request, financial comments and financial report from each partner.

2. Auditor Data

The audit report and contact details.

3. Annexes

4. Response to the Interim letter together with annexes

Part C. CD

CD with Technical report, financial report, supporting financial documents and photographs from project actions.

6

Part A: Technical report/Teknisk rapport

1a. Executive Summary

Background

The Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera has shown a drastic decline in its total distribution range. That is why it is red-listed in most countries and is included in EU habitat directive annex. The Freshwater Pearl Mussel (FPM) lives in healthy running waters with clean bottoms. The species is depending on brown trout Salmo trutta or Altantic salmon Salmo salar as host for its larvae.

Sweden may be regarded as a key area for the FPM as it still has a lot of FPM streams. Therefore WWF Sweden initiated a project, funded by the EU LIFE fund, to restore 21 Natura 2000 streams in order to create a favourable conservation status for the FPM. WWF Sweden was the beneficiary and co-ordinated seven partners, mostly regional authorities. The Swedish Environmental Agency was a co-financier.

As the beneficiary WWF Sweden led the project. The seven partners made specific plans for each stream and were responsible for the practical measures, information and follow up.

Project objectives

The objective was to develop and test methods to achieve favourable conservation status for the FPM in Sweden by:

1. developing planning methods;

2. taking measures to improve the aquatic and riparian biotopes to improve the conditions for FPM as well as host fish species;

3. informing landowners and other actors within the drainage basin area;

4. re-introducing the FPM;

5. summarizing the experiences in a manual (“Restoration of Freshwater Pearl Mussel streams”) for management of Natura 2000 sites inhabiting FPM.

The expected result is an increased recruitment of FPM to get a favourable status for the species.

Actions

A1 Development of action plans has been done at two levels - drainage area and biotope scale.

C1 Eliminating migration obstacles has been done to secure the population of brown trout. Migration facilities were constructed either as new built fish ways around the obstacle or eliminate the actual obstacle.

C2. Actions to improve riparian areas have been done towards a more natural ecological function for the FPM and its host fish. At two sites the planted spruce trees have been cut and the deciduous trees have been left for further natural development.

7

C3 Establishing new ”mussel beds” consisting of gravel and stone material was done to counteract siltation by a clean substrate. The purpose is to achieve better conditions where the small mussel can survive.

C4 Biotope measures have been carried out to improve the environment for the host fish. This action involved replacing stones that has been removed to allow timber floating down streams.

C5 Filling ditches to eliminate siltation is an action carried out in one object. The result is significant and the water downstream the plugged ditches are now clean and clear.

C6 Restoration of dam was made to secure the water level and flow at the FPM site

C7 Re-introduction of FPM was done in one project stream, which has been biotope restored and has now a perfect habitat for both the host fish and the mussel.

E1 Information to the general public has been performed both on national and local levels.

E2 Layman’s report is a 16 pages publication summarising the experiences from the project. A regional version has been done for Kalmar County.

E3 Media activities. The project has been highlighted several times in press and TV. Even Danish TV has done a TV documentary about the FPM and the LIFE-project .

E4 Information material consisted of one information leaflets and one brochure. There was also a poster produced, which was used at seminars and conferences. As an additional information product the project has also co-funded a production of a short information film.

E5 Information to the landowners is an important measure as it is impossible to protect the whole drainage area without informing and teaching actors connected to the area. Information and advice have been given to achieve an improved consideration to water in activities such as forestry.

E6 Conference and exchange of experiences. An international conference was organised. The conference served as an important opportunity to exchange experiences with other LIFE projects in the EU and to present the results of the LIFE project “the freshwater pearl mussel and it’s habitat in Sweden”. The project has also participated in many national and international conferences, where the LIFE-project has been represented.

E7 Website was published to spread information about the existing project, the Freshwater Pearl Mussel, LIFE and Natura 2000. www.wwf.se/flodparlmussla (with link to the English site)..

E8 Feedback to and from landowners has been completed. The project succeeded in managing a two pages article in the Swedish newspaper “Skogs-Eko” which is spread to all forest owners in Sweden and other interest groups.

E9. Manual for management of Natura 2000 sites with Freshwater Pearl Mussels The purpose of the handbook (manual) is to facilitate the preservation management of the FPM. The handbook is available both in Swedish and English.

F1 Project management – administration. The project was managed and administrated by a project co-ordinator and the project leader on a national level. Every partner has its own project leader and they reported to the beneficiary, WWF.

8

F2 Monitoring and documentation. The streams have been followed up by electric fishing and monitoring of the FPM population. In addition the stream beds (sedimentation) have been investigated.

Conclusions

An overall analysis and assessment is that the objectives were met, even if some actions where not completed exactly as the original plan. However, it is impossible to assess if the conservation status of the FPM has improved. The reason is that in this case there is a long “ecological delivery time – not until 5-10 years after the action it is possible to detect any recruitment. The answers will come from the monitoring programme planned after the LIFE project.

9

1b. Sammanfattning

Bakgrund

Flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera uppvisar en stark tillbakagång i hela sitt utbredningsområde. Detta är orsaken till att den är rödlistad i de flesta länder och upptagen i EU:s habitatdirektiv. Flodpärlmusslan (FPM) kräver friskt rinnande vatten med rena bottnar. Arten är beroende av öring Salmo trutta eller lax Salmo salar som värd för dess larver.

Sverige kan anses som ett kärnområde för FPM eftersom här fortfarande finns många vattendrag med FPM. Därför initierade WWF Sverige ett projekt, stöttat av EU:s LIFE-fond, för att restaurera 21 Nature 2000-vattendrag för att skapa gynnsam bevarandestatus för FPM. WWF Sverige var stödmottagare och koordinerade sju partners, i förstahand regionala myndigheter. Naturvårdsverket var medfinansiär.

Som stödmottagare ledde WWF Sverige projektet. Projektets sju partners upprättade planer för respektive vattendrag och svarade för de praktiska åtgärderna, information och uppföljning.

Projektets syfte

Syftet var att utveckla och testa metoder för att uppnå gynnsam bevarandestatus för FPM i Sverige genom att:

1. utveckla planeringsmetodik

2. Vidta åtgärder för att förbättra vattenmiljön och kantzonen för att på så sätt förbättra förhållandena för FPM och dess värdfisk.

3. informera markägare och andra berörda

4. återinför FPM till ett vattendrag

5. sammanfatta erfarenheterna i en handbok ”Restaurering av flodpärlmusselvatten” som stöd för arbete med Natura 2000-vattendrag med FPM.

Det förväntade resultatet är en ökad rekrytering av FPM för att uppnå gynnsam bevarandestatus.

Åtgärder

A1 Utveckling av planeringsmetodik har gjorts på två nivåer – biotop och avrinningsområde.

C1 Eliminering av vandringshinder har gjorts för att säkra bestånden av öring. Vandringen underlättades genom att antingen bygga fiskvägar runt vandringshindret eller ta bort vandringshindret.

C2 Åtgärder för att förbättra kantzonen har gjorts för att den ska ha en mer naturlig ekologisk funktion för FPM och värdfisken. På två platser har planterad gran huggits bort medan lövträden lämnats.

C3 Anläggning av nya bottnar bestående av grus och sten har gjorts för att motverka igenslamning med ett nytt och rent substrat. Syftet var att skapa en bättre miljö för småmusslorna.

C4 Biotopåtgärder har gjorts för att förbättra miljön för värdfisken. I åtgärden ingår att sten, som rensats för att underlätta flottning, lagts tillbaka.

10

C5 Igenläggning av diken har gjort i ett vattendrag för att minska igenslamningen. Vattnet nedströms de igenlagda dikena är idag klart och slammet har samlats uppströms dämmet.

C6 Restaurering av en damm har gjorts för att säkerställa vattennivåer och vattenflöden där FPM finns.

C7 Återintroduktion av FPM har gjorts i ett vatten, som har restaurerats och nu utgör en lämplig miljö för FPM och värdfisken. 1 000 musslor flyttas från ett närliggande vattendrag.

E1 Information till allmänheten har gjorts både på nationell och på lokal nivå.

E2 Lekmannarapport är en 16-sidig publikation som sammanfattar erfarenheterna från projektet. En regional version har hjorts i Kalmar län.

E3 Mediaaktiviteter. Projektet har uppmärksammats flera gånger i press och TV. Till och med dansk TV har gjort en film om FPM och LIFE-projektet .

E5 Information till markägare är en viktig åtgärd eftersom det är omöjligt att skydda hela avrinningsområdet utan informerar och höja kunskapen hos aktörer i området. Innformation och rådgivning har gjorts för att förbättra hänsynen till vatten vid till exempel skogsbruk.

E6 Konferens och erfarenhetsutbyte. 2009 anordnades en internationell konferens i Sundsvall. Konferensen gav goda möjligheter till erfarenhetsutbyte med andra LIFE-projekt och att presentera LIFE- projektet. Utöver slutkonferensen har projektet även deltagit i flera internationella konferenser/seminarier och resor, där projektet presenterats.

E8 Återkoppling till och från markägare har gjorts. Projektet har lyckats få in en två-sidig artikel i tidningen ”Skogs-Eko”, som går ut till alla skogsägare i Sverige.

E9 Manual för skötsel av Natura 2000-områden med FPM. Syftet med handboken (manualen) är att underlätta arbetet med skötsel av FPM-vatten.. De finns i en svensk och en engelsk version.

F1 Projektledning. Projektet leddes och administrerades av en projekt-koordinator och en projektledare på övergripande nivå. Respektive partner har haft sin egen projektledare och rapporterade till stödmottagaren, WWF Sverige.

F2 Övervakning och dokumentation. Denna omfattar vattenkvalitet, värdfisk och FPM och har utförts i alla vattendragen. Övervakningen kommer även att fortsätta efter projektets slut för att kunna följa upp restaureringsåtgärderna som har utförts.

Slutsatser

En samlad bedömning är att målen har uppnåtts vad gäller genomförande av de planerade åtgärderna, även om vissa åtgärder i några vattendrag (C3, C4) inte blivit så omfattande som planerat. Det är dock inte möjligt att bedöma om bevarandestatusen för flodpärlmussla förbättrats. Detta beror på att det är en lång ”ekologiskt leveranstid” för den aktuella typen av åtgärder – först 5-10 år efter en åtgärd är det möjligt att bedöma om det övergripande målet, dvs. föryngring i musselbestånden, har uppnåtts. Huruvida föryngringen kommit igång får avgöras i det uppföljningsprogram, som respektive länsstyrelse kommer att ansvara för.

11

2. Introduktion

2.1 Bakgrund Flodpärlmusslan har uppvisat en kraftig tillbakagång under senare hälften av 1900-talet och dess överlevnad är inte säkrad på sikt. Därför är den rödlistad (kategori sårbar) och listad i EU:s habitatdirektiv. Flodpärlmusslan lever i friskt, rinnande vatten med rena bottnar, gott om värdfisk och skyddande skog längs med vattnet. Den är en tydlig indikator på ett friskt levande skogsvatten. Orsakerna till dess tillbakagång idag är bland annat försurning, föroreningar, vattenreglering och dålig hänsyn vid skogsbruk.

Flodpärlmusslan är idag hotad i hela världen. Sverige utgör dock ett kärnområde för musslan, vilket innebär att vi har ett internationellt ansvar för artens långsiktiga överlevnad.

Med hjälp av detta LIFE-projekt har Världsnaturfonden WWF tillsammans med sju partners förbättrat förhållandena för flodpärlmusslan i 21 vattendrag som ingår i Natura 2000-områden i södra Sverige.

Naturvårdsinsatser för vattenlevande arter är inte särskilt utvecklat i Sverige eller någon annanstans i EU. Därför har Världsnaturfonden WWF initierat detta projekt. Att just flodpärlmusslan valdes som art beror på flera faktorer. (1) Det är en fascinerande art, (2) det finns mycket kunskap om arten, (3) den finns i Europa, men Sverige utgör ett kärnområde, (4) den indikerar ett väl fungerande ekosystem och (5) den är listad i EU:s habitatdirektiv.

Projektets syfte var att utveckla och testa en metod som förbättrar flodpärlmusslans livsmiljöer.

2.2 Partners och stödmottagare

Namn Förkortning Länsstyrelsen i Västmanlands län LST U Länsstyrelsen i Örebro län LST T Länsstyrelsen Västra Götalands län LST O Länsstyrelsen i Kalmar län LST H Skogsstyrelsen SKS Göteborgs stad Gbg Karlstads universitet KAU

Stödmottagare Världsnaturfonden WWF WWF

2.3 Överblick av naturvårdsproblemet

Flodpärlmusslan förekommer idag i förhållandevis många vatten i Sverige men också i andra länder. I Sveriges finns flodpärlmussla i minst 550 vattendrag men i de allra flesta av dessa sker ingen föryngring. Det primära problemet är idag alltså otillräcklig rekrytering för att bestånden ska kunna överleva på sikt. Därför är flodpärlmusslan rödlistad av IUCN och respektive nationer.

Orsakerna till utebliven föryngringen är inte helt utredda. Alltfler forskningsresultat, inklusive studier i det svenska LIFE-projektet, pekar dock entydigt på igenslamning av bottnar som det allvarligast problemet. En annan orsak är brist på värdfisk, som i projektvattendragen är öring Salmo trutta.

12

2.4 Sammanfattning av projektets mål och förväntade resultat

De övergripande målen med projektet var:

� Informera markägare och andra berörda om behovet av hänsyn i mark- och vattenanvändning och på så vis minska problemen med körskador, igenslamning och onaturliga kantzoner.

� Att förbättra förhållandena för flodpärlmusslan i 21 vattendrag genom att utveckla och testa olika åtgärder och på så vis öka chanserna till en livskraftig population av värdfisk och i sin tur livskraftig population av flodpärlmussla

� Att utveckla en handbok för skötsel av Natura 2000-objekt med flodpärlmusslor.

2.5 Specifika mål

Flera olika typer av åtgärder har testats för att förbättra livsmiljön för flodpärlmusslan. Detta uppnåddes genom att:

� anlägga nya ”musselbottnar” (nytt bottenmaterial där småmusslor kan växa upp),

� ta bort vandringshinder för fisk,

� lägga igen diken,

� reparera dammar,

� återföra stenar som har rensats bort för att underlätta flottning,

� återintroducera flodpärlmussla till ett vattendrag, där den har försvunnit helt.

Informationsmaterial har tagits fram och använts vid rådgivning till markägare och andra personer som är verksamma kring musselvattnen. I slutskedet av projektet har även en manual arbetats fram för att underlätta fortsatt hänsyn till flodpärlmusslans livsmiljöer.

Figur 1. Geografisk karta över de 21 objekten som ingår i projektet. Life-projektet arbetade med de här 21 objekten. 1. Kvarnbäcken-Lärkesån, 2. Gränshytteforsarna, 3. Lillsjöbäcken, 4. Håltjärnsbäcken, 5. Silverån, 6. Sällevadsån, 7. Pauliströmsån, 8. Nötån, 9. Bratteforsån, 10. Lärjeån, 11. Kolarebäcken, 12. Sollumsån, 13. Stommebäcken, 14. Gullsjöälven, 15. Älgån-Mörtebäcken, 16. Slorudsälven, 17. Dalsälven, 18. Öjenäsbäcken, 19. Torgilserudsälven, 20. Billan, 21. Rattån.

13

2.6 Förväntade resultat

Att förutsättningen för flodpärlmusslors föryngring och överlevnad förbättras i vattendrag med för närvarande dålig rekrytering. Föryngringen kommer att förbättras tack vare de biotopförbättrande åtgärder som projektet genomfört. Samtidigt förväntas öringbestånden öka.

2.7 Summering av slutresultaten

Projektet har lett till fysisk restaurering i 21 vattendrag, vilket kommer att gynna såväl flodpärlmusslan som värdfisken. I ett vattendrag har flodpärlmusslor återinförts. En omfattande informations- och rådgivningsverksamhet har gjorts, främst till berörda aktörer, t.ex. skogsägare, men också till allmänheten. Utifrån de erfarenheter som erhållits från projektet och andra liknande projekt har en handbok om skötsel av flodpärlmusselvatten tagits fram. Handboken fungerar nu som ett hjälpmedel vid framtida planering av biotopåtgärder av vattendrag och förhoppningsvis öka motivationen att förbättra vattenmiljöerna. Handboken är även publicerad på engelska för att få en internationell spridning.

14

3. Projektets ramar

3.1 Projektledning WWF var som stödmottagare ansvarig för projektet. En projektledare (Lennart Henrikson) utsågs. En koordinator (Sofi Alexanderson) anställdes för att sköta kontakter med partners, monitoring team m.fl. En ekonom (Christer Borglin) med särskilda kunskaper om LIFE timanställdes. WWF:s ekonomiavdelning ansvarade för den ekonomiska hanteringen.

Projektet hade sju partners. Inledningsvis var det nio partners men under projektets gång omorganiserades Skogsstyrelsen från att ha självständiga regionala myndigheter till att bli en enda nationell myndighet. Tre tidigare skogsvårdsstyrelser blev Skogsstyrelsen. Partners var ansvariga för olika åtgärder, vilket fastlades genom ett avtal mellan WWF och respektive partner (avtalen inskickade till EU-kommissionen i samband med interimsrapporten 2006). På så sätt uppstod inga missförstånd vad gäller ansvaret för genomförandet eller de ekonomiska förutsättningarna.

Projektorganisation

Stödmottagare

Projektledare WWF Projektkoordinator WWF WWF:s ekonomiavdelning+ timanställd ekonom

Stödmottagare

Projektledare WWF Projektkoordinator WWF WWF:s ekonomiavdelning+ timanställd ekonom

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Karlstads universitetSkogsstyrelsen Göteborgs stad

Länsstyrelsen iKalmar län

Länsstyrelsen iVästra Götalands län

Länsstyrelsen iÖrebro län

Partners


Karlstads universitetSkogsstyrelsen Göteborgs stad

Länsstyrelsen iKalmar län

Länsstyrelsen iVästra Götalands län

Länsstyrelsen iÖrebro län

Partners

MedfinansiärNaturvårdsverket

MedfinansiärNaturvårdsverket

Figur 2. Projektorganisation.

Följande personer var ansvariga hos respektive partner: Länsstyrelsen i Örebro län Peder Eriksson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lars-Olof Ramnelid Länsstyrelsen i Västmanlands län Gunilla Alm Länsstyrelsen i Kalmar län Mattias Persson Skogsstyrelsen Johan Hagström, Eddie Sturesson, Bo-Erland Johansson Göteborgs stad Helena Engvall Karlstads universitet Björn Arvidsson

Kontaktpersoner på Naturvårdsverket Anna Lindhagen, Henrik Schreiber

15

3.2 Projektets åtgärder och genomförande

Övergripande projektplanering gjordes av WWF. Respektive partner planerade sina åtgärder, som sedan genomfördes i stort sett enligt planerna. Länsstyrelserna och Göteborgs stad svarade i första hand för åtgärder i vattendragen. Skogsstyrelsen svarade för åtgärder i kantzoner längs vattendragen och för information till markägare och andra berörda. Karlstads universitet svarade för undersökningar av bottensubstratet i vattendragen. WWF svarade för återintroduktion av flodpärlmussla till Silverån samt framtagandet av handboken (manualen) och informationsmaterial.

Figur 3 nedan ger en översikt över projektets åtgärder.

C1. Vandringshinder C2. Kantzoner

C3. Musselbottnar

A1. Avrinningsområde

C6. Dammar

E5, E8. Markägare

A1. Biotop

E1-E7. Allmänhet

F2:1. Musselbeståndet

PlaneringPlanering

BiotopåtgärderBiotopåtgärder

InformationInformationProjekt

FLODPÄRLMUSSLAProjekt

FLODPÄRLMUSSLA

UppföljningUppföljning

C5. Diken

ÅterintroduktionC7.

ÅterintroduktionC7.

F2:2. Värdfisk

F2:3. Bottensubstrat

C4. Restaurering bottnar

Projekt-ledning

F1.

Projekt-ledning

F1.

ManualE9.

ManualE9.

Projektåtgärder

Figur 3. Projektåtgärder.

16

4. English summary of activities

(more detailed information on each activity you find in the Swedish part of the report)

The objective is to develop and test methods to achieve favourable conservation status for the Freshwater Pearl Mussel (FPM) Margaritifera margaritifera in Sweden by:

1. developing planning methods;

2. taking measures to improve the aquatic and riparian biotopes to improve the conditions for FPM as well as host fish species;

3. informing landowners and other actors within the drainage basin;

4. re-introducing the FPM;

5. summarising the experiences in a manual for management of Natura 2000 sites where FPM live

Summary of results achieved during the whole project period The actions carried out during the project period are: development of planning methods (A), improvement of the biotopes (C1-6), re-introduction of mussels (C7), information to the actors in the drainage areas (E1-9) and overall project management and monitoring (F1-2).

Planning methods

A1 Development of action plan

Development of action has been carried out at two levels - drainage area and biotope. This action is presented in the manual E9, 2009, and as a separate report. Water protection and consideration is an important task for the forestry sector. WWF Sweden has developed simple tools to include water protection issues in the existing forestry planning systems. By a simple inventory method the nature conservation value, the human impact and the sensitivity of the stream to forestry operations are assessed. The result of this assessment is used to identify goals for the management of forest stands along the mussel stream and measures in the stand or in the stream. It is very important that the occurrence of Freshwater Pear Mussel is recognized in the physical planning by national, regional and local authorities.

Improvements of the biotopes:

C1 Eliminating migration obstacles

Eliminating migration obstacles for host fish to secure the population of brown trout and salmon has been completed in all the objects where the action was planned: SE0240077 Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken, SE025014 Håltjärnsbäcken, and SE0520162 Bratteforsån, SE0330160 Nötån, SE0240073 Grängshytteforsarna, SE0530117 Stommebäcken, SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån, SE0530059 Kolarebäcken, SE 0330160 Sällevadsån, and SE0330160 Pauliströmsån. Migration facilities were constructed either as new built fish ways around the obstacle or eliminate the actual obstacle. In some streams there have been badly placed road culverts, which now have been improved and the water level down streams has been raised so that the fish now easily can pass.

C2 improve riparian areas (forest edge)

Actions to improve riparian areas (forest edge) to achieve a more natural ecological environment for the FPM and its host fish have been completed. The action has taken place in two objects - SE0520162 Bratteforsån and SE0530115 Sollumsån. Due to the storm and later on to wet conditions to use heavy machines, this action in Bratteforsån has been postponed twice, but finally the circumstances where

17

suitable to complete the action (winter/spring 2009). The action in Sollumsån was successfully completed in the beginning of the project. In both sites the planted spruce trees have been cut and the deciduous trees have been left for further natural development. It this way the forest edges will develop with a more natural flora.

C3 Establishing new ”mussel beds”

New mussel beds consisting of gravel and stone material to counteract siltation and to lay a clean substrate is now established. The purpose is to achieve better conditions where the small mussel can survive. This action has been completed with satisfaction compared to the project goal, but in some object has the size of planned improved length decreased because of cultural values and later investigations that showed a decreased need. The action has taken place in: SE0240077 Lillsjöbäcken, SE0520162 Bratteforsån, SE0520167 Lärjeån, SE0250141 Håltjärnsbäcken, SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån, SE 0240073 Grängshytteforsarna, SE0330160 Nötån, SE0330160 Pauliströmså, and SE 0330160 Sällevadsån. In some sites the new gravel was placed in the stream with a small caterpillar or a small four wheels machine. If the stream edges where slope and steep a special fibre carpet was used to transport the gravel into the water. In the streams, Sällevadsån and Pauliströmsån, the sites were inaccessible from the ground. On these sites a helicopter was used to transport and place the gravel on the right spots.

C4 Biotope measures

Biotope measures have been carried out to improve the environment for the host fish. This action involves replacing stones that has been removed to allow timber floating down streams. This action has been completed with satisfaction compared to the project goal, but in some object has the size of planned improved length decreased because of cultural values and later investigations that showed a decreased need. The action has taken place in: SE0520162 Bratteforsån, and SE0530115 Sollumsån, SE0530059 Kolarebäcken, SE0330048 Sällevadsån, SE0330160 Pauliströmsån, and SE0330160 Nötån. In most of the cases the action has simple involved to replace nearby stones just by the water edge. In some cases there have been interest conflicts between nature conservation and cultural history. The compromise has been to keep the old manmade stone edges untouched and replace other stones to the stream.

C5 Filling ditches

Filling ditches to eliminate siltation is an action carried out in one object, SE0250141 Håltjärnsbäcken. This action has been completed due to the plan. However, the action was made at a lower cost than estimated, therefore it was possible to continue to fill some more ditches in order to eliminate the siltation to the stream (this additional work was done during winter 2008/2009). The result is significant and the water downstream the plugged ditches is now clean and clear and the sediment is stuck upstream the plugs.

C6 Restoration of dams

Restoration of dams was planned in two objects: SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån and SE0240077 Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken. The action in SE0240077 Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken has been successfully completed. The existing dam has been replaced by a special design, ”Thomson-overfall”, which will secure the water level and flow at the FPM site. The result is that the now preferable water flow will prevent Lillsjöbäcken from drying out.

The action in SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån has be removed from the project due to new investigations saying that the action will not serve good aquatic conservation, instead there will be more efficient actions made upstream outside the Natura 2000 site. This will be completed outside the project and with other funding.

Re-introducing the FPM

C7 Re-introduction of Freshwater Pearl Mussels

The re-introduction took place in one object, SE0310408 Silverån. This stream has been biotope restored and has now a perfect habitat for both the host fish and the mussel. There is a viable

18

population of trout in the stream. The action was completed (summer 2006) and has been followed up 2007 and 2008. The final report for this specific action is made (attached in Annex). The result so far is that the introduced adult mussels have survived, but no glochidia have been found on the trout yet. There will be continuing monitoring in the stream (outside the project) and the expectations to find glochidia are high.

Informing landowners and other actors within the drainage basin

E1 Information to the general public

Information to the general public to increase the knowledge about the project and the FPM has been performed both on national and local levels. Outdoor signs have been produced and have been put up at each site in November 2005. WWF has been responsible for producing the signs. More specific local information, such as information meetings have been performed and completed by partners. The target group for the local information has been both general public and specific landowners.

E2 Layman’s report

Experiences from the project has been summarised in a 16 pages publication, a layman report, in A5 size (see Annex). Responsible for this action is WWF Sweden. The report has been printed in 300 copies in Swedish and 300 in English, and distributed to all partners and people involved in the project, landowner around the project sites and to all participants at the final conference. This report can favourable be posted on the Life web site and the Life Library (as a respond to the letter from the EU-commission about dissemination of documents produced by LIFE-projects).

In addition one specific report, as a part of action E2, concerning the project sites in the county of Kalmar, has been produced. This report contains information about the actions made locally, such as monitoring of host fish and FPM and biotope restoration in favour to the host fish and mussels.

E3 Media activities

The project has been highlighted several times in press and TV (press articles attached in the progress report 2005, 2007, 2008 and the interim report 2006 and new ones in the final report see annex)). Even Danish TV has done a TV documentary about the FPM and the LIFE-project (links to the film at www.wwf.se/flodparlmussla). The final conference attracted several media channels, both local TV and radio and newspapers.

E4 Information material

One information leaflets and one brochure have been produced (2000 and 8000 copies, respectively) in Swedish. There has been a great demand for those. Organisations, private persons, landowners, authorities, universities and others have all received the leaflet and brochure. The leaflet (2000 copies) has also been produced in English, which has been used during visits to other European LIFE-projects and international conferences. There is also a poster produced, which was used at seminars and conferences. As an additional information product the project has also co-funded (with approval from EU-Com) a production of a short information film. The film describes the problems and threats concerning freshwater streams and presents the different actions and improvements that can be done. Partner in the project will use the film for future information work.

E5 Information to the landowners

This is an important measure as it is impossible to protect the whole drainage area without informing and teaching actors connected to the area. Information and advices have been given to achieve an improved consideration to water in activities such as forestry. The action is completed in all sites that included this action due to the project plan. The action has been performed in several different ways depending on landowner situations. There have been information meetings in class room sitting, individual meetings with landowners one by one, telephone calls and mailed information. All the landowners involved have received information about the LIFE-project and Natura 2000 and advices how to improve their consideration and forest management.

19

E6 Conference and exchange of experiences

August the 12-14, 2009, an international conference was organised by WWF. The target group was people working with nature management and monitoring of rivers with FPM. The conference also served as an important opportunity to exchange experiences with other LIFE projects in the EU and to present the results of the LIFE project “The freshwater pearl mussel and it’s habitat in Sweden”.

An invitation to the conference and online registration was posted on the project’s web site and sent by e-mail to participants and the EU-commission more then a half year ahead. In total 23 speakers (from both Sweden and other European countries) were invited and participated with interesting oral presentations. In addition there were many participants that also shared their knowledge with poster presentations. In total 80 persons participated in the conference. (program, abstracts etc. are enclosed the Annex). A conference proceeding will be published in co-operation with Karlstad University after the project period.

The project has participated in many national and international conferences, where the LIFE-project has been represented. During summer 2007 and 2008 the project has been on study trips in Europe visiting other LIFE-projects and projects working with similar issues (travel report is included in the annex)

E7 Website

The purpose of a website is to spread information about the existing project, the Freshwater Pearl Mussel, LIFE and Natura 2000. A website has been produced in Swedish and English and can be visited at www.wwf.we/flodparlmussla with link to the English site. The direct link to the English site is www.wwf.se/fpm. The web site is updated frequently with new information and links to all the publication produced within the project.

E8 Feedback to and from landowner

The action has been completed in the end of the project by one partner, Skogsstyrelsen. The project succeeded in publishing a two pages article in the Swedish newspaper “SKOGS EKO” which is spread to all forest owners in Sweden and other interest groups. This means that the knowledge spreading of the existence and result of the project where huge. This action has also been integrated in action E5 (information to landowner). Skogsstyrelsen has also organised excursions with land owners.

Summarising the experiences in a manual for management of Natura 2000 sites where FPM live

E9 Manual for management of Natura 2000 sites with Freshwater Pearl Mussels

The purpose of the handbook (manual) is to facilitate the preservation management of the FPM. The work with the manual started with a reference group (included one expert from Norway) that had frequent meetings to discuss the handbook and to exchange knowledge from different international projects. An external consultant was contracted to compound all the information and fact. The handbook was completed in August 2009 and was released at the international conference August 2009. The handbook is available both in Swedish and English languages and will be distributed both via WWF Sweden, but also via The Swedish Species Information Centre. There are 500 copies printed in Swedish and 500 in English. The handbook can preferable be downloaded as pdf on the project’s website or from The Swedish Species Information Centre.

Overall project operation and monitoring: F1 Project management – administration

The project is being managed and administrated by a project co-ordinator and the project leader on a national level. The project management involves coordination, reporting, knowledge exchange with other projects, organize seminars, project meetings and conference, represent the project and update media. Every partner has also its own project leader on a local level and they report to the beneficiary, WWF.

20

F2 Monitoring and documentation

F2:1 Monitoring of Freshwater Pearl Mussel, F2:2 Monitoring of host fish, F2:3 Monitoring of mussel beds

The aim is to receive a result of the effect of different actions. All the results is constantly updated and also presented as individual reports posted on the partner’s web sites. The monitoring work (F2:1, F2:2) includes all objects, even though some are managed outside the project. The work is completed in several sites but there will be continuous monitoring even after the project to be able to see the long term effects. Each of the streams beds have been investigated (F2:3) by Karlstad University and the results and study are completed. Concerning the investigation of the stream bed, the result shows a significant link between high turbidity and lack of young mussels. The same results were shown concerning high sedimentation and lack of young mussels. This means that the mussels are depending on clean stream beds without sedimentation to increase the chances of a successful reproduction. The report is attached to the annex.

21

5. Resultatredovisning

5.1 Introduktion till projektets åtgärder

Bilder som illustrera olika åtgärder utförda i projektet finns som bilaga 1

Projektet bestod av objekt med olika förutsättningar, vilket gav en god möjlighet att testa och utveckla olika skötselmetoder och redovisa dessa i en manual. I projektet ingick flodpärlmusselbestånd med olika livskraft, alltifrån förhållandevis starka till mycket svaga bestånd. Objekten uppvisade ett flertal olika hotbilder och olika ägarförhållanden.

Sammanlagt ingick 20 Natura 2000-objekt (21 vattendrag). Dessa hyser uppskattningsvis 500 000 musslor. Detta motsvarar ca 5 % av den svenska och 3 % av det totala antalet musslor inom EU.

Val av objekt och åtgärder speglar också olika regionala myndigheters arbete med bevarandet. En lokal/regional anpassning av skötsel av Natura 2000-objekt är ofta nödvändig.

Projektet omfattade åtgärder (A;C;E;F) som inbegrep alla faser i ett utvecklingsprojekt, allt ifrån planering, utveckling av metodik, kunskapsuppbyggnad till konkreta åtgärder och uppföljning. Detta har gjort det möjligt att slutligen utforma en manual för skötsel av flodpärlmusselbestånd (E9).

De biotopförbättrande åtgärderna (C1, C2, C3, C4, C5, C6) inriktades dels på flodpärlmusslan direkt och dels på värdfisken.

Informationsåtgärder utgjorde även en stor del av projektet. Anledningen är att akvatiska Natura 2000-områden inte har några geografiska avgränsningar, eftersom de ingår i ett sammanhängande vattensystem. Den enda möjligheten att minimera negativ påverkan är att arbeta med information och kunskapsuppbyggande rådgivning (E1, E2, E5).

Åtgärdsöversikt: A1 Planering – utveckling av metodik E5 Rådgivning till markägare C1 Eliminering av vandringshinder E6 Konferens C2 Biotopåtgärd i kantzon E7 Hemsida C3 Biotopåtgärd för FPM direkt E8 Återkoppling till markägare C4 Biotopåtgärd för värdfisken E9 Manual C5 Igenläggning av diken F1:1 Projektledning partners C6 Reparation av damm F1:2 Övergripande projektkoordination C7Återintroduktion av FPM F1:3 Extern revision E1 Information till allmänheten F2:1 Uppföljning FPM E2 Rapport till allmänheten F2:2 Uppföljning av värdfisk E3 Mediaaktiviteter F2:3 Uppföljning av bottensubstrat E4 Informationsmaterial

22

5.2 Översikt av utförda åtgärder på objektsnivå och per partner LST Västmanland Objekt Atgärd Utförd åtgärd

Håltjärnsbäcken SE0250141

C1 Eliminering av vandringshinder

Två bäverdammar har tagits bort.

C3 Biotopåtgärder för musslorna direkt

Två lek- och settlingsbottnar anlades hösten 2006.

C5 Igenläggning av diken Hösten 2006 konstruerades ”proppar” i tio mindre diken för att minska läckage av finpartikulärt material. Propparna höll inte tillräckligt tätt utan tätades 2008. Samma år åtgärdades ytterligare sju diken.

E5 Rådgivning till markägare Rådgivning till Sveaskog i samband med bildandet av ekopark Malingsbo. Sveaskog har även medverkat vid anläggandet av proppar i dikena (C5). Den ende privata bofasta markägaren i området informerades om projektet i samband med åtgärd C3. Han deltog även vid genomförandet av åtgärd C3.

F2:1 Övervakning av FPM 15 lokaler inventerades år 2005 enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning.

LST Örebro Objekt Åtgärd Utförd åtgärd

Kvarnbäcken-Lärkesån SE0240028

A1 Planering I samverkan med WWF har dels en åtgärdsplan på lokal objektsnivå gjorts för alla tre vattendragen, men även en metodik för åtgärdsplan på avrinningsområdes-skala har utvecklats. Klart våren 2009.


Flera vandringshinder i form av rishögar har tagits bort, grov död ved från dessa spreds ut på sträckor där det var brist på död ved. Åtgärderna genomfördes i augusti-september 2007.


14 nya lekbottnar (total yta ca 99 m2) har skapats. Anläggning av tröskel vid kanal som ger ca 50 % mer vatten vid lågvattenflöde till den naturliga bäckfåran. Åtgärderna genomfördes i augusti-september 2007.

23

C6 Reparation av damm Hösten 2008 (tillståndsprövning

utförd). Vid senare naturvärdesbedömning fastställdes att åtgärden skall utgå.

F1:1 Projektledning partners En person har fungerat som projektledare och haft ett övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF.

F1:1 Administration partners Under projektet har en person skött de administrativa delarna såsom årlig redovisning till WWF.

F2:1 Övervakning av FPM Genomfördes 2007, vattendraget ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och musslorna kommer att övervakas vart 6:e år.

F2:2 Övervakning av värdfisk Genomfördes 2007, vattendraget ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och kommer att elfiskas vart 6:e år.

Grängshytteforsarna SE0240073

A1 Planering Se Kvarnbäcken-Lärkesån


En gammal damm som utgjort ett definitivt vandringshinder har åtgärdats genom att ett jack sågades upp i trädammvallen och block flyttades om. Öringen har nu möjlighet att vandra i hela Grängshytteforsarna upp till sjön Grängen. Åtgärden genomfördes under augusti-september 2006.


12 nya lekbottnar med en sammanlagd yta av ca 240 m2 har skapats. Åtgärderna genomfördes under augusti-september 2006.

E5 Rådgivning till markägare Informationsmöte om flodpärlmussla, projektet och de åtgärder som planerades i Grängshytteforsarna genomfördes med boende och markägare i juni 2006 i Grängshyttan. Ett tiotal personer deltog.

F1:1 Projektledning partners Projektledare med ett övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF.


24

F2:1 Övervakning av FPM Genomfördes 2005, vattendraget

ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och musslorna kommer att övervakas vart 6:e år.


Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken SE0240077

A1 Planering Se Kvarnbäcken-Lärkesån


Vandringshinder i form av åtta vägtrummor, 4 mindre stendämmen och 4 dämmen bestående av död ved har åtgärdats. Öringen har nu möjlighet att vandra i hela Lillsjöbäckens sträckning. Åtgärderna genomfördes 2005.


10 nya lekbottnar med en sammanlagd yta av ca 120 m2 har skapats. Åtgärderna genomfördes 2005.

C6 Reparation av damm Den befintliga dammen vid Storsjön ersattes hösten 2005 med ett Thomsonöverfall, vilket ska säkerställa ett gynnsamt vattenflöde. Justering av det V-formade utskovet genomfördes sommaren 2009 då det visat sig att tidigare konstruktion släppt igenom för mycket vatten.

F1:1 Projektledning partners Projektledare med övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF.


F2:1 Övervakning av FPM Genomfördes 2007, vattendraget ingår nu i befintligt miljöövervakningsprogram och musslorna kommer att övervakas vart 6:e år.


25

LST Västra Götaland Objekt Åtgärd Utförd åtgärd

Bratteforsån SE0520162

C1 Eliminering av vandringshinder Träkonstruktion borttagen

C2 Biotopåtgärder i kantzonen Två 50-åriga granplanteringar har avverkats. Allt löv är dock kvarlämnat. Stängsling mot bete har utförts för att påskynda återetablering av löv.


Totalt 80 m², ca 20 cm djupa, nya grusbottnar har tillfört på sammanlagt fyra platser. Totalt 60 m² grusbotten har renspolats från finsediment på sammanlagt tre platser.

C4 Biotopåtgärder för fisk Ca 150 meter av ån har återställts genom att 100-150 block och stenar återförts med handkraft.

F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft över-gripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF.

F2:1 Övervakning av FPM Genomförd 2006 samt utförd uppföljning 2009

F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiske utfört 2005-2008. Kolarebäcken SE0530059


Fyra vandringshinder har åtgärdats. Vid Hylsåsen har ett 15-20 meter långt stryk byggts upp mot dammvallen. Sten har lagts nedströms för att höja vattennivån. 150 meter nedströms Kolarhemmet har en mindre stenfördämning tagits bort helt. Vid det raserade kvarndämmet 400 meter nedströms Kolarhemmet har flera trösklar tagits bort genom omflyttning av stenblock.

C4 Biotopåtgärder för fisk Manuell blockåterställning på en ca 200 meter lång sträcka.

F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft med över-gripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF.

F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiske utfört 2005- 2008

26

Sollumsån SE0530115

C4 Biotopåtgärder för fisk Manuell och maskinell blockåterställning på totalt ca 500 meter åsträcka.


F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiske utfört 2005 - 2008. Stommebäcken SE0530117


Tre vandringshinder har åtgärdats under augusti 2006. En dammvall har undanröjts helt och en bit ny bäckfåra återskapats. En kulvertpassage har förbättrats genom att botten nedströms kulverten höjts med hjälp av sten och block och därmed skapat en indämning. Vid ett raserat kvarn-dämme har flera trösklar tagits bort genom omflyttning av stenblock. Ett vandringshinder är åtgärdat av markägare utanför projektet. Ett vandringshinder har utgått p.g.a. motstående intressen och liten effekt i förhållande till insatsen.

F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft över- gripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF.

F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiske utfört 2005 -2008. LST Kalmar Objekt Åtgärd Utförd åtgärd

Sällevadsån SE0330160


En vandringsväg för fisk har justerats för att bli passerbar för fisk.


Musselgrus utlagt november 2008

C4 Biotopåtgärder för fisk Biotoprestaurering genom utläggning av block, sten och död ved utförd i november 2008

E1 Information till allmänheten Ett antal tidningsartiklar har publicerats. Ett informationsmöte har hållits för allmänhet och markägare.

E2 Rapport till allmänheten Pdf på hemsidan. Rapport publicerade och utskickad oktober 2009

27

F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft över-

gripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF.

F2:1 Övervakning av FPM Utfördes 2005 och kommer att återinventeras 2010 utanför projektet.

F2:2 Övervakning av värdfisk Elfiskat varje år under projekttiden

Nötån SE0330160


Fiskvägar vid Ljusholms kvarn, Fågelfors damm och Kronobo kvarn byggda sommar/höst 2006. Viss justering återstår vid Kronobo kvarn men utförs utanför projektet.


Träff med markägare i maj 2006. Entreprenörens grävmaskin gick sönder i juli så åtgärden flyttas fram till september 2006. Högt flöde gjorde dock arbetet omöjligt. Åtgärden kommer utföras senare utanför projektet.

C4 Biotopåtgärder för fisk Entreprenörens grävmaskin gick sönder i juli så åtgärden flyttas fram till september 2006. Högt flöde gjorde åtgärden omöjlig. Åtgärden kommer utföras senare utanför projektet.

E1 Information till allmänheten Media + bibliotekinfo Högsby + turistbyrån, informationsmöte 16 maj 2006.

E2 Rapport till allmänheten Pdf på hemsidan. Rapport publicerade och utskickad oktober 2009.

F1:1 Projektledning partners Projektledare med övergripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF.

F2:1 Övervakning av FPM Utfördes 2005 och kommer att återinventeras 2010 utanför projektet.

F2:2 Övervakning av värdfisk Pågår Pauliströmsån SE0330160


Utrivning av mindre damm utförd för att fisk skall kunna passera.


Musselgrus utlagt hösten 2008

C4 Biotopåtgärder för fisk Biotoprestaureringen utförd hösten 2008


F2:1 Övervakning av FPM Inventering sommaren 2009

28

F2:2 Övervakning av värdfisk Utfördes 2005

SKOGSSTYRELSEN Objekt Åtgärd Utförd åtgärd

Gullsjöälven SE0610153

E5 Rådgivning till markägare Utfört januari och maj 2006, mars 2007, juni 2008 och maj 2009

Älgån-Mörtebäcken SE0610159

E5 Rådgivning till markägare Utfört augusti 2006, juli och september 2007, maj 2008 och september 2009

Slorudsälven SE0610160

E5 Rådgivning till markägare Utfört juli 2006, april-maj 2008, januari, mars, augusti och september 2009

Dalsälven SE0610161

E5 Rådgivning till markägare Utfört oktober 2006, augusti 2007, april och maj 2009

Öjenäsbäcken SE0610162

E5 Rådgivning till markägare Utfört maj och juli 2006, juni och augusti 2007, februari, april, maj, augusti och november 2008, januari och juli 2009

Torgilserudsälven SE0610163

E5 Rådgivning till markägare Utfört juni 2005

Rattån SE0610168

E5 Rådgivning till markägare Utfört april 2005

Billan SE0610164

E5 Rådgivning till markägare Utfört april och augusti 2008


E5 Rådgivning till markägare Informationsutskick och infomöte. Rådgivning av konsult till jordbrukare. Utfört oktober 2006

E8 Återkoppling till markägare Artikel i SkogsEko - bred spridningseffekt. Utfört juni 2009.

F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft över-gripande ansvar under projektets gång och deltagit i möten med anordnats av WWF.

Lärjeån SE0520167

E5 Rådgivning till markägare Informationsutskick och infomöte är klart. Utfört september 2006 samt telefonrådgivning under 2007

E8 Återkoppling till markägare Artikel i SkogsEko - bred spridningseffekt. Utfört juni 2009.


Kolarebäcken SE0530059

E5 Rådgivning till markägare Rådgivning utförd, dock färre rådgivningar än väntat. Utfört april 2005, februari 2006 samt november 2008

E4 Informationsmaterial Ett informationsblad för varje objekt har tagits fram. Utfört 2006.

E8 Återkoppling till markägare Artikel i SkogsEko - bred spridningseffekt samt vattendragsvandring med markägare. Vattendragsvandring utförd november 2008.

29



E5 Rådgivning till markägare Rådgivning utförd november 2005. Extra rådgivning har även utförts under våren 2008.

C2 Biotopåtgärder i kantzonen Utfördes 2006 E8 Återkoppling till markägare Artikel i SkogsEko - bred

spridningseffekt. Utfört juni 2009. F1:1 Projektledning partners Projektledare med övergripande

ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF.

Stommebäcken SE0530117

E8 Återkoppling till markägare Artikel i SkogsEko - bred spridningseffekt samt vattendragsvandring med markägare. Utfört juni 2009.

F1:1 Projektledning partners Projektledare har haft över-gripande ansvar under projektets gång och deltagit i de möten med övriga partners som anordnats av WWF

Nötån SE0330160

E5 Rådgivning till markägare Utfört november 2005 och maj 2006 samt i oktober 2007.

Pauliströmsån SE0330160

E5 Rådgivning till markägare Samarbetar med LST H gällande stormöten, enskild rådgivning till markägare. Utfört hösten 2006. Fortsatt rådgivning under våren 2009.

Göteborgs stad Objekt Åtgärd Utförd åtgärd

Lärjeån SE 0520167


Anläggning av nya bottnar på två lokaler. Utläggning av naturgrus i olika fraktioner samt enstaka större stenar.

30

Karlstad Universitet

Objekt Åtgärd Utförd åtgärd

Samtliga (21 st.) F2:3 Uppföljning av bottensubstrat

Bottensubstratprover har tagits och analyserats i alla vattendragen.

Världsnaturfonden WWF

Objekt Åtgärd

Silverån SE0310408

C7 Återintroduktion FPM 1000 musslor flyttades från Sällevadsån till Silverån 2006, uppföljning har skett 2007, 2008.

Ej specifikt objekt A1 Planering/metod Metodik för åtgärdsplan på avrinningsnivå framtagen.

Ej specifikt objekt E1 info allmänheten Skyltar klara och ute i fält. 1-2 skyltar per vattendrag

Ej specifikt objekt E3 mediaaktiviteter Har skett löpande under projekttiden

Ej specifikt objekt E4 Info material Broschyr, folder, poster, film klar.

Ej specifikt objekt E6 Konferens Utförd aug-2009. 90 deltagare från 14 olika länder.

Ej specifikt objekt E7 Hemsida Klar, uppdateras regelbundet. Ej specifikt objekt E9 Manual Manual för restaurering av FPM-

vatten klar och lanserad aug. 2009. 500 ex svenska och 500 engelska

Ej specifikt objekt F1:3 Projektkoordination Koordinator har samordnat och administrerat projektet under hela projektperioden.

5.3 Detaljerad rapport av aktiviteter

Utförda åtgärder är beskrivna inom respektive huvudavdelning (A-F) utifrån ansökans upplägg.

A1 – Planering och utveckling av metodik

Syfte: God planering är en förutsättning för att effektiva åtgärder ska kunna sättas in. Detta är speciellt viktigt när det gäller akvatiska Natura 2000-objekt, där påverkan långt uppströms kan ge effekter på flodpärlmussellokaler nedströms.

Mål: Att utveckla planeringsmodeller för hur flodpärlmusslan ska skyddas i två geografiska skalor, biotopnivå och landskapsnivå.

Ansvarig för utförandet: WWF i samverkan Lst T

Förväntat resultat: En planeringsmodell för avrinningsområdet med förslag på konkreta åtgärder med utgångspunkt från det arbete med skoglig vattenplanering som pågår inom WWF

Genomförda åtgärder:

31

WWF har arbetat med åtgärden under hela projektperioden i samråd och samarbete med länsstyrelsen Örebro län. För att skydda ett flodpärlmusselbestånd i ett begränsat avsnitt av ett vattendrag krävs en planering i ett större perspektiv. Dessutom kan det behövas mer detaljerad planering av själva musselbiotopen. Med utgångspunkt från två projektvattendrag i Örebro län har en modell för planering på två skalnivåer presenterats.

Syftet med planeringen är att: 1. Förutse risker (riskanalys) 2. Bedöma behov av åtgärder

3. Bedöma behov av rådgivning till berörda aktörer och information till allmänheten

I riskanalysen ingår att identifiera aktuella och potentiella risker för påverkan på musselbiotopen. Förebyggande åtgärder kan vara att använda det system för blå målklassnings om tagits fram av WWF. Målklasserna beskriver målet med skötsel av olika vattendragsavsnitt och delvis skötsel av kantzoner. Restaureringsåtgärder kan vara att förbättra förhållandena för flodpärlmusslan eller dess värdfisk.

Planeringsmodellen presenteras separat, men har också tagits med i handboken för skötsel av Natura 2000 vatten.

En fortsättning av åtgärden är att denna modell ska ingå i skoglig vattenplanering. Den kan användas i olika skalor, alltså både för ett vattenlandskap (avrinningsområde) och för enskilda vattenobjekt, t.ex. bäckar. Med detta verktyg bedöms vattenlandskap och vattenobjekt utifrån N naturvärde, P påverkan, K känslighet och + plusvärde. NPK+ ger underlag för målklassning. Därefter görs en målklassningen av bäckar, vilken visar naturvårdsambitionen och vilka åtgärder som behövs för skydd och hänsyn. De blå målklasserna är VG vatten med generell hänsyn, VF vatten med förstärkt hänsyn, VS vatten skötselkrävande och VO vatten orört. NPK+ och målklasserna kan inarbetas i de plansystem som finns idag, såväl i ekologiska landskapsplaner som Gröna skogsbruksplaner. Se bilaga 2

C1 – Eliminering av vandringshinder

Syfte: Åtgärd för att eliminera hot som vandringshinder utgör.

Mål: Möjliggöra för värdfisk att kunna röra sig fritt mellan lekområden, uppväxtområden och ståndplatser. Större lek- och uppväxtområden behövs för att få en större population av värdfisk och det i sin tur ökar chanserna för en lyckad föryngring av flodpärlmussla.

Ansvarig för utförandet: Lst H, Lst T, Lst U, Lst O

Förväntat resultat: En större värdfiskpopulation genom att nya lek- och uppväxtområden görs tillgängliga, vilket ger förbättrad föryngring av flodpärlmussla.

Genomförda åtgärder: Åtgärden är utförd i alla planerade vattendrag (se tabell nedan).

32

Objekt Typ av vandringshinder Åtgärd utförd Kvarnbäcken-Lärkesån SE0240028

Partiella vandringshinder (21 st); 1. mindre stendämmen 2. döda träd

1. Stendämmen har rivits och sten spridits i vattendraget

2. Vandringshinder av död ved har rivits, den döda veden spreds i vattendraget. Tillsammans med att systemet delvis är ogynnsamt reglerat och bitvis fragmenterat finns mer att göra om medel, vilja och resurser finns framöver.

Alla partiella vandringhinder (21) är borta och åtgärden utfördes aug-september 2007

Grängshytte-forsarna SE0240073

Partiellt vandringshinder; rester av kvarndamm

Borttagande av delar av dämmet i samråd med kulturmiljöenheten har utförts, stenar har spridits ut i vattendraget. Bedömningen är att fiskens passagemöjligheter förbättrats efter åtgärden. Åtgärd utfördes augusti-september 2006.

Lillsjöbäcken-Järlehytte-bäcken SE0240077

Partiella vandringshinder; 1. 8 vägtrummor 2. 4 mindre stendämmen 3. 4 hinder genom döda träd

1. 8 vägtrummor har åtgärdats genom anläggning av hölja nedströms för att höja vattennivån och kompletterad med sten i trumman. På så sätt har fallhöjden minskats och strömhastigheten minskat.

2. 4 stendämmen har rivits och sten har spridits i vattendraget. Stendämmena åtgärdades för hand, genom att plocka bort sten eller lägga till sten för att skapa djupare höljor är de nu passerbara för öring.

3. 4 vandringshinder av död ved har åtgärdats och den döda veden har spridits i vattendraget.

� nu finns fri vandringsväg på hela Natura 2000-sträckan. Åtgärd utfördes under sommaren 2005


Bäverdamm Två dämmen har rivits bort manuellt och bevakas så att de ej återuppbyggs, däremot har det byggts en ny damm som nu utgör vandringshinder. Bäverns aktivitet riskerar att det blir för lite vatten i bäcken vid lågflöde – detta har säkrats genom ett rör som säkerställer vattenflödet. Åtgärden följs upp fortlöpande så att det inte dyker upp nya bäverdammar och framöver kommer både Vägverket och Sveaskog (markägare) se över detta. Projektets inställning är att bäverdammar ur naturvårdssynpunkt endast i undantagsfall innebär ett problem för FPM. Åtgärd utförd maj-juni 2005.


Dåligt fungerande omlöp Med en liten grävmaskin rensades befintligt omlöp från tät vegetation. Fiskvägens intag byggdes om från att tidigare ha varit ett litet överfall till att utgöras av en naturligt

33

nivåreglerande stenbotten. Nytt sten- och grusmaterial lades i omlöpet. Svårpasserade partier i torrfåran nedströms justerades med spett och sten- och grusmaterial. Åtgärd utförd sommar 2008 med gott resultat.

Nötån SE0330160

1. En 4 m hög damm 2. En 1,7 m hög damm 3. En 2 m hög damm

1. Nytt utskov där vattnet släpps i ett 215 m långt omlöp. Inkluderar vissa markarbeten.

2. Nytt utskov där vattnet släpps i ett 85 m långt omlöp har byggts vid Fågelfors. Innan arbetet påbörjades gjordes en arkeologisk förundersökning med schaktkontroll och studier av den gamla dammvallen. Inkluderar vissa markarbeten. Ett dräneringsrör har grävts ner för att undvika försumpning.

3. Nytt utskov där vattnet släpps i ett 30 m långt omlöp har byggts vid Kronobo. Fiskvägen anlades som ett omlöp i en av utskovsluckorna, där en torrfåra utnyttjades. Allt vatten rinner genom fiskvägen till en viss nivå där det börjar bredda över befintliga dammluckor. En mindre justering återstår i Kronobo vad gäller nivån på fiskvägens intag, som bör höjas något enligt markägarna. Justeringen kommer att utföras utanför projektet vid ett senare tillfälle.

Åtgärden utförd juli-oktober 2006. Pauliströmsån SE0330160

Mindre fördämning för vattenintag vid f.d. fiskodling

Eliminering av hindret har genomförts manuellt med spett. Stenar togs bort eller omplacerades så att en djupare fåra för fisken säkerställts. Nu råder åter fri vandringsväg på platsen, även vid lägre vattenflöden. Se bilder i bilagd rapport för allmänheten. Åtgärd utförd sommar 2008.


Partiellt vandringshinder av diverse skräp

Partiellt vandringshinder bestående av träavfall, trädgrenar, plastskräp m.m. sågades upp och placerades på säkert avstånd från vattendraget. Artificiellt avfall togs om hand för destruktion. Åtgärden utförd augusti 2005.


1. Dammvall 2. Stenfördämning 3. Mindre fördämning 4. Delvis raserad damm

1. Vid dammen i Hylsåsen har ett 15-20 meter långt s.k. överlöp byggts upp mot dammvallen med så liten lutning att även mindre öring skall kunna passera uppströms.

2. Stendämmet 150 meter nedströms Kolarhemmet har tagits bort helt och blocken placerats slumpmässigt i bäcken för att skapa en naturlig fåra.

3. Den mindre stenfördämningen nedströms bron vid Kolarhemmet har åtgärdats genom att stenar tagits ur krönet på två ställen och lagts tillbaka nedströms

34

fördämningen. 4. Vid det raserade kvarndämmet har flera

trösklar tagits bort genom omflyttning av stenblock för att möjliggöra passage av öringens årsungar. Blocken har placerats slumpmässigt i bäcken för att skapa en naturlig fåra.

Åtgärderna utförda juni-september 2008, med vissa justeringar maj-juli 2009. Utöver dessa fyra har ytterligare ett vandringshinder påbörjats att åtgärdas sommaren 2009, en fördämning vid ett utlopp inom Natura 2000 området. På grund av för högt vattenflöde kommer åtgärden slutföras utanför projektperioden under 2010.


1. Sandbankar i mynningen i sjön, som vid lågvatten utgör vandringshinder 2. Delvis raserad damm 3. Vägtrumma 4. Delvis raserad damm 5. Ett 2 m högt stendämme

1. En markägare hade redan åtgärdat vandringshindret på egen hand – därför har åtgärden ingen kostnad.

2. Den före detta dammvallen undanröjdes och en ca 50 m lång sträcka av bäcken återställdes till reproduktionsområde för öring.

3. Kulvertpassagen förbättras genom att botten nedströms höjdes med hjälp av sten och block. Bäckfåran återställs. På så sätt sker en dämning nedströms vilket underlättar för bland annat öring att passera

4. Stendämmet rivs ut. Bäckfåran återställs så att öring nu kan passera.

5. Åtgärden har utgått pga. för höga kulturhistoriska värden samt har betydelse för att förhindra kräftpest att fortsätta spridas uppströms i systemet. Åtgärden ger dessutom en mycket liten arealvinst eftersom bäcken börjar strax ovan hindret.

�Samtliga vandringshinder enligt ansökan, förutom stendämmet, har åtgärdats. Detta begränsar endast marginellt den tänkta arealvinsten och öringen bedöms nu kunna passera samtliga åtgärdade hinder. Åtgärderna utförda augusti 2006.

C2 – Biotopåtgärder i kantzon

Syfte: Eliminera hot från skogsbruket. Åtgärden skall påskynda utvecklingen av en effektiv skyddszon.

Mål: Kantzonen skall göras mer naturlig och ekologiskt funktionell.

Ansvarig för utförandet: Lst O och Skogsstyrelsen

35

Förväntade resultat: Mer naturliga kantzoner, som ger en ekologisk funktionell skyddszon på sikt och högre naturvärden i kantzonen på sikt. Allt detta ska gynna såväl värdfisk som flodpärlmussla. Åtgärden har utföras i två objekt enligt ansökan; SE0520162 Bratteforsån och SE0530115 Sollumsån.


SE0520162 Bratteforsån: Avverkning av två femtioåriga granplanteringar med en areal av totalt 1,7 ha har utförts. Åtgärden påbörjades hösten 2008 genom att drivningsvägar för virket röjdes. Den hade då fördröjts av två vinterstormar samt milda vintrar under projektperioden. Markerna kring Bratteforsån är mycket känsliga för slitage och senare vintrar har varit mycket regniga utan tillräckliga tjälperioder. Vintern 2008/2009 bjöd så äntligen på kyla och tjäle i marken och de två granplanteringarna kunde avverkas i februari 2009 med hjälp av konventionella skördare och skotare, utan att några omfattande markskador orsakades. Maskinerna var försedda med skonsamma band. Endast planterad gran avverkades, medan alla lövträd sparades.

Efter avverkningen lagades spår i drivningsvägar och ett område med stort ljusinsläpp mot ån inhägnades, det senare för att förhindra viltbete av lövsly och därmed påskynda uppkomsten av skuggande lövvegetation.

Lövträd har nu möjlighet att långsiktigt etablera sig kring vattendraget. Målet kommer slutgiltigt att nås inom mindre än en trädgeneration.

SE0530115 Sollumsån: Åtgärden utfördes under vintern 2006 med mycket gott slutresultat Åtgärden utfördes med hjälp av Skogsstyrelsens ”huggarlag” med arbetsledare. Det var mycket snö under arbetet vilket gjorde att markskador kunde undvikas helt och hållet. Gran högs bort för att gynna lövträd och buskar i kantzonen. Borttransport av det virke som uppkom skedde manuellt med hjälp av en ”järnhäst” i de känsliga områdena och även med hjälp av en traditionell skotare. Arbetet tog längre tid än planerat på grund av de tuffa arbetsvillkoren med mycket djup snö att gå och ”gräva” i vid huggningen och vid virkestransporten.

C3 – Biotopåtgärder för flodpärlmussla

Syfte: Eliminera hot som igenslammade bottnar för att gynna nyrekrytering av musslor.

Mål: Genom att anlägga eller rena musselbottnar skapas ett bra substrat för små musslor att etablera sig i. Åtgärden planeras i nio objekt utspritt under hela projektperioden.

Ansvarig för utförandet: Lst H, Lst T, Lst U, Lst O, Göteborg stad

Förväntade resultat: Etablering av småmusslor och på så sätt få en bättre föryngring i beståndet.


36

Objekt Metod Mål:

Areal rena bottnar

Åtgärd utförd

Kvarnbäcken SE0240028

Utläggning av nytt bottensubstrat

50 m2 Sammanlagt skapades 14 nya lekplatser och totalt spreds ca 15 m3 naturgrus ut. Öringen har nu tillgång till ytterligare ca 99 m2

lekbottnar vilka också utgör settlingsbottnar för flodpärmusslan. Den anlagda tröskeln vid kanalen ger uppskattningsvis 50 % mer vatten till den naturliga bäckfåran vid lågflöde. De flesta av grusbottnarna anlades på i förväg utvalda platser, men under arbetets gång hittades flera andra lämpliga partier som ”grusades”. Innan gruset skottades ut skapades ”nackar” av sten och block för att hjälpa till att hålla kvar gruset Åtgärd utfördes augusti-september 2007

Grängshytte-forsarna SE0240073


150 m2 Totalt spreds 40 m3 grus och sammantaget skapades 12 nya lekbottnar med en uppskattad sammanlagd yta av ca 240 m2. Bäddarnas storlek och tjocklek varierar men är generellt ca 4,5 * 4,5 m och ca 20 till 40 cm djupa. En lekplats skapades direkt nedströms utflödet från sjön Lilla Grängen vid vägbron. Gruset lades ut med hjälp av traktorn och krattades ut för hand. Block- och stenmaterial rullades ut i åfåran. Åtgärden utfördes augusti-september 2006.

Lillsjöbäcken SE0240077


80 m2 Natursten placerades ut i bäcken på i förväg valda platser för att skapa nya lekbottnar för öring. Grustillförseln skedde med hjälp av en fyrhjulig motorcykel med släpkärra samt lastbil. På några ställen användes en fiberduk som lades ut på slänten ned mot bäcken för att lättare få ned gruset i vattendraget samt slippa spill på land. Innan gruset skottades ut med spade byggdes en låg tröskel av sten från vattendraget. Några större stenar och block placerades på själva lekplatsen för att hjälpa till att hålla kvar gruset vid högflöden. Lekplatsen färdigställdes sedan med hjälp av kratta och spade. Lekgrus tillfördes även i de nyskapade höljorna nedströms de åtgärdade vägtrummorna. Sammantaget skapades tre nya lekbottnar, förutom de som skapades i anslutning till de åtgärdade vägtrummorna. Öringen har nu tillgång till ytterligare 120 m2 lekbottnar vilka också utgör settlingsbottnar för flodpärmusslan. Åtgärd utfördes under sommaren 2005.

37



50-100 m2

Detta jobb utfördes av konsult Mikael Nilsson, Naturarvskompaniet. Arbetet utfördes delvis ideellt vilket är ett krav om ett företag ska kunna få miljöcertifieringen ”Naturens bästa”. Totalt har det blivit ca 50 m2 nya och förbättrade lekbottnar i Håltjärnsbäcken. De nya lekbottnarna ligger i Håltjärnsbäckens övre delar. Den översta ligger bara ca 30 meter nedströms Lilla Håltjärnen och den nedre ligger ca 300 meter längre ned. Båda är ungefär lika stora. På platsen för den översta lekbotten fanns redan bra lekgrus, men det var övervuxet av trådalger p.g.a. att skogen på sydöstra sidan av vattendraget hade för dålig kantzon. Vid elfiske nedströms Lilla Håltjärnen 2008 och 2009 fanns årsungar av öring för första gången sedan 2005, vilket är ett tecken på att lekbottnarna har fungerat tillfredsställande. Åtgärden utfördes september 2006

SE0330048 Sällevadsån


500 m2 Förankringsarbetet för utläggning av öring/musselbottnar slutfördes under våren 2008. Detaljprojektering av åtgärderna har utförts under våren/sommaren 2008. Lek-/musselgrus lades ut under november 2008. För att skona strandzoner, vattendraget och omgivningarna användes helikopter för spridning av stenmaterialet. Metoden är snabb, effektiv och markskonande. Knappt 100 m2 musselbotten anlades. Enligt ansökan skulle 500 m2 läggas ut men behovet visade sig vara mindre i verkligheten än det som antogs vid tillfället för ansökan. Hultsfreds kommun gick över hela sträckan inom projektområdet i Sällevadsån och konstaterade att behovet av åtgärder var mycket mindre än vad som framkommit under biotopkarteringen, vilken låg till grund för siffrorna som angivits i ansökan. Dessutom sparades en av de rensade sträckorna i Sällevadsån (ca 200 m) som referenssträckor för kulturmiljön. Åtgärden utfördes (slutfördes) november 2008

38

E0330160 Nötån


500 m2 Förankringsarbetet för utläggning av öring/musselbottnar har utförts och muntligt tillstånd har getts av samtliga berörda markägare för utläggning av musselbottnar vid Fågelfors. Detaljprojektering av biotopåtgärderna har utförts. Stickvägar har iordningställts för att grävmaskin skall kunna ta sig fram. Åtgärderna försenades först p.g.a. att entreprenörens grävskopa gick sönder. Året därpå var det för högt vattenflöde. Slutligen backade berörda markägare ur och åtgärden utfördes ej då tillstånd från markägare måste finnas. Utöver detta ströks flertalet sträckor från biotoprestaurerande åtgärder nedströms Ljusholm eftersom det förelåg risk för dämning i vattendraget, varvid Ljusholms vattenkraftverk tappat effekt. Vidare utfördes inga åtgärder uppströms Ljusholm mot Åfors då det i så fall kunde lett till översvämning av någon villakällare i anslutning till ån. Åtgärden kommer att utföras utanför projektet vid senare tillfälle då åtgärderna åter förankrats hos markägarna och skriftliga tillstånd för åtgärden erhållits. Tyvärr kan ej specifik tidpunkt anges när Nötån kommer åtgärdas eftersom det är upp till markägarna att godkänna dessa åtgärder. Länsstyrelsen kommer dock att fr.o.m. 2010 ta kontakt med berörda markägare för att föra processen vidare. Projektets översiktliga mål har inte påverkats av att denna åtgärd ej utförts. Åtgärd utförd till viss del i och med förankringsarbete samt stickvägar 2006.

SE0330160 Pauliströmsån


500 m2 Förankringsarbetet för utläggning av öring/musselbottnar slutfördes under våren 2008. Detaljprojektering av åtgärderna utfördes under våren/sommaren 2008. Lek-/musselgrus lades ut under november 2008. För att skona strandzoner, vattendraget och omgivningarna användes helikopter för spridning av stenmaterialet. Metoden är snabb, effektiv och prisvärd. Knappt 100 m2 musselbotten anlades. Enligt ansökan skulle 500 m2 läggas ut men behovet visade sig vara mindre i verkligheten än det som antogs vid tillfället för ansökan. Hultsfreds kommun gick över hela sträckan inom projektområdet Pauliströmsån och konstaterade att behovet av åtgärder var mycket mindre än vad som framkommit under biotopkarteringen, vilken låg till grund för siffrorna som angivits i ansökan. Dessutom sparades en av de rensade i Pauliströmsån (ca 200 m) som referenssträckor för kulturmiljön. Åtgärden utfördes (slutfördes) november 2008.

39

SE0520162 Bratteforsån

Utläggning av nytt bottensubstrat + renspolning

150-200 m2

Totalt 16 m3 naturgrus 8-50 mm plus block tillfördes fyra nya bottnar med hjälp av skottkärra och skyffel. Blocken placerades i de nya grusbottnarna för att stabilisera bäddarna och skapa naturliga ståndplatser för öringen. Bäddarna blev i genomsnitt knappt 20 cm djupa. Totalt skapades mer än 80 m² ny botten. Åns ursprungliga bottensubstrat rengjordes från finsediment på tre lokaler. Sedimenterat finmaterial som överlagrats/inlagrats i bottensubstratet flyttades till sedimentationsbotten genom att substratet togs bort ända ner till fast botten i form av lera (30-50 cm), lades i ett såll (3 mm hål) och spolades med vatten nedströms lokalen. Vattentrycket skapades med hjälp av en dränkbar pump. Ytan blev totalt ca 60 m2 . Totalt har 140 m² settlingsbottnar iordningsställts. Åtgärden utfördes augusti-september 2005.

SE0520167 Lärjeån

Strömkoncentratorer 500 m2 Genom att påföra sten och grus i olika storlek vid två olika lokaler där det finns små bestånd av flodpärlmussla, har bottnarna höjts och strömhastigheten ökat. Totalt har 500 m2 åtgärdats. Åtgärden ska gynna både flodpärlmusslan och dess värdfisk. Återbesök vid den lokal som åtgärdades har visat att utläggningen av sten och grus har lett till att sträckan har blivit mer strömmande vilket var målet. Åtgärden utfördes under sommaren 2005.

C4 – Biotopåtgärder för värdfisk

Syfte: Att eliminera hot som rensning av vattendragen.

Mål: Stenar som har tagits bort i samband med rensning skall läggas tillbaka i vattendragen.

Ansvarig för utförandet: Lst H och Lst O

Förväntade resultat: Ökat värdfiskbestånd genom att mer naturliga förhållanden skapas.

40

Objekt Mål: Längd

restaurerade sträckor

Utförd åtgärd


3 000 m Förankringsarbetet för biotoprestaurering har slutförts under våren 2008. Detaljprojektering har utförts under våren/sommaren 2008. Åtgärderna har utförts under sensommaren 2008 med lyckat resultat. En sträcka av 150 m har biotopvårdats genom utläggning av block och sten. Även död ved har lagts ut på flera sträckor. Enligt ansökan skulle 3000 m restaureras men behovet visade sig vara mindre i verkligheten än det som antogs vid tillfället för ansökan. Hultsfreds kommun gick över hela sträckan inom projektområdet i Sällevadsån och konstaterade att behovet av åtgärder var mycket mindre än vad som framkommit under biotopkarteringen, vilken låg till grund för siffrorna som angivits i ansökan. Dessutom sparades en av de rensade sträckorna i Sällevadsån (ca 200 m) om referenssträckor för kulturmiljön. Åtgärden slutförd sensommar 2008.

Nötån, SE0330160

6 000 m Förankringsarbetet för biotoprestaurering har utförts och muntligt tillstånd har givits av samtliga berörda markägare. Detaljprojektering av biotopåtgärderna har utförts. Stickvägar har iordningställts för att grävmaskin skall kunna ta sig fram. Åtgärderna försenades först p.g.a. att entreprenörens grävskopa gick sönder. Året därpå var det för högt vattenflöde. Slutligen backade berörda markägare ur och åtgärden slutfördes ej. Åtgärden kommer att utföras utanför projektet vid senare tillfälle då åtgärderna åter förankrats hos markägarna och skriftliga tillstånd för åtgärden erhållits. Utöver detta ströks flertalet sträckor från biotoprestaurerande åtgärder nedströms Ljusholm eftersom det förelåg risk för dämning i vattendraget, varvid Ljusholms vattenkraftverk tappat effekt. Vidare utfördes inga åtgärder uppströms Ljusholm mot Åfors då det i så fall kunde lett till översvämning av någon villakällare i anslutning till ån. Tyvärr kan ej någon tidpunkt anges när Nötån kommer att åtgärdas eftersom det är upp till markägarna att godkänna dessa åtgärder. Länsstyrelsen kommer dock att fr.o.m. 2010 ta kontakt med berörda markägare för att föra processen vidare. Projektets översiktliga mål har inte påverkats av att denna åtgärd ej utförts. Åtgärd utförd till viss del i och med förankringsarbete samt stickvägar 2006.

Pauliströmsån SE0330160

2 000 m Förankringsarbetet för biotoprestaurering har slutförts under våren 2008. Detaljprojektering har utförts under våren/sommaren 2008. En sträcka av 250 m har biotopvårdats genom utläggning av block och sten. Död ved har lagts ut på flera sträckor. Enligt ansökan skulle 2 000 m restaureras men behovet visade sig vara mindre i verkligheten än det som antogs vid tillfället för ansökan. Hultsfreds kommun gick över hela sträckan inom projektområdet i Pauliströmsån och konstaterade att behovet av åtgärder var mycket mindre än vad som framkommit under biotopkarteringen, vilken låg till grund för siffrorna som angivits i ansökan. Dessutom sparades en av de rensade sträckorna i Pauliströmsån (ca 200 m) som referenssträckor för kulturmiljön. Åtgärden utfördes sensommaren 2008.

41


150 m Mellan 100 och 150 stycken block och stenar återfördes försiktigt med handkraft för att inte skada befintliga öring- och musselmiljöer. Ca 150 meter av ån återställdes. Åtgärden utfördes augusti 2005.


400 m Endast 50-100 meter av den ursprungliga sträckan har åtgärdats eftersom tillgången till block var mycket liten i kombination med alltför låg vattenhastighet. Däremot har ytterligare 100 meter bäcksträcka i direkt anslutning till (nedströms) den ursprungliga blockåterställts. Vid insatserna plockades levande musslor upp och sattes i nätkorg uppströms lokalen. Efter åtgärden lades de åter ut på bottenmaterialet. Åtgärden utfördes september 2008.


800 m Vissa sträckor undantogs från återställning på grund av höga kulturmiljövärden i form av stensatta kanter och stenmurar. Totalt åtgärdades ca 200 meter av den 800 meter långa sträckan med hjälp av maskin och handkraft augusti 2006. Augusti 2008 åtgärdades ytterligare 300 meter av vattendraget varvid all åsträcka utan kulturmiljövärden nu biotopåterställts. Vid alla insatser plockades levande musslor upp och sattes i nätkorg uppströms lokalen. Efter åtgärden lades de åter ut på bottenmaterialet. Åtgärden slutfördes i augusti 2006, totalt 500 meter.

C5 – Igenläggning av diken

Syfte: Att eliminera igenslamning av bottnar.

Mål: Täppa igen diken så att tillförsel av finpartikulärt material (som orsakar igenslamning) stoppas. Åtgärden skall utföras i ett av objekten.

Ansvarig för utförandet: Lst U

Förväntade resultat: Förbättrad föryngring genom att igenslamningen minskar.


SE0250141 Håltjärnsbäcken: Förarbete och planering sker under en fältdag den 17 maj 2005 tillsammans med Skogsstyrelsen och Sveaskog (som är markägare). Vissa delar är påverkade av dikning och där bör vattnets flöde saktas ned. På häradsekonomiska kartan (som fältmättes åren 1905-11) ser man att det fanns en mindre våtmark just där det är dikad. Genom att täppa igen delar av dikena och låta vattnet sila över detta område skulle man kunna återskapa våtmarken. Arbetet kunde utföras med handkraft, då det rörde sig om ett litet område. Man använder mindre träd i anslutning till dikena som sågas upp i lagom långa delar (ca 2-3 m) och tillsammans med förna och jord skapar man en propp en bit uppströms i diket. Arbetet utfördes i september 2006 av konsult Mikael Nilsson, Naturarvskompaniet.

Tyvärr visade det sig under hösten 2007 att propparna i dikena inte höll tätt. Under hösten 2008 har de gamla propparna förstärkts med hjälp av markduk. Dessutom har nya proppar skapats i dikena uppströms. I botten av proppen läggs markväv för att den ska bli tätare och stabilare. Det är viktigt att propparna inte blir för korta, eftersom de då kan börja läcka och tappa sin funktion. När dikena är igenproppade blir vattnet som sipprar fram nedströms proppen klart och fint. Uppströms proppen blir vattnet stående och det finpartikulära materialet sedimenterar och fastnar i proppen.

Totalt har 17 st diken som mynnar i Nedre Pollacksbäcken lagts igen.

42

Vid mätningar en bit upp i Pollackbäcken verkar det som om turbiditeten har minskat efter att alla diken har lagts igen. Man kan även med blotta ögat se att det vatten som sipprar ur proppen är betydligt klarare än vattnet som blir stående uppströms proppen.

C6 – Reparation av damm

Syfte: Eliminera hot som vattenreglering kan medföra.

Mål: Dammar i två objekt (SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån och SE0240077) Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken) ska repareras för att säkra en gynnsam vattenföring.

Ansvarig för utförandet: Länsstyreslen Örebro län

Förväntade resultat: Förbättrad överlevnad hos flodpärlmussla och värdfisk genom högre lågvattenföring.


SE0240077 Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken

Den befintliga dammen vid Storsjöns utlopp ersattes hösten 2005 med ett Thomsonöverfall, vilket skulle säkerställa ett gynnsamt vattenflöde och ge en självreglerande hushållning av vattenflödet i bäcken. Sommaren 2009 genomfördes mindre justeringar då det visat sig att det V-formade utskovet släppt igenom för mycket vatten vilket resulterade i en för låg vattenföring under den torraste perioden. För att hushålla bättre med vattnet fästs en skiva på vardera sidan om utskovet för att på så sätt få en smalare spaltöppning. Nu finns ett gynnsamt vattenflöde i Lillsjöbäcken året runt utan risk för uttorkning.

Åtgärden kommer att följas upp under kommande år för att säkerställa att justeringen haft önskad effekt.

SE0240028 Kvarnbäcken: Ombyggnation av dammen var planerad till hösten 2007. Efter noggrant planeringsarbete visade det sig att åtgärden inte ger någon naturvårdsnytta och därför bestämde projektet att låta åtgärden utgå. En damm uppströms visade sig istället vara avgörande för vattenflödet i bäcken och det är den dammen som måste åtgärdas i stället för att nå den naturvårdsnytta som eftersträvas. Denna damm kommer att åtgärdas men eftersom den ligger utanför Natura 2000 området så kommer åtgärden att ske med annan finansiering och utanför projektplanen.

C7 – Återintroduktion av flodpärlmussla

Syfte: Att kunna visa på hur flodpärlmusslor kan återinföras till vattendrag där de tidigare funnits (förutsättning är att vattendraget idag har gynnsam miljö).

Mål: 500-1000 vuxna musslor skall inplanteras i ett objekt (SE0310408 Silverån)

Ansvarig för utförandet: WWF

Förväntade resultat: Etablering av en ny musselpopulation.

Genomförda åtgärder: Åtgärden utfördes sommaren 2006 med inhyrd expertis (external assistance). 1 000 musslor flyttades från Sällevadsån till Silverån och placerades ut på 9 lämpliga lokaler. Innan musslorna placerades ut mättes skallängd och bredd samt att de märktes med en siffra (med hjälp av en tandläkarborr). Uppföljning visar att musslorna har överlevt. Elfiskeuppföljning har utförts 2007 och

43

2008 för att se om det finns glochidier i fiskens gälar. Vid dessa undersökningar har inga glochidier funnits på öringen. Uppföljning kommer fortsätta även efter projektet.

Åtgärdsrapport finns som bilaga 3

E1 – Information till allmänheten

Syfte: Kunskapsspridning och information om projektet. Detta ska medföra förståelse för utförda åtgärder och väcka intresse för LIFE och Natura 2000 och dess syften.

Mål: Allmänhet och aktörer i avrinningsområdet måste informeras om åtgärderna. Informationen ska göras dels lokalt (genom informationsmöten) och dels nationellt. Varje objekt kommer att förses med minst en informationsskylt om det pågående LIFE-projektet och om flodpärlmusslan.

Ansvarig för utförandet: WWF (nationell nivå) och Lst H (lokal nivå)

Förväntade resultat: Ökad kännedom om flodpärlmusslan, projektet och ökad hänsyn vid olika aktiviteter.


WWF har tagit fram informationsskyltar i A2 format, som sattes upp vid varje vattendrag under hösten 2005. De tätortsnära vattendragen har försetts med två skyltar. Sammanlagt har 27 skyltar placerats vid vattendragen. Skyltarna placeras på lämplig plats där allmänheten rör sig.

SE0330048 Nötån: Informationsmöte 2005 har hållits med 15 deltagare (integrerat med åtgärd E5, rådgivning till markägare). Ett nytt möte för allmänheten med 5 deltagare utfördes 2006. Information om projektet har sänts till de största lokala tidningarna i Kalmar län.

Information om projektet hölls för kommunstyrelsen i Högsby 2006. De vill ha en permanent utställning om flodpärlmusslan på deras kombinerade bibliotek/turistbyrå, med bl.a. broschyrer, foldrar m.m. Informationsmaterial för utställning har skickats till bibliotek/turistbyrån. De ställer lokaler till förfogande om intresse finns.

Information om projektet hölls för Södra skogsägarnas förtroendevalda naturvårdsombud vid Nötån 2006. Även koncernchefen Leif Brodén deltog. Södra äger stor areal mark kring Nötån. Möte ska framöver hållas mellan Södra och projektet som syftar till att göra Nötån till ett referensobjekt för hänsynsfullt skogsbruk vid vatten och lämpligt för framtida exkursioner.

SE0330048 Sällevadsån: Information om projektet har sänts till de största lokala tidningarna i Kalmar län. Mediarespons och artiklar i tidningen Östra Småland och Barometern vi ett flertal tillfällen. Markägare har fått kortfattad information om projektet i samband med elfisket. Ett informationsmöte för markägare längs med Sällevadsån hölls 29 mars 2007. Mötet besöktes av ca 10 personer. Skogsstyrelsen medverkade även och informerade om hur man bedriver skogsbruk vid vattendrag för att minska påverkan på bl a flodpärlmusslan Föredrag om projektet för samhällsföreningen på deras årsmöte hölls 2008. Informationsmöte för markägare längs med ån hölls april 2008.

44

E2 – Rapport till allmänheten (Layman report)

Syfte: Allmänheten och aktörer inom avrinningsområdet måste informeras om projektet och uppnådda resultat.

Mål: Att ta fram en rapport som beskriver projektet och uppnådda resultat med koppling till hur Natura 2000-objekt med flodpärlmussla kan skötas.

Ansvarig för utförandet: WWF och Lst H

Förväntade resultat: Ökad kännedom om flodpärlmusslan, Natura 2000, projektet och LIFE-fonden. Informationen skall ha spridits till allmänhet, myndigheter, företag och organisationer.

Genomförda åtgärder: WWF har tagit fram en lekmannarapport (layman report) som illustrerar de olika åtgärderna som utförts inom projektet. Broschyren är i A5 format och finns tillgänglig som pdf på hemsidan www.wwf.se/flodparlmussla alternativt www.wwf.se/fpm och har tryckts i 300 exemplar på svenska och 300 på engelska. Broschyren har delats ut till berörda inom projektet, markägare och andra intressenter.

Se Lekmannarapport i bilaga 4

LST H har publicerat artiklar om projektresultat på lokal nivå. Rapporten beskriver projektet och genomförda åtgärder i Pauliströmsån, Sällevadsån och Nötån i Kalmar län. Inom projektet har det anlagts tre fiskvägar, biotoprestaureringar genom att lek- och musselbottnar har anlagts på 16 lokaler, restaurering av rensade sträckor, restaurering av ett omlöp samt tillförsel av död ved till vattendrag. Även uppföljningen av musselbestånden och värdfisken beskrivs. Rapporten distribueras till berörda markägare samt finns publicerad på länsstyrelsens hemsida http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/amnen/Miljo/atgarderochprojekt/flodpm/

Rapporten bifogas som bilaga 5

E3 – Mediaaktivitet

Syfte: Sprida kunskap om projektet och flodpärlmusslan och visa hur hänsyn kan tas.

Mål: Att genomföra presskonferenser, pressmeddelanden, visningar för fack- och dagspress samt radio och TV.

Ansvarig för utförandet: WWF i samverkan med partners

Förväntade resultat: Ökad kännedom om Natura 2000, LIFE-fonden, projektet och flodpärlmusslan.

Genomförda åtgärder: Projektet har presenterats i lokaltidningar i samband med projektstarten 2004. Det är skrivet i WWF Eko och WWF Pandatidning om projektet. Under projektbesök av ”monitoring team” 29-8-05 skickades pressinbjudan ut och det blev stor respons. Både TV och tidningar uppmärksammade projektet. Vid åtgärd C7, 2006, var media inbjudna och det blev även där stor respons både i radio och i dagstidningar. Vid projektbesök från EU-kommissionen maj 2007 var lokal-TV med och filmade och reportaget sändes i TVs nyhetskanaler. Ett danskt TV-tema (Naturriget) har sommaren 2007 gjort ett reportage för dansk TV om projektet (länk till filmen finns på www.wwf.se/flodparlmussla). Under slutkonferensen (final Conference) uppmärksammades projektet i flera dagstidningar samt radiokanaler.

45

Projektet har även besökts av reporter, João Pedro Silva,, från LIFE News den 21-10-09. Artikel publicerad på http://ec.europa.eu/environment/life/index.htm

Artiklar som inte tidigare har bifogats skickas med som bilaga till verksamhetsrapporten. Se bilaga 6.

E4 - Informationsmaterial

Syfte: Att kunna förse allmänheten och markägare med ett skriftligt material om projektet och flodpärlmusslan för ökad kännedom och kunskap.

Mål: Ta fram skriftligt material som riktar sig till allmänhet, beslutsfattare, miljötjänstemän, mark- och vattenägare m.fl. Materialet ska bestå av två publikationer, en folder (minst 500 ex) och en broschyr (minst 500 ex).

Skogsstyrelsen tar fram ett infoblad om specifikt objekt.


Förväntade resultat: Effektiv informationsspridning


Målet enligt ansökan har nåts genom att skriftligt material bestående av två publikationer har producerats och distribuerats. En 12-sidig broschyr i A5 format har tagits fram och det visade sig snabbt att efterfrågan var mycket större än vad projektet hade väntat sig och därför trycktes det upp en större upplaga än planerat. 8 000 ex av broschyren har tryckts och distribuerats. Broschyren tar upp flodpärlmusslans biologi och hotbild och vilken hänsyn som kan tas. Broschyren har distribuerats till alla partners och andra intresseorganisationer, myndigheter, universitet, kommuner och markägare m.fl. Svenska naturskyddsföreningen har levererat 2 000 ex till sina medlemmar och lokalkretsar. En broschyr av detta slag har varit efterfrågad länge och en har uppskattats högt. Broschyren används framförallt av myndigheter i utbildnings- och rådgivningssammanhang men även stor efterfråga från privat sektor.

Att 8 000 ex har tryckts istället för planerade 500 har inte påverkat budgeten då det visade sig att kostnaden för själva trycket av materialet inte blev så dyrt och skillnaden mellan att trycka 500 eller 8 000 var mycket liten.

Informationsfoldern på 6 sidor är tryckt på svenska i 2 000 exemplar och distribueras till partners, allmänhet, miljötjänstemän och markägare. Foldern informerar i korthet om projektet och om LIFE och Natura 2000. Foldern har även tryckts i engelsk version i 2 000 exemplar. Denna har bland annat distribueras till andra LIFE-projekt i Europa och delas ut vid internationella konferenser och seminarier.

Åtgärd E4 visade sig bli mindra kostnadskrävande än planerat, medan efterfrågan på informationsmaterial har varit stor. Därför föreslog projektet att även ta fram en poster samt att medfinansiera en instruktionsfilm om restaureringsåtgärder i flodpärlmusselvatten. Detta godkändes av EU-kommissionen i det responsbrev som skickades i samband med den andra verksamhetsrapporten den 16 december 2007 (referens nr. 149029).

Postern har använts flitigt vid konferenser och föreläsningar både av partners och stödmottagaren.

Filmen, som projektet har medfinansierat (med 50 000 SEK), används i utbildningssyfte och som introduktion vid praktiska åtgärder. Filmen visar på biotopåtgärder för musslan och dess livsmiljö och

46

flera av projektets åtgärder finns med i filmen. LIFE och Natura 2000 logga finns väl synliga, och LIFE-projektet beskrivs i filmen. Se bilaga 7 .

Skogsstyrelsen region Väst har tagit fram informationsblad för varje vattendrag inom deras region (SE0520162 Bratteforsån, SE0520167 Lärjeån, SE0530059 Kolarebäcken, SE0530115 Sollumsån, SE0530117 Stommebäcken). Informationen är anpassad till det specifika vattendraget och används vid åtgärd E5. Ett informationsblad med samma grundtext om Life-projektet och om flodpärlmusslans ekologi, hotbild och om lämplig hänsyn vid mark och vattenanvändning har tagits fram. För varje vattendrag gjordes sedan en specifik lokal del för just det vattendraget, dess värden, problem och status. Denna information har sedan skickats ut med inbjudan till informationsmöten och/eller delats ut i samband med dessa. Vid mötena var reaktioner positiva och informationsbladen uppfattades som lättförståeliga och var intressanta. Totalt så har det tryckts upp 560 exemplar (410 för Bratteforsån och 150 för Lärjeån) och dessa är nästan slut. För övriga vattendrag har Skogsstyrelsen skrivit ut infobladen själva och delat ut dessa vid de informationsmöten och vid rådgivningar (Kolarebäcken) och i vid utskick av inbjudningar (Sollumsån och Stommebäcken). Uppskattningsvis så har ca 750 markägare och övriga intressenter fått dessa informationsblad om vattendragen. Se bilaga 8.

Lista på publikationer/informationsmaterial framtagna inom projektet Titel Format Antal

Flodpärlmusslan - skogsvattnets skatt 12-sidig broschyr i A5 format (svenska)

8000 LIFE-projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige

6-sidig smal vik-folder (svenska)

2000 The LIFE-project: The freshwater pearl mussel and its habitats in Sweden

6-sidig smal vik-folder (engelska)

2000 Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer Plansch i A1 format (svenska) 12 st Restaurering av flodpärlmusselvatten Film (DVD) 15 minuter (svenska)

12 st Restaurering av flodpärl- musselvatten

Handbok, 64 sid, A4-format (svenska)

500 Restoration of Freshwater pearl mussel streams

Handbok, 64 sid, A4-format (engelska)

500 Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige - ett LIFE projekt

Lekmannarapport, 16 sidor, A5-format (svenska) 300

The Freshwater pearl mussel and its habitats in Sweden - a LIFE project

Lekmannarapport, 16 sidor, A5-format (engelska) 300

Report from experience exchange tours in 2007 and 2008

Reserapport, A4 (engelska) pdf (web)

Aquatic Conservation with focus on the Freshwater pearl mussel

Dokumentation (program, abstracts) från slutkonferensen, A4 (engelska)

pdf (web)

The Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera and its habitats in Sweden – a LIFE-project. Se Bilaga 9

Artikel i: Vandré R. & Schmidt C. (red.): Proceedings from the Workshop “Pearl Mussel Conservation and River Restoration” 15.-16.11.2005 in Bad Elster, Germany. Bezirk Oberfranken & Anglerverband Südsachsen Mulde/Elster e.V. sid. 15-20

47

Titel Format Antal

Bratteforsån, Lärjeån Kolarebäcken Sollumsån Stommebäcken

Informationsblad för vattendragen (SE0520162 Bratteforsån, SE0520167 Lärjeån, SE0530059 Kolarebäcken, SE0530115 Sollumsån, SE0530117 Stommebäcken. A4-format 560

Flodpärlmusslan ger larm om sämre miljö

Artikel i Skogseko nr 3 oktober 2005, bilaga, sid. 16-17. Skogsstyrelsen

300 000

E5 – Rådgivning till markägare

Syfte: För att eliminera hot från skogsbruk och jordbruk.

Mål: För att i längden kunna anpassa markanvändningen i hela avrinningsområden är det nödvändigt att markägare i hela området får rådgivning. Markägare skall informeras om flodpärlmusslans ekologi, hotbild och lämplig hänsyn.

Ansvarig för utförandet: Lst T, Lst U, Skogsstyrelsen

Förväntade resultat: Förbättrad hänsyn i markanvändning genom att minst 80 % av markägare är informerade.


SE0240073 Grängshytteforsarna: För att öka hänsynstagandet och ge större kunskap om flodpärlmusslan hos markägare och boende kring Grängshytteforsarna genomfördes ett informationsmöte med markägare och boende vid vattendraget. Mötet hölls i Grängshyttans bygdegård 28-6-06. Totalt deltog ca 10 personer vilka alla var positiva och intresserade av de åtgärder som planerades.

SE0259141 Håltjärnsbäcken: Våren 2005 hade Länsstyrelsen en gemensam fältdag och rådgivning med en representant för Skogsstyrelsen samt två personer från Sveaskog, för att ta fram underlag för ekopark Malingsbo. Det diskuterades avgränsningen av ekoparken samt de åtgärder som behövs i bäcken och dess närmiljö för att flodpärlmusslorna ska trivas. Eftersom huvudsyftet med ekoparken är att skydda värdena i vattnet (flodpärlmussla och öring) kommer skogsbruket att bedrivas med den hänsyn som krävs för att värdena i vattnet inte ska ta skada. Malingsbo ekopark beslutades och invigdes under 2006 och Sveaskog ska ta fram en plan för området. Länsstyrelsen kommer att lämna synpunkter på ekoparksplanen. Sveaskog har varit mycket intresserad av åtgärden att lägga igen diken (C3). Detta är en ny verksamhet för Sveaskog som tillsammans med den utförare som anlitades för uppdraget (Naturarvskompaniet) och Länsstyrelsen gemensamt i fält har utvecklat hur detta bör utföras på bästa sätt.

Det finns två privata markägare i projektområdet varav den ena är en åretruntboende familj. När grusbottnarna skulle läggas ut fick vi hjälp av mannen i familjen, som även informerades om musslorna och den hänsyn som de behöver samt fick information om LIFE och Natura 2000.

SE05220162 Bratteforsån: Utskick av informationsblad om Bratteforsån, information om projektet, inbjudan till informationsmöte (17-10-06) och erbjudande av enskild rådgivning till 106 jord- och skogsbrukare inom avrinningsområdet gjordes hösten 2006. Informationsmötet besöktes av ca 15 personer. Vid informationsmötet var det en god stämning och en bra dialog med de markägare som var där. Besökarna var nöjda med informationen de fått samt med de föreläsningar som var under kvällen. Vid mötet medverkade Johan Hagström från Skogsstyrelsen, Lars-Olof Ramnelid från Länsstyrelsen

48

samt Rolf Dahlborg och Kristian Åberg, jordbruks- respektive vattenkonsult från Thorsson & Åberg Miljö och vattenvård AB. Tyvärr var det inte någon av markägarna som ville få enskild rådgivning på sin fastighet. Många som var på mötet hade redan vart i kontakt med Skogsstyrelsen och/eller Länsstyrelsen angående värdena i Bratteforsån och ville inte ha ytterligare genomgång kring dessa. Under våren 2007 har 21 jordbrukare via telefonsamtal erbjudits rådgivning på den egna fastigheten. Rådgivning utfördes av konsult Thorsson & Åberg Miljö och vattenvård. Av dessa har 13 st fått enskild rådgivning kring hur man kan minimera jordbrukets eventuella negativa effekt på vatten. I Bratteforsån har det varit svårt att få markägarna intresserade av att få enskild rådgivning. En trolig orsak till detta är att vattendraget är så pass stort att få känner att de påverkar mycket med sin egen verksamhet. Det är även ett vattendrag där reservatsbildning skett och många har redan haft eller har kontakt med myndigheter sedan tidigare.

SE0520167 Lärjeån Inbjudan till informationsmöte, erbjudande om enskild rådgivning och informationsmaterial kring Lärjeån, flodpärlmusslan och projektet har skickats till ca 180 markägare i norra delen av avrinningsområdet. Informationsmöte hölls 24-9-06 för 17 personer. Vid mötet medverkade förutom personal från skogsstyrelsen även Per-Erik Jacobsen, sportfiskekonsulent från sportfiskarna samt lantbruksrådgivare Rolf Dahlborg. Under våren 2007 gick ny inbjudan och information ut till 42 markägare i södra delen av avrinningsområdet. Tyvärr blev mötet inställt på grund av för få anmälda (3 st.). Under 2007 har de 42 jordbrukare som av konsulten, Thorson & Åberg, bedömts kunna ha någon större betydelse på vattenkvalitén erbjudits enskild rådgivning via telefonkontakt. Av dessa har 17 markägare fått rådgivning. Förutom de markägare som fått rådgivning av konsultfirman så har en markägare som efterfrågade detta fått rådgivning av Skogsstyrelsen. I Lärjeåns avrinningsområde har det varit svårt att få folk att komma på informationsmöten samt att ge möjlighet till rådgivning på fastigheterna. En orsak kan vara att vattendraget är så stort och få markägare känner att de kan påverka vattenkvalitén. Det finns även väldigt mycket små markägare som har gården som en ”hobby” och inte sköter sitt jord- och skogsbruk själva.

SE0530059 Kolarebäcken: Informationsmöte har hållits vid tre tillfällen 7-4-05, 2-2-06, och 27-11-08 under projektet och nästan alla markägare (ca 30 st) har medverkat vid något av dessa. Även Länsstyrelsen medverkade vid informationsmötet som enligt medverkande var mycket lyckat då det var bra diskussioner och frågor. Informationsmaterial om projektet och om Kolarebäcken har delats ut på mötet och i utskicket. Enskilda rådgivningar har genomförts till de som önskat (3 st.). Här har även genomförts en vattendragsvandring under aktivitet E8 där återkoppling av åtgärder i vattendraget har visats till de som haft intresse för dessa. I Kolarebäcken har det vart en förhållandevis god uppslutning av markägare vid informationsmöten och vid övriga aktiviteter. En trolig orsak är att vattendraget är lite mindre, antalet markägare i avrinningsområdet är begränsat och folk längre ut på landsbygden är lättare att få delaktiga och intresserade.

SE0530115 Sollumsån: Informationsutskick och inbjudan till informationsmöte gjordes hösten 2005 till alla markägare. På informationsmötet den 24-11-05 kom ca 25 personer. Även Lilla Edets kommun och Länsstyrelsen medverkade på informationsmötet som var mycket uppskattat av markägarna. Enskild rådgivning har utförts under våren 2008 hos en markägare som efterfrågat detta.

SE0330160 Nötån: Information till markägare vid Nötån har hållits vid två tillfällen (29/11-05 och 16/5-06). Sammanlagt 16 deltagare. 4 okt 2007 hölls rådgivning i Fågelfors med erfarenhetsutbyte samt exkursion kring Nötån och Silverån. Målgruppen för mötet var markägare utmed Nötån. Huvudsyftet med mötet var att etablera kontakt med markägare utmed åarna och informera om projektet, dess innehåll, en nulägesrapport och vad som återstår att göra. Länsstyrelsen berättade också om flodpärlmusslan dess biologi och hur hotbilden för arten ser ut.. Skogsstyrelsen informerade om hur man bedriver skogsbruk vid vattendrag för att minska påverkan på bl a flodpärlmusslan.

SE0330160 Pauliströmsån: Samarbetar med LST gällande stormöten för markägare och enskild rådgivning till markägare utfört 29 mars 2007 i Järnforsen. Mötet besöktes av ca 10 personer.

49

SE0610153 Gullsjöälven, SE0610159 Älgån, SE0610160 Slorudsälven, SE0610161 Dalsälven, SE0610162 Öjenäsbäcken, SE0610163 Torgilserudsälven, SE0610168 Rattån, SE0610164 Billan: Rådgivning /information till markägare har genomförts i alla åtta vattendragen men vid de flesta tillfällena enskild objektvis rådgivning i fält i samband med skoglig åtgärd, vägbyggen och påverkan från lantbruk. Fem större informationsmöten om LIFE-projektet och flodpärlmusslan har genomförts i samband med fiskevårdsområdens möten, 22-10-06 Älgsjöns Fiskevårdsområdesförening, vid möte angående reservatsbildning den 31-1-08 för Stora Glas Fiskevårdsområdesförening, den 15-1-09 för Mangskogälvarnas-Norra Värmelns och Södra Värmelns Fiskevårdsområdesföreningar, den 10-3-09 för Norra Värmelns Fiskavårdsområdesförening och under 2005 Borgvikälvens och Byälvens Fiskevattenägares stämma på Ingesunds Fiskevårdsområdesförening. Entreprenörer och maskinförare har i samband med utbildning i ”hänsyn till vatten” den 21-28 april 2008 och 9 september 2009 fått info/rådgivning om LIFE-projektet, vattenekologi och hur man hanterar dess påverkansområde. Ett antal lärosäten har fått information både teoretiskt och i fält, dessa är: 26-4-06 för Ingesunds Fiskevårdsområdesföreningar, 25-9-09 för Forshaga Naturbruksgymnasium, den 9-5-06 för Gammelkroppa skogshögskola, den 26-5-08 och den 25-5-09 för Karlstads Universitet samt i maj 2005 för SLU-Ulltuna Skoglig marklära. Vid samtliga tillfällen har broschyrer och foldrar om projektet och Natura 2000 delats ut.

E6 – Konferens och erfarenhetsutbyte

Syfte: Att sprida resultaten från projektet och att utbyta erfarenheter från andra länder och andra LIFE-projekt.

Mål: (1) Deltagande vid nationella och internationella seminarier/konferenser och (2) att anordna en internationell konferens i Sverige som omfattar föredrag och exkursioner till demonstrationsområden. Målgruppen för konferensen var forskare, tjänstemän, konsulter m.fl. som arbetar med skötsel av flodpärlmusselpopulationer. Antal deltagare 50-100.


Förväntade resultat: Erfarenheter från projektet sprids till såväl svenska som utländska personer som arbetar med flodpärmusslan eller akvatisk naturvård.

Genomförda åtgärder: Projektets slutkonferens flyttades fram (med kommissionens godkännande) till augusti 2009. Det var en mer lämplig tidpunkt då projektet hade större möjlighet att presentera alla projektresultat och även lansera manualen (E9). Sverige hade EU-ordförandeskapet 2009, vilket också höjde PR-värdet för konferensen. Projektet (via WWF) ansökte om EU-ordförandeskapsstatus för konferensen och fick godkänt av regeringskansliet.

Konferensen var mycket uppskattad, med drygt 80 deltagare från 14 olika europeiska länder. Deltagarna var framförallt framstående forskare och tjänstemän inom akvatisk naturvård. En representant från EU-kommissionen (Mark Marissink) deltog också och höll en presentation om EU-habitatdirektiv och LIFE. Konferensen anordnades i samarbete med Länsstyrelsen i Västernorrland och hölls i Sundsvall under tre dagar inklusive en fältdag med exkursion till två av Europas finaste flodpärlmusselvatten. Vid en tredagars förexkursion deltog ett 20-tal personer, främst från utlandet.

Till konferensen tog projektet fram 100 sittunderlägg till exkursionen och 100 tygkassar för att samla allt konferensmaterial i. Bild på dessa bifogas i bilaga10.

På konferensen hölls 24 presentationer. Samlad information (bland annat abstracts, presentationer och program) om konferensen finns i rapporten ”International Conference: “Aquatic Conservation with Focus on the Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera, Sundsvall, 12-14 August, 2009” – Conference document” som kan hämtas på hemsidan www.wwf.se/flodparlmussla. Se bilaga 11. De flesta föredragen på konferensen kommer att publiceras i ”Proceedings from the international

50

conference Aquatic Conservation with Focus on the Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera, Sundsvall, 12-14 August, 2009”. Publiceringen görs efter projektet slut och belastar således inte projektet ekonomiskt. Publiceringen sker i samarbete med Karlstads universitet.

Projektet har besökt och utbytt kunskap och erfarenheter med ett flertal andra projekt. Se nedan:

� The Lutter Freshwater Pearl Mussel project in Lower Saxony, Germany

� Culturing Freshwater Pearl Mussel Mussel project in Bad Elster, Germany (INTERREG SN-01-11-3-CO203-EEV)

� Large Freshwater Mussels Unionoidea in the Border Area of Bavaria - Saxony - Czech Republic, Germany (LIFE2002NAT/D/8458)

� Common river mussel project in Bavaria, Germany

� Restoration of Pearl mussel population in the Ardennes, Luxembourg (LIFE05NAT/L/000116)

� Conservation of habitats of pearl mussels in Belgium (LIFE02NAT/B/008590)

� Headwater streams and faunistic heritage associated, France (LIFE04NAT/FR/000082)

� Studies of Freshwater Pearl Mussel streams and conservation in Latvia

� Scientific studies and conservation of Freshwater Pearl Mussel in Scotland

Erfarenheter från projektresorna finns med dels i handboken ”restaurering av flodpärlmusselvatten” och i separat reserapport ” Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera projects in Europe - Report from experience exchange tours in 2007 and 2008”. Reserapporter har skickats in med verksamhetsrapporten 2008. Reserapporterna finns även på hemsidan www.wwf.se/flodparlmussla.

Projektledaren och projektkoordinatorn har medverkat vid ett stort antal seminarier och konferenser, där information om projektet, LIFE och Natura 2000 har presenterats. Se lista på muntliga presentationer nedan.

Datum Titel Arrangemang Arrangör och plats 20-10-04 Freshwater Pearl Mussel and its

habitats in Sweden Internationell LIFE-konferens Söderåsens LIFE-

projekt, Söderåsens nationalpark

30-11-04 Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige

Seminarium Länsstyrelsen Västra Götaland, Göteborg

11-9-05 Plattformsmöte LIFE Plattformsmöte LIFE Danmark 11-11-05 Freshwater Pearl Mussel

Conservation in Sweden Seminarium Tjeckiska naturvårds-

myndigheten, Prag 15-11-05

Freshwater Pearl Mussel and its habitats in Sweden – a LIFE-project

International workshop “Pearl Mussel Conservation and River Restoration” 15.-16.11.2005

Tyskt LIFE-projekt, Bad Elster, Tyskland

17-11-05 Utblick i flodpärlmusslans omvärld – konferens i Bad Elster 15-16 november 2005

Konferens Karlstads universitet och Länsstyrelsen i Väster-norrlands län, Karlstad

26-11-05

Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige (poster)

Konferens Svenska Föreningen för Limnologi, Jönköping

28-8-06

Flodpärlmusslan – vad behöver vi veta och göra?

Seminarium Länsstyrelsen i Väster-norrlands län, Medelpad

51

Datum Titel Arrangemang Arrangör och plats 22-9-06 Conservation and management of

Freshwater Pearl Mussel streams in Sweden

The 1st Baltic Malacological Symposium: diversity and conservation of European molluscan fauna

Malacological Society of Latvia, Riga, Lettland

25-0-06

Tydlighet, tid och tålamod – om att ansöka om och driva ett LIFE-projekt

Konferens Naturvårdsverket , Stockholm

9-5-07 Plattformsmöte LIFE Plattformsmöte LIFE Linköping (projekt ROS&RIS)

30-6-07

The Freshwater Pearl Mussel and its habitats in Sweden – A LIFE project

Seminarium Projekt LIFE2002NAT/D/8458, Sophiental, Tyskland

2-7-07


Seminarium Projekt LIFE05NAT/L/000116, Heinerscheid Luxemburg

4-7-07


Seminarium Projekt LIFE02NAT/B/008590, Anlier, Belgien

31-7-07


Seminarium Malacological Society of Latvia, Sigulda, Lettland

25-6-08

Conservation of the Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera in Sweden

Seminarium Scottish Natural Heritage, Inverness, Skottland

26-6-08


Seminarium Fishery Research Services Freshwater Laboratory, Pitlochry, Skottland

29-4-09


International Conference: ”Conservation of freshwater pearl mussel Margaritifera margaritifera populations in Northern Europe”

Institute of Biology, Karelian Research Centre, Russian Academy of Science, Petrozavodsk, Ryssland

12-8-09

FPM and it's habitats in Sweden – a LIFE-project

International Conference: “Aquatic Conservation with Focus on the Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera”

WWF Sverige, Sundsvall

12-8-09

Planning of FPM conservation with focus on forestry

International Conference: “Aquatic Conservation with Focus on the Freshwater Pearl Mussel Margaritifera margaritifera”

WWF Sverige, Sundsvall

E7 - Hemsida

Syfte: Sprida information om projektet, flodpärlmusslan, LIFE och Natura 2000

Mål: En hemsida som en del av WWFs hemsida, men den ska ha egen adress så att det lätt går att hänvisa till sidan. Information på svenska och engelska.

52


Förväntade resultat: Ökad kännedom om projektet, flodpärlmusslan, LIFE och Natura 2000 samt spridning av resultaten och informationsmaterial.

Genomförda åtgärder: Hemsidan lanserades under våren 2005, enligt WWFs mallar för uppbyggnad av hemsidor. Hemsidan finns på svenska och engelska. Länkar till partners, medfinansiär och EU’s LIFE-fond m.m. finns. Information om att hemsidan existerar sprids via informationsfoldern och broschyren.

Web-adress: www.wwf.se/flodparlmussla och www.wwf.se/fpm

E8 – Återkoppling till markägare

Syfte: Att få svar på hur markägare upplever olika arbetssätt för att förbättra förhållandena för flodpärlmusslan.

Mål: I fem objekt skall återkoppling till markägare och andra aktörer göras.

Ansvarig för utförandet: Skogsstyrelsen

Förväntade resultat: Kunskap om hur samverkan med markägare bör ske.

Genomförda åtgärder: Åtgärden är kopplad till fem vattendrag, SE0520162Bratteforsån, SE0520167 Lärjeån, SE0530059 Kolarebäcken, SE0530115 Sollumsån, SE0530117 Stommebäcken. Genom en artikel i Sveriges största skogstidning, Skogs-Eko, fick projektet en möjlighet att nå alla skogsägare i avrinningsområdena som Skogsstyrelsen arbetat i, men även en spridning av resultatet på nationell nivå. Tidningen når totalt ca 250 000 skogsägare. I ett dubbelsidigt reportage kunde man läsa om Life-projektet, om flodpärlmusslan och om de åtgärder som genomförts i Sollumsån, Bratteforsån, Stommebäcken, Kolarebäcken och i Lärjeån. Reportaget och bilder togs i fält vid Sollumsån och här medverkade Johan Hagström från Skogsstyrelsen och Lars-Olof Ramnelid från Länsstyrelsen i Västra Götaland.

I Kolarebäcken bjöds markägarna in till en vattendragsvandring den 27 november 2008, där åtgärder som genomförts i vattendraget visades upp. Det kom 12 markägare på denna vandring där även Länsstyrelsen medverkade med Lars-Olof Ramnelid.

För Stommebäcken har informationsmöte med återkoppling till markägarna den 24-10-06 och 30-10-06. Det kom 5 av 6 inbjudna markägare i avrinningsområdet. Enskild återkoppling och rådgivning har utförts till tre personer inom avrinningsområdet och dessa är nu väl informerade om LIFE-projektet, flodpärlmusslorna och utförda åtgärder i projektet. Under 2007 var ett reportage om Stommebäcken med i tidningen Skogsekos lokalbilaga för Fyrbodals distrikt vilken gick ut till ca 20 000 markägare. Där återkoppling till åtgärderna togs upp. I reportaget var det med en bild på 2 ”stolta” markägare från Stommebäcken samt bilder på en vägtrumma som åtgärdats inom projektet i Länsstyrelsens regi.

Projektet har, inom dessa fem vattendragsområden, fått en hel del positiv och även negativ feedback från de markägare som deltagit i träffar och informationsmöten. Vid varje tillfälle för information och rådgivning har projektet delat ut informationsmaterial. Markägarna har alltid varit positiva till materialet de fått genom projektet och uppskattar de lättillgängliga broschyrerna och foldrarna. Återkopplingen är också att markägare ser positivt på det som projektet har gjort gällande restaurering av vattendragen. Genom denna återkoppling har projektet fått reda på att vissa av markägarna inte vill ha mer kontakt med myndigheter. De har ofta redan vart i kontakt med Skogsstyrelsen och/eller Länsstyrelsen i dessa områden, eftersom det är områden som är prioriterade och aktuella inom arbetet

53

med att bilda naturreservat eller på annat sätt skyddas. Därför känner många markägare att det finns en känsla av överdrivet mycket information från myndigeter och en känsla av att de blir bevakade hela tiden. Se bilaga 12 (artikel i SkogsEko)

E9 –Manual för skötsel av Natura 2000-objekt med flodpärlmussla

Syfte: En manual kan betydligt underlätta bevarandearbetet i andra Natura 2000- objekt och även i flodpärlmusselvatten som inte igår i Natura 2000.

Mål: Att ta fram ett praktiskt användbart dokument där planering på avrinningsområdesnivå till konkreta skydds – och skötselåtgärder på biotopnivå presenteras. Utformningen kommer vara på liknande sätt som Naturvårdsverkets andra handböcker.


Förväntade resultat: En tryckt manual på svenska och engelska (kommer även publiceras på hemsidan).

Genomförda åtgärder: Åtgärden har slutförts i slutet av projektperioden, men förankringsarbete och planeringsarbete startade redan under våren 2008. En referensgrupp tillsattes och möten anordnades frekvent där utformandet av manualen diskuterades och erfarenheter och kunskap utbytas. En extern konsult, med expertis på området, fick i uppdrag att skriva manualen, men referensgruppens hjälp. Arbetet med manualen har även skett under kontinuerlig återkoppling till partners i projektet för att få in deras erfarenheter och resultat av åtgärder gjorda inom projektet. Innehållet i manualen är utöver projektets egna erfarenheter även baserat på andra liknande projekt både i Sverige och övriga Europa. Manualen lanserades och presenteras på projektets slutkonferensen den 12 augusti 2009. Manualen är tryckt i 500 exemplar på svenska och 500 på engelska.

Manualen har stor efterfrågan och uppskattas högt både nationellt och internationellt. Efter det att projektet avslutas kommer Artdatabanken att ta över distributionen av manualerna och information kommer att finnas i deras databas ”musselportalen” www.artdata.slu.se

WWF kommer även sprid information om manualen även efter projektets slut.

Manualen finns som pdf för nedladdning på www.wwf.se/flodparlmussla.

Se bilaga 13

F1 - Projektledning

Syfte: Projektet ska ledas på nationell och regional nivå.

Mål: Övergripande koordination (F1:2), projektledning och administration hos partners (F1:1), extern revision (F1:3).

Ansvarig för utförandet: WWF (F1:2), Lst T, Lst H, Lst O, Skogsstyrelsen (F1:1).

Förväntade resultat: Att projektet koordineras och flyter på bra så att projektets mål uppnås och budget och tidsplan hålls.


54

F1:1 Projektledarna för de olika parterna har arbetat från projektets start med bland annat verksamhetsplanering, dokumentation, bokföring, fakturahantering, budgetering, rapportering och uppföljning och även med praktiskt fältarbete. De har deltagit i årliga projektträffar och vid olika tillfällen ansvarat för att ordna exkursioner för externa besökare (t.ex. representanter från EU-kommissionen, filmteam, media).

F1:2 WWF som är stödmottagare har haft en koordinator, Sofi Alexanderson, och en projektledare, Lennart Henrikson, som har administrerat den löpande kontakten med partners, representerat projektet (media, konferenser mm), samordnat, sammanställt rapporteringen, tagit fram informationsmaterial, underhållit hemsidan, anordnat projektmöten, seminarier och konferenser och har haft löpande kontakt med andra LIFE-projekt. Projekt koordinatorn och projektledaren, har ansvarat för kontakter med EU-kommissionen och Astrale Monitoring Team, samt har haft det övergripande ansvaret för att samtliga åtgärder inom projektet genomförts. De har också ansvarat för kontakter med partner och medfinansiären Naturvårdsverket. Stödmottagaren WWF har även timanställt expertisrådgivning gällande vissa ekonomiskt administrativa delar i projektet.

Lista över projektansvarig för respektive partner samt stödmottagare

Stödmottagare Namn e-post

Världsnaturfonden WWF Sofi Alexanderson (koordinator)

Lennart Henrikson (projektledare)

[email protected]

[email protected]

Partners Namn e-post


Gunilla Alm [email protected]

Länsstyrelsen VästraGötalands län

Lars-Olof Ramnelid [email protected]

Länsstyrelsen i Kalmar än Mattias Persson [email protected]

Länsstyrelsen i Örebro län Peder Eriksson [email protected]

Skogsstyrelsen Johan Hagström

Eddie Sturesson

Bo-Erland Johansson

[email protected]

[email protected]

[email protected]

Göteborgs stad Helena Engvall [email protected]

Karlstads universitet Björn Arvidsson [email protected]

F1:3 - Extern revision

Projektet har granskats av en oberoende revisor från KPMG. En rapport från revisorn finns med i avsnitt B kapitel 2. Åtgärden genomfördes efter projektperiodens slut. Revisorn har kontrollerat att den inhemska lagstiftningen och bokföringsbestämmelserna har följts men också intygat att alla uppkomna kostnader uppfyller standardföreskrifterna för Life-projekt.

55

F2 – Uppföljning (monitoring)

F2:1 Övervakning av flodpärlmussla

F2:2 Övervakning av värdfisk

F2:3 Uppföljning av bottensubstrat

Syfte: Att visa om och hur vidtagna åtgärder har gett förväntat resultat.

Mål: Resultaten från övervakningen kommer presenteras i rapporter från respektive länsstyrelse. Inventering skall ske enligt metodik i handboken för Miljöövervakning.

Ansvarig för utförandet: Lst H, Lst O, Lst T, Lst U, Karlstads universitet

Förväntade resultat: Data om utvecklingen om flodpärlmusselbeståndet, värdfiskbeståndet och igenslamningsgraden. Att kunna bedöma om genomförda åtgärder haft avsedd effekt och se ett samband mellan igenslamning och musslans rekrytering.

Genomförda åtgärder F2:1 och F2:2

Alla vattendrag i projektet följs upp med övervakning av flodpärlmussla och värdfisk, men vissa i vattendrag sker åtgärderna utanför själva LIFE-projektet.

Förklaring: löpande= ingår i befintligt program hos partner utanför LIFE, annat sätt= uppföljning görs med andra medel utan att belasta LIFE-projekt.

All övervakning och uppföljning sker enligt metodik i handboken för Miljöövervakning.

Resultaten med detaljerade uppgifter och tabeller kommer samlas i den databas, ”Musselportalen” , som administreras av Svenska Artdatabanken. Där ska alla musseldata samlas på sikt. Det är en internetbaserad databas som är enkel att söka i: http://www.musselportalen.se/Observations.aspx

Detaljerade resultat från övervakning av värdfisk (F2:2) och flodpärlmussla (F2:1) finns i respektive partners enskilda tekniska rapporter samt delvis på respektive partners hemsidor. Elfiskeresultaten rapporteras även till Fiskeriverket och finns tillgängliga där www.fiskeriverket.se.

• https://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/statistikochdatabaser/provfiskeisotkustvatten/provfiskeivattendrag.4.1490463310f1930632e80009331.html

• http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/amnen/Fiske/Publikationer.htm

• http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/amnen/Naturvard/projekt/Flodparlmusslan.htm

• http://www.lansstyrelsen.se/orebro/Publikationer/2008/2008_27.htm

• http://www.lansstyrelsen.se/orebro/Publikationer/2008/2008_21.htm

56

Objekt F2:1 F2:2 SE0240028 Kvarnbäcken-Lärkesån

Utfört i augusti 2007. Minsta funna mussla var 44 mm, vilket tyder på viss föryngring. Föryngringen är dock för dålig för att säkerställa en långsiktig överlevnad i populationen. Förhoppningsvis bidrar de biotop-förbättrande åtgärder som nu genomförts till en förbättrad föryngring framöver. Vattendraget ingår nu efter projektet i befintligt övervakningsprogram där inventering sker var 6 år.

Utfört i september 2007. Resultatet från elfisket tyder på en livskraftig öringstam. Vattendraget ingår nu efter projektet i befintligt övervakningsprogram där inventering sker var 6 år.

SE0240073 Grängshytteforsarna

Utfört sommaren 2005. Minsta funna mussla var 60 mm, vilket tyder på utebliven föryngring. Förhoppningen är att de biotopförbättrande åtgärder som nu genomförts i Grängshytteforsarna kommer att generera en framtida föryngring. Vattendraget ingår nu efter projektet i befintligt övervakningsprogram där inventering sker var 6 år.

Utfört i september 2005. Resultatet från elfisket tyder på en ordinär till svag öringstam. Vattendraget ingår nu efter projektet i befintligt övervakningsprogram där inventering sker var 6 år.

SE0240077 Lillsjöbäcken

Utfört augusti 2007. Minsta funna mussla var 19 mm, vilket tyder på föryngring. Lillsjöbäcken har en relativt god föryngring men det är tveksamt om den är tillräcklig för att säkerställa en långsiktig överlevnad. Förhoppningsvis bidrar de biotop-förbättrande åtgärder som nu har genomförts till en förbättrad föryngring framöver. Vattendraget ingår nu efter projektet i befintligt övervakningsprogram där inventering sker var 6 år.

Utfört i augusti 2005. Resultatet från elfisket tyder på en livskraftig öringstam. Vattendraget ingår nu efter projektet i befintligt övervakningsprogram där inventering sker var 6 år.

SE0250141 Håltjärnsbäcken

15 lokaler inventerades. Den minsta musslan var 22 mm. Håltjärnsbäckens flodpärlmusselpopulation får klassen högt skyddsvärde, men endast 3 % av musslorna är mindre än 50 mm: Utfört september 2005.

annat sätt

SE0310408 Silverån

annat sätt annat sätt

SE0330048 Sällevadsån

Någon enstaka mussla påträffades som var mindre än 50 mm (39 mm) vilket innebär att statusen på beståndet av flodpärlmussla i Sällevadsån i nuläget har en ”osäker status”. Utfört sommaren 2005.

Antalet arter som fångades på lokalen är måttligt högt. Biomassan klassas som mycket låg och antalet individer som måttligt högt. Förekomst av årsyngel av öring och elritsa tyder på att reproduktionen ej påverkats av försurning. Utfört hösten 2005-2007.

57

Objekt F2:1 F2:2 SE0330160 Nötån

Övervakning av musselpopulationen påvisar att några enstaka musslor som inventerades var mindre än 50 mm, vilket innebär att statusen på beståndet av flodpärlmussla i Nötån klassas upp från ”utdöende” till ”osäker ”status. Utfört sommaren 2005.

Biomassan klassas som måttligt hög och antalet individer likaså. Förekomst av årsyngel av öring, lake, elritsa och signalkräfta tyder på att reproduktionen ej påverkats av försurning. Utfört sommaren 2005 och 2007.

SE0330160 Pauliströmsån

Övervakning av musselpopulationen gjordes strax innan projektet formellt startade. Enstaka musslor som var mindre än 50 mm påträffades och beståndet har osäker status. Lokalerna återinventerades sommaren 2009.

Övervakning av värdfisk utfördes sommar 2005 och visade att beståndet av öring är överlag starkt i Pauliströmsån. Antalet arter som fångades på lokalen är måttligt högt. Biomassan klassas som låg och antalet individer som högt.. Förekomst av årsyngel av öring och elritsa tyder på att reproduktionen ej påverkats av försurning.

SE0520162 Bratteforsån

17 provsträckor inventerades. Fynd av liten mussla, 12 mm, tyder på att reproduktion fortfarande förekommer Utfört augusti 2006 och september 2009.

En damm har rivits direkt nedströms elfiskelokalen. Detta har orsakat en lokal minskning av tätheten lax- och öringungar under periodens senare del. Mest har laxbeståndet minskat (>90%) medan öringens tillbakagång är mer måttlig (20-30%) Utfört varje år under (augusti-september) projektet.

SE0520167 Lärjeån


SE0530059 Kolarebäcken

löpande Inventeringen visar på att öringbeståndet har ökat de senaste åren. Åtgärd utfört varje år under (augusti-september) projektet.

SE0530115 Sollumsån

löpande Inventeringen visar på ett likvärdigt öringbestånd under åren. Utfört varje år under (augusti-september) projektet


löpande Preliminära beräkningar visar på att öringbeståndet nästan är helt utslaget Utfört varje år under (augusti-september) projektet.

Gullsjöälven SE0610153


Älgån-Mörtebäcken SE0610159


Slorudsälven SE0610160


Dalsälven SE0610161


Öjenäsbäcken SE0610162


58

Objekt F2:1 F2:2 Torgilserudsälven SE0610163


Billan SE0610164


Rattån SE0610168


F2:3 - Uppföljning av bottensubstrat

Ansvarig för utförandet: Karlstads universitet.

Genomförda åtgärder: Åtgärden utfördes under 2005 och sammanställdes under 2006.

Varje vattendrags bottensubstrat har undersökts (alla vattendrag utom Silverån ingår i F2:3). En sedimentkärna togs ut i varje provyta. Turbiditeten av bottenvattnet analyserades. Även turbiditeten på det strömmande vattnet mättes även i fält. Kompletterande arbete utfördes sommaren 2008. Åtgärden är nu helt slutförd.

Turbiditet (grumlighet) och sedimentation (igenslamning) verkar ha negativa effekter på musslans rekrytering. Vattendrag med hög grumlighet och igenslamning har lägre rekrytering än vatten med låg grumlighet och liten igenslamning.

Många av de åtgärder som utförs inom LIFE-projektet syftar till att minska igenslamning. På så sätt kommer föryngringen att förbättras.

Projektrapport finns som bilaga 14

59

5.4 Sammanställning av framtagna produkter (deliverable products) enligt s 51 i ansökan LIFE04NAT/SE/000231

Produkt Berörd åtgärd

Deadline (datum)

Slutfört den (datum) Kommentar

Broschyr om flodpärlmusslans ekologi m.m. E4 01/11/05 01/06/05 Bifogades i tidigare rapport Broschyr om projektet E4 01/07/05 01/06/05 Bifogades i tidigare rapport OH-presentation om projektet E4 01/07/05 01/01/05 sändes till kommissionen 1 okt 2005

Hemsida E7 01/09/05 31/08/05 www.wwf.se/flodparlmussla in English: www.wwf.se/fpm

poster E4 29/11/05 Tillägg efter kommissionens godkännande. Bifogades i 2007 rapport.

film E4 01/09/09 01/10/09 Tillägg efter kommissionens godkännande. Planmodell för biotopen (Åtgärdsplaner) A1 01/11/06 01/10/07 Klar –presenterad i manualen E9 Planmodell för avrinningsområdet A1 01/11/07 01/10/07 Klar– presenterad i manualen E9 Rapporter för resp. län omfattande erfarenheter och resultat av bl.a. övervakning F2 01/09/09

Alla resultat finns på partners hemsida. Sammanfattning finns i slutrapporten

Rapport till allmänheten (laymans report) E2 01/09/09 01/10/09 Bifogas till slutrapporten Manual för skötsel av Natura 2000-objekt med flodpärlmussla E9 01/09/09 01/08/09 Bifogas slutrapporten ACTIVITY REPORTS FORESEEN (Progress Report, Interim Report, Final Report) 01/11/05 01/11/05 Interim Report 01/11/06 01/10/06 Progress Report 01/11/07 01/11/07 Progress Report 01/12/08 27/11/08 Final Report 01/11/09 1/12/09

60

5.5 Sammanfattning av uppnådda åtgärdsmål (milestones) enligt s 52 i ansökan

Mål Action

Deadline (datum)

Utfört (datum) Kommentar

Huvudprojektledare utsedd (projektkoordinator) F1 15/11/04 19/12/04

Koordinator anställd på 50 % i projektet: Sofi Alexanderson

Möte med partners F1 01/12/04 26/01/05 Uppstartsmöte i Stockholm (alla partners deltog)

Presentation av projektet i media E3 15/12/04 17/10/04 Artiklar bifogade i tidigare rapporter – nya artiklar bifogas slutrapporten

Möte med partners F1 15/09/05

Projektkoordinator och projektledare besöker partners och vattendrag rullande varje år.

Efter diskussion med partners prioriteras ett stort gemensamt möte per år som förläggs under fältsäsong (vår, sommar eller höst). Möte 26 januari 2005 i Stockholm.

Förberedande möte med andra LIFE-projekt E6 01/10/05 12/09/05 Plattformsmöte i Danmark Presentation av projektresultat i media E3 15/11/05 Utfört under hela projektperioden Lokalpress

Möte med partners F1 15/09/06 07/06/06 Projektmöte med alla partners i Örebro under två dagar inklusive fältbesök (7-8 juni 2006)

Presentation av projektresultat i media E3 15/11/06 Juni-2006

Svensk TV, radio och tidningar uppvaktar projektet i samband med åtgärd C7

Möte med partners F1 15/09/07 03/10/07 Projektmöte i Småland (alla partners deltog)

Presentation av projektresultat i media E3 15/11/07 juli-07 04/10/07

TV4 lokal gör nyhetsinslag från Sollumsån Lokalpress, Småland. Dansk TV gör Naturprogram (Naturriget) som sänds i dansk TV (Sollumsån).

Konferens genomförd E6 01/07/08 14/08/09 Konferensen flyttad till 2009 med kommissionens godkännande C-åtgärder slutförda C 01/10/08 1/04/09 Ett fåtal åtgärder blev försenade men slutfördes vintern 2008/09 Presentation av projektresultat i media E3 15/11/08 1/06/09 Planerad tidningsartikel med nationell spridning - SkogsEko

Möte med partners F1 15/09/08 Framflyttat till 2009

Individuella möten och telefonkonferens, Vi ser en större fördel att anordna gemensamt projektmöte våren 2009 inför slutredovisningen.

Slutpresentation av projektet i media E3 01/10/09 14/10/09 Ett flertal media reportage i samband med slutkonferensen, samt artikel på EU-LIFEs hemsida

61

6 Utvärdering och slutsatser

6.1 Projektprocess

WWF var som stödmottagare ansvarig för projektet. En koordinator (Sofi Alexanderson) anställdes för att sköta kontakter med partners, monitoringteam m.fl. en ekonom (Christer Borglin) med särskilda kunskaper om LIFE timanställdes.

Tre månader efter projektstart samlades samtliga partners för en presentation och diskussion om projektets bakgrund, syfte och genomförande. För partners deltog de operativt ansvariga samt för vissa partners också en ekonomiskt ansvarig. Introduktionsmötet ledde till att samtliga inblandade hade en gemensam bas för arbetet inom projektet.

Partners tog fram en arbetsplan för respektive vattendrag och det operativa arbetet påbörjades. Partners och projektledning träffades årligen ute vid något projektvattendrag för att diskutera hur projektet framskred och för att utbyta erfarenheter.

En viktig del i projektprocessen var att informera om projektet och att utbyta erfarenheter med andra projekt med inriktning på flodpärlmussla. Projektledning och inbjudna svenska experter besökte projekt i sex länder. Dessutom har projektet presenterats i olika svenska sammanhang. Informationsmaterial togs fram och avslutningsvis sammanfattades projektets och andras erfarenheter i en handbok, som publicerats på svenska och engelska.

En fortsättning på erfarenhetsutbytet ägde rum på den internationella konferensen i augusti 2009. Där deltog ett 80-tal personer, från bl.a. 14 länder.

6.2 Projektledning Projektledningen bestod av en projektledare (Lennart Henrikson), som hade det övergripande ansvaret. Dessutom fanns en projektkoordinator (Sofi Alexanderson), som skötte de mer vardagliga rutinerna och kontakt med partners, monitoring team och medfinansiären Naturvårdsverket. En timanställd ekonom (Christer Borglin) ingick också i projektledningen för att dela med sig av sina erfarenheter vad gäller redovisning till kommissionen.

6.3 Framgångar och misslyckanden Överlag så genomfördes projektet på enligt tidsplan. Flera åtgärder blev billigare än budgeterat, medan vissa andra åtgärder blev något dyrare. Även yttre faktorer som mycket regn, varma vintrar och storm förändrade förutsättningarna en del. Några omfördelningar av resurser mellan åtgärder och budgetkategorier gjordes, men förändringarna hölls sin inom ramen så att ingen ombudgetering behövdes.

Några åtgärder blev försenade men utfördes och slutfördes inom projektperioden. Åtgärd C2, biotopåtgärd i kantzon, i SE0520162 Bratteforsån: Förseningen berodde på att stormen ”Gudrun” 2005 gjorde det omöjligt att utföra åtgärden. När åtgärden istället skulle utföras sommaren 2007 blev den åter igen inställd på grund av för regnigt väder. En ovanligt regnig sommar gjorde marken för blöt och olämplig att köra på med tunga maskiner. Åtgärden skulle istället utföras vinter 2007/2008 med hopp om frusen mark som bär skogsmaskinerna, men vintern blev för mild och underlaget olämpligt. Sättet att utföra åtgärden omvärderades och istället kom kantzonen att åtgärdas manuellt med motorsåg och vinschning. Detta blev dyrare än ursprungsmetoden, men pengar omfördelades från annan åtgärd som blev billigare än planerat. Åtgärden utfördes vintern 2008/09 med mycket gott resultat.

Åtgärd C3, biotopåtgärd för musslor, och åtgärd C4, biotopåtgärder för värdfisk, i vattendrag SE0330160 Nötån: Åtgärderna försenades först p.g.a. att entreprenörens grävskopa gick sönder. Året därpå var det för högt vattenflöde. Slutligen backade berörda markägare ur och gav ej tillstånd för åtgärden och åtgärden utfördes ej. Åtgärden kommer troligen att utföras utanför projektet vid senare tillfälle då åtgärderna åter förankrats hos markägarna och skriftliga tillstånd för åtgärden erhållits. Ansvarig för åtgärden: Länsstyrelsen Kalmar län

62

Åtgärd C6, Ombyggnation av damm, i SE0240028 Kvarnbäcken, visade sig efter noggrann analys inte ge någon naturvårdsnytta och därför bestämdes att låta åtgärden utgå. Längre uppströms, utanför Natura 2000 området, kommer dock åtgärder sättas in för att gynna vattendraget. Detta görs utanför projektets ramar eftersom åtgärden hamnar utanför Natura 2000. Ansvarig för åtgärd: Länsstyrelsen Örebro Län.

Under projektperioden genomgick Skogsstyrelsen, som i projektstarten var tre partners i projektet (Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland, Skogsvårdsstyrelsen Mitt och Skogsvårdsstyrelsen Östra Götaland), en stor organisationsförändring och blivit en enda myndighet Skogsstyrelsen och alltså en partner. Detta innebar av naturliga skäl administrativa förändringar och personalförändringar som i sin tur medförde några projektförseningar. Under projektet inträffade två stora stormar (Gudrun januari 2005, Per januari 2006), vilka båda påverkat Skogsstyrelsens verksamhet och prioriteringar i arbetet radikalt.

6.4 Har målen nåtts?

Projektet syftade till att testa och utveckla metoder för att uppnå en gynnsam bevarandestatus för flodpärlmusslan (FPM) i Sverige. I ansökan togs nedanstående sex delmål upp. Här följer en bedömning av om respektive mål nåtts.

1. Utveckla metodik för planering. Målet har nåtts och presenterats i en artikel i proceedings från konferensen.

2. Genomföra biotopförbättrande åtgärder för att förbättra förhållandena för såväl flodpärlmusslan som värdfisken. Målet har i det stora hela nåtts. Några åtgärder genomfördes inte eller blev försenade – se ovan och kapitel 5. Jämfört med ansökan har åtgärd C4 inte nåtts. Utläggning av sten har gjorts på kortare sträckor än planerat. Den viktigaste orsaken var att noggranna inventeringar visade att det inte var nödvändigt med återställning längs hela sträckan. Andra orsaker var att vissa områden lämnades av hänsyn till kulturmiljövården. Bedömningen är dock att dessa inskränkningar inte påtagligt påverkat naturvårdsnyttan. Några åtgärder kommer dessutom att slutföras efter projekttiden.

3. Informera markägare och andra aktörer inom avrinningsområdet. Målet har nåtts. Det kan dock konstateras att det är generellt svårt att föra ut information i dagens samhälle, i många fall tycker markägare att de fått tillräcklig information och tycker inte att de hinner ta till sig mer.

4. Återintroducera FPM. Målet har nåtts. Flodpärlmusslan har återintroducerats i Silverån.

5. Sammanställa erfarenheterna i en manual för skötsel av Natura 2000-objekt med förekomst av FPM. Målet har nåtts genom handboken ”Restaurering av flodpärlmusselvatten”, som också finns i en engelsk version. Handboken är unik på så sätt att det är första gången som erfarenheterna från Sverige, Norge och övriga Europa samlats i en publikation.

En samlad bedömning är att målen har uppnåtts vad gäller genomförande av de planerade åtgärderna, även om vissa åtgärder (C3, C4) inte blivit så omfattande som planerat. Det är dock inte möjligt att bedöma om bevarandestatusen för flodpärlmussla förbättrats. Detta beror på att det är en lång ”ekologiskt leveranstid” för den aktuella typen av åtgärder – först 5-10 år efter en åtgärd är det möjligt att bedöma om det övergripande målet, dvs. föryngring i musselbestånden, har uppnåtts. Huruvida föryngringen kommit igång får avgöras i det uppföljningsprogram, som respektive länsstyrelse kommer att ansvara för.

63

6.5 Projektets inverkan på miljö, policy och lagstiftning

Projektet har bidragit till att delar av det nationella åtgärdsprogrammet för flodpärlmussla genomförts. Vidare har data om flodpärlmusslans krav på vattenkvalitet från handboken lett till förändringar i Naturvårdsverkets förslag till ”Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag”. I samband med framtagandet av projektets handbok (E9), gjordes en analys och sammanställning av flodpärlmusslans krav på livsmiljön i Sverige och Norge. Bland annat konstaterades att pH underskrider 6,2 i vatten med livskraftiga flodpärlmusselbestånd. Naturvårdsverket har föreslagit ett pH-mål på 6, 0 men kommer nu att ändra detta till 6,2.

6.6 Demonstrationsvärden och innovation

Ett delmål var att de ingående objekten ska utgöra demonstrationsobjekt för fortsatt bevarandearbete för flodpärlmussla. Demonstrationerna har ett vidare syfte än att visa på åtgärder för flodpärlmussla – det är goda exempel på akvatisk naturvård. Projektvattendragen och de åtgärder som gjorts har redan används som demonstrationsområden och så kommer det också bli i framtiden. Som exempel kan nämnas att projektvattendraget Sollumsån visats upp för både personal från EU kommissionen och monitoringteam, media (både Sveriges television, tidningen Skogseko, Bo Skelmose - en dansk naturfilmare), medarbetare i Life-projektet, personal hos Skogsstyrelsen, markägare m.fl. och åtgärderna har alltid fått ett positivt bemötande. Demonstrationerna har ett vidare syfte än att visa på åtgärder för flodpärlmussla – det är goda exempel på akvatisk naturvård.

I samband med den internationella konferensen i augusti 2009, demonstrerades en serie åtgärder. Det ledde till diskussioner och utbyte av erfarenheter mellan deltagarna.

Projektet har mest tillämpat beprövade (nationellt och internationellt) metoder, men utläggning av nya ”musselbottnar” med helikopter är helt nytt.

Unikt för projektet är den handbok (E9) som sammanfattar projektets erfarenheter men också erfarenheter från andra musselprojekt i Europa. Det är den första heltäckande handboken för skötsel av Natura 2000-objekt med flodpärlmussla.

6.7 Socio-ekonomiska effekter Projektet har gett möjlighet till att ta ett större sammanhängande grepp när det gäller problemen kring flodpärlmusslan och dess utveckling i Sverige. Genom 50 % finansiering från LIFE-fonden har det varit möjligt att snabba upp behövliga åtgärder i länen och landet som helhet.

Projektet har ökat Natura 2000-objektens attraktionsvärde hos markägare och allmänhet genom att information om projektet och Natura 2000 i samband med informationsmöten, konferenser, markägarträffar och tidningsartiklar samt övrig media samt skyltar. De utförda åtgärderna kommer även gynna öringen, vilket kommer ge möjlighet till ett förbättrat fiske och ökat rekreationsvärde för områdena. Biotopförbättrande åtgärder som utförts i projektet ger även ökade möjligheter för ekoturism.

Den tydliga inriktningen när det gäller samarbete och diskussioner med berörda markägare upplevdes som mycket positiv. Detta har medverkat till ökad medvetenhet om behovet av naturvårdshänsyn inom jord- och skogsbruk.

Alla medverkande i projektet (partners) har påpekat att projektet har starkt bidragit till ett nätverksuppbyggande. Det sedan tidigare befintliga nätverket av personer som arbetar med flodpärlmussla och mer allmänt med akvatisk naturvård har nu utökats med projektets nätverk. Den internationella konferensen skapade en mängd kontakter mellan personer från olika länder. Vikten av detta påpekades av flera konferensdeltagare.

Projektet har ökat kompetensen hos partners och lett till tätare samarbete mellan olika myndigheter och organisationer. Till exempel har ett djupare samarbete mellan Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen

64

gagnats av att Länsstyrelsen genomfört aktiviteter i samverkan skett med Skogsstyrelsen om de skogliga åtgärderna. För Skogsstyrelsen har projektet bidragit stort till ett bättre samarbete med Länsstyrelsen när det gäller vattenfrågor. Projektet har även bidragit till att samarbetet utvecklats med tjänstemän i berörda kommuner. Detta samarbete kommer troligtvis att utvecklas ytterligare och det pågår redan en kommunikation och planering kring kommande gemensamma projekt kring vattenfrågor.

Partners påpekar att erfarenheten av WWF som huvudman för projektet har varit mycket god. Samordningen har skötts på ett professionellt sätt och avlastat tung administration från berörda partners. Ett ökat utbyte mellan den frivilliga naturvården och myndigheter är ett annat plus med projektet.

Partners menar att sammantaget har motivationen ökat att fortsätta arbetet med flodpärlmussla i länet, gärna tillsammans med de aktörer som samarbetat inom projektet.

Internationellt ledande forskare på flodpärlmussla, Mark Young i Skottland och Jürgen Geist i Tyskland, sade vid konferensen att WWFs LIFE-projekt varit en succé, bl.a. för den praktiska inriktningen och att erfarenheter från andra länder tagits tillvara och redovisats i handboken. Båda menar att WWF kan spela en viktig roll för att rädda flodpärlmusslan, t ex genom påtryckning på beslutsfattare i bl.a. EU.

Ett viktigt resultat av konferensen var att det beslutades att en ny konferens ska hållas 2009, sannolikt i Tyskland. Konferensen ledde således till ett internationellt nätverk.

6.8 Framtiden: långsiktiga effekter av projektet och rekommendationer

Projektet har ökat intresset för flodpärlmussla och akvatisk naturvård.

Effekterna av projektets åtgärder på mussel- och värdfiskbestånden kommer att följas upp av respektive länsstyrelser och Naturvårdsverket. Denna uppföljning får definitivt avgöra om åtgärderna lett till en förbättrad rekrytering hos flodpärlmusslan (det tar 5-10 år innan detta kan fastställas).

WWF tog initiativet till projektet och genomförandet har visat att det är möjligt att samla olika aktörer till gemensamma insatser, vilket kan vara en modell för fortsatt arbete. Till stöd för nya satsningar finns projektets handbok och andra publikationer inklusive film. Det är dags för andra aktörer, kanske främst länsstyrelser och Skogsstyrelsen, att initiera andra projekt för att rädda flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige. WWF har i dagsläget ingen möjlighet att ta fler sådana initiativ eller ekonomiskt stötta nya projekt. WWF kan dock ge följande rekommendationer inför nya projekt:

• Samla alla berörda aktörer in avrinningsområdet och föreslå ett samarbete

• Lägg upp en detaljerad projektplan

• Anställ en koordinator

• Dokumentera åtgärderna i text och bilder

• Dokumenterar tidsåtgång och kostnader för olika åtgärder.

Till mark- och vattenägare kan projektet ge följande rekommendationer:

• Var stolt över att ha den fascinerande flodpärlmusslan i ditt vattendrag!

• Behåll en kantzon/skyddszon mot vattendraget! Vissa kantzoner kan behöva restaureras så att de blir mer naturliga.

• Minska risken för igenslamning genom att - aldrig köra med tunga maskiner i kantzonen - använda tillfälliga broar om vattendraget måste korsas - täpp igen diken som för ut slam i vattendraget!

65

• Lägg tillbaka sten som rensats från vattendraget! Lägg gärna i död ved, som stammar eller hela träd!

• Byt ut vägtrummor som utgör vandringshinder!

• Berätta för grannar och andra om flodpärlmusslan och vad du gör för att rädda den!

Tänk på att vissa åtgärder kan kräva samråd med länsstyrelsen!

66

7. Kommentarer till den finansiella rapporten

Projektet har avlöpt i stort sätt enligt förväntad budget. Däremot har åtgärderna i stora hela varit mer kostnadseffektiva än vad projektet hade förväntat sig utifrån ursprungsbudgeten. I övrigt hänvisar vi till de finansiella kommentarerna som finns med i del B (finansiell projektredovisning).

Gällande partner Länsstyrelsen i Västra Götaland (LST O) utfördes åtgärderna C1, C3 och C4 av ett av Skogsvårdsstyrelsens arbetslag bestående av åtta man plus arbetsledare. Arbetet skedde under ledning av en limnologisk konsult med god lokalkännedom. Tjänsten upphandlades genom direktupphandling. Skälet till att använda Skogsvårdsstyrelsen (en annan partner) som utförare av det praktiska arbetet var följande. Projektet i Bratteforsån visade sig vara mycket arbetsintensivt (och därmed extremt dyrt) eftersom terrängförhållandena och naturmiljöns känslighet förhindrade maskinellt arbete. Skogsstyrelsen har stående arbetslag som kan utföra olika typer av naturvårdsuppdrag, i detta fall till självkostnadspris. Länsstyrelsen, å sin sida, har skötselansvaret för det reservat som finns i Bratteforsåns dalgång. Dessutom finns mer omfattande limnologisk kompetens lokalt inom organisationen vilket behövdes vid planering, upphandling och tillsyn av projektet. En kombination av dessa kvaliteter visade sig vara mycket gynnsam.

I den finansiella rapporten redovisas kostnader för projektet som uppkommit inom projekttidens slut. Kostnader som uppkommit efter projektperioden (fakturadatum efter 31/10/09) har inte redovisats med undantag av kostnaden för extern revision (åtgärd F1:3). För beräkning av kostnad i Euro har flytande växelkurs använts, dvs växelkurs fastslagen av Europeiska Centralbanken den första dagen i den månad under vilken kostnaden har uppstått.

På nästa sida visas projektkostnader jämfört med totalbudget (Project cost incurred):

67

Cost category Total cost according to

the Commission’s decision (budget)

Total costs incurred from the start date to 31.10.2009

% of each budget category

Personnel 424,627 453,730 107 Travel 65,204 50,320 77 External assistance 345,565 273,058 79

Equipment 53,76 0 0 Land purchase 0 0 0 Consumables 81,365 77,315 95 Other costs 25,193 11,296 45 Overheads 59,653 60,600 102 SUM TOTAL 1,006,983 926,320 92

Total cost compared to total project budget

€ 0,00

€ 50 000,00

€ 100 000,00

€ 150 000,00

€ 200 000,00

€ 250 000,00

€ 300 000,00

€ 350 000,00

€ 400 000,00

€ 450 000,00

€ 500 000,00

Perso

nnel

Trave

l

Extern

al ass

istan

ce

Equipm

ent

Land

purc

hase

Consu

mable

s

Other

costs

Overh

eads

total budget Total f inal cost

Figur 4. Totala kostnader jämförda med total projektbudget. .

70

Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella naturvårds-organisationer. Vårt uppdrag är att:

– skydda jordens biologiska mångfald, i form av ekosystem, arter och deras genetiska variation

– medverka till att de förnybara naturresurserna används på ett uthålligt sätt

– arbeta för minskade utsläpp av föroreningar och slösaktig konsumtion.

Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-85 13 29 [email protected] www.wwf.se

1986 P

anda symbol W

WF

– World W

ide Fund F

or Nature (F

ormerly W

orld Wildlife F

und) “W

WF

” and “living planet” are Registered T

rademarks

freshwater pearl mussel and its habitats in sweden rapport... · 2010-05-25 · freshwater pearl...

Documents