1f r n p r l a t i l l h a l s b a n dP E T E R A N D R N / / E x a m e n s a r b e t e i A r k i t e k t u r v i d L u n d s T e k n i s k a H g s k o l a / / 2 0 1 2 / / E x a m i n a t o r : L A R S - H E N R I K S T H L / / H a n d l e d a r e : H E N R I C E R I C S S O N

2

3

PROJEKTNAMN: VSTERVIK FRN PRLA TILL HALSBANDUnderrubrik: Staden och Vattnet ett krt terseende

Studentens namn: Peter AndrnExaminator: Lars-Henrik SthlHandledare: Henric Ericsson

4

5Abstract:

Vs t e r v ik - Pear l t o Neck la c e

The city of Vstervik on the Swedish east coast has during recent times lost many of its characteristics as an historically significant maritime centre, dating short of seven hundred years back. The scope of this MArch thesis project is to investigate and cultivate presently latent potentials of the former centrally loca-ted industrial shipping lots, and combine these with the today successfully appropriated public places and functions in order to re-establish the close city-water symbiosis of past times.

6INNEHLLSFRTECKNING

INLEDNING 7

VAL AV PLATS 10

SAMMANSTLLNING AV FREGENDE HNDELSER SLOTTSHOLMEN 1 12

KOMMUNEN 14

Samhllsbyggnadsenheten fysisk planering 14

Kommunfullmktige 17

Kultur- och fritidsnmnden 18

KALMAR LNSSTYRELSE 19

SANDELL SANDBERG - ARKITEKTUREN 20

WHITE ARKITEKTER 22

PAUSE 26

REFERENSER SAMMANSTLLNING AV FREGENDE HNDELSER 28

7INNEHLLSFRTECKNING

INLEDNING 7

VAL AV PLATS 10

SAMMANSTLLNING AV FREGENDE HNDELSER SLOTTSHOLMEN 1 12

KOMMUNEN 14

Samhllsbyggnadsenheten fysisk planering 14

Kommunfullmktige 17

Kultur- och fritidsnmnden 18

KALMAR LNSSTYRELSE 19

SANDELL SANDBERG - ARKITEKTUREN 20

WHITE ARKITEKTER 22

PAUSE 26

REFERENSER SAMMANSTLLNING AV FREGENDE HNDELSER 28

EGNA VOLYMSTUDIER 30

SAMMANHNGANDE KOMMUNALA PLANPROGRAM 32

STEG 2 - NYTT UTKAT FOKUSOMRDE 38

KONTEXTUELL BAKGRUND 40

SJSTADEN VSTERVIK 42

VSTERVIK SOM CENTRUM 44

KVALITATIVA OMRDEN & STRK 46

GRNOMRDEN AV OLIKA KVALITET 48

HUVUDSAKLIGA GRNSER & BARRIRER 49

VRDEFULL STADSDEL BARA FR BILTRAFIKEN 51

8HAMNSTRKETS AVSNITT 56

JRNVGSPARKEN OCH MAGASINET 8 59

POTENTIAL 61

NEGATIVA FAKTORER 63

STRATEGIER 64

Jrnvgsparken 64

Tomten Magasinet 8 67

SKEPPSBRON OCH STRMSHOLMEN 75

UTVIDGNING AV STADEN MOT VATTNET 76

SKEPPSBROKAJEN 78

POTENTIAL 82

NEGATIVA FAKTORER 84

STRATEGIER 87

9 STRMSHOLMEN 94

POTENTIAL 95

NEGATIVA FAKTORER 97

STRATEGIER 99

SLOTTSHOLMEN 107 POTENTIAL 111

NEGATIVA FAKTORER 112

STRATEGIER 114

PAVILJONGER 121

KONKLUSION 126 SAKERNAS FUNKTION OCH DERAS ROLLER I HELHETEN 127

VSTERVIKS VATTENNRA FINRUM & GROVRUM 129

REFERENSER 132

10

11

tillfrda funktioner av varierande storlek och vikt som kan uppskattas ret runt. Den ns-kade atmosfren ska anknyta till de kvaliteter som nns i den historiska kontexten i stadens bebyggelse, svl som de program som stod att nna d Skeppsbrokajen var ett nrum och mtesplats i staden. Ett viktigt syfte med dessa nya frhllningsregler r att lnka sam-man stadskrnan i vster med hamnstrkets fortsttning norrut och resecentrum i sder.

Motortra ken inom intresseomrdet har re-viderats fr att sy ihop de mellanrum som nu delar staden och fr att nrmare terkny-ta den omedelbara kontakten mellan vattnet och stadskrnan, ven med hnsyn till fram-tida skiftningar i tra k den.

Intresset fr vattennra tomter har un-der de senaste tio ren blivit allt mer ptagligt i Vsterviks ttortsomrde. Syftet med detta arbete r att utforska hllbara strategier fr att kultivera potentialer i mtet mellan staden och vattnet som endast r ytligt utforskade, eller framstr som laten-ta. En parallell mlsttning r ven att vrna om dessa potentialer och frhindra att dessa frdrvas p grund av alltfr jktad exploa-tering.

Mlet r att utforska strategier fr ett vl sammanhngande, urbant hamnstrk och en serie offentliga rum ur idag latenta frutstt-ningar, i och i anslutning till den gamla in-dustrihamnen. Vattenbrynet ska f en delvis ny och framfr allt strkt karaktr med nya

INLEDNING

12

frena era enskilda intressenter, riskerar mjligheterna till en hllbar utveckling att undermineras. Jag har som student mjlighe-ten att utan mnga av dessa in uenser utifrn frska de niera vad jag anser vara ett mer idealiskt framtidsscenario.

Det arbete som hr presenteras har begrn-sats till Vsterviks omedelbara hamnmilj, samt parken framfr stationen en nrap en kilometer lng stadsremsa frn norr till sder. Frttning, skerhet och intimitet har balanserats mot framkomlighet och respekt fr den historiska kontexten. De be ntli-ga kvaliteterna i Vstervik har ftt ligga till grund fr mnga av de nya besluten angen-de utformningen av gaturum. Att dra nytta av de mer angenma identiteterna som sta-den redan har, dr sdana r ptagliga, har varit en viktig mlsttning fr att ta avstamp i nulget och sedan hitta strategier fr fram-tida utveckling - identi era mjligheterna bland uppenbara brister och dra lrdom frn stadens styrkor. Dessa strategier kommer re-dogras fr i samband med att fokusomr-dets olika omrdeskapitel beskrivs.

-Vad i kulturmiljn r vrt att skydda och vad r det viktigaste att relatera till i stadsbilden?

-Hur kommer tillvxten av staden i vrigt att pver-ka mitt fokusomrde och hur br man mta eventu-ella, stora frndringar i till exempel infrastruktur?

-Vad vill och kan en mindre kommun som Vster-vik uppn med investeringar i den byggda miljn?

-Vilka platser kan ses som lmpliga fr hrdare ex-ploatering?

-Till vilken grad kan eller br man integrera exi-bilitet i den byggda miljn som svar p de skiftande ssongerna och uktuationerna i anvndandet?

Mnga frgestllningar och ider fddes ur de detaljplaner och visioner fr Sjstaden Vstervik som Samhllsbyggnadsenheten i Vsterviks kommun har utvecklat i samarbe-te med privata investerare; hur de vergripan-de mlsttningarna pverkas av eftergifter till frmn fr externa initiativ. Utan resurser att nra starka lokala drivkrafter, med genomar-betade incitament och strategier att styra och

13

Vis f e s t i va l en

- e t t 50 r gammal t mus ike v en emang

Hass e l - r odden

EN SKRGRDSSTADBILDKLLOR verst t.v: http://visfestivalen.se/ t.h: http://www.vastervik.com/sv/Besokarnas-Vastervik/Berattelser/a6118b22-cc9b-44cd-87dd-a60c4e953b80/ Nederst t.v: http://www. ickr.com/photos/gatgs/4804475779/ t.h: http://www.vastervikframat.se/2011/07/08/ er-foretag-och-farre-konkurser-i-lanet/

14

En anledning till att jag har valt Vster-viks stra hamnomrde som fokus fr mitt examensarbete r det faktum att jag r uppvuxen i staden. Avgrande blev frslaget till ett erbostadshus en illustrationsbild med frklarande text p en synnerligen knslig plats i vattenrummet strax norr om stadskrnan. Det ursprungliga mlsttningen var att fritt utforma ett motfrslag som mer respektfullt anpassade sig till kontexten. Idn att sedermera behandla nrap hela Vster-viks centrala strandlinje, mot viken Skepps-brofjrden, var vid tiden fr arbetsproces-sens brjan ett mjligt sidospr.

Stndig infrskaffning av information och skapandet av nya insikter har bit fr bit under en pgende process motiverat mig att utvid-ga fokus frn det ursprungliga epicentret, Slottsholmen platsen fr ovan nmnda bo-stadsprojekt. Det initiala engagemanget fr platsen prglades mycket av en skepsis mot det byggnadskoncept som presenterades personligen 2011 av Bjrn Ulvaeus, projek-tets front gur och huvud nansir. Jag fann det initialt inbjudande att skapa ett koncept som anpassade sig bttre till platsen och sta-den, men som ocks tillfredsstllde det eko-

OSTKUNSTENS PRLAVstervik

VAL AV PLATS

f o t oko l l a g e a v Sande l l Sandbe r g a rk i t ek t e r

15

nomiska intresset hos bestllaren och det omfattande program denne menade var nd-vndigt. Denna id nrdes ytterligare av ny-heten om att Lnsstyrelsen i Kalmar ln hvt kommunens beslut om att anta detaljplanen. Tyrens arkitektkontor har drefter anlitats fr att ta fram en ny konsekvensutredning fr planomrdet innefattande Slottsholmen 1, med hnsyn till Lnsstyrelsens beslut.

Uppgiften att utforma ett nytt frslag lades sedan p tre olika arkitektkontor att paral-lellt ta fram nya designfrslag fr tomten p Slottsholmen 1; dessa berknas kunna pre-senteras i slutet av r 2012 (Muntlig intervju med Laine, R. 2012-01-09).

16

SAMMANSTLLNINGFREGENDE HNDELSER SLOTTSHOLMEN 1

Bi ldko l la g e f rn Sande l l Sandbe r g Arki t ek t e r

17

Sammas t l ln ing en u t f rd e s i mar s 2012

Bi ldko l la g e f rn Sande l l Sandbe r g Arki t ek t e r

Mycket har hnt i frhandlingarna kring bygget p Slottsholmen 1, men d detta arbete vid tiden fr presentation inte lgger samma tonvikt p denna tomt, anser jag att redogrelse av nu aktuell information skulle komplicera arbetet och presentationen av detta. Det som hnde innan fokusomrdet utvidgades anser jag ha motiverat denna expansion och r drfr relevant.Fr att bttre stta mig in i utvecklingen som skett kring Slottsholmen 1 har jag sammanstllt en resum och analys. Sammanstllningen blev fr mig en nyckel till att frst omstndigheterna kring mnga av besluten och i vilken ordning dessa togs. Den erhllna kunskapen skulle bli en bas fr mig att sjlv skapa ett motfrslag.

Bearbetningen av materialet ska ocks ge mig en tydligare bild av vilka olika roller de omnmnda aktrerna spelar:

KOMMUNEN

Enheten fr samhllsbyggnad fysisk planering Kommunfullmktige Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnmnden

KALMAR LNSSTYRELSE kulturmilj som riksintresse

SANDELL SANDBERG arkitekturen

WHITE ARKITEKTER konsekvensanalys

SLOTTSHOLMEN HOLDING AB bestllare/gare

18

Med skyldigheter att ifrgastta och vrdera frslag p frndring i den byggda miljn i kommunen, utgr samhllsbyggnadsenheten mest sannolikt den mest fackmannamssigt arkitekturmedvetna, kommu-nala parten i en process som denna. Den dokumentation som kommunen och lokala media tillhandahller ger en bild av att Samhllsbyggnadsen-heten (SE) har stllt sig positiva till det frslag som Sandell presenterade 2011.

Planarkitekterna har under utformningsprocessen av Slottsholmen Holding:s (SH) ursprungliga frslag utvecklat underlaget till en ny detaljplan, som skall rymma den volym och de funktioner som inte tillts inom den nuva-rande detaljplanen. Initiativet till planfrslaget togs av SH, som ven ger den aktuella tomten. Som externt underlag fr SE:s positiva stllnings-tagande har SE den konsekvensutredning, som utfrts p bestllning av White arkitekter (White arkitekter, 2011). Artiklar i Vstervikstidningen, samt lanseringen av arkitekttvlingen Visans hus, berttar om en stark och vl utbredd vilja att omvandla den nuvarande tomten Slottsholmen 1. Byggnaden frn 1952 r inte vinterbonad och har fuktskadats; d den inte varit i bruk har den sledes ftt frfalla (jag bedmer tiden sedan den anvndes regelbundet till ca tio r). Intrycket av den tomma restaurang-byggnaden kan ven den utgra ett hot mot riksintresset (White arkitek-ter, 2011). Drmed r potentiella byggare och externt nansierade projekt som detta troligtvis hgst vrdefulla fr SE och kommunen i nulget. Detta r goda argument fr en frndring.

Planarkitekterna gr bedmningen att: Den unika platsen med vatten-rummet intill sig mjliggr en strre volym n vad som varit fallet om

samma volym hade placerats i stadens rutnt. och nya Slottsholmen relaterar mer till silhuetten och skalan p vattenrummet n till enskilda byggnader som nns i staden. I samma stycke sger de ven: Nrheten till slottsruinen har haft stor inverkan p gestaltningen och volymbearbet-ningen av byggnaden d den trappar ner sig i lngdled fr att anpassa sig till slottsruinens skala. (Samhllsbyggnadsenheten, 2011b. s. 14). Detta br ses som ett effektivt stt att bde f vergngen till slottsruinen p norra sidan att bli mindre dramatisk, samt att bryta upp volymen. Dock har tv extra vningar lagts till i efterhand. Detta ndrade relationen till kontexten ptagligt och silhuetten reser sig drefter markant ver ruinen, de omgivande trdkronorna och inte minst stadens silhuett.

Det grs ven mycket tydligt i samma detaljplansfrslag att markplan och all tomtmark mste ha en s transparent och offentlig prgel som mj-ligt. P markplan fr inga hotellrum eller lgenheter vara belgna. Den i planen freslagna smbtshamnen och restaurang-/cafverksamheten i bottenvningen, tillsammans med kommunens egna planer p att med nya promenaddck binda ihop centrum med Strmsholmen och Slotts-holmen, bidrar till att utvidga stadskrnan och ka hamnstadskaraktren ut mot Skeppsbrofjrden. Vsterviks kommun har ven som delml att ka antalet beskare p Slottsholmen och kring ruinen, samt p ett bttre stt frmedla dess kulturhistoriska vrden.

I planfrslaget tas den s kallade Brovaktarstugans (sekelskiftet 1700/1800) placering upp som ett problem. Lsningen p detta r frslagsvis att ytta den inom Slottsholmen. Dr den str nu planeras i Sandells frslag en ramp ner till kllarparkeringen.

SE konstaterar slutligen att den freslagna byggnaden inte medfr en ptaglig skada p riksintresset.

Tillsammans med nybyggnationerna ovan tas en nskan upp i nya de-taljplanen om att terupprtta den ursprungliga parken frn 1880-talet.

KOMMUNEN

SAMHLLSBYGGNADSENHETEN FYSISK PLANERING

19

Det skulle ge platsen en romantisk karaktr med ruinen som mystikfyllt inslag. Om avsikten r att terstlla parken i sin helhet (Einarsson et al, 2010), med resultatet att blomsterrabatter och sm trd planteras inuti och ttt inp ruinen, kan det medfra vissa problem; marktckande och annan knslig vegetation skulle komplicera anvndningen av ruinen som scenomrde under till exempel Visfestivalen.

SE menar efter egna underskningar att antalet parkeringsplatser i par-keringsgaraget (40 st) i kombination med nrliggande platser (inom 500 m) tillfredsstller de behov som berknas uppst i och med nya Slotts-holmen 1. Lnsstyrelsen, samt ett mindre antal representerade privatper-soner menar att behovet kan vara/bli strre n vad kommunen berknat (Samhllsbyggnadsenheter, 2011a).

Om det skulle anses frdelaktigt att hja attraktionsvrdet p och om-kring Slottsholmen br antalet parkeringsplatser som direkt inkrktar p rekreationsomrdena minimeras. Diskursen kring hur mycket plats som ska avsttas till parkeringar, i och utanfr centrum, r i sig vldigt om-fattande och det upplevda behovet kan variera frn person till person. Vstervik r en relativt glesbefolkad kommun med medfljande kompli-kationer i kollektivtra ken. Bilen r ett viktigt trasportmedel fr resande utanfr stadskrnan. Frsk att avlasta be ntliga parkeringar genom att uppmuntra Vsterviksborna sjlva att inte ta bilen in till centrum r dr-med vl vrt att inkludera i framtidsstrategier och handlar mycket om att ndra attityden till bilanvndandet.

Planerna p att utvidga smbtshamnen kan ha ett vrde i sig, utver funktionen som verksamhet intill lgenhetshotellet. ven sol- och pro-menaddcken i tr lngs den nu endast stensatta strandlinjen br anses som ider av tillrcklig dignitet och vrde fr att verkstllas oavsett om Ulvaeus planer i framtiden godknns av Lnsstyrelsen. Dremot utgr den nuvarande restaurangbyggnaden ett problem fr promenadstrk och marina.

Deta l j p lan f r SLOT TS HOLMEN 1 m. f l .klla: Samhllsbyggnadseneheten i Vstervik

Ny Byg gnad

Br ovaktar s tugan

Garag e in fa r t

0m 50m

20

SLOT TS HOLMEN

GSTHAMN

Nor r lande t

Re s taurangSLOT TS HOLMEN

SLOT TS HOLMSLEDEN

Gamla BADHUSET

G/C Vg mo t Nor r lande t

Fr j e t e r mina l

Parker ing

Parker ing

21

Kommunalrd i Vstervik r Harald Hjalmarsson (M). D Bjrn Ul-vaeus gjorde ett offentligt uttalande strax efter det att tomten Slotts-holmen 1 vergtt i dennes go, gjorde Hjalmarsson fljande uttalande: Byggnaden kommer bli ett landmrke som kommer gra Vstervik knt i hela landet. Det r en stor dag fr Vstervik. Citatet r hmtat ur Vs-terviks Tidningen (VT) (2010-05-11). Frn detta uttalande kan slutsatsen dras att Hjalmarsson ser behov av att varumrket Vstervik ven mo-derniseras. Att gra det genom att tillta en ptaglig frndring av det fysiska stadsrummet och stadens utseende stller han sig drmed positiv till. Att anlita Thomas Sandell, som av vissa betraktas som stjrnarki-tekt (uttrycket anvndes i Dagens Nyheter 2009 och Svenska Dagbladet 2008), fr utformningen av byggnaden ger inledningsvis nra garanterad uppmrksamhet till projektet. D en yrkesperson som anses vara en av de skickligaste anlitas, ger det ven bestllaren en viss trygghet i att resultatet kommer att bli exklusivt och uppmrsammat. Mlet r s klart att ge liv t Slottsholmen, men ven att marknadsfra Vstervik, gra staden mer konkurrenskraftig hos en resursstark kundkrets, samt att ge staden en ar-kitektur som ska bli vlknd. Det slutliga designfrslaget som presentera-des 2011 var onekligen menat att ge beskare en ofrglmlig minnesbild. Nya investerare kommer sedan frhoppningsvis att se Vstervik som en stad med en ljus framtid dr ven livskvalitn r hg.

Det har nyligen skrivits artiklar i Svenska dagbladet om oenigheter mel-lan Stockholms kommun och lnsstyrelsen i Stockholm angende huvud-stadens stadsbild, samt dess uppskattade silhuett, som ocks skyddas av

riksintresset. Stockholms kommunfullmktige vill tillta uppfrandet av hghus i centrum, t.ex. nra Centralstationen, fr att attrahera interna-tionella fretag, samt namnkunniga arkitekter, dr attraktiva tomter ska locka. Dock anser lnsstyrelsen att det skulle pverka den vrdefulla ka-raktren av Stockholm som historisk sjstad.

Det r inte helt orimligt att likna dessa visioner som kommunerna Vs-tervik och Stockholm har, med monument representerades en svunnen storhetstid, och funktioner delvis som representationsarenor, uppfrda av framstende och frmgna medborgare. Anledningen till att denna tanke tas upp r, att en potentiell nskan att mer permanent manifestera sin kompetens som mbetsman kan pverka politikers omdme att ta de beslut som r bst fr kommunen; ett fysiskt bevis p att politikerna stadkommit godartad frndring. Likas nns det givetvis en risk fr att lnsstyrelsens defensiva och beskyddande instllning riskerar att hindra godartad utveckling i samma grad, vilket ocks kan bero p att de besluts-fattande vill undvika en eventuell negativ stmpel.

Klla: Joakim Holmhertz. http://joakimholmertz.wordpress.com/

Sto ckho lm Sky l in e

KOMMUNFULLMKTIGE

22

Kultur- och fritidsnmnden r den nmnd inom Vsterviks kommun som ppet problematiserat i strst utstrckning kring detaljplansfrslaget un-der Samrdsmtet i januari, 2011:

Den freslagna byggnaden uppfattas som fr dominerande vad gller hjd och frg. Tillrcklig anpassning till kulturmiljn har inte tagits. Byggnaden ska underordna sig ruinen. Nmnden tycker att byggnadens moderna uttryck r positivt liksom anpass-ningen till ruinen genom nertrappning. (Vsterviks kommun, 2011a, s. 7.)

Deras argument stmmer vldigt vl verens med Lnsstyrelsens, bda presenterade i denna Samrdsredogrelse (2011-05-03), och grundar sig tro-ligtvis till viss del p den kulturhistoriska utredning som gjordes av Kal-mar lns museum (2010). Dock pongterar de ven, till skillnad frn Lns-styrelsen, positiva aspekter av detaljplanen och byggnadsfrslaget. I en artikel i VT (2011-01-29) framgr det att en majoritet inom Kultur- och fritidsnmnden r positiv till nybygget. Kultursamordnaren fr Vster-viks kommun, Ann-So e Pettersson, visar dock ett ppet stllningstagan-de mot gllande detaljplansfrslag; ven hon anser att den skulle bli allt fr dominerande. vriga ledamter i Kultur- och fritidsnmnden hller med Kultursamordnaren p just den punkten, men anser att frdelarna fr kultur- och nringslivet vger upp de negativa aspekterna av sjlva utformningen. Vid denna tidpunkt tillt den freslagna planen en hgst nio vningar hg byggnad (Gometz, 2011).

De sikter Kultursamordnaren och Kultur- och fritidsnmnden uttrycker, har en mer resonerande karaktr dr frdelar ppet vgs mot nackdelar. Detta ger enligt min uppfattning ett ngorlunda ppet och frtroende-ingivande intryck av nmnden. Anledningen till att jag sympatiserar med deras stt att kommentera rendet r det ppna balanserandet av vissa fr- och motargument, liknande dem jag sjlv str fr. vriga parter ut-trycker sig i mnga fall p s vis att problematisering av somliga uppen-bara icke-truismer uteblir frn argumentationen. Dock br det hllas i minne att detta ven r en frga dr argumentationen prglas av politisk

Sande l l s d e s i gn No1 - t . o.m . j anuar i 2011 - Vy f rn s t e rBildklla: Samhllsbyggnadseneheten i Vstervik. [http://www.vastervik.se/upload/press/pressreleaser/pressmeddelande-slottsholmen-20110620.pdf]

retorik. Ordvalen baseras inte alltid utifrn att balanserat beskriva de sik-ter som var part besitter, utan fr att p ett effektivt sett vertyga om att vissa beslut r av godo eller ondo. Allt som uttrycks bokfrs och kan ju sedan ven anvndas mot vederbrande.

KULTUR- OCH FRITIDSNMNDEN

23

Lnsstyrelsen ansg att frslaget stred mot riksintresset fr kulturmil-jvrd benmnt H90 Vsterviks stad och r d skyldiga enligt plan- och bygglagen att upphva kommunfullmktiges beslut. Lnsarkitekt fr Kalmar ln r Kerstin Ainouz. Hennes motiveringar sammanfattas i ett pressmeddelande frn Kalmar lnsstyrelse (2010-10-11), som gavs ut i samband med att den nya detaljplanen upphvts. I samma pressmedde-lande nmns att Vsterviks kommun dessutom i versiktsplaner och kul-turminnesvrdsprogram lnge betonat vikten av att vrda sina kulturmil-jer och att lnsstyrelsen anser att den nya detaljplanen strider mot dessa tidigare ml. Lnsstyrelsen hnsvisar til dessa vrderingar i Kommunens nya program fr versiktsplan 2025 (2011).

Lnsstyrelsen anser att byggnadens storlek, form, frg och kraftigt avvi-kande karaktr kommer att frstra stadens siluett. , vilket r en ppen kritik av mnga olika aspekter av det visuella uttrycket. Under Samrdsm-tet (2011-01-26) uttryckte Lnsstyrelsen sikten att den hgsta delen av byggnaden lngst bort frn ruinen, till skillnad frn Vsterviks tre torn-formade lndmrken, var fr brett och trubbigt fr att tillhra samma arkitektoniska typologi. Lnsstyrelsen avrdde indirekt att vidare studier dr torn anvnds som referens skulle bedrivas.

Lnsstyrelsen efterlyste vid Samrdsmtet att en noggrannare analys och redogrelse skulle framstllas med syfte att i den mn det var mjligt utreda byggnadens fysiska nrvaro. White arkitekter konsulterades drefter av Slottsholmen Holding AB fr att utfra en konsekvensutredning. Det var kanske inte en frga om utformning, s mycket som den volym program-

met krvde, som s kraftigt bidrog till den allt fr stora visuella domi-nans de ansg att byggnaden skulle f i stadsrummet - det var det frmsta problemet. Sedan vill jag pst att mnga ndringar drefter, betrffande exteriren, inte bidrog till att lindra det faktum att byggnaden pkallar mycket uppmrksamhet. Om det var mjligt att p ett tilltalande och in-tressant stt kamou era, i motsats till att markera, skulle troligtvis er parter acceptera frndringen, utan att frta upplevelsen av byggna-den ver lag.

KALMAR LNSSTYRELSE

24

Som tidigare nmnts anses Thomas Sandell, vid arkitektbyrn Sandell Sandberg, av somliga vara en av Sveriges i nulget mest framgngsrika arkitekter. Sandells genomgripande prestation i detta projekt kommer inte att utredas vidare i denna text, d ritningar rrande interiren inte nns direkt tillgngliga.

Markplanen mste enligt kommunens nskeml reserveras fr verksam-heter som ger allmnheten tilltrde till byggnaden, dess direkta nrhet, samt till trdcket och bryggorna ut mot Skeppsbrofjrden i ster. Ut-formningen av mtet med mark sker i form av en maximalt uppglasad fasad med mlet att tillgodose nskemlen om transparens och ppenhet. Formsprket vad gller markplan r smakfullt och minimalistiskt kon-ventionell och i enlighet med samtida motsvarigheter.

Tomtens frhllande till stad och natur r unik. Utsikten frn en potentiell hg byggnad dr skulle troligtvis anses som den mest attraktiva i staden. Ett problem r att platsen just nu fungerar som en askhals fr bde bi-lar, cyklister och fotgngare; med lite yta att stiga t sidan r det i nulget inte s lockande att stanna till och hastigheten frblir hg. Den i och med

SANDELL SANDBERG - ARKITEKTUREN

Sande l l s Konc e p t i l l u s t ra t i onBildklla: Samhllsbyggnadsenheten i Vstervik. [http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=14051]

Sande l l s d e s i gn No2 - f r . o.m . ma j 2011 - Vy f rn s yd vs t . Bildklla: Samhllsbyggnadseneheten i Vstervik. [http://www.vastervik.se/upload/press/pressreleaser/pressmeddelande-slottsholmen-20110620.pdf]

25

trdcket kade ytan fr fotgngare, samt frekomsten av caf/restau-rang, kanske stimulerar impulsen fr anrer att stanna till.

Personligen anser jag att byggnaden ritad av Sandell i sin ursprungliga form har mnga kvaliteter, i jmfrelse med majoriteten exklusiva svens-kritade bostadshus, i Sverige, som jag knner till. Sandell har lyckats med att bryta upp den stora volymen och ge de individuella bostadsenheterna olika karaktr ven utvndigt. D jag fljer de frndringar som troli-gen gjordes efter Samrdsmtet (2011-01-26) blir min uppfattning den att formkonceptets mer estetiskt tilltalande drag i sig gr frlorade och att byggnaden ven blir ptagligt mer dominant i sin kontext. Byggnaden blir smalare och tv vningar hgre och drmed fr ocks fasaderna mot Gamlebyviken i vster och Skeppsbrofjrden i ster strre area. Fasaden med dess balkonger och terrasser, som ursprungligen skulle kunna lik-nas vid en tegelmur dr vissa stenar var insjunkna och att andra skt ut frn helheten, har ftt ett mycket sltare uttryck. Drmed ter sig byggna-den mer konventionell. Frgvalet, som verkar ha verlevt under de olika formmssiga utvecklingsstegen, anser jag andra sidan p ett nstan ut-manande stt skra sig med vad som fastslagits i P fr Vstervik 2025 (2011) och mot vad Lnsstyrelsens upprepade hnvisningar har uttryckt. Den varma och fr byggnader generellt mttade frgtonen, som behllits genomgende, fr volymen och skjuta fram och vxa, ngot som br f-rebyggas i strsta mjliga mn i ett fall som detta. Expressivitet har frn brjan efterlysts av projektets initiativtagare. Kanske ett starkt uttryck gr att uppn utan denna visuella kontrast? Det r nu viktigt i detta skede att

ifrgastta arkitektens ansvar fr dessa designval, d bestllaren ju har sista ordet.

Jag anser inte att Sandells utformning passar vl fr en solitr byggnad. Den skarpa vergngen mellan fasadens vertikalitet och marken skulle vara befogat i ett ttare bebyggt stadsrum, men p en s pass ppen plats blir byggnaden det enda vertikala elementet. Det nns en risk att bygg-naden upplevs som betydligt strre n vad den redan r, d den upplevs ttt inp, vad som skulle kunna liknas vid en svindelknsla och en utsatt-het. Detta kan uppskattningsvis frvntas framfr allt p lngsidorna. Formsprket r dock delvis ett resultat av den begrnsade tomtytan.

Sande l l s d e s i gn No2 - f r . o.m . ma j 2011 - Vy f rn s t e r . Bildklla: Samhllsbyggnadseneheten i Vstervik. [http://www.vastervik.se/upload/press/pressreleaser/pressmeddelande-slottsholmen-20110620.pdf]

Sande l l s d e s i gn No2 - f r . o.m . ma j 2011 - Vy f rn s d e r .Bildklla: Samhllsbyggnadseneheten i Vstervik. [http://www.vastervik.se/upload/press/pressreleaser/pressmeddelande-slottsholmen-20110620.pdf]

26

Med sina ver 500 anstllda p kontor i tio stder, i bde Sverige och Danmark, gr White arkitekter till ett av Sveriges strsta arkitekt-kontor (White arkitekter [WWW]).

Under samrdsmtet i januari 2011 krvde bland andra Lnsstyrelsen att en grundligare konsekvensanalys skulle utfras. White arkitekter anlitades av Slottsholmen Holding AB med det huvudsakliga syftet att frtydliga delar av lnsstyrelsens riksintressebeskrivning fr H 90 Vstervik samt att genomfra en konsekvensutredning som ska fungera som underlag fr bedmning av pverkan p riksintresset. (White arkitekter, 2011-04-18) I denna konsekvensutredning uppmanar frfattarna till frndring och frnyelse i allmnhet, d det ligger i stadens natur. Frslagsvis sker detta genom ombyggnader och frttningar som tar hnsyn till be ntlig bebyg-gelse och de freteelser som frknippas med platsen. De uttrycker ocks den sikten att en nybyggnation inte fr gras i sjlvhvdelsesyfte, utan

WHITE ARKITEKTER

//Sderifrn: Vy frn Strandvgen

Planfrslag

Den freslagna byggnaden syns i hela sin bredd och den frndrar siluetten ptag-ligt bde genom sin storlek och sin utform-ning. Byggnaden blir ett nytt tydligt land-mrke som annonserar den historiskt viktiga Strmsholmskanalen. Byggnadens originel-la form drar till sig mycket av uppmrksam-heten i vyn - omkringliggande bebyggelse underordnas.

Nulge/nollalternativ

Slottsholmen avtecknar sig som en trdbe-vxt landremsa mellan den centrala staden och Norrlandet. Bebyggelsen r inpassad i den lga siluetten. Endast det fd Varmbad-huset avtecknar sig som en tydlig och karak-tristisk figur mot himlen. Slottsruinen ett synligt element i landskapet, om n visuellt sett underordnat genom sin lga volym, or-ganiska form och jordfrg. Den nytillkomna bebyggelsen p Norrlandet r mer igonfal-lande i med fasader i vitt.

Utdrag a v s ida 10 , ur: Frdjupad riksintressebeskrivning och konsekvensutredning Slottsholmen 1, H90 Vstervik, av White arkitekter (2011).

Att det r ett bostadshus kan mycket vl frsvra fr arkitekten om denne vill skapa ngot mer dynamiskt, fljsamt och unikt; de invndiga, ofta upprepade bostadsenheterna bl.a. avsljar skalan (ca 85 lgenheter inklu-sive hotellrum, enligt projektets hemsida Slottsholmen Vstervik Sweden. Hur ska vi f Slottsholmen att leva ret om?). Om den stora skalan och upprep-ningen anses som ett problem, var Thomas Sandells ursprungliga koncept (totalt 9 vningar hgt med en mer hndelserik fasad) mer framgngsrikt. Jag vgar dock frutsp att byggnaden, som ett svar p en kontext med alla dess implikationer, inte hade blivit erknd i positiv bemrkelse som ett framstende arkitektoniskt verk i allmn bemrkelse.

27

mste utformas p ett sdant stt att de oersttliga kulturmiljinslagen lyfts fram och fr en uppenbart mer framtrdande plats i staden.

White ger ngra mer konkreta frslag p hur dessa ml bttre kan upp-ns. Med olika grader av dramatik i fasaderna beroende p vilken sida de vnder sig mot, kan Slottsholmens kulturklenoder mer frdelaktigt an-nonseras, t.ex. genom att framhva det oregelbundna uttrycket ut mot Skeppsbrofjrden och tona ned detsamma p den motsatta sidan, in mot Gamlebyviken, d ruinen r mer synlig utifrn p denna sida av holmen. P det hela taget menar de att Volymen behver gras enklare och tyd-ligare fr att bttre passa in. (White, 2011. sid. 7)

Initiativet till att slutligen strama upp geometrin och gra fasaderna mer slta och drmed mer konventionella, stmmer verens med sikter som presenteras i konsekvensutredningen utfrd av White. Denna slutsats kan dras efter en jmfrelse av datum p studerade publikationer. Efter en granskning av bilder som publicerads i en artikel i VT (2010-09-10), innan samrdsmtet (2011-01-26), och i en annan artikel i VT (2011-06-15) efter mtet, r det ven uppenbart att de ortogonala inbuktningarna i fasaden avlgsnats. Det ven ppekades under samrdsmtet att det skulle kunna uppst problem med parkering, samt av- och plastning frn gatan. Detta var troligtvis en bidragande faktor till att fotavtrycket reducerades och den totala hjden drmed kade med tv vningar.

28

Slottsholmen Holding (SH) bildades i samband med upphandlingen av tomtrtten till Slottsholmen 1 i Vstervik. Sjuttio procent av fretaget gs av Bjrn Ulvaeus, resterande 30 % tillhr Alm Equity, ett fretag vid starten av detta projekt var en etablerad fastighetsutvecklare och bostads-frmedlare (www.almequity.se).

Fdd i Gteborg, men uppvuxen i Vstervik, var Bjrn Ulvaeus redan p 60-talet en nationell talang i popgruppen Hootennanny Singers och blev sedermera ett vrldsnamn i och med framgngarna med gruppen ABBA.

Bjrn Ulvaeus var tidgare en av medlemmarna i juryn fr arkitekttvling-en Visans Hus, dr mlet med tvlingen var att designa en musikskola p tomten Slottsholmen 1 p uppdrag av Vsterviks kommun fr den ideella Freningen Visan, som gde rum 2005 till 2006. Tvlingen ordnades av Freningen Visan, dr Ulvaeus var ordfrande vid tidpunkten (SvD, 2007) och ven medlem av tvlingsjuryn. Bristen p nansiella medel frhin-drade realiseringen av det vinnande frslaget. Ulvaeus, som av repor-tern refereras till som vrldsstjrnan, berttar i en intervju att tankarna p Slottsholmen drmed inte upphrt efter tvlingens slut och att fr en tid sedan ck jag en ingivelse, tnk om jag skulle gra ngot [p Slottsholmen] Det sa klick och sen brjade jag kolla om det skulle fungera. Artikeln r publicerad i VT (2010-05-11) och intervjun sker i samband med att upphandlingen av tomtrtten just har avslutats. Ulvaeus har redan tagit fram vad reportern beskriver som en idskiss av ett fr-slag som kommer bli sju vningar hgt. Jag ska ha vningen hgst upp p hrnet med utsikt ver staden och vattnet ; artikeln beskriver en frvntansfull Ulvaeus. Denna artikel r densamma som ovan, dr ven kommunalrdet Harald Hjalmarsson(M) citeras angende kad publicitet fr Vstervik.

Uppskattningsvis r Ulvaeus affrsstrategi vl genomtnkt och sanno-likt nns det ett stort intresse fr andelslgenheterna (VT, 2010-06-01). Slottsholmen Holding str fr byggkostnaderna och sljer sedan lgenheter som andelar i fastigeheten fr att terf kapital tidigt. SH betonar att utan dessa lgenheter hade det inte varit ekonomiskt genomfrbart. Den eko-nomiska hllbarheten fr Slottsholmens drift som kommersiellt centrum bygger sedan p hur vl restaurang-, caf- och hotell-/konferensverksam-heten gr (Slottsholmen Vstervik Sweden. Hur ska vi f Slottsholmen att leva ret om? [WWW]). Verksamheterna gynnas troligtvis av den publicitet som nybygget och Bjrn Ulvaeus namn bidrar med, tminstone till en brjan. Den byggnad som nu ligger dr str dock de p grund av bland annat otillrckligt intresse.

Jag har personlig erfarenhet av Vsterviksbornas ansprk p Ulvaeus som son av staden och han benmns just som Vsterviks store son i en ar-tikel (VT, 2010-05-11). Hans engagemang fr staden sedan han yttade drifrn som ung, nybliven artist r fr mig oknt. Efter uppkpet av Slottsholmen har dock uppmrksamheten p honom frn stadens inv-

SLOTTSHOLMEN HOLDING ABOCH BJRN ULVAEUS

Vinnande f r s l a g e t i t v l in g en Visans husKlla: Tidskriften Arkitektur [http://tidskriften-arkitektur.blogspot.se/2010/09/sandell-ritar-landmarke-i-vastervik-at.html

29

nare kat kraftigt. En majoritet av kommunpolitikerna stdjer hans koncept, vilket framgr i detaljplanefrslagets lokala framgng, och ven Freningen fastighetsgare och en mngd andra lokala fretag visar sitt std i lokaltid-ningen. En talesman fr denna samlade grupp menar att projektet kommer vara en ekonomisk injektion, s vl som en introduktion av spetskom-petens, att landets frmsta blir inblandade. Slottsholmen har en mycket strategisk placering i Vstervik som sjstad med ett rikt btliv, och ven fr att Slottsruinen ligger dr, platsen fr den rliga Visfestivalen, samt andra musikaliska arrangemang. Holmen kommer ocks att spela en viktig roll fr de planerade frndringarna av hamnmiljn som beskrivs som bde efter-frgade och vrdefulla ett Vstervik i tiden (VT, 2011-12-05). I denna artikel framkommer en nskan hos kommunen att visuellt presentera hela den vision som har tagits fram fr Skeppsbrofjrden. En frndring av av kustremsan i sin helhet kommer potentiellt att omvandla helhetsintrycket av stadens mte med vattnet p sdra landsidan av Skeppsbrofjrden. Tillkom-sten av er strre byggnader har mjligtvis den effekten att Sandells frslag p Slottsholmen hamnar i en mer accepterande kontext. Skrare r det dock att stadens ansikte mot vattnet blir svrigenknnligt med den nya byggnaden p Slottsholmen som igonenfallande referensobjekt.

Jag har frgves skt efter debattartiklar och uttalanden av representanter frn arkitekturfltet. Professionella synpunkter, frn externa kritiker, om kva-liteter och originalitet i utformningen vore av stort vrde. Kanske r risken mindre att sdana sikter r grundade p en lokal, subjektiv positionering (dr ven jag kan inrknas). Vidare kan summan av alla konstruktivt kritiska utltanden gllande svensk arkitektur, skrivna av personer verksamma inom landet, ses som otillrcklig. Mnga etablerade svenska designtidsskrifter som behandlar arkitektur och/eller stadsplanering (ven fr inredningsarkitektur) innehller mnen de med gott samvete kan skildra med positiva ord. Mnga redaktioner verkar dra sig fr att publicera sina sikter om vilka freteelser och fenomen de anser vara elakartade i Sverige. Dremot frmedlas en del mer frndringsfrmjande sikter i ntbloggar och debattsektioner med in-sndare i tryckta tidskrifter.

Ulvaeus sjlv beskriver Vstervik i positiv ton som en fre detta bruksort, tidigare ekonomiskt beroende av ett ftal stora fretag, dr numera en mngd ekonomiska katalysatorer framgngsrikt skapats av lokalt frank-rade arbetsgivare. Bjrn Ulvaeus sger att han skulle bli glad ver att f rknas till en av dessa lokala entreprenrer (Vstervik frammt [WWW]).

Det r svrt fr mig, som har starka knslomssiga band till Vstervik, att vara objektiv nr jag ska frska resonera kring vilka roller dessa ak-trer spelar. Ulvaeus anser jag har initiativet ver kommunen p grund av uppenbar personlig resursstyrka. Det kan vara troligt att s vl politiker som andra nyckelpersoner inom Vsterviks fretagarkr pverkas av hans informella stllning.

Jag skulle vilja terknyta till ovan nmnda liknelse med monument frn en svunnen storhetstid. I Ulvaeus fall r nskan att hvda sig frsvarbar och jag anser inte att han ndvndigtvis br hllas ansvarig fr Vstervik som stad eller att han ska frvntas vrna om allmnhetens bsta. Man kan inte krva av Ulvaeus att stta Vsterviksbornas vilja fre sin egna, det r helt och hllet hans eget beslut att ta vad hans privata tillgngar anvnds till. Kommuner br aktivt rekrytera investerare sdana som Ulvaeus, men samtidigt mste sjlvfallet hllbarheten i de projekt som fresls gran-skas ytterst noggrant, av lokala personer i ansvarstllning, och dialogens ppenhet mste st i relation till projektets storlek. ven arkitekturens fysiska pverkan mste synas och konstruktivt kritiseras.

30

Skandet efter ordning i en process som den kring det planerade bygget p Slotts-holmen, efter att ha startat drygt ett r in i skeendena, har bidragit med en del utkade kunskaper och insikter om vilka faktorer och intressen som mste beaktas. ven att det heller inte handlar om ngot s enkelt som smak och sllan om det enskilda projektet eller ett isolerat beslut i kommunfullmkti-ge. Det knns uppenbart att kampen om att p ett tillfredsstllande stt verfra de egna vertygelserna till andra parter r hrd och tiden sllan tillrcklig d utvecklingen ska maximeras. Trots att begreppet hllbarhet kan upplevas som aningen urtvttat, utelm-nas det frn de of ciella argumenten kring nybygget p Slottsholmen. r det fr att det inte fr plats d de mer konkreta besluten fat-tas, eller r det fr att det redan saknar tro-vrdighet?

Vstervik har en kulturhistoriskt typisk sm-stadskaraktr, varfr d omvandla den med ett s drastiskt ingrepp p en s avgrande och oersttlig plats? Genom att bevara stads-krnans personlighetsdrag s kan denna uni-ka karaktr garanteras. Om Vsterviks poli-tiker och entreprenrer vill bygga modernt s br det ven gras p mindre knsliga platser dr mer pengar, p ett bttre stt, kan lggas p att skapa innovativ arkitektur och

stadsmilj. Dr nns en mjlighet att ka det totala vrdet av stadsmiljn, i stllet fr att riskera att frbruka de nu mest vrdeful-la resurserna. Kanske detta mste ske med en strre kommunal investering? Men ur ett hllbarhetsperspektiv kan det vara sannolikt att Vstervik frlorar sin charm och att-raktionskraft ver nuvarande turistkrets. Sat-sar man p att f dit de lite mer trendknsliga och exklusiva kunderna nns risken att de ven frsvinner nr ngot bttre dyker upp. Uppskattad kulturmilj frlorar inte sitt vr-de lika enkelt eller lika snabbt.

Sandells orginalutformning (s. 16) hade karak-tr och potential att srskilja sig, som objekt, men genomgick en rationalisering som jag tycker avvpnade skapelsen frn medlen att hvda sig (se reviderade frslaget p s. 18-19).

Mindre, enkla ingrepp i de knsliga omrdena och vyerna har inte en lika stor pverkan p helhetsknslan. De kan ske gradvis och utgr ven mindre enskilda ekonomiska risktagan-den. Om bedmningen grs att de har en negativ pverkan p riksintresset r det tro-ligt att all utveckling inte hnger p ett enda godknnande och eventuell degradering av vrdefulla kulturmiljer blir d mindre i varje satsning.

PAUSE

31

32

EGNA VOLYMSTUDIER

Som nmndes inledningsvis var det initiala mlet med detta examensarbete att pre-sentera motfrslag till det frslag som lades fram av Slottsholmen Holding AB, som jag inte ansg svara mot fr mig sjlvklara mlstt-ningar och krav p att inte frta de be ntliga kvaliteterna i denna unika kontext. D pro-portionerna och frgvalet p den ensamma volymen nstan kunde anses vara medvetet expressiva, verkade mina frestllningar om att ta fram geometrier, som i strsta mjliga mn kamou erade sig, hoppfulla.

Den mest framgngsrika testade strategin var att bryta ner volymen i er, mindre enheter fr att f byggnaden att verka mindre i stads-silhuetten och det hade ven en frminskan-de effekt p den maximala synliga byggnads-ytan frn vissa vinklar. Nackdelen med detta var dock att byggnaden, som redan sprngt den tilltnkta tomtens grnser, spred sig allt mer ut ver vattnet. Det var ven uppenbart att kvaliteten p majoriteten av lgenheterna skulle frsmras av att f andra volymer nra inp. Jag vertygad om att programmet p totalt ver 8000 kvm (egna uppskattningar utifrn Dp Slottsholmen 1 (Samllsbyggnadsenehe-ten, 2011b)) var fr stort fr att mta de krav jag sjlv och ven platsen stllde.

Exempe l 1 v y f rn no rd s t

Exempe l 1 - v y f rn v s t

Exempe l 1 - p lan

33

En viktig frgestllning om ett projekt av denna magnitud, p en offentlig, tm-ligen synlig plats, r vilket budskap det fr-medlar till invnarna i staden, som i de esta fallen ser sig som delgare av stadsrummet. r skaparna i skapande stund, eller ansvarig instans vid ett godknnande, vertygade om att en vervgande majoritet av dessa inv-nare kommer acceptera skapelsen? Nr vl byggnadsverket har sttt p platsen under tillrckligt lng tid fr att frekventa betrakta-re hunnit vnja sig vid dess nrvaro, r d de som stller dit byggnaden vertygade om att dessa skdare har brjat tycka om den? Ju er aspekter av stadsbilden denna frndring pverkar och ju mer vrdefull platsen r fr allmnheten, desto viktigare r dessa frgor. D jag var medveten om att alternativa, min-dre knsliga tomter existerade, som kunde vara i strre behov av denna typ av satsning-ar, mognade tanken hos mig att Slottsholmen under rdande frutsttningar inte br be-byggas, med de programalternativ som idag r tillgngliga fr kommunen.

Exempe l 2 v y f rn no rd s t

Exempe l 2 - v y f rn v s t

Exempe l 2 - p lan

34

SAMMANHNGANDE KOMMUNALA PLANPROGRAM

35

Fr att bttre se vilka behov som fanns fr ett terupplivande av hamnstrket, samt hitta eventuella framtagna spekulativa svar p dessa behov, var kommunens offentliga plan-dokument hgst behjlpliga. Det hade redan gjorts ett ertal seriella underskningar kring vad strandlinjen mot Skeppsbrofjrden har potentialen att bli, vilka sammanfattas nedan.

Detaljplan 1, belgen lngst i norr, bestr i ett bevarande av hamnplans-parkeringens asfalterade yta och frjeterminalen fr skr-grdsbtarna. Det nya i planen r en frlng-ning av de gator/strk som mter vattenbry-net i rt vinkel, men som i nulget i s gott som alla fall skrs av i och med biltra ken p Slottsholmsvgen, innan de skulle kunna tnkas n hamnpromenaden. Dessa plane-rade frlngningar utgrs av nya vergngs-stllen och omplaceringar av ett av de be nt-liga vergngstllena som inte str i linje med dessa strk. Fr att frmja G/C-tra k lngs kajen tsidostts i planen en sex meter bred remsa intill vattnet med nya sittbnkar och ny gatubeslysing (Kommunledningskonto-ret, 2009a)

300m

0m

Deta l j p lan 2

Deta l j p lan 1

Fr j e t e r mina l

Kar tune r la g I l lu s t ra t i on sp lan Skeppsbr oka j en Dp 1 , 2010. Klla: Kommunledningskontoret, Vsterviks kommun. Mottaget 2012-02-08

Slo t t sho lmsvg en

Nor ra Var v s ga tan

Deta l j p lan 2 Deta l j p lan 3

Aquava i l l a

De ta l j p lan 1

Magas in e t 8 Riksbyg g en

36

Dp2 i mitten behandlar frhllningsreg-larna fr den tomt som sedan rivningen av Lantmnnens silo 2005 sttt obebyggd. Tom-ten Magasinet 8 gs idag av Riksbyggen som i Dp2 har godknnande fr 70 bostadsrtter, frdelat p fem volymer i u-form kring en innergrd med parkering. Tomten kantas av Slottsholmsvgen i vster, Vattnet i norr och Dupont:s plastfabrik i ster (fabriken krver en 50m skerhetszon fr bostder). Denna tomt har sedan juli 2012 sprrats av infr det kommande bygget (Kommunldningskonto-ret, 2009b).

Dp3 beskriver planerna fr en fritidsbts-hamn och bryggor fr ytande villor fram-tagna av Aquavilla (ett projekt som drivs av ett fretag med produktion i Vstervik). Norra Varvsgatan, som ska serva bostder-na i Dp2, ryms ven den i Dp3. Denna vg frbinder Slottsholmsvgen i Dp1 med Sd-ra Varvsgatan lngre sderut (Kommunled-ningskontoret, 2009c).

Slottsholmsvgens dragning lngs hamnpla-nen problematiserar ur mnga aspekter ut-veckling av hamnomrdet. Dess oumbrliga

Kar tunde r la g : I l l u s t ra t i on sp lan Skeppsbr oka j en Dp 1-3 , 2009 . Klla: Regina Laine, Kommunledningskontoret, Vsterviks kommun. Mottaget 2012-02-08

N37

funktion som enda frbindelse med Norr-landet, norr om viken, gr att tra k det r relativt stort. En annan frsvrande fak-tor r att den krker av vsterut i hjd med Magasinet 8 och skr i en vid bge genom Jrnvgsparken, vilket skapar mnga mindre, kilformade impedimentytor och en barrir fr oskyddade tra kanter. Slottsholmsvgens och Jrnvgsparkens utformning och inte-gration med hamnen anser jag ha en avg-rande roll fr hur Skeppsbrokajen kommer upplevas frn staden sedd och fr vattnets tillgnglighet. De br inte lmnas oberrda i planerna fr Hamnomrdet och den fram-tida visionen om Sjstaden Vstervik och har drfr bedmts som en utav huvudfr-gorna i detta examensarbete.

Deta l j p lan 2

Nor ra Var v s ga tan

Sdra Var v s ga tan

Sdra Var v s ga tan

Klla, gur ovan: Google Maps [WWW] https://maps.google.com/ [Hmtat: 2012-04-15]

E 22

E 22

Nuvarande, Norra infarten

Frslag - Sdra infarten

ven led fr underskt jrnvg mot Kalmar - stersjbanan

Frslag - Sdra infarten alt 2

Frslag till ny avfart till Sdra infarten

Rekreationsomrde Rekreations

omrde

Lucerna Industrihamn

Centrum

Industriella transporter idag

Primrt intresseomrde

Industriomrde

Ny Ankomstpunkt

etapp 1

etapp 2

38 Klla fr satelitbildsunderlag: Google Maps [WWW] https://maps.google.com/ [Hmtat: 2012-02-15]

39

Sdra infarten, som skulle g frn vg E 22 in till Vstervik, har varit en speku-lation under lngvarig debatt. P grund av att miljn kommer att pverkas negativt i de omrden ster och sder om ttorten dr denna planeras att g, r det inte bara en fr-ga om skattemedel. Mlsttningen med infar-ten r att underltta fr inkommande tra k att n sdra och stra Vstervik, men ven mer speci kt att leda om den tunga godstra- ken som i nulget mste frdas strax utan-fr stadskrnan, frbi bostadsomrden, fr att n Lucernahamnen i nordost (Vsterviks kommun 2009; Sderstrm, Andn, 2011).

Att utforma en mer drivande, vergripan-de strategi fr hela den centrumnra, stra strandlinjen och stadens mte med vattnet, upplevdes som bde mer angelgen och mer belnande n djupgende frsk att maxime-ra exploatering p Slottsholmen. Mjligheten att klarare se behoven och potentialen med en s pass unik plats som Slottsholmen blir strre ven d den betraktas i samma skala som den vidare kontexten. I detta fall tycktes mer uppenbara brister nnas utanfr sjlva utgngspunkten p holmen, men som mj-ligtvis pverkar Slottsholmen mer positivt n lokal bebyggelse. Framfr allt sg jag Skepps-brokajen och Magasinet 8, med omgivande

tra k och impedimentytor, som den strsta uteblivna pusselbiten i ett utvecklat mte mellan staden och vanntet.

Bilen r fr mnga ndvndig fr tillgng-ligheten inom en kommun som Vster-vik, som r till ytan stor och ven glesbefol-kad, med nstan hlften av invnarna utanfr Vsterviks ttortsomrde. Kollektivtra ksan-vndandet i resor per invnare lg p 7,6 % (Sderstrm, Andn, 2011) under ret 2005, vilket mjligen beror p bristande kvalitet gllande utbudet. Att frsvra fr bilanvn-dandet i allt fr mnga aspekter, utan alter-nativa givna lsningar, skulle skapa problem. Dremot br be ntliga transportalternativ,

framfr allt gng- och cykeltra k (GC) suc-cessivt gynnas mer i stadskrnan i frhllan-de till privat motorfordonsanvndning.

Slottsholmsvgen och parkeringen domine-rar stadsrummet Skeppsbrons. Dr br det prioriteras att planera fr mer integrerade lsningar med betydligt strre utrymme fr GC och fr tryggare och mer stimulerande offentliga rum. Hnsyn till en potentiellt k-ande tra k till platsen sterifrn br ven tas, i och med en planerad ny infart.

Klla, gur ovan: Vsterviks kommun [WWW] http://www.vastervik.se/upload/samhallsutveckling/OP_utstallning/tra kstrategi.pdf [Hmtat: 2012-04-15]

40

STEG 2 - NYTT UTKAT FOKUSOMRDE

200 m 400m 600m 800m200 m 400m 600m

41

I detaljplanen som berr tomten Slottshol-men 1 grs upprepade referenser till pla-nerad stadsutveckling lngs hamnstrkets utbredning sderut (Samhllsbyggnadsen-heten, 2011b), p platser som jag anser ha hgre betydelse fr stadens framtida kom-mersiella utveckling. Dessa relativt stora om-rden, som nu mest utgr parkering och im-pedimentytor, har potential att p ett mindre problematiskt stt n Slottsholmen omvand-las fr att erbjuda attraktiva stadsrum och fastigheter. Dessutom kan de direkt asso-sieras till Centrum. Strmsholmen, belgen mellan Slottsholmen och stadskrnan, visar

ven potential som en sista utpost i norr fr centrumbebyggelsen.

Vsterviks kommuns planer fr en revita-lisering av den gamla industrihamnen strax ster om stadskrnan sder om Slottshol-men r idag hgst aktuella. Programplanen Sjstaden Vstervik samlar tre detaljplaner: Skeppsbrokajen med nrliggande omrde De-taljplan 1-3 (Kommunledningskontoret 2008; Samhllsbyggnadsenheten, 2011). Detta om-rde sammanlnkas lngs Skeppsbrofjrdens vstra strand i och med det planerade prome-naddck som ven omnmns i detaljplanen fr Slottsholmen 1. Skeppsbrokajen, som i nulget tillhandahller frjeterminalen i nor-ra nden, ca 200 asfalterade parkeringsplatser sder om denna och med dessa ven yta fr eventuella, strre evenemang, br anses som en kommunal angelgenhet av stor betydelse. Den egentliga ytan innehller f element som br skyddas frn frndring, samt att proces-sen mot ett frsknande gr lngsamt.

Om inte den upplevda helheten mter de mnga mnskliga kraven p sknhet, be-kvmlighet och positiv stimulans, anser jag att sannolikheten att kajen ska anses som attraktiv r liten. ven om utvecklingen sker lngsamt s mste det uttryckas ider om hel-hetsfrndring lngs Skeppsbrokajen.

42

VSTERVIK SOM FINNS & SOM VAR

Relationen mellan staden, Gamlebyviken och Skeppbrofjrden knns fr mig unik. Viken och den inre skrgrden skapar en viss intimitet en balans mellan ppna vattenspeglar och inneslutande landmassor. Vsterviks stadssilhuett och omgivande to-pogra r lg och relativt odramatisk, med kyrktornen och det gamla vattentornet som dominerande landmrken, vilket drmed kar knslan av ppenhet. Slottsholmsled-en utgr den enda lnken mellan norra och sdra sidan av viken, dr Strmsholmen och Slottsholmen r de enda platserna p vgen dr det r mjligt att stiga t sidan frn tra -ken och helt stanna till.

KONTEXTUELL BAKGRUND

Klla, gur ovan: Vsterviks kommun [WWW] http://www.vastervik.se/upload/samhallsutveckling/planer/Skeppskajen.JPG [Hmtat: 2012-04-15]

43

Vy s t e r u t f rn S lo t t sho lmen

VY f rn Ku lba cken i no r r

44

Vstervik bedms ha yttats under 1430-talet, frn botten av Gamlebyvi-ken, nrmare det d befsta forti kations-verket Stegeholm (uppfrt 1360) fr att underltta frsvaret av staden. 1677 brnde invaderande styrkor under dansk-hollndsk agg ner s gott som all bebyggelse, ven fstningen p Slottsholmen (Einarsson et.al. 2010). Staden teruppbyggdes i enhet med en renssanstypisk vinkelrt gatntsstruktur som i stora drag nns kvar n idag. Fstning-en restes dremot aldrig igen.

I stadskrnan har idag mnga av de ldre tr-husen rivits runt frra sekelskiftet samt under modernismens 1960-tal (Hjertqvist, 2000, 2007). Dock terstr mnga sammanhng-ande kvarter lngs Skeppsbrokajen Gam-la ster - och nordvst om centrum. Vid mitten av 1800-talet var Vstervik den efter Stockholm mest betydelsefulla handelssta-

SJSTADEN VSTERVIK

Skeppsbr o f j rd en t i d i g t 1900ta l

Skeppsbr oka j en , e l l e r Knckebr yg gan , e f t e r s t en s t tn ing en a v ka j en ca 1910.

Klla, gur ovan: Hjord, B. 1998, sida 50.Historiska fotogra er 1 och 2, nsta sida: http://lokalbilder.faidros.net/foton/index.php/Sm-land/V-stervik?page=5 [Hmtat: 2012-05-06]

Vst e r v iks s tad svapen

45

den fr sjtra k och ven det vl utvecklade skeppsbyggandet, bland annat p Slottshol-men, hade tillfrt orten nring sedan brjan av 1600-talet (Einarsson et.al. 2010).

Naturen skrgrden, vattnet, sjarna och skogen r troligtvis Vsterviks dyrbaraste resurs, bde fr invnarnas vlmende och fr nringslivet. Sktt p rtt stt r denna tillgng ondlig sett ur ett mnskligt tidsper-spektiv och den r lttillgnglig fr s gott som alla som be nner sig i staden, oavsett om man ger bt, bil eller ingendera. Majo-riteten beskare kommer med strsta san-nolikhet dit fr den avslappning och ro som naturen kan sknka.

Vsterviks kommun tar rligen emot ca 1,5 M beskare och regionen r till stor del ekono-miskt beroende av turistnring (Sderstrm, Andn, 2011). Beskstopparna av turister samstmmer i stora drag, utver det gene-rella kandet under sommarssongen, med de strre evenemang som anordnas rligen -

bland andra Hoj Rock (MC- och musikfestival vid Grns Slott) och Visfestivalen, som r en snart 50 r gammal tradition. Mnga av de mer framgngsrika evenemangen drar nytta av de goda frutsttningar som ryms inom Vsterviks kultur- och naturmilj. Dremot nns det ret runt i staden ett urval av restau-ranger i olika prisklasser och barer/dansloka-ler fr olika ldersgrupper.

Nedan : Sa luha l l en v id F i skar e t o r g e tOvan : t o r ghande l p Fi skar e t o r g e t

His t o r i sk t f o t o 2 : S t r msho lmen f rn Skepps -b r on , 1900-1910

His t o r i sk t f o t o 1 : F i skar e t o r g e t 1910- ta l

F i skar e t o r g e t 2010- ta l

BREDGATAN, nor r u t mo t F i skar e t o r g e t STORGATAN, s t e r u t mo t Skeppsbr oka j en

46

VSTERVIK SOM CENTRUM

frare och gngtra kant i Vstervik, har varit till den stadens generella frdel.

Fiskaretorget och dess utanfrliggande sm-btshamn, vid mtet mellan Bredgatan och Strandvgen, r idag stadens verlgset mest befolkade stadsrum dr mte mellan stad och vatten sker. P Fiskaretorget erbjuder

Jag sker mig personligen nstan aldrig ut till kajen p Skeppsbron (innan pbrjandet av detta arbete), inte ens under hgsomma-ren, annat n om jag har speci ka renden till de sommarppna lagerutfrsljarna som gr bruk av lagerladorna vid marinan (inom omrdet fr Skeppsbrokajen Dp 3). Fr att anera sker jag mig s gtt som alltid in mot stadskrnan. Framfr allt har de korsande Storgatan och Bredgatan, stadens kommer-siella axlar, de bsta frutsttningarna dra till att mnniskor. Det r dr jag vet att jag troligtvis kommer f se bekanta ansikten, el-ler s kan jag bara nna nje i att betrakta strmmen av frbipasserande. Noden dr dessa gator korsar varandra ligger ca 250 m vsterut frn skrgrdsterminalen p Skepps-brokajen; Storagatan kopplar dessa tv plat-ser samman lngs en axel.

Besluten om tra kens fretrden har ofta va-rit en frskjuten balans till frdel fr fram-komlighet, praktisk bekvmlighet gentemot en nskan om behagliga stadsmiljer, vilket man kan nna spren av p Skeppsbrokajen. Dock har inte alltid detta varit fallet. Den historiska stadskrnan har lmnats betydligt mer opverkad av dessa prioriteringar, som den ser ut idag. I centrum har ocks ombygg-nader av det offentliga rummet genomfrts sedan millennieskiftet, till frdel fr gngtra- ken. Dessa beslut ser jag, som bde van bil-

torgfrsljarna sommartid generiska lg-prisartiklar, dr ligger Harrys och McDo-nalds; dr ppnar era lokala restaurang- och pubgare upp sina lokaler mot torget och den anslutande bilfria Bredgatan. I hamnen kan smbtsgare tillflligt lgga till fr att konversera med btgrannen eller frse bar-nen med eftertraktade, svalkande gvor frn hamnfrsljarna.

Skeppsbr on , f rn S lo t t sho lmen i no r r

47

SLOT TS HOLMENNo

r r lan

de t

STORGATAN kor sar

Rdhus t o r g e t

Re s taurangSLOT TS HOLMEN

FISKARETORGET

FISKARETORGET mt e r Br edga tan

Res taurang - & Shopp ingSTRK

Korsn ing en

STORGATAN/BREDGATANSLOT TS HOLMSLEDEN

Gamla BADHUSET

G/C Vg mo t Nor r lande t

Fr j e t e r mina l

Nor ra Var v s ga tan

Klla fr satelitbildsunderlag: Google Maps [WWW] https://maps.google.com/ [Hmtat: 2012-01-20]

N200 m 4400m

skrgrdsterminal

Stegeholms ruin

ppen plats utformat som ett NAV men hr slutar staden idag

Kommerciell STADSKRNA

BTSMANSGRND - Hjrtat av Vsterviks gamla Skepparkavarter med Smskalig, tt tr-kvartersbebyggelse

S:t PETRI KYRKA

VATTENTORNETVATTENTORNET

FISKARETORGET

Vlbeskta och/eller Kvalitativa Platser

Visuella landmrken

Galleria

Resecentrum

FISKARETORGETFISKARETORGETFISKARETORGETFISKARETORGETFISKARETORGETFISKARETORGETFISKARETORGETFISKARETORGET

48

Mjligvis r maxgrnsen ndd fr populari-teten hos Fiskaretorget, som ocks r en vl-anvnd tra kled av typen grdsgata. Behovet av alternativa kommersiella hamnomrden nns kanske redan idag. ven kan nya of-fentliga rum med affrsverksamheter skapa ett kat intresse fr mtet med vattnet fr Vstervikare, turister och ven externa bo-stadsspekulanter.

Som uppvuxen i staden och som stndig be-skare vill jag pst att min knnedom om hur staden kan upplevas och hur den funge-rar r relativt god, ur ett perspektiv som ar-kitekturstuderande, samt frn ldre minnen som lekman och som barn. Huvudsakligen r det mina mer eller mindre planerade r-relser i staden och samlade iakttagelser av brukandet av densamma som har legat till grund fr de slutsatser jag dragit.

Jag har valt att frska ta vara p kvaliteter i de delarna av stadskrnan som angrnsar till mitt utvalda intresseomrde fr att sedan analysera de hmmande faktorer som poten-tiellt isolerar dessa varierande positiva aspek-ter frn intresseomrdet. Analysen fokuserar

Digitalt kartunderlag: Samhllsbyggnadsenheten, Vstervik, 2012-01-20.

KVALITATIVA OMRDEN &STRK

49

ven p att identi era omrden med olika karaktrsdrag och program, eller brist p up-penbara sdana egenskaper.

Handelsverksamheterna har brjat sprida sig ut mot vattnet via Storgatan, men slutar i och med mtet med Strmsgatan; dr gr ven en yttre grns fr de lokaler i gatuplanet som kan anses lmpliga fr den typen av kund-mottagande, med endast ett ftal undantag. I dagens stadsrum r en vidare spridning pro-blematisk. Mnga utav dessa ldre byggnader skyddas ocks av riksintresset.

Vy Fi skar e t o r g e t f rn s t e r

Vy Fi skar e t o r g e t f rn s t e r

N200 m 4400m 600m 800m

KATTKULLEBERGET

NOTHOLMEN

KULBACKEN

SLOTTSHOLMEN

STRMSHOLMEN

impedimentytor svag karaktrverblivna ytor

Friluftsomrde

Anlagda parker

Impedimentytor

GRNOMRDEN AV OLIKA KVALITET

KATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGETKATTKULLEBERGET50G R N O M R D E N AV O L I K A K VA L I T E T

Digitalt kartunderlag: Samhllsbyggnadsenheten, Vstervik, 2012-01-20.

Slo t t sho lmen f rn s d e r

Skeppsbr oka j en f rn no r r

N200 m 4400m

Slottsholmsvgen: Slottsholmsbron6800 fordon/dag (2009)

Privat Innerrd

Grdsgata; max 7 km/h

Avdelande nivskillnad upp till 5m

Hrt trafikerad vg BARRIR

Terrng / BARRIR

HUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRER

vergngsstllen

HUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRERHUVUDSAKLIGA GRNSER och BARRIRER 51HUVUDSAKLIGA GRNSER & BARRIRERDigitalt kartunderlag: Samhllsbyggnadsenheten, Vstervik, 2012-01-20.

Slo t t sho lmen o ch S t r msho lmen f rn s d e r

J r nvg sparken f rn hamnp lanen

Jr nvg sparken f rn s d e r

N200 m 4400m 600m 800m

Stadsmilj - CENTRUM / HANDEL / BLANDAT

Stadsmilj - BOSTDER majoritet

INDUSTRI / LAGER

SJUKVRD

Infrastruktur - RESECENTRUM / BANGRD

ppen mark utan aktivt tillgnat program

Evenemangsomrde fr Visfestivalen m.m.

52

S TA D S M I L J E R & P R O G R A M [ B R I S T P ]

N200 m 4400m 600m 800m

53

VRDEFULL STADSDEL BARA FR BILTRAFIKEN

VARFR VISA DESSA DIAGRAM?

Diagrammen visar att det saknas mycket av program i omrdena kring hamnen och norr om stationen.

R DET UTRYMME TRAFIKEN MELLAN CENTRUM OCH NORRLANDET TAR BEFOGAT?

Mycket r grnomrde i den bemrkelse att marken inte r asfalterad, men anvnds inte mer n av hundar.

Grnomrdet anvnds fr att skapa anstnd mellan tra k och bostder, men resultet innbr stora ppna platser

54

S TA D E N I D AG

Under 80- ta l e t t og b i l i smen t i l l s t o r d e l v e r e f t e r hamnve rksamhe t en

ppe t s tad s r umbu f f e rz on

Yta t i l l d e lad mo to r t ra f iken

55

Yta t i l l d e lad mo to r t ra f iken

Skeppsbr on g en e r e l l a karaktr s edan 1980- ta l e tBildklla: Kommunledningskontoret, 2009a.

BILTRAFIKEN TAR IDAG UPP EN MAJORITET AV VAD SOM KAN KLASSAS SOM EN AV DE MEST ATTRAKTIVA TYPERNA AV STADSRUM P SKEPPSBRON

56

samlings

befintlig

tegelbyggn

ad

befintlig

tegelbyggn

ad

befintlig

tegelbyggn

ad

befintlig

tegelbyggn

ad

ca 1900

kontor

kontor

offentlig

offentlig

offentlig

byggnad

byggnad

P-husP-husP-husP-husP-hus

samlings

samlings

befintlig

tegelbyggn

ad

befintlig

tegelbyggn

ad

samlings

kontor

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

BOUTIQUE

BOUTIQUE

bostder

bostder

bostder

bostder

bostder

bostder

bostder

bostder

bostder

bostder

bostder

kontor

kontor

kontor

kontor

offentlig

offentlig

byggnad

byggnad

samlings

samlingsoffentlig

offentlig

offentlig

offentlig

byggnad

byggnad

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

bostder

bostder

bostder

bostder

bostder

bostderbostder

solig

solig

bakgrd

bakgrd

bakgrd

bostder

bostder

bostder

servering

CAF

bostder

bostder

bostderbefintlig

tegelbyggn

ad

ca 1900

TRAFIK

RIKTNI

NG

TRAFIK

RIKTNI

NG

innergrd

innergrd

innergrderg

BOUTIQUE

bostder

bostder

bostder

bostder

bostder

TRAFIK

RIKTNI

NG

bostder

ca 1900

soligolig

innergrd

ca 1900

soligolig

solig olig solig olig olig

innergrderg bostder

5656

57

TRAFIK

RIKTNI

NG

TRAFIK

RIKTNI

NG

TRAFIK

RIKTNI

NG

BOUTIQUE

kontor

bostder

bostder

befintli

ga bost

der

bostder

bostderbostder

bostder

BOUTIQUE

bostder

BOUTIQUE

solig

bakgrd

bakgrd

uteute

server

ing

server

ing

server

ing

server

ing

server

ing

TRAFIK

RIKTNI

NG

TRAFIK

RIKTNI

NGbostder

bostder

kontorkontor

server

ing

server

ing

server

ing

server

ing

HAMNPR

OMENAD

TRAFIK

RIKTNI

NG

restau

rang

kontorkontor

server

ing

server

ing

HAMNPR

OMENAD

restau

rang

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

derkontor

befintli

ga bost

derkontorkontor

befintli

ga bost

derkontor

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

derkontor

befintli

ga bost

derkontor

befintli

ga bost

der

bostder

restau

rang

bostder

restau

rang

server

ing

server

ing

server

ingute

server

ing

server

ing

server

ing

server

ingrestaur

ang

TRAFIK

RIKTNI

NG

TRAFIK

RIKTNI

NG

BOUTIQUE

bostder

bostder

kontor

bostder

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

bostderbostder

bostder

bostder

bostder

bostderbostder

bostder

bostderbostder

bostder

bostder

bostder

bostder

bostderbakgrdbakg

rdbakg

rd

bostderbostder

bostder

bostder

bostder

bostderbakgrdbakg

rdbostder

bostder

bostder

bostderbost

der

BOUTIQUE

BOUTIQUE

bostder

bostder

BOUTIQUE

bostder

bostder

BOUTIQUE

bostder

BOUTIQUE

bostder

bostder

bostder

bostder

solig

solig bostder

solig bostder

bostdersolig

bostderbakgrdbakg

rdbakg

rd

BOUTIQUEbakgrd

BOUTIQUE

bostderbakgrd

bostder

BOUTIQUE

bostder

BOUTIQUEbakgrd

BOUTIQUE

bostder

BOUTIQUE

bostder

bostder

bostder

bostderbostder

bostderbostder

bostder

bostder

bostder

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

bostder

befintli

ga bost

der

bostder

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

bostder

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

bostder

befintli

ga bost

der

befintli

ga bost

der

bostder

bostder

TRAFIK

RIKTNI

NG

BOUTIQUE

kontor

bostder

befintli

ga bost

der

BOUTIQUE

bostder

bostder

kontor

bostder

bostder

57575757

58

HAMNSTRKETS AVSNITT

Fr att enklare samla och klassi cera olika strategier fr varje enskild kontexttyp har fokusomrdet hr delats in i tre Kapitel.

De viktigaste parametrarna fr denna indelning r vilken typ av frndring som jag har velat uppn och ur vilken tidsaspekt jag anser att dessa frndringar r lmpliga.

TRE KAPITEL

59

+sta

t ion

en &

ham

npla

n

r v

ikt i

ga k

nytp

unkt

er

+ S p e j a n d e S j m a n n e n

m t e - h a m n g s t e r & f l a n r e r

+ S t o r g a t a n

SKEPPSBRON & STRMSHOLMEN

JRNVGSPARKEN & MAGASINET 8

SLOTTSHOLMEN R IDAG S GOTT SOM HELT OFFENTLIG -MLET HR R ATT BYGGA FR FORTSATT ANVNDNING SOM MUSIKARENA

FR BDA DESSA IDAG OLIKA OMRDENA FRESLS HR URBAN EXPANSION OCH FRTTNING MED UTGNG FRN STADSKRNAN

DE HUVUDSAKLIGA SIKTLINJERNA FRN KAJEN STRCKER SIG LNGT INT OCH UPPT LAND MOT STADEN.MLET FR DETTA OMRDE R ATT SKAPA ETT PPET, OMSLUTANDE OCH VL DEFINIERAT URBANT PARKSRUM SOM FLTAS SAMMAN MED BEBYGGELSEN P MAGASINET 8ca

r 20

15-2

040

ca

r 20

40ca

r

2015

SLOTTSHOLMEN

60

61

JRNVGSPARKEN OCH MAGASINET 8

K A P I T E L 1

62

JRNVGSPARKEN OCH MAGASINET 8

KNUTPUNKT FR ETT ANTAL POSITIVA ELEMENT I STADEN -Vat tn e t o ch ka j en

-S : t Pe t r i ky rka

-Res e c en t r um

-1800- ta l e t s t rhuskvar t e r

Klla, gur ovan: Google Maps [WWW] https://maps.google.com/ [Hmtat: 2012-04-15]

63

Man kan se denna plats som en knutpunkt fr ett antal vrdefulla element i staden; 1800-talets trhuskvarter, S:t Petri kyrka, Resecentrum, samt vattnet, kajen och marinan. Den gamla stationsbyggnaden frn 1878 (Hjord, 1998) r belgen hgst upp i sder och r klart synlig frn parken framfr kyrkan, lngs hela Strmsgatan i norr och frn Skeppsbrokajen nedanfr Magasinet 8-tomten. Inom grnomrdet str ett antal stora lvtrd lngs den st-vstligt gende raden av stenhus frn tidigt 1900tal. I vstra halvan av detta grnomrde nner man en liten blomstertrdgrd, omgrdad av hckrader och sittbnkar vnda int. Jrnvgsrlsen be nner sig p en hjd ovan synfltet och r i sig inte ptaglig i parken.

Den omedelbara nrheten till Resecentrum ger redan idag god anledning till frttning i omrdet och frdelarna blir strre om eventuella planerna fr en ny tgfrbindelse sderut till Kalmar och Oskarshamn blir verklighet, en plan som delvis hnger ihop med den Sdra infarten. Detta innebr ven en mer direkt anslutning till kommunens orter sderut, vilket troligen kommer innebra strre tryck p resecentrum.

J r nvg sparken f rn s t , t a g e t 1944

Sta t i on shus e t f rn fng e l s e t i s t

POTENTIAL

NNNN

Resecentrum

S:t Petri Kyrka

Galleria Vsterport

Gamla fngelset nu vandrarhem

hamans gatukk

Club 9 Biljard

Flerbostadhus, modernism

Pizzeria Campino

Dupont frgfabrik

Vsterviks marina - planerat omrde fr Aquavilla flytande villor

Jrnvgens fortsttning sydost - potentiell anknytning till stersjbanan

PARKERING omgiven av grs

KV. GARVAREN - renoveras till bostder

MAGASINET 8

IMPEDIMENTYTOR

Tt trbebyggelse 1800-tal

Putsade sten-hus 1910-tal

Mindre Blomsteranlggning

Gngstrk frn Centrum

Gngstrk frn Norrlandet

Gngstrk frn Sder

Gngstrk frn Vster

Gngstrk frn ster

Farled

SLOTTSHOLMSVGEN

SLOTTSHOLMSVGEN

64

65

Slottsholmsvgen frn 1981 har dragits i en stor kurva frn vattnet, uppt land vsterut. Vgen fungerar vl som frbindelse fr bilar till stationen, men fr fotgngare och cyklister ligger vergngen till Resecentrum idag p hgsta punkten omedelbart vid entrn. Denna kombination av nivskillnad och krkning strker intrycket av en barrir.

Vster om Resecentrum ligger en parkering omgiven av grsmattor som sluttar ner i riktning mot vattnet i norr och i ster leder en brant, snrig sluttning ner mot nnu en parkering. De ppna ytorna som omger Slottsholmsvgen nns troligtvis till med tanke p ljudnivn vid tra kleden. Sder om Resecentrum nner man bangrden nnu ett relativt stort ppet omrde och vidare sderut tar sdra Vsterviks bostadsomrden vid.

Jrnvgen mot Linkping gr frbi S:t Petri k:a vsterut frn stationen; sterut fortstter den gamla industribanan som i stora drag r den tnkta vgen fr passagerartgtra k sderut. kad tra k lngs denna utfart kommer ven skapa en tydligare barrir mellan sdra ttorten och vattnet.

NEGATIVA FAKTORER

RESECENTRUM

N

200 m 4400m

Slottsholmsvgen: Slottsholmsbron6800 fordon/dag (2009)

Privat Innerrd

Grdsgata; max 7 km/h

Avdelande nivskillnad upp till 5m

Hrt trafikerad vg BARRIR

Terrng / BARRIR

vergngsstllen

66

Med tanke p ovan nmnda reella och potentiella faktorer br det ses som angelget att gra en revidering i det urbana rummet norr om Resecentrum; skapa en permeabel tra ksituation och ett tydlig de nierat stadsrum p denna idag helt ppna plats. Freslagna strukturer r hrledda utifrn rtlinjiga frhllandena mellan punkter av strre dignitet som tidigare beskrivits, bde sdana som existerar idag och de som lggs fram i strategin i detta arbete. Med stationen och Sdra Varvsgatan som ny potentiell ankomstpunkt kar frdelarna med att ge platsen en sttligare och ett mer klassiskt utseende som berttar att beskaren kommit fram till Vsterviks stadskrna.

STRATEGIER

SLOTTSHOLMSLEDEN

Idag s t d j e r u t f o r mning en hga has t i gh e t e rDen skapar k i l f o r made me l l anrum o ch hga va l l a r

Rtv ink l i ga m t en skapar f l ex ib la r e me l l anrum o ch l g r e has t i gh e t e r samt mindr e h i ra rk i ska t ra f ik l sn ingar

JRNVGSPARKEN OCH MAGASINET 8

JRNVGSPARKEN

67

mm202000 mm

JRNVGSPARKEN OCH MAGASINET 8

v e r g r i p a n d e r e g l e r f r V O L Y M E R H n s y n t i l l v r d e f u l l a n u v a r a n d e A X I A L I T E T E R

DETOMTEN MAGASINET 8 P R EN YPPERLIG STARTPUNKT FR NY HAMNBEBYGGELSE

Illustrationerna till vnster visa verst hur den vergripande, sammanlgda volymen frhller sig till omgivningen, med hnsyn till vyer frn omgivande byggnader och gaturum. Den visuella kontakten med vattnet ska bevaras, men ramas in som tavlor mellan de nya tilltnkta huskropparna. Sedan har mellanrummen kring de enskilda nya byggnaderna subtraherats fr att skapa innergrdar och passager mellan dessa.

U t k a s t f r e n s k i l d a v o l y m e r u t i f r n d e n r d a n d e T R A F I K S I T U A T I O N E N

VOLYMSTUDIER

68

Frlngningen av Strmsgatan upp mot stationsbyggnaden frses p dess vstra sida med en dubbel trdall, omgrdandes GC-banan fr att understryka det linjra frhllandet utanfr bebyggelsen och fr att inhlja biltra ken. Den trdraden br vara dubbel fr att vidare understryka en avdelning av stadsrummen dragen frn stationsbyggnadens vstra hrn. Samtidigt har det en upphjande symbolisk effekt av statusen p GC-fltet.

Det kommer uppst ett nytt ppet rum som innesluts av stationsbyggnaden, den nya esplanaden, Norra Varvsgatan och den nya L-formade byggnaden ster om stationsbyggnaden. Den platsen ska hllas ppen fr att bibehlla den visuella kontakten mellan kajen och stationen.

69

Mitt frslag lgger fokus p att kombinera mjligheten till bostder som svarar mot olika attraktiva element i kontexten. Dessa attraktiva element str till stor del att nna i den historiska kvartersbebyggelsen, dr det r mjligt att frn utsidan avlsa strukturen med innergrdar omgivna av bostadshus. Dr erbjuds ven i vissa fall inblickar frn gatan av en ofta ptaglig grnska. Utsidan av de nya kvarteren p Magasinet 8 skapa offentliga stadsrum, med lokaer som i frsta hand tillter handel, vilket ven uppmanar beskare att tillflligt ta platsen i ansprk. De byggda volymerna varierar kraftigt i hjd fr att mjliggra god visuell kontakt lngs axeln mellan vattnet och stationsbyggnaden. Fr att inte reducera antalet kvadratmeter, placeras de lgre byggnadskropparna ttare intill varandra och innesluter p s stt delvis de gemensamma uteplatserna p markplan. Dock ska ven dessa innegrdar erbjuda viss insyn frn gatan s att beskaren ltt kan begripa hur kvartersvolymerna r ordnade. Hgre volymer bildar ppna formationer d markytan r begrnsad, men fr att inte blockera vyerna helt frn land r de orienterade vinkelrtt mot kajen.

JRNVGSPARKEN OCH MAGASINET 8

STRATEGIER

FRENANDE STADSRUM

-TYD

LIG IN

RAMN

ING A

V PAR

KRUM

-NYA

FLD

EN M

ELLA

N STA

TIONE

N

OCH H

AMNE

N

MER P

ERME

ABEL

SITU

ATIO

N FR

OSKY

DDAD

E TRA

FIKAN

TER

Genom visuell kontakt via gngstrk mellan den tnkta platsen framfr Stationsbyggnaden och vattnet nedanfr Magasinet 8 ska man frst kajens karaktr innan man nr ut p densamma. Variationerna mellan ppenhet och slutenhet, mellan gator och ppna platser, hga och lga markytor, ska skapa en dynamisk sekvens och frstrka dramatiken i att n vattenbrynet.

TOMTEN MAGASINET 8

70

kontor

bost.

kontor

bostder

bostder offentlig

byggnad

festlager

torg

P-hus

P-hus

restaurang

bostder

supermar

ket

CAFbost der

innerkontor

terras

s

terras

s

lagerh

us

grd

servering

servering

dagvatten

+8m

+2m

trafikriktning

slottsholmen

resecentrum

71

Landborgen, som nu gr lngs Slottsholmsvgen frskjuts ut till fasaderna lngs kajkanten genom att delar av plinten och ven vissa tak gr att betrda och kan p s stt ta beskaren nda fram till den yttersta fasadlinjen och drifrn ner p kajen. Meningen r att detta rum ska lsas som smala frlngningar av det ovanliggande stadsrummet.

P Magasinet 8 ska det ven nnas en byggnad, eller fasadsektion som med sin mer dramatiska utformning och tilltagna storlek ska fnga skdarens blick p hll. Detta kan tilltas d det inte nns ngot i den direkta nrheten som skyddas av riksintresset fr Vsterviks stad, enligt rdande detaljplan. Detta br uppmuntras d denna fram tills nu p stt och vis exkluderade delen av staden ska framhvas och locka fram ny kenhet, med liten risk att frta be ntliga kvaliteter.

Fr tillfllet r nivskillnaden mellan korsningen S. Varvsgatan Slottsholmsvgen och hamnplan 4 - 6 m. Vid ett skapande av en gradvis nedstigning av byggnader och GC-ytor mste det skapas en form av plint ut frn den idag branta vallen. Denna plint kommer lngst i vster in mot land ge rum fr en kllarparkering med tkomst frn hamnplanen; parkeringsbehovet fr boende, beskare och arbetande i omrdet br kunna tillgodoses i denna. Plinten under det nya sdra kvarteret p Magasinet 8 fr en helt horisontell ovansida. Utsidan av denna lngst ut mot kajen kommer rymma

-RENAR REGNVATTEN FRN DEN HRDLAGDA MARKEN VID RESECENTRUM

-FRSTRKER KOPPLINGEN MED VATTNET

NEDTRAPPANDE DAGVATTENDAMMAR

J r nvg sparken f rn s ta t i on shus e t

72

MAGASINET 8 - EN NY STARK SYDPOL LNGS PROMENADEN

73

en strre mataffr ven ska mta en tnkt efterfrgan av varm och kall mat ver disk, samt ett anstndigt delikatessutbud. Detta fr att serva en tnkt gsthamn, samt det kade antalet boende i det nya Magasinet 8. D den enda riktiga matbutiken i centrum stngde i augusti 2012 saknar stadskrnan s gott som helt denna funktion. En mataffr i detta lge ligger ven inom avsevrt kortare avstnd frn bostadsomrdena norr och ster om centrum, vilket skulle bespara mnga bilfrder genom eller runt stadskrnan. De kortare avstnden underlttar ven fr att gra rendena till fots eller med cykel. Idag r samtliga strre mataffrer frlagda i stadens vstliga delar. Allra est ligger vid den norra infarten, vilket andra sidan lmpar sig vl fr mnniskor bosatta utanfr Vsterviks ttort.

Med tanke p det be ntliga tillstndet fr tomten Magasinet 8 och nrheten till centrum br utveckling av platsen ses som en angelgenhet. Att Riksbyggen redan har sprrat av omrdet (sedan juli 2012) kan tolkas som att ven fretaget uppskattar att det nu nns en marknad fr de bostadsrtter de planerar.

Diagram v e r KLLARPARKERING i p l in t en p Magas in e t 8 ; 1300kvm t i l l gna t mat f r -s l jn ing o ch 2900kvm bl i r t i l l gng l i g f r innomhusparker ing Des sa b ru t t oa r eo r kan dr emo t sk i f t a t i l l ende ra p r og rammet s f rd e l . Om bedmning en g r s a t t mata f f r en kr v e r en s t r r e l oka l b r d en v e r g r ipande s t r ukturu t f o r mning en g ra s s a t t bu t iken ta r v e r d e la r a v parker inghus e t .

MATAFFR

P-HUS

Upply f ta byg gnadskr oppar

P-HUS

5m5m

10m

15m

20m

25m25m

30m

6.00 7.00

24m

0m 10m 25m 50m

74

PAVILJONG

Il lu s t ra t i on a v nya hamnto r g e t p t omt en MAGASINET 8

PARKERINGS HUS - en t r i n i v med hamnp lanen s om ta r va ra p

d en b e f in t l i ga h jd sk i l lnaden .

Br edar e KVARTERSGATA+ 2m v e r va t tn e t

3m 3m2-3 filer 7-12m2-3 filer 7-12m

13-18m

100m

200m

75

Dagva t t endammar nas f o r t s t tn ing u t p p l in t en p MAGASINET 8

DAGVAT TENDAMMAR som r enar va t tn e t innan d e t f i nne r s in vg , v ia p l in t en

p Magas in e t 8 n e r mo t ka j en o ch va t tn e t

STATIONS HUSET+12m v e r va t tn e t

Hrdar e t ra f ike rad ga ta med 2 - 4 f i l e r

+ 6-8m v e r va t tn e t

76

77

SKEPPSBRON OCH STRMSHOLMENDELKAPITEL 2

Dessa tv omrden r idag karaktrsms-sigt ganska olika. Strmsholmen fung-erar ganska vl som en vervgande offentlig plats med en liten park framfr det gamla Varmbadhuset och ett ertal sittplatser vn-da utt vattnet lngs den vstra stranden. Skeppsbron prglas dremot av stora, ppna ytor, samt stora tra k den. Dock uppvgs dessa mer negativa intryck till viss del av den ldre fasadlinjen lngs Norra Varvsgatan som bildar ett respektabelt ansikte ut mot Skepps-brofjrden.

Slottsholmsleden stiger t sidan p Strms-holmen och skapar p s stt ett mer isolerat och stillsamt offentligt rum i vster. Vgen gr dremot rakt igenom omrdet mellan ka-jen och bebyggelsegrnsen p Skeppsbron, vilket tillsammans med den stora parkeringen frtar mnga av de potentialer som omgivan-de kontext erbjuder.

78

UTVIDGNING AV STADEN MOT VATTNETSTRMSHOLMEN OCH SKEPPSBRON

Vy sde r u t , Skeppsbr oka j en i h jd med Nyaga tan

Vy nor r u t , Skeppsbr oka j en i h jd med Nyaga tan ; Var mbadhus e t i f onden

Likheterna r att deras grnser mot centrum utgr slutet fr centrumbebyggelsen, samt att prioriteringen av motortra ken har frndrat platserna i stor utstrckning under slutet av 1900-talet, drmed lmnat dem betydligt mer ppna och kala n vad som kanske r frdel-aktigt, eller ens ndvndigt.

Anledningen att Strmsholmen och Skepps-bron innefattas i samma strategiomrde r det delade behovet av att integrera dessa i de nitionen av stadskrnans stadsrumstypo-logier och med hjlp av frttningar av be-byggelsen skapa mer speci ka, intima offent-liga rum. Dremot beskrivs de mer ingende separat p grund av de idag geogra skt skilda kontexterna.

79

Str msho lmen f rn s yd vs t

S t r msho lmen f rn no r r

80

Skeppsbrokajen fungerade under 1800-talet och brjan av 1900-talet som den huvudsakliga tillggsplatsen i Vstervik fr strre fartyg, bde fr lossning av varor och som terminal fr passagerarbtar. Det var en spnnande plats att uppehlla sig p och ansgs ha hg status av invnarna. Storgatan, som lper frn den plats dr staden stra stadsport en gng fanns, slutar i Skeppsbrokajens norra nde och denna knutpunkt fungerade som ett av stadens frnmaste sociala rum (Hjord, 1998). D sjvgen var den primra kontakten med omvrlden var hamnplan ven stadens ansikte utt, ankomstpunkten fr beskare.

Sto ra s t r mmen me l lan S t r msho lmen o ch S l o t t sho lmen , med Skepps r oka j en i bakgrunden , ta g e t 1890

Skeppsbr oka j en med S lo t t sho lmen i bakgrunden , ta g e t 1948

Klla, gurer ovan: Gallery Hemsida Vstervik [WWW] http://lokalbilder.faidros.net/foton/index.php/Sm-land/V-stervik?page=5 [Hmtat 2012-05-09]

SKEPPSBROKAJEN

mGalleria Vsterport

Parkeringsplatser fr lastbilar och turistbussar

Hllsplats - buss mot Norrlandet

FRJETERMINAL fr skrgrdsbtar och biljett kontor. Ett naturligt mte mellan Storgatan och Befintlig Hamnpromenad existerar till viss mn idag

HAMNPARKERING fr ca 200 bilar

Skeppsbrokajen fungerar som tillfllig tillggsplats fr strre fritids - och industrifartyg

SPEJANDE SJMANNEN - Befintligt Landmrke

Parkering Strmsholmen

Farled

Farled

NORDENS PLATS - Strmsholmens parkrum

MAGASINET 8

BTSMANSGRND OCH BTSMANSSTUGORNA

Kommersiellt CENTRUM

BTSMAN

SGATAN

KVARNGA

TAN

STORGATA

N

SLOTTSHOLMSVGEN

SLOTTSHOLMSVGEN

Enkelriktad trafik

Gngstrk frn Norrlandet

GAMLA VARMBADHUSET saknar idag en brukbar baksida mot

vattnet

STORA STRMMEN - enda ppningsbara passagen