från insats till individ:

BILD 1

Från insats till individ:Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg

Rolf BowinBjörn LjungDag Norén

HCM Health Care Management13 mars 2014

[email protected]@[email protected]

BILD 2

Från insatsstyrning till individstyrning; ett paradigmskifte för vården och omsorgen?Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg


Produkt-och tjänste-utveckling

Produktion;produkteroch tjänster

Förmedling av erbjudanden;distribution

Den insatsorienterade värdekedjan

BEHOVForskning ochutveckling,Kompetenser

Geriatrik Internmedicin Omsorg Sjukgymnastik Farmaci Etc.

VårdprogramRiktlinjer Biståndsprogram Läkemedels-

föreskrifter• Etc.

DiagnosBehandlingsplanTerapi FörskrivningUtvärderingEtc.

SjukhusklinikerVård-/hälsocentralerAkutmottagningTelefonHemsjukvårdHemtjänstEtc.

KOMPETENSER SOM AVGRÄNSNING FÖR OLIKA INSATSER

Insatsstyrning - den etablerade produktionsformen

Resultat insatsstyrningPatient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 18 månader

ILLUSTRATIVT EXEMPELStudie i samarbete med SKL

Former förförmedling av erbjudandentill patienter

Produkt-och tjänste-utveckling

Produktion;produkteroch tjänster

Den individorienterade värdekedjan

KOMPETENSER

Individers/gruppers

behov

Hantera instabilitet/skörhet

Övervakning Bemöta symptom Planering Hantera orolighet Förebyggande insatser Läkemedelsgenomgång Etc.

ScreeningAvancerad vård &

omsorg i hemmetMultidisciplinära

team Särskild koordinator Direktinläggningar Hälsoförebyggande Etc.

Äldreteam Fast vårdkontaktMobil allmän-

läkareSamordnad

individuell planPatientnätverkEgenvårdHälsocoacherEtc.

Kombinationer avInsatser: Geriatrik InternmedicinSjuksköterske-

insatsOmsorgHemtjänstHemsjukvård Etc.

TJÄNSTEKONCEPT SOM BEMÖTER HELHETER AV BEHOV

Individstyrning - en ny produktionsform

Resultat individstyrningPatient/Individexempel – Översikt av skifte från insatsstyrning till individstyrning

Källa: Närvård västra Skaraborg, 2012

Röda markeringar= sjukhusvård

Blåa markeringar = ordinär team- verksamhet i västra Skaraborg

Reducering av antalet vårddagar med 92%

Reducering av antalet mottagningsbesök med 89%

Reducering av antalet akutbesök med 80%

Reducering av antalet undvikbara inläggningar med ca 88%.

Tre ”grundbultar” i paradigmskiftet – ny vårdmodell till grupper med stora behov

Grundbult 1: Personcentrering Alla faktorer som är viktiga för tjänstens framgång ingår i designen (medicinsk insats, sociala faktorer, personliga

resurser m.m.) – för att lyckas omfattar tjänsten fler inslag än den medicinska insatsen




Grundbult 2: FörmedlingTjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet, social situation)

– leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer




Grundbult 2: FörmedlingTjänsten genereras utifrån en ohälsosituation, symptom eller skada samt utifrån ett unikt sammanhang (individen, boendet, social situation)

– leder ofta till teambaserade och mobila förmedlingsformer

Grundbult 3: MedskapandeTjänsten planeras och utförs löpande i samspel med

patienten/brukaren (och ev. anhöriga) med syfte att involvera dennes resurser, förmågor och förståelse – från passivt objekt till medskapande subjekt

Resultat av piloter inom det nya paradigmet

Piloter som har lyckats med tre grundbultarna visar på stora kvalitetslyft i kombination med resurseffektiviseringar från 50% och uppåt

PERSON-CENTRERING FÖRMEDLING

MEDSKAPANDE

Referensexempel: Projekt NISSE, Malmö stad/Prim.vård Region Skåne/SUS Malmö (HCM) Höftfrakturer, Ortopedkliniken Sahlgrenska (GPCC)Gastroenterologi, Mag- och tarmkliniken Höglandssjukhuset JLL (Harvard Business School)

Potential Högsta evidens Godtagbar evidens

Mindre antal dagar i vården Strax under 50% Tonvikt på 75-47%

Mindre involvering av sjukhuspersonal Mellan 40-30% Tonvikt på 49-31%

Minskade inläggningar vid sjukhus Tonvikt på 50-25% Tonvikt på 49-20%

Minskat behov av primärvård Tonvikt på 45-10% Tonvikt på 47-21%

Minskad användning av akutsjukvård Strax över 40% Tonvikt på 39-29%

Förbättrade hälsoresultat Tonvikt på 30-9% Tonvikt på 75-9%

Totala vårdkostnader Tonvikt på 20-5% Tonvikt på 50-6%

Källa: ”The Business Case for People Powered Health”, Nesta/Innovation Unit/PPL

Resultat från införandet av nya vårdformer baserat på medskapande arbetsformer- Kartläggningar från Storbritannien

PATIENT

INSATS 1 INSATS 2

INSATS 3

INSATS 4

INSATS 6

INSATS 5

PERSON

TJÄNSTEKONCEPT 1

TJÄNSTEKONCEPT 2

Insatsstyrning Individstyrning

Paradigmskiftet: Från insatsstyrning till individstyrning

Jämförelse Modell för insatsstyrning vs. Modell för individstyrning

Kännetecken för…. …insatsstyrning …individstyrning

Ansvar och styrning Kompetensen och insatsen Hälsosituationen och förmedlingsformen




Dominerande Insatsen och mottagningen Sammansatt tjänstekoncept förmedlingsform och mobila insatser





Främsta värde Bedömning och genomförande Kvalitet för individ i av respektive insats kombination med

effektivitet för vårdsystemet







Incitament Egna insatsen Effektiv samverkan







Incitament Egna insatsen Effektiv samverkan

Kvalitet Den specifika insatsen Grad av löpande matchning mellan behov och kompetens

Paradigmskiftet!

Vad krävs för att ett skifte ska ske?

Kommer vi att se ett skifte?

Hur har västra Skaraborg utvecklat vården och omsorgen till grupper med stora behov?Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg

HCM Health Care Management

13 mars 2014

Individer med stora vård- och omsorgsbehov- målgrupper som kräver nya arbetssättIndivider med multisjuklighet

som befinner sig i ett instabilt skede.Målgrupp för Närsjukvårdsteamet

Individer med multisjuklighetsom befinner sig i ett stabilt skede.Målgrupp för Hemsjukvårdsläkaren

Individer med en eller två stabila kroniska

sjukdomar som tas hand om den ”vanliga”

sjukvården

Individer som uppsöker sjukvårdvid behov

Individer med stora vård- och omsorgsbehov- målgrupper som kräver nya arbetssättIndivider med multisjuklighet

som befinner sig i ett instabilt skede.Målgrupp för Närsjukvårdsteamet

Individer med multisjuklighetsom befinner sig i ett stabilt skede.Målgrupp för Hemsjukvårdsläkaren

Individer med en eller två stabila kroniska

sjukdomar som tas hand om den ”vanliga”

sjukvården

Individer som uppsöker sjukvårdvid behov

Mobil hemsjukvårdsläkare

Mobilt närsjukvårdsteamMobilt palliativt team

• Tre separata ”mikrosystem” med sömlös samverkan, kring en väl avgränsad målgrupp av patienter. Patienter som är inskrivna i basal kommunal hemsjukvård får tillgång till ytterligare kompetens under kortare eller längre tid.

Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (1)


• Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i.



• Ett samspel där patienten/brukaren är en medaktör. Tjänsterna anpassas utifrån de varierande situationer som patienter/brukare befinner sig i.

• Ett arbetssättet som är situationsanpassat tack vare den uppsökande och mobila förmedlingsformen


Utmärkande kännetecken för Närvård västra Skaraborg (2)• Vårdformer, som ”lyfter” målgruppen ur den mottagningsbaserade

vårdlogiken.


vårdlogiken.

• En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg.


vårdlogiken.

• En ledningsgrupp som representerar samtliga involverade vård- och omsorgsgivare; sjukhus, primärvård och kommunens vård och omsorg.

• Matchningen mellan en väl avgränsad målgrupps behov och förmedlingsformen för tjänsterna skapar hög resurseffektivitet, parallellt med mycket hög kvalitet i tjänsterna till patienter/brukare.

Från insats till individ- Närvård västra Skaraborg

3. Mobil hemsjukvårdsläkare

Basal kommunal hemsjukvård

1. MobiltNärsjukvårdsteam

2. MobiltPalliativt team

SkaSMedicin

SkaSKirurg

De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten1.Närsjukvårdsteamet2.Mobila palliativa teamet, samarbete mellan Stiftelsen Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg3.Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun

Närsjukvårdsteamet

Närsjukvårdsteamet vänder sig till patienter med komplexa behov

där det krävs en samverkan mellan kommunens hemsjukvård, primärvård och slutenvård

Arbetssättet är symtomorienterat i stället för diagnosorienterat, situationsanpassat i stället för systemorienterat.

Inklusionskriterier:• Tre eller fler kroniska diagnoser (huvudsakligen frånsett cancer).• Inlagd på sjukhus tre gånger eller mer de senaste tolv månaderna.• Sex stående mediciner eller fler (exkl. ögondroppar, salvor etc.).• Klarar ej sin personliga vård.• 75 år eller äldre (yngre patienter förekommer också).• Inskriven i hemsjukvården.Minst fyra av dessa kriterier måste uppfyllas för att bli inskriven i

teamet.





SkaSMedicin

SkaSKirurg

Närsjukvårdsteamet

Teamet består av en läkare (geriatriker) och två specialistsjuksköterskor, som arbetar måndag till fredag kl. 8-17.

Två ST-läkare (geriatrik) knutna till verksamheten. Arbetar intensivt under en begränsad period där hela livssituationen

beaktas, dvs. alla sjukdomar. funktionsnedsättningar och omsorgsbehov samtidigt.

Patienterna besöks i hemmet eller, i enstaka fall, också vid vårdavdelning där patienten vistas tillfälligtvis.

Har omkring 24 patienter inskrivna samtidigt.





SkaSMedicin

SkaSKirurg

Det Mobila palliativa teamet

Det Mobila palliativa teamet finns för alla vuxna i västra Skaraborg med behov av palliativ vård och insatser, vilket innefattar personer i eget boende och särskilt boende (SÄBO).

Inklusionskriterier:• Patientens eget önskemål.• Obotlig cancersjukdom.• Brytpunktssamtal skall vara genomfört, d v s patienten skall vara

informerad av behandlande läkare om att patientens sjukdom inte är möjlig att bota.

• Besvärande komplexa symtom.• Förväntad kort överlevnad veckor-månader.





SkaSMedicin

SkaSKirurg

Det Mobila palliativa teamet

Teamet består av två läkare (en heltid) och tre sjuksköterskor (två heltider). Kurator och präst konsulteras vid behov.

Teamet samarbetar med kommunens hemsjukvård, primärvården, Hospice Gabriel och huvudsakligen kirurgkliniken vid SkaS Lidköping och är tillgänglig dygnet runt.

Teamet ger också fortlöpande utbildning och rådgivning i palliativ vård till kommunens hemvård (hemtjänst och hemsjukvård).

Teamets arbetssätt har reducerat återinläggningarna (s.k. "öppen retur") vid kirurgkliniken med drygt 50 procent för sin patientgrupp





SkaSMedicin

SkaSKirurg

Den mobile hemsjukvårdsläkaren

Den mobile hemsjukvårdsläkaren vänder sig till patienter inskrivna i hemsjukvården i Lidköpings kommun

Inklusionskriterier:• Inskriven i hemsjukvården





SkaSMedicin

SkaSKirurg

Den mobile hemsjukvårdsläkaren

Har mellan 270-350 patienter listade (ca halvtidstjänst). Patienterna är inskrivna i den kommunala hemsjukvården i

Lidköpings kommun och har sammansatt vårdbehov och nedsatt autonomi (definierat som tre eller flera medicinska insatser inom hemsjukvården).

Finansieras av två vårdcentraler samt av Lidköpings kommun.





SkaSMedicin

SkaSKirurg

Resultat insatsstyrningPatient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader

Resultat individstyrningPatient/Individexempel – Översikt av insatser och kostnader under 12 månader

Närvård västra Skaraborg – slutsatser och rekommendationerFramtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg

HCM Health Care Management

13 mars 2014





SkaSMedicin

SkaSKirurg

De tre vårdmodellerna/tjänstekoncepten1.Närsjukvårdsteamet2.Mobila palliativa teamet, samarbete mellan Stiftelsen Hospice Gabriel och Närvård västra Skaraborg3.Mobil hemsjukvårdsläkare i Lidköpings kommun

Från insats till individ- Närvård västra Skaraborg

Viktiga framgångsfaktorer

1. Samverkande mikrosystem; mobilt närsjukvårdsteam, mobilt palliativt team och mobil hemsjukvårdsläkare som skapar en hävstångseffekt i värdeskapandet:

Patienten/brukaren är medskapare, ej passiv mottagare En sömlös samverkan mellan vård- och omsorgspartners Situationsanpassat och flexibelt arbetssätt tack vare uppsökande och

mobila förmedlingsformer i nära samverkan Försvinner ett mikrosystem kan det särskilda värdeskapandet gå

förlorat

Viktiga framgångsfaktorer

2. God överensstämmelse mellan en avgränsad målgrupps behov och förmedlingsform

Vårdformerna/tjänstekoncepten vänder sig till en väl avgränsad målgrupp

Patienter/brukare behöver kontinuerligt situationsanpassade insatser från teamens unika kompetens

Patienten/brukaren blir delaktig bl.a genom att man utvecklar en optimal förmedlingsform av vård- och omsorgstjänster

När förmedlingsformen av tjänsterna överensstämmer väl med behoven och patientens delaktighet uppnås väsentligt bättre resursanvändning

SlutsatserDen känsliga ”samverkansbalansen”

Den ”heliga treenigheten” skapar en hävstångsliknande värdeskapande – men med sårbarhet



Vågat bygga på hemsjukvården som sedan kompletteras – resurseffektivt med hög kontinuitet




Sömlöst lednings- och styrningsansvar Delägarskap gemensamt mellan huvudmännen – men också med patienter

och anhöriga





och anhöriga Den gemensamma finansieringsformen har skapat en hög nivå av delägande

och delaktighet






och delaktighetInsikt om och val av bästa ”förmedlingslogik”

Från systemtillvänt till personcentrerat







Från systemtillvänt till personcentrerat Från mottagningslogik till mobil logik








Avgränsad vårdform. Symtom- i stället för diagnosstyrd vård för en tydligt preciserad målgrupp -

som man vågat prioritera högt








Avgränsad vårdform. Symtom- i stället för diagnosstyrd vård för en tydligt preciserad målgrupp -

som man vågat prioritera högt Mycket god överensstämmelse mellan målgruppens behov och tjänsterna

”Ingång” och ”utgång” i vårdmodellerna En noggrannare hantering av ”ingången”; upptäcka rätt patienter i

rätt tid

Rekommendationer (1)


rätt tid mer fokus på hanteringen av ”utgången”; tecken på att

patienter/brukare blir kvar för länge





Möjliga utvecklingssteg Öka de proaktiva inslagen och arbeta med tidigare upptäckt av

sjukdomstillstånd






sjukdomstillstånd Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell






sjukdomstillstånd Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell Helt andra patient-/brukargrupper genom nya vårdmodeller

(utifrån liknande angreppssätt)






sjukdomstillstånd Fler patientgrupper som kan omfattas av befintlig vårdmodell Helt andra patient-/brukargrupper genom nya vårdmodeller

(utifrån liknande angreppssätt) Förflyttning nedåt i vårdbehovstrappan – ex. arbeta systematiskt

med riskgrupper



Spridning (missionering) av ett framgångsrikt arbetssätt; den största utmaningen

Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs



Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning



Kulturutmaningen? Ett gemensamt, systematiskt lärande behövs Hållbara styr- och ersättningssystem som är stabila för en spridning Spridning och breddning är viktig för att möta kvalitet och

resurseffektivitet i vården och omsorgen




resurseffektivitet i vården och omsorgen Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en

spridning och breddning




resurseffektivitet i vården och omsorgen Angeläget att FOU-stöd finns för att utveckla kunskaper och stödja en

spridning och breddning Nya vårdformer som kan passa in i vårdvalssystem eller motsvarande

för deltagande av övriga (privata) vårdgivare

Från insats till individ:Framtidens vårdmodell - för grupper med stora behov? Erfarenheter och resultat från Närvård västra Skaraborg

Rolf BowinBjörn LjungDag Norén


[email protected]@[email protected]

BILAGOR

Kliniskt mikrosystem

Ett kliniskt mikrosystem:•är ett litet team som arbetar tillsammans för att ge vård och omsorg till en definierad grupp patienter,

•arbetar kliniskt och ekonomiskt rationellt och delar med sig av sin information,

•utvecklas kontinuerligt och når resultat,

•är komplexa system som dels ska genomföra sina arbetsuppgifter, dels möta behoven bland den egna personalen samt också överleva som team i systemet.

Sverige

FörståelseseminarierErsä

ttningssyste

m

SamarbeteVinnova

Flervårdgivare

SKL

Landsting Regioner

Mission och spridning: från insatsstyrd till individstyrd vård och omsorg

från insats till individ:

Documents