Från Applar till appar

…AKK i vårt eget livsperspektiv

Dinosaurierna är:

• Mats Lundälv – DART-startare! Pedagog med världens största AKK-nätverk? EU-projektare dygnet runt

• Gunilla Thunberg - fil dr, logoped på DART sedan starten 1988, AKK-morsa

• Britt Claesson, AKK-pedagog, gammal habiliteringsräv, kan allt om TAKK

• Eva Bergek & Lennart Ulin, företagsuvar från tidernas start som hittade varandra på AKK-mässor – driver Frölundadata

När börjar AKK- historien då?• För teckenspråk finns mest

dokumenterat• Finns nästan inget nedskrivet! En

vetenskaplig artikel: Vanderheiden i Journal of Rehabilitation Research and Development 2002. Viss dokumentation i några läroböcker.

• Länge misstänksamhet/oro för att använda AKK & datorer– hämmar det talutveckling??? Ibland knappt tillåtet!

AKK – ett område sammanflätat av främst tre viktiga trådar:

Teknisk utveckling

Kunskap om kommunikation

och språk-utveckling

Utveckling av lågteknologisk

AKK

Attityd

Samhällssyn

Politik

Kunskap

Hjälpmedels-försörjning

Tecken

• Fyll på britt!!! Ev fler plåtar??

Lågteknologisk AKK

• Först bokstavs/ordtavlor: I USA på 20-talet F Hall Roe-tavlor som gjordes i trä av välgörenhetsgrupp: Gora Khan Grotto

• Symboltavlor började utvecklas och omskrivas på 60-talet i USA

• 1971 Toronto: Shirley McNaughton med kolleger började prova bliss med sina elever

• 1976 besökte en svensk grupp Kanada och började sedan prova bliss: Bräcke Östergård, Ekhaga i Linköping

• 1985 lanserades Pictogram i Sverige

Teknisk utveckling

• Pionjärer viktiga: en typisk sådan är Vanderheiden själv: tekniker som såg en utmaning i att kunna hjälpa en person med funktionshinder – ofta rörelsehinder – att uttrycka sig

• I Sverige: Karoly Galyas, Sheri Hunnicutt m fl på KTH i Stockholm, Ulla Lagerman m fl vid Chalmers Gbg, O&W i Lund, Rehab C och GEWA i Sthlm, … och många flera

Skrivmuskedunder kom först• Med alternativ

mekanisk och/eller elektronisk styrning på olika fiffiga sätt

• Europa först!• Ex: POSM från tidigt

60-tal• Mats lägger till här –

sannolikt ny bild

Mats lägger till bild skrivmuskedunder??

• Svenska Luxor ABC 80 från 1978 - O&W byggde Desk 80 – första svenska skrivsystemet för kontaktstyrning

• Apple II-datorerna från 1978 och under större delen av 80-talet – med åren ett stort antal program och tillbehör för personer med FH – däribland Talking BlissApple, OmniBliss, MacApple Communicator, AFC, Concept Kbd, BlissCom-bord, talsynteser … samarbete med UK och USA … (videosnutt) … och så ABC 800, Compis, IBM, Mac, …

Portabilitet gick framåt

”Talking broach”, 1973

Canon communicator, slutet av 70-talet, första hjälpmedlet som tillverkades av ett stort kommersiellt företag

Tal då?

• Talsyntes först: pionjärapparater utvecklades redan på 1700-talet

• Tog ordentlig fart med datorteknikens utveckling: Sverige väl framme (Gunnar Fant vid KTH)

80-talet

• Talsyntesåter-koppling till både text och symbolsystem.

• Blissbord• MultiTalk – lite

mer portabelt…

Pratapparater

• Kom i slutet av 80-talet

• DARTs första:• AllTalk, IntroTalker• Ofta med digitalt

inspelat tal – ibland också talsyntes

• Är sig lika, men: bättre ljud, tåligare, något mindre

Styrsätt

• Datorn som hjälpmedel i sig• Alternativa styrsätt – tillbehör:

• Tangentbordplattor, styrplattor, tangentbordersättningar, kontakter, alternativa pekdon – pekskärm,huvudmus, ögonstyrning …

• Programvara i datorn • Scanning, skärmtangentbord, skärmkartor …

• Kombinationerna• Speciella tillbehör – och/eller

tillgänglighetsstöd som standard

Andra viktiga händelser för AKK-området• 1983 - Bildandet av föreningen

ISAAC – International Society for Augmentative and Alternative Communication

• 1984 – första ISAAC-konferensen (svenska deltagare!)

• 1985 – vetenskapliga tidskriften AAC

• 1988 – svenska ISAAC bildades

REDAH-projektetDataresurscenter

• Mitten av 80-talet olika initiativ till att prova och utveckla teknik bl a på Bräcke östergård, AMU Hadar

• 1988 tog HI (Hjälpmedelsinstitutet) ansvar för en gemensam ansökan till Allmänna Arvsfonden.

• Aug 1988 startade REDAH (och DART): arvsfondsmedel + medel från skolmyndighet (nuvarande SPSM)

• Multidisciplinärt redan från början!

Kommunikationscenter-projektet 1993-95 och Datatekens start• Startades mestadels i anslutning

till REDAH-center• KomP i Göteborg • Fokus på metodutveckling • Första böckerna skrevs

Projektande hit och projektande dit

• Ja all dessa projekt :-p små lokala projekt (lokala huvudmän och stiftelser) regionala projekt (landsting, VG) nationella projekt (HI, SIL-SIT-SPSM, Allm.Arvsfonden, m fl) nordiska projekt (NNH, NUH) bilaterala internationella projekt (DART-SIL-ACE) … och till stora EU++-projekt

• Utvecklingsprojekt och så småningom forskningsprojekt (samverkan mellan många olika aktörer – offentliga, privata, klinisk/pedagogisk verks., högskola, företag …)

• Stimulerande, men samtidigt ett frustrerande hoppande från sten till sten – brist på möjligheter till långsiktig uppföljning – ”the valley of death” (Gregg V) – bilden av en ökenväg …

Från speciellt till generellt

• Det kommer alltid att behövas särskilda lösningar för mycket speciella behov, men …- i början var allt med IT, tillgänglighet och AKK något

mycket, mycket speciellt och märkvärdigt

- nu kan och måste alltmer göras generellt tillgängligt

- vi är ju alla beroende av IT och kommunikation - IKT

- därför behöver teknik och tjänster göras därefter !?

Borde man t ex inte som AKK-användare kunna skriva med symboler i ett vanligt kontorsprogram ?

Det kanske man kan snart?

Vad betyder den integrerade och mobila IKT-användningen för AKK ?

• … Inte bara traditionella datorer !• … Android- och iPhone-mobiler, och läs-, surf-,

media- och allt-i-allo-plattor !• … ständig uppkoppling till näten !• … integrering av IKT i alla miljöer/apparater !• … nya sorters tjänsteutbud via/för allt detta !• … nya möjligheter, men också nya beroenden ?

• … vi letar och finner möjligheterna – men låt oss ändå inte glömma att länge leve den lågteknologiska kommunikationen!

Tecken i ett helhetsperspektiv

Branchens utveckling

Kommunikationi fokus!!• AKK-området har alltid präglats av samverkan

över• Yrkesgränser• Specialiteter & kunskapsfält• Nationsgränser

• Garanterar väl en fortsatt spännande framtid – och fler möjligheter i

• KOMMUNIKATIONSSAMHÄLLET!